Rapport VT 2017
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv C, 15 hp
Sara Carlén och Camilla Wasmuth
Handledare: Anne Berg Examinator: Ida Lidegran
Diskursen om livslångt lärande
Konstruktionen av det lärande subjektet
2
Sammanfattning
Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser.
Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.
Nyckelord: Livslångt lärande, lärande subjekt, lärande på arbetsplatsen, privat och offentlig sektor, platsannonser, diskursanalys.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1 Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställning ... 6
1.2 Disposition ... 6
2 Tidigare forskning ... 7
2.1 Livslångt lärande från olika synvinklar ... 7
2.2 Lärande i privat och offentlig sektor ... 9
2.3 Platsannonser och jobbannonsering ... 9
3 Teori ... 11
3.1 Livslångt lärande på arbetsplatsen ... 11
3.2 Definition av livslångt lärande som diskurs ... 12
4 Metod ... 15
4.1 Urval och avgränsning ... 16
4.2 Bearbetning av empiri ... 16
4.3 Reflektion över studiens giltighet ... 18
4.3.1 Etiska överväganden ... 18
4.3.2 Pålitlighet och trovärdighet ... 19
4.3.3 Generaliserbarhet ... 19
5 Resultat ... 20
5.1 “Du vill arbeta i en skolkultur som präglas av samarbete och utveckling” - Beskrivning av den arbetssökande ... 23
5.2 “Du ges goda möjligheter att utvecklas i din yrkesroll” - Erbjudanden om lärande på arbetsplatsen ... 26
5.3 “Pedagogerna skall känna kraft att utvecklas” - Krav på erfarenhet och fortsatt lärande på arbetsplatsen ... 27
5.4 Fördjupad analys ... 28
6 Diskussion ... 33
6.1 Summering ... 33
6.2 Metoddiskussion ... 34
6.3 Diskussion om relationen mellan resultat och tidigare forskning ... 35
6.4 Avslutande diskussion ... 36
Referenslista ... 37
Bilaga 1, kodningsschema ... 41
4
1 Inledning
Lärande har fått ett allt bredare fokus än tidigare, då inriktningen för lärande oftast låg på skola med utbildning för barn och ungdomar. Ett mer allmänt och modernt synsätt på lärande är det livslånga lärandet, en term som under senare år har hamnat högt upp på prioriteringar i olika forsknings- och policysammanhang (Ellström & Hultman, 2004, s.9). Det livslånga lärandets höga prioritet i forsknings- och policysammanhang har bidragit till dess stora spridning. Den stora spridningen har gjort att det livslånga lärandet har blivit en naturlig del av samhället, och därmed också en diskurs. Edwards (1997, s.176) menar att det livslånga lärandet som diskurs formades i och med en modernisering av ett så kallat lärande samhälle, som innebär att det existerar en viss stabilitet och ordning i utvecklingen av ny kunskap och utbildning i samhället. Ett lärande samhälle formar lärande individer som är aktörer inom diskursen om livslångt lärande (Faure et al, 1972). Diskursen om livslångt lärande blir till en norm och praxis där individer har en plikt, som ansvarstagande medborgare i ett lärande samhälle, att ständigt utveckla sitt lärande (Edwards, 1997, s.176). Diskursen om livslångt lärande i ett lärande samhälle var något som genom historien tillkom som en grundsten i utbildningspolitiken. Livslångt lärande ses även inom forskning som en strategi för att
involvera alla individer i samhället för att skapa en helhet, där varje individ är en aktiv aktör i utveckling av lärande (Faure et al, 1972).
Det ständiga närvarandet av diskursen om livslångt lärande syns i arbetslivet, då det har visat sig vara en väsentlig del för utveckling av såväl företag och organisationer, som anställda. För att bidra till ett livslångt lärande använder sig företag, såväl privata som offentliga, ofta kompetensutveckling. Det har uppmärksammats att kompetensutveckling är ett användbart sätt att ge anställda möjlighet till utveckling och lärande inom sin yrkesroll.
Kompetensutveckling skapar även, ur ett ledarperspektiv, förutsättningar för utveckling av såväl privat som offentlig verksamhet där de ser det livslånga lärandet som ett sätt att främja företagets konkurrenskraft (Unionen, 2011). Den spridning diskursen om livslångt lärande har fått, i det rådande lärande samhället, skapar även trygghet i arbetslivet för de anställda då utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen bidrar till självförtroende hos medarbetarna i deras yrkesroll, något som uppmärksammats både i forskning (Hislop, 2013, s.106ff) och mediala debatter (Senneby, 2012, 22 november; Nordström, 2013, 13 februari).
Möjlighet till kompetensutveckling inom verksamheter har blivit allt mer vanligt, då det har blivit ett värdefullt verktyg för att stärka verksamhetens vision. Europakommissionen (2001) presenterade ett promemoria för att lyfta värdet av livslångt lärande i hopp om att Europa ska bli det mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade samhället i världen. Syftet med promemorian var att skapa en bred debatt om det livslånga lärandets innebörd och utmaningar, samt lyfta möjligheter till lärande i form av kompetensutveckling.
Europakommissionen (2001) skrev detta promemoria för att generera förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare med kompetensutveckling för att främja ett livslångt lärande. Att kompetensutveckling är ett värdefullt verktyg för verksamheter är något som syns i bland annat privata företag (Ljungberg, 2007, 23 februari), men också i statliga åtgärdsplaner. Ett tydligt exempel på det sistnämnda är statens treåriga regeringsuppdrag för skolverksamheter i
5
Sverige under 2012-2014, som gick under namnet Uppdrag att stödja grundskolor i
utanförskapsområden (Skolverket, 2015). Regeringsuppdraget, lett av Skolverket, hade som syfte och mål att utveckla och stärka den svenska skolan, bland annat genom
kompetensutveckling för lärare. Kompetensutveckling innebär fortbildning genom
handledning och coachning för att utveckla undervisning. Resultatet från regeringsuppdraget visade på stärkta lärargrupper samt bättre betyg hos elever.
Ett annat exempel på kompetensutvecklingens slagkraft inom samma verksamhetssfär är att medel för kompetensutveckling är inräknat i det grundbelopp som gymnasieskolor får i statliga bidrag (Utbildningsdepartementet, 2010). Kompetensutveckling är alltså ett begrepp som etablerats i hela skolväsendet, både i kommunala och fristående skolor. Det har visat sig givande att jämföra hur privat och offentlig sektor använder sig av kompetensutveckling, då det har synliggjorts likheter och skillnader. Synliggörandet av likheter och skillnader har lett till att verksamheterna har kunnat lära sig av varandras brister samt dragit nytta av deras styrkor (Sveriges Ingenjörer, 2009; Jusek 2013).
Skolinspektionen pekar på lärarens stora betydelse för skolans kvalité. För att stödja lärarnas arbete vill staten säkerställa att kontinuerliga kompetensutvecklingsinsatser erbjuds med hög kvalité och relevant innehåll (Skolinspektionen, 2010). Vikten av kompetensutveckling för lärare synliggörs i olika nivåer i samhället, det ställs inte bara som krav från statligt håll utan framhävs även i fackliga förbund (Holst, 2017, 27 mars) samt i samhällsdebatter (Hektor, 2012, 25 oktober; Ceder, 2016, 30 mars). Då det har visat sig att lärande på arbetsplatsen är givande för såväl de anställda som verksamheten i sig är det intressant att se hur detta lärande framhävs i rekryteringsprocessen, närmare bestämt i platsannonser. Utgångspunkten för denna studie är att det livslånga lärandet ska betraktas som en diskurs som influerar huvudmännen för såväl privat som offentlig sektor, och vilka medarbetare de önskar se i sina verksamheter och professioner. Platsannonser kan visa i text vad organisationer och företag erbjuder för utvecklingsmöjligheter för att attrahera rätt arbetskraft. Det är därför av intresse att inom ramen för diskursen om livslångt lärande på arbetsplatsen undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhang lärande synliggörs i platsannonser.
Inom pedagogisk forskning har verksamheter tidigare studerats med syfte att främja ett livslångt lärande, då det skapar goda förutsättningar både för de anställda och verksamheten (Jarvis, Holford & Griffin 2003, s.129ff). Det som inte studerats i samma utsträckning är hur diskursen om livslångt lärande tar sig i uttryck i konkreta verksamheter. Att studera hur diskursen om livslångt lärande tar sig i uttryck i konkret verksamhet är pedagogiskt relevant att undersöka vidare, då det kan utveckla kunskap om processer var genom lärande kan uppstå, vidmakthålls och förändras. Denna studie har därför valt att synliggöra detta genom att titta på verksamheters rekryteringsprocess, med platsannonser som undersökningsobjekt.
Det som gör denna studies intresseområde samhällsrelevant är att diskursen om livslångt lärande är generellt vedertaget, vilket syns i såväl privata och offentliga verksamheter som i mediala debatter. Denna studies undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen.
6
1.1 Syfte och frågeställning
Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser.
Detta kommer att göras genom att besvara följande frågeställningar, som bygger på teoretiska begrepp och analysmodeller som presenteras i kommande teoriavsnitt:
• Vilka likheter och skillnader finns det i hur det lärande subjektet konstrueras i platsannonser för kommunala och fristående skolor?
• Vilka benämningar används i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna?
• Hur frekvent används dessa benämningar i platsannonser för kommunala och fristående skolor?
• I vilka sammanhang används benämningar kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna?
1.2 Disposition
Denna uppsats är disponerad på följande vis: i det första avsnittet presenteras tidigare forskning om livslångt lärande, privat och offentlig sektor samt studier av platsannonser.
Därefter presenteras ett teoriavsnitt som innehåller, för denna studie centrala, begrepp och perspektiv, bland annat lärande som diskurs, livslångt lärande på arbetsplatsen och det lärande subjektet. Följande avsnitt är ett metodavsnitt där urval och avgränsningar, bearbetning av empiri samt en reflektion över studiens giltighet presenteras. Nästkommande avsnitt som presenteras är resultatet, som analyseras i fyra delar, beskrivning av den arbetssökande, erbjudanden om lärande på arbetsplatsen, krav på erfarenheter och fortsatt lärande, och en fördjupad analys där resultaten analyseras utifrån det som presenterats i teoriavsnittet.
Slutligen presenteras ett diskussionsavsnitt som innehåller en summering av uppsatsen, en metoddiskussion, en diskussion om relationen mellan resultat och tidigare forskning och till sist förs en avslutande diskussion om livslångt lärande, där även förslag på vidare forskning ges.
7
2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras relevant forskning inom forskningsfältet som rör lärande på arbetsplatsen. Forskningen presenteras utifrån tre delar där den första handlar om forskning som gjorts inom ramen för livslångt lärande, den andra om studiet av privat och offentlig sektor och den tredje handlar om studier av platsannonser. Innan denna forskning presenteras redovisas först tillvägagångssättet under insamlingen av tidigare forskning för kommande litteraturgenomgång.
Sökord som använts utefter studiens definierade ämne är Lifelong learning, Platsannons, Job Advertisement, Recruitment, Qualification, Utveckling, Lärande, Learning, Competence Development, Lärare, Teacher, School, Public and Private Sector. Databaserna som har använts är: Uppsala Universitetsbibliotek, Libris och SwePub. Genom dessa databaser användes sökorden i såväl titel som i full text.
2.1 Livslångt lärande från olika synvinklar
Livslångt lärande på arbetsplatsen är ett välstuderat forskningsfält, så väl inom pedagogik (Barlow 2003; Adams 2007) som inom andra ämnesdiscipliner, exempelvis inom ekonomi och psykologi (Jenkins et al. 2003; Ackermann 2015). Livslångt lärande har studerats i förhållande till flertalet olika yrken, däribland lärare och läkare (Teunissen & Dornan 2008;
Adams 2007), men även genom att studera större grupper av människor över en längre tidsperiod (Jenkins et al. 2003).
Forskningsfältet har tidigare studerats utifrån mängder av olika synvinklar, bland annat genom att undersöka ett livslångt lärande utifrån ett utvecklingsperspektiv, där
samhällsutvecklingen och den förändrade synen på lärande står i fokus. Barlow (2003) poängterar att livslångt lärande inte är ett alternativ utan en nödvändighet i samhället. Att livslångt lärande ses som viktigt ligger till grund för flertalet studier inom fältet, exempelvis hur det ska främjas och vilka effekter det kan få. Det har även gjorts studier som syftar till att ge en historisk bild över framväxten av begreppen livslångt lärande och det lärande samhället (Ahmed, 2014).
Hur ett livslångt lärande främjas på arbetsplatsen är något som studeras av Teunissen och Dornan (2008) som undersöker strategier för att upprätthålla ett livslångt lärande för läkarstudenter i deras arbete. De menar att ett livslångt lärande sker när det finns en balans mellan tilltro och tvivel, en balans som hittas med stöd från andra individer. Jenkins et al.
(2003) har undersökt vad ett livslångt lärande får för effekter för individen som agerar inom det, genom att intervjua större grupper i Storbritannien över en längre tidsperiod. De kom fram till att det kunde leda till flertalet positiva effekter i form av anställbarhet, annan typ av sysselsättning och i vissa fall även ökad lön. Likheten i dessa studier är att de ser på livslångt lärande utifrån en positiv synvinkel, där lärandets effekter på effektivitet och produktivitet är huvudfokus.
8
Det finns även forskning som inte har samma positiva syn utan intar en mer kritisk hållning, i likhet med vår ambition. I den här typen av studier studeras det livslånga lärandet som en policy, en norm eller en diskurs med ideologiska drag som påverkar arbetslivets organisation såväl som hur människor förväntas bete sig. Exempelvis menar Fejes (2006) att ambitionen om ett livslångt lärande leder till uteslutning av vissa individer som inte uppfattas agera inom ramen för diskursen om livslångt lärande. Framkomsten av detta resultat skapades genom att Fejes (2006) studerade idén om det utbildningsbara vuxna subjektet i Sverige. I studien visar det sig att idén om det utbildningsbara vuxna subjektet har varit närvarande under större delen av 1900-talet i officiella dokument som berör vuxenutbildningar. Fejes (2006) studie har således visat att det är gynnsamt att undersöka livslångt lärande som en föränderlig diskurs som positionerar människor som lärande subjekt, vilket tagits till fasta på i denna studie.
Ytterligare en synvinkel som livslångt lärande har studerats utifrån, är studier om vad som krävs för att denna typ av lärande ska kunna äga rum. Adams (2007) har studerat hur väl förberedda elever är på att stimulera ett livslångt lärande när de går ut skolan. Detta gjordes genom att studera gymnasielärares uppfattning om elevers förberedelse. Resultatet visar att gymnasielärare anser att det finns vissa attribut och färdigheter som gynnar ett livslångt lärande och som ska stimuleras under skolgången. Dessa egenskaper innebar att eleverna ska vara duktiga på att organisera och kommunicera, samt vara föränderliga, utforskande och målinriktade. Hur egenskaper kopplas till livslångt lärande är något som är av intresse även för denna studie, då platsannonser avser att beskriva den individ som söks till tjänsten genom bland annat egenskaper.
Livslångt lärande har även studerats utifrån ett samhällsperspektiv, där livslångt lärande har studerats för att skapa en förståelse om vad som krävs för att ett livslångt lärande ska främjas i samhället. Hossain (2016) studerar ett regeringsuppdrag i Vietnamn, regeringsuppdraget syftar till att skapa ett så kallat livslångt lärande-samhälle. Resultatet visar på att offentliga bibliotek har ökat medvetenheten hos befolkningen om vikten av läsning, internet och e- böcker, dock påpekas det att det krävs flexibilitet och anpassningar till alla olika delar av samhället. En annan studie som studerat ett livslångt lärande ur ett samhällsperspektiv är Areekul et al. (2015). Studien studerar hur ett hållbart livslångt lärande-samhälle ska konstrueras, genom skapandet av en modell som ska stärka det sociala kapitalet i samhället och därigenom konstruera ett hållbart livslångt lärande-samhälle. Ytterligare en studie som studerar livslångt lärande ur ett större perspektiv är Field och Schemmann (2017), som studerar hur vissa nationella organisationer skriver fram medlemskap i sina policydokument.
Studien visar på att organisationer verkar för ett aktivt medlemskap i samband med ett tänk om livslångt lärande. Dessa studier visar på att diskursen om livslångt lärande har studerats på en samhällsnivå och hur den tar sig i uttryck i olika organ i samhället.
Diskursen om livslångt lärande har studerats i syfte att se hur ramen för diskursen tar sig i uttryck i policydokument på statlig nivå (Field & Schemmann, 2017), dock har det inte studerats i samma utsträckning hur diskursen om livslångt lärande tar sig i uttryck i konkret verksamhet.
9
2.2 Lärande i privat och offentlig sektor
Lärande i såväl privata som offentliga verksamheter är ett välstuderat område runt om i världen. Betydelsen av ett livslångt lärande har studerats utifrån ett internationellt perspektiv med fokus på offentlig sektor (Akkoyun & Erkan, 2014). Studien pekar på att offentlig sektor i Turkiet försöker identifiera och ändra sina strategier för livslångt lärande, för att upprätthålla en hållbarhet inom offentlig verksamhet samt stärka konkurrenskraften. Akkoyun och Erkan (2014) pekar på att ett livslångt lärande är ett fenomen, som har blivit till en åtgärd för förbättring och utvärdering av offentlig sektor. Lärande i en mindre bemärkelse har även studerats inom privat sektor, med fokus på hur arbetsplatslärande främjas inom
småföretagande (Lans et al, 2008). Lans et al. (2008) studie identifierade, efter intervjuer med 25 småföretag, fyra faktorer som var talande för hur privata företag stimulerar ett
arbetsplatslärande. En studie, som även har presenterats tidigare, visar också på att privat och offentlig sektor är båda nödvändiga tillgångar för att skapa ett samhälle som präglas av ett livslångt lärande (Areekul et al, 2015). Dessa studier har visat att det är gynnsamt att undersöka hur privat och offentlig sektor främjar livslångt lärande.
Partnerskap mellan offentliga och privata verksamheter har också studerats av bland annat Jüriado (2008) och Patrinos och Sosale (2007). Likheterna mellan dessa studier är att de påpekar utvecklingen av att ett partnerskap mellan privat och offentlig sektor uppmuntras runt om i världen. Anledningen är att det numera finns en insikt om att det skulle modernisera såväl skolväsendet som andra organisationer, dock problematiserar båda studierna hur partnerskapet blir till i praktiken. De båda studierna påpekar den offentliga sektorns intresse för ett partnerskap med privat sektor i teorin, men att det ignoreras i praktiken. Studierna menar att detta beror på att den offentliga sektorn dominerar och därmed inte lämnar utrymme för privat sektor att utvecklas samt att det behövs specifika krav för att ett lärutbyte mellan dem ska vara möjligt. Dessa specifika krav innebär dock hinder för partnerskapet då det inte skapar utrymme för flexibilitet, absorption av ny kunskap samt informellt lärande mellan privat och offentlig sektor.
Studiet av privat och offentlig sektor har visat sig gynnsamt, då det synliggjort lärande,
likheter och skillnader mellan dem. En studie om likheter och skillnader mellan hur privat och offentlig sektor agerar inom diskursen för livslångt lärande kan bidra till en ökad förståelse i hur livslångt lärande tar sig uttryck i båda dessa typer av verksamheter.
2.3 Platsannonser och jobbannonsering
Jobbannonsering har studerats i bred utsträckning, både genom platsannonser men även genom exempelvis videoannonsering. De metoder som använts är både dokumentanalys och intervjuer. Studier av platsannonser har genomförts från olika synvinklar och syften. Ett syfte som förekommit är att se om tanken med platsannonsen stämmer överens med hur den uppfattas av dem som läser den. Askehave (2010) studerar förhållandet mellan
rekryteringsbehovet och rekryteringskommunikationen i platsannonser, med andra ord om den arbetssökande uppfattar annonsen på samma sätt som annonsören önskar och avser.
Resultatet i denna studie visade på att arbetsgivarens avsikter med platsannonserna inte
10
upplevdes förstås av de arbetssökande. Det finns alltså ett intresse för att studera hur något framställs i platsannonser.
En annan utgångspunkt som platsannonser studerats utifrån är hur väl platsannonsen stämmer överens med det sanna arbetsmarknadsbehovet. Några som har studerat hur platsannonsernas innehåll påverkat de förändrade och bredare ledarskapet för skolors rektorer är Richardson et al. (2016). Förändringen i ledarskapet, menar de, grundar sig i skiftande krav och föränderliga organisatoriska behov, vilket även gör att skolsystemen bör söka nya medarbetare med olika kunskaper för att bredda erfarenhet och utbildning. Studien visade å ena sidan på att det traditionella ledarskapet fortfarande fanns beskrivet i platsannonser, ett ledarskap som visade på en oförmåga att anpassa sig efter de förändrade samhälleliga sammanhangen. Å andra sidan visade vissa platsannonser på mer framtidsutvecklade arbetsroller.
Denna studie studerar hur diskursen om livslångt lärande och konstruktionen av det lärande subjektet tar sig i uttryck i platsannonser, något som ligger i likhet med Richardsons et al.
(2016) studies intresse. Likheten finner sig i att båda intresserar sig för hur platsannonsers innehåll stämmer överens med det rådande samhället.
En studie av jobbannonsering genom video har genomförts av Lim och O'Halloran (2012).
Deras studie syftar till att undersöka visuell semantik, i form av tv-annonsering, i samband med rekrytering av lärare, något som gjordes genom en diskursanalys av de transkriberade annonsfilmerna. De menar att i och med skapandet av en ideal läraridentitet i annonseringen för rekryteringen av lärare, blir läraren till en form av handelsvara inom en rådande
konsumtionskultur, där annonsen blir ett sätt att uttrycka detta.
Andra har studerat skillnader i vad som efterfrågas i platsannonserna mellan olika länder.
Mýtna Kureková et al. (2016) har studerat hur kompetenser som efterfrågas i låg- och medelkvalificerade yrken skiljer sig mellan olika länder. Studien visade att efterfrågan på färdigheter varierade mycket mellan olika länder, men även att tjänstesektorn krävde fler icke- kognitiva färdigheter än andra yrkesroller. Det har således gjorts studier om jobbannonsering från flera olika synvinklar, både när det gäller de yrken och typ av verksamhet som studerats samt hur annonsering förhåller sig till arbetsmarknaden.
Sammanfattningsvis finns det mängder av forskning om både livslångt lärande på
arbetsplatsen, lärande inom privat och offentlig sektor samt om platsannonser. Dock har inte dessa tre komponenter studerats tillsammans. Därför är det av intresse att undersöka hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatsen representeras i platsannonser för kommunala och fristående skolor, genom att studera konstruktionen av ett lärande subjekt.
11
3 Teori
Följande teoriavsnitt presenteras i två delar, först presenteras teori om livslångt lärande på arbetsplatsen, därefter presenteras en definition av lärande som diskurs. Dessa teorier låg till grund för formuleringen av frågeställningarna med dess tillhörande begrepp. De teorier som presenteras i detta avsnitt kommer även att ligga till grund för kommande analys.
3.1 Livslångt lärande på arbetsplatsen
Lärande har gått från att enbart fokusera på skola med utbildning för barn och ungdomar till att integreras i de flesta verksamhetssfärer (Ellström & Hultman, 2004, s.9). Livslångt lärande som begrepp har slagit stort och används i både privata och offentliga verksamheter. Det livslånga lärandet har blivit ett slagord för genombrottet av både ett kunskapssamhälle och konkurrenssamhälle, vilket har satt lärande i förgrunden för en ny samhällelig situation.
Lärande har blivit en central strategisk policy för den ekonomiska tillväxten och den globala konkurrensen, något som har bidragit till att organisationer och verksamheter använder lärande på arbetsplatsen för att stärka sin konkurrenskraft i det nya samhället (Illeris, 2015, s.38-39). Illeris (2011, s.5) menar att stora nationella organisationer, exempelvis EU, har börjat intressera sig för lärande på arbetsplatsen. De nationella organisationerna ser det livslånga lärandet som ett verktyg för ekonomisk tillväxt, personlig utveckling hos individer samt ökad social balans såväl nationellt som internationellt. Intresset för lärande på
arbetsplatsen är ett tydligt exempel som visar på det ökade engagemanget för det livslånga lärandet.
Det livslånga lärandet har i och med samhällets snabba förändringstakt främst kommit att betyda att individer ständigt måste vara beredda på att ställa om sig. Arbetsmarknaden har gått från att ha krav på stabilitet till flexibilitet (Illeris, 2015, s.250). Jobring (2013, s.11) menar också att det finns ett ökat krav på flexibilitet hos anställda, något som förändrat
kompetensutvecklingen. Kompetensutveckling är ett samlingsord för de insatser som används för att främja ett lärande på arbetsplatsen. Det används idag inom olika tjänstesektorer, såväl privata som offentliga (Jobring, 2013, s.14). Goda kompetenser och yrkesskicklighet är något som alltid varit av vikt, men i och med samhällets ständiga utveckling och snabba
förändringstakt under de senaste decennierna har nya utmaningar uppkommit när det gäller utvecklingen av yrkesskicklighet. Utvecklingen av kunskap måste därför stå upp mot nya aktuella krav och förutsättningar som råder i samhället, något som kan ses i att
kompetensutveckling används i allt större utsträckning än tidigare (Jobring, 2013, s.11).
Kompetensutveckling är ett paraplybegrepp för lärande som används i företag och
organisationer för att förklara deras strategier för lärande och utveckling på arbetsplatsen.
Kompetensutveckling kan därför ses som ett verktyg för att låta företag och organisationers strategi växa fram och ta form i takt med de handlingsmönster som skapas och utvecklas (Ellström & Hultman, 2004, s.203-204). Ellström och Hultman (2004, s.176) menar att
kompetensutveckling som främjar utveckling på arbetsplatsen ska ge individen ett ökat ansvar i form av delaktighet i planering för målformulering och verksamhetsutveckling. Individens
12
ökade ansvar skapar goda förutsättningar för ett aktivt lärande hos individen, något som anses vara viktigt för ett livslångt lärande.
Som tidigare nämnt har det ökade kravet på flexibilitet hos anställda förändrat
kompetensutvecklingen. Jobring (2013, s.11) menar att detta har skapat utvecklingstrender inom kompetensutveckling, något som är starkt kopplat till individualiseringen.
Individualiseringen innebär att individer har ett ökat handlingsutrymme och ansvar för sina egna val samt yrkeskvalifikationer i större utsträckning än tidigare. Utvecklingen har därför lett till att individer har ett ökat ansvar för sin egen kompetensutveckling. Ytterligare en trend, som även den är kopplad till individualiseringen, är ett ökat användande av sociala medier och onlinemiljöer vid kompetensutveckling. Dessa typer av miljöer möjliggör en individuell utveckling genom informellt lärande såsom exempelvis berättelser, egen reflektion och olika typer av ömsesidigt utbyte mellan deltagare i de olika onlinemiljöerna. Det finns mängder av miljöer som möjliggör denna typ av kompetensutveckling, exempelvis Linkedin, Twitter och Facebook (Jobring, 2013, s.12). Dessa miljöer kan komplettera individers fysiska möten och få samma effekt i form av att individer får möjlighet att lära av varandra och på så vis
utveckla sina kunskaper och erfarenheter (Jobring, 2013, s.13). Utvecklingen av onlinemiljöer skapar således en möjlighet för individer att skaffa sig fri tillgång till mängder av ny kunskap.
Individualiseringen leder alltså till att individer medvetet strävar efter att utvecklas genom att öka sina kompetenser och yrkesfärdigheter genom nya former av lärande (Jobring, 2013, s.15).
I ett diskursanalytiskt perspektiv framstår det, som diskuterades ovan, i ett litet annat ljus. Den ökade individualiseringen, och lärandet som ett självpåtaget uppdrag, blir indikationer på framväxten av ett nytt lärande subjekt på arbetsplatser. Det lärande subjektet definieras i under kommande rubrik.
3.2 Definition av livslångt lärande som diskurs
I denna uppsats studeras diskursen om livslångt lärande såsom den tar sig uttryck i platsannonser. Med diskurs menas hur en viss social praktik framställs och produceras i språkanvändning (Bergström & Boréus, 2012, s.23). Denna studie utforskar diskursen om livslångt lärande på arbetsplatsen genom att undersöka språkanvändning och ordval i
platsannonser. En definition av begreppet livslångt lärande som indikerar vad som associerats till denna diskurs i källmaterialet bildar därför en utgångspunkt, och därmed inte någon teori om hur lärande egentligen fungerar. Det som studeras här är med andra ord representationer av lärande och det lärande subjektet i texter. Med livslångt lärande åsyftas representationer och föreställningar samt meningsskapande runt människors utveckling, utbildning och bildning, i detta fall inom ramen för arbetsplatser (t.ex. Illeris, 2015, s.17-18). Detta är en vid definition av lärande, som innefattar många olika typer av lärandeprocesser. Definitionen är givande då den, i likhet med andra studier av diskursen om livslångt lärande, har en bred syn på vad som ska sammankopplas med begreppet (Fejes & Nicoll, 2008, s.1).
Lärande har alltid för individen ett eller annat syfte som handlar om att behärska tillvaron och de utmaningar den medför (Illeris, 2015, s.17). Illeris (2015, s.18) påpekar vikten av att ha en
13
definition som är bred för att definitionen i sig inte ska utgöra onödiga begränsningar.
Definition av lärande innefattar alltså en rad lärprocesser och begrepp som kan betraktas som specifika perspektiv på lärande. Exempelvis Socialt lärande, Kompetensutveckling, Informellt lärande, Formellt lärande och Utveckling, varav utveckling ses som ett samlingsbegrepp för lärande och mognad (Illeris, 2015, s.18). Lärande enligt denna definition involverar både en individuell process men också en social process i form av influenser från andra (Illeris, 2011, s.11).
Inom lärande på arbetsplatsen ses människor som subjekt för lärande, däremot kan människor själva vara villiga att bli till objekt för lärande och därmed tillåta sig bli styrd i sin utveckling.
Människors eventuella vilja att bli till objekt för lärande är något som arbetsgivare tidigare har tagit till fasta på i större utsträckning. Arbetsgivarna såg då sina medarbetare som ett
humankapital för företaget, snarare än som medarbetare med ett eget behov och ansvar för sitt lärande. Ett lärande subjekt innebär istället att individen ser sig själv som ett subjekt för lärande med eget behov och ansvar, vilket Egidius (2009, s.181-182) menar är något arbetsplatser idag i större utsträckning uppmärksammar och uppmuntrar. Förändringen kan bero på det ökade intresset och utrymmet för ett livslångt lärande, där självstyrt lärande och delaktighet på arbetsplatsen uppmuntras och därmed ökar förutsättningarna för utvecklingen av det lärande subjektet. Diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser konstruerar därför ett lärande subjekt som är villig att lära sig, något som har blivit till ett ideal för hur människor ska vara och uppföra sig som medarbetare (Fejes & Nicoll, 2008, s.14-15). Denna studie avser att undersöka detta vidare genom att se hur det lärande subjektet konstrueras i platsannonser som söker gymnasielärare.
Inom teorier om livslångt lärande, på bland annat arbetsplatsen, görs det ofta en särskiljning av lärande i form av formellt och informellt lärande för att synliggöra lärande i olika
sammanhang. Denna studie kommer också att särskilja dessa typer av sammanhang för lärande, med platsannonser som undersökningsobjekt. Formellt lärande står för förändringar och projekt som grundar sig i specifika initiativ och mål, medan informellt lärande inte involverar någon specifik strävan, utan sker i alla slags sammanhang (Illeris, 2011, s.70).
Formellt lärande på arbetsplatsen innebär planerade och organiserade utbildningsaktiviteter, såsom kurser, utbildningar och föreläsningar, något som kan erbjudas internt eller externt (Ellström & Hultman, 2004, s.203). Informellt lärande på arbetsplatsen är istället aktiviteter som inte har som avsikt att lära eller utbilda utan lärandet utvecklas i samband med ett engagemang i olika sammanhang och situationer (Ellström & Hultman, 2004, s.19-20).
Informellt lärande sker i exempelvis cirkelverksamheter, konferenser och deltagande i arbetsrotation (Ellström & Hultman, 2004, s.203). Informellt lärande innebär ofta ett eget ansvar när det gäller att ta till sig nya kunskaper och färdigheter (Illeris, 2015, s.258).
Begreppen ett lärande subjekt, formellt och informellt lärande samt den teoretiska
utgångspunkten om diskursen om livslångt lärande utgör en grund för såväl formuleringen av frågeställningarna som kommande analys. De övergripande teoretiska utgångspunkterna är utmärkande för hela denna studie, från utformning av forskningsfrågor till den metodologiska ansatsen och analysen av empirin. Vilka likheter och skillnader det finns i hur det lärande
14
subjektet konstrueras i platsannonser för kommunala och fristående skolor är något denna studie är intresserad av att undersöka. Begreppet ett lärande subjekt bidrar med förståelse för denna konstruktion av de arbetssökande som framställs i platsannonser. Teorin om formellt och informellt lärande skapar grund för förståelsen om i vilka sammanhang benämningar kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen används i konstruktionen av det lärande subjektet.
15
4 Metod
I detta avsnitt presenteras de metodval som gjorts samt den metodologiska ansatsen för studien. Dessa val grundar sig i studiens forskningsfrågor samt den tidigare presenterade definitionen av livslångt lärande som diskurs. Avsnittet är sedan uppdelat i tre delar. Först presenteras urval och avgränsningar, därefter redovisas bearbetningen av empirin och slutligen reflekterar vi över studiens giltighet.
Tidigare forskning har påpekat att under studiet av platsannonser är det av vikt att annonserna ska ses och analyseras utifrån den tid och de sammanhang som de skrevs i, då
platsannonsernas stil speglas i den då rådande diskursen i samhället (Walters & Fage-Butler, 2015). Vi ser det livslånga lärandet som en rådande diskurs i samhället och kommer därför ha det som utgångspunkt i vår metodologiska ansats genom att genomföra en diskursanalys.
Denna uppsats avser att undersöka diskursen om livslångt lärande och hur den tar sig i uttryck i platsannonser. Att använda sig av en diskursanalytisk ansats är gynnsamt när
kommunikation i form av texter, som inte är baserade på samtal, ska analyseras (Bryman, 2011, s.474). Det är även gynnsamt då vi i och med en diskursanalytisk ansats ser text som ett sätt varigenom världen produceras. Diskursen om livslångt lärande ger en viss mening åt olika subjekt och objekt, något som blir avgörande för samhällets syn och uppfattning av dem (Bryman, 2011, s.474). Denna studie analyserar platsannonser i textform, för att undersöka hur platsannonser konstruerar den arbetssökande, något som gör diskursanalys till en bra metodologisk ansats för just denna studie.
Vi har använt oss av en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalytisk inriktning, detta då våra forskningsfrågor är av både kvalitativa och kvantitativa slag och därmed kräver en metod som kan fånga upp båda dessa aspekter av studien. Tidigare forskning har visat att
platsannonser är ett stort forskningsfält som är gynnsamt att studera med hjälp av
innehållsanalys (t.ex. Askehave, 2010). Innehållsanalys lämpar sig när man vill undersöka ett material som lättast finns tillgängliga i befintliga dokument, vilket stämmer in på
platsannonser.
Den kvantitativa delen av studien bygger på den inledande innehållsanalysen, en metod som tillåter kvantifiering av vissa element i texterna som undersöks (Bergström & Boréus, 2012, s.50) och som visat sig givande i tidigare studier av texter (Enefalk, 2008). Denna studie avser att kvantifiera element som rör lärande på arbetsplatsen, i platsannonser som söker
gymnasielärare. Inom innehållsanalys är det möjligt att undersöka en innebördsaspekt av texter (Bergström & Boréus, 2012, s.51), vilket i denna studie görs genom att räkna
förekomsten av vissa ord och uttryck kopplade till lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av ord ska användas som grund till en jämförelse mellan kommunala och fristående skolor, något som har genomförts med hjälp av en datorbaserad analys som möjliggör en analys av en stor materialmängd (Bergström & Boréus, 2012, s.87).
Det är dock inte enbart gynnsamt att kvantifiera empirin utan ibland krävs en mer
komplicerad tolkning med fokus på hur något sägs, snarare än hur många gånger det framförs
16
(Bergström & Boréus, 2012, s.80). Därför kommer även en kvalitativ innehållsanalys genomföras för att på så vis stärka den kvantifierade empirin för att tillskriva mening till de mönster som den kvantitativa innehållsanalysen skapat. Denna del av analysen har
genomförts för hand, det vill säga manuellt, för att kunna göra mer avancerade bedömningar och tolkningar av materialet (Bergström & Boréus, 2012, s.87).
4.1 Urval och avgränsning
Vi har genomfört en innehållsanalys på 80 platsannonser som söker utbildade gymnasielärare.
Den marknad vi undersöker tillhör tjänstesektorn och inom den finns det flertalet yrken som vore gynnsamma att undersöka. Vi har valt att avgränsa urvalet till gymnasielärare, detta grundar sig i det breda utbudet av både kommunala och fristående skolor. Gymnasieskolor tillhör tjänstesektorn där marknadisering slagit igenom storskaligt, beroende på, bland annat, de skolval elever förväntas göra efter den obligatoriska grundskoleutbildningen. De insamlade platsannonserna har hämtats från Platsbankens hemsida, då det är den mest omfattande och använda databasen för platsannonser och därmed ges ett representativt urval. Detta gjorde att vi valde bort andra mindre databaser såsom Metro Jobb, Blocket Jobb, Jobbsafari och
liknande.
Därefter gjordes en geografisk avgränsning av urvalet till Stockholms län. Utbudet av skolor som söker gymnasielärare i Stockholms län är stort och därmed råder det en konkurrens om de mest välkvalificerade lärarna, vilket gör det intressant att undersöka dessa platsannonser.
Enligt Skolverket (2017, Tabell 5C) är andelen tjänstgörande gymnasielärare med högskoleutbildning betydligt större i storstäder och förortskommuner till storstäder än i glesbygdskommuner, vilket ligger till grund för vår avgränsning. För att urvalet enkelt ska kunna replikeras i andra studier gjordes en filtersökning på yrke och län i sökfunktionen på Platsbankens hemsida, sedan valde vi de 40 första platsannonserna publicerade av kommunala respektive fristående skolor. Anledningen till att vi valde 40 platsannonser från kommunala och 40 platsannonser från fristående skolor har sin grund i forskningsfrågorna som avser att undersöka eventuella likheter och skillnader i hur lärande på arbetsplatsen synliggörs i
platsannonserna publicerade av de olika typerna av skolor. Vi hämtade platsannonserna under april 2017, vilket resulterade i att vårt urval består av platsannonser som är publicerade på Platsbankens hemsida mellan den 23 mars och den 17 april. Anledningen till urvalets storlek och avgränsning grundar sig i möjligheten till att få en jämn fördelning, mellan platsannonser från såväl fristående som kommunala skolor, utifrån de platsannonser annonserade på
Platsbankens hemsida under den tidsperiod vi presenterade tidigare.
4.2 Bearbetning av empiri
Empirin hämtades enligt beskrivningen i urvalet och när platsannonserna var hämtade sparades de ner som fotografier för att säkerställa att all empiri sparades i sin ursprungliga form, eftersom platsannonser på Platsbanken tas bort när tjänsterna är tillsatta. Därefter
samlade vi alla platsannonser i två dokument varav ett med kommunala och ett med fristående skolor, detta gjordes för att underlätta innehållsanalysen genom att ge en tydlig överblick över
17
samtlig empiri. Varje platsannons numrerades, där platsannonser för kommunala skolor numrerades från 1-40 och platsannonser för fristående skolor numrerades från 41-80.
Vi delade upp platsannonserna mellan oss på så sätt att den ena tog platsannonserna från kommunala skolor och den andra platsannonserna från fristående skolor. Vinsten med att dela upp bearbetningen av empirin mellan oss var att vi kunde fördjupa oss i varsin sektor, detta för att uppdelningen förenklade en jämförelse då vi var väl insatta i varsin sektor och lättare kunde argumentera för likheter och skillnader. Först bekantade vi oss med vårt material, i form av 40 platsannonser vardera, genom att läsa igenom dem utan att koda. Bekantningen av materialet syftade till att vi skulle få en övergripande bild över de insamlade materialet, något som sedan skulle underlätta framarbetningen av kodningsschemat och kodningsprocessen.
Därefter fördjupade vi oss i platsannons 1-10 publicerade av kommunala skolor samt platsannons 41-50 publicerade av fristående skolor genom att vi markerade ord och begrepp som var kopplade till lärande på arbetsplatsen. Fördjupningen gjorde att vi fick en överblick över vilka ord och begrepp kopplade till lärande som var vanligt förekommande och relevanta utifrån våra forskningsfrågor och teori. Efter denna fördjupning så arbetade vi fram ett
kodningsschema som ansågs kunna bidra till att svara på de kvalitativa forskningsfrågorna utifrån det vi sett i platsannonserna. Som grund och huvudteman för vårt kodningsschema använde vi begreppen det lärande subjektet, formellt lärande och informellt lärande. Formellt lärande och informellt lärande fick två underteman som var erbjudanden om lärande och krav på lärande, varav krav delades in i krav på erfarenhet och krav på fortsatt lärande, se
kodningsschema i bilaga 1.
Följande beskrivs och exemplifieras dessa tema, detta görs för att på ett tydligt sätt visa på hur kodningen har genomförts och därmed ge goda möjligheter till att replikera kodningsschemat på annan empiri. Det första huvudtemat, det lärande subjektet, innefattar beskrivningar av den typ av person som söktes genom platsannonsen. När den arbetssökande beskrevs med
egenskaper som främjar ett lärande, så kodades det inom temat det lärande subjektet.
Det andra huvudtemat, formellt lärande, är uppdelat i två underteman, erbjudanden och krav.
Erbjudanden om formellt lärande bestod av erbjudanden om konkreta utbildningsaktiviteter som var investerade resurser för att främja ett lärande på arbetsplatsen. Erbjudanden om kompetensutveckling och fortbildning kodades exempelvis som erbjudanden om formellt lärande. Undertemat krav på erfarenheter av formellt lärande innebar de erfarenheter den arbetssökande skaffat sig genom utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. Krav på
lärarexamen kodades exempelvis inom detta tema, men även förtrogenhet med styrdokument.
Undertemat krav på fortsatt formellt lärande bestod av konkreta ansvarsområden för den arbetssökandes utveckling under anställningen.
Det tredje huvudtemat, informellt lärande, är uppdelat på samma sätt som formellt lärande, med undertemana erbjudanden och krav. Undertemat erbjudanden om informellt lärande innefattade erbjudanden som inte har någon grund eller motivering till vilka förutsättningar eller konkreta aktiviteter som erbjuds. Undertemat krav på erfarenhet av informellt lärande bestod av krav på kunskaper som den arbetssökande skulle besitta, men som saknade konkreta underlag utan endast ansågs som meriterande. Krav på fortsatt informellt lärande var när det
18
fanns ett krav på fortsatt lärande på arbetsplatsen, men utan formella aktiviteter eller medel för att nå dit.
När vi kodade empirin gjorde vi det manuellt med hjälp av olika färger för att få en tydlig bild över koderna och vilka teman de tillhörde. Efter att vi kodat empirin var för sig, gick vi igenom våra koder tillsammans. Då vi även avser att undersöka vilka benämningar kopplade till lärande på arbetsplatsen som finns i platsannonser och hur ofta de används, så använde vi oss av de benämningar vi uppmärksammat och antecknat under den kvalitativa
kodningsprocessen. Dessa benämningar som var relevanta utifrån vår teori och
forskningsfrågor användes vid ordsökningar i empirin för att kunna bidra till vår kvantitativa och datorbaserade del av analysen.
Benämningarna delades in i olika teman, för att tydligt dela upp skillnader i hur ofta dessa benämningar används. Anledningen till att de samlas ihop är att många benämningar säger samma sak men är formulerade på olika sätt, därför är det gynnsamt att sammanställa dessa benämningar i sammanfattande teman för att skapa en mer omfattande och tydligare bild över det som ska analyseras.
Benämningarna lösningsfokuserad, nytänkare, drivande, kreativ, initiativrik,
utvecklingsinriktad och flexibel skapade temat egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare. Temat innehåller benämningar som beskrev den arbetssökande som
utvecklingsbar.
Benämningarna kollegialt lärande, samarbete, teamarbete och utvecklas tillsammans skapade temat socialt lärande. Temat innehåller benämningar som främjar ett socialt lärande på arbetsplatsen.
Benämningarna fortbildning, kompetensutveckling, vidareutvecklas, coaching, handledning och mentorskap skapade temat fortsatt lärande på arbetsplatsen. Temat innehåller således benämningar som är kopplade till en fortsatt utveckling i form av utbildningsaktiviteter av både formellt och informellt lärande.
4.3 Reflektion över studiens giltighet
I denna rubrik kommer studiens giltighet att reflekteras över, genom att redovisa de etiska överväganden som tagits, studiens pålitlighet och trovärdighet samt generaliserbarhet.
4.3.1 Etiska överväganden
Denna studie behandlar offentliga dokument, i form av platsannonser, vilket innebär att vi inte har samma skyldigheter att anonymisera information om individer som studien berör, då det är verksamheter som ansvarar för publikationerna av platsannonser och inte privatpersoner.
Vi har i denna studie lagt vikt på att förtydliga om platsannonserna är publicerade av kommunala eller fristående skolor, det har därför inte varit av intresse att skriva ut mer information om skolorna än så. Vi har dock valt att redovisa två platsannonser i sin helhet för
19
att ge en tydlig bild över den empiri som analyseras. Den insamlade empiri kommer endast att användas i forskningsändamål.
4.3.2 Pålitlighet och trovärdighet
I vår metod har vi, i största möjliga mån, beskrivit hela forskningsprocessen grundligt, i syfte att stärka studiens pålitlighet (Bryman, 2011, s.355). Tillvägagångssätt och genomförande för denna studie har blivit beskrivet på så sätt att den har en transparens och detta ökar därmed möjligheterna till att upprepa studien. Det finns dock inte möjlighet att upprepa studien med samma platsannonser, då platsannonserna tas bort från Platsbankens hemsida när tjänsterna har blivit tillsatta. Kodningsschemat var vårt verktyg för att analysera empirin, vilket är något som är tillgängligt att använda sig av för andra och därmed möjliggör upprepning av
kodningsprocessen. Vi är dock medvetna om att det förekommer en mänsklig faktor i tolkning av empirin, vilket gör att det, precis som med våra valda platsannonser, inte är möjligt att få en identisk upprepning av studien.
För att öka studiens trovärdighet har vi säkerställt att forskningen har utförts i enlighet med de riktlinjer som existerar för denna typ av uppsats. Säkerställandet av detta har gjorts genom att ha en öppen dialog med varandra genom studiens process samt ständigt kontrollera
studiehänvisningar. Då denna studie behandlar offentliga dokument i form av platsannonser har vi, som tidigare nämnt i etiska överväganden, inte rapporterat resultaten till de individer som är berörda av det som studerats. Vi har även tydligt beskrivit en definition av diskursen om livslångt lärande som är förenlig med hur vi tolkar den. Den tydliga beskrivningen är ett sätt att säkerställa att konstruktionen av ett lärande subjekt i platsannonser uppfattas på ett enhetligt sätt för att ytterligare påverka studiens trovärdighet (Bryman, 2011, s.354).
4.3.3 Generaliserbarhet
Vi strävar efter att ha en generaliserbarhet i vårt studieresultat, för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i platsannonser för kommunala och fristående
gymnasieskolor. Då vi valt 80 platsannonser som riktar sig till både kommunala och fristående skolor, så är urvalet varierat men möjliggör också vidare forskning i och med att det finns andra tjänstesektorer att välja och genomföra liknande studie på (Larsson, 2009, s.31). För att skapa så goda förutsättningar som möjligt till en generalisering av denna studie har vi gett en utförlig redogörelse för vårt tillvägagångssätt. Beskrivningen ökar möjligheterna till att andra kan göra en liknande studie, alternativt bedöma om det är möjligt att överföra resultatet till en annan miljö (t.ex. Bryman, 2011, s.355). Vi kommer i diskussionsavsnittet kontextualisera vår studie i förhållande till tidigare forskning, något som också påverkar möjligheten att generalisera studiens resultat (Larsson, 2009, s.32).
20
5 Resultat
Innehållet i de studerade platsannonserna är starkt kopplat till lärande på arbetsplatsen, detta syns i de egenskaper som efterfrågas hos den arbetssökande med gymnasielärare som yrkesroll men även genom de erbjudanden som främjar ett lärande på arbetsplatsen samt genom de kompetenskrav som ställs på den sökande. Resultatet presenteras i tre delar, med både kvalitativa och kvantitativa analytiska inslag. Den första delen är; Beskrivning av den arbetssökande, den andra delen är; Erbjudanden om lärande på arbetsplatsen och den tredje och sista delen är; Krav på erfarenheter och fortsatt lärande på arbetsplatsen. Denna
uppdelning av empirin baseras på 80 publicerade platsannonser, varav platsannons nummer 1- 40 är publicerade av kommunala skolor och nummer 41-80 är publicerade av fristående skolor. Dessa tre avsnitt besvarar tillsammans alla forskningsfrågor. Den första delen besvarar de tre första forskningsfrågorna som är, Vilka likheter och skillnader finns det i hur det
lärande subjektet konstrueras i platsannonser för kommunala och fristående skolor?, Vilka benämningar används i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna?, Hur frekvent används dessa benämningar i platsannonser för kommunala och fristående skolor?
Del två och tre besvarar den fjärde frågeställningen som är I vilka sammanhang används benämningar kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen i konstruktionen av det lärande subjektet i platsannonserna? Därefter fördjupas resultaten i en analys kopplad till de teoretiska begrepp som presenterats i teoriavsnittet, detta presenteras under rubriken Fördjupad analys.
Allra först visas exempel, i form av bilder, på hur en platsannons från kommunal respektive fristående skola kan se ut, detta görs för att på ett tydligt sätt visa hur den empiri som behandlas i resultatavsnittet ser ut i sitt ursprungliga form. Den första bilden visar en
platsannons publicerad av en kommunal skola och den andra bilden visar en platsannons som är publicerad av en fristående skola.
21
22
23
5.1 “Du vill arbeta i en skolkultur som präglas av samarbete och utveckling” - Beskrivning av den arbetssökande
Denna del av resultatet behandlar de tre första frågeställningarna, det vill säga, vilka likheter och skillnader det finns i hur det lärande subjektet konstrueras i platsannonser för kommunala och fristående skolor, vilka benämningar som används i konstruktionen av det lärande
subjektet i platsannonserna samt hur frekvent dessa benämningar används i platsannonser för kommunala och fristående skolor.
I kommunala och fristående skolors platsannonser finns det likheter i hur lärande på
arbetsplatsen framställs. I de studerade platsannonserna för kommunala och fristående skolor framställs en arbetssökande som en individ som bör besitta vissa egenskaper som är kopplade till lärande.
Stor vikt läggs även vid personliga egenskaper såsom samarbetsförmåga, flexibilitet samt engagemang. (Platsannons 3)
Ovanstående citat från en platsannons publicerad av en kommunal skola visar tydligt på hur det kan se ut när det efterfrågas personliga egenskaper kopplade till lärande.
Samarbetsförmåga och flexibilitet är två benämningar som båda syftar till förändring och utveckling. Det finns även en betoning på ett engagemang som personlig egenskap för den utvecklingen. Att de egenskaper som efterfrågas är kopplade till lärande på arbetsplatsen syns även i följande citat, taget från en platsannons publicerat av en fristående skola.
Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper. [...] Den personen som vi ser hos oss är kreativ och öppen för nya idéer och tankesätt. (Platsannons 57)
I detta citat efterfrågas personliga egenskaper, som tyder på att arbetsmiljön är föränderlig och ständigt utvecklas med hjälp av individers kreativitet och tankesätt. Därmed söker de en person som besitter egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare.
Detta var något som tydligt synliggjordes i och med den första kvantitativa
sammanställningen av benämningar som förekom i platsannonserna. Det visade sig att skolorna efterfrågade egenskaper hos den arbetssökande som tyder på att den är en
utvecklingsbar individ, hela 70 gånger i alla platsannonser. Däremot efterfrågas dessa typer av egenskaper oftare i platsannonser från fristående skolor. 63 procent av benämningarna
återfanns i fristående skolors platsannonser och 37 procent av benämningarna i de kommunala skolornas platsannonser.
24
Frekvenstabell 1, baseras på förekomsten av följande benämningar i platsannonserna:
lösningsfokuserad, nytänkare, drivande, kreativ, initiativrik, utvecklingsinriktad och flexibel.
N =totala förekomsten av benämningarna inom temat.
Det var således 26 procentenheter vanligare att fristående skolor efterfrågade egenskaper hos den arbetssökande som tyder på att den är en utvecklingsbar individ.
Något som genomsyrar både de kommunala och fristående skolors platsannonser var att de båda sökte individer som hade en vilja att utvecklas tillsammans med andra.
Du vill arbeta i en skolkultur som präglas av samarbete och utveckling. Du ser det kollegiala lärandet som en självklar utgångspunkt för att skapa ny och fördjupad kunskap. (Platsannons 12)
Denna typ av efterfrågan på en vilja att samarbeta med andra i samband med utveckling var något som ofta förekom i både platsannonser för kommunala och fristående skolor, detta styrktes även av den datorbaserade analysen. Den datorbaserade analysen visade att
benämningar kopplade till socialt lärande förekom hela 82 gånger i all den insamlade empirin, varav 60 procent av dessa var i platsannonser publicerade av fristående skolor. Det var alltså 20 procentenheter vanligare att fristående skolor använde sig av denna typ av benämningar i sina platsannonser, detta syns i nedanstående frekvenstabell.
Frekvenstabell 2, baseras på förekomsten av följande benämningar i platsannonserna:
kollegialt lärande, samarbete, teamarbete, utvecklas tillsammans.
N =totala förekomsten av benämningarna inom temat.
Den ovanstående tabellen syftar till att redogöra för förekomsten av benämningar kopplade till socialt lärande i platsannonser för både kommunala och fristående skolor. Tabellen visar på att socialt lärande är viktigt för arbetsplatser oavsett om de är verksamma inom privat eller offentlig sektor, då förekomsten av benämningar kopplade till socialt lärande var hög.
Tabellen visar även att det förekommer socialt lärande fler gånger i platsannonser för
fristående skolor. Det visar att socialt lärande är en del av lärande på arbetsplatsen och att de arbetssökande bör besitta egenskaper som främjar det sociala lärandet.
Det efterfrågas även att den arbetssökande ska vilja utvecklas tillsammans med verksamheten och bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är att Egenskaper som tyder på en
utvecklingsbar medarbetare
Antal (n) I %
Kommunala skolor 26 37
Fristående skolor 44 63
Totalt 70 100
Socialt lärande Antal (n) I %
Kommunala skolor 33 40
Fristående skolor 49 60
Totalt 82 100
25
fokus ligger antingen på att utveckla kommunen eller företaget. Följande kommer ett citat från en platsannons publicerad av en kommunal skola, där den arbetssökande lockas till att få vara med och utveckla kommunen.
Stockholm växer som aldrig förr. Våra ambitioner är höga. Nu söker vi dig som vill vara med och forma morgondagens Stockholm. (Platsannons 14)
Citatet visar på att den arbetssökande ska följa de höga ambitionerna och vara villig att vara en del i utvecklingen av Stockholms kommun. Nästkommande citat från en platsannons publicerad av en fristående skola visar istället ett exempel på hur den arbetssökande lockas till att vara en del av ett redan utvecklande företag.
Vi är ett entreprenörsföretag som har byggt alla sina skolor från grunden, med hjälp av rätt medarbetare och den starka företagsandan. (Platsannons 78)
Till skillnad från platsannonsen publicerad av kommunal skola så är det möjligt att i ovanstående citat se hur den arbetssökande istället lockas till att få vara en del av en företagsanda med fokus på att de anställer rätt medarbetare. En annan skillnad mellan hur kommunala och fristående skolor beskriver den person de söker ligger i individens möjlighet till utveckling. Fristående skolor tenderar att söka individer som har en inre vilja och ett inre behov av att utvecklas med företaget i fråga, vilket framgår av följande citat.
Som person har du, precis som vi, ett stort engagemang för att utvecklas. (Platsannons 49)
Kommunala skolor tenderar däremot i större utsträckning att ge individen möjlighet att formas in i verksamheten, genom exempelvis handledning.
Du har även möjlighet till såväl handledning som coachning, och vi satsar på karriärtjänsterna förstelärare och lektorat. (Platsannons 15)
Citatet visar på, till skillnad från föregående citat, att kommunala skolor i större utsträckning ger en möjlighet till utveckling i form av handledning och coachning, snarare än att
engagemanget för utveckling finns i ett eget behov hos den arbetssökande. Den datorbaserade analysen stärker detta genom att visa på att benämningar som var kopplade till
utvecklingsmöjligheter för den arbetssökande, i form av fortsatt lärande på arbetsplatsen, var vanligare förekommande i platsannonser från kommunala skolor. Totalt förekom det 36 gånger i de 80 platsannonserna, varav 67 procent av gångerna var i de kommunala skolornas platsannonser.
26
Frekvenstabell 3, baseras på förekomsten av följande benämningar i platsannonserna:
fortbildning, kompetensutveckling, vidareutvecklas, coaching, handledning, mentorskap.
N =totala förekomsten av benämningarna inom temat.
Tabellen visar att benämningar, som var kopplade till ett fortsatt lärande på arbetsplatsen, förekom i platsannonserna från kommunala skolor med dubbel så hög frekvens, jämfört med platsannonser från fristående skolor.
5.2 “Du ges goda möjligheter att utvecklas i din yrkesroll” - Erbjudanden om lärande på arbetsplatsen
Denna del tillsammans med nästkommande del av resultatet redogör för den fjärde och sista frågeställningen som ska besvara i vilka sammanhang i platsannonserna benämningar
kopplade till formellt och informellt lärande på arbetsplatsen används i konstruktionen av det lärande subjektet.
I platsannonserna fanns det gott om erbjudanden kopplade till lärande på arbetsplatsen, lärande av både formella och informella slag. Erbjudanden om formellt lärande bestod av konkreta utbildningsaktiviteter som var investerade resurser för ett lärande på arbetsplatsen.
Ett exempel på denna typ av erbjudande visas i citatet nedan.
Vi erbjuder våra medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling samt intern och extern professionsutveckling. (Platsannons 47)
Arbetsplatsens medarbetare erbjuds i platsannonsen formella former av kompetensutveckling samt professionsutveckling. Något som dock var mer frekvent förekommande var
erbjudanden om informellt lärande, något som följande citat visar exempel på.
Vi erbjuder en inspirerande och kreativ miljö med många utmaningar och goda förutsättningar.
(Platsannons 64)
Erbjudandet som citatet visar exempel på innebär förutsättningar för en inspirerande och kreativ miljö. Det som gör att erbjudandet är om informellt lärande är att erbjudandet inte har någon grund eller motivering till vilka goda förutsättningar för lärande som erbjuds. Det är snarare en beskrivning av en arbetsmiljö skolan i fråga strävar efter.
Likheten i hur erbjudanden om både formellt och informellt lärande beskrivs är att de används som ett sätt att marknadsföra sig på skolmarknaden och på så sätt locka de bästa lärarna till sig. Erbjudanden i platsannonserna handlar ofta om att de arbetssökande ska få vara en del i utvecklingen av såväl läraryrket, skolundervisningen, skolan i fråga, företaget eller
Fortsatt lärande på arbetsplatsen Antal (n) I %
Kommunala skolor 24 67
Fristående skolor 12 33
Totalt 36 100
