Fördjupad utredning Värmlandsbanan dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen

(1)

Fördjupad utredning Värmlandsbanan dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen

Del av bristen Stockholm-riksgränsen-Oslo

TRV 2019/35668 2021-05-31 Bilaga 4-16

(2)

Innehåll

Bilaga 4 - Sammanställning av dialogmöten och intervjuer ... 3

Bilaga 5 - Angränsande projekt och studier i närtid ... 21

Bilaga 6 - Samhällsmål och strategier ... 27

Bilaga 7 - Beslutade åtgärder i nationell och regional transportplan ... 41

Bilaga 8 - Landskap, miljö och skyddade områden ... 46

Bilaga 9 - Byggnadstekniska förutsättningar ... 65

Bilaga 10 - Hälsa och klimat ... 70

Bilaga 11 - Plankorsningsinventering ... 81

Bilaga 12 - Påverkan på kommunala planer ... 86

Bilaga 13 - Miljö och omgivningspåverkan ... 107

Bilaga 14 – Signalsystem Värmlandsbanan ... 118

Bilaga 15 - Systemanalys Norge-/Vänerbanan och Värmlandsbanan ... 125

Bilaga 16 - Inkomna remissvar ... 147

(3)

Författare

ÅF Infrastructure AB (AFRY)

Organisation

Trafikverket Region Väst

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Fördjupad utredning Värmlandsbanan

Ärendenummer

TRV 2019/35668

Version

1.0

Bilaga 4 – Sammanställning av dialogmöten och intervjuer

Innehållsförteckning

1 Dialogmöten ... 3

1.1 Dialogmöte 1 ... 3

1.1.1 Inbjudan ... 4

1.1.2 Resultat från workshop ... 5

1.2 Dialogmöte 2 ... 7

1.2.1 Inbjudan ... 8

1.3 Deltagare dialogmöte 1 och 2 ... 9

2 Intervjuer ... 14

2.1 Intervju Stora Enso Gruvöns Sågverk Grums 2019-11-11 ... 14

2.2 Intervju Stora Enso Skoghall 2019-11-12 ... 14

2.3 Intervju BillerudKorsnäs 2019-11-13 ... 14

2.4 Intervju Vänerhamn 2019-11-13 ... 14

2.5 Intervju ScandFibre 2019-11-14 ... 14

2.6 Intervju Valmet 2019-11-14 ... 15

2.7 Intervju Uddeholm 2019-11-15 ... 15

2.8 Intervju Moelven 2019-11-18 ... 15

2.9 Intervju Vänerexpressen 2019-11-18 ... 15

2.10 Intervju Rottneros 2019-11-19 ... 15

2.11 Intervju Nordic Paper 2019-11-25 ... 15

2.12 Intervju Erik Thun AB 2019-12-02 ... 15

2.13 Intervju Kristinehamns kommun 2019-12-11 ... 16

2.14 Intervju branschföreningen Tågoperatörerna 2019-12-11 ... 16

2.15 Intervju Arvika kommun 2019-12-12 ... 16

2.16 Intervju Kils kommun 2019-12-12 ... 16

2.17 Intervju Karlstads kommun 2019-12-16 ... 16

2.18 Intervju Region Värmland 2019-12-17 ... 16

(4)

2.19 Intervju Eda kommun 2020-01-13 ... 17

2.20 Intervju Oslo-Sthlm 2.55 2020-01-14 ... 17

2.21 Intervju Sveriges Åkeriföretag 2020-01-14 ... 17

2.22 Intervju TetraPak 2020-01-20 ... 17

2.23 Intervju Volvo Logistics 2020-02-24 ... 17

(5)

1 Dialogmöten

1.1 Dialogmöte 1

Den 24 oktober 2019 genomfördes ett uppstartsmöte i form av fysiskt dialogmöte i Karlstad som samlade ett 60-tal deltagande representanter från kommuner, näringsliv, intresseorganisationer med flera. Dialogmötet utgjorde även ett externt uppstartsmöte av både Fördjupad utredning dubbelspår Värmlandsbanan och den parallellt pågående studien Åtgärdsvalsstudie Gods Värmland (2020).

Dialogmötets fokus var att ge en introduktion till studierna, samt att förmedla och öka den allmänna kunskapen. I workshopformat diskuterades en gemensam bild av brister, problem, behov och mål.

(6)

1.1.1 Inbjudan

(7)

1.1.2 Resultat från workshop

Under workshop 1 genomfördes gruppdiskussioner om Värmlandsbanan som utgick från de frågeställningar som redovisas i Figur 1.1:1.

Figur 1.1:1 Frågeställningar under workshop 1 den 24 oktober 2019 kopplat till Värmlandsbanan.

Sammanställningar av gruppdiskussionerna redovisas per grupp nedan.

Grupp 1

‐ De åtgärder som togs upp i presentationen är alla viktiga för Värmlandsbanan.

‐ Karlstad C och Kil är de största flaskhalsarna som måste åtgärdas på Värmlandsbanan.

‐ Anslutningen till Norge är viktig.

‐ När tågen inte får ”plats” på Norge-/Vänerbanan tvingas de ibland gå på Västra stambanan till Göteborg. Detta innebär att de måste minska axeltrycket på sina tåg.

‐ En fråga kring vad som händer när hamnen i Stockholm byggs ut diskuterades. Förmodligen innebär det stora godsmängder från Baltikum. Mer gods kommer förmodligen att

transporteras från öst till väst, vad händer med kapaciteten?

‐ Det behövs kapacitet på banan som både tillåter industrier i länet att växa och som tillåter variationer i trafiken.

‐ Ett problem är att godstrafiken har så låg prioritet i järnvägstrafiken. Karlstad-Göteborg tar 20 timmar istället för 3, det är inte hållbart.

Grupp 2

‐ Stor samstämmighet i gruppen kring målbilden i ÅVS Stockholm-Oslo (2020).

o Mellanmarknaderna för persontrafik är lika viktiga eller till och med viktigare än ändpunktsmarknaderna.

‐ Även om vi löser Värmlandsbanan är det viktigt att godskapaciteten inte är bristfällig o Överflyttningsfrågan till sjöfart blir viktig.

‐ Effektiva intermodala noder är viktiga i Kristinehamn, Karlstad, Arvika m.fl..

‐ Viktiga frågor för Eda:

o Förbindelse Karlstad-Arvika: Arbete, skola, sjukhus.

(8)

o Arbetspendling till shoppingcentrum (800 anställda).

o Shopping till gränshandeln vid Eda Glasbruk/Charlottenberg, 10 000 besökare/dag.

Grupp 3

Brister och behov Värmladsbanan:

‐ Förbifarter kan vara aktuella för att lösa problemen med person- och godstransporter.

‐ C-profil och längre tåg.

‐ Triangelspår.

‐ Mötesmöjligheter Karlstad – Kil.

‐ Bygga vidare på det som finns.

‐ 250 km/h från 200, 2,2 miljarder.

‐ Norska timmertågen 520 meter idag.

Grupp 4

Mycket av diskussionen i gruppen handlade om hur Värmlandsbanan ska kunna förverkliga restidsmålen för Stockholm-Oslo, samt att tillgodogöra attraktiv regional tågtrafik i stråket.

Vad gäller godstransporter diskuterades bland annat Kils bangård och att den i dag är en flaskhals.

Gruppen funderade även på om det går att hitta andra vägar för godset, särskilt det som kommer västerifrån och som ska till Karlstads hamn – skulle det gå att öppna och nyttja hamnen i Älvenäs?

Grupp 5

Gemensam målsättning för Värmlandsbanan:

‐ Punktlighet och kapacitet – öka andel gods – ökad konkurrenskraft – förtroendefråga – tillförlitlighet.

Begräsningar på Värmlandsbanan:

‐ Finns inte tillräcklig konkurrens för att samla ihop vagnarna. Olika tågbehov.

‐ Brist – vid en störning flera synergieffekter.

‐ Lastning av godscontainrar.

‐ Tillflödet.

Grupp 6

‐ En gemensam målsättning för Värmlandsbanan är viktigt.

‐ Viktigt att undvika en konflikt mellan gods och kollektivtrafik.

‐ Höghastighetståg är bra för godset. Idag är det utrymmes- och kapacitetsbrist på Värmlandsbanan.

‐ De snabba tågen Stockholm-Oslo bör kanske inte gå på samma spår som regionala tåg utan ha en egen sträckning? Måste ta hänsyn till att snabba tåg har stor omgivningspåverkan. Godståg bör då ges möjlighet (inkl. tekniskt/utformningsmässigt) att åka på den snabba järnvägen.

‐ Viktigt att vi inte har för stora infrastrukturkostnader för företag i Värmland. Då kommer Värmland inte att vara konkurrenskraftigt.

‐ Stora brister i järnvägen på norska sidan – viktigt att satsningar görs samtidigt i båda länderna.

‐ Den stora bristen väster om Kil är Ottebol. Denna bör åtgärdas i närtid.

Grupp 7 Möjligheter:

‐ Säkra snabba persontransporter till Stockholm.

‐ 750 meters tåg till Göteborgs hamn.

‐ Större gemensam arbetsmarknadsregion.

o Transporter till Gardemoen.

(9)

‐ Värmlandsbanan är pulsåder i Värmland för bra regional kollektivtrafik.

Mål:

‐ Bättre tillförlitlighet och bättre kapacitet.

‐ Bra anslutningar ut i världen.

‐ Bra omlastningsmöjligheter.

1.2 Dialogmöte 2

Ett andra dialogmöte genomfördes den 10 juni 2020 som ett digitalt informationsmöte via Skype med deltagare från näringsliv, transportaktörer, offentlig verksamhet och intresseorganisationer. Mötet samlade ett 100-tal intressenter och utökades till att omfatta nästan samtliga 16 värmländska kommuner. Syftet med mötet var att ge en översiktlig information om status i de båda projekten Fördjupad utredning dubbelspår Värmlandsbanan respektive Åtgärdsvalsstudie Gods Värmland och föreslå föreslag på åtgärder och processen framåt. Mötet gav även möjlighet för deltagande parter att ställa frågor inför den kommande remissen av slutrapporterna som genomförs under hösten 2020.

(10)

1.2.1 Inbjudan

(11)

1.3 Deltagare dialogmöte 1 och 2

Dialogmöte

Kommuner Deltagare 1 2

Arvika kommun Anna Wikstrand X X

Arvika kommun Peter Söderström X

Arvika kommun Ida Svensson X X

Arvika kommun Bertil Ahlin X

Eda kommun Anders Andersson X

Eda kommun Jan-Erik Eriksson X X

Eda kommun Johanna Söderberg X X

Filipstads kommun Åsa Hååkman Felth X

Filipstads kommun Roger Danielsson X

Forshaga kommun Per Lawén X

Grums kommun Leif Haraldsson X

Grums kommun Kjell Nyström X

Hagfors kommun Fredrik Igelström X

Hammarö kommun Bosse Henriksson X

Karlstads kommun Ulf Rosenqvist X

Karlstads kommun Ulf Johansson X

Karlstads kommun Per-Samuel Nisser X

Karlstads kommun Frida Pettersson X

Karlstads kommun Anders Tallgren X

Karlstads kommun Ingrid Näsström X

Karlstads kommun Ann-Catrin Kärnä X X

Karlstads kommun Stefan Eriksson X X

Karlstads kommun Daniel Palén X

Karlstads kommun Ida Bergsten X

Kils kommun Jan-Olov Ragnarsson X

Kils kommun Jenny Rosengren X

Kils kommun Mari Andersson X

Kils kommun Alija Tandirovic X

Kils kommun Anders Johansson X

Kils kommun Kenneth Bengtsson X

Kils kommun Jan Fallström X

(12)

Kristinehamns kommun Kalle Alexandersson X X

Kristinehamns kommun Bjarne Olsson X

Kristinehamns kommun Madelen Richardsson X

Kristinehamns kommun Jane Larsson X

Kristinehamns kommun Marie Oudin X

Munkfors kommun Birgitta Svensson X

Munkfors kommun Mathias Lindquist X

Storfors kommun Hans Jildesten X

Storfors kommun Kenneth Sandén X

Sunne kommun Torbjörn Dybeck X

Sunne kommun Gunilla Ingemyr X

Säffle kommun Ingemar Rosén X

Säffle kommun Dag Rogne X

Torsby kommun Ann-Katrin Järåsen X

Torsby kommun Marie Johansson X

Torsby kommun Henrik Johansson X

Torsby kommun Anna-Lena Carlsson X

Näringsliv Deltagare 1 2

BillerudKorsnäs Gruvön Thomas Öhqvist X X

BillerudKorsnäs Gruvön Anders Andersson X

BillerudKorsnäs Gruvön Peter Larsson X X

Erik Thun AB Johan Gustavsson X

Green Cargo Kenneth Svensson X

Inlandsbanan AB Krister Nyström X

Inlandsbanan AB Peter Ekholm X

Moelven Skog AB Lars Kristen Holst X

Moelven Skog AB Carl-Axel Östensson X X

Nordic Paper Tomas Gustén X

Nordic Paper Ann-Louise Högberg X

Oslo-Sthlm 2.55 David Samuelsson X

Oslo-Sthlm 2.55 Jonas Karlsson X

Rottneros Bruk Lennart Eberleh X X

Rottneros Bruk Simon Forsberg X

Rottneros Bruk Ingemar Eliasson X

(13)

ScandFibre Logistics Fedja Jelecak X

SJ Tomas Weibull X X

SJ Maja Rapp X

Stora Enso Per Fjellström X

Stora Enso Annika Nilsson X

Stora Enso Karolina Siljemyr X

Stora Enso Eva Reiner X X

Stora Enso Hans Olsson X

Stora Enso Håkan Bylerius X

Stora Enso Karl Narfström X

Sveriges Åkeriföretag AB Per Broholm X X

Branschföreningen Tågoperatörerna

Lars Yngström X X

Uddeholm Carina Rohdin X

Valmet Henrik Zsigó X

Vänerexpressen Per Kristiansson X

Vänerhamn Göran Lidström X X

Vänerhamn Tobias Häggfalk X

Vänersamarbetet Laila Gibson X

Organisationer Roll 1 2

Handelskammaren Ingela Larsson X X

Länsstyrelsen Värmland Magnus Ahlstrand X

Länsstyrelsen Värmland Meda Andersson X

Länsstyrelsen Värmland Emil Jessen X X

Länsstyrelsen Värmland Adam Nyman X

Länsstyrelsen Värmland Amanda Andersson X

Region Värmland Tomas Riste X

Region Värmland Stina Höök X

Region Värmland Jesper Johansson X

Region Värmland Marcus Smedman X X

Region Värmland Mattias Landin X

Region Värmland Mattias Bergh X X

Region Värmland Per Sidetun X

Region Värmland Åsa Johansson X

(14)

Region Värmland Birgitta Nilsson X

Norge 1 2

BaneNor AS Peder Oluf Vold X

Jernbanedirektoratet Per Pedersen X

Jernbanedirektoratet Darssan Kupandran X X

Jernbanedirektoratet Bjørn Schjelderup Egede-Nissen X X

Jernbanedirektoratet Ove Skovdahl X

Klosser AS Yngve Sjåstad Andreassen X

Kongsvinger kommune Lars Helge Aavestad X X

Stora Enso Norge Arne Ivar Overgard X

Trafikverket 1 2

Planering Region Väst Bengt Rydhed X

Planering Region Väst Jörgen Ryding X

Planering Region Väst Maria Zachariadis X

Planering Region Väst Lars Olsson X X

Planering Region Väst Carina Gottfridsson X X

Planering Region Väst Jeanette Björkman X

Planering Region Väst Adam Nilsson X

Planering Region Väst Joel Andersson X

Planering Region Väst Linda Saarikoski X

Planering Region Väst Peter Thörn X X

Planering Region Väst Per Stenerås X X

Planering Region Väst Patrik Benrick X

Planering Region Väst Kerstin Boström X

Planering Region Väst Gunilla Anander X

Planering Region Väst Per Stenerås X

Nationell planering Jimmy Grandin X

Nationell planering Björn Garberg X X

Nationell planering Pia Berglund X

Nationell planering Joakim Lundman X

Nationell planering Lennart Lennefors X

Nationell planering Bengt Palm X

Planering Region Öst Anneli Weiner X

(15)

Planering Region Mitt Annelie Paavo X

Investering Åsa Ekholm-Kjörsträd X X

Underhåll David Wänergrip X

Projektledning Trafikverket Roll 1 2

Trafikverket Yvonne Thorén X X

Trafikverket Eva Adolfsson X X

Trafikverket Fredrik Bärthel X X

Trafikverket Rickard Holst X X

AFRY Roger Nordefors X X

AFRY Peter Stensson X X

AFRY Jenny Wikström X

AFRY Göran Sewring X X

AFRY Anders Larsson X X

AFRY Emma Eckerwall X X

(16)

2 Intervjuer

Under november 2019 – februari 2020 genomfördes ett 40-tal intervjuer med

näringslivsrepresentanter såsom tillverkande företag inom pappers-, massa-, skogs- och stålnäringen, transportköpare, transportörer, Region Värmland samt kommunerna utefter Värmlandsbanan i form av Kristinehamn, Karlstad, Kil, Arvika och Eda. Intervjuerna syftade till att få en god bild av nuläge, brister, problem, behov och möjligheter samt att få ta del av utvecklingsplaner hos både företag och kommuner.

2.1 Intervju Stora Enso Gruvöns Sågverk Grums 2019-11-11

Deltagare: Martin Mattson, Supply Chain Manager Stora Enso Såg Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.2 Intervju Stora Enso Skoghall 2019-11-12

Deltagare: Eva Reiner Stora Enso Skoghall

Hans Olsson, Stora Enso Skoghall

Annika Nilsson Stora Enso Skoghall

Anders Clason Stora Enso Logistic

Karolina Siljemyr Stora Enso Logistic

Jörgen Olofsson Stora Enso Wood Supply

Håkan Bylerius Stora Enso Skoghall

Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

Anders Larsson, Utredare AFRY

2.3 Intervju BillerudKorsnäs 2019-11-13

Deltagare: Anders Andersson Billerud Korsnäs Gruvön

Thomas Öqvist Billerud Korsnäs Gruvön

Peter Larsson Billerud Korsnäs Gruvön

2.4 Intervju Vänerhamn 2019-11-13

Deltagare: Göran Lindström, VD Vänerhamn

Tobias Häggfalk, Marknads- och försäljningschef Vänerhamn Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.5 Intervju ScandFibre 2019-11-14

Deltagare: Pär Sund ScandFibre Logistics

(17)

2.6 Intervju Valmet 2019-11-14

Deltagare: Henrik Zsigó Valmet

2.7 Intervju Uddeholm 2019-11-15

Deltagare: Carina Rohdin Uddeholm

2.8 Intervju Moelven 2019-11-18

Deltagare: Carl-Axel Östensson Moelven Skog

Lars Kristen Holst Moelven Wood

2.9 Intervju Vänerexpressen 2019-11-18

Deltagare: Per Kristiansson Vänerexpressen

Henrik Schubert Vänerexpressen

2.10 Intervju Rottneros 2019-11-19

Deltagare: Ingemar Eliasson Rottneros

Simon Forsberg Rottneros

2.11 Intervju Nordic Paper 2019-11-25

Deltagare: Ann-Louise Högberg, Nordic Paper

Tomas Gustén, Nordic Paper

2.12 Intervju Erik Thun AB 2019-12-02

Deltagare: Johan Källsson, VD Erik Thun AB

Johan Gustafsson, Dry Cargo

Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

(18)

Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.13 Intervju Kristinehamns kommun 2019-12-11

Deltagare: Kalle Alexandersson, Planeringschef Kristinehamns kommun Joel Engström, Samhällsplanerare Kristinehamns kommun Madelen Richardsson, Näringslivschef Kristinehamns kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

2.14 Intervju branschföreningen Tågoperatörerna 2019-12-11

Deltagare: Lars Yngström, TÅGAB Tågoperatörerna Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.15 Intervju Arvika kommun 2019-12-12

Deltagare: Ida Svensson, Samhällsbyggnadschef Arvika kommun Anna Wikstrand, Biträdande kommunchef Arvika kommun Bertil Ahlin, Miljöutvecklare Arvika kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

Emma Eckerwall, Utredare AFRY

2.16 Intervju Kils kommun 2019-12-12

Deltagare: Georg Forsberg, Ordf. Tillväxtutskottet Kils kommun Anders Johansson, Ordf. Kommunstyrelsen Kils kommun Jan Fallström, 2e vice ordf. Kommunstyrelsen Kils kommun Malin Lövendal, Sektorchef samhälle och service Kils kommun Jenny Rosengren, Byggnadsinspektör Kils kommun Mari Andersson, Samhällsplanerare Kils kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.17 Intervju Karlstads kommun 2019-12-16

Deltagare: Olle Wikberg, Planeringschef Karlstads kommun Jonas Zetterberg, Planchef Karlstads kommun Ulf Rosenqvist, Samhällsplanerare Karlstads kommun Daniel Palén, Samhällsplanerare Karlstads kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.18 Intervju Region Värmland 2019-12-17

Deltagare: Mattias Bergh, Planeringschef Region Värmland

(19)

Mattias Landin, Samhällsutvecklare Region Värmland Per Sidetun, Trafikchef tåg Värmlandstrafik Region Värmland Markus Smedman, Infrastrukturstrateg Region Värmland Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.19 Intervju Eda kommun 2020-01-13

Deltagare: Jan-Erik Eriksson, Verksamhetschef Samhällsbyggnad Eda kommun Johanna Söderberg, Kommunstyrelsens ordförande Eda kommun Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket

2.20 Intervju Oslo-Sthlm 2.55 2020-01-14

Deltagare: Jonas Karlsson, VD Oslo-Sthlm 2:55

2.21 Intervju Sveriges Åkeriföretag 2020-01-14

Deltagare: Per Broholm Sveriges Åkeriföretag

2.22 Intervju TetraPak 2020-01-20

Deltagare: David Högström, Planerings- och logistikchef Tetra Pak Yvonne Thorén, Utredningsledare Trafikverket Roger Nordefors, Uppdragsledare AFRY

2.23 Intervju Volvo Logistics 2020-02-24

Deltagare: Anders Gustafsson, Director Logistics Purchasing EMEA Volvo Logistics Peter Edin, Director Transport Network Optimization Volvo Logistics

Göran Sewring, Senior utredare AFRY

(20)

Trafikverket,652 26 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget 5.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.

www.trafikverket.se

(21)

Författare

Organisation

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Ärendenummer

TRV 2019/35668

Version

1.0

Bilaga 5 – Angränsande projekt och studier i närtid

1 Angränsande projekt och studier i närtid ... 2

1.1 Idéstudie Tåg i Värmland ... 2

1.2 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan ... 2

1.3 ÅVS Kils bangård ... 2

1.4 ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo ... 2

1.5 ÅVS Arvika järnvägens korsningspunkter ... 3

1.6 Längre, tyngre och större tåg ... 3

1.7 European Rail Traffic Management System (ERTMS)... 4

1.8 ÅVS Gods Värmland ... 4

1.9 Utredningar Norge-/Vänerbanan ... 4

1.10 KVU Kongsvingerbanen ... 4

Referenser ... 5

(22)

1 Angränsande projekt och studier i närtid

1.1 Idéstudie Tåg i Värmland

I TRV 2011/41239 Tåg i Värmland – Idéstudie Ett kunskapsunderlag för framtida utveckling av Värmlandsbanan (2011) konstaterades att efterfrågan på trafik på Värmlandsbanan redan på kort sikt markant överstiger tillgänglig bankapacitet. Konsekvenserna av detta blir att alla behov inte kan tillgodoses eller att stora kapacitetsproblem uppstår med negativa följder för restider, punktlighet och pålitlighet. I idéstudien rekommenderades en kombination av åtgärder enligt fyrstegsprincipen och att sträckan Kristinehamn-Kil prioriteras för kapacitetshöjande åtgärder.

1.2 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan

I TRV 2014/7903 ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan (2013) föreslog kapacitetshöjande åtgärder för Värmlandsbanan i fyra sammanhängande etapper enligt nedan. Åtgärdsvalsstudien var och är fortsatt ett samarbete mellan Trafikverket, Region Värmland och Karlstads kommun och är en viktig

bakomliggande faktor för utvecklingen av Värmlandsbanan i stort.

Etapp 1: Mötesspår vid Väse, Pråmkanalen och Brunsberg.

Etapp 2: Mellanplattform och nytt ställverk vid Karlstad C, Angöring och parkering för cykel och bil, ombyggnad av Hamngatan och Järnvägsgatan. Gång- och cykelpassage under bangården med anslutning till plattformar.

Etapp 3: Mötesspår Välsviken.

Etapp 4: Godsbangård Välsviken och förbindelsespår Välsviken-Hamnen

Objekten i etapp 1-3, med undantag av mötesspår vid Brunsberg, är finansierade i nationell transportplan 2014-2025 respektive 2018-2029. Resultatet återfinns i form av de två namngivna objekten Kil-Laxå respektive Laxå-Arvika. Åtgärderna omfattar ombyggnad av mötesspår

Pråmkanalen respektive Väse som färdigställdes 2019 respektive 2021/22, mötesspår Välsviken som byggstartats 2020, ombyggnation av Karlstads C med byte av ställverk samt nya plattformsspår. I samarbete med Karlstads kommun och Region Värmland kommer även ett nytt resecentrum att ta form. Åtgärderna planeras vara färdigställda till år 2025. Etapp 4 är inte ett objekt i nationell plan och saknar finansiering.¹

1.3 ÅVS Kils bangård

TRV 2016/11295 ÅVS Värmlandsbanan, Kils bangård (2016) genomfördes med syftet att identifiera åtgärder för att möjliggöra full effekt för Kils bangård och anslutande banor efter byte av ställverk. I studien framgår det att samtliga kapacitetshöjande åtgärder som identifierats är beroende av att ställverksbytet genomförs, däribland investeringar på Värmlandsbanan och Norge-/Vänerbanan.

1.4 ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo

Till grund för denna fördjupade utredning ligger TRV 2017/14854 ÅVS Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo (2017), som i fortsättningen benämns ÅVS Stockholm-Oslo i denna utredning.

Studien hade till syfte att identifiera brister och komma med åtgärdsförslag för hela järnvägssträckan Stockholm-Oslo. Fokus i studien låg på persontransporter och att uppnå en restid på under tre timmar mellan huvudstadsregionerna. I studien föreslogs en utbyggnadsplan för stråket till år 2030 respektive år 204, vilket inkluderar dubbelspårsutbyggnad av Värmlandsbanan mellan Kristinehamn-Arvika i befintlig sträckning samt två nya förbindelser; ”Gränsbanan” (Arvika-Oslo) och ”Nobelbanan”

1 Etapp 4 ingår som ett deluppdrag att fördjupa, kvalitetssäkra och utreda ytterligare inom ÅVS Gods Värmland

(23)

(Örebro-Kristinehamn). Sträckan Örebro-Västerås föreslogs byggas ut i befintlig sträckning. För delen Västerås-Stockholm föreslogs inga nya åtgärder utöver redan beslutade och pågående åtgärder.

Figur 1:1 Förslag på utbyggnad av järnvägen i stråket Stockholm – Oslo. Röda streck är befintlig infrastruktur som bör utvecklas. Röda fält är föreslagna korridorer för ”Gränsbanan” och ”Nobelbanan”.²

Efter avslutandet av ÅVS Stockholm-Oslo togs ett beslut om fortsatt hantering. Bland annat beslutades det om att gå vidare med en utredning av dubbelspår på Värmlandsbanan och att genomföra en åtgärdsvalsstudie för Gods i Värmland. I beslutat angavs av dessa utredningar ska vara klara år 2020 inför nästkommande nationella och regionala planer 2022-2033.³

1.5 ÅVS Arvika järnvägens korsningspunkter

Hösten 2019 tecknade Arvika kommun och Trafikverket en avsiktsförklaring⁴ om utveckling av hamnområdet och Värmlandsbanan i Arvika. Utgångspunkten för överenskommelsen var

Åtgärdsvalsstudie Arvika järnvägens korsningspunkter (2017) ⁵. I avsiktsförklaringen beslutades åtgärder för att öka kapaciteten på Värmlandsbanan, öka tillgängligheten till hamnen samt säkra järnvägspassager. Enligt avsiktsförklaringen är det kommunen som genomför fördjupade utredningar/projekteringar för planskilda korsningar. Under våren 2020 har Arvika kommun genomfört en förprojektering av plankorsningen vid Palmviken/Strandvägen för att ta fram kostnadsunderlag och förslag på utformning av en planfri korsning.

1.6 Längre, tyngre och större tåg

Längre, tyngre och större tåg är ett projekt i syfte att skapa förutsättningar för att öka godsvolymen på järnväg i Sverige, samt för att skapa ett effektivt och hållbart transportsystem. Åtgärder genomförs för att anpassa järnvägsnätet till längre, tyngre och större tåg. Trafikverkets definition för längre och tyngre godstransporter är:

‐ Tåglängd på minst 750 meter.

‐ 100 km/h linjehastighet.

‐ Minst 22,5 ton eller 25 ton axellast.

I PM Långa tåg – Övrigt nät (2017) anges förslag på åtgärder som möjliggör långa tåg som används för godstransporter på järnvägsnätet. ⁶ I PM:et anges att sträckan Laxå-Charlottenberg/riksgränsen är en av fem prioriterade sträckor för ökad kapacitet för långa tåg. Inga stationer på sträckan Laxå- Charlottenberg föreslås i studien att förlängas, men åtgärder för att minska fördröjningstiden föreslås.

Idag är järnvägsnätet anpassat för 630 meter långa godståg. På ett fåtal sträckor kan godståg upp till 730 meter framföras.

2 Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie, Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm–Oslo

3 Trafikverket (2018), Beslut om fortsatt hantering efter ÅVS Stockholm-Oslo, (TRV 2018/60582)

4 Trafikverket (2019), Avsiktsförklaring Arvika hamnområde och järnvägens korsningspunkter (TRV 2019/68907)

5 Arvika kommun (2017), Åtgärdsvalsstudie Arvika järnvägens korsningspunkter

6 Trafikverket (2020), Längre, tyngre och större tåg

(24)

1.7 European Rail Traffic Management System (ERTMS)

Trafikverket planerar för ett successivt införande av ett EU-gemensamt signalsystem ERTMS på det svenska järnvägsnätet. Värmlandsbanan ingår i planen för utbyggnad övriga banor som i den

nuvarande Nationella planen 2018-2029 är senarelagd till efter planperioden med ett färdigställande senast år 2035. Enligt Trafikverkets tekniska riktlinjer är ERTMS en förutsättning för att kunna köra tåg i hastigheter över 200 km/h⁷ .

1.8 ÅVS Gods Värmland

Parallellt med Fördjupad utredning Dubbelspår Värmlandsbanan pågår TRV 2018/13353 ÅVS Gods Värmland. Åtgärdsvalsstudien är trafik- och transportslagsövergripande och syftar till att identifiera åtgärder för att flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Den syftar även till att utreda

kapacitetshöjande åtgärder specifikt för godstransporter. Rapporten har även för avsikt att ge en heltäckande bild av hur transportsystemet ser ut och vilket åtgärdsbehov som finns. De

järnvägsrelaterade åtgärder som studeras för ÅVS Gods Värmland är framförallt relevanta för att förbättra förutsättningarna för godstransporter på järnväg i Värmland. Dessa åtgärder kommer inte behandlas närmare i denna utredning.

1.9 Utredningar Norge-/Vänerbanan

Under 2019-2020 pågår parallellt två utredningar för Norge-/Vänerbanan. En fördjupad utredning för sträckan Göteborg-Skälebol och en åtgärdsvalsstudie för Skälebol-Kil. I utredningarna undersöks bland annat vilken kapacitet som bör eftersträvas för att uppfylla trafikeringsefterfrågan från gods- och persontrafik på Norge-/Vänerbanan. Utredningarnas resultat är av relevans för denna utredning då Norge-/Vänerbanan är en av fem bandelar som kopplas ihop med Värmlandsbanan vid

järnvägsnoden Kil. Kontinuerlig dialog har förts mellan projektgrupperna för respektive projekt.

1.10 KVU Kongsvingerbanen

KVU står för konseptvalgutredning och liknar i mycket den svenska åtgärdsvalsstudien. KVU Kongsvingerbanen utförs på uppdrag av norska Jernbanedirektoratet och påbörjades i januari 2019 och kommer att avslutas under 2020/21. Utredningens resultat ska ligga till underlag för Norges revidering av sin motsvarande nationella transportplan för perioden 2022-2033. Kongsvingerbanen ansluter till Värmlandsbanan vid riksgränsen och är en viktig länk i stråket Stockholm-Oslo. Banan har likartade problem och brister som Värmlandsbanan och sträckan Lillestrøm-Kongsvinger är överbelastad i dagsläget och har kapacitets- och punktlighetsproblem. KVU:n syftar till att utreda framtida kapacitetsbehov och att komma med nödvändiga infrastrukturåtgärder.

7 Trafikverket (2020), Huvudrapport 250 km/tim med blandad trafik – Underlag till nationell plan (TRV 2019/89255)

(25)

Referenser

Arvika kommun (2017), Åtgärdsvalsstudie Arvika järnvägens korsningspunkter

Trafikverket (2011), Tåg i Värmland – Idéstudie Ett kunskapsunderlag för framtida utveckling av Värmlandsbanan) (TRV 2011/41239)

Trafikverket (2013), ÅVS Tåg i Tid för Värmlandsbanan (TRV 2014/7903) Trafikverket (2016), ÅVS Värmlandsbanan, Kils bangård (TRV 2016/11295)

Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo, Slutrapport november 2017 (TRV 2017/14854)

Trafikverket (2017), PM Långa tåg – Övrigt nät, www.trafikverket.se – ”Längre, tyngre och större tåg”

Trafikverket (2018), Beslut om fortsatt hantering efter ÅVS Stockholm-Oslo (TRV 2018/60582) Trafikverket (2019), Avsiktsförklaring Arvika hamnområde och järnvägens korsningspunkter (TRV 2019/68907)

Trafikverket (2020), Huvudrapport 250 km/tim med blandad trafik – Underlag till nationell plan (TRV 2019/89255)

Trafikverket (2020), ÅVS Gods Värmland (2018/13353)

(26)

Trafikverket,652 26 Karlstad. Besöksadress: Hamntorget 5.

Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00.

www.trafikverket.se

(27)

Författare

Organisation

Dokumentdatum

2021-05-31

Projektnamn

Ärendenummer

TRV 2019/35668

Version

1.0

Bilaga 6 – Samhällsmål och strategier

1 Internationella mål och strategier ... 2 1.1 Internationella klimatmål ... 2 1.2 Agenda 2030 och globala målen ... 2 1.3 TENT-T ... 2 2 Nationella mål och strategier ... 4 2.1 De transportpolitiska målen ... 4 2.2 Sveriges miljömål ... 4 2.3 Sveriges klimatmål ... 4 2.4 Näringspolitiska mål ... 5 2.5 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029 ... 5 3 Mål för stråket Stockholm-Oslo ... 6 4 Regionala mål och strategier ... 8 4.1 Värmlandsstrategin 2014-2020 ... 8 4.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län ... 8 4.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2017-2021 ... 8 4.4 Bana väg för framtiden ... 9 4.5 Regional systemanalys ... 9 4.6 Värmland 2060 ... 9 5 Kommunala mål, planer och utveckling ... 10 5.1 Kristinehamns kommun ... 10 5.2 Karlstads kommun ... 10 5.3 Kils kommun ... 11 5.4 Arvika kommun ... 11 5.5 Eda kommun ... 12

(28)

1 Internationella mål och strategier

1.1 Internationella klimatmål

FN:s klimatkonferens COP21¹, som ägde rum i Paris i december 2015, resulterade i ett bindande globalt avtal om minskade utsläpp av växthusgaser. Avtalet ska börja gälla år 2020 och målet är att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader, helst till en och en halv grad. EU har satt upp egna bindande klimat- och energimål. Fram till 2030 är EU:s klimatmål 40 procent lägre växthusutsläpp än 1990, minst 27 procent förnybar energi och minst 27 procent högre

energieffektivitet. På längre sikt krävs ännu större utsläppsminskningar för att kunna förhindra farliga klimatförändringar. EU har lovat att minska sina utsläpp med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma.

1.2 Agenda 2030 och globala målen

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 och 17 globala mål för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Agenda 2030 och globala målen innehåller samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 och regeringen har beslutat om en handlingsplan innehållande centrala politiska åtgärder för åren 2018 - 2020.

Figur 1:1 Globala målen.²

1.3 TENT-T

TEN-T är beteckningen för det transeuropeiska transportnätverk som har inrättats i syfte att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem i EU. Nätet är trafikslagsövergripande och består av ett stomnät (Core Network) och ett övergripande nät (Comprehensive Network). Värmlandsbanan ingår i såväl

stomnätet som i det övergripande nätet. Dessutom finns det nio Stomnätskorridorer (Core Corridors) inom EU, se Figur 1:2.

1 COP = Conference of the Parties, 21 = vilken gång i ordningen som konferensen hålls

2 Regeringskansliet (2016), Agenda 2030 och de globala målen

(29)

Figur 1:2 Stomnätskorridorerna i TEN-T inklusive föreslagna förlängningar (streckade linjer).³ Från Regeringens sida finns förhoppningar om att förlänga stomnätskorridoren Scandinavian- Mediterranean (ScanMed) så att hela sträckningen mellan Oslo och Stockholm och Botniska korridoren inkluderas i ScanMed, se Figur 1:2. En inkludering i denna formella korridor innebär en betydligt högre prioritet och tillgång till mer EU-finansiering än om man endast är inkluderad i stomnätet.

Målen för TEN-T ligger i linje med de nationella transportpolitiska målen och är inriktade på

gränsöverskridande transporter. Det finns olika målår att förhålla sig till, för stomnätverket är målåret 2030 och för det övergripande nätet är målåret 2050. Målen har en generell inriktning mot hållbarhet och överflyttning till mer hållbara transporter. I TEN-T-förordningen pekas prioriterade områden ut för varje trafikslag och krav på transportinfrastrukturen definieras.

Prioriteringar och krav vad avseende järnväg handlar bland annat om utbyggnad av signalsystemet ERTMS, förbättrad säkerhet vid plankorsningar, lindring av buller och anslutning till annan

transportinfrastruktur såsom vägar, inre vattenvägar och hamnar. Ett krav för TEN-T-nätet är även att 740 meter långa tåg skall kunna hanteras och en största tillåtna axellast på minst 22,5 ton.

3 North Sweden (2018), Regeringen föreslår förlängning av ScanMed

(30)

2 Nationella mål och strategier

2.1 De transportpolitiska målen

Det övergripande transportpolitiska målet handlar om att ”Säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. Målet består av två delmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål.

Funktionsmålet handlar om att Sveriges medborgare ska ha grundläggande tillgänglighet till transporter av god kvalitet. Transporterna skall bidra till att internationell konkurrenskraft i hela landet och ska utformas så att det skapar förutsättningar för mer hållbara transporter.

Transportsystemet skall också vara jämställt vilket innebär att det skall utformas för både män och kvinnor, samt så att det är tillgängligt för barn och funktionsnedsatta.

Hänsynsmålet har formulerats för att främja säkerhetsarbetet inom transportsystemet, samt för att uppnå miljökvalitetsmålen. För att begränsa transportsystemets klimatpåverkan finns en målsättning om att Sverige år 2030 skall ha en bilflotta som är fossiloberoende. Vad avser säkerhetsarbetet så skall transportsystemet utformas för att nå nollvisionen om inga döda eller skadade i trafiken. Som medel för att nå målen ska teknik och informationsteknologi användas i en högre utsträckning.

2.2 Sveriges miljömål

Sveriges miljömål beslutades av riksdagen år 1999. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har även antagit 29 etappmål, varav ett tjugotal fortfarande är aktuella.

Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en

generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder.

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen.

Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmål har antagits av regeringen för miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” och inom områdena avfall, biologisk mångfald och farliga ämnen.

2.3 Sveriges klimatmål

År 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket innehåller klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen i Sverige ska gradvis minska, och minskningen jämförs med utsläppsmängden under år 1990. Minskningen ska ske enligt följande:

- Senast år 2030 ska utsläppen vara minst 63 procent lägre - Senast år 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre - Senast år 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre

Trafikverket ska på uppdrag av regeringen jobba mot de nationella klimatmålen. Av dessa berörs transportsektorn av följande mål:

(31)

- Sverige ska ha en fossil oberoende fordonsflotta till år 2030 - Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser vid år 2050

Målet till 2030 har Trafikverket tolkat som en minskning av fossil energi i vägtransporter med 80 jämfört med 2004. Till 2050 behöver transportsektorns koldioxidutsläpp ligga på noll för att Sverige ska kunna nå klimatmålet om klimatgasutsläppsneutralitet till år 2050.

2.4 Näringspolitiska mål

Det övergripande näringspolitiska målet handlar om att stärka den svenska konkurrenskraften. Ett näringspolitiskt mål rör även sjöfarten, där syftet är att tillvarata sjöfartens möjligheter inom exportnäringen.

2.5 Nationell plan för transportsystemet 2018-2029

Trafikverket har arbetat fram en nationell plan för Sveriges transportsystem 2018–2029 som innefattar åtgärder för att underhålla samt utveckla den statliga infrastrukturen. De åtgärder som är framtagna ska skapa ett effektivt och hållbart transportsystem samt bidra till att möta dagens och framtidens utmaningar. Åtgärderna är framtagna enligt fyrstegsprincipen. Planen är

trafikslagsövergripande och berör bland annat utveckling av säkra och funktionella vägar, utveckling av järnvägssystemet, säkerhet för oskyddade trafikanter, överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, minskad miljöpåverkan, utveckling av framtidens transportsystem samt hållbara stadsmiljöer och tillgänglighet på landsbygderna. En av de utpekade namngivna bristerna i aktuell nationell plan är stråket Oslo-Stockholm samt Värmlandsstråket (Oslo, Norge)–

Charlottenberg–Kil–Karlstad–Kristinehamn–(Mälardalen/Stockholm).

(32)

3 Mål för stråket Stockholm-Oslo

Mål för stråket Stockholm-Oslo togs fram i TRV 2017/14854 Åtgärdsvalsstudie Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm–Oslo (2017). De långsiktiga målen för järnvägen i stråket formulerades sammanfattat som:

- Stärkt konkurrenskraft.

- Restid på max tre timmar mellan Stockholm och Oslo.

- Ett attraktivt transportsystem för daglig pendling mellan utpekade nodstäder.

Målet är även att ha en turtäthet som uppfyller resenärers behov och efterfrågan. Restidmålet på tre timmar förväntas bidra till att stärka järnvägens konkurrenskraft gentemot flyg, bil och lastbil.

För att uppnå de långsiktiga målen har en utbyggnadsplan inom ramen för ÅVS Stockholm-Oslo tagits fram för hela stråket. En ny järnvägslänk mellan Örebro och Kristinehamn (Nobelbanan) är föreslaget, samt en ny länk mellan Arvika och Oslo (Gränsbanan). Detta är utbyggnader som är planerat att genomföras på lång sikt, bortom år 2040. På medellång sikt planeras åtgärder för förhöjd kapacitet på Värmlandsbanan mellan Kristinehamn och Arvika.

Figur 3:1 Föreslagen utbyggnad i stråket Stockholm-Oslo.⁴

Mål har i ÅVS Stockholm-Oslo formulerades även Värmlandsbananas delsträckor Kristinehamn-Kil respektive Kil-Arvika. För sträckan Kristinehamn–Kil gäller måltal som presenteras i Tabell 3:1. År 2030 finns inga utpekad mål sträckan Kil-Arvika redovisade.

Tabell 3:1 Formulerade måltal för år 2030 på sträckan Kristinehamn-Kil.⁵

2017 Mål för år 2030

Trafik 95 enkelturer/dygn +30 procent

Punktlighet 92 procent 95 procent

Restid 47 min 40 min

STH 140 km/h 160 km/h

Snitthastighet - 110 km/h (inkl. stopp)

4 Trafikverket (2017), Åtgärdsvalsstudie Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm–Oslo (TRV 2017/14854)

5 Ibid.

(33)

Preciserade mål för järnvägen fram till 2040 är:

- Järnvägens konkurrenskraft mot flyg, bil och lastbil ska stärkas och dess marknadsandelar för person- och godstrafik ska öka.

- Järnvägen ska möjliggöra:

o Max tre timmars restid mellan Stockholm och Oslo

o Konkurrenskraftiga restider mellan stråkets nodstäder Stockholm, Eskilstuna, Västerås, Örebro, Karlskoga, Karlstad och Oslo.

o En turtäthet i nivå med ett attraktivt transportsystem.

(34)

4 Regionala mål och strategier

4.1 Värmlandsstrategin 2014-2020

Region Värmland gav 2014 ut Värmlandsstrategin 2014-2020 som är en övergripande plan för det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. I strategin finns mål uppsatta som tar sikte på år 2020. I strategin anges en strategisk inriktning om att bygga ihop regionen och få Värmland närmare världen och som ett led i detta ska Värmlandsbanan, som ett av flera viktiga kommunikationsstråk, prioriteras.

Restiderna med tåg, båt och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg ska minska.

Fyra prioriterade områden med tillhörande delmål finns angivna i Värmlandsstrategin 2014-2020.

Ett prioriterat område är Bättre kommunikationer, som bland annat handlar om att resor, transporter och infrastruktur ska utvecklas så att målet hållbar utveckling kan nås. Följande delmål finns

definierade i Värmlandsstrategin för att uppnå bättre kommunikationer i länet:

- Ökade möjligheter att bo och arbeta i hela Värmland.

- Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka sina andelar av persontransporterna.

- Restiderna med tåg och buss till Oslo, Stockholm och Göteborg (gällande morgon och eftermiddagståg) ska minska.

- Antalet avgångar och passagerare vid Karlstad Airport ska öka.

- Direktflyg till Köpenhamn och minst en annan internationell hubb.

- Öka godsmängden som transporteras på Vänern.

- Alla hushåll och företag ska ha möjlighet till bredband om minst 100 Mbit/s.⁶

4.2 Energi- och klimatstrategi för Värmlands län

Värmlands län har högt uppsatta klimatmål om att länet skall vara klimatneutralt senast år 2030, vilket innebär att Värmland ska nå noll klimatpåverkan genom att sluta använda fossila bränslen och att kompensera övriga utsläpp av växthusgaser genom ökad kolinlagring. I Energi- och klimatstrategi för Värmland (2019) har det regionala målet om ett klimatneutralt Värmland förtydligats med fyra målbilder:

- Fossilfria och effektiva transporter - Robust och flexibelt energisystem - Långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk - Ansvarstagande konsumtion.

Kopplat till målbilden Fossilfria och effektiva transporter framgår att transporterna står för knappt 45 procent av växthusgasutsläppen i Värmland och därmed är den enskilda sektor som har störst utsläpp i länet. Strategin anger att länets ambitionsnivå bör ligga i linje med det nationella sektorsmålet för transporter och att målsättningen därmed bör vara att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. Utsläppen bör även nå noll väl före 2045, för att bidra till det långsiktiga klimatmålet och lämna utrymme för sektorer som har svårare att reducera utsläppen.⁷

4.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Värmland 2017-2021

Regionalt trafikförsörjningsprogram är ett långsiktigt, strategiskt dokument för kollektivtrafiken i Värmland. Programmet gäller mellan åren 2017 och 2021 och kommer att följas upp varje år. Det är ett politiskt beslutat dokument som tas fram av Region Värmland. I programmet finns fyra mål med

6 Region Värmland (2014), Värmlandsstrategin 2014-2020

7 Länsstyrelsen Värmland (2019), Energi- och klimatstrategi för Värmland – ett klimatneutralt Värmland