Studentbostadsmarknaden: Abstraherat, med fokus i Uppsala, på studenten och på systemförbättring

31  Download (0)

Full text

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 769

___________________________________________________________________________

Studentbostadsmarknaden

Abstraherat, med fokus i Uppsala, på studenten och på systemförbättring

Camilla Carlén

Uppsala, maj 2010 ISSN 0283-622X

(2)

2

FÖRORD

Bostadssökandet kan vara knivigt i vanliga fall men extra knivigt om man är student. Jag har både bott i Stockholm och i Uppsala och upplevt en viss stress och den kaotiska känslan när det inte ordnar sig med boende om man precis flyttat till en ny stad. Det är verkligen inte omöjligt men jag blev intresserad av att försöka se hela processen, hela systemet från en annan vinkel. Det var så idén till uppsatsen föddes.

Jag vill passa på att tacka alla som ställt upp på intervju för den här uppsatsen. Utan er skulle det inte blivit mycket till uppsats. Jag vill även tacka Ola Olsson för hjälp och tålamod vid skapandet av illustration. Tack till Therese Johansson och Cattis Carlén för hjälp och stöd under uppsatsskrivandet och jag vill också passa på att tacka min handledare Henrik Mattsson för god handledning, innehållsrik information och gott humör trots viss tidsbrist.

Camilla Carlén Uppsala 2011

(3)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

1.1 Bakgrund-studenternas väg till ett boende 4

1.2 Syfte och frågeställningar 7

1.3 Metod 8

1.4 Avgränsning och definitioner 9

1.5 Disposition 10

2. SYSTEM I SAMHÄLLET 11

2.1 En introduktion 11

2.2Marknaden och Porters diamant 13

3. STUDENTBOSTADSMARKNADEN 16

3.1 Universitetsrelaterade aktörer 16

3.2 Kommunala och privata aktörer 17

3.3 Aktörernas roll 18

4. ABSTRAHERING 21

4.1Studentbostadssystemet 21

4.2Analys 23

5. AVSLUTANDE DISKUSSION 24

5.1 Den analyserade problematiken 24

5.2 Egna reflektioner 27

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 29

BILAGA 1 31

(4)

4

1. INLEDNING

Varför ska det vara så svårt att ha ett enhetligt, jämställt och logiskt studentbostadssystem som alla aktörer i en stad, kommun eller region gynnas av? Är det inte otroligt att systemets problematik kring bostadstillgång fortfarande inte är löst? Människan kan bygga skyskrapor, manipulera generna och flyga till månen men som student i Uppsala är det många gånger stora svårigheter att införskaffa mig ett boende. Dels är tillgången ibland låg, dels kan kostnaden vara för hög. Att finna ett permanent studentboende kan vara näst intill omöjligt i början av studietiden i Uppsala.Problem kan även uppstå när man ska sätta sig ned och börja leta efter ett boende. Vart ska man börja? Vem ska kontaktas? Är man ny student vet man inte heller alla gånger vad en nation är för något eller att det finns en studentkår som kan hjälpa en att orientera sig.

Det finnsen mängd teorier som berör varför vissa system i samhället fungerar och andra inte. Hela processen med studentbostadsmarknaden bör kunna ses som en del av ett system som i sin tur är jämförbart med andra samhällssystem och som desutom interagerar med andra samhällssystem.Idag finns ingen statlig eller kommunal organisering för hur studentbostäder ska hanteras. Det har helt lämnats över till var kommun att sköta för sig. Ofta faller det på de aktuella aktörer som ser en vinst i att driva studentbostadsfrågan framåt men det finns inga större restriktioner eller begränsningar för hur hanteringen går till. Den som har påverkats allra mest i dessa situationer är den lilla människan, studenten.

1.1 Bakgrund – studenternas väg till ett boende

En nybliven svensk student har sökt ett utbildningsprogram eller en fristående kurs vid Uppsalas universitet eller Sveriges lantbruksuniversitet. Information skickas till studentens folkbokföringsadress om vart denne ska befinna sig på inskrivningsdagen samt lite information om campus, skolan, kåren och vad som finns att göra i Uppsala. Det nämns att det kan vara krångligt att söka bostad, att få boende och att studenten bör vara ute i god tid samt vara aktiv bostadssökande för att lyckas. På båda universitetens hemsidor kan bostadsinformation hämtas och där finns även länkar till bostadsbolag, stiftelser, kårer och nationer.1 Sedan sommaren 2010 finns även bostadsportalen Studentboet som aktuell länk på hemsidorna. Studentboet är en bostadsportal som drivs av Uppsalas studentkår och som publicerar information om bostadssökandet. Tanken är även att privata aktörer ska kunna annonsera ut sina lediga rum och lägenheter där.2

Om en student använder sig av Studentboets sida finns det en hel del information om aktörerna i Uppsala. Det är enkelt att följa och under varje aktör står det kort om vad för typ av boenden de har och vilka krav de har för att studenten ska kunna söka det specifika boendet. Länk till deras egna hemsidor finns samt kontaktuppgifter.3 Många gånger vänder sig studenten oftast till universitetet för att få vägledning och information i bostadsfrågan. De slussas vidare till andra informationskällor som kårer, nationer och bostadsportaler som Studentboet. De får där reda på namn och länkar till de största bostadsbolagen i Uppsala. I

1http://www.slu.se/sv/utbildning/studentliv/bostad/uppsala/, 2010-11-08 &http://www.uu.se/node313, 2010-11- 08

2 Markus Jonegård, Uppsala studentkår

3http://www.studentboet.se/sv/bostadsbolag, 2010-11-08

(5)

5

nuläget är det Studentstaden som är det största privata bolaget och som idag drivs av bostadsbolaget Dombron. Deras tillgängliga bostäder kan man ansöka om på deras hemsida och de har även ett internetbaserat kösystem.4 Studerar man via SLU ges informationen att det är stiftelsen Ultuna Studentlägenheter som erbjuder flest bostäder i närheten av campus.

Uppsalahem AB erbjuder också studentlägenheter men även korttidsboenden och ungdomslägenheter.5 Dessa kräver dock att man har samlat på sig lite ködagar sedan innan.

Heimstaden är ett privat bostadsbolag som ej har ett traditionellt kösystem. Detta kan vara bra för nyblivna studenter med få ködagar samt internationella studenter som inte heller har hunnitköa tillräckligt.6

Förr var man tvungen att vara medlem i kåren för att kunna få vara medlem i någon av Uppsalas studentnationer. Detta gäller inte längre utan man kan som student ta kontakt med någon av Uppsalas 13 nationer och bli medlem. Några nationer har dock medlemskrav såsom att man ska vara född eller ha släktingar från ett visst landskap men som oftast är det fritt val.

Alla nationer har egna bostadstiftelser som erhåller ett visst antal bostäder till nationens medlemmar. Det kan dock vara svårt att få ett förstahandskontrakt på ett nationsboende och ibland kan det krävas att man varit aktiv medlem en längre period.

Information ges även om aktörerna på marknaden genom tidningar och internet som kan leda till tips och information om bland annat andrahandsuthyrningar. De första veckorna på universitetet är även informationsrika och många förstaårsstudenter blir tilldelade en fadder som en hjälp att fasas in i studentlivet. Denne fadder sitter som oftast på värdefull bostadsinformation och kan även fungera som en uppmuntrande källa till en ung, osäker student som kanske har svårt att ta sig i kragen och aktivt söka boende. Om akut boende behövs finns det information på universitetens hemsidor samt länkar. Uppsala studentkår driver även en bostadsjour där studenter kan vända sig om de behöver juridisk hjälp men även om de behöver vägledning om de

inte har något boende.

Hyresgästföreningen Uppsala Studentbostäder (HUS) sitter också på juridisk hjälp åt studenterna.

Om man ska hyra ut eller hyra i andra hand kan de hjälpa en med hyror och kontraktskrivning. Deras tjänster är gratis för dem som bor eller ska hyra bostäder som HUS har förhandlingsordning med.

Förhandlingsordning innebär att de kan representera studenterna vid juridiska frågor gällande deras bostad. Resterande studenter kan vända sig till studentkåren eller

4 Ibid.

5Agnes Lindholm, Uppsalahem

6 Markus Jonegård, Uppsala studentkår

(6)

6

annordna privat juridisk hjälp. HUS sluter gärna förhandlingsordning med nya studentbostadsområden dock krävs det engagemang från hyresgästernas sida då det krävs en namnlista på minst 50 procent för att sluta ett avtal. 7

I Figur 1 illustreras studentbostadsmarknaden i Uppsala. Man kan se att vägen till ett boende kan ha flera korsningar och återvändsgränder. Om studenten är starten på resan så är att få fatt i ett eget boende resans slut. Studenten har flera valmöjligheter i sitt sökande efter bostad. Internet är en källa som ger tillgänglighet till mycket bostadsinformation.

Universitetet kan tillhandahålla information som leder vidare till nationer, kommunen, studentbostadsstiftelser och framförallt Uppsala studentkår och dess bostadsportal Studentboet. Bostadsportalen länkar till Uppsalas alla nationer och de i sin tur tillsammans med studentbostadsstiftelser kan direkt leda till en egen bostad. Detta för att de har sin egen bostadsorganisation och står lite utanför det traditionella bostadssytemet. Studentboet fungerar som en bostadsförmedlar och leder studenten vidare till bostadsbolagen och privata hyresvärdar genom internet samt att de även fungerar som en konsumentorganisation gentemot studenter tack vare sin jourtelefon.

Internet kan dock inte ge direkt boende utan den kan leda och hänvisa till bostadsbolag, utannonseringsportaler och elektronisk press. Den tryckta pressen består av dagstidningar eller lokalt ankrade tidningar där bostadsannonser kan återfinnas. De kan leda till direktboende och omfattar allt från visstidsboende, förstahandskontrakt till andrahandsuthyrning. Nätverket kan ha stor betydelse för studenten. Har man rätt kontakter kan det direkt leda till ett eget boende och vid akuta behov ett tillfälligt korttidsboende. HUS och Studentboet fungerar som en rådgivng vad gäller juridiska bostadsfrågor men även som ett stöd för studenten. Dessa måste studenten frivilligt söka sig till och därför cirkulerar de lite utanför systemet.

Uppsala universitet och SLU har länge förespråkat internationella studenter. Om man är utbytesstudent vid något av universiteten skall de förse varje utbytesstudent med boende.8 Om man är en internationell student en så kallad ”free mover”, praktikant eller läser ett masterprogram är man inte garanterad en bostad när man kommer till Sverige.9 Det ligger då på varje enskild students ansvar att på egen hand både söka information om den aktuella bostadssituationen och att finna sig en bostad.10 Det är de internationella studenterna som oftast får störst problem med att finna en bostad. Kanske har de inte fått tillräckligt med information från sitt egna universitet eller kanske de inte fått tillräcklig information från universitetet i Sverige. De står även som oftast utanför det svenska vårdsystemet och andra typer av försäkringar avseende stöld, misshandel och olycka med flera.11 De måste på egen hand söka upp och ordna försäkringar från sitt hemland innan de kommer till Sverige.

Det finns olika vägar att gå och mycket beror på från vilket land studenten kommer ifrån, hurvida landet är med i EU/EEA (Europeiska unionen/Europeiska miljöbyrån) och hur länge studenten skall vistas i Sverige. Mellan EU/EEAländer finns färdiga avtal som gör att

7http://www.studenthus.nu/om/vad-kan-vi-hjalpa-till-med, 2010-11-08

8http://www.uu.se/en/node179, 2010-12-13

9 Internationella studentguide, Uppsala universitet 2010/2011 s. 62

10http://www.uu.se/en/node224, 2010-12-13

11 Internationella studentguide, Uppsala universitet 2010/2011 s. 46

(7)

7

studenten har tillgång till det offentliga vårdsystemet.12 Om studenten kommer från ett land som inte är medlem i EU/EEA beror tillgången på försäkringar och vård på hur länge studenten skall vistas i Sverige. Mer än ett årkan denne registrera sig hos Försäkringskassan och på så vis få full tillgång till svenskt vårdsystem,mindre än ett år måste studenten skaffa egen försäkring i Sverige eller från sitt hemland.13

Utbytessudenter har däremot bostadsgaranti enligt avtal mellan deras eget universitet och värduniversitetet. Enligt avtal erbjuder unversitetet en försäkring för utbytesstudenten som täcker medicinska problem, skada genom olycka, misshandel, handikapp, död och juridisk finansiering som uppgår till en normal svensk standard.14 HUS kan inte gå in och vara juridiskt ombud för utbytesstudenter då de ansvaras för av universiteten. Om de internationella studenterna bor i studentbostadsområden där HUS har förhandlingsordning kan de söka sig till dem för stöd och hjälp gällande deras boende.15

Utbytesstudenten kan söka sitt boende i Uppsala samtidigt som när denne söker utbildningen. Information får de genom sitt universitet samt på Sveriges universitets hemsidor. Ett välkomstpaket skickas till studenten där generell information om Sverige och studielivet i Uppsala ges. Välkomstpaketet inkluderar även den internationella studentguiden där information finns om hur man söker boende. Studenten har i sin ansökan om studentboende möjlighet att påpeka vilka preferenser denne har på sitt kommande boende men det finns ingen garanti att de får just det specifika boendet de angett.16 Uppsala universitet förbehåller sig också rätten att placera utbytesstudenter i tillfälligt boende på grund av att det ibland finns bergränsat antal rum att tillgå.17

Den internationella studenten får som oftast skaffa sig information om boende på egen hand. Bland vissa instutioner skickas informationsblad ut som kan ge vägleda angående de olika bostadskällorna i Uppsala. Den internationella studentguiden finns att ladda ner på internet med detta får studenten själv finna ut.18 Om studenten kommer till Sverige, oförberedd i bostadsfrågan kan det vara näst intill omöjligt att få fatt i ett förstahandskontrakt på studentboende. Den internationella studenten måste gå samma väg som den svenske i sökandet efter bostad men med sämre förutsättningar då denne som oftast inte talar språket eller vet hur systemet fungerar. Många bostadsbolag har inte information på engelska på sin hemsida vilket kan göra det svårare för studenten att finna den. Många privata aktörer som utannonserar rum i lägenhet, hyr ut i andra hand eller hyr ut hus kanske inte heller skriver sin annons på engelska.

1.2 Syfte och frågesällningar

Huvudsyftet är att undersöka studentbostadsmarknaden och dess problematik med fokus i Uppsala och utifrån empirikartlägga och abstrahera ett studentbostadssystem.Avsikten är ocksåatt försöka bena ut systemets problematik så att den är lättare att upptäcka och med hjälp

12 Ibid.

13 Internationella studentguide, Uppsala universitet 2010/2011 s. 47

14 Ibid, s. 61

15 Anja Andersson, HUS

16 Internationella studentguide, Uppsala universitet 2010/2011 s. 62

17 Ibid.

18 Studerandeexpeditionen, Uppsala Universitet

(8)

8

av system ur ett ekonomisk geografiskt perspektiv tydligt visa var problematiken egentligen ligger. Undersökningen sträcker sig också till att finna vilka typer av hinder som idag finns för ett lyckat och välfungerande studentbostadssystem.Då universiteten i Uppsala välkomnar internationella studenter är syftet också att undersöka om det finns någon skillnad på hur de införskaffar sig ett boende jämfört med den inhemska studenten.Följande frågeställningar kommer besvaras:

• Hur ser problematiken ut kring studentbostäder?

• Finns det systemlösningar som kan vara bättre än de existerande?

• Vilka roller har aktörerna i systemet?

• Vilken roll bör studenten ha?

• Finns det systemlösningar som fungerar bättre än de existerande i Uppsala?

1.3 Metod

För att finna ett system i studentbostadsproblematiken i Uppsala gjordes en uppbening av aktuella aktörer. Studenter intervjuades om deras sökande efter boende sin första tid i Uppsala. Deras berättelser lade grunden för kapitel 1.1där en sammanfattning av bostadssökningsprocessen återfinns. En lång lista på aktörer kunde göras och från den valdes de aktörer ut,som utifrån intervjuerna haft störst inflytande och påverkan, för vidare undersökning. Detta skedde genom en empirisk studie i form av ostrukturerade temabaserade intervjuer som övergick i samtal. Med temabaserade intervjuer menas att utifrån olika teman ställa ett antal frågor för att sedan gå vidare till nästa tema och dess frågor. Intervjuer är det vanligaste sättet att samla in data i en kvalitativ undersökning och kan ses som ett hjälpmedel eller som den huvudsakliga metoden. Då intervjuer är ett redskap för att ta fram data av ett mer objektivt slag och samtal en metod för att få fram en mer heltäckande bild av den subjektiva verkligenheten användes båda metoderna i denna uppsats.19 Viktigt var att skapa en heltäckande bild både vad gällerobjektiva fakta samt aktörens subjektiva tankaroch därför började undersökningen som intervjuer men övergick stegvis till samtal. Utifrån rå fakta kunde ett system kartläggas. Sådana fakta hämtades delvis från intervjuerna men också från internetkällor såsom aktörernas hemsidor samt från deras tryckta material. För att få en struktur på de faktasom inhämtades från intervjueroch samtal lades fokus på att besvara fyra frågor om aktörerna.

− Resurser. Vilka tillgångar har aktören?

− Incitament. Vilka skäl har aktören att finnas på marknaden?

− Begränsningar. Vilka befogenheter har aktören?

− Formella relationer. Vilka andra aktörer interagerar de med?

Vid samtliga intervjuer har ett möte bestämts med informanten med ett undantag då en kort intervju gjordes på telefon. Mejlkontakt har även skett med många av informanterna men den huvudsakliga informationen kommer från intervjuerna eller organisationernas tryckta material

19Gustavsson, B. (2003) Kunskapande metoder. Inom samhällsvetenskapen, Tredje upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, s. 241

(9)

9

samt hemsidor.Frånempirin kunde ett system kartas som illustrerar studentbostadssystemet i Uppsala idag. Det finns en problematik kring studentbostäder och för att få greppom den behövdes ett system abstraheras ur studentbostadssystemet. Ett avskalat system som tydligt kunde visa vilken roll och vilka funktioner aktörerna i processerna har. En kategorisering av aktörerna behövdes ocksågöras för att kunna göra abstraheringen.20Genom att abstrahera och distansiera sig från tid och rum är tanken att en djupare förståelse kan göras av problematiken21.

Att ur ett ekonomisk geografiskt perspektivfinna systemsom kan ge förklaringar på hur strukturen i studentbostadssystemet fungerar respektive inte fungerar. Vid analys applicerades det abstraherade studentbostadssystemetpå de funna ekonomigeografiska systemen.

Medvetenheten om att flera metoder använtsi uppsatsenfinns men arbetet utgick från ett triangulerings-förfarande där flera metoder bör användas för att fånga in ett fenomen.22 Studentbostadssystemet är ett komplext fenomenmed flera lager i sin struktur, mycket för att det är så många olika aktörer involverade, vilket i sin tur krävde flera metoder för att fångas in.

1.4 Avgränsning och definitioner

Att det finns en problematik kring studentbostäder är vida känt. Uppsala är en känd studentstad i Sverige och den empiriska studienhar fokus på Uppsalas studentbostäder. Det kommer inte göras någon historisk tillbakablick över studentbostäderna utan studien kommer hålla sig till nutid, annars är risken att uppsatsen blir för bred.

Då den största aktören för uthyrning av studentbostäder, Studentstaden, i nuläget håller på att säljas ut till det kommunala bolaget Uppsalahem AB är det svårt att fastställa konkret fakta angående systemet. Det finns inga riktlinjer för hur organisationenoch strukturen ska se ut vilket leder till att problematiken ärsvår att fastslå. I framtiden kommer det kanske finnas en annan typ av bostadskö och uthyrningsmöjligheter än det finns idag och därför kommer nuvarande ägare, Dombron och framtida ägare, Uppsalahem AB behandlas som två olika aktörer.

Inte alla aktörer som berör studentbostäder kommer att intervjuas, kanske inte ens nämnas i denna studie då alla inte är av intresse. Flera aktörer har även kontaktats och undersökts men har ansetts haft för liten anknytning till de intressanta processerna och därför uteslutits helt som andra bostadsbolag, privata hyresvärdar och studentbostadsstiftelser. En begränsning har försökt göras till att få fram en kärna av aktörer och fokusera kring den.

Begränsningen gjordes ur ett mättnadsperspektiv där undersökning av antal aktörerna avtar då de inte ansågs kunna bidraga till ett redan funnet material.23Även om Uppsala har flera aktuella, privata bostadsbolag, stiftelser och föreningar, ansågs baraatt ett fåtal krävdes för denna studie. De aktuella aktörer uppsatsenhållersig till är följande:

− Uppsala Universitet

− Svergies Lantbruksuniversitet (SLU)

20Ibid, s. 220

21Ibid.

22Ibid, s. 213

23 Gustavsson (2003) s. 126

(10)

10

− Uppsala Studentkår

− Uppsalahem AB

− Dombron

− Heimstaden

− Uppsala Kommun

− Hyresgästföreningen uppsala studentbostäder (HUS)

− Studenten

− Uppsala Nationer

− Studentbostadsstiftelser

− Press/tryckt material

− Internet

− Nätverk

Det finns samarbeten och samverkan mellan flera av ovanstende aktörer, många fler än de som tas upp i denna uppsats. Fokus har lagts på att poängtera de samarbeten som berör studentbostäder i Uppsala kommun så om det i uppsatsen står att vissa aktörer inte har något samarbete betyder det inte att de inte i verkligheten har det, dock i andra ämnen än bostäder.

Uppsatsen behandlar inte bostadsrättsmarknaden. Medvetenhet om att studenter frekvent köper lägenheter i studentstäder istället för att hyra finns men då det i sig är ett helt eget bostadssystem har det valts att exkluderats. Då uppsatsen också undersöker skillnader mellan hur olika typer av studenter söker och får tillgång till boende har egna definitioner gjorts.

Internationell student är den student som inte är svensk medborgare och kommer till Uppsala eller någon annan universitetsstad för att studera ett program,en kurs eller för att doktorera.

En Utbytesstudent är den som inte är en svensk medborgare och kommer till Uppsala eller någon annan universitetsstad för att göra ett utbyte i sin utbildning genom ett formellt avtal mellan universiteten.En Svensk student är i denna uppsats en student som är svensk medborgare, har svenska som sitt modersmål och som förmodas ha kunskap om hur bostadssystemet fungerar i Sverige.

1.5 Disposition

Den empiriska studien genomsyrar hela uppsatsen och behandlas därför löpande genom kapitlerna. Bakgrunden i kapitel ett är helt grundad på intervjuer med studenter samt material från Uppsala universitet och SLU. Kapitel tvåi uppsatsen behandlaren litteraturstudie i ekonomisk geografi. Först grundläggande teori och sedan mer specifik teori om två olika typer av system, marknaden och Michael Porters diamant. Porters diamant presenteras även i en Figur 2. I kapitel tre presenteras, utifrån delar av den empiriska studien, studentbostadssystemets aktörer. De får sina roller, sin funktion och tillsammans representerar de Uppsalas studentbostadssystem. Här återfinns även egna tabeller och figurer av systemet.

Kapitel fyra innehåller det abstraherade studentbostadssystemet somjämförsmed de två ekonomisk geografiska systemengenom en analys. Figurer och tabeller används här för att lättare illustrera existerande eller icke existerande likheter. I det avslutande kapitlet presenteras en sammanfattande diskussion där frågeställningarna från kapitel 1.2 besvaras och studien avslutas samt att det finns utrymme för egna reflektioner.

(11)

11

2. SYSTEM I SAMHÄLLET

För att få en inblick om vad ekonomiskgeografi är ges först en introduktion i dess bakgrund därefter förklaras mer ingåendemarknaden och ett system som kallas för Portersdiamant.

2.1 En introduktion

Ekonomiskgeografiska aktiviteter sträcker sig över tid och rum och detta genom olika attribut som pengar, människor, information och varor. Att utbyta dessa attribut mellan platser och människor som befinner sig längre bort än ögat kan se har funnits en längre tid i mänsklighetens historia.24 Man skulle kunna säga att ekonomisk geografi beskriver system och deras samverkan i samhället och världen. Globalisering går hand i hand med ekonomisk geografins gränser. Det finns idag framstående akademiker som vill antyda att globaliseringen skulle vara slutet för geografin baserat på att ny teknologi och dess kommunikationsalternativ skulle undanröja avståndshinder. Dock kan motargumenten vara att globaliseringen ger sig till uttryck i olika former på olika platser och för olika människor. Därför kan geografin påverka globaliseringen och globaliseringen geografin.25 Platsen, eller rummet om man så vill, kan ha stor betydelse för ekonomin och tillsammans med en ojämn geografisk utveckling kan det uppstå en egen speciell form, ett eget produktionssystem. Den ojämna geografiska utvecklingen kan vara allt från en skiftning i efterfrågan, en ny produkt på marknaden eller ett nytt sätt att sprida en produkt.26

Ett exempel på ett lokalt produktionssystem kan vara företag som har en geografisk närhet till varandra. Det geografiska läget skulle kunna verka som en anledning till att samarbeta mera genom en högre grad av samverkan och att ha bättre kommunikation mellan sig. Samverkan skulle kunna leda till att de kan dela information och resurser mer frivilligt vilket även skulle förändra konkurrensförhållanden. Förutsättning för detta produktionssystem är att det finns en stor tillgång på arbetskraft och att denna arbetskraft kan stanna inom närområdet, detta i sin tur skulle kunna leda till större innovationsanda och entreprenörsinitiativ.

Platsen kan ses som en process som befinner sig i en större process av en ojämn utveckling som berörs av allt från människor, pengar, information och service.27 Ett system påverkas som oftast av andra typer av system och processer. Ponera att om en producent inventerar sina marktillgångar och inser att han måste köpa mer mark för att tillgodose material till sina produkter. Processen blir då producentens väg att förvärva den mark som ekonomiskt gynnar honom högst. En annan process blir det för den som säljer marken. Tänk om marken har ett högt familjetraditionellt värde som involverar hela säljarens familj som i sin tur startar flera egna sociala processer. Plötsligt handlar det inte om bara en specifik process utan kan sträcka sig oändligt.

24Mackinnon, D., Cumbers, A. (2007) An Introduction to Economic Geography. Globalization, Uneven Development andPlace, Pearson Education Limited, England, s. 3

25Ibid, s. 2

26Ibid, s. 10

27Mackinnon et al. (2007) s. 11

(12)

12

Ekonomin i ekonomisk geografi syftar till de processer som innehåller produktion, konsumtion, utbyte och cirkulation. Tanken är att en vinst ska kunna tas ut i slutet av processen. Det är genom en ekonomisk process människan försöker leva och tillgodose sig det matrealistiska som löner, vinster och hyror. Produktionens faktorer inkluderar kapital (pengar), arbetskraft, kunskap och mark (tillgångar). Produktionens barn, produkten, säljs sedan till enskilda konsumenter eller hushåll men kan också köpas av andra producenter som i sin tur kan sälja den vidare.28 Maktbalansen i processerna är en viktig aspekt. Om ekonomin är strukturerad av sociala relationer är de sociala relationerna strukturerade av maktbalansen.

På alla de geografiska nivåerna, från den lokala till den globala kan man finna spår av maktbeslut. I ett hushåll är det någon som bestämmer vem som ska ta ut soporna eller vilken mat som ska köpas in. I ett globalt företag är det någon som bestämmer vilka länder företaget ska göra affärer i och vilka som ska uteslutas. Detta i sin tur påverkar andra människor än den som tar beslutet och på så vis påverkar maktbalansen de sociala relationerna.29

Aktörer kan vara aktörcentrerade och nätverka i ett system som är asymmetrisk gällande maktrelationer. Det betyder att vissa aktörer har mer makt än andra. Dessa typer av system finns i geografiskt diffrienterade makrostrukturella ramar och handlar om aktörernas aktioner så väl som deras intergrering med varandra.30 Med makrostruktur i globaliseringens ekonomi menas regler mellan aktörer, institutioner och konventioner i det kapitalistiska systemet.

Reglerna är flytande för att de bygger på en social konstruktion som kan involvera en vinstmarknad, produktionsinput(innefattar arbetskraft), privat egendom och tilldelning av tillgångar i en marknad.31

Ekonomiska processer, produktion, distribution och konsumtion, bör ses som aktiviteter som möts eller korsas genom flöden av både matrealistiska (varor) och icke matierialistiska (tjänster) fenomen. Detta sker i nätverk och kretslopp där nätverken alltid är föränderliga.32 Ur den här processen produceras produkter med två möjliga utfall, en positiv och en negativ.

De positiva kan vara anställningar, möjligheter och inkomst. De negativa kan vara arbetslöshet, fattigdom, kulturella skador, miljöskador och att resurser helt enkelt tar slut. Att det finns två utfall betyder också att det finns vinnare och förlorare. Vem som blir vinnare och förlorare är en fråga om konkurrensförmåga men resultatet blir högst ojämnt fördelat då man måste beakta geografin och de sociala processerna.33

Vad gäller den relativa maktbalansen är det den aktör som har kontroll över de viktigaste tillgångarna som besitter mest makt. Dessa tillgångar kan vara kapital, teknologi, naturliga resurser, konsumentmarknader eller ett övertag i geografisk mening. Om tillgångarna skulle finnas i rikligt antal skulle också makten minska eller försvinna. Men om tillgångarna är lokaliserade på en specifik plats eller befinner sig på en plats med specifik organisation kan maktbalansen ha stor betydelse.34

28Ibid.

29Ibid, s. 15

30Dicken, P. (2007) Global shift. Mapping the changing contours of the world economy, 5ed. SAGE Publications, London,s. 11

31Ibid.

32 Ibid, s. 10-11

33 Ibid, s. 13

34 Ibid. s. 12

(13)

13

2.2 Marknaden och Porters diamant

Ett enkelt system att börja med är marknaden. Det finns olika typer av marknader men alla är starkt förknippade med tillgång och efterfrågavilket är de två faktorer som gör att marknaden existerar. Faktorerna beskriver egentligen förhållandet mellan köpare och säljare. Hur mycket vill köparen köpa och hur mycket kan säljaren sälja - vilket är konsumtion och produktion.35 Man skulle också kunna säga att efterfrågan av en produkt där produkten är en vara eller en tjänst, är den totala mängd en konsument är villig att köpa. Efterfråganär beroende av olika faktorer som pris och generellt sett ger ett lägre pris en högre efterfråga.36 Det finns fler olika typer av varor, den som är viktigast i detta sammanhang är den som kallas normal vara vilket betyder att en minskning av inkomst för konsumenten ger en minskning av konsumtion av aktuell vara.37 Tillgång är det antal varor som kan erbjudas.

Ett jämviktsläge är där priset och kvantiteten av varor speglar en välfungerande marknadssituation. Om tillgången skulle öka från jämviktsläget, om det finns större kvantiteter än konsumenterna efterfrågar, skulle priserna för produkten minska.38 Det skulle leda till en förlust av konsumenter och kallas för ett tillgångsöverskottsom pressar ned priserna. Om utbudet minskar betyder det att det finns ett underskott på varor och konsumenterna vill ha mer. Detta kallas för ett efterfrågeöverskott.39Om priserna sjunker kommer efterfrågan öka vilket så småning om stabiliserartillgång och efterfråga och återgår till ett jämviktsläge. Ett marknadssystem kräver många producenter och komsumenter och har en marknadsform.40En marknadsform är om det enbart skulle finnas en producentoch det skulle uppstå ett monopol vilket innebär att marknaden styrs av den eller de som styr monopolet.41 Idealet är en fri marknad och därför bör marknadens aktörer inte samverka.

Mellan nätverk inom aktörerna kan det finnas samarbeten och förhandlingar, dock gynnar detta den kategorin och stör inte den fria marknaden.42

En vara kan vara homogen eller icke homogen. En homogen vara är en vara som är den samma oavsett var den kommer ifrån eller vart den distribueras. En icke homogen vara är den som är samma men har olika modeller.43 Ett exempel på en icke homogen vara kan vara en mobiltelefon. Det är en mobiltelefon men kan se olika ut, både utseendemässigt och innehållsmässigt beroende på vilken producent den har.

Ett system som fokuserar mer på lokala miljöer är den av Michael Porter och hans diamant.Porter menar att grunden till en hållbar industriell tillväxt beror på ett fenomen han kallar för ”Kluster”. Ett kluster är en grupp av aktörer som är sammankopplade genom integrering. Porters diamant visar att kluster kan bildas under specifika förhållanden på specifika platser.44 Klustrerna innehåller fyra huvudaktörer vilka är Företagsstrategi, struktur

35Axelsson, R., Holmlund, B., Puu, T., Jacobsson, R., Löfgren, K. (1998) Mikroekonomi, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, s.15-16

36 Ibid, s.42

37 Ibid, s.43

38Ibid, s.163

39 Ibid.

40Ibid, s. 258

41 Ibid, s.218

42 Ibid, s.118

43 Ibid, s.119

44Porter, E. M. (1990) Competitive Advantage of Nations,Free press, New York, s. 85-86

(14)

14

och rivalitet (Firm strategy structer and rivalry), Efterfrågeförhållanden(Demand conditions), Relaterade och supportande industrier (Related and supporting industried)och Villkorsfaktorer (Factor conditions). Det finns även de två faktorernaSlumpen (Chance)och Regering(Government).

Figur 1. En förenkling av Porters diamant.

Källa: Wikimedia commons hemsida.45

• Företagsstrategi, struktur och rivalitet: Företagens uppbyggnad beror på nationella omständigheter och struktureras av sociala förhållanden. Hur arbetarna är påverkar företaget lika mycket som det beror på hur ledningen fungerar. Företagen kan genom konkurrens drivas till att öka produktivitet och innovation.46

• Efterfrågeförhållanden: Är de inhemska eller nationella behovsförhållanden som antingen finns inom eller utanför företaget som företaget måste möta. De som finns på hemmamarknaden är speciellt viktiga då företaget kan ha en fördel att spela på hemmaplan.47

• Relaterade och supportande industrier:Olika företag och industrier som har liknande verksamheter eller har en leverantörsroll. De som har en lokal närhet kan öka informationsutbytet och innovationer mer än andra.48

• Villkorsfaktorer: Villkorsfaktorer kan både skapas och ges. Ett lands faktorer kan vara olika typer av färdigheter eller kunskaper befolkningen i ett visst land kan besitta. Det kan även vara ett sofistikerat infrastruktursystem. De är fixerade vid platsen som

45http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Porter-diamond.png, 2011-01-10

46 Porter (1990) s. 81-82

47 Dicken (2007) s. 186

48Porter (1990) s. 80

(15)

15

länder, städer eller samhällen och kan gynna en plats konkurrenskraft. Villkorsfaktorer är svåra att påverkar och kan vara regler som finns på platsen.49

• Slumpen: Slumpen som kan sätta ett visst företag på kartan kanske genom vissa förmånliga övertag som naturliga resurser eller att det inom ett företag utvecklats en ny unik produkt tack vare en speciell tankesmedja.50

• Regering: Kan vara kommun i en lokal miljö ochkan fungera som en katalysator samt en utmanare men kan även hålla tillbaka ett företag.51

Dessa kluster växer fram där det finns gott om resurser samt god samlad kompetens och blommar ut när de nått en punkt som kan göra en bransch ledande. Detta kan leda till ett hållbart konkurrensövertag över andra platser och företag. Kluster kan påverka konkurrens på tre vis:

− Öka produktivitet.

− Införa innovation.

− Stimulera nya företag.52

Konkurrenskraften för ett företag i ett kluster påverkar dess andra företag och aktörer då alla är starkt sammanknutna genom olika relationer. Genom Porters diamant försöker Porter förklara en nations fyra olika vägar till konkurrenskraft,både på den inhemska och den internationella marknaden samt varför konkurrensen ökar eller inte.53 Andra viktiga faktorer är teknologin som skapas och högre grad av serviceaktiviteter som sker i klustren.54Av de fyra vägarna är det två som är användbara för senare analys:

− Ekonomi driven av investeringar: Företag investerar för att hålla sig uppdaterade, moderna och effektiva. Fördelarna kommer med förbättrade faktorsförhållanden och företags strategier, struktur och rivalitet.

− Innovationsdriven ekonomi: Alla aktörer i Porters diamant interagerar med varandra.

Relaterade och stöttande industrier utvecklas och utökar, efterfrågan ökar och ny teknologi kan utvecklas.

Porter menar att det finns utstakade vägar ett kluster kommer att ta för att nå konkurrenskraft.

Dock måste beaktas att vägarna ter sig annorlunda beroende på hur, vart och varför klustret uppkommit. Vägarna är också exempel på hur aktörerna i Porters Diamant kan påverka varandra.55 Flödespilarna i modellen, se Figur 1, är dubbelsidiga för att visa att systemet kan förstärka sig själv som i ett kretslopp.56

49 Dicken (2007) s. 186

50Ibid.

51Porter (1990)s. 86

52 Ibid, s. 85-86

53Traill, B., Pitts E. (1998) Competitiveness in food industry, Blackie Academic & Professional, London, s. 18

54Ibid, s. 21

55 Ibid, s. 22-23

56 Dicken (2007) s. 185

(16)

16

3. STUDENTBOSTADSMARKNADEN

Studentbostadsmarknaden i Uppsala är komplext och genom den empiriska studien har insyn införskaffats av hur systemet utnyttjas och i viss mån hur aktörerna interagerar med varandra.

För att lättare visa detta pekas alla aktörer ut och får sin roll. Deras funktioner är viktigaoch likaså deras relationsförhållanden vilket gör det viktigt att kartläggadem för senare abstrahering till ett studentbostadssystem.

3.1 Universitetsrelaterade aktörer

Utifrån kapitel 1.1 kan en kartläggning av studentbostadssystemet göras. En karta som beskriver hur systemet används av studenten vilket i uppsatsen är konsumenten som producenterna riktat sig till. Utifrån denna karta har intervjuer gjorts med studentbostadsaktörerna för att få en helhet i problematiken. Något som de flesta aktörer i Uppsala anser är en viktig faktor, men även något som det finns för lite av, är samverkan och samarbeten mellan aktörerna.

Uppsala universitet fungerar som en informationskälla vad gäller studentbostäder. De kan inte själva erbjuda sina studenter boende och försöker istället lägga resurser på att hjälpa sina studenter att söka och finna boende.57De finansierar idag bostadsportalen Studentboet som drivs av Uppsala studentkår. Uppsala studenkår är egentligen Uppsalas universitets förlängda arm i frågor om studentbostäder. Det är dit de hänvisar sina studenter i första hand.

De länkar även till Uppsala kommuns hemsida i bostadsfrågor och kommunen står också medfinansiär till Studentboet. I dagsläget är Studentboet ett samarbete mellan Uppsala universitetet, Uppsala studentkår och Uppsala kommun. Projektet är nu finansierat till sommaren 2012 och till årsskiftet 2010/2011 kommer även SLU vara en samarbetspartner.58

SLU kan precis som Uppsala universitet inte heller erbjuda sina studenter boende utan fungerar även här som en informationskälla. På sin hemsida ger de dock kort information och några få länkar till hur man söker boende i Uppsala. De påminner en om att ställa sig i kö, kontakta lokala bostadsbolag och att aktivt besöka kåren.59 Ultuna studentkår fungerar också som en informationskälla och hjälpmedel för studenter som söker boende. De hänvisar till bostäder nära SLU campus, Studentboet men också till nationerna och anslagstavlor.60

Studentboet är en samlingsportal för studentbostäder i Uppsala. Tidigare föregångare var Bostadsjouren som haft samma tjänster som nu förutom att verka som en samlingsportal.

Kåren var inspirerad av en liknande samlingssida som idag går att finna i Göteborg.61 Studentboet är ett projket som finansieras av flera aktörer i Uppsala vilket antyder om att det finns ett aktivt samarbete i bostadsfrågor. Som situationen ser ut nu träffas finansiärerna till Studentboet och diskuterar framtiden. Våren 2011 skall en undersökning startas där en eventuell enkätundersökning ska göras bland studenter där de frågas om vad de efterfrågar i bostadsväg. Ett av problemen är att det finns för få studentbostäder, speciellt under terminstarter då ett så kallat tillstånd ”flaskhals” innfinner sig. Trycket på studetbostäder

57http://www.uu.se/node313, 2010-12-13

58 Markus Jonegård, Uppsala studentkår

59http://www.slu.se/sv/utbildning/studentliv/bostad/, 2010-12-13

60http://www.ultunastudentkar.se/?p=290&m=479, 2010-12-13

61 Markus Jonegård, Uppsala studentkår

(17)

17

blirså högt att man ej kan tillgodose alla studenter med boenden i Uppsala. Många gånger har det krävts lösningar för akut bostadsbrist. Kommunen och Uppsala universitet gick tillsammans in och subventionerade priset av campingstugor för 60 studenter förra året.62 Uppsala studentkår har även ett sammarbete med HUS. Det är HUS som utbildat de juridikstuderande som sitter som rådgivare i Studentboets jourtelefon.63 Studentboet hänvisar även svårare juridiska fall till HUS.64 Nationernas bostadsstiftelser finns länkade både på universitetens hemsidor och Studentboet. Uppsalas 13 nationer har ofta korridorsrum, dubletter och lägenheter att hyra ut.På Studentboets hemsida får man en lista på bostadsbolag som har olika typer av kösystem och krav för uthyrning av lägenheter. Överst står den aktör som har majoritet av Uppsalas studentboenden, Studentstaden.

3.2 Kommunala och privata aktörer

Studentstaden har idag ca 4300 studentboenden som är fördelade på korridorsrum, dubletter och lägenheter.65 De har ett internetbaserat kösystem där kötiden räknas från den dagen du registrerar dig på deras sida. Du kan stå i kön från det att du är 18 år men om du ska kunna teckna ett kontrakt måste du kunna visa att du är eller ska bli student vid något av universiteten i Uppsala eller vara en student vid en KY-utbildning. Studentstaden drivs idag av Dombron som är ett privat fastighetsbolag och ägs av Fjärde AP-Fonden. Dombron förvaltar och utvecklar bostäder och samhällsfastigheter bland annat i Uppsala. Deras mål är att kunna erbjuda ett tryggt, flexibelt och trivsamt boende.66I dagsläget pågår en försäljningsprocess till det kommunala bostadsbolagetbolaget Uppsalahem AB.

Uppsalahem AB är Uppsalas kommun största bostadsbolag samt en av Uppsalas största byggherrar. De ägs av Uppsala kommuns bolag Uppsala Stadshus AB och har idag 228 studentboenden och 148 ungdomslägenheter.67 Deras kösystem gäller för alla och det finns bara en kö. De betyder att man idagsläget behöver ha många ködagar för att få kontrakt på en lägenhet.

Det finns dock alternativ, Uppsalahem AB kan ibland även erbjuda kortidsboenden vilket innebär boenden som har tillsvidare kontrakt på grund av renovering eller rivning. Ibland tillämpar de även först-till-kvarn-principen på lägenheter, de brukar som regel utannonseras på Studentboets hemsida. I dag är det den enda handling som tyder på ett samarbete mellan Uppsalahem AB och Uppsala studentkår.68 En viss typ av samarbete sker med universiteten.

Oftas vid terminstarter hör universitetet av sig för att se om Uppsalahem AB kan vara behjälpliga med lägenheter, ofta till internationella studenter. De måste registrera sig, skaffa personnummer och ställa sig i kö. Är det ett fåtal åt gången som behöver hjälp är det inget problem men det har hänt att arbetsbelastningen blivit för stor och uthyrarna menar att det finns en informationsmiss till de internationella studenterna om hur bostadssystemet i Sverige

62 Markus Jonegård, Uppsala studentkår

63 Anja Andersson, HUS

64http://www.studentboet.se/sv/om-studentboet, 2010-12-13

65http://www.studentstaden.se/, 2010-12-13

66 Ibid.

67Carolina Lindberg, Uppsalahem AB

68 Ibid.

(18)

18

och Uppsala fungerar.69 De upplever det som att de internationella studenterna blir besvikna och frustrerade när de inte kan få tag i boende på kort varsel.

Bristen på bostäder är ett problem men uthyrarna på Uppsalahem AB anser att det enbart är periodvis och att de ibland har svårt att hyra ut lägenheter trots artiklar om bostadsbrist i den lokala dagspressen. Om fler blivande studenter haft framförhållning och tidigare börjat söka studentboenden tror uthyrarna att hysterin som uppstår i terminstarter kan undvikas.70 Att det finns ett kösystem ger också kontroll och trygghet. Uppsalahem AB har tidigare haft bostadsområden som inte haft kö utan först-till-kvarn-principen. Detta blev oftast kaotiskt och arbetsbelastningen för stor. De har även fått en del kritik för att de inte har en separat kö till studentbostäderna och ungdomslägenheterna men det är ett beslut som fattats av bolagets styrelse.71

Hur Uppsalahem ABsuppköp av Dombron och där med Studentstaden kommer organiseras vet man inte i dagsläget.72 Spekulationer kan göras men inget konkret kan sägas.

Det man vet är att det kommer innebära förändringar då Uppsalahem AB ska ha hand om över 4000 studentbostäder. Kanske kommer man starta ett nytt bostadsbolag som ska sköta studentbostäder, kanske kommer Dombron driva uthyrningsverksamheten åt dem.73 Oavsett vilket är det bra för Uppsala som universitetsstad att kunna skylta med att de har många studentbostäder. Vad gäller samarbeten mellan andra aktörer på marknaden såsom universiteten, andra bostadsbolag och privata aktörer tror Uppsalahem AB att det skulle vara bra, de kan dock inte se hur det samarbetet skulle se ut. Samtidigt tror de inte heller att Uppsalahem AB som företag skulle missgynnas eller gynnas av något typ av samarbete.74

3.3Aktörernas roll

Den här uppsatsen började med intervjuer av studenterochdet är till studenten vi vänder oss först för att fastställa deras funktion i studentbostadssystemet. Studenten är systemets konsument men även systemets efterfråga och drivkraft. Studenten vill studera och ibland krävs det att denne flyttar till en universitetsstad vilket även gör denne till intressent. Detta innebär att studenten kräver en ny bostad som i sin tur ska hålla en viss standard och hålla sig inom ramarna för en students ekonomi. Även om studenten inte flyttar från sin hemstad finns möjligheten att denne vill flytta hemifrån om den inte redan gjort det, vilket även kan ökar efterfrågan på ungdomslägenheter och studentlägenheter i hemstaden.

Universiteten är de som vill att studenten ska komma och studera. De behöver ha studenten för att deras ekonomi ska gå runt och därför är de måna om att studenten har någonstans att bo. Dock erbjuder de själva inte studenten boende utan lämnar det till kommunala och privata aktörer. Deras omsorg sträcker sig till att vägleda och i viss mån hjälpa studenten i bostadsfrågor. Utbytesstudenten och den svenska studenten kan utnyttja det fullt ut medan den internationella studenten står lite utanför. Universiteten är då en informationskälla och en intressent. Kårer är universitetets förlängda arm i omsorgen av

69Agnes Lindholm, Uppsalahem AB

70Carolina Lindberg, Uppsalahem AB

71 Ibid.

72Agnes Lindholm, Uppsalahem AB

73Carolina Lindberg, Uppsalahem AB

74Agnes Lindholm, Uppsalahem AB

(19)

19

studenter och den drivs av studenter för studenter.75 De har i uppgift att driva frågor som ska hjälpa alla studenter oavsett bakgrund vilket gör dem till en intressent.76Det är de som driver bostadsportalen Studentboet som både verkar som en förmedlare och fungerar som en informationskälla.Då Studentboet även tillhandahåller juridisk hjälp åt studenter kategoriseras kåren även som en konsumentorganisation. Då Internet med alla sina hemsidor fungerar även den som en informationskälla. På internet går det också att finna bostadsportaler med privata annonseringar såsom blocket.se och det gör även internet till en förmedlareoch informationskälla. Tidningar fungerar också som en förmedlare samt som en informationskälla.

Uppsala studentkår grundades av nationerna och nationerna drivs, precis som kåren av studenter för studenter.77De har en alldeles egen organisation vad gäller studentboenden med egna styrelser och tillsyn av uthyrningen. Det finns 13 nationer i Uppsala men alla kommer här att kategoriseras som totalt en styck enhet för att de ska få en roll i systemet. Då en nation fungerar som en stiftelse men ändå bär karaktäristiska drag som hos en förening blir de kategoriseradesom en förening i denna uppsats.

Staden är som oftast platsen där universiteten finns och därmed är det staden studenterna flyttar till. Uppsala stad är en av Sveriges studenttätaste städer idag tack vara sina två universitet. Uppsala kommun har som en del av sin framtoning valt att utge sig för att vara en universitetsstad och många av kommunens attraktioner är studentvänliga. Detta leder till att de gärna vill ha ett stadigt flöde av studenter som cirkulerar och att deras balans skulle rubbas om studenterna slutade komma till staden. Städer fungerar som en intressent. Bostadsbolaget Uppsalahem AB ägs av kommunen och har i dagens läge möjlighet att erbjuda studentlägenheter. Privata bostadsbolag som erbjuder studentlägenheter är många och alla har de olika uppfyllnadskrav. Dombron är idag Uppsalas största distribuerare av studentlägenheter och har ett traditionellt kösystem. Heimstaden är ett annat privat bostadsbolag som inte använder sig av ett traditionellt kösystem. Bostadsbolag är producenter och förser studenterna med boende, produkten.

Det finns även många studentbostadsstiftelser i Uppsala som förser studenter med boende. Dessa kan ha specifika ansökningskrav men kan leverera centrala boenden med normal standard. De finns till för studenterna och utgår från att studenten själv aktivt söker upp dem, precis som nationerna, och kategoriseras därför som enförening. HUS är en konsumentorganisation som finns till för studenten och kan stå för juridisk hjälp. En faktor som är lätt att glömma är nätverket. Nätverket är en fysisk informationskälla och kan gå från vän till vän, från mun till mun. Då nätverket är en fysisk person anses den enligt denna uppsats vara en aktör. Mycket information och kunskap om systemet går att finna här och många nya studenter i Uppsala använder sig av den för att få information, tips och kanske också ett boende.78

Det är viktigt att komma ihåg att alla aktörerna har flera olika roller i systemet och här nedan följer en tabell som beskriver vilka roller den här uppsatsen valt att ge dem. Varje aktör har även delats in i en kategori vars funktion beskrivits mer utförligt i kapitel 4.1.

75http://www.uppsalastudentkar.nu/sv/organisationskarta, 2010-12-19

76http://www.uppsalastudentkar.nu/sv/organisationen, 2010-12-19

77http://www.flogstanation.se/index.php?option=com_content&task=view&id=363&Itemid=633, 2010-12-19

78 Intervju er med studenter

(20)

20 AKTÖRER

Student Kommun Universitet r Bostadsbolag Nationer Stiftelser Press Internet HUS Nätverk

KATEGORI

Konsument X

Informationskälla X X X X X X

Förmedlare X X X X

Producent X X X

Förening X X

Konsumentorganisation X X

Intressent X X X X X

Tabell 1. Aktörer som kategoriserats och tilldelats sina roller.

Källa: Camilla Carlén

Vid närmare studie och för att förenkla systemet ytterligare går det att kategorisera ännu en gång. Man kan seInformationskälla, Förmedlare, Konsumentorganisation och Intressent som en ny kategori, Mellanhand. En Mellanhand kan vara en person, ett företag, en förening eller en organisation. Den varken säljer eller köper något direkt åt konsumenten men kan leda den till producenten. Informationskällaär inte alla gånger en fysisk person men då den genom internet och press kan både informera och förmedla fungerar den också som en Mellanhand.

Ytterligare en ny kategori introduceras, Platsen. Dess enda aktör är Förening för att den är platsspecifik och formar platsen utifrån sina regler.Detta ger en ny tabell:

AKTÖRER

Konsument Informations källa Förmedlare Producent Förening Konsument- organisation Intressent

KATEGORI

Producent X

Konsument X

Mellanhand X X X X

Platsen X

Tabell 2. Aktörer som kategoriserats.

Källa: Camilla Carlén

(21)

21

4. ABSTRAHERING

I kapitel två beskrivs två systembegrepp, marknaden och Porters diamant. Under detta kapitel abstraheras studentbostadssystemet ur verklighetens studentbostadsmarknad från kapitel tre och jämförs med dessa.

4.1 Studentbostadssystemet

När alla aktörer i studentbostadssystemet fått namn och deras roll blivit beskriven kan en abstrahering göras. Det är inte intressant att veta exakt vad varje enskild aktör har för funktion utan abstraheringen går ut på att förenkla bilden. Viktigt att poängtera är att en aktör kan ha flera funktioner. Som att Uppsala studentkår kan vara allt från informationskälla till konsumentorganisation och även verka som en förmedlare. Ur studentens synvinkel är det viktigaste att tillhandahålla sig en bostad. Systemets produkt är då ett eget boende. För att förtydliga rollernas funktion:

− Konsument. Den fysiska person eller juridisk person som önskar en produkt.

− Informationskälla. De aktörer som kan förse konsumenten med information.

− Förmedlare. De aktörer som förmedlar produkter men ej kan tillhandahålla dem.

− Producent. De aktörer som producerar en produkt.

− Förening. De aktörer som kan tillhandahålla en produkt men genom ett eget system.

− Konsumentorganisation. De aktörer som försöker hjälpa konsumenten om denne behöver hjälp med sin produkt.

− Intressent. De aktörer som på något sätt gynnas av att konsumenten får sin produkt.

− Produkt. Bostad.

För att få en Produkt krävs det att någon producera den. För att producera krävs en konsument. Finns det Konsumenter finns det en efterfråga och finns det en efterfråga finns det en konsument. För att Konsumenten ska nå Produkten krävs det många gånger en informationskälla. Producenten gör som oftast sitt bästa för att själva nå ut med tillräcklig information till Konsumenten men ibland kan de behöva men också gynnas av en Förmedlare.

Om Konsumenterna är många och efterfrågan är hög kan Producenterna sänka kvalitet och standard på sin Produkt. De kan även höja priset då de kan vara säkra på att sälja Produkten.

Detta kan leda till orimliga priser, produktbrist och till att en svart marknad uppstår.

Produktbrist kan också leda till att Konsumenten är beredd på att betala för en Produkt som inte håller den standard Konsumenten egentligen önskar. Det kan även vara svårt att reglera vem som får lov att köpa en Produkt och därför kan Producenten införa ett kösystem.

Detta kan vara en arbetsmässig avlastning samtidigt som den upplevs mer rättvis från Konsumenternas sida. Om efterfrågan är för stor kanske inte Producenterna själva kan tillgodose behovet. Då kan ibland andra aktörer så som Intressenter för systemet behöva stiga in för att påverka. Intressenter kan försöka påverka systemet då de gynnas av att Konsumenten köper Produkter. De kanske inte har någon direkt makt men i viss mån kan de

(22)

22

påverka i den riktning de önskar. Intressenterna är i detta fallintresserade av att se Konsumentens behov tillgodosedd men från ett större perspektiv än varje enskild individ. Om produktbristen fortsätter kommer det finnas många Konsumenter som står utan Produkt men som fortsätter kräva tillgång. Detta gör dem sårbara inte bara för att de blir utan Produkt utan även på grund av det som nämnts ovan. En Konsumentorganisation kan då hjälpa dem både genom juridiska medel och genom rådgivning. Konsumentorganisationen står på Konsumentens sida men försöker inte skapa konflikter mellan dem och Producenten, snarare verka som en konfliktlösare. De försöker hjälpa Konsumenter i det stora hela men ser också till varje enskild individ.

Det går att göra ytterligare en abstrahering enligt Tabell 2. Två nya aktörer introduceras, Mellanhandoch Platsen, där Mellanhand har som funktion att informera och förmedla mellan de andraaktörerna och Platsen är regler som är platsspecifika och påverkar systemet.

Figur 4. Förenklat abstraherat studentbostadssystem Källa: Illustration av Camilla Carlén

Tabell 3. Vilka aktörer från abstraherade Figur 5. Förenklad illustration av Porters systemet som tillhör aktörer i diamanten. diamant.

Källa: Camilla Carlén Källa: Camilla Carlén79

79Figur 5 omgjord av Camilla Carlén, taget från Clinical research clusters hemsida

DIAMANT ABSTRAHERAT

Företag: Producent Relaterad: Mellanhand Efterfrågan: Konsument Villkor: Platsen

(23)

23

Studentbostadssystemet i figur 4 visar att alla aktörer har en direkt interagering med varandra förutom Producent och Platsen. Detta för att de egentligen konkurrerar då båda verkar som Producenter och producerar Produkter. Dock skiljer sig förutsättningarna för deras strukturer åt vilket resulterat i att de inte har en direkt kontakt.

Figur 5 är en förenklad illustration av Porters diamant i Figur 3. Det som skiljer Figur 5 från Figur 3 är att de två faktorerna Slumpen och Regering inte syns och aktörerna är översatta till svenska. Tabell 3 och beskriver en jämförelse av det abstraherade studentbostadssystemet i Figur 4 med Porters diamant i Figur 5.

4.2 Analys

Av de tre abstrakta system som uppsatsen behandlar är det två, de ekonomigeografiska, som fungerar och är applicerbara på samhället. Kan det tredje systemets, det abstraherade studentbostadssystemet, ofunktionalitet förklaras med hjälp av de andra två systemen? Genom analys jämförs därför det abstraherade studentbostadssystemet medmarknaden och Porters diamant.

Marknaden styrs av tillgång och efterfråganvilket man även kan finna i det abstraherade studentbostadssystemet.Producenternsprodukterstår för tillgången och Konsumenten för efterfrågan. Produkten borde ses som en normal varamen då studentbostadssystemet inte helt följer ett marknadsmönster går det inte att kalla en lägenhet för en normal vara.Produkten är en icke homogen vara, vars utseende styrs av producenterna.

Det finns inte ett fungerande jämviktsläge då framför allt kvantiteten av produkten inte motsvarar marknadssituationen, vilket leder till att det finns ett efterfrågeöverskott från konsumenterna. I det abstraherade studentbostadssystemet finns det gott om både konsumenter och producenter och därför finns det inget monopol dock finns det spår av en fri marknad.De andra aktörerna i systemet går inte att jämföra medmarknadeneftersom det krävs ett mer utförligt system för att förklara samverkan och integration mellan aktörerna. Porters diamant kan appliceras.

Det abstraherade studentbostadssystemet skulle kunna betraktas som ett kluster utifrån Porters modell. Aktörerna i det abstraherade systemet likställs med diamantmodellens aktörer.

Slumpen skulle kunna vara att systemet är eller inte är ett studentbostadssystem. Regering kan i viss mån kan styra men snarare försöker den uppmuntra och stimulera vissa typer av samverkan.

Producenten är de som producerar produkter vilket gör dem till Företag. Deras uppbyggnad och framgång kan bero på Slumpen och deras utveckling kommer av konkurrens och tvånget för att överleva är då att öka produktivitet och innovation. Platsen är en aktör som verkar som Villkor till de andra. Egna system och regler cirkulerar här vilket har vuxit fram genom klustrets uppväxt. Platsen har sina rutiner som är svåra att ändra på som kan tvinga de andra aktörerna att följa dess vilja. Denne står för sociala strukturer i samhället som kan påverka Företag till ökad konkurrenskraft då de även kan producera produkter och faktiskt konkurrera. Konsumenten ur både marknaden och Porters diamant är Efterfrågan. De är av ett rikligt antal i det abstraherade systemet och då producenterna inte kan tillgodose deras behov finns det ett efterfrågeöverskott. Det är även viktigast att producera på den inhemska

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :