• No results found

Utgör omgivande lantbruk någon risk för Skottorps vattentäkt?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utgör omgivande lantbruk någon risk för Skottorps vattentäkt?"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utgör omgivande lantbruk någon risk för Skottorps vattentäkt?

Sanna Sjödin

Student

Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen

Rapporten godkänd: 2 april 2015 Handledare: Åsa Berglund

(2)
(3)

Förord

Jag vill tacka alla de lantbrukare som ställde upp på intervjuer i detta arbete. Då intervjuresultaten bygger på mina tolkningar är det jag som är ansvarig i det fall något

feltolkats. Jag vill även tacka min handledare på Laholmsbuktens VA, Mattias Nordeborn, för ditt stöd och för att du alltid varit snabb på att svara på frågor vid behov. Ett stort tack till Ingvar Wihlborn i Laholms kommun och Anders Johansson som bistod med nödvändig information i arbetet.

Slutligen vill jag tacka min handledare, Åsa Berglund, för all hjälp, allt tålamod och för din ovärderliga kritik till arbetet.

(4)

Do nearby agriculture constitute a risk to the catchment of Skottorp?

Sanna Sjödin

Abstract

The intensification of agriculture through Europe has led to a lot of environmental issues.

Among these are the increased use of fertilizer and pesticides which also constitutes a risk for many water resources. This is mainly due to the leakage of nitrate and pesticides to the water which makes it unsuitable for drinking. The aim of this study was to investigate whether the nearby agriculture constituted a risk in the catchment of Skottorp. If risks were found, the study was also aiming to evaluate possible measures that could be taken. An additional aim was to find out whether a co-operative agreement between the local authorities responsible for the catchment and the farmers would be a possible solution in case of future problems.

For the study, water data related to agriculture was analyzed statistically and interviews were performed with the farmers. The study shows that there are no imminent risks to the water in the catchment related to agriculture, which makes measures unnecessary. If problems would arise in the future the study also shows that co-operative agreements are a suitable course of action.

Keywords: Agriculture, water catchment, drinking water, fertilizer, pesticide, co-operative agreement

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning

1

1.1 Risker från lantbruk

1

1.1.1 Miljöarbete inom lantbruk 1

1.2 Dricksvattenskydd

2

1.2.1 Europeiska Unionen 2

1.2.2 Sverige 2

1.3 Syfte

2

2 Material och metod

3

2.1 Områdesbeskrivning

3

2.2 Provtagning och analyser av vatten

4

2.2.1 Statistiska analyser av vattenprover 4

2.3 Intervjuer lantbrukare

5

2.4 Litteratursök

5

3 Resultat

6

3.1 Analyser av vattenprover

6

3.2 Intervjuer lantbrukare

7

3.2.1 Lokalisering, miljöarbete och framtidsplaner 7

3.2.2 Användning av gödsel 7

3.2.3 Användning av bekämpningsmedel 8

4 Diskussion

10

4.1 Riskanalys

10

4.2 Lokalisering och miljöarbeten

12

4.3 Slutsatser

12

5 Referenser

14

Bilagor

Bilaga 1 Analysrapport Eurofins Bilaga 2 Intervjufrågor

Bilaga 3 Information om frivilliga miljösamarbeten Bilaga 4 Rådata vattenanalyser

Bilaga 5 Personer som intervjuats vid arbetet

(6)

1

1 Inledning och bakgrund

Dricksvatten är en av våra viktigaste resurser. Trots detta är det många i Sverige som tar ett rent dricksvatten för givet och det är först när något är fel som människor inser hur beroende vi är av det. För att skydda denna viktiga resurs och för att se till att dricksvattnet är

hälsosamt att dricka finns direktiv, lagar, förordningar och föreskrifter gällande dricksvattenskydd. Det vatten som renas i vattenverken för att sedan användas som

dricksvatten kallas för råvatten. I Sverige härstammar det råvatten som används till hälften från ytvatten och till hälften från grundvatten. Av grundvattenförekomsterna är hälften naturliga och hälften konstgjorda (Svenskt Vatten 2015). Det senaste decenniet har

användningen av bekämpningsmedel blivit allt mer omdiskuterat då man bland annat funnit bekämpningsmedelsrester i dricksvattentäkter runt om i landet. I en rapport där man

undersökt förekomsten av bekämpningsmedel i Skånska ytvatten hittade man i de flesta studerade ytvattenförekomster summahalter som översteg livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt som dricksvatten(Boström et al. 2014).

1.1 Risker från lantbruk

I ett flertal Europeiska länder har man de senaste årtiondena sett en stor effektivisering av jordbruket. Denna har lett till en större produktion, men också ett antal miljöeffekter (Stoate et al. 2001). Det allt intensivare och effektivare jordbruket innebär en kraftig ökning i

användningen av gödsel och bekämpningsmedel (Geiger et al. 2010) vilket bland annat medför problem inom dricksvattenskyddet då för höga värden av nitrat och

bekämpningsmedel i värsta fall gör vattnet otjänligt som livsmedel.

Jordbruket och gödsling bidrar till en stor del av det överskott av kväve och fosfor som finns i naturen. De stora kväveförlusterna i det svenska jordbruket kan bland annat leda till problem då kvävet, ofta i form av nitrat hamnar i vattnet via såväl ytavrinning som via infiltration genom marken. Nitrat binds inte hårt till markpartiklar och kan därför lätt lakas ut i vattnet (Eskilsson 2013). Höga halter nitrat i dricksvatten har kopplingar till negativa hälsoeffekter så som blue baby syndrome, skölkörtelcancer, lungsjukdomar och rubbningar i nervsystemet (Rosenstock et al. 2014).

Den ökade användningen av bekämpningsmedel utgör ett allvarligt hot mot

dricksvattenförsörjningen. Bekämpningsmedlen tränger ned i marken där de kan brytas ned, adsorberas på organiskt material och hamna antingen i grund- eller ytvattenförekomster.

Den kontamination som uppstår av bekämpningsmedel är i ytvatten kortvarig och beroende på säsong. Grundvatten är mer skyddat och kontaminationen är inte lika säsongsberoende (Fava et al. 2010). En studie av skånska ytvatten visar att årstidsvariationen av summahalter under åren 2002 till 2014 har indikerat att halterna av bekämpningsmedelsrester i ytvatten är som högst i juni månad. Höga halter i maj och juli är också vanligt, medan det sedan planar ut till oktober för att sedan stiga igen i november och december när höstskördarna blivit besprutade (Boström et al. 2014). De bekämpningsmedel som används kan återfinnas i både yt- och grundvatten, men bara på den Europeiska marknaden finns det över 500 olika bekämpningsmedel, varför det inte är rimligt att analysera alla utan välja ut de vanligast förekommande för den jordbruksverksamhet som bedrivs lokalt(Fava et al. 2010).

1.1.1 Miljöarbete inom lantbruk

För att minska miljöpåverkan från lantbruken i EU gjorde man under 2003-2004 reformer i den så kallade Common Agricultural Policy, CAP. Reformerna innebar att man istället för att basera det ekonomiska jordbruksstödet på lantbrukarnas produktion också vägde in deras miljöarbete(Heinz 2008).

Jordbruksverket kan i vissa fall betala ut miljöersättningar för en del specifika miljöåtgärder som ett sätt att främja miljöarbetet. Lantbrukare kan även ansöka om miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet för vissa investeringar som gynnar miljön, till exempel våtmarksrestaureringar och förbättrande av vattenkvalitet (Jordbruksverket 2015a).

(7)

2

Frivilliga miljösamarbeten mellan vattenverk och lantbrukare är något man sett positiva effekter av i ett flertal studier (Heinz 2008). Detta innebär ett kunskapsutbyte mellan lantbrukaren och vattenverket samt att vattenverket kompenserar lantbrukarna för de

ekonomiska investeringar som görs för att förbättra lantbruksmetoderna. Vattenverket tjänar på det genom en mindre dyr rening och lantbrukarna får mer moderniserade metoder.

Samarbetena innebär också att man kan utveckla platsspecifika metoder utifrån de behov som finns i området och för vattenreningen (Heinz 2008).

1.2 Dricksvattenskydd

1.2.1 Europeiska unionen

I oktober 2000 införde EU ett ramdirektiv för vatten 2000/60/EG, det så kallade vattendirektivet, som berör alla medlemsländers vattenpolitik och syftar till att skydda ländernas vattentillgångar och uppnå samt bevara en god status på dessa (Naturvårdsverket 2010).

Genom direktiv 98/83/EG har medlemsländerna i EU även kommit överens om de minimikrav som ska gälla för dricksvattenkvalitén i länderna. Detta innebär att nationella lagstiftningar får ställa hårdare krav, men aldrig lägre krav än de som gäller i EG-direktivet (Livsmedelsverket 2015a).

1.2.2 Sverige

I Sverige har man infört EUs ramdirektiv för vatten genom bland annat förordningen

(2004:660) om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön. Ramdirektivet har också inkluderats i Miljöbalken (1998:808) i det femte och sjunde kapitlet.

Förutom att ha infört vattendirektivet i lagstiftningen framgår det även av riksdagens proposition Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 att

dricksvattenskyddet ingår i miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet (Regeringen 2015).

En viktig del av det vattenskyddande arbetet i Sverige är och har varit upprättandet av vattenskyddsområden med stöd av miljöbalkens sjunde kapitel. Vattenskyddsområdena syftar till att skydda vattentillgången för en fungerande vattenförsörjning, både i dagsläget och i flera generationer framöver. Inom vattenskyddsområdena är det reglerat vilka verksamheter som får pågå samt vilka åtgärder som får vidtas (Naturvårdsverket 2010).

De krav som gäller för dricksvattenkvalitén i Sverige finns i SLVFS 2001:30 och bygger på de krav som finns i direktiv 98/93/EG. Detta gäller för produktionen och distributionen av dricksvatten från de allmänna anläggningarna, för enskilt dricksvatten finns andra regleringar. Här finns bland annat gränsvärden för hur mycket nitrat och

bekämpningsmedel som vattnet får innehålla när det når konsumenten. Gränsvärdet är 50mg/l för nitrat, 0,5 mg/l för nitrit, för enskilda bekämpningsmedel är det 0,1μg/l

(undantaget för aldrin, dieldrin heptaklor och heptaklorepoxid där 0,03μg/l ska tillämpas) och 0,5μg/l för totalhalten av bekämpningsmedlen.

1.3 Syfte

Syftet med examensarbetet är att ta reda på vilka risker de omkringliggande verksamheterna kan innebära för en råvattentäkt belägen i Skottorp (som ligger i Hallands län) i dagsläget, vilka åtgärder som bör vidtas i det fall risker finns samt att titta på vilka problem som kan uppstå i framtiden. Då verksamheterna i närområdet främst är lantbruk blir detta en naturlig avgränsning i arbetet.

De frågeställningar som ska besvaras är:

(8)

3

· Hur stor är halten av några utvalda parametrar som indikerar på jordbrukspåverkan i vattnet?

· Vilka bekämpningsmedel används mest i området i dagsläget och när på året?

· Om risker från jordbruken finns, vilka åtgärder bör då vidtas?

· Kan ett frivilligt miljösamarbete mellan lantbrukarna och kommunen vara en lämplig lösning istället för skärpta vattenskyddsområdesbestämmelser?

· Hur ser lantbrukarnas framtidsplaner ut i området de kommande åren? Verkar det som att riskerna för råvattnet från dessa kommer att öka, minska eller förbli

densamma?

2 Material och metod

I arbetet användes både en kvantitativ och en kvalitativ analysmetod. Kvantitativa

analysmetoder är konstruerade för statistiska analyser, medan kvalitativa metoder går ut på att göra en kvalitativ analys av den insamlade informationen (Ahrne och Svensson 2011). Den kvantitativa metoden användes för att göra statistiska analyser av vattenproverna. Detta kompletterades med den kvalitativa forskningsmetoden, som innebar att data samlades in genom intervjuer med lantbrukarna.

2.1 Områdesbeskrivning

I Skottorp, som ligger i Laholms kommun i Hallands län, finns det en dricksvattentäkt med ett tillhörande vattenskyddsområde. Vattnet tas från Smedjeån huvudsakligen under perioden april till oktober och får infiltreras för att skapa ett konstgjort grundvatten. Ur Smedjeån har man tillstånd att ta 4000m3 vatten per dygn förutsatt att vattenföringen nedströms uttagspunkten är minst 250l/s (Nordeborn muntl.). Vattenverket i Skottorp är ett av de två största av Laholmsbuktens VAs 24 vattenverk(LBVA 2015a). I dagsläget levererar verket vatten till abonnenter i Laholm och Båstad (LBVA 2015b). Vattenskyddsområdet finns markerat i figur 1 och är det som ligger i själva Skottorp. Inom detta område får användning av bekämpningsmedel och gödsel endast ske med tillstånd av kommunen enligt de

föreskrifter som gäller för vattenskyddsområdet (Hallands läns författningssamling 13 FS 2010:137). Figur 1 visar utöver vattenskyddsområdet även hela Smedjeån med omgivning.

Området längre uppströms domineras av skogsbruk medan området nedströms och runt vattentäkten domineras av jordbruk.

(9)

4

Figur 1. Översiktskarta över Smedjeån med utmarkerade skyddsområden. Smedjeån rinner från Hishult via Ränneslöv och Skottorp för att sedan rinna samman med Lagan (Källa: VISS 2015).

2.2 Provtagning och analyser av vatten

Data som användes till statistiken bestod av analysresultatet från de råvattenprover som Laholms kommun och Laholmsbuktens VA tagit mellan 2008 och 2014. Proverna tas två gånger per år, en gång när infiltrationen startas upp, vanligtvis i mars-juni, men i

undantagsfall redan i februari, och en gång under perioden juli-oktober, när infiltrationen pågått ett tag. De tas efter att vattnet pumpats upp från Smedjeån innan det infiltreras för att bilda det konstgjorda grundvattnet som sedan används som dricksvatten. Proverna tas efter klockan 10.00 i färdigmärkta, desinficerade provflaskor och ska skickas via ett

transportföretag till ett ackrediterat laboratorium samma dag. De förvaras i en kylväska med tre till fyra frysklampar för att hålla dem kylda hela tiden. Laboratoriet skickar sedan tillbaka resultaten från analyserna efter cirka tio dagar (Johansson muntl.). De standardmetoder som används av Eurofins (som utfört analyserna de senaste åren) för de olika analyserna framgår av analysrapporten i bilaga 1.

2.2.1 Statistiska analyser av vattenprover

Halterna i vissa parametrar låg under detektionsgränsen vid några provtagningsdatum. För att ändå kunna ha med dessa prover vid beräkningar användes ett värde som motsvarade halva detektionsgränsen, alltså om halten var <2 mg/l användes 1 mg/l vid beräkningar. Det är en vanlig metod som används till exempelvis utsläppsberäkningar vid avloppsreningsverk (Nordeborn muntl.). Analysresultaten delades in i två perioder (1 och 2) för att undersöka om det förekommer skillnader mellan vårprover (period 1) och höstprover (period 2).

Nollhypotesen för samtliga tester blev då att det inte finns någon signifikant skillnad mellan proverna tagna under period 1 och proverna tagna under period 2. Några parametrar med har en känd koppling till jordbrukspåverkan valdes ut ur analysresultaten och fördes in i

(10)

5

statistikprogrammet SPSS version 17.0 för analyser. De parametrar som valdes var nitrat, nitratkväve, nitrit, nitritkväve, ammonium, ammoniumkväve, pH, kalium, kadmium och turbiditet. Normalfördelningen testades med ett Shapiro-Wilk test för att kontrollera om ett t-test eller ett Mann-Whitney test skulle vara lämpligast för de utvalda parametrarna. Om p- värdet var större än 0,05 för bägge perioderna var resultaten normalfördelade och ett t-test gjordes. När p-värdet var mindre än 0,05 i en eller bägge perioder var resultaten inte normalfördelade och ett Mann-Whitney test gjordes istället. Parametrarna ammonium, ammoniumkväve, pH och kadmium var normalfördelade och ett t-test med oberoende variabler gjordes, medan parametrarna kalium, nitrat, nitratkväve, nitrit, nitritkväve och turbiditet inte var normalfördelade i en eller bägge perioder och då gjordes ett Mann- Whitney test. För t-testerna och Mann-Whitney testerna användes en signifikansnivå p<0.05.

Analysresultaten för bekämpningsmedel kontrollerades också, men då samtliga låg under detektionsgränsen för respektive ämne gjordes ingen statistisk analys av dessa.

Detektionsgränserna för bekämpningsmedlen har varierat med tiden. Fram till och med vårproverna 2011 var den vanligaste detektionsgränsen 0,05μg/l och från höstproverna 2011 och framåt har den för de flesta bekämpningsmedel legat på 0,01μg/l till höstproverna 2014 då den var 0,1μg/liter för de flesta bekämpningsmedel.

2.3 Intervjuer lantbrukare

Lantbrukarna i området identifierades genom ett samtal med Ingvar Wihlborn, lantbruksinspektör på Laholms kommun, som bistod med en lista över de

lantbruksverksamheter inom tillrinningsområdet som var tillräckligt stora för att vara relevanta. Ur listan valdes de lantbrukare som hade sin verksamhet inom ett avstånd på 1,5 mil uppströms från dricksvattentäkten. Eniros kartfunktion användes för att ta reda på hur verksamheterna var belägna i förhållande till dricksvattentäkten. 14 lantbrukare återstod och kontaktades via telefon för att boka in intervjuer. Vid samtalen informerades lantbrukarna också om examensarbetet och dess syfte så att de själva kunde göra ett informerat val om de skulle delta i studien eller inte. Att enskilda informeras om studien och dess syfte i förväg och ges möjlighet att välja om de vill delta är en viktig etisk aspekt som kallas principen om informerat samtycke (Svensson och Ahrne 2011). Av de kontaktade lantbrukarna hade två stycken upphört med sin verksamhet, två svarade inte trots upprepade försök att nå dem och två valde att inte delta. För de åtta som ställde upp bokades en tid in för en intervju på deras gård.

Lämpliga intervjufrågor(se bilaga 2) och ett informationsmaterial angående frivilliga miljösamarbeten mellan kommuner/vattenverk och lantbrukare(se bilaga 3) skrevs inför intervjuerna. Intervjuerna utfördes och informationsmaterialet delades ut till lantbrukarna så att de fick läsa igenom det innan de svarade på den sista frågan. Intervjuerna tog mellan 10 och 30 minuter. De åsikter och data som samlades in under intervjuerna antecknades

skriftligt. Materialet sammanställdes så snart som möjligt efter intervjuerna och intryck skrevs ned. Inga statistiska analyser gjordes på intervjuresultaten, dessa bearbetas kvalitativt och jämförs med varandra och till viss del mot vattenanalyserna.

2.4 Litteratursök

Litteratur hittades via web of science, pubmed, i gällande lagstiftning, på statliga myndigheters hemsidor samt via sökmotorn google. En del litteratur hittades även i

referenslistor i lästa vetenskapliga artiklar. De sökord som använts är: agriculture, drinking water, nitrate, groundwater, surface water, pesticide, herbicide, insecticide, jordbruk,

dricksvattenpåverkan, nitrat och bekämpningsmedel. Laholmsbuktens VA och miljökontoret på Laholms kommun bidrog med information så som lokala föreskrifter och allmän

information om lantbruket i området.

(11)

6

3. Resultat

3.1 Analyser av vattenprover

De analysresultat som erhölls från vattenverket och som valts ut för arbetet presenteras i bilaga 4. Dessa är tidigare nämnda parametrar som kan indikera jordbrukspåverkan samt de bekämpningsmedel som vattenverket har valt att analysera. Tabell 1 visar medelvärden för parametrarna i de bägge perioderna samt minsta och högsta värden för parametrarna.Halten nitrat i vattnet har som högst varit 18,0 mg/l och som lägst 4,2 mg/l. Dessa två halter inföll bägge under period 2. Vår- och höstproverna hade ingen signifikant skillnad för nitrat med en signifikansnivå p<0,05 (tabell 3). Samtliga analyserade bekämpningsmedel ligger under respektive bekämpningsmedels detektionsgräns och summan av bekämpningsmedlen ligger under 0,05 μg/l.

Tabell 1. Utvalda parametrar som kan indikera jordbrukspåverkan med medelvärde för perioderna, antal prover i perioderna, minsta värde och maximala värde.

Period 1 Period 2

Parameter Enhet Medel N Medel N Min Max Ammonium mg/l 0.046 5 0.017 6 <0.02 0.11 Ammoniumkväve mg/l 0.037 5 0.016 6 0.012 0.084

Kalium mg/l 1.5 5 2.57 6 <2 5.7

Nitrat mg/l 6.8 5 7.8 6 4.2 18

Nitratkväve mg/l 1.54 5 1.75 6 0.095 4 Nitrit mg/l 0.007 5 0.015 6 <0.003 0.053 Nitritkväve mg/l 0.0022 5 0.0045 6 <0.002 0.016

pH 7.16 5 7.38 6 7 7.6

Turbiditet FNU 5.16 5 4.27 6 3 11

Kadmium mg/l 0.00002825 4 0.00001575 4 <0.00002 0.000054

Medelvärdet för ammonium, ammoniumkväve och kadmium var dubbelt så höga på våren jämfört med på hösten, men resultatet från t-testen visar att det inte finns någon signifikant skillnad på <0,05-nivå. Den parameter där en signifikant skillnad kan påvisas är pH, som tenderar att vara högre på hösten än på våren (tabell 1 och 2).

Tabell 2. Resultatet av t-testen för parametrarna ammonium, ammoniumkväve, pH och kadmium.

Parameter T Antal

frihetsgrader P- värde

Ammonium 1,894 9 0,091

Ammoniumkväve 1,691 4,178 0,163

pH -2,357 9 0,043

Kadmium 1,305 6 0,24

Det finns ingen signifikant skillnad i medelvärdet mellan vår- och höstproverna för kalium, nitrat, nitratkväve, nitrit, nitritkväve och turbiditet (tabell 3).

(12)

7

Tabell 3. Resultatet från Mann-Whitney testerna för parametrarna kalium, nitrat, nitratkväve, nitrit, nitritkväve och turbiditet.

Parameter Mann-

Whitney P-värde

Kalium 9,5 0,299

Nitrat 12 0,58

Nitratkväve 12 0,58

Nitrit 15 1

Nitritkväve 12,5 0,643 Turbiditet 14,5 0,927

3.2 Intervjuer lantbrukare

3.2.1 Lokalisering, miljöarbete och framtidsplaner

Två lantbrukare hade delar av sin mark inom vattenskyddsområdet för Skottorps vattentäkt, övriga intervjuade hade hela sin verksamhet utanför vattenskyddsområdet. Svaren från intervjuerna illustreras i tabell 4. För att behålla lantbrukarnas anonymitet har de endast angetts med en bokstav A-H. De åtta lantbrukare som intervjuades angav samtliga att deras verksamhet var konventionell och ingen hade ekologiskt jordbruk. Alla utom en hade någon form av miljöarbete för att förhindra att näringsämnen och bekämpningsmedel läckte ut till omgivande vattendrag från deras verksamhet, bland dessa de två som låg inom

vattenskyddsområdet. Exempel på pågående miljöarbeten var kantzoner och

våtmarksprojekt. Sju hade kantzoner runt sin verksamhet och två var dessutom med i ett våtmarksprojekt i området. I framtiden hade en planer på att eventuellt utöka sin verksamhet men skulle försöka hålla sig till samma mängd gödsel och bekämpningsmedel i alla fall. En hade planer på att upphöra med sin verksamhet helt och hållet och en annan skulle sluta med sin potatisodling vilket skulle leda till minskade utsläpp. Övriga fem tänkte fortsätta som förr.

Om ett frivilligt miljösamarbete mellan kommunen och lantbrukare skulle bli aktuellt var sju av åtta eventuellt intresserade av att delta i detta.

Tabell 4. Resultaten från intervjuerna med lantbrukarna angivna med bokstäver A-H för att behålla deras anonymitet. X innebär i den här tabellen att lantbrukaren har den sortens jordbruk, den typen av åtgärd osv.

A B C D E F G H Konventionellt X X X X X X X X Ekologiskt

Kantzoner X X X X X X X

Våtmarksprojekt X X

Delar inom

vattenskyddsområdet X X

Utöka X

Oförändrat X X X X X

Lägga ned/minska X X

Intresserad av frivilligt

miljösamarbete X X X X X X X Ej intresserad av frivilligt

miljösamarbete X

3.2.2 Användning av gödsel

(13)

8

De sorters gödsel som de intervjuade lantbrukarna uppgav att de använde listas i tabell 5.

Totalt användes elva olika sorters gödsel, de flesta under våren när man påbörjar

lantbrukssäsongen, men några används under hela sommaren och hösten. I tabellen kan man även se det procentuella innehållet av några utvalda ämnen för de olika sorterna. Denna information är hämtad från tillverkarens eller en återförsäljares hemsida. Då en lantbrukare inte visste hur mycket som användes har dennes användning markerats med ? i tabellen.

Tabell 5. Lista över vilka sorters gödsel och i vilken massa som de intervjuade lantbrukarna uppgav att de använde samt när på året de använde dem. Då en lantbrukare inte visste vilken mängd som användes har dennes

användning markerats med ”?”. *Innehåll av kväve och kalium hittades på respektive gödseltillverkares eller en återförsäljares hemsida (Yara 2015 och Lantmannen 2015)

Innehåll (%)*

Gödsel Månad Totalmassa (ton)

Total- kväve

Nitrat- kväve

Ammonium- kväve

Kalium

Yarabela Axan NS 27-4 Mars-maj 20,8 27 13,5 13,5 .

NPK 21-3-10 April 20,4 20,6 9 . 9,6

Yarabela Suprasalpeter N27

April och juni

22 27 13,5 13,5 .

NS 30-7 Efter varje skörd

4 30 12 . .

Nötgödsel Mars 617 . . . .

Grisgödsel April-maj 24 . . . .

Stallgödsel April-maj 16 . . . .

Biogasgödsel Mars-

oktober ? . . . .

NPK probeta April 5,1 15 6,3 . 8

Kaliumsulfat 42 April 0,6 . . . 41,5

NPK 11-5-18 Promagna Mars-

oktober 1,6 +? 11 4,4 . 17,6

3.2.3 Användning av bekämpningsmedel

Vid intervjuerna framkom att de lantbrukare som intervjuades sammanlagt använde 30 olika bekämpningsmedel. Dessa presenteras i tabell 6 där det också framgår hur många som använder de olika bekämpningsmedlen, vilka aktiva substanser som finns i varje

bekämpningsmedel enligt kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister samt under vilka månader lantbrukarna angav att de använde respektive bekämpningsmedel. Ally är det medel som verkar vanligast, 7 av 8 intervjuade lantbrukare uppgav att de använde det. Ariane S användes av 6 av de intervjuade lantbrukarna medan Goltix SC 700 och Proline användes av 4. De flesta används under månaderna april till juni, men några används fortlöpande under sommaren fram till och med augusti. Samtliga lantbrukare angav att de försöker att använda så lite bekämpningsmedel som möjligt i och med att det är en stor kostnad för dem.

En lantbrukare sa att hen hade planer på att upphöra med sin potatisodling på grund av att den kräver så mycket bekämpningsmedel.

(14)

9

Tabell 6. Använda bekämpningsmedel med antal användare vid fler än en inom parentes, deras aktiva substanser enligt kemikalieinspektionen, vilka månader de används samt huruvida den aktiva substansen analyseras av vattenverket eller ej i de fall där det kunnat hittas information om att ingen nedbrytningsprodukt bildas istället för den aktiva substansen. *Enligt kemikalieinspektionen (Kemikalieinspektionen 2015).

Bekämpningsme del

(Antal användare vid fler än 1)

Aktiv substans* Månad Analyseras av

vattenverket

Ally (7) Metsulfron-metyl Maj-juni Ja

Amister (3) Azoxystrobin,

difenokazol Maj-augusti -

Ariane S (6) Fluroxipyr, klopyralid,

MCPA Maj-augusti Ja

Ja Ja Baccara DFF(diflufenikan),

Flurtamon Maj Nej

Nej

Basagran (2) Bentazone Maj-juni Ja

Boxer Prosulfokarb Maj Nej

Butisan Metazaklor Maj-augusti Ja

Comet pro (2) Pyraclostrobin Maj -

Cougar DFF(diflufenikan),

isoproturon April Nej, Ja

Ethosat Etofumesat Maj Ja

Fenix Aklonifen Maj-juni -

Flexity Metrafenon Maj-juni -

Forbel 750 Fenpropimorf,

cyklohexan April -

Goltix SC 700 (4) Metamitron April-maj Ja

Glypper Glyfosat Maj Ja

Infenito Propamokarb (hydroklorid), fluopikolid

Maj-augusti Nej

- Karate (3) Lambda-cyhalotrin Maj-juni - Kemifarm (3) Desmedifam,

fenmedifam April-maj -

-

Mavrik Tau-flavalinat Maj -

MN235 Mangan, nitrat Maj-juni Ja

Proline (4) Protioconazol Maj-augusti Nej

Pyramin Kloradizon Maj Ja

Reglone (2) Dikvat Dibromidsalt Maj-augusti - -

Rennion ? Maj-augusti -

Revus Mandipropamin Maj-augusti -

Sencor Metribuzin Maj-augusti Ja

Starane XL (3) Fibrasulam, fluroxipyr April-juni - Tilt top 500 Propiconazol, Ja

fenpropimorf April Nej

-

Titus (2) Remisulfuron Maj-augusti -

Trimmer 50sg Tribenuronmetyl April Nej

(15)

10

4 Diskussion

4.1 Riskanalys

De högsta uppmätta halterna som undersökts i arbetet ligger samtliga år 2013, antingen på våren eller på hösten, med undantag för kadmium som vars högsta halt uppmättes 2011.

Nederbördsstatistik från SMHI visar dock inga förhöjda nederbördsmängder i området 2013 jämfört med övriga år (SMHI 2015), så vad det kan bero på är oklart. Analysresultaten är endast baserade på som mest 11 provtagningar, och som minst 8. Detta medför att resultatet inte är helt säkerställt utan de resultat som finns i arbetet kan endast ses som en indikation på förhållandena i området.

Det ämne som främst anses vara kopplat till jordbrukspåverkan i vattenkemiska data är nitrat (Maxe et al. 2004). Nitrathalten i provtagningarna från Smedjeån har som högst varit 18,0mg/l och som lägst 4,2mg/l. Gränsvärdet från livsmedelslagstiftningen då vattnet räknas som otjänligt ligger på 50mg/l, och som tjänligt med anmärkning på 20mg/l (SLVFS

2001:30). Värdet på 18,0mg/l ligger alltså relativt nära gränsvärdet för tjänligt med anmärkning. Om halten överstiger gränsvärdet för tjänligt med anmärkning skulle detta innebära att vattenverket måste vidta kostsamma åtgärder för att sänka

nitrathalten(Nordeborn, muntl.). Den högsta halten är dock en form av extremvärde som endast inträffat en gång. I övrigt har halten legat relativt stabilt mellan 4,2mg/l och 8,8mg/l.

De analyserade nitrathalterna kan jämföras med SGUs bedömningsgrunder för grundvatten.

Enligt dessa hamnar nitratvärdet i klass 2 (2-5mg/l) eller klass 3 (5-20mg/l) på en skala där klass 1 motsvarar mycket låg halt och klass 5 motsvarar mycket hög halt (SGU 2013).

Mätdata framtaget av Havs- och Vattenmyndigheten i samarbete med SGU har visat att det i Sverige är vanligt med mycket låg halt av nitrat (<2mg/l) i grundvatten, det vill säga klass 1 i bedömningsgrunderna förutom i just jordbruksområden. I Skåne och Halland, som är typiska jordbruksområden, låg halterna vid de flesta mätstationer vid mätningarna år 2012 på måttlig halt, det vill säga klass 3, några låg på hög halt, klass 4 (20-50mg/l) och en hade mycket höga halter, klass 5(>50mg/l). De högre halterna i området är en reflektion av jordbruket(Havs- och vattenmyndigheten 2015). Man bör dock ha i åtanke att dessa

klassningar är baserade på grundvatten samt att denna studie har gjorts på ytvatten. Därav är inte dessa direkt jämförbara med analyserna i denna studie i och med att proverna är tagna innan vattnet infiltrerats och blivit ett konstgjort grundvatten, och då fortfarande räknas som ytvatten.

Det signifikant högre medelvärdet för pH på hösten än på våren kan vara ett tecken på att vattnet är jordbrukspåverkat. Detta kan ha två orsaker. Gödslingen på våren och kalkning på hösten. Vårgödslingen kan sänka pH-värdet då detta är en effekt av att nitratet inte tas upp helt och håller av växterna(SGU 2013). Jordbruksverket rekommenderar lantbrukare att kalka sina jordar på hösten för att bibehålla pH-värdet som annars brukar sjunka i

jordbruksmarker (Jordbruksverket 2015b), vilket kan avspegla sig i vattenkemin i området genom att pH höjs även i vattnet. Vattnets pH-värde bör ligga mellan 7,5 och 9 för att det inte ska bli klassat som tjänligt med anmärkning(SLVFS 2001:30). pH-värdet i analyserna har legat mellan 7,0 och 7,6, men detta är inte något problem i Skottorp där vattnet vid infiltrationen får ett något högre pH och då det dessutom sedan blandas med annat

grundvatten finns inget behov av någon pH-justering med hjälp av kemikalier som annars är vanligt vid vattenverk i och med att pH ofta ligger runt 7 (Nordeborn muntl.). Vattnets pH- värde skulle ha placerat det i klass 2(pH 7,5-8,5) eller klass 3 (pH 6,5-7,5) om det varit ett grundvatten (SGU 2013).

Kalium är en förekommande tillsats i handelsgödsel (Yara 2015 och Lantmannen 2015) och trots att det binder hårt till marken är det inte ovanligt att se förhöjda halter i samband med högre halter av nitrat vilket kan vara ett tecken på lantbrukspåverkan (SGU 2013). Halten kalium har inte varit högre vid provtagningar i april eller maj, något som skulle ha varit logiskt i och med att de lantbrukare som angett att de använder gödsel som innehåller kalium använt dem under april. Dock sammanföll den högsta kaliumhalten i vattenanalyserna med den högsta halten av nitrat vilket kan tyda på att gödslingen kan ha varit orsaken till de höga

(16)

11

värdena i september 2013. Några gränsvärden för kalium i dricksvatten finns inte i dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30), men om vattenproverna varit tagna på ett grundvatten skulle halterna klassas som mycket låga (<3mg/l) och vid det högsta uppmätta värdet på 5,7mg/l som låga (3-6mg/l) (SGU 2013), vilket tyder på att kaliumhalterna inte utgör någon riskfaktor för dricksvattnet.

En förhöjd turbiditet kan vara en indikator på jordbrukspåverkan då näringsläckaget från jordbruket det kan medföra algblomningar, framför allt i lugnare vattendrag (Lenhart et al.

2010). Vattenproverna från Smedjeån har haft en turbiditet på 3,0FNU som lägst och 11,0FNU som mest. Detta skulle indikera på att vattnet är betydligt grumlat (2,5-7,0FNU) eller när det var som mest stark grumlat (>7FNU) (Bydén et al. 1996). Gränsvärdet för tjänligt med anmärkning på turbiditet hos utgående dricksvatten är 0,5 FNU (SLVFS 2001:30) vilket innebär att det bör justeras i det fall det inte ändras vid infiltrationen.

För parametrarna ammonium, ammoniumkväve, kalium, kadmium, nitrat, nitratkväve, nitrit, nitritkväve och turbiditet visade inte t-testet eller Mann-Whitney testet på några signifikanta skillnader mellan vår- och höstproverna med signifikansen p<0,05. Då det förekommer mycket jordbruk i området och då de intervjuade lantbrukarna angett att de främst gödslar på våren bör halterna vara högre då. Detta var också fallet för ammonium, ammoniumkväve och kadmium vars medelvärde var ungefär dubbelt så högt på våren som på hösten. Att halterna av ammonium och ammoniumkväve var högre just på våren har troligen med den höga användningen av stallgödsel, framför allt i form av nötgödsling som var mycket hög i mars (tabell 4). Ammoniak brukar avges i gasform från stallgödsel och då omvandlas till ammonium för att sedan med nederbörd hamna i sjöar och vattendrag(Greppa 2015). Skillnaden kunde dock inte påvisas med signifikansnivån p<0,05. Naturliga

årstidsvariationer är normalt för olika kväveföreningar, hur stora dessa bör vara är dock svårt att säga då det varierar med vattenomsättningen i olika områden och vattendrag(Bydén et al.

1996). Att testerna inte visade på några signifikanta variationer kan ha olika orsaker. En teori skulle kunna vara att gödslingen på våren motverkar de naturliga variationerna, som i så fall naturligt skulle vara låga på våren i området för att stiga under sommar och höst. I så fall skulle vårgödslingarna kunna leda till att vattnet får en relativt jämn halt av kväveföreningar under vår och höst. En annan möjlig orsak till att det inte är någon skillnad kan vara att nederbördsmängden och därmed vattenavrinningen är högre på hösten i området vilket jämnar ut näringsämnesläckaget till vattendraget mellan årstiderna. Att det inte finns några signifikanta skillnader mellan våren och hösten kan då vara ett tecken på att vattendraget är påverkat av jordbruk i och med att de naturliga variationerna saknas.

Inga halter av bekämpningsmedelsrester kunde detekteras i vattenproverna vid något tillfälle. Det är naturligtvis positivt och kan betyda att de skyddsåtgärder man vidtagit i området med vattenskyddsområdesföreskrifterna och de miljöarbeten som lantbrukarna vidtar i form av kantzoner mot vattendrag och liknande fungerar och ger tillfredsställande effekter. I en tidigare studie av bekämpningsmedelsrester Halländska vattendrag och grundvatten har man visat på bekämpningsmedelsrester i Smedjeån, där totalhalten av bekämpningsmedelsresterna översteg livsmedelsverkets gräns för otjänligt vatten vid en provtagning i juni 2011 (Löfgren och Tollebäck 2012). Då man i denna studie hittat mest bekämpningsmedel vid provtagningar i slutet av juni månad i ett antal vattendrag i Halland, inklusive Smedjeån, kan det vara av intresse för Laholmsbuktens VA att provta vattnet i juni månad för att säkerställa att halterna inte överstiger livsmedelsverkets gränsvärden denna period. Någon provtagning i juni har inte skett hittills vilket framgår av

provtagningsdatumen i bilaga 4. Av tabell 5 kan man utläsa att analyser görs på 5 av de 6 aktiva substanser som används av 50% eller mer av de intervjuade lantbrukarna och som därav kan tänkas finnas i högre halt i området. En vanlig aktiv substans i bekämpningsmedel och som används inom området är propiocozanol. Denna analyseras inte, något som man kanske bör analysera då den 2012 fanns i hela 26 olika bekämpningsmedel (Löfgren och Tollebäck 2012). De gränsvärden som är satta av EU och införlivade i svensk lagstiftning är dock inte grundade i någon riskvärdering, utan har satts vid väldigt låga halter då

(17)

12

dricksvattnet inte ska medverka i bekämpningsmedelsexponeringen (Livsmedelsverket 2015b). Om halterna bekämpningsmedel i dricksvatten överstiger gränsvärdet vid något enstaka tillfälle innebär det alltså inte någon stor risk för människors hälsa.

Världshälsoorganisationen (WHO) har tillsammans med International Agency for Research on Cancer (IARC) den 20 mars 2015 gett ut en summering av slutsatserna i en rapport som medfört att glyfosat, som är vanligt förekommande i ett flertal bekämpningsmedel, blivit klassificerat i grupp 2A, ”sannolik humankarcinogen” (IARC 2015). Endast en av

lantbrukarna i området uppgav att hen använde Glypper, som innehåller glyfosat (se tabell 6), och inga andra bekämpningsmedel som innehåller glyfosat användes av de intervjuade lantbrukarna. Det indikerar att användningen av glyfosat inte verkar vara så stor i området och att det därav inte heller utgör någon risk för vattentäkten.

Vid intervjuerna framkom att en lantbrukare hade funderingar på att utöka sitt lantbruk de kommande åren, en skulle sluta helt och hållet av åldersmässiga skäl och en skulle lägga ned sin potatisodling. Den sistnämnde hade delar av sin verksamhet inom vattenskyddsområdet.

Övriga hade inte några planer på förändringar. Denna trend kan innebära att användningen av gödsel och bekämpningsmedel mest troligt förblir relativt oförändrad, dock kanske något mindre inom vattenskyddsområdet då en kraftigt besprutad potatisodling skulle försvinna vilket bör minska läckaget av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdet. Då

användningen av gödsel och bekämpningsmedel inte verkar utgöra någon större risk för dricksvattnet från Smedjeån i dagsläget och då det i framtiden inte verkar som att det kommer att uppstå några negativa förändringar är det mest troligt inte nödvändigt med några ytterligare åtgärder.

4.2 Lokalisering och miljöarbeten

Vid intervjuer med enskilda är konfidentialitetsprincipen viktig att ta hänsyn till. Enskilda individer ska inte gå att särskilja utifrån det insamlade materialet (Svensson och Ahrne 2011). Vem som har sagt vad är inte av intresse för att svara på studiens frågeställningar och kommer därför inte att framgå i arbetet.

Vid intervjuerna framkom att samtliga lantbrukare som intervjuades bedrev konventionellt jordbruk. En sa att hen hade haft funderingar kring ekologisk odling och tidigare gjort försök till det, men att det inte hade fungerat då för mycket sjukdomar och angrepp spred sig från grannarnas odlingar. Det var samma lantbrukare som hade funderingar på att lägga ned sin potatisodling de kommande åren på grund av att den krävde så mycket besprutning att hen själv knappt ville äta den. Sju av de åtta uppgav att de hade miljöarbeten i form av

obesprutade kantzoner, till dessa hörde bägge de som hade delar av sin mark inom

vattenskyddsområdet. De två som uppgav sig ha deltagit i våtmarksprojektet hade inte mark inom vattenskyddsområdet, men bägge två hade även kantzoner. Ekologiskt jordbruk var något som de flesta i området inte verkade ha något intresse av, men då alla utom en hade någon form av miljöarbete tyder det ändå på att intresset och viljan till ett arbete för att skydda vattnet och miljön i allmänhet finns i området.

Sju av åtta av de intervjuade lantbrukarna tyckte att ett frivilligt miljösamarbete med kommunen verkade intressant. Detta visar att det finns en möjlighet att gemensamt arbeta för att skydda såväl vattentäkten som jordbruken i området. Vid svaret på denna frågan uttryckte även två lantbrukare önskemål om bättre kontakt med vattenverket just för att få ett bättre kunskapsutbyte. Om det i framtiden uppstår en situation där

vattenskyddsföreskrifterna inte räcker till och där lantbruken utgör ett hot mot

dricksvattentäkten är detta alltså en möjlig åtgärd för att på ett kanske effektivare sätt minska riskerna samtidigt som det skulle kunna förbättra relationen mellan kommunen och

lantbrukarna i området.

4.3 Slutsatser

De slutsatser som kan dras från analyserna är att området och vattnet visserligen är påverkat

(18)

13

av lantbruksverksamheterna runt omkring, men inte på en så hög nivå att det i dagsläget utgör något hot mot dricksvattnet. Nitrathalten i vattnet har som högst varit 18,0mg/l och som lägst 4,2mg/l. Då livsmedelsverkets gränsvärde för att vattnet ska räknas som otjänligt ligger vid 50mg/l ger detta ganska stora marginaler och det ska hända mycket innan det uppnår en nivå då det utgör någon risk. Då det i dagsläget inte verkar föreligga några risker ifrån varesig gödsel eller bekämpningsmedel i området behöver man inte vidta några ytterligare åtgärder annat än att möjligen provta vattnet i juni för att kontrollera att bekämpningsmedlen inte uppnår en summahalt som överstiger gränsvärdet för otjänligt, 0,5μg/l, då man sett förhöjda halter i området i juni månad vid en tidigare studie. Det verkar som att lantbruken i området kommer att förbli mer eller mindre oförändrade gällande användning av gödsel och bekämpningsmedel och kanske kommer till och med

användningen inom vattenskyddsområdet att minska något. Om det ändå skulle uppstå problem så är ett frivilligt miljösamarbete mellan kommunen och lantbrukare ett tänkbart alternativ till strängare vattenskyddsområdesföreskrifter, något som såväl både lantbrukarna och kommunen som miljön skulle kunna vinna på.

(19)

14

Referenser

Ahrne, Göran och Svensson, Peter. 2011. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. 10-18. Stockholm, Liber.

Boström, Gustaf, Gönczi, Mikaela och Kreuger, Jenny. 2014. Kemiska bekämpningsmedel I Skånes ytvatten 1983-2014. Med jämförelser mot den internationella miljöövervakningen.

Rapport 2014:16. Havs- och vattenmyndigheten.

Bydén, Stefan, Larsson, Ann-Marie och Olsson, Mikael. 1996. Mäta vatten - Undersökningar av sött och salt vatten. Institutionen för tillämpad miljövetenskap och Oceeanografiska institutionen, Göteborgs Universitet, Göteborg.

Eskilsson, Johannes. 2013. Gödsel och miljö 2014. Vägledningsmaterial för - lagring och spridning av gödsel – höst- och vinterbevuxen mark. Jordbruksverket.

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/83/EG. Om kvaliteten på dricksvatten.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Fava, Luca, Orrù, Maria Antonietta, Scardala, Simona, Alonzo, Elena, Fardella, Mariastella, Strumia, Catherina, Martinelli, Angiolo, Finocchiaro, Sabrina, Previtera, Massimo, Franchi, Alessandro, Calá, Piergiuseppe, Dovis, Mauro, Bartoli, Donatella, Sartori,

Giuseppe, Broglia, Lia och Funari, Enzo. 2010. Pesticides and their metabolites in selected Italian groundwater and surface water used for drinking. Environmental Issues of Health Concern, Vol. 46. No 3: 309-316.

Greppa. 2015. http://www.greppa.nu/miljo-och-

klimat/overgodning/ammoniak.html#.VQlNKY6G-Sp Senast uppdaterad 2015-03-09.

Hämtad 2015-03-18.

Geiger, Flavia, Bengtsson, Jan, Berendse, Frank, Weisser, Wolfgang W., Emmerson, Mark, Morales, Manuel B., Ceryngier, Piotr, Liirah, Jaan, Tscharntke, Teja, Winqvist, Camilla, Eggers, Sonke, Bommarco, Riccardo, Pärt, Tomas, Bretagnolle, Vincent, Plantegenest, Manuel, Clement, Lars W., Dennis, Christopher, Palmer, Catherine, Oñate, Juan J., Guerrero, Irene, Hawro, Violetta, Aavik, Tsipe, Thies, Carsten, Flohre, Andreas, Hänke, Sebastian, Fischer, Christina, Goedhart, Paul W. och Inchausti, Pablo. 2010. Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland. Basic and Applied Ecology 11: 97–105.

Havs- och vattenmyndigheten. 2015. https://www.havochvatten.se/hav/samordning-- fakta/data--statistik/officiell-statistik/officiell-statistik--havs--och-vattenmiljo/nitrat-i- grundvatten.html Hämtad 2015-03-17

Heinz, I. 2008. Co-operative agreements and the EU Water Framework Directive in

conjunction with the Common Agricultural Policy. Hydrology and Earth System Sciences 12: 715-726.

IARC. 2015. http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf Hämtad 2015-03-31.

Johansson, Anders. 2015. Halmstad kommun. Personlig kommunikation 2015-03-11.

Jordbruksverket. 2015a.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod.4.53b6e8e714255ed 1fcc71bd.html Hämtad 2015-03-11

(20)

15 Jordbruksverket. 2015b.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/sockerbetor/vax tnaring/kalkning.4.32b12c7f12940112a7c800035459.html Senast uppdaterad 2014-12-11.

Hämtad 2015-03-16.

Kemi. 2015. http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/Produkt Hämtad 2015-02-16

Lantmannen. 2015.

http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/vaxtodling/vaxtnaring/npk/

Hämtad 2015-03-14.

LBVA. 2015a.

http://www.lbva.se/dricksvatten/vattenverken.4.5cec733813b47fbfd3ff4d.html Senast uppdaterad 2014-03-11. Hämtad 2015-03-18.

LBVA. 2015b.

http://www.lbva.se/pagang/ombyggnadskottorpsvattenverk.4.6a57cb8413baec2c6953141 .html Senast uppdaterad 2014-03-11. Hämtad 2015-03-18.

Lenhart, C. F., Brooks, K.N., Heneley, D. och Magner, J.A. 2009. Spatial and temporal

variation in suspended sediment, organic matter and turbidity in a Minnesota prerie river:

Implications for TMDLs. Environmental Monitoring and Assessment 165: 435-447.

Livsmedelsverket. 2015a. http://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--

kontroll/produktion-av-livsmedel/dricksvattenproduktion/foreskrifter-om-dricksvatten/

Senast uppdaterad 2015-03-06. Hämtad 2015-03-09.

Livsmedelsverket. 2015b. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och- innehall/oonskade-amnen/bekampningsmedel/bekampningsmedel-

fordjupning/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=bek%C3%A4mpnings medel&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-

ba3914739e3b&_t_ip=90.230.142.197&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_Art iclePage/_52b32f01-8b3f-4957-bd3c-b3e49042c144_sv&_t_hit.pos=2#Hur farligt är det? Senast uppdaterad 2015-02-24. Hämtad 2015-03-31.

Löfgren, Hannes och Tollebäck, Erika. 2012. Bekämpningsmedel i Halländska yt- och grundvatten. Meddelande 2012:8. Länsstyrelsen Halland.

Maxe, Lena, Gustafsson, Mattias och Kreuger, Jenny. 2004. Bekämpningsmedel i Skånes grundvatten – Strategi för övervakning och miljömålsuppföljning. Skåne i utveckling 2003:68. Miljöenheten – Länsstyrelsen i Skåne län.

Naturvårdsverket. 2010. Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde. Handbok 2010:5. Naturvårdsverket.

Nordeborn, Mattias. Miljö- och processingenjör, Laholmsbuktens VA. E-post. 2014-09-08, 2014-10-16, 2015-03-17 och 2015-04-02.

Regeringen. 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/2055 Senast uppdaterad 2015-03-11.

Hämtad 2015-03-11

Rosenstock, Todd S., Liptzin, Daniel, Dzurella, Kristin, Fryjoff-Hung, Anna, Hollander, Allan, Jensen, Vivian, King, Aaron, Kourakos, George, McNally, Alison, Pettygrove, G. Stuart, Quinn, Jim, Viers, Joshua H., Tomich, Thomas P., Harter, Thomas. 2014. Agriculture’s Contribution to Nitrate Contamination of Californian Groundwater (1945—2005). Journal of Environmental Quality vol. 43 no. 3: 895-907

(21)

16

SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm:Miljödepartementet.

SFS 2004:660. Förordningen om förvaltningav kvalitén på vattenmiljön.

Stockholm:Miljödepartementet.

SGU. 2013. Bedömningsgrunder för grundvatten. Rapport 2013:03. Sveriges Geologiska Undersökning.

SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Livsmedelsverket.

SMHI. 2015.

http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/kartor/monYrTable.php?par=nbdYr&mont h=13 Hämtad 2015-03-16.

Stoate, C., Boatman, N.D., Borralho, R.J., Rio Carvalho, C., de Snoo, G.R. och Eden, P. 2001.

Ecological impacts of arable intensification in Europe. Journal of Environmental Management 63: 337–365.

Svenskt Vatten. 2015. http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Dricksvatten/Ravatten/

Hämtad 2015-03-18.

Svensson, Peter och Ahrne, Göran. 2011. Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. 19-35.

Stockholm, Liber.

VISS. 2015. http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx Hämtad 2015-03-09 Yara. 2015. http://www.yara.se/crop-nutrition/products/ Hämtad 2015-03-14.

(22)

Bilaga 1 Analysrapport Eurofins

(23)

Bilaga 2 Intervjufrågor

Intervjufrågor - risker från lantbruk

 Är din landbruksverksamhet ekologisk eller konventionell?

 Vilka bekämpningsmedel använder du i din verksamhet?

 När (vilken månad/månader)?

 Hur mycket gödsel används? När (Vilken månad/månader)? Vilken sort/märke?

 Ligger verksamheten inom eller utanför vattenskyddsområdet (eller både och)?

 Vad har du för miljöarbeten inom verksamheten gällande försök att förhindra läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel till närliggande vattendrag?

 Har du planer på att förändra verksamheten de kommande åren? I så fall hur?

 Var har du i så fall för tankar kring bekämpningsmedel och gödsling? Ska du söka utökat tillstånd eller försöka dra ner på användningen? (Byta bekämpningsmedel/gödsel osv?)

 Man har i andra länder samt i Linköping sett positiva effekter av ett frivilligt miljösamarbete (se information nedan) mellan kommunen och lantbrukare, är detta något som skulle vara

intressant?

(24)

Bilaga 3 Information om frivilliga miljösamarbeten

Information om frivilliga miljösamarbeten

På Lantbrukarnas riksförbund menar man att de vattentäkter vi har kan få högre skydd genom att markägarna inkluderas mer samt genom att skyddsområdet adapteras utefter de omständigheter som finns lokalt vilket görs bäst via samarbeten. I andra länder har det gjorts studier som visar att frivilliga avtal mellan vattenindustrier och lantbrukare har gett positiva effekter. Genom att utforma platsspecifika åtgärder samt ha en kunskapsväxling mellan båda sidor kan en förbättrad vattenkvalitet åstadkommas fortare. För att dessa samarbeten ska bli framgångsrika krävs det att vattenproducenterna är villiga att bistå lantbrukarna med såväl rådgivning som finansiella bidrag för att de ska kunna minska sina utsläpp.

Vattenproducenten minskar sina kostnader för reningen och lantbrukarna för ut modernare produktionsmetoder. Studier har även visat att de restriktioner som uppstår vid dessa samarbeten är hårdare än de som lagen kräver.

I nuläget finns det endast ett exempel på sådana samarbeten i Sverige. Detta påbörjades år 2005, och är ett avtal mellan Tekniska verken och de lantbrukare som äger mark runt den största dricksvattentäkten i Linköping, Ljungs vattenskyddsområde. I det fallet var LRF

initiativtagare och det ledde till att en arbetsgrupp med representanter från Tekniska Verken, markägarna, länsstyrelsen och miljökontoret bildades. Avtalet har lett till positiva effekter för bägge parter, och LRF önskar att fler kommuner vågar ta ett sådant initiativ.

Jag vill även klargöra att jag inte har något avtal att erbjuda, utan jag undersöker endast om intresset för detta finns hos lantbrukare i området. Ett ja eller nej är därför inte på något vis bindande. Sedan är det upp till kommunen som är ansvariga för Laholmsbuktens VA att avgöra om detta är något som de vill driva vidare.

(25)

Bilaga 4 Rådata vattenprover

Provtagningsdatum Ammonium (NH4) Ammonium-nitrogen(NH4-N) Kalium K(endsurgjort) Nitrat (NO3) Nitrat-nitrogen(NO3-N) Nitrit (NO2) Nitrit-nitrogen(NO2-N)pH Turbiditet Kadmium Cd (endsurgjort)mg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lmg/lFNUmg/l2008-05-202009-04-212009-08-18<0.020.015<2.04.20.95<0.0030.00057.16.32010-04-200.020.018<2.07.11.60.0070.0027.24.52010-07-130.030.0242.07.11.60.0130.0047.53.52011-04-190.030.027<2.05.81.30.010.0037.23.50.0000542011-08-09<0.020,0122.04.91.10.0070.0027.33.30.0000162012-03-270.050.041<2.05.31.20.010.0037.03.80.0000282012-07-10<0.020.0142.04.30.980.0130.0047.34.00.0000172013-04-020.110.0842.48.82.0<0.0070.0027.311.0<0.0000202013-09-160.0240.0195.718.04.00.0530.0167.63.60.000022014-02-270.0220.0172.17.11.6<0.007<0.0027.13.00.0000212014-09-260.0170.0132.78.41.9<0.007<0.0027.54.9<0.000020

References

Related documents

22  Kommissionens rekommendation av den 13 juli 2010 om riktlinjer för utarbetandet av nationella samexistens- åtgärder för att undvika oavsiktlig förekomst av genetiskt

[r]

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra markanvändning för industri, kontor, lager och handel samt planlägga en del av Skogholms ängar som naturmark inom Fosieby

En poängtabell i fotboll där varje lag själv väljer hur poängen ska räknas?.. You can’t fatten a pig by

De pekar på Östergötland och menar att de lyckades korta köerna när man införde vårdval 2013, men att hörselvården blivit betydligt sämre!. Bland annat pekar man på att

Biogas- anläggningen rötar djurens gödsel och majs samt vassle från Skottorps mejeri.. Biogasanläggningen togs i drift 14 december 2011 och elgeneratorn kördes igång 21

Då denna studie har som ändamål att undersöka hur individer som ser sig själva som män upplever och resonerar kring deras utsatthet för sexuella anspelningar från personer som

undersköterskan anade jag att enhetschefen inverkade på kulturen på boendet, vilket motiverade att ”handplocka” henne som en ytterligare representant för att skapa ett