TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen 2013-10-25 - Lösningsskiss
1. a)
− 3 ≤4
⟺ − 3 −4
≤ 0 ⇔ − 3 − 4
≤ 0 ⇔( − 4)( + 1)
≤ 0 Sedvanligt teckenschema visar att detta är uppfyllt ⟺ ∈ ]−∞, −1] ∪ ]0,4].
Svar: ∈ ]−∞, −1] ∪ ]0,4].
b) Vi löser ekvationen |2 − 1| + 4 = | + 2| genom att studera tre fall.
Fall 1: ≤ −2. Vi får ekvationen: 1 − 2 + 4 = − − 2 ⟺ = −1, som inte tillhör aktuellt intervall.
Fall 2: −2 ≤ ≤ . Vi får ekvationen: 1 − 2 + 4 = + 2 ⟺ = 1, som inte tillhör aktuellt intervall. Fall 3:
≥ . Vi får ekvationen: 2 − 1 + 4 = + 2 ⟺ = , som duger, ty = tillhör intervallet.
Svar: =
2. b) Vi konstaterar att origo, O, ligger på den givna linjen, och ritar en figur (skiss) där vi har
0 1 2
u och
linjens riktningsvektor
1
1 1
v .
Vi söker koordinaterna för punkten Q och bestämmer därför dess ortsvektor ⃗.
Vi har av projektionsformeln att
⃗ = ∥ = ∙
| | = ⋯ =1 3
1
−1 1 d.v.s. punkten = , − , .
Svar: , − ,
b) Det sökta avståndet ges av uv uuv =
= 2 1 0
−1 3
1
−1 1
= ⋯ =√42 3 Svar: √ l.e.
v
P = (2,1,0)
u
O
Q
3. a) Vi har | | = √1 + 3 = 2. Alltså
= 1 − √3 = 2 1 2− √3
2 = 2
Vi får
( ) = 1
2
⁄ ∙ 2 = = = = =√3
2 − 1 2 Svar: √ −
b)| − (2 + 2 )| ≤ 1 innebär alla på en cirkelskiva med radie 1 och medelpunkt i 2 + 2 . 0 ≤ arg ≤ innebär alla mellan strålarna = 0 och = . Båda villkoren gäller därmed för alla inom och på randen av det skuggmarkerade området i figuren.
4. a) Se kursboken.
b)
cos 3 −
3 = sin ⟺ [se a) − uppgiften] ⟺ cos 3 −
3 = cos
2− ⟺
3 −3=
2− + ∙ 2 eller 3 − 3= −
2− + ∙ 2 ⟺ 4 =5
6 + ∙ 2 eller 2 = −
6+ ∙ 2 ⟺ =5 24+ ∙
2 eller = − 12+ Svar: = + ∙ , ∈ ℤ eller = − + , ∈ ℤ
5. a) Ekvationens termer är alla definierade om ∈ ]3, ∞[ ∩ ]−1, ∞[ ∩ ]−∞, 5[ = ]3,5[ = Alltså:
ln( − 3) + ln( + 1) = ln(5 − ) , 3 < < 5 ⟺ ln ( − 3)( + 1) = ln(5 − ) , 3 < < 5 ⟺
ln( − 2 − 3) = ln(5 − ) , 3 < < 5 ⟺ [ty ln är en omvändbar funktion]
− 2 − 3 = 5 − , 3 < < 5 ⟺ − − 8 = 0, 3 < < 5 ⟺
=1 2+√33
2
Vi har = +√ > +√ = = 3 och = +√ < +√ = + = < 5, så = +√ ∈ .
Anm: Roten = −√ duger inte ty −√ < −√ = −2 < 3, d.v.s. −√ ∉ .
Svar: = +√ .
b)
= ln( − 1) , > 1 ⟺ = ( − 1) , > 1, > 0 ⟺ = 1 + √ , ∈ ℝ Alltså har invers med ( ) = 1 + √ , ∈ ℝ
Svar: ( ) = 1 + √ , ∈ ℝ
6. Eftersom planet är parallellt med de båda vektorerna låter vi = vara en vektor som är ortogonal
mot dessa vektorer, 1 1 0
respektive 0
−1 1
. Då skall det gälla att
⎩⎪
⎨
⎪⎧ ∙ 1 1 0
= 0
∙ 0
−1 1
= 0
⟺ 1 1 0
0 −1 1 0
0 ⟺
= − =
=
Vi har alltså =
−1 1 1
och kan (t.ex.) välja vektorn = 1
−1
−1
som normal till planet. Om är vinkeln mellan planets normal och linjens riktningsvektor så är den sökta vinkeln = − , så vi söker först vinkeln . RITA FIGUR!
Vi har
cos = ∙
| || |= 1
−1 0
∙ 1
−1
−1
√2√3 = 2
√6=√6
3 ⟺ = arccos√6 3 . Alltså är spetsig, vilket innebär att den sökta vinkeln
=2− arccos√6
3 = arcsin√6 3 Svar: Vinkeln mellan planet och linjen är arcsin√
7. Vi skall visa att påståendetP(n): n
n
k k
n k
3 3 3 2
3 4
1
gäller för alla ∈ ℤ . Bevismetod: Induktion
Steg I
3 4 3
1 4 3 ) 4 1
( 1
1
1
k k
V k
3 4 3 3 5 3
3 1 3 2 ) 1
( 1
H
Alltså har vi V(1)H(1), d.v.s. P(1) gäller.
Steg II
Vi antar att P(p) gäller för ett godtyckligt ∈ ℤ , d.v.s. vi antar att p
p
k k
p k
3 3 3 2
3 4
1
, vilket leder till att
1) (p
V
1 1 1tagandetan- Enligt
*
1
1 1
1 3
4 4 3
) 3 2 ( 3 3 3
4 4 3
3 3 2
3 ) 1 ( 4 3 4 3
4
p p
p p p
k
p k p
k k
p p
p p
p k k
) 1 3 (
3 1 3 2
3 5 3 2
3
4 4 9
3 6 1 1 1
p p p p H p
p p
p
Alltså: V(p)H(p)V(p1)H(p1) d.v.s. om P(p) gäller så gäller även P( p 1). Steg III
Påståendet gäller enligt I för n1. Enligt II gäller det då även för n112. Då gäller det även för 3
1 2
n o.s.v. Via matematisk induktion gäller påståendet för alla ∈ ℤ , v.s.v.