Den slopade förmögenhetsskattens effekt på arbetsutbudet

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

Examensarbete C

Författare: Olof Rosenqvist Handledare: Anders Forslund Termin och år: VT 2010

Den slopade förmögenhetsskattens effekt på arbetsutbudet

Abstract

In this paper I study how the repeal of the Swedish wealth tax (1 of January 2007) has affected people´s labour supply behaviour. This particular issue is relevant because it may help us understand some of the effects of the earnings tax changes that have taken place in Sweden. Accoring to standard economic theory a repealed wealth tax is similar to an income effect for the persons who previously paid the tax. That means that they theoretically will want to consume more leisure, that is decrease their labour supply. The method I am using to test this hypothesis is a difference-in-difference approach where the treatment group consists of persons who previously paid the tax and the control group of comparable persons who did not pay the tax. The data I am using is taken from a Swedish database called LINDA,

compiled by the Swedish Central Agency for Statistics (SCB). My main result in this paper is that the repealed wealth tax does not seem to have had any influnece on the labour supply behavior of the persons who previously paid the tax.

Keywords

The Swedish wealth tax, labour supply, income effect, propensity score matching, the database LINDA, logit-model.

Den svenska förmögenhetsskatten, arbetsutbud, inkomsteffekt, matchning, databasen LINDA, logit-modell.

Erkännande

Jag vill tacka min handledare Anders Forslund och min fästmö Linda Johansson som båda på ett betydande sätt har bidragit med stöd under arbetet.

Innehållsförteckning

1. Inledning………...………s. 5 2. Avhandling………....s. 7 2.1 Teori………....s. 7

2.2 Tidigare forskning……….s. 12

2.3 Empiri ………....s. 13

2.3.1 Metod………...s. 13 2.3.2 Resultat………s. 17 3. Slutsats ………....s. 19 Referenser………....s. 21 Appendix………..s. 22 Bilaga 1: Variabler som jag har tagit ut från databasen LINDA………..s. 22 Bilaga 2: Logit-modell som användes vid matchningen……….……s. 24 Bilaga 3: Statistiska resultat från resultatdelen………...s. 25

1. Inledning

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om borttagandet av förmögenhetsskatten i Sverige, som skedde 1 januari 2007 (Magnusson & Wilgotson, 2009), har haft några effekter på arbetsutbudet för de individer som tidigare betalade förmögenhetsskatt. Mitt huvudresultat är att den slopade förmögenhetsskatten inte verkar ha haft någon påverkan på dessa individers arbetsutbud.

En studie av den slopade förmögenhetsskattens effekt på arbetsutbudet för de individer som tidigare betalade skatten kan motiveras utifrån tre olika perspektiv. För det första är det intressant att specifikt reda ut vilken betydelse en slopad förmögenhetsskatt har på arbetsutbudet. Det är en fråga som sällan har diskuterats i de resonemang om

förmögenhetsskatten som har förts av politiker och akademiker. Läser man exempelvis den nuvarande regeringens proposition om slopandet av förmögenhetsskatten (2007) som sedan låg till grund för riksdagens beslut så kretsar resonemanget kring att mer kapital kommer flöda in till Sverige med en avskaffad förmögenhetsskatt. Regeringen som ser ett ökat

arbetsutbud som en av sina viktigaste prioriteringar berör alltså inte alls de mikroekonomiska effekterna på arbetsutbudet av en slopad förmögenhetsskatt. Från ett mera vetenskapligt håll kan nämnas en uppsats av Åsa Hansson (2004) vid Lunds universitet som innehåller en omfattande förteckning över för-och nackdelar som har förts fram i debatten kring

förmögenhetsskatten. Inte heller där förekommer någon diskussion kring mikroekonomiska effekter på arbetsutbudet utan hon skriver uteslutande om konsekvenserna av en

förmögenhetsskatt på makroekonomiska variabler såsom investeringar, sparande och ekonomisk tillväxt. Avsaknaden av resonemang och studier kring mitt problem gör det således intressant att lyfta fram.

För det andra kan man använda den avskaffade förmögenhetsskatten för att uppskatta de förväntade effekterna på arbetsutbudet av det jobbskatteavdrag som sedan 2006 har genomförts i flera steg. Lundgren (2008) beskriver jobbskatteavdraget och redogör bland annat för effekter på marginalskatt och genomsnittlig skatt för personer med olika

årsinkomster. Med utgångspunkt i det jobbskatteavdrag som fanns år 2008 framkommer det att alla individers genomsnittsskatt sänks tack vare avdraget men att bara vissa

inkomstintervall får sänkt marginalskatt. För individer med inkomster över ca 350 000 kr/år påverkas inte marginalskatten, d.v.s. jobbar de en timme till får de betala lika mycket skatt på den inkomsten som tidigare. Men dessa individers genomsnittsskatt sänks alltså vilket innebär att de kommer få mer kvar i plånboken även om de jobbar lika mycket som tidigare. Enligt de grafer som Lundgren (2008) redovisar handlar skattesänkningen för dessa individer om någonstans mellan 10 000 – 20 000 kr/år. Den här typen av fenomen d.v.s. att man blir rikare utan att det händer någonting på marginalen brukar kallas för en ren inkomsteffekt. Enligt teorin, vilken jag återkommer till senare, leder en sådan effekt normalt sett till att man vill konsumera mer fritid d.v.s. arbeta mindre. Problemet är hur man ska kunna mäta den effekten;

jobbskatteavdragets komplexitet gör det svårt att isolera just den effekten på arbetsutbudet.

Det man skulle vilja studera är två individer som är väldigt lika varandra (påverkas på samma sätt av alla andra exogena faktorer) men där den ene får den här inkomsteffekten medan den andra är oberörd. Men då måste man ju titta på två individer med olika inkomster och då kommer de ju inte vara lika varandra och den rena inkomsteffekten blir omöjlig att isolera.

Det finurliga i sammanhanget är att den slopade förmögenhetsskatten också ger upphov till en ren inkomsteffekt för de som tidigare betalade den. De får mer pengar kvar i plånboken utan

förmögenhetsskatten avskaffades liknande den skattesänkning som omnämndes ovan. Den rena inkomsteffekten orsakad av den slopade förmögenhetsskatten är dock enklare att isolera och mäta vilket jag kommer visa i min uppsats. Detta innebär att om man lyckas mäta den rena inkomsteffektens påverkan på arbetsutbudet med hjälp av förmögenhetsskatten så kan man även skaffa sig en uppfattning om jobbskatteavdragets effekt för de personer med hög inkomst som får sänkt genomsnittsskatt men oförändrad marginalskatt.

För det tredje finns det, alldeles bortsett från förmögenhetsskatten och jobbskatteavdraget, ett allmänt vetenskapligt intresse av att studera sambandet mellan arbetsutbud och inkomster (ökade intäkter eller minskade utgifter) som gör individer rikare men som inte på marginalen påverkar deras beslut att jobba mer eller mindre.

För att skapa en bakgrund och ökad förståelse för problemställningen följer en beskrivning av förmögenhetsskatten. Magnusson och Wilgotson (2009) redogör för förmögenhetsskatten och skriver att den infördes som självständig skatt år 1947. Redan 1910 fanns någonting som liknade en förmögenhetsskatt men den var då sammansatt med inkomstbeskattningen. Genom åren har det skett många ändringar i förmögenhetsskatten men omedelbart innan dess

avskaffande i januari 2007 gällde att privatpersoner och vissa ideella föreningar och stiftelser med en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor fick betala skatten. Själva skatten beräknades genom att ta 1,5 % av den delen av förmögenheten som översteg 1,5 miljoner kronor. Hade man en förmögenhet på 3 miljoner fick man således betala 22 500 kronor (1,5 % * 1500000 kr). Vid beräkningen av förmögenheten subtraherade man helt enkelt den skattskyldiges skulder från hans tillgångar vid utgången av ett kalenderår. Just sammanställningen av

tillgångarna kunde dock vara invecklad med specialregler för aktier och fastigheter. Hade man vissa aktier på en speciell lista togs de nämligen inte med i sammanställningen och de

marknadsnoterade aktier som faktiskt togs med värderades bara till 80 % av marknadsvärdet.

Och när det gällde fastigheter avvek man från principen att värdera tillgångarna till marknadsvärdet utan nyttjade istället taxeringsvärdet. I SOU 2004:36 kan vi även läsa att förmögenhetsbeskattning sker årligen och att det är förmögenheten vid slutet av kalenderåret före taxeringsåret som beskattas. Förmögenhetsskatten bygger även på sambeskattning. De som sambeskattas är makar och sambor som har barn tillsammans eller som tidigare har varit gifta. När det finns hemmavarande barn under 18 år ingår även de i sambeskattningen.

Skatteverket (2007) förtydligar genom att skriva att det är förmögenheten som överstiger 3 miljoner kronor som beskattas med 1,5 % vid sambeskattning. Skatten fördelas sedan

proportionellt efter de olika familjemedlemmarnas andel av den gemensamma förmögenheten.

I den offentliga utredningen (SOU 2004:36) redovisas också att det år 2002 var 263 000 fysiska personer som betalade förmögenhetsskatt och att den sammanlagda inbetalade skatten var cirka 3,9 miljarder kronor (ca 15 000 kr per person som betalade skatten). Antalet

skattskyldiga och det inbetalade beloppet har visserligen varierat kraftigt under åren men det kan ändå ge en fingervisning om skattens storlek. Hansson (2004) ger kanske en ännu bättre känsla för skatten då hon skriver att förmögenhetsskatten år 2001 utgjorde 0,58 % av de totala skatteintäkterna och 0,38 % av BNP.

Efter att ha redogjort för det problem uppsatsen behandlar, problemets relevans och särdrag samt bakgrundsfakta fortsätter jag nedan med uppsatsens vidare disposition. Uppsatsen kommer fortlöpa på så sätt att jag i avhandlingens inledande del diskuterar de tänkbara utfallen av en slopad förmögenhetsskatt med utgångspunkt i ekonomisk teori. Ur denna teoretiska bearbetning härleder jag en hypotes för vad en avskaffad förmögenhetsskatt bör leda till. Därefter följer en kort redogörelse för tidigare forskning på området. Det finns inga tidigare studier just på förmögenhetsskatten, men det finns studier där man försöker mäta

samma typ av effekt som jag studerar. Efter den teoretiska beskrivningen av effekterna på arbetsutbudet av en slopad förmögenhetsskatt och redogörelsen för tidigare forskning går jag vidare till den empiriska undersökningen av problemet. Jag inleder detta avsnitt med att berätta hur jag mäter arbetsutbud och vilken metod jag har använt för att kunna isolera den eventuella förändring i arbetsutbudet som beror just på förmögenhetsskatten. Vidare beskriver jag min datamängd och vilka bearbetningar jag har gjort med den. Sedan förklarar jag vilken beräkning som görs för att mäta en effekt på arbetsutbudet. När metoddiskussionen är

avklarad redogör jag för resultaten av min studie och reder även ut den tolkning man kan göra av resultaten. Avslutningsvis nedtecknar jag i slutordet ett resonemang kring hur mina resultat förhåller sig till teori och tidigare forskning.

2. Avhandling

I denna del av uppsatsen kommer jag till att börja med att beskriva en ekonomisk teori som möjliggör uppställandet av en hypotes för vad det förväntade utfallet är på arbetsutbudet till följd av en slopad förmögenhetsskatt. Jag kommer också berätta om tidigare forskning och vidare redovisar jag vilken metod jag har använt för min empiriska undersökning. Slutligen presenterar jag mina resultat.

2.1 Teori

För att kunna hantera uppsatsens problem måste jag framlägga en hypotes som på något sätt kan testas. Den hypotes som ska undersökas i den här uppsatsen bygger på mikroekonomiska resonemang hämtade från vetenskapsområdet arbetsmarknadsekonomi och kretsar kring hur individer väljer mellan arbete och fritid. Borjas (2010) beskriver den här så kallade

neoklassiska modellen för valet mellan arbete och fritid. Enligt den här modellen får en individ nytta eller tillfredsställelse från konsumtion av varor och tjänster samt konsumtion av fritid. Vi antar att en större konsumtion och mer fritid alltid ger högre nytta. För att förenkla bryr man sig i modellen bara om hur mycket pengar individen lägger på olika varor och tjänster och inte exakt vad han eller hon konsumerar. Modellen konstrueras med hjälp av indifferenskurvor och budgetlinjer. En indifferenskurva är en kurva i ett diagram som står för en viss nivå av nytta för individen. Längs indifferenskurvan är det alltid samma nyttonivå. I Figur 1 nedan illustreras några typiska indifferenskurvor.

Figur 1: Indifferenskurvor

I figuren illustreras tre indifferenskurvor för en typisk individ. Vi ser att alla punkter på kurvan längst åt sydväst ger 20 nyttoenheter medan de två andra ger 25 respektive 30. Nyttan ökar alltså när man kommer till högre indifferenskurvor. Detta är naturligt då vi antar att individen alltid vill ha mer av både konsumtion och fritid. Vi ser också att individen kräver mer fritid för att vara kvar på samma nyttonivå när konsumtionen minskar. Därav att indifferenskurvorna lutar nedåt.

I figuren kan vi också lägga märke till att lutningen på kurvorna avtar. Det följer av ett antagande som säger att ju mindre konsumtion man har desto mer fritid kräver man för att kompensera en förlust av ytterligare en konsumtionsenhet. Indifferenskurvorna för olika individer ser naturligtvis olika ut beroende på vilka särskilda preferenser man har för arbete respektive fritid.

Men förutom att beskriva vilka nyttonivåer som finns och hur de konstrueras måste vi också veta vilka nyttonivåer som faktiskt kan uppnås. Detta görs genom att använda budgetlinjer.

För att kunna skapa en budgetlinje måste vi veta individens lön och det totala antalet timmar som han eller hon förfogar över (all vaken tid). Dessutom är det relevant att veta vilken inkomst individen får utan att arbeta alls, det vill säga icke-arbetsinkomsten. Denna inkomst som till exempel kan bestå av aktieutdelningar och räntor är central i den här uppsatsen. För en individ med lönen w, det totala antalet timmar T och icke-arbetsinkomsten I kan vi skapa nedanstående budgetlinje (se Figur 2). Observera att det är fritid som mäts på X-axeln.

Konsumtion (kr)

Fritid (timmar) N=20

N=25 N=30

0

Figur 2: Budgetlinjen

I figuren kan vi se att individen utan att arbeta får inkomsten I kr (punkten A). Detta är individen utgångspunkt.

När individen sedan börjar jobba (minskar sin fritid) ökar konsumtionsmöjligheterna med w multiplicerat med antalet arbetade timmar. Om individen enbart arbetar och inte har någon fritid kan han eller hon konsumera för wT + I kr. Budgetlinjens lutning är alltså densamma som individens lön.

En tydlig förenkling i den här modellen är att timlönen är konstant vilket i realiteten inte är så säkert. Vi kan nu se att budgetlinjen utgör en gräns för individen mellan de kombinationer av konsumtion och fritid som är möjliga respektive onåbara. Individen kan välja alla

kombinationer mellan konsumtion och fritid som befinner sig på eller sydväst om linjen medan de som ligger nordost om linjen inte går att nå.

När vi nu har skapat ramverket för hur en individs preferenser enligt modellen ser ut och för vad som begränsar honom eller henne är det naturligt att illustrera ett exempel på ett val mellan fritid och konsumtion. Detta görs i Figur 3.

Konsumtion (kr)

Fritid (timmar)

0 T

Budgetlinjen

I wT+I

A

Figur 3: Nyttomaximerande val av antalet arbetade timmar

I figuren illustreras återigen tre indifferenskurvor med 20, 25 respektive 30 nyttoenheter. Men nu finns även en budgetlinje (för en vecka) med som sträcker sig mellan punkterna A och M. Individen ifråga maximerar sin nytta genom att välja punkten V där budgetlinjen precis tangerar indifferenskurvan med 25 nyttoenheter. Ingen annanstans på eller sydväst om budgetlinjen går det att nå en högre indifferenskurva.

Resonemanget i Figur 3 utgår från antagandet att individen vill maximera sin nytta. Detta görs genom att hamna på en indifferenskurva som är så långt ut som möjligt. I figuren tänker vi oss att en individ ska göra ett arbetsutbudsval för en vecka då han eller hon har 110 vakna timmar till sitt förfogande. Icke-arbetsinkomsten är 500 kronor och timlönen är 100 kronor. Om individen väljer att inte arbeta alls (punkten A) kan konsumtionen högst uppgå till 500 kronor och om individen väljer att arbeta 110 timmar (punkten M) är det möjligt att konsumera för 11500 kronor. Precis som tidigare ger en indifferenskurva längre åt nordost högre nytta och vi ser att individen helst skulle vilja hamna i punkten H. Men med individens budgetlinje är inte denna punkt möjlig. Punkterna M, B, V och A ligger däremot allihop på individens

budgetlinje och kan därmed väljas. Genom att välja punkten V kan individen uppnå en högre nytta än i någon av de andra punkterna eftersom punkten V ligger på en indifferenskurva längre ut. Det visar sig att punkten V inte bara är den bästa av de punkter som finns med i figuren utan den bästa överhuvudtaget. Rör vi oss längs budgetlinjen ser vi nämligen att vi aldrig kan nå en indifferenskurva som ligger längre åt nordost än den kurva som punkten V ligger på. En individ maximerar alltså sin nytta genom att välja en punkt på budgetlinjen som precis tangerar en indifferenskurva, det vill säga en punkt där budgetlinjen och en

indifferenskurva har samma lutning.

Som läsare undrar ni säkert nu vad hela denna genomgång av ekonomisk teori syftar till och vad den har med den avskaffade förmögenhetsskatten att göra. Men det är så att hela

resonemanget hitintills har varit nödvändigt för att skapa det ramverk som krävs för att

illustrera den mikroekonomiska effekten av en slopad förmögenhetsskatt. Innan jag med hjälp

Konsumtion (kr)

Fritid (timmar)

N=20 N=25

N=30

A H

V B

M

0 50 110

500 6500 11500

av Figur 4 visar vad som händer när förmögenhetsskatten försvinner måste vi fundera på hur en sådan händelse passar in i den modell som jag precis har beskrivit. En slopad

förmögenhetsskatt påverkar inte en individs lön efter skatt och därmed påverkas inte

lutningen på budgetlinjen. Den borttagna skatten gör dock att man blir rikare och principiellt innebär det att icke-arbetsinkomsten ökar. När en skatt försvinner (en skatt som inte beskattar själva arbetsinkomsten) skapas således samma effekt som när man får högre aktieutdelningar eller vinner på lotteri, man får mer pengar att röra sig med utan att arbeta. Låt oss så visa vad detta får för betydelse för hur mycket man väljer att arbeta.

Figur 4: Effekter av en ökad icke-arbetsinkomst (slopad förmögenhetsskatt)

I den vänstra panelen i figuren ser vi att icke-arbetsinkomsten ökar från A₀ till A₁. Detta får till effekt att individen nu kommer välja punkten V₁ istället för V₀. Det innebär att individen nu väljer att jobba mindre. Även i den högra panelen ökar icke-arbetsinkomsten från A₀ till A₁ men här leder förflyttningen från V₀ till V₁ till att individen jobbar mer. Effekten beror alltså på utseendet på individens indifferenskurvor.

Det kan i förstone tyckas ambivalent att den slopade förmögenhetsskatten enligt Figur 4 kan få två diametralt olika effekter på arbetsutbudet. Eftersom budgetlinjerna och

indifferenskurvorna i de två panelerna är korrekt ritade finns teoretiskt sett båda möjligheterna.

Men Borjas (2010) skriver vidare att både sunt förnuft och genomförda studier på ämnet pekar att på att det är just en teoretisk ambivalens. I praktiken vill nog de flesta av oss konsumera mer fritid om vi blir rikare och därför driver Borjas tesen att fritid är en normal vara, det vill säga en vara som konsumtionen ökar av när vi blir rikare. Om konsumtionen av fritid istället minskar när vi blir rikare kallas det för en inferiör vara men illustrationen av denna händelse är som sagt mest för det teoretiska samvetets skull.

Konsumtion (kr) Konsumtion (kr)

Fritid (timmar)

Fritid (timmar) a) Fritid är

en normal vara

b) Fritid är en inferiör vara A₀

A₁

A₀ A₁ V₀

V₁

N=20

N=25 V₀

V₁

Med hjälp av den neoklassiska modellen för individens val mellan fritid och konsumtion har vi nu lyckats konstatera att den sannolika effekten på arbetsutbudet av en slopad

förmögenhetsskatt är att arbetsutbudet minskar för de individer som tidigare betalade förmögenhetsskatt (se Figur 4a). De blir rikare och vill konsumera mer fritid. Denna typ av påverkan på arbetsutbudet som alltså inte på något sätt beror på lönen kallas för ren

inkomsteffekt. Enligt resonemanget ovan kan inkomsteffekten för normala varor bara gå åt ett håll, en ökad inkomst ger ökad konsumtion och vice versa. Detta kan kontrasteras mot till exempel en löneökning. En löneökning skapar två effekter som står i konflikt med varandra.

Dels en inkomsteffekt eftersom man blir rikare men även en så kallad substitutionseffekt eftersom priset på fritid blir dyrare. Inkomsteffekten gör att individen vill jobba mindre medan substitutionseffekten gör att individen vill substituera bort fritid mot arbete eftersom lönen (priset på fritid) har gått upp. Eftersom löneförändringar inte ligger inom den här uppsatsens ram ska jag inte illustrera de här effekterna i en figur utan jag nöjer mig med att konstatera att löneförändringar till skillnad från rena inkomsteffekter har en oklar effekt på arbetsutbudet.

Sammanfattningsvis säger oss teorin att en slopad förmögenhetsskatt ska leda till minskat arbetsutbud för de som tidigare betalade skatten på grund av en ren inkomsteffekt. Och det är med denna hypotes i baktanke som vi nu går vidare i uppsatsen; först till nästa del av

avhandlingen som beskriver tidigare forskning och så småningom till min egen empiriska undersökning.

2.2 Tidigare forskning

För svenska förhållanden finns det ganska lite forskning kring hur icke-arbetsinkomster påverkar människors arbetsutbudsbeteende och ger upphov till inkomsteffekter. Men Aronsson och Walker (2010) ger en fin översikt över den forskning som faktiskt har

genomförts och de för även diskussioner om hur man på bästa sätt mäter arbetsutbud, något jag återkommer till i uppsatsens metoddel. Författarna inleder sin uppsats med att skriva att konsensus angående skattesystemets påverkan på arbetsutbud är att svenska män är väldigt trögrörliga när det gäller att förändra antalet arbetade timmar medan kvinnor har en tendens att påverkas något mer av ändrade incitament för arbete. Aronsson och Walker hänvisar till ett antal studier som har mätt löneelasticitet och inkomstelasticitet för svenska män och kvinnor.

Måtten som de här studierna presenterar förklarar hur stor den procentuella förändringen är i antalet arbetade timmar för en given procentuell förändring i lönen (löneelasticitet) eller i icke-arbetsinkomsten (inkomstelasticitet). För vår del är det inkomstelasticiteten som är intressant. Genomgående för estimaten av inkomstelasticiteten är att de är negativa och väldigt små; runt -0,05. Det innebär att om icke-arbetsinkomsten ökar med 1 % minskar antalet arbetade timmar med 0,05 %, d.v.s. nästan ingen reaktion alls. För kvinnor är elasticiteten något mer negativ. De empiriska resultaten stämmer således visserligen in på teorin som säger att en ökad icke-arbetsinkomst ska minska arbetsutbudet men författarna konstaterar samtidigt att måttet antalet arbetade timmar är påfallande okänsligt för

inkomsteffekter. Det måste således till stora ökningar av icke-arbetsinkomsten för att en individ ska jobba färre timmar. Det kan dock vara så, enligt Aronsson och Walker, att antalet arbetade timmar inte är något perfekt mått på arbetsutbud. Man kan förändra sitt

arbetsutbudsbeteende på flera sätt än genom antalet arbetade timmar, till exempel genom att välja ett arbete som ger lägre inkomst men som är mindre krävande. Därför kan det vara så att ett mått på inkomst före skatt är mer känsligt för förändringar i skattesystemet än antalet arbetade timmar. De studier på svenska data som använt inkomst före skatt som ett mått på arbetsutbud uppmäter också mycket riktigt en högre löneelasticitet. Inkomstelasticiteten, det

som vi är intresserade av, redovisas inte lika tydligt men det framkommer dock, i varje fall i en svensk studie, att den fortfarande är väldigt liten. Likaså hänvisar Aronsson och Walker till en studie av Gruber och Saez på amerikansk data från 2002, där det framkommer att

inkomsteffekter är väldigt små även om man tittar på inkomst före skatt som ett mått på arbetsutbud. Sammanfattningsvis säger den tidigare forskningen att oavsett om man tittar på antalet arbetade timmar eller inkomst före skatt verkar inkomsteffekter ha en väldigt liten påverkan. Detta är en lärdom som säger oss att modellen som beskrivs i teoridelen kanske har vissa brister, och det är också en lärdom som påverkar våra förväntningar på det resultat som ska presenteras i nästa del av uppsatsen.

2.3 Empiri

I den här delen av uppsatsen kommer jag beskriva min empiriska undersökning. Jag berättar först hur jag har gått till väga för att göra undersökningen och förklarar de svårigheter som har funnits med att mäta just det jag vill mäta. Sedan presenterar jag och tolkar mina resultat.

2.3.1 Metod

I det här ganska långa avsnittet kommer jag berätta hur jag mäter förändringar i arbetsutbudet samt vilka svårigheter som finns förknippade med att isolera den del av förändringen i

arbetsutbudet som beror just på avskaffandet av förmögenhetsskatten. Vidare kommer jag beskriva datamängden jag har arbetat med och vad jag har gjort med den. Det kommer även förekomma redovisningar av metoder och modeller som jag använt mig av för att lyckas isolera effekten på arbetsutbudet av den slopade förmögenhetsskatten.

Nu ställs vi således inför svårigheten att mäta den eventuella förändring i arbetsutbud som beror på slopandet av förmögenhetsskatten. En naturlig första fråga som man kan ställa sig i samband med detta är hur arbetsutbud generellt egentligen mäts. Det allra renaste måttet på arbetsutbud är väl antal arbetade timmar. Men det finns två svårigheter med detta mått. Dels finns det sällan dokumenterat, i varje fall inte i longitudinella databaser, och dels riskerar man att missa den aspekten att individer faktiskt kan byta karriär och förändra sin inkomst på grund av ändrade incitament. Om de fortfarande arbetar lika mycket som tidigare så kan inte antalet arbetade timmar fånga upp en sådan förändring i arbetsutbudet. Aronsson och Walker (2010) tar upp den här problematiken och skriver att man under det senaste decenniet mer har börjat titta på någon form av inkomst före skatt när man studerar arbetsutbud. Detta mått fångar upp antal arbetade timmar men också saker som hur mycket man anstränger sig på jobbet, om man väljer krävande eller mindre krävande positioner o.s.v. Så om en person vill minska sitt arbetsutbud kanske inte detta görs genom att minska antalet arbetade timmar utan genom att personen ifråga väljer ett jobb som inte är lika krävande eller där man inte behöver resa så mycket och som då antagligen ger en lägre inkomst. Aronsson och Walker (2010) skriver att antalet arbetade timmar historiskt har förändrats väldigt lite av olika reformer och driver därför tesen att någon form av mått på arbetsinkomst innan skatt är ett bättre mått på arbetsutbud eftersom det fångar upp en mängd olika typer av förändrat arbetsutbudsbeteende.

I min uppsats väljer jag därför att använda inkomst av tjänst som ett mått på arbetsutbud. I termen inkomst av tjänst ingår enligt definitionen i den databas jag använder¹ i princip allt som en arbetstagare får i ersättning från sin arbetsgivare. Naturligtvis främst lön men även ersättning som utgår istället för lön såsom sjukpenning, pension, livränta och

avgångsersättning.

När vi nu konstaterat vad vi ska mäta återstår fortfarande problemet att isolera den del av förändringen i inkomst av tjänst som enbart beror på avskaffandet av förmögenhetsskatten.

För att illustrera svårigheterna som är förknippade med detta tänker jag steg för steg förklara hur jag resonerar och vilken metod jag använder mig av. Till min hjälp för den här första delen av resonemanget fram till nästa referens har jag haft kapitel 2 i boken Public Finance (Rosen & Gayer, 2008). Låt oss till att börja helt enkelt föreställa oss att vi avläser inkomst av tjänst år 2006 för en person som då betalade förmögenhetsskatt och sedan avläser inkomst av tjänst år 2008² för samma person då alltså förmögenhetsskatten inte längre fanns. Om vi då ser att inkomst av tjänst har minskat med tio procent mellan de två åren kan vi då dra slutsatsen att det är den slopade förmögenhetsskatten som har skapat denna effekt? Det är naturligtvis inte uteslutet men sannolikt är det en mängd olika faktorer som har påverkat individens arbetsutbud såsom förändringar i andra skatter och makroekonomiska faktorer.

Genom att mäta på ovan beskrivna sätt kan vi alltså aldrig se hur stor effekt just den

avskaffade förmögenhetsskatten har haft vilket innebär att vi måste tillämpa en annan ansats.

Vi skulle till exempel kunna tänka oss att vi avläser inkomst av tjänst år 2006 och 2007 för både en person som betalade förmögenhetskatt och för en person som inte gjorde det. Om vi då ser att personen som betalade förmögenhetsskatt har minskat sin inkomst av tjänst med tio procent och den andra personen har minskat sin inkomst av tjänst med åtta procent så ser det ju onekligen ut som att den slopade förmögenhetsskatten har minskat inkomsten av tjänst för den berörda individen med två procent. Vi får en skillnad i förändring på två procent (eng.

difference-in difference) Men detta resultat bygger på antagandet att de två individerna har påverkats på exakt samma sätt av alla andra faktorer som potentiellt kan ha haft en effekt på arbetsutbudet. Om det till exempel har hänt andra saker förutom förmögenhetsskatten som enbart har påverkat den individen så kanske vi överdriver den avskaffade

förmögenhetsskattens effekt. Och detta är relativt troligt eftersom det är rimligt att anta personer som betalar förmögenhetsskatt i genomsnitt är olika de personer som inte betalar förmögenhetsskatt. Med olika menar jag i det här fallet både personliga egenskaper men också inkomstnivå, fastighetsinnehav och liknande. Det faktum att dessa individer är olika kommer innebära att de påverkas på skilda sätt av exogena faktorer och dessutom reagerar olika på samma yttre påverkan. På grundval av detta resonemang kan vi konstatera att vi inte bara rakt av kan mäta den genomsnittliga förändringen i inkomst av tjänst för gruppen som betalade förmögenhetsskatt och jämföra denna förändring med gruppen som inte betalade förmögenhetskatt och på så sätt komma till en slutsats.

Det vi skulle vilja studera är den kontrafaktiska utvecklingen för en individ som inte behöver betala förmögenhetsskatt längre. Det vill säga hur skulle förändringen i arbetsutbud sett ut för den individen om förmögenhetsskatten inte försvunnit. Det säger sig självt att detta inte är praktiskt genomförbart men vi får då nöja oss med det andra bästa alternativet, vilket består av ett matchningsförfarande (Guo et al., 2004). Det man gör då är att man försöker skapa ett estimat av den kontrafaktiska utvecklingen, vilket man åstadkommer genom att matcha ihop den behandlade individen (personen som betalade förmögenhetsskatt) med en obehandlad individ (en person som inte betalade förmögenhetsskatt) som är så lik som möjligt den behandlade individen. Syftet med detta tillvägagångssätt är att den obehandlade individens beteende ska motsvara beteendet hos den behandlade individen om den personen inte hade fått en slopad förmögenhetsskatt. Får man sedan fram en skillnad när man mäter de båda personernas förändring i arbetsutbud kan den skillnaden tillmätas behandlingen, d.v.s. den avskaffade förmögenhetsskatten. Men problemet ligger i att lyckas matcha ihop individer på

2 Beslutet om att avskaffa förmögenhetsskatten togs under hösten 2007 och hade därför en delvis retroaktiv verkan. Därför kommer år 2008 genomgående att användas som utfallsår i min uppsats.

ett bra sätt. Låt oss säga att vi har ett dataset med en stor mängd variabler som beskriver de olika individerna som ingår i materialet, det blir då lätt ett oöverstigligt arbete att finna vilka individer som passar bäst ihop när man har så mycket att ta hänsyn till. För att undvika detta tidskrävande arbete har det utvecklats en metod som går ut på att man för varje individ beräknar sannolikheten att vara behandlad (betala förmögenhetsskatt). Personer som får ungefär samma sannolikhetsvärde är då väldigt lika när det gäller de allra flesta variabler.

Genom att sortera materialet med hjälp av sannolikhetsvärdet går det sedan avsevärt lättare att matcha ihop par av individer som har ungefär samma sannolikhet att betala förmögenhetsskatt men där den ene betalar förmögenhetsskatt och den andre inte gör det. Den här metoden som på svenska saknar ett vedertaget uttryck, kallas på engelska för ”propensity score matching”.

Innan jag beskriver vilken modell jag har skattat för att göra dessa beräkningar tänkte jag bara kort beskriva den datamängd jag använder mig av.

För att genomföra min studie använder jag mig av databasen LINDA (Longitudinal INdividual DAta for Sweden). LINDA är en longitudinell databas för individer i Sverige, d.v.s. en databas som följer individer över tiden (SCB, 2007). Databasen sammanställs av SCB och uppgifterna hämtas främst från den totalräknade inkomst- och taxeringsstatistikens årsregister. Det handlar till stor del om uppgifter som rör olika typer av inkomster, storlek på förmögenhet och hur mycket skatt man betalat. Databasen innehåller ett representativt urval av den svenska populationen. Efter tillstånd kan databasen användas av forskare och

studenter³. LINDA innehåller en stor mängd variabler men i Bilaga 1 finns en förteckning över de variabler jag har valt att plocka ut för åren 2000-2008⁴

Låt mig nu återgå till hur jag bearbetade datamängden för 2006 och använde mig av ”propensity score matching”. Ursprungligen fanns det drygt 800 000 individer med i materialet för 2006 men sedan gjorde jag vissa justeringar. Till att börja med jämförde jag datamängderna för år 2006 och år 2000 och behöll bara de individer som återfanns i båda för att möjliggöra studier av individernas historik. Det blir alltid ett visst bortfall mellan åren i LINDA. För att fokusera på personer som arbetar så valde jag sedan att bara ha kvar personer i åldrarna 20-65 år, med en inkomst av tjänst överstigande 20 000 kr/år. Vidare tog jag bort personer som hade någon form av inkomst av näringsverksamhet eftersom de kan tänkas drivas av andra incitament än anställda. Slutligen rensade jag bort vissa individer som inte hade någon uppgift om utbildningsnivå för att möjliggöra att ta med utbildning i min modell.

Efter att jag hade gjort allt det här fanns det drygt 300 000 individer kvar och 8777 av dem betalade förmögenhetsskatt. Jag gjorde även vissa andra bearbetningar av datamängden. Jag skapade dummyvariabler för förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och kapitalskatt där de som betalade respektive skatt fick en etta och de som inte gjorde det fick en nolla. Vidare gjorde jag en dummyvariabel för individernas disponibla totala familjeinkomst där de som hade en disponibel inkomst över 750 000 kr/år fick en etta. Även för utbildning och civilstånd skapades dummyvariabler. När det gäller utbildning fick de individer med minst två års eftergymnasial utbildning en etta och de övriga en nolla i protokollet. För civilstånd

. År 2006 har jag använt för matchningsförfarandet som jag beskrev ovan medan de tidigare åren har använts för att se de ihopmatchade individernas historik och avslöja eventuellt dåliga matchningar beroende på väldigt olika historik. År 2008 är sedan utfallsåret, det är där jag kan se vad som hänt under det första året helt utan förmögenhetsskatt.

3 Jag har fått ut mitt datamaterial via IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) i Uppsala.

4 Till min hjälp vid hanteringen av variablerna från LINDA har jag haft koddokument för åren 2000-2005 samt ett dokument som utförligt beskriver alla variabler för år 2002 och tidigare. Med koddokument menar jag ett

formulerades dummyvariabeln som så att ogifta individer fick en etta och alla övriga (gifta, skilda, änkor, änklingar o.s.v.) en nolla. Detta är en heltäckande redogörelse för vad jag har gjort med datamaterialet.

Ovan skrev jag att man inom ”propensity score matchning” räknar ut sannolikheten att vara behandlad. Detta görs oftast genom att man skattar en så kallad logit-modell (Guo et al., 2004). I en logit-modell skattar man sannolikheten att vara behandlad givet vissa värden på andra förklarande variabler (Bierens, 2008). Det generella utseendet på en logit-modell är följande:

Sannolikhet (P) för att vara behandlad givet vissa värden på variablerna X₁, X₂, .…, X_k=

P= 1/ (1+ exp(- β

- β

X

- β

X

-...- β

X

))

I mitt fall skattar jag alltså sannolikheten att betala förmögenhetsskatt (att dummyvariabeln för förmögenhetsskatt antar värdet 1) givet vissa värden på olika förklarande variabler såsom utbildningsnivå, hur mycket fastighetsskatt man betalar o.s.v. Även de förklarande variablerna kan naturligtvis bestå av både dummyvariabler och vanliga variabler. Det jag har gjort i mitt arbete är således att med hjälp av ursprungliga och skapade variabler skatta en modell som så bra som möjligt beskriver en persons sannolikhet att betala förmögenhetsskatt. Jag har prövat en mängd olika kombinationer av mina tillgängliga variabler och slutligen funnit en modell som verkar vara den bästa för just det datamaterial och de variabler som jag har arbetat med.

Denna modell och all relevant information om den finns presenterad i Bilaga 2. I det här läget vill jag framhålla att den logit-modell som jag har skattat enbart fyller en funktion som

verktyg i den här uppsatsen. För uppsatsens syfte har modellen inget intresse i sig, utan huvudsaken är att det är en god modell med i huvudsak signifikanta och logiska koefficienter som på ett rättvisande sätt kan förutsäga sannolikheten att någon betalar förmögenhetsskatt.

Därför lägger jag inte här mer energi på att resonera kring modellen utan hänvisar intresserade läsare till Bilaga 2.

Med hjälp av denna logit-modell har jag sedan skattat sannolikheten att betala

förmögenhetsskatt för alla individer i min datamängd och de har sorterats på grundval av denna sannolikhet. Efter detta har mitt stora manuella arbete kommit in i bilden då jag har försökt matcha individer med väldigt liknande sannolikhet att betala förmögenhetsskatt men där den ene faktiskt gör det och den andre inte. Jag har även gjort en översiktlig historisk tillbakablick på de tidigare åren tillbaka till 2000 för att försäkra mig om att jag inte matchat ihop individer med totalt olika historik. När jag har gjort den här matchningen har det skett en viss uppdelning efter inkomst. Eftersom det kan vara av intresse att studera om personer med olika inkomst har påverkats olika av den slopade förmögenhetsskatten har jag delat upp de personer som betalade förmögenhetsskatt år 2006 i två olika grupper; en grupp där

individerna hade en inkomst av tjänst som översteg 500 000 kr och en grupp där inkomsten var lägre än den angivna nivån. För gruppen med höginkomsttagare har jag ett material

bestående av 1397 stycken matchningar, baserade på sannolikhet att betala förmögenhetsskatt, mellan individer som betalade respektive inte betalade förmögenhetsskatt år 2006. För

gruppen med lägre inkomster är motsvarande antal matchningar 1542 stycken.

Sammanfattningsvis har jag alltså en grupp med 1397 höginkomsttagare som betalade förmögenhetsskatt år 2006 (behandlingsgruppen) och till denna en kontrollgrupp med 1397 individer som inte betalade förmögenhetsskatt år 2006. Tack vare matchningsförfarandet ska dessa grupper i genomsnitt ha ungefär samma karakteristika bortsett från förmögenhetsskatten.

Motsvarande gäller för individerna med en inkomst av tjänst som år 2006 var lägre än 500 000 kr.

Tack vare att jag nu har jämförbara grupper som bara skiljer sig åt när det gäller

förmögenhetsskatten, det vill säga den variabel som jag vill studera, blir mätningen relativt rättfram. Jag kommer observera genomsnittlig inkomst av tjänst för grupperna för år 2006 (innan förmögenhetsskatten slopades) och sedan för år 2008. Sedan räknar jag ut den procentuella förändringen i inkomst av tjänst grupperna var för sig och jämför sedan dessa värden. Det jag får ut genom denna difference-in-difference ansats är hur de som betalade förmögenhetsskatt har ändrat sin inkomst av tjänst relativt de individer som inte berördes av den slopade förmögenhetsskatten (Rosen & Gayer, 2008). Och det är ju just denna skillnad som kan sägas vara en effekt av den avskaffade förmögenhetsskatten. För att tydliggöra skriver jag nedan ut den beräkning som genomförs:

Effekt av den slopade förmögenhetsskatten på inkomst av tjänst= (Procentuell förändring i inkomst av tjänst för behandlingsgruppen mellan 2006-2008) – (Procentuell förändring i inkomst av tjänst för kontrollgruppen mellan 2006-2008)

Nu har vi således de förutsättningar och den nödvändiga förståelse för metoden som krävs för att kunna tolka resultatet av min studie som kommer redovisas i nästa avsnitt av uppsatsen.

2.3.2 Resultat

Jag börjar med att i nedanstående tabell redovisa resultatet för de individer som 2006 betalade förmögenhetsskatt och hade en inkomst av tjänst överstigande 500 000 kr. Resultatet baseras på 1397 observationer i de respektive grupperna. För att ge lite ytterligare förståelse för förmögenhetsskattens storlek kan jag konstatera att de 1397 personer som här betalade förmögenhetsskatt år 2006 i genomsnitt betalade en skatt på 28291 kr. Om vi tittar på hela gruppen av individer i databasen som betalade förmögenhetsskatt år 2006 uppgick de till 18626 personer och de betalade i genomsnitt en skatt på 21834 kr. För en sammanställning av alla relevanta siffror av liknande slag som ovan hänvisar jag till Bilaga 3.

Tabell 1: Resultat för individer med hög inkomst av tjänst

I den nedanstående tabellen kan vi se att den behandlade gruppen har minskat sin inkomst av tjänst med 1,41 % mellan 2006 och 2008. Motsvarande siffra för kontrollgruppen är en minskning med 1,37 %. Jämför vi dessa resultat kan vi konstatera att behandlingsgruppen har minskat sin inkomst av tjänst marginellt mer än kontrollgruppen.

Grupp Genomsnittlig inkomst av tjänst år 2006

Genomsnittlig inkomst av tjänst år 2008

Procentuell förändring i inkomst av tjänst

Behandlingsgrupp 882 115 kr 869 696 kr -1,41 %

Kontrollgrupp 665 678 kr 656 567 kr -1,37 %

När vi nu har den procentuella förändringen i inkomst av tjänst för båda grupperna kan vi lätt genomföra en difference-in-difference beräkning för att fastställa den slopade

förmögenhetsskattens effekt. I enlighet med vad som beskrivs ovan i metoddelen blir uträkningen som följer:

Effekt av den slopade förmögenhetsskatten = (-1,41 %) – (.1,37 %)= - 0,04 %.

Således kan vi konstatera att den behandlade gruppen, d.v.s. de som tack vare slopandet av förmögenhetsskatten fick en skattelättnad, minskade sin inkomst av tjänst med 0,04

procentenheter mer än kontrollgruppen. Detta innebär i praktiken att de både grupperna har haft en i det närmaste identisk utveckling när det gäller storleken på inkomst av tjänst mellan år 2006 och 2008. Den avskaffade förmögenhetsskatten verkar alltså inte ha haft någon effekt på arbetsutbudet mätt i termer av inkomst av tjänst. Det kan tyckas märkligt att inkomst av tjänst har minskat i de både grupperna men det kan troligtvis förklaras av att de personer som jag har studerat här har varit relativt gamla.

Nästa steg i min resultatredogörelse är att beskriva hur personer med en inkomst av tjänst som var lägre än 500 000 kr år 2006 reagerat på den avskaffade förmögenhetsskatten. Detta

redovisas i Tabell 2 nedan. Här har jag studerat 1542 individer i de respektive grupperna och personerna i behandlingsgruppen betalade år 2006 i genomsnitt 12205 kr i förmögenhetsskatt.

Tabell 2: Resultat för individer med lägre inkomst av tjänst

I den nedanstående tabellen kan vi se att den behandlade gruppen har ökat sin inkomst av tjänst med 8,08 %.

Motsvarande siffra för kontrollgruppen är en ökning med 6,48 %. Jämför vi dessa resultat kan vi konstatera att behandlingsgruppen har ökat sin inkomst av tjänst med 1,6 procentenheter mer än kontrollgruppen.

Grupp Genomsnittlig inkomst av tjänst år 2006

Genomsnittlig inkomst av tjänst år 2008

Procentuell förändring i inkomst av tjänst

Behandlingsgrupp 283 582 kr 306 496 kr +8,08 %

Kontrollgrupp 322 711 kr 343 613 kr +6,48 %

På samma sätt som ovan genomför vi nu en difference-in-difference beräkning med dessa resultat:

Effekt av förmögenhetsskatten= (8,08 %) – (6,48%)= 1,6 %.

Således kan vi konstatera att den behandlade gruppen har ökat sin inkomst av tjänst med 1,6 procentenheter mer än kontrollgruppen. Tolkningen av detta blir att den slopade

förmögenhetsskatten verkar ha haft en positiv inverkan på arbetsutbudet mätt i termer av inkomst av tjänst för personer med något lägre årsinkomster. Även här är det en liten skillnad i utvecklingen av inkomst av tjänst mellan år 2006 och år 2008 för de båda grupperna men betydligt större än för höginkomsttagarna ovan där skillnaden var försumbar. Intressant att notera, även om det ligger utanför den här uppsatsens ram, är att personerna med lägre inkomst verkar ha ökat sin inkomst av tjänst mycket mer än höginkomsttagarna. Detta kan

dels bero på att höginkomsttagarna i min studie har varit äldre och dels på att personerna med lägre inkomst har påverkats av marginalskatteminskningar i samband med jobbskatteavdraget.

I den följande tillika avslutande delen av min uppsats kommer jag föra ett resonemang kring hur mina resultat förhåller sig till den teori och den tidigare forskning som jag har beskrivit i uppsatsen.

3. Slutsats

Låt oss börja med att diskutera vad min studie säger om hur förmögenhetsskattsbetalande höginkomsttagare har reagerat på den slopade förmögenhetsskatten med avseende på

arbetsutbud. Mitt resultat för den här gruppen antyder att den avskaffade förmögenhetsskatten inte har haft någon som helst påverkan på dessa personers arbetsutbudsbeteende. Jag får visserligen fram ett negativt resultat (-0,04 % på inkomst av tjänst mellan år 2006 och 2008) vilket är konsistent med vad den neoklassiska modellen föreslår vid den typen av

inkomsteffekt som den slopade förmögenhetsskatten innebär, men den negativa effekten på inkomst av tjänst är så liten att den kan anses vara försumbar. Mitt resultat motsäger således teoribildningen men är å andra sidan likartat de resultat som den tidigare forskningen på området kommit fram till. De studier som jag har tagit del av och refererat till i min uppsats har nämligen alla visat att inkomsteffekter har haft en ytterst liten påverkan på arbetsutbudet vare sig man har mätt arbetsutbud i antalet arbetade timmar eller som i mitt fall någon form av inkomstmått före skatt. Eftersom mitt resultat och den teoribildning som min uppsats vilar på ger divergerande besked måste vi ställa oss frågan om min undersökning ger en felaktig bild eller om det är så att den neoklassiska modellen för valet mellan arbete och fritid på något sätt har brister. Jag kan naturligtvis inte utesluta att det finns svagheter i min studie, t.ex. att behandlings- och kontrollgrupper kanske är för olika varandra, men med stöd av tidigare forskning vågar jag nog ändå hävda att det är någonting som saknas i den teori som jag testar i den här uppsatsen. Det verkar finnas någon form av tröghet i det svenska arbetsutbudet som gör att inkomsteffekter inte får någon effekt. Ett rimligt resonemang synes vara att den neoklassiska modellen för valet mellan arbete och fritid i princip är riktig d.v.s. att ökningar av icke-arbetsinkomsten faktiskt leder till att personer vill jobba mindre men att det finns andra krafter som verkar i bakgrunden och som på något sätt buffrar bort effekter av ökningar i icke-arbetsinkomsten om de inte är tillräckligt stora. Det skulle t.ex. kunna handla om sociala normer som förhindrar förändringar av arbetsutbudet eller mer generellt en inflexibel arbetsmarknad. Just i det här fallet skulle det också kunna handla om att människor upplever en diskontinuitet i den politiska diskussionen kring förmögenhetsskattens existens varför de tror att en slopad förmögenhetsskatt inte är trovärdig på lång sikt. Därmed vågar man inte göra förändringar i sitt arbetsutbudsbeteende.

Jag vill i det här läget också gärna knyta an till mitt resonemang i inledningen av den här uppsatsen där jag skrev att man genom att studera effekterna av den avskaffade

förmögenhetsskatten också kan få en ökad förståelse för effekterna av jobbskatteavdraget. För personer med inkomster över någonstans kring 350 000 kr/ år innebär jobbskatteavdraget enbart en genomsnittlig skattesänkning och ingen förändring när det gäller marginalskatten.

Det handlar alltså enbart om en inkomsteffekt. Jag konstaterade i inledningen också att storleken på den här skattesänkningen påminde om storleken på den skatt som försvann när förmögenhetsskatten avskaffades. På grundval av mitt resultat i den här uppsatsen och tidigare forskning finns det anledning att tro att dessa individer inte har minskat eller kommer att

minska sitt arbetsutbud på grund av jobbskatteavdraget vilket annars har befarats av vissa.

Inkomsteffekter har helt enkelt svårt att få genomslag på det svenska arbetsutbudet.

För gruppen av förmögenhetsskattsbetalande individer från den lägre inkomstnivån motsade mitt resultat än mer hypotesen om att en slopad förmögenhetsskatt skulle ha en negativ inverkan på arbetsutbudet. Jag fick fram ett positivt resultat på effekten på inkomst av tjänst (+1,6 % på inkomst av tjänst mellan år 2006 och 2008). Detta är förvånande och antyder något som jag inte nämnde ovan, nämligen att den neoklassiska modellen för valet mellan arbete och fritid visserligen kanske är riktig men att fritid helt enkelt skulle kunna vara en inferiör vara för den här gruppen d.v.s. en vara som man konsumerar mindre av när man blir rikare. Det finns dock inget stöd för detta i den tidigare forskningen varför man mer får se mitt resultat mer som en tillfällighet orsakad av en för liten datamängd och inte perfekt matchade behandlings- och kontrollgrupper. Det är ju dock fortfarande en relativt liten effekt som jag har uppmätt.

Slutligen kan man ställa sig frågan varför de respektive inkomstgrupperna har reagerat olika på slopandet av förmögenhetsskatten. Det är visserligen en liten skillnad (-0,04 % respektive +1,6 %) men ändå tillräcklig för att förtjäna uppmärksamhet. Svaret är nog inte svårare än så än att höginkomsttagarna helt enkelt i absoluta tal har fått en större skattesänkning och

därmed en större ökning av icke-arbetsinkomsten. I mitt fall betalade den undersökta gruppen av höginkomsttagare i genomsnitt ca 28 000 kr i förmögenhetsskatt år 2006 och motsvarande siffra för individerna från den lägre inkomstnivån var ca 12 000 kr. Det är därför naturligt och helt i överensstämmelse med den neoklassiska modellen för valet mellan arbete och fritid att höginkomsttagarna i varje fall har uppvisat en något mer förväntad reaktion på den slopade förmögenhetsskatten, d.v.s. en svag minskning av inkomst av tjänst.

Referenser

Aronsson, T & Walker J R. (2010), “Labor Supply, Tax Base, and Public Policy in Sweden”, Reforming the Welfare State – Recovery and beyond in Sweden, The University of Chicago Press, Chicago.

Bierens, Herman J., (2008), The Logit Model: Estimation, Testing and Interpreation (Elektroniskt)

Tillgänglig: < http://econ.la.psu.edu/~hbierens/ML_LOGIT.PDF > (2010-05-03) Borjas, G. (2010), Labor Economics, McGraw-Hill, New York.

Guo, S., Barth, R & Gibbons, C. (2004), Introduction to propensity score matchning: A new device for program evaluation (Elektroniskt)

Tillgänglig: <http://ssw.unc.edu/VRC/Lectures/PSM_SSWR_2004.ppt> (2010-04-29).

Hansson, Å. (2004), Förmögenhetsskatten som symbol, No 39 Ratio Working Papers, Ratio Institute.

Lundgren, S (red.). (2008), Vägar till full sysselsättning (Elektroniskt), Tillgänglig: < http://www.sns.se/document/kr2008.pdf> (2010-05-21)

Magnusson, M & Wilgotson, T. (2009), Avskaffandet av förmögenhetsskatten- Hur påverkas företagen?, Högskolan Skövde.

Proposition 2007/08:26, Slopad förmögenhetsskatt m.m., Finansdepartementet, Fritzes, Stockholm.

Rosen, Harvey S & Gayer, T. (2008), Public Finance, McGraw-Hill, New York.

SCB (2007), Mer om undersökningen- LINDA (Elektroniskt)

Tillgänglig: < http://www.scb.se/Pages/Standard____38902.aspx > (2010-05-03) Skatteverket (2007), Övergripande om förmögenhetsbeskattning (Elektroniskt) Tillgänglig:<

http://www.skatteverket.se/skatter/vardepapper/formogenhetsbeskattning.4.7459477810 df5bccdd4800031818.html > (2010-04-08).

SOU 2004:36, Reformerade egendomsskatter, Finansdepartementet, Fritzes, Stockholm.

Appendix

Bilaga 1.

BIDNR: identitetsnummer för samtliga individer BKON: Kön

BLKFA: Aktuell folkbokföringsort BCIV: Civilstånd för inkomståret

SKAP: Statlig inkomstskatt på kapitalinkomster

BBRN15: Antal barn under 16 år som 1 nov är folkbokförda hos personen (2000-2001) BBRN167: Antal barn i åldern 16-17 år som 1 nov är folkbokförda hos individen (2000-2001) BANTBRNH: Antal barn (2002-2007)

BALD: Personens ålder 31/12 inkomståret

BFORV: Förvärvsarbetande eller ej. Arbetsinkomst skall vara större är årets basbelopp BYSTM: Yrkesställning om förvärvsarbetande. Anställd eller företagare

SFAST: Fastighetsskatt SFORM: Förmögenhetsskatt

NRV: Inkomst av näringsverksamhet TLONT: Löneinkomst

CSFVI: Sammanräknad förvärvsinkomst (TTJ + NRV) CARB: Arbetsinkomst

TTJ: Inkomst av tjänst

BSUNINR: Högsta utbildning, inriktning BSUNNIV: Högsta utbildning, nivå

BFAMTP: Familjetyp samt om makar/sambo hur mycket var och en arbetar FSP: Skattepliktig förmögenhet, egen

FBESK: Beskattningsbar förmögenhet, familj

TKASSA: Ersättning från arbetslöshetskassa vid arbetslöshet

TSJUK: Sjukpenning, havandeskapspenning smittbärarpenning och sjuklönegaranti.

Ersättning fr.o.m. 15:e sjukdagen CDISPLH: Disponibel inkomst, familj.

Bilaga 2. Logit-modell som användes vid matchningen

Jag skattade en logit-modell på följande form:

P(betala förmögenhetsskatt)= 1/(1+exp(- β

- β

D

- β

D

- β

D

- β

D

-β

D

-β

D

-β

*ålder-β

*inkomst-β

*kassa-β

*sjuk))

Förklaringar

D_kap antar värdet 1 när en person betalar kapitalskatt (0 om inte) Dfast antar värdet 1 när en person betalar fastighetsskatt

Ddisp antar värdet 1 när en persons familj har en disponibel inkomst som överstiger 750 000 kr/år

Dutb antar värdet 1 när en person har minst två års eftergymnasial utbildning Dkön antar värdet 1 när en person är en man

D_civ antar värdet 1 när en person är ogift (alla andra fall 0) Åldersvariabeln är helt normal

Inkomst står för inkomst av tjänst

Kassa står för ersättning från arbetslöshetskassa Sjuk står för ersättning från sjukpenning

Tabell 3: Koefficienter i logit-modellen

I den här tabellen redovisas värdena på de koefficienter som ingår i modellen. Även standardfel och p-värden presenteras. Observera att alla koefficienter är signifikanta på alla vanliga signifikansnivåer.

Koefficient Värde Standardfel P-värde

β

(konstant) ^{-9,857 0,085 0,000}

β

(Dkap) ^{2,453 0,031 0,000}

β

(Dfast) ^{1,129 0,032 0,000}

β

(Ddisp) ^{1,522 0,030 0,000}

β

(Dutb) ^{0,602 0,025 0,000}

β

(Dkön) ^{-0,186 0,026 0,000}

β

(Dciv) ^{0,576 0,033 0,000}

β

(Ålder) ^{0,069 0,001 0,000}

β

(Inkomst) ^7,36*10

^3,89*10

^0,000 β

(Kassa) ^-2,15*10

^7,33*10

^0,003 β

(Sjuk) ^-1,49*10

^5,27*10

^0,005

Vid skattningen av modellen användes 311 904 observationer.

Modellens pseudo-R² värde är : R²=0,3230

Bilaga 3. Statistik från resultatdelen

Tabell 4: Storlek på förmögenhetsskatten för alla i databasen som betalade den år 2006

Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

18626 21 834 kr 151 087 kr 1 kr 1,73 * 10⁷ kr

Tabell 5: Storlek på förmögenhetsskatten för höginkomsttagare år 2006

Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

1397 28 291 kr 127 726 kr 11 kr 4 300 000 kr

Tabell 6: Storlek på förmögenhetsskatten för individer med lägre inkomst

Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

1542 12 205 kr 22698 kr 3 kr 569 175 kr

Tabell 7: Inkomst av tjänst år 2006 och 2008 för förmögenhetsskattsbetalande höginkomsttagare

År Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

2006 1397 882 115 kr 625 331 kr 500184 kr 8 404 493 kr

2008 1397 869 696 kr 721 529 kr 812 kr 1,15 * 10⁷ kr

Tabell 8: Inkomst av tjänst år 2006 och 2008 för personer som inte betalade

förmögenhetsskatt år 2006 och som matchats ihop med förmögenhetsskattsbetalande höginkomsttagare

År Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde 2006 1397 665 679 kr 755 003 kr 36 000 kr 1,1 * 10⁷ kr

2008 1397 656 567 kr 729 626 kr 500 kr 1,11 * 10⁷ kr

Tabell 9: Inkomst av tjänst år 2006 och 2008 för förmögenhetsskattsbetalande individer i den lägre inkomstnivån

År Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

2006 1542 283 582 kr 104 481 kr 20 000 kr 499 922 kr

2008 1542 306 496 kr 184 475 kr 157 kr 5 153 040 kr

Tabell 10: Inkomst av tjänst år 2006 och 2008 för personer som inte betalade

förmögenhetsskatt år 2006 och som matchats ihop med förmögenhetsskattsbetalande individer från den lägre inkomstnivån

År Antal observationer

Medelvärde Standardavvikelse Minvärde Maxvärde

2006 1542 322 711 kr 204 228 kr 24 204 kr 2 265 840 kr

2008 1542 343 613 kr 226 354 kr 389 kr 2 654 919 kr