Hur sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna: En litteraturstudie

Examensarbet e

Hur sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna – En

litteraturstudie

How social media affects mental health on adolescents and adults – A litterature review

Examensarbete för kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap

Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2021

Student: Anna Clewestam

Handledare: Emelie Andersson Adamovic, Jasmine Müller

Examinator: Deborah Gustafson

SAMMANFATTNING

Titel: Hur sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna Författare: Clewestam, Anna

Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp

Handledare: Andersson Adamovic, Emelie & Müller, Jasmine Examinator: Gustafson, Deborah

Nyckelord: Social medier, psykisk ohälsa, unga, vuxna, kommunikation.

___________________________________________________________________________

Sammanfattning

Introduktion: I samband med den digitala utveckling har människans livsstil ändrats och mer tid spenderas framför skärmar där social media har fått en stor roll i vardagen, vilket kan bidra till att den mentala psykiska hälsan påverkar oss på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa och undersöka på vilket sätt sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna. Metod: Metoden för studien har grundats i en litteraturstudie där 12 vetenskapliga originalartiklar har analyserats genom en innehållsanalys för att besvara syftet.

Resultat: Resultatet påvisade både positiva och negativa effekter av sociala medier på unga och vuxna. Effekterna påverkades av intensiteten och frekvensen av sociala medier användandet som kan förklara ett positivt utfall i form av kommunikation och information.

Samtidigt påvisas utfall av skadlig inverkan på den psykiska hälsan såsom ångest och

depression i samband med hög frekvens och intensitet av sociala medier. Ytterligare beskrivs

en koppling till ensamhet och FOMO i förhållande till sociala plattformar samt hur psykisk

ohälsa kan förutsägas genom begreppet vaguebooking. Slutsats: Slutsatsen för studien blir

således att sociala medier påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt beroende

på variabler som tid, hur ofta och i vilket syftet sociala medier används.

ABSTRACT

Title: How social media affects mental health on adolescents and adults

Author: Clewestam, Anna

Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde

Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS Supervisor: Andersson Adamovic, Emelie & Müller, Jasmine

Examiner: Gustafson, Deborah

Keywords: Social media, mental health, adolescents, adults, communication

___________________________________________________________________________

Abstract

Introduction: In conjunction with the digital development, the human lifestyle har changed and more time is spent in front of screens where social media has played a major role in everyday life, which can contribute to the mental health affecting us in different ways. Aim:

The aim of this study is to investigate how social media affects the mental health of

adolescents and adults. Method: The method for this study has been based on a literature

study where 12 scientific original articles have been analysed through a content analysis to

answer the purpose. Results: The results showed both positive and negative effects of social

media on adolescents and adults. The effects were affected by the intensity and frequency of

social media use that may explain a positive outcome in terms of communication and

information. At the same time, outcomes of harmful effects on mental health such as anxiety

and depression in connection with higher frequency and intensity of social media are

demonstrated. A connection to loneliness and FOMO in relation to social platforms is also

described, as well as how mental illness can be predicted through the concept of

vaguebooking. Conclusion: The conclusion for the study is that social media affects mental

health both positively and negatively depending on variables such as time, how often and

for what purpose social media is used.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INTRODUKTION ...4

1.1 Sociala medier ...4

1.2 Sociala medier och identitetsbildning ...4

1.3 Psykisk hälsa och ohälsa ...5

1.4 Sociala medier och psykisk ohälsa ...6

1.5 Folkhälsovetenskaplig relevans och social hållbarhet...7

1.6 Problemformulering ...8

2 SYFTE ...10

3 METOD ...11

3.1 Studiedesign ...11

3.2 Datainsamling...11

3.3 Urval ...11

3.4 Analys...12

3.5 Tabell nr 1. Urval av artiklar ...13

3.6 Etiska överväganden...17

4 RESULTAT ...18

4.1 Tabell nr 2 - sammanfattning av de valda artiklarna...18

4.2 Sociala medier och positiva effekter för den psykiska hälsan...25

4.3 Sociala medier och negativa effekter för den psykiska hälsan...27

4.4 Psykiskt välbefinnande – Kommunikation och information ...29

4.5 Uppmärksamhetssökande ...30

5 DISKUSSION...31

5.1 Metoddiskussion...31

5.1.1 Etiska aspekter ...32

5.2 Resultatdiskussion ...32

5.2.1 Sociala medier och positiva effekter för den psykiska hälsan ...32

5.2.1 Sociala medier och negativa effekter för den psykiska hälsan ...33

5.2.2 Psykiskt välbefinnande – Kommunikation och information...35

5.2.3 Uppmärksamhetssökande...36

5.3 Slutsats...36

6 REFERENSER ...38

1 INTRODUKTION

1.1 Sociala medier

Sociala medier är en term för fler olika digitala tjänster, kanaler och plattformar. Gemensamt för dessa är att de genom teknologi kan bidra till olika sociala interaktioner i form av exempelvis text, bilder, videoklipp, inlägg med flera tjänster, där användaren är med och skapar innehållet eller tar del av andras innehåll (Svenskarna och internet, 2020).

Hela 83 procent av Sveriges befolkning i alla åldrar använder sig av sociala medier och nätverksplatser och ökningen av denna användning går stadigt uppåt för varje år (Svenskarna och internet, 2018).

Enligt en undersökning utförd av Internetstiftelsen (Svenskarna och internet, 2018) framkommer att 63 procent nyttjar sociala medier någon gång varje dag i Sverige. Sverige tillhör också det land i Europa som använder sociala medier i stor utsträckning, år 2017 beräknades i genomsnitt 54 procent av alla EU -medborgarna använda sociala medier enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat, där Sverige delade femteplatsen med Island (Svenskarna och internet, 2018). Undersökningen av Internetstiftelsen (Svenskarna och internet, 2019) visar dock att endast en fjärdedel (24 %) av användarna upplevde att tiden på sociala medier var värdefull (Svenskarna och internet, 2019). Trots det har den digitala utvecklingen av sociala medier bidragit till en stor förändring för människans livsstil (Our world in data, 2019).

Teknikens utveckling har förändrat socialiseringen, att hitta vänner eller partners eller hur och var vi hittar information (Our world in data, 2019).

Gillberg (2014) beskriver det nuvarande samhället med digitaliseringens utveckling som ett uppmärksamhetssamhälle där uppmärksamheten är en del av människans medel och mål. På dessa digitala platser berättar användaren vem man är, vilka man omger sig av och vad man är värd genom olika situationer som dokumenteras för allas synlighet. Människan blir på så vis enligt Gillberg (2014) en produkt som kan presenteras med hjälp av sociala medier.

1.2 Sociala medier och identitetsbildning

Den tidiga vuxenåldern som ofta definieras runt 20 årsåldern kan vara en prövande tid för unga

vuxna där självinsikt och självkonstruktionen tar vid. Under denna utvecklingsperiod testas de

olika livsmöjligheterna och identitetsutforskningen bidrar till vilka värderingar och beslut som

fattas av individen i det tidiga vuxenlivet. Sociala medier är nuförtiden ett vanligt sätt för att

utveckla processen av att reflektera över sig själv genom hur andra tycker och tänker om oss,

vilket kan leda till identitetsbildning. De sociala medierna kan bidra till hur normer skapas och

formas, vilket kan påverka exempelvis användarnas självbild, självkänsla och självförtroendet.

Den offentliga personlighetsbilden som finns online kan experimenteras med genom att bilda mer önskvärda versioner av sig själva, som exempelvis kan ske genom bild, text, och video, det är således en metod för unga vuxna att utforska sin egen identitet (Villanti et al., 2017).

1.3 Psykisk hälsa och ohälsa

Begreppet psykisk hälsa har olika betydelse beroende på sammanhang och är ett samlingsnamn för psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Det psykiska välbefinnande har en innebörd som både omfattar positiva och negativa känslor och är den resurs som människan behöver för att hantera livets upp och nedgångar (Folkhälsomyndigheten, 2021). Även psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp för olika tillstånd av svårighetsgrad och varaktighet som omfattar psykiatriska tillstånd och psykiska besvär.

Psykiatriskt tillstånd definieras som diagnosticerad psykiska ohälsa och psykiska besvär kan yttra sig i känslor som oro, nedstämdhet eller sömnbesvär (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Folkhälsomyndigheten utför regelbundet enkätundersökningar hos befolkningen i Sverige för att mäta den psykiska hälsan i samhället. Den nationella folkhälsenkäten som berör åldrar från 16–84 år presenterar statistik för hur den psykiska hälsan är fördelad i befolkningen. Ångest, ängslan och oro är normala känslor som kan uppkomma lite till och från i livet, men när dessa känslor tar över vardagen kan det orsaka problem för den drabbade. Totalt 41 procent av befolkningen mellan 16–84 år har upplevt besvär av ångest, ängslan och oro. De som upplevde svåra besvär uppgick till 6 procent av befolkningen. I den lägre ålderspopulationen 16 – 29 år, var besvären vanligare där 66 procent uppgav symptomen. I åldrarna 65 – 84 svarade 39 procent att de besvärats av ångest, ängslan och oro

Folkhälsomyndigheten, 2020). Även långvarig stress kan leda till ohälsa. Begreppet stress associeras ofta i sammanhang där individen har mycket att göra, men stress kan även orsakas av psykiska känslor, exempelvis att sakna en meningsfylld sysselsättning. Totalt uppgav 14 procent av Sveriges befolkning mellan 16 – 84 år att de kände sig stressade, även här uppvisade en högre andel av den yngre målgruppen att de kände sig stressande, kvinnor med 33 procent och män i samma ålder, med 17 procent (Folkhälsomyndigheten, 2020 a).

Sömn påverkar också den psykiska hälsan såväl som det fysiska hälsotillståndet. Sömn är viktigt för att människan ska kunna hantera stress och hantera dagens händelser, den är också betydelsefull för att kroppen ska kunna återhämta sig och bearbeta dagens intryck. I Sverige, svarade 41 procent att de led av sömnbesvär (Folkhälsomyndigheten, 2020 a).

Bland vuxna är depression den mest förekommande psykiatriska sjukdomen, i den nationella

folkhälsoenkäten 2020 framgår att nästintill var femte person mellan 16 – 84 år har

diagnosticerats med depression (Folkhälsomyndigheten, 2020 a). Sjukdomen kan variera i

svårighetsgrad mellan lätt och lindrig depression, medelsvår eller måttlig depression och svår

eller djup depression. De olika svårighetsgraderna av depression påverkar hur individen klarar av vardagen (Vårdguiden, 2019).

Det finns flera faktorer som påverkar psykisk ohälsa vilka är viktiga att känna till, några av dessa är kön, könsidentitet, utbildning, socioekonomisk status och födelseland. Därför är den psykiska ohälsan ojämnt fördelad i befolkningen. Exempelvis förkommer psykisk ohälsa i högre grad hos kvinnor, personer med förgymnasial utbildning, arbetslösa eller hbtq- personer.

De som drabbas av nedsatt psykiskt mående saknar ofta emotionellt stöd i vardagen och har i högre grad ohälsosamma levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2020 b).

Myndigheten för ungdomars och civilsamhällesfrågor (Mucf) genomförde år 2018 en attityd och värderingsstudie bland unga mellan 16–24 år, som uppvisade att 56 procent av målgruppen var missnöjda med sin psykiska hälsa. Däremot var de flesta unga nöjda med det allmänna hälsotillståndet där 82 procent rapporterade gott allmänt hälsotillstånd. Ändå är det en relativt stor andel som fortfarande upplever psykiska besvär i form av ångest, ängslan och oro (Mucf, 2021). Även Folkhälsomyndigheten rapporterar att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa, där nära hälften av alla 15 åringar i Sverige upplever återkommande psykosomatiska symtom (Folkhälsomyndigheten, 2020 c).

1.4 Sociala medier och psykisk ohälsa

I artikeln The social dilemma: Social media and your mental health (McLean, 2021) framgår att sociala medier har en förstärkande egenskap. Användningen av dessa typer av plattformar bidrar bland annat till att aktivera hjärnans belöningscenter genom att utsöndra hormonet dopamin, kroppens ”må bra” kemikalier som är förknippade med aktiviteter som mat, sex och även social interaktion. De flesta sociala medier är konstruerade för att vara beroendeframkallande, det vill säga att användarna gör återkommande besök till de olika plattformarna trots att sociala medier kan relateras till psykisk ohälsa i form av ångest och depression. De återkommande besöken grundar sig i ett belöningssystem. Belöningarna inom sociala medier är exempelvis utformade i ”likes”, ”gilla” markeringar, kommentarer, bekräftelser eller visningsstatistik vilket medför att användarna fortsätter att återkomma och engagera sig i dessa sammanhang. Sociala medier bidrar till en bekräftelsekultur som kan användas som en ersättning för den meningsfulla valideringen som annars skulle kunna ske i verkliga livet (McLean, 2021). Samtidigt som sociala medier kan orsaka psykisk ohälsa såsom ångestrelaterade känslor, kan plattformarna ge en ökad självkänsla och att en känsla av tillhörighet till olika grupper, i samband med förhoppningar av positiv respons på det innehåll som publiceras online. Med denna grund i återkoppling till belöningssystemet är det ett väl konstruerat recept för att användarna ska vilja ” kontrollera ” sin sociala medier (McLean, 2021).

Ytterligare en faktor kopplad till den psykiska hälsa är begreppet FOMO (Fear of missing out)

som handlar om att hamna utanför sociala interaktioner. Hos användaren kan det finnas en oro

över att missa eller sakna de inbjudningar, skämt eller andra anslutningar som finns på sociala medier. FOMO kan medverka till att användarna blir utestängda från sociala aktiviteter och interaktioner vilket kan påverka tankar och känslor som vidare kan leda till ångestrelaterade problem eller depression (McLean, 2021). Även andra studier framhåller att sociala medier kan spela en roll i människans ohälsa i form av stress, ensamhet, och depression (Liu & Baumeister, 2016; Meier, et al., 2016; & Schurgin O´Keffe et al., 2011).

Vidare kan tiden spenderad framför skärmen gör att människans livsstil ändras där kost, sömn och motion trängs undan. Sömnsvårigheter kan till exempel uppstå som är ett betydelsefullt samband till nedstämdhet, ångest och oro vilka är vanliga symtom vid psykisk ohälsa (SVT, 2020b).

Enligt (Mind, u.å.) har ett samband framkommit mellan ungdomar som spenderar mycket tid vid sociala digitala plattformar och ett sämre psykiskt mående över tid. Vidare kunde ses att sambandet påverkades av hög tid på sociala medier och mindre sömn (Mind, u.å.). I och med att majoriteten av Sveriges befolkning nyttjar sociala medier dagligen enligt svenskarna och internet (2020) finns en risk för ett sämre psykiskt välbefinnande hos unga till följd av hög användning av plattformarna (Mind, u.å.). De digitala sammanhangen som människan kan befinna sig i och sambandet av psykisk mående är komplext. Exempelvis kan användaren redan lida av psykisk ohälsa, och sociala medier kan då antingen bidra till att mildra symtomen eller förstärka upplevelsen av psykisk ohälsa (Mind, å.u).

1.5 Folkhälsovetenskaplig relevans och social hållbarhet

Globala målen är agendan för hållbar utveckling och består av 17 globala mål. Det tredje målet handlar om god hälsa och välbefinnande. Delmålet 3.4 beskriver att den mentala hälsan och att psykiskt välbefinnande ska främjas genom förebyggande insatser och behandlingar till år 2030, varför psykisk ohälsa är av folkhälsovetenskaplig relevans för hela världen (Globala målen, u.å.).

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som både påverkar den enskilda individen och

samhället. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige kalkylerades till en summa på 70 miljarder

kronor redan under året 2013. Ytterligare inkluderar sjukdomen 40 procent av

sjukförsäkringskostnaderna som innefattar utgifter för sjukpenning, sjukersättning och

aktivitetsersättning enligt Vården i siffror (u.å.). En av orsakerna till att psykisk ohälsa är

relevant för samhället är att individer med denna sjukdom generellt sett har en sämre fysisk

hälsa och ökad sjuklighet i jämförelse med övriga befolkningen i Sverige, men även i

jämförelse med patienter med somatisk sjukdom, varför psykisk ohälsa är av

folkhälsovetenskaplig relevans (Vården i siffror u.å.).

Sociala medier har kommit att blir dagliga inslag i våra liv som har flera funktioner än att bara hålla kontakten med familj och vänner. Nuförtiden kan sociala medier användas till att hitta det nya jobbet, kärleken eller att dela sina upplevelser med omvärlden. Kort sett har sociala medier medverkat till många positiva fördelar för människans välbefinnande som möjligtvis gör att vi blundar för eventuella risker av sociala medier användningen. Sociala mediers plattformar är uppbyggda i algoritmer för att hålla användaren kvar i den digitala världen, det vill säga att användaren inte ska missa något som händer. I och med att användarens beteende är kartlagt via vems inlägg som gillas, vilka grupper som användaren befinner sig i, eller vilka sidor som följs, hålls användaren kvar av smådetaljer som aviseringar eller påminnelser.

Notifikationerna är designade för att vara svåra att undvika och fånga användarens uppmärksamhet. De små punkterna som uppstår när någon är i färd att skriva ett meddelande är också en slags fördröjningseffekt som är teknikens sätt att hålla användaren kvar. Ofta är inläggen i flöden så korta att de hinns läsas igenom på bara några sekunder, ett system som är designat för att användare ska tänka ”bara ett inlägg till, sen loggar jag ut”. Sociala medier är på så sätt uppbyggt för att användaren ska vilja tillbringa så mycket tid som möjligt vid plattformarna. Samma princip kan dras till Ikeas varuhus som är designade så att kunden måste gå igenom hela varuhuset för att komma fram till kassorna. Resultatet blir att kunden måste tillbringa längre tid i varuhuset, vilket genom statistik visat att det påverkar hur mycket kunden handlar. Denna grundregel gäller även för sociala medier vilket kan leda till FOMO, fear of missing out, en känsla att kännas sig utanför sociala interaktioner vilket vidare kan påverka hälsan i känslor som ensamhet, ångest och stress (Internetkunskap, 2021).

Samtidigt kan sociala medier också medföra ett jagande av bekräftelsebehov och en vilja att vara omtyckt (Internetkunskap, 2021). I Samband med att mycket tid tillägnas sociala medier uppger allt fler, särskilt i den yngre målgruppen, psykiska besvär. Till följd av de psykiska besvären konsumeras alltmer antidepressiva mediciner och sjukvård, varför psykisk ohälsa i förhållande till sociala medier är en folkhälsovetenskaplig angelägenhet (Mind, u.å.).

1.6 Problemformulering

Befolkningen i ett samhälle är en värdefull resurs som besitter mentala kapital i form av emotionella, kognitiva och sociala förmågor vilket krävs för ett fungerade samhälle. Det psykiska välbefinnandet kan minskas genom exempelvis sjukdomar som depression vilket vidare kan få en stor inverkan på samhällets funktioner och befolkningens hälsa. Trots omfattande forskning visar statistik dock att psykisk ohälsa mer och mer ökar som gör det ännu mer angeläget att öka och belysa förståelsen över hur faktorer kan bidra till psykiska besvär (Cuijpers et al., 2012).

Samtidigt har teknologins utveckling bidragit till att samhället idag kan interagera med

varandra online på olika vis, bland annat genom sociala medier i forma av exempelvis bilder,

text, chatt, uppdateringar och geografiska platser (Wongkoblap et al., 2017). Sociala medier

handlar till stor del om att publicera personligt innehåll, som bidrar till ideal, normer och förväntningar vilket skulle det kunna vara farligt för den mentala hälsan då det kan utlösa stress och ångest hos individer när de olika levnadsvanorna eller kraven inte uppfylls (SVT, 2020b).

På så sätt är det viktigt för både befolkning och samhälle att öka kunskapen av hur sociala

medier inverkar på människans mentala hälsa (Cuijpers et al., 2012).

2 SYFTE

Syftet med den här studien är att belysa och undersöka vilken påverkan sociala medier har på den psykiska hälsan hos unga och vuxna.

Frågeställningarna blir således om sociala medier har en negativ påverkan på det psykiska

välbefinnandet, och vilka mekanismer inom sociala medier styr det psykiska välbefinnandet

kontra ohälsa?

3 METOD

3.1 Studiedesign

Studien har baserats på en litteraturgranskning av 12 vetenskapliga originalartiklar inom ämnet sociala medier och psykisk hälsa, som enligt Backman (2008) ska ge en överblick över tidigare insamlad forskning inom området. Studiedesignen är passande till studiens syfte då Malterud (1998) beskriver att en litteraturstudie innebär att vetenskapliga artiklar har granskats kritiskt.

Data av betydelse för studiens syfte har sedan valts ut ur olika databaser genom artikelsök med relevanta söktermer, för att kunna sammanställas och sammanfattas för att kunna besvara syftet. Studien har genomförts genom en innehållsanalys vilket ger en systematisk beskrivning över innehållet i de granskade artiklarna. På så sätt har resultatet i studien jämförts och sammanställts mellan de valda artiklarna och vävts samman för att svara på syftet i studien (Forsberg & Wengström, 2016).

3.2 Datainsamling

De vetenskapliga artiklarna insamlades genom databaserna PubMed, MedlineEBSCO, Eric och LibeSearch. PubMed är en databas som ger fri tillgång till vetenskapliga artiklar inriktade mot bland annat hälso – och vårdvetenskap, medicin, epidemiologi och andra besläktade ämnesområden. Även MedlineEBSCO ger tillgång till samma ämnesurval som Pubmed men vidarelänkar också till fulltexter via Högskolan Skövdes bibliotek. Medline är en del av PubMed men utökade sökfunktioner finns i Medline i jämförelse med Pubmed (Högskolan Skövde, 2020a). Databasen ERIC ger tillgång till artiklar inom utbildning och pedagogik (Högskolan Skövde, 2020 b). LibSearch är som ett upptäcktssystem som ger tillgång till artiklar som är publicerade i redan befintliga databaser (Högskolan Skövde, 2020 c).

3.3 Urval

De söktermer som användes vid artikelsök till studien var social media, mental health, young adults, adults, mental illness, depression, anxiety, social media use, well-being och adolescents i olika kombinationsformer.

Under de första sökningarna som gjordes i de olika databaser framkom många sökträffar men

många av de sökträffarna var icke relevanta till studiens syfte och frågeställningar. Få artiklar

vid de första sökningarna passade inte på studiepopulationen unga vuxna, det vill säga 18 år

och över, studiens syfte och frågeställningar. Därför valdes att utöka ålderskriteriet till unga

(ungdomar) under 18 år vilket gav ett bredare urval som passade in på studiens syfte. I PubMed definieras adolescents (ungdomar) från åldern 13–18 år.

Inklusionskriterier

Artiklarna som valdes för att kunna ge svar på studiens frågeställningar var Peer reviewed och var publicerande inom den senaste 5 åren för att få så aktuella resultat som möjligt. Vidare inklusionskriterier var att artiklarna var engelskspråkiga eller svenskspråkiga för att få ett brett resultat av ämnet och omfattade unga, unga vuxna och vuxna. För databasen PubMed valdes ytterligare inklusionskriterier, Journal article, adolescent 13–18 years, young adult 19–24 years och adult 19–44 years.

Exklusionskriterier

Eftersom studien inte fokuserade på något särskilt land togs länder inte med som en exklusionskriterie. Artikelsökningen grundade sig i urvalet på artikelns titel, därefter lästes abstrakt igenom och beroende på abstraktets relevans för studien lästes hela artikeln igenom.

De artiklar vars innehåll var relevant och trovärdigt för syftet valdes att ingå i studiens resultat (Forsberg & Wengström, 2016).

För att visa hur artiklarna söktes fylldes ett sökschema för alla artiklar i tabellform. Sökschemat ger en bild av litteraturöversikten och dess organisering. I sökschemat kan man utläsa information om vilka databaser som valdes, datum, sökord, sökkriterier, antal lästa abstrakts sökantal och vilka/vilken artikel som valdes. Ytterligare användes instrument i form av olika checklistor beroende på de olika artiklarnas metod för att granska de vetenskapliga originalartiklarna. De checklistor som användes för den här studien var STROBE för tvärsnittsstudier, och COREQ för kvalitativa studier, alla hämtade från The Equator -network (Equator-network, u.å.).

3.4 Analys

För att analysera artiklarna användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att

granska texternas variationer med fokus på skillnader och likheter. Den kvalitativa

innehållsanalysen koncentrerar sig främst på att tolkning av texter och att beskriva variationer

i texterna. Innehållsanalys med induktiv analys bidrar till mönster, teman och kategorier som

baseras på den vald data, det vill säga de 12 originalartiklarna. De skillnader och likheter som

framkommer vid inläsning av artiklarna uttrycks i kategorier eller teman (Canvas, u.å.). Nedan följer analysprocessen som baseras på Forsberg & Wengström (2016) innehållsanalys.

Steg 1. De valda artiklarna till studien har lästs igenom flera gånger för att först få en helhetsbild av alla artiklar. Artiklarna delades sedan in i två domäner av positiva effekter av sociala medier- användning på den psykiska hälsan och negativa effekter på den psykiska hälsan.

Steg 2. Artiklarna sammanfattades kort i tabellform där de centrala delarna bevarades för studiens syfte. Tabellen medförde tydlighet och korta presentationer av varje artikel (Se tabell 1 och 2). Sammanfattningarna kodades, vilket gjordes genom att extrahera ut ord som kort kunde kopplas till de olika meningarnas innehåll i artiklarna. Koderna var följande ord;

ensamhet, stigma, skam, sjukdom, stress, ångest, sömn, samtal, vänner, bekanta, uppmärksamhet, bekräftelse, utseendefixering, information.

Steg 3. Därefter abstraherades teman som återkommit i de olika studierna efter kodning av texterna (Forsberg & Wengström, 2016).

Steg 4. Ett tema är att binda samman det underliggande innehållet av de koder som framkom under sammanfattning (Canvas, u.å.). I samtliga artiklar hittades teman av; kommunikation, information, positiva och negativa effekter av sociala digitala plattformar.

Steg 5. I steg fem tolkas resultatet (Forsberg & Wengström, 2016).

En översikt över de valda artiklarna finns i tabell nr 1.

3.5 Tabell nr 1. Urval av artiklar

Databas

&

Datum

Sökord Sökkriterier Antal

träffar Lästa

abstrakts Antal lästa artiklar

Valda artiklar

LibSerch

2021-03- 31

Social media

Mental Health

Young Adults

Peer- reviewed

Enligsh, Swedish Five years

956 6 1 Berryman C, Ferguson CJ,

Negy C. Social Media Use and Mental Health among Young Adults. Psychiatr Q. 2018 Jun;89(2):307-314. doi:

10.1007/s11126-017-9535-6.

PubMed

2021-04- 22

Social media Adults Mental health

Peer- reviewed

Journal Article 4 years

English, Swedish Female Male

Adult: 19-44 years

472 10 2

M. A., Escobar-Viera, C. G., &

Primack, B. A. (2018). Social Media Use and Depression and Anxiety Symptoms: A Cluster Analysis. American journal of health behavior, 42(2), 116–

128.

https://doi.org/10.5993/AJHB.

42.2.11

Dewa, L. H., Lavelle, M., Pickles, K., Kalorkoti, C., Jaques, J., Pappa, S., & Aylin, P. (2019). Young adults' perceptions of using wearables, social media and other technologies to detect worsening mental health: A qualitative study. PloS one, 14(9), e0222655.

https://doi.org/10.1371/journal .pone.0222655

PubMed

2021-04- 22

Social media Young adults Social networks

Peer- reviewed

Journal Article 5 years

English, Swedish Female Male

Young adult:

19- 24 years

146 7 2

C., White, M. T., Colbert, J. A.,

& Gooding, H. C. (2017).

Adolescent and Young Adult Use of Social Media for Health and Its Implications. The Journal of adolescent health : official publication of the Society for Adolescent Medicine, 60(6), 714–719.

https://doi.org/10.1016/j.jadoh ealth.2016.12.025

Shensa, A., Sidani, J. E., Lin, L. Y., Bowman, N. D., &

Primack, B. A. (2016). Social Media Use and Perceived Emotional Support Among US Young Adults. Journal of community health, 41(3), 541–

549.

https://doi.org/10.1007/s10900 -015-0128-8

PubMed

2021-04- 22

Social media Adults Mental health

Peer- reviewed

Journal Article 3 years

English, Swedish Female Male

Young adult:

19- 24 years

268 8 1

K. A. (2019). Risks to Privacy With Use of Social Media:

Understanding the Views of Social Media Users With

Serious Mental

Illness. Psychiatric services (Washington, D.C.), 70(7), 561–568.

https://doi.org/10.1176/appi.ps .201800520

PubMed

2021-04- 22

Adolescent s Mental health Social media

Peer- reviewed

Journal Article 3 years

English, Swedish Female Male

Young adult:

19- 24 years

196 4 1 O'Reilly, M., Dogra, N.,

Hughes, J., Reilly, P., George, R., & Whiteman, N. (2019).

Potential of social media in promoting mental health in adolescents. Health promotion international, 34(5), 981–991.

https://doi.org/10.1093/heapro /day056

Medline EBSCO

2021-04- 22

Social media use Depression Anxiety

Peer- reviewed

Scholarly Journals 5 year

32 4

1

M.J., & Cambell, S.M. (2020) Unique associations of social media use and online aprrearance preoccupation with depression, anxiety, and appearance rejection sensitivity. Body Image, 33,

66-76. http://doi-

Academic journals

Adult: 19–44 years

org.libraryproxy.his.se/10.101 6/bodyim.2020.02.010

ERIC

2021-04- 22

Social media Mental health Depression

Peer- reviewed

Journal article 4 year

DESCRIPT OR: social media, mental health

20 4 1 Karaman,M.(2020).Examining

associations between social media use, depression, global health, and sleep disturbance among emerging adults.

Research on Education and

Media,11(2) 56-

63. https://doi.org/10.2478/re m-2019-0022

PubMed

2021-04- 22

Social media Mental health Well-being

Peer- reviewed

Journal Article 5 years

English, Swedish Female Male

Young adult:

19- 24 years

339 3 1 Stawarz, K., Preist, C., &

Coyle, D. (2019). Use of Smartphone Apps, Social Media, and Web-Based Resources to Support Mental Health and Well-Being: Online Survey. JMIR mental health, 6(7), e12546.

https://doi.org/10.2196/12546

PubMed

2021-04- 22

Social media adults mental illness

Peer- reviewed

Journal Article

113 2 1 Youssef, L., Hallit, R., Kheir, N., Obeid, S., & Hallit, S.

(2020). Social media use disorder and loneliness: any association between the two?

Results of a cross-sectional study among Lebanese

1 years

English, Swedish Female Male

Adult: 19- 44 years

adults. BMC psychology, 8(1), 56.

https://doi.org/10.1186/s40359 -020-00421-5

PubMed

2021-04- 23

Social media

Depressi on

Peer- reviewed

Journal Article 1 years

English, Swedish Female Male

Adolescent:

13- 19 years

223 4 1

B. D., & Miller, E. (2017).

Depressed adolescents' positive and negative use of social media. Journal of adolescence, 55, 5–15.

https://doi.org/10.1016/j.adole scence.2016.12.002

3.6 Etiska överväganden

En betydelsefull faktor för kvaliteten, validiteten och tillförligheten på vetenskaplig forskning är de etiska riktlinjerna vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att forskaren ska informera alla inblandade i undersökningen om forskningens syfte. Samtyckeskravet innefattar att alla deltagare i forskningen bestämmer över sin medverkan och ska kunna avsäga sig sitt deltagande i studien. Med konfidentialitetskravet innebär att alla personuppgifter som behandlas i studien ges konfidentialitet och obehöriga kan inte ta del av personuppgifter som ingår i forskningen.

Med nyttjandekravet menas att de uppgifter som insamlats i forskningen är nyttjade för

forskningens syfte, uppgifterna får därmed inte användas eller lånas ut för kommersiellt användande eller icke – vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).

Artiklarna som valdes ut för studiens resultat har godkänts av olika kommittéer som behandlar etikfrågor. De artiklar som berörde ungdomar under 18 år i samband med unga vuxna har tillstånd beviljats av vårdnadshavare. De valda artiklarna har därför på ett tydligt sätt uppvisat att de tagit hänsyn till de etiska riktlinjernas huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

4 RESULTAT

I tabell nr 2 nedan följer korta sammanfattningar av de artiklarna som valdes att ingå i resultatet.

4.1 Tabell nr 2 - sammanfattning av de valda artiklarna.

Referens Design/metod Checklist

a Land Resultat

Berryman C, Ferguson CJ, Negy C. Social Media Use and Mental Health among Young Adults. Psychiatr Q. 2018 Jun;89(2):307-314. doi: 10.1007/s11126- 017-9535-6.

Tvärsnittsstudi e

Medelvärde ålder: 19,66 år

STROBE USA Studien undersökte flera aspekter av sociala medier i förhållande till psykiska problem som inkluderar ensamhet, social ångest,

självmordstankar och allmän mental hälsa. Från studiens resultat kan utläsas att sociala medier är ett tveksamt instrument för att förutsäga den psykiska hälsan eller hälsoproblem hos unga vuxna.

Studien belyser ett fenomen som kallas Vaguebooking vilket är inlägg på sociala medier som är formulerat på ett uppmärksammande sätt i form av oro ex. ”Sometimes I just feel like…I dunno, sigh…”

vilket kan betraktas som ett beteende för att framkalla andras

oro och

uppmärksamhet och kan vidare vara ett rop på hjälp från användaren. På så

sätt kan

vaguebooking vara ett

varningsbeteende för individer med psykiska besvär i samband med sociala medier.

Shensa, A., Sidani, J. E., Dew, M. A., Escobar-Viera, C. G., & Primack, B. A.

(2018). Social Media Use and Depression and Anxiety Symptoms: A Cluster Analysis. American journal of health

behavior, 42(2), 116–128.

https://doi.org/10.5993/AJHB.42.2.11

Tvärsnittsstudi e

1730 deltagare 19–32 år.

STROBE USA Av klusteranalysen

framkom 5

klusterlösningar vilka namngavs till

”Wired”

”Connected”

”Diffusse Dabblers”

”Concentrated Dabblers” och

”Unplugged”. I kluster av ”Wired”

och ”Connected”

framkom oddsen för förhöjd depression och ångestsyndrom.

Slutsatsen blev således att två

mönster är

förknippade med en risk för att falla i depression eller ångest.

Hausmann, J. S., Touloumtzis, C., White, M. T., Colbert, J. A., & Gooding, H. C.

(2017). Adolescent and Young Adult Use of Social Media for Health and Its Implications. The Journal of adolescent health : official publication of the Society for Adolescent Medicine, 60(6), 714–719.

https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2016.

12.025

Tvärsnittsstudi e.

204 deltagare.

Deltagarna var 12 år och uppåt.

STROBE USA Hälften av

deltagarna i studien använde sociala medier för att dela hälsoinformation.

Informationen som delades handlade om användarens välbefinnande, humör eller akuta medicinska

tillstånd.

Användarnas syfte med att dela

hälsoinformation var främst att få kontakt med andra i liknande situation, support och rådgivning/informa tion.

Shensa, A., Sidani, J. E., Lin, L. Y., Bowman, N. D., & Primack, B. A. (2016).

Social Media Use and Perceived Emotional Support Among US Young Adults. Journal of community

health, 41(3), 541–549.

https://doi.org/10.1007/s10900-015- 0128-8

Tvärsnittsstudi e.

1796 deltagare.

19–32 år.

STROBE USA Studien visade att unga vuxna som spenderade mer än 2 timmar vid sociala medier som uppräknades i studien hade minskade odds för att rapportera högre

nivåer av

emotionellt stöd.

De individerna med upplevt lågt emotionellt stöd kunde därför använda sociala medier i högre utsträckning.

Naslund, J. A., & Aschbrenner, K. A.

(2019). Risks to Privacy With Use of Social Media: Understanding the Views of Social Media Users With Serious Mental Illness. Psychiatric services (Washington, D.C.), 70(7), 561–568.

https://doi.org/10.1176/appi.ps.20180052 0

Tvärsnittsstudi e

94 deltagare.

31-50 år

STROBE Majoritete

n av

deltagarna var från USA och Kanada men även respondent er från Australien, Damnmar k, Malaysia, Nederländ erna, Grenada, och Singapore förekom.

Av deltagarna I studien använde 93

% sociala medier dagligen.

Deltagarna har identifierat sig att ha någon form av psykisk sjukdom.

72 % av deltagarna rapporterade att ett av syftet med sociala medier var att komma i att kontakta med andra

i liknande

situationer.

42 % använde sociala medier för att dela erfarenheter med andra.

67 % använde sociala medier för att hitta strategier för att leva med den

psykiska sjukdomen.

Av deltagarna upplevde 39 % att en oro över hur sociala medier påverkade deras mentala hälsa och att det i sin tur kunde påverka deras nuvarande anställning

negativt. Ytterligare framkom att en oro över att någon i deras närhet skulle upptäcka hur de använde sociala medier för den mentala hälsans skull. Vidare uttryckte deltarana att de negativa eller olämpliga

meddelandena på sociala medier medförde oro.

Slutsatsen är att de individer som identifierar sig med psykisk sjukdom online uppger oro över deras integritet på sociala medier och att det kan medföra risker för deras mentala hälsa.

O'Reilly, M., Dogra, N., Hughes, J., Reilly, P., George, R., & Whiteman, N.

(2019). Potential of social media in promoting mental health in adolescents. Health promotion international, 34(5), 981–991.

https://doi.org/10.1093/heapro/day056

Kvalitativ studie.

54 Deltagare.

11–18 År

COREQ England Resultatet visade att majoriteten av deltagarna var försiktiga med att använda sociala medier på grund av att många ansåg att sociala medier kunde vara skadligt för den psykiska hälsan. Att använda sociala medier i mindre mängd skulle därför främja hälsan enligt deltagarna. Trots det hävdade ändå deltagarna att det

fanns fördelar med sociala medier om de hanterades på rätt sätt.

Tanya Hawes, Melanie J. Zimmer- Gembeck, Shawna M. Campbell, Unique associations of social media use and online appearance preoccupation with depression, anxiety, and appearance rejection sensitivity, Body Image, Volume 33, 2020, Pages 66-76, ISSN 1740-1445,

https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2020.02 .010.

Tvärsnittsstudi e.

763 deltagare.

Medelvärde ålder: 17,7 år

STROBE Australien Resultatet visade att fler unga kvinnor rapporterade en högre användning av sociala medier i jämförelse med män, även symptom på depression, social ångest, och ångest kopplat till utseende var utmärkande för i högre grad hos kvinnor än hos män.

Ytterligare

framkommer att den tid som spenderas vid sociala medier var signifikant

förknippad med

symptom på

depression (β = .09, p < .05).

Slutsatsen i studien är att frekvensen och intensiteten av användningen av sociala medier hos unga vuxna och ungdomar skulle kunna bidra till en liten risk för symtom av social ångest, ångest över utseende,

depression.

Dewa LH, Lavelle M, Pickles K, Kalorkoti C, Jaques J, Pappa S, Aylin P.

Young adults' perceptions of using wearables, social media and other technologies to detect worsening mental health: A qualitative study. PLoS One.

2019 Sep 18;14(9):e0222655. doi:

10.1371/journal.pone.0222655. PMID:

31532786; PMCID: PMC6750581

Kvalitativ studie.

Semistrukturer ade intervjuer gjordes på deltagare med tidigare psykiska problem.

16 deltagare.

COREQ England Resultatet visade att respondenterna

hade olika

erfarenheter av sociala medier.

Vissa deltagare använde sociala medier för att få tiden att gå, för att uttrycka sig och att se positivt innehåll för att främja den mentala hälsan.

19–24 år.

Kvinnor 81 % och män 19 %.

Genom att

deltagarna kunde kommunicera anonymt med andra människor ökade användningen av sociala medier då det bidrog till positiva känslor i förhållande till deras nuvarande mentala hälsa.

Majoriteten av deltagarna hade exponerats för negativt innehåll på sociala medier i form av bilder och videor och majoritet var överens om att sociala medier kan vara skadligt för den mentala hälsan, särskilt för de som redan lider av psykiska

hälsoproblem där självkänslan kan skadas eller ett beroende kan upptas. Slutsatsen i studien var att det fanns en svag koppling till sociala medier och en tecken till försämrat mående.

Karaman,M.(2020).Examining

associations between social media use, depression, global health, and sleep disturbance among emerging adults.

Research on Education and Media,11(2) 56-63. https://doi.org/10.2478/rem-2019- 0022

Tvärsnittstudie .

261 deltagare.

Medelvärde ålder: 21,63 år.

STROBE Turkiet Resultatet i studien påvisade att män i högre grad är kvinnor hade ett förhöjt beroende av sociala nätverk än kvinnor. Även ett positivt signifikant samband mellan tid vid sociala medier och

sömnsvårigheter och symptom på depression hittades.

Den genomsnittliga tiden för det totala användandet på sociala medier uppgick till 3 timmar per dag.

Stawarz, K., Preist, C., & Coyle, D.

(2019). Use of Smartphone Apps, Social Media, and Web-Based Resources to Support Mental Health and Well-Being:

Online Survey. JMIR mental health, 6(7), e12546. https://doi.org/10.2196/12546

Tvärsnittsstudi e

81 deltagare.

18–75 + år

STROBE England Resultatet visade att användningen av smarphoneappar tillhörde den vanligaste tekniken.

Ett deltagarantal på 78% nyttjade dem i sammanhang som sociala medier, avkoppling och diskussionsforum vilket gjorde det möjligt för deltagarna att utbyta erfarenheter genom dessa verktyg.

Webbaserade program kunde hjälpa deltagarna att hantera ångest och stressrelaterade problem.

Slutsatsen är att teknik, liksom sociala medier kan bidra till att stödja den mentala hälsan beroende på vilket typ av exempelvis app, webbaserar program eller forum användaren väljer att använda.

Att kunna ansluta sig till andra människor genom sociala medier uppgav många deltagare /61%) vara viktigt, vilket även påverkade det välbefinnandet på ett positivt sätt.

Många deltagare använda sociala medier regelbundet för att stödja det mentala

välbefinnandet.

Youssef, L., Hallit, R., Kheir, N., Obeid, S., & Hallit, S. (2020). Social media use disorder and loneliness: any association between the two? Results of a cross- sectional study among Lebanese adults. BMC psychology, 8(1), 56.

https://doi.org/10.1186/s40359-020- 00421-5

Tvärsnittstudie 456 deltagare

Medelvärde ålder: =27.29

STROBE Libanon Resultatet påvisade att 107 deltagare hade en störande effekt av sociala medier. En stegvis linjär regression med ensamhet som den beroende variabeln visade högre störningar av sociala medier, högre sömnlöshet

vilket var

signifikant med högre ensamhet.

Radovic, A., Gmelin, T., Stein, B. D., &

Miller, E. (2017). Depressed adolescents' positive and negative use of social media. Journal of adolescence, 55, 5–15.

https://doi.org/10.1016/j.adolescence.201 6.12.002

Kvalitativ studie 23 deltagre 13-20 år

COREQ USA Resultat visade

både positiva och negativ användning av sociala medier.

Positiv användning riktade sig till underhållning i form av sociala kopplingar. Negativ användning var bland annat riskabla beteenden, och jämförelse med andra. Stressed posting – att dela negativt innehåll framkom som en uppmärksamhetfakt or.

Resultatet bygger och presenteras från den databearbetning som utfördes där teman identifierades vilka utgör för rubriksättningarna i resultatet nedan.

4.2 Sociala medier och positiva effekter för den psykiska hälsan

Sociala medier har i vissa situationer ofta förknippats med negativa synvinklar och aspekter

och på så sätt kan det vara problematiskt att överväga hur plattformarna skulle kunna bidra till

hälsofrämjande insatser. Studier visar att de sociala digitala plattformarna har potential att

öppna upp nya möjligheter i ett hälsofrämjande syfte för ungdomars psykiska hälsa och

välbefinnande. Ytterligare skapar dessa sociala plattformar en känsla av gemenskap hos

användarna (O'Reilly et al., 2019). Även Radovic, Gmelin, Stein & Miller (2017) bekräftade i sitt resultat att flera respondenter menade att humöret påverkas positivt där acceptans fanns att tillgå online när verkliga världen, enligt hen inte accepterade individen, fallet som framlades i resultatet behandlade könstillhörighet. Respondenten upplevde att trots inte närstående accepterade hen på grund av vald könstillhörighet, fanns det alltid någon på sociala medier som bekräftade hens identitet. Således ansågs sociala medier vara ett godkännande av identitet och social acceptans (Radovic et al., 2017).

Även Hausman, Touloumtzis, White, Colbert & Gooding (2017) framhåller att användare publicerar sin hälsa (både god och dåligt) på sociala medier i syfte att komma i kontakt med andra användare med liknande tillstånd (43, 8 procent), att få rådgivning (31,4 procent) och stöttning (26,7 procent) och att finna andra behandlingsalternativ (13,3 procent). Ur resultatet framkommer att 76,2 procent publicerade innehåll om sitt humör och 57,1 procent om välbefinnande. I resultatet framläggs även att användare som bedömde sin hälsa som dålig uppvisade en större tendens att dela hälsorelaterade inlägg än de som ansåg sig ha ett gott välbefinnande. Ytterligare visar resultatet att i stort sett alla deltagare (99 procent) i studien ägde och använde en eller flera enheter som uppkopplade till internet och sociala medier (Hausman et al., 2017). Även de användarna som redan var diagnostiserade av någon form av psykisk sjukdom använde sociala medier i syfte att försöka förbättra sin psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom. Sociala medier kan hjälpa dessa användare att kommunicera och förmedla sin psykiska ohälsa i hopp om att finna andra i samma sits och att kunna dela erfarenheter, det bidrar till att en gemenskap bildas vilket gynnar det psykiska välbefinnandet (Naslund &

Aschbrenner, 2019).

Dewa et al. (2019) undersökte genom en kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningar om att använda sociala digitala verktyg för att upptäcka försämrad mental hälsa. I resultatet kunde utläsas att deltagarna använde sociala medier i stor utsträckning för att fördriva tiden.

Deltagarna upplevde även att sociala medier var associerade med positiva faktorer i förhållande

till sin mentala hälsa där samma resultat liknade både Naslund & Aschbrenner, (2019) studie,

O'Reilly et al. (2019) och Hausmas et al. (2017) studie där socialisering och anonymitet var i

fokus. I Dewa et al. (2019) resultat av en kvalitativ studie framkom även att viljan att använda

sociala medier påverkades av att närsomhelst kunna nå personer med ungefärlig samma

bakgrund som med hög sannolikhet skulle besvara användarnas inlägg. Resultatet visade också

att deltagarna var medvetna om att exponering av sociala medier kunde ha en negativ inverkan

på psykiskt välbefinnande, särskilt för de individerna med psykiska hälsoproblem. I resultatet

kan tydas att deltagare ville använda sociala medier i mindre utsträckning eftersom det

påverkade humöret i negativ bemärkelse. Samtidigt visade andra resultat i Dewa et al. (2019)

att sociala medier kunde hjälpa individer att upptäcka försämringar i den mentala hälsan i ett

tidigt skede, såsom sömnproblem eller långt välbefinnande. Om användaren publicerade inlägg

med negativt innehåll på sociala medier kunde det flagga för användarens följarkrets att hen

mådde dåligt (Dewa et al. 2019).

4.3 Sociala medier och negativa effekter för den psykiska hälsan

Online-världen anses vara central för ungdomar, men barriären mellan online-världen och den fysiska världen är suddig (O'Reilly et al., 2019). De sociala medierna påverkar unga i den grad att plattformarna kan bilda en kärnfunktion i ungas identitet. Att inte vara en del av online- världen beskrivs enligt O'Reilly et al. (2019) som konstigt och en upplevelse att känna sig utanför. Med anledning av att sociala medier och andra digitala verktyg finns tillgängliga i de flesta smartphones bidrar det till en upplevd svårighet att stänga av mobilen, vilket skulle kunna indikera till ett visst beroende. Att ett beroende utvecklas där individer får en känsla av att de måste uppdatera eller kontrollera sin sociala medier kan få en skadlig inverkan på det psykiska välbefinnandet (O'Reilly et al., 2019). Mycket av det traditionella sättet att socialisera på, som bidrar till människans emotionella stöd, har förflyttats till online-världen, där kommunikationen ansikte mot ansikte delvis har bytts till sociala medier, kommunikation i form av text, bilder, och videos. Undersökningar (Shensa et al., 2016) visar att användare som spenderade mycket tid på sociala plattformar uppvisar lägre sannolikhet att rapportera höga nivåer av upplevt emotionellt stöd, ökad tid på sociala medier per dag, bidrog till att det upplevda känslomässiga stödet minskade (Shensa et al., 2016).

Youssef, Hallit, Kheir, Obeid, & Hallit (2020) resultat påvisade andra negativa symptom på psykisk ohälsa som var associerade med användningen av sociala medier vilket var ensamhet.

Genom resultatet kan utläsas att sociala medier och sömnlöshet förknippads med upphöjda nivåer av ensamhet hos kvinnor till skillnad från män. Författarna hävdar att det finns ett samband mellan ensamhet och sömnlöshet som grundar sig i att användarna tillbringar många timmar vakna samt i samband med sociala medier, och att det kan utlösa en känsla av isolering trots tidigare studiers resultat som hävdar motsatsen, det vill säga att sociala medier bidrar till socialisering (Youssef et al., 2020 & Hausman et al., 2017). Vidare menar Youssef et al. (2020) att de som spenderar mer tid på digitala medier hade större chanser att uppleva känslomässig ensamhet men lägre risker för social ensamhet. Vid emotionell eller känslomässig ensamhet användes sociala medier som den första källan till kommunikation, vilket enligt Youssef et al.

(2020) till viss del hindrade de sociala aktiviteterna som sker ansikte mot ansikte, som kan hindra att starka band skapas (Youssef et al., 2020). Likaså överstämde resultatet från Youssef et al. (2020) studie och Karaman, (2020) studie där det framhölls att av resultatet att hög tid på sociala medier var korrelerade med sömnstörningar och depression, den genomsnittliga tiden uppgick till cirka 3 timmar per dag (Karaman, 2020).

Även Shensa, Sidani, Dew, Escobar-Viera, & Primack (2018) presenterade i sitt resultat från en klusteranalys med deltagare från 19–32 år fem olika mönster som var grundade på användarnas sociala medie-användning, ett samband mellan psykisk ohälsa och sociala medier.

Klusteren skildrades i termer av hög och låg tid på sociala digitala plattformar, frekvenser av

antal webbesök per vecka, nyttjandet av flera sociala medier, och problematisk användning av

sociala medier samt intensiteten av sociala plattformar. Klusterna namngavs till Unplugged,

Concentraded Dabblers, Diffuse Dabblers, Connected and Wired. Två mönster utmärkte sig

genom hög tid, frekvens, och användning av flera olika sociala digitala plattformar, klusterna

som var framträdande var Connected och Wired. I kluster Wired rapporterade alla användarna en hög problematisk användning av sociala plattformarna. Båda dessa kluster var förknippade med stor risk för depression eller ångest till skillnad från de tre andra klusterna. Resultatet visade att Wired var det kluster som var starkast associerat med nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket tyder på att användningen av sociala medier i höga nivåer kan vara negativt för hälsan.

Detta i förekomst av problematisk användning av sociala medier och höga nivåer av känslomässiga kopplingar till de digitala sociala plattformarna. Vidare framkommer att Wired kan bidra till en indikation av ett ökat bekräftelsebehov av sociala medier, tillgodoses inte dessa behov i form av gilla markeringar och statusuppdateringar kan det enligt Shensa et al. (2018) leda till ångest eller depression när användaren inte får önskad feedback. Ytterligare ångestrelaterade symtom menar Shensa et al. (2018) kan återkallas genom begreppet FOMO (fear of missing out), likt klustret Wired finns en slags kontroll och önskan över att alltid hålla kontakt och mäta exempelvis ”spachatstreaks” (att användare har skickat meddelanden i fler än tre dagar i rad till vänner genom Snapchat) vilket kan bidra till symtom som ångest om dessa typer av ”feedbacks” försvinner eller avtar (Shensa et al., (2018).

Hawes, Zimmer & Cambell (2020) undersökte sambandet mellan användningen av sociala medier depression, ångest och utseenderelaterade förekomster. Även i denna studie framkommer en förbindelse mellan sociala medier, depression och social ångest, utseenderelaterade faktorer i samband med användning av sociala medier. I resultatet kunde påvisas att frekvensen och intensiteten av sociala medier i relation till utseende hade en stark korrelation till depression (Hawes et al., 2020).

Radovic et al. (2017) framförde i sin kvalitativa studie en undersökning om deprimerade

ungdomars positiva och negativa upplevelse av användningen av sociala medier. Deltagarna i

studien bestod av 23 ungdomar där majoriteten var kvinnor. I resultatet framkom från en av

deltagarna att ungdomar inte uttrycker sina riktiga känslor i verkliga livet utan att allt skedde

genom sociala medier för ”enkelhetens skull”. Vidare påverkades ungdomars självkänsla på

grund av att de jämförde sig med varandra via sociala medier. Gilla-knappen omvandlades till

en jämförelseenhet men andra individer för att jämföra popularitet. Ju fler gilla markeringar

desto mer ökade självkänslan enligt Radovic et al. (2017). Färre gilla-markeringar försämrade

självkänslan, därför fanns ett outtalat behov av att lägga upp bilder eller inlägg för att få

bekräftelse, vidare framkom att ungdomarna motiverades av denna typ av beteenden (Radovic

et al., 2017). Till skillnad från andra studier som poängterade att sociala medier användes för

att skapa kontakter, socialisera och användas som en informationskälla exempelvis vid nedsatt

välbefinnande (Naslund & Aschbrenner, 2019, & O'Reilly et al. 2019 & Hausmas et al., 2017)

framkom ur Radovic et al. (2017) resultat att sociala medier användes i mindre grad vid dåligt

humör eller depression hos ungdomar. Deltagarna använde sociala medier i mindre grad vid

dessa situationer eftersom de ville undvika konversationer med andra eller göra deras humör

sämre, samt undvika risken att hamna i argument med konfrontationer som skulle skada den

mentala hälsan. Även positiva eller negativa inlägg upplevdes av deltagarna som faktorer för

att hälsan skulle försämras, därför befann sig vissa deltagare inte på sociala medier alls under

den tiden användaren mådde dåligt psykiskt. En deltagare beskrev i resultatet att positiva inlägg

inte hjälper användarens humör att bli bättre, utan snarare sämre när användaren ser hur ”bra andra har det”. Flera ungdomar i resultatet rapporterade även en frustration över benägenheten att jämför sig med andra användare på sociala medier vilket enligt deltagarna skedde oavsiktligt. Ytterligare delade flera respondenter att de hade svårt att inte logga in på sociala medier eller att spendera mer tid vid plattformarna än planerat. I resultatet framgår att sociala medier framkallade ett slags beroende av bekräftelse där fler följare på plattformen Twitter utgjorde att användarna utvecklade ett beroende av att alltid vara uppkopplad vid dessa plattformar (Radovic et al., 2017).

4.4 Psykiskt välbefinnande – Kommunikation och information

I Stawarz, Preist, & Coyle (2019) studie undersöktes 81 individers användning av sociala medier och andra webbaserade resurser för att främja det mentala välbefinnandet. Det visade sig att appar på mobilen tillhörde den kategori av teknik som användes mest med 78 procent.

Apparna hade olika användningsområden såsom avkoppling i form av sociala medier och diskussionsforum. Webbaserade program användes i syfte att hantera stress och ångest. I resultatet framföres även att sociala medier inte fördes som en ett substitut för fysiska sociala möten, utan var ett hjälpmedel för att stödja handlingar som bland annat kan leda till socialisering och därmed bättre mentalt välbefinnande. Sociala medier är på så sätt ett verktyg som kan öka psykiskt välbefinnande hos deltagarna genom kommunikation. Ytterligare framkom att 61 procent av deltagarna i studien ansåg det som mycket viktigt för sitt psykiska välbefinnande att kunna ta kontakt men andra genom sociala medier. Många deltagare i studien besökte regelbundet sociala medier i syfte att främja den mentala hälsan. I resultatet kan utläsas att 21 procent av deltagarna använde sociala plattformar som en daglig rutin och att 41 procent av deltagarna loggade in på sociala medier för att förebygga panikattacker eller minska ångest (Stawarz, Preist, & Coyle 2019). Resultatet från O'Reilly et al. 2019 påvisade att sociala medier bland annat kan fungera som ett verktyg för information och avkoppling. YouTube tillhör exempelvis den populära sociala plattform som kan främja ungas återhämtning, vilket kan avlasta pressen från skolan (O'Reilly et al., 2019).

Social interaktion genom sociala medier kan öka det emotionella stödet som människan är i behov av (Shensa, Sidani, Lin, Bowman, & Primack, 2016). Resultatet av Shensa et al. (2016) visar att lycka kan baseras på andra individers lycka som på något sätt är nära kopplade till individen. Vidare påvisades positiva hälsobeteenden via sociala nätverk online (Shensa et al., 2016). I resultatet av Dewa et al. (2019) framgår att deltagarna upplevde ett lugn när de hade möjligheten att kunna kommunicera men andra utan att bli bedömda i förväg, vilket påverkade den mentala hälsan positivt (Dewa et al., 2019). På så sätt kan sociala nätverken associeras med ökat socialt kapital som skapar positiva känslor enligt Shensa et al. (2016).

O'Reilly et al. (2019) beskriver att sociala medier medför ett pedagogiskt verktyg för unga,

som kan vara viktigt vid självkännedom eller exempelvis information om den mentala hälsan.

Ungdomar tenderar att i mindre grad söka hjälp vid upplevda symtom på grund av stigma eller en misstro om att sjukvårdspersonal inte skulle tro på deras upplevelse av symtom. Därför används sociala medier som ett alternativ för att söka informations om psykiska tillstånd och sjukdomar. Ytterligare framkommer att ungdomar genom sociala medier söker stöd från andra personer när de upplever känslor som ledsamhet, stress eller är arga. Sociala medier medför även i många fall att användaren kan vara anonym. På så sätt kan de sociala plattformarna enligt O'Reilly et al. (2019) fungera som en metod som kan kringgå stigmatiseringen av olika psykiska sjukdomar eftersom de ofta är förknippade med stigma och skam (O'Reilly et al., 2019).

4.5 Uppmärksamhetssökande

Ett fenomen som följer i temat av sociala medier, men som har fått lite forsskaruppmärksamhet är vaguebooking. Vaguebooking är en indikation via sociala medier i form av inlägg där innehållet är otydligt och formulerat på ett uppmärksamhetskrävande sätt. Enligt Berryman, Ferguson, & Negys (2017) kan vaguebooking vara ett sätt att kalla på hjälp eftersom beteendet är utformat för att oroa de användare som ser inlägget, på så sätt kan vaguebooking vara ett varningsbeteende för de individer som upplever psykiska besvär eller nedsatt välbefinnande i samband med sociala medier – användning. Berrymans et al. (2017) resultat visade att vaguebooking kunde förutspå individers psykiska ohälsa såsom ensamhet och självmordstankar, på sås sätt kan sociala medier på ett sätt hjälpa människor som redan upplever psykiska problem (Berryman, et al., 2017).

Ett exempel på vaguebooking som framkommer i Berryman et al. (2017) resultat är

“Sometimes I just feel like…I dunno, sigh…”, vilket belyser att användare vill säga något om sig själv men tvekar och ”suckar” i textform vilket kan uppfattas som att personenen inte mår bra, budskapet kan vidare uppmana användares följare att fråga hur personen mår (Berryman, et al., 2017).

Radovic et al. (2017) beskrev i sitt resultat ett liknande fenomen som kallades ”Stressed posting” som likt vageubooking handlar om att publicera negativa tankar på sociala medier.

Enligt Radovic et al. (2017) var det ett sätt för ungdomarna att uttrycka sin frustration eller

ilska men författarna uttryckte även liksom Berryman et al. (2017) att det kunde vara ett sätt

att söka passivt socialt stöd (Radovic et al., 2017).