• No results found

Riskerar tjädern att dö ut på grund av ett intensivt skogsbruk? Erik Widén Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Riskerar tjädern att dö ut på grund av ett intensivt skogsbruk? Erik Widén Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Riskerar tjädern att dö ut på grund av ett intensivt skogsbruk?

Erik Widén

Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2016 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet

Eftersom vi i dagens moderna samhälle praktiserar en intensiv skogsavverkning, är det av stor vikt att få kunskap om hur avverkningen påverkar olika arter. Tjädern är beroende av vad skogen erbjuder i form av boplats och föda och genom att bevara tjädern gynnas även många andra arter som lever i samma områden. Flera studier har gjorts för att få mer kunskap om hur tjädern påverkas av skogsbruket och det verkar som om flera faktorer spelar in. Bland annat skövlas äldre skog och ersätts av unga träd vilket kan förstöra den miljö där tjädern häckar. Det finns även en risk för födobrist då blåbär missgynnas av kalavverkning.

Det är nödvändigt att fortsätta forska på området eftersom det är viktigt att förstå hur skogsbrukets påverkan för att kunna bevara skogslevande arter.

Intensiv skogsavverkning, en fara för skogshönsen?

Många populationer av tjäder minskar och orsakerna till varför är fortfarande inte helt klarlagda. Många forskare anser att det intensiva skogsbruket kan vara en viktig orsak, men det finns även de som har visat att en intensiv avverkning inte har någon större påverkan. De anser istället att arten har anpassat sig och klarar av att leva trots människans ingrepp. Tjäder är en fågel som är starkt förknippad med skogsmiljöer och mycket forskning har lagts på att studera var arten påträffas för att se hur dess livsmiljö ser ut. På så sätt kan forskarna lättare förutspå ifall tjädern kan klara sig i områden där skogsområden har förstörts av kalhyggen och planterad skog. En intressant upptäckt är att tjäder har påträffats även i yngre skog och inte bara i äldre skog som tidigare ansetts vara dess enda levnadsmiljö. Skulle det vara så att tjädern inte är beroende av gammal skog kan detta ses som ett bevis för att arten inte påverkas i den utsträckning som befarats. Men det gäller att komma ihåg att trots tjäderns förmåga att leva i en yngre skog har avverkning fler konsekvenser som till exempel att gräs konkurrerar ut blåbär på kalhyggen. Blåbär är en viktig födotillgång för tjäder och att avverka kan således leda till brist på föda.

Ett annat område som fått uppmärksamhet från forskarna är hur tjäder påverkas av ett ökat antal rovdjur, till exempel rödräv som äter artens ungar. Studier har nämligen kommit fram till att vissa rovdjur ökar i antal när en skog delas upp i mindre områden av kalhyggen. Att de ökar i antal beror troligtvis på att sorkar och andra gnagare blir fler till följd av att gräs dominerar på kalhyggena. Sorkar utgör en stor del av rödrävens diet. Hur detta påverkar tjädern är inte helt klarlagt och det kan vara så att räven inte utgör ett så stort hot mot fåglarna. Istället kan det vara så att duvhök som är en skogslevande rovfågel utgör ett större hot. Detta skulle medföra att skogsbruket inte orsakar en ökad risk för angrepp av rovdjur på skogslevande fåglar. Det kan dock vara så att rödräv, när antalet sorkar är lågt, angriper fler tjäderungar. Det är viktigt att fortsatt forskning sker på området för att säkerställa vilken påverkan skogsbruket har på tjäder för att på bästa sätt kunna bevara arten.

Mer information

För mer information kring skogsbrukets påverkan på skogshöns:

(2)

Widén E. 2016. Hur påverkas tjäder (Tetrao urogallus), orre (Tetrao tetrix) och järpe (Bonasa bonasia) av dagens moderna skogsbruk? Självständigt arbete i biologi, 1BG210, Uppsala universitet.

References

Related documents

När signalkräftor planterats ut i sjöar där flodkräfta fanns så överfördes sjukdomen till de inhemska kräftorna som alla insjuknade och hela populationen av flodkräfta slogs

Det blir svårare för den presynaptiska cellen (cellen som skickar ut signalen) att sända ut neurotransmittorer, och i vissa fall tillbakabildas hela neuronutskottet.. LTD är

Tre arter finns inom detta släkte: ejder (Somateria mollissima), praktejder (Somateria spectabilis) samt glasögonejder (Somateria fischeri), se faktarutan. Av dessa är det

Exponeringen hos människor, speciellt små barn, bör minska och hanteringen av pyretroider måste gå rätt till för att minska utsläppen. Genom tydligare varningsetiketter

Sedan skiftar miljön åter igen tillbaka till miljö 1, varpå celler som bär på en.. konformationsförändring tillbaka till [psi-] åter igen är de som är bäst anpassade till den

Dessa är i själva verket också Dicty men har en mutation som gör att de aldrig behöver bilda skaftet i svampfasen och därmed inte heller behöver offra sig för resten av kolonin.

Det blir även svårare för dem att anpassa sig till miljöförändringar som kan komma att ske i de områden där de lever.. Effekter

Tyvärr finns det en stor nackdel med att vara stilla länge i kallt vatten, musklerna blir nämligen stela av kylan. Därmed blir det omöjligt att simma vilket gör att