hemsida/webbportal
för nationella minoriteter
FÖRSTUDIE
Rapportinnehåll
Uppdraget ...3
Sammanfattande förslag ...3
Bakgrund ...4
Behovet av en webbplats ...4
Pågående insatser ...5
Webbportal för de nationella minoriteterna ...6
Webbportalen www.minoritet.se - vision ...6
www.minoritet.se ...6
Webbportalen står på fem ben ...7
Målgrupper ...7
Innehåll ...7
Presentation och form ...7
Teknisk lösning ...8
Genomförande ...9
Mottagarorganisation (överlämnande) ... 10
Kostnader - etapp 2... 11
Kostander - etapp 3... 12
Media i utveckling ... 13
Modern systemutveckling ... 15
Portalskiss ... 16
Uppdraget
Regeringen uppdrog åt Sametinget, 2007-11-08, att genomföra en förstudie om en hemsida rörande de nationella minoriteterna.
Enligt direktiven ska uppdraget genomföras i samråd med de nationella minoriteternas samarbetsorgan SWEBLUL/Swedish Bureau for Lesser Used Languages och Myndigheten for skolutveckling.
Den planerade hemsidan ska innehålla ett dokumentarkiv med sökfunktion där man ska kunna söka efter konventioner, propositioner, skrivelser, rapporter från myndigheter och organisationer, broschyrer, skol- och utbildningsmaterial m.m. Det bör också finnas material som stärker de nationella minoriteterna i deras egna strävanden att bevara sitt språk och sin kultur, bland annat material rörande språklig revitalisering, tvåsprå- kighet och nätverksarbete. Det ska också finnas mojlighet att lägga in material rörande respektive minoritet, till exempel länkar till organisationers egna sidor och minoritetsspråkligt material.
Sametingets hemsida (www.samer.se) och Regeringskansliets hemsida (www.manskligarattigheter.se) bör kunna utgöra förebilder for den nya hemsidan.
På Sametingets uppdrag har Nils Gustav Labba ansvarat för förstudien.
Sammanfattande förslag
I förstudien presenteras förslag till en hemsida (webbportal) för nationella minoriteter för att samordna befintlig information och skapa förutsättningar för en effektiv informationsspridning om de nationella minoriteterna, deras språk, kultur och samhällsliv. I förstudien används begreppet ”webbportal” eftersom förslaget handlar om en skalbar webbplats med stora utvecklingsmöjligheter.
Webbportalen www.minoritet.se är en modernt designad mötesplats på Internet. En spännande och infor- mativ portal för den som vill lära känna de nationella minoriteterna i Sverige. En samlad adress är enklare att marknadsföra med tanke på den informationsanarki och spretighet som idag kännetecknar Internet.
Utvecklingsprocessens genomgörande kan schematiskt delas in i tre faser.
1. Igångsättandefas genom en förstudie som föreslår innehåll, form, teknik, huvudman och genomförande, 2. Genomförandefas i form av ett projekt på två år som utvecklar webbportalen, ägarorganisation och fasar in verksamheten hos den blivande huvudmannen,
3. Driftfas, där den nya huvudmannen driver och utvecklar webbportalen.
Vi föreslår att regeringen uppdrar åt SWEBLUL, alternativt Sametinget, i samverkan med de nationella minoriteternas organisationer, att producera webbportalen. I uppdraget ingår också att skapa en anpassad organisation för ägande och drift och under projektperioden fasa in den nya huvudmannen och mottagar- organisationen, på liknande sätt som Samiskt Informationscentrum etablerades.
Uppdraget är på två år och finansieras genom ett särskilt anslag. Kostnaderna för genomförandeprojektet är beräknad till 3,5 miljoner kronor.
Vidare föreslår vi SWEBLUL som huvudman för webbportalen, genom ett så kallat ”allmänt uppdrag” och med ett årligt anslag till verksamheten, via statsbudgeten. Driften av webbportalen och informationsverk- samheten lokaliseras efter hand till Stockholm, vilket skapar en möjlighet att långsiktigt utveckla ett ”infor- mationscentrum” för de nationella minoriteterna i huvudstaden.
Webbportalen www.minoritet.se byggs upp med öppen källkod, eller motsvarande. En anpassad teknisk
Bakgrund
Sverige har genom ratificeringen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter åtagit sig att främja de nationella minoriteternas förutsättningar att bibehålla och utveckla sin kultur och bevara de väsentliga delarna av sin identitet. En viktig del av identiteten ar språket. Genom ratificeringen av den euro- peiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (minoritetsspråkskonventionen) har Sverige vidare åtagit sig att vidta åtgärder for att minoritetsspråken bevaras och utvecklas.
Målet for den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd for de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande,
(prop. 2000/01:1, utg. omr. 8, bet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:72).
Behovet av en webbplats
Enligt minoritetsspråkskonventionens artikel 6 ska undertecknande stater se till att berörda myndigheter, organisationer och personer informeras om rättigheter och skyldigheter i konventionen.
Nationella uppföljningar av minoritetspolitiken som gjorts på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens Iän och riksdagens konstitutionsutskott visar på behovet av att öka kunskaperna om de nationella minorite- terna och Sveriges minoritetsåtaganden.
I rapporten ”Nationella minoriteter och minoritetsspråk - Uppföljning av Sveriges efterlevnad av Europa- rådets konventioner på nationell nivå: ett minoritetsspråksperspektiv” konstateras att berörda nivåer inte nåtts av relevant information och att informationen inte alltid går fram på grund av att negativa attityder och värderingar står i vägen (rapport till konstitutionsutskottet december 2004, s 50).
Slutsatsen är att en strategi for en klar och pedagogisk förmedling om vad minoritetspolitiken gäller behö- ver utvecklas. Utredningen om finska och sydsamiska språken konstaterade bland annat att informations- insatser behöver genomforas for att höja kunskapsnivån på nationell, regional och lokal nivå (SOU 2005:40 s 181).
I läroplanen ställs krav på att skoleleverna lär sig om de nationella minoriteternas språk och kultur. Det är dock få läroböcker som tar upp dessa frågor, vilket innebar att det är svart för skolorna att leva upp till läroplanens krav.
En annan aspekt är att de nationella minoriteterna också har bristande kunskaper om Sveriges internatio- nella minoritetsåtaganden, den svenska minoritetspolitikens målsättning och gällande minoritetssprakslag- stiftning. En minoritet som inte känner till sina rättigheter har svårt att nyttja de rättigheter som lagstift- ningen ger.
Europarådets expertkommitté har i samband med uppföljning av Sveriges åtaganden konstaterat att bris- tande efterlevnad på lokal nivå till stor del beror på okunskap.
Europarådets ministerkommitté har i sina rekommendationer i september 2006 uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att öka medvetenheten och förståelsen for minoritetsspråken i det svenska samhället.
Medan förstudiearbetet pågått har regeringen tagit ett glädjande beslut om nya regler för modersmålsun- dervisning. Regerigen beslutade den 6 mars 2008 att villkor för modersmålsundervisning ska vara lika för alla nationella minoritetsspråk och att de nationella minoritetsspråken i Sverige ska jämställas med moders- målsundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringsbeslutet innebär att modersmålsundervisning på finska och jiddisch jämställs med de regler som gäller för elever som talar samiska, meänkieli och romani chib.
De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2008.
Pågående insatser
Regeringen har tidigare genomfört en informationssatsning rörande samerna som avslutades 2004.
Som en del av denna satsning fick Sametinget i uppdrag att bygga upp ett nationellt samiskt informations- centrum. Dess uppdrag är att öka människors kunskaper om samer och samisk kultur.
I uppdraget ingår bland annat att svara på frågor, initiera och medverka vid arrangemang och kampanjer.
Syftet är att öka tillgången på information, göra den lättillgänglig och på alla sätt främja informationen om det samiska i samhället.
Samiskt Informationscentrum har bland annat utarbetat en omfattande webbportal om samer och samiskt samhällsliv (www.samer.se). Regeringens bedömer, i uppdraget till Sametinget, att en liknande hemsida rörande nationella minoriteter skulle förbättra Sveriges implementering av minoritetskonventionerna.
Det skulle också ge en gemensam informationsingång för frågor som rör nationella minoriteter och un- derlätta för allmänheten och myndigheter som söker information om minoritetsrättigheter och nationella minoriteter.
Delegationen för romska frågor inrättades av regeringen i februari 2007. Delegationen har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja de mänskliga rättighe- terna, vara nationellt pådrivande i arbetet med att förbättra romernas situation i Sverige. Delegationens uppdrag är tidsbegränsat och ska resultera i en utredning i vilken förslag om hur arbetet för att förbättra romernas livsvillkor skall redovisas till regeringen i slutet av 2009. I december 2007 lanserade Delegationen för romska frågor en ny webbplats (http://www.romadelegationen.se) som riktar sig till kommuner, med information om regeringens minoritetspolitik och hur Sverige och andra länder arbetar för att förbättra romernas situation.
Metodval
Alla utredningar och undersökningar som studerat frågeställningar som handlar om kunskap och kännedom om de nationella minoriteterna, deras språk och kultur konstaterar att det finns en stor kunskapslucka och djupgående fördomar. Det finns därför ingen anledning att mera utförligt analysera behovet av samlande webbportal. Motiven i Regeringens uppdrag är i det här avseendet tillräckliga.
Som underlag till förslaget och den valda strategin har samtal förts med de viktiga och centrala informa- tionsspridarna. Arbetet har skett i nära samverkan med med referenspersoner från SWEBLUL, Birger Winsa, och myndigheten för skolutveckling (MSU), Mats Wennerholm.
Referensgruppen har träffast fyra gånger under förstudieperioden. Därutöver har det skett en hel del tele- fonkontakter med företrädare för respektive minoritetsgrupp när det gäller den framtida organisationsfrå- gan och webbportalens innehåll.
I referensgruppen gjordes tidigt den bedömningen att själva hemsidan, dess innehåll, form och teknik är den enklare delen i processen. I det här avseendet handlar det om att hitta en rimlig ambitionsnivå och skapa en lösning som är skalbar och som kan utvecklas efterhand.
Det som är mera komplicerat är frågan; Vem ska vara huvudman och driva hemsidan?
Av den anledningen har organisationsfrågan processats från första början och diskuterats förutsättningslöst utifrån pragmatiska utgångspunkter.
SWEBLUL:s styrelse har i det här sammanhanget varit en viktig partner. SWEBLUL:s vice ordförande, Esko Melakari, har deltagit i referensgruppens samtliga möten.
Webbportal för de nationella minoriteterna
I förstudien presenteras förslag till en hemsida (webbportal) för nationella minoriteter för att samordna befintlig information och skapa förutsättningar för en effektiv informationsspridning om de nationella minoriteterna, deras språk, kultur och samhällsliv. I förstudien används begreppet ”webbportal” eftersom förslaget handlar om en skalbar webbplats med stora utvecklingsmöjligheter.
Webbportalen kan innehållsmässigt koncentreras på information om judar, romer, sverigefinnar och torne- dalingar. Detta eftersom samerna, genom etableringen av Samiskt Informationscentrum 2005, har en egen webbkanal och en omfattande informationsverksamhet som drivs med fast statligt stöd och ägs av Sam- etinget.
Webbportalen ska:
öka majoritetsbefolkningens kunskap om Sveriges internationella minoritetsåtaganden, minoritetspoli-
•
tiken och de nationella minoriteterna,
underlätta arbetet inom förvaltningsområden,
•
underlätta genomförandet av kravet i läroplanen rörande undervisning om de nationella minoriteterna,
•
öka de nationella minoriteternas kunskap om minoritetsrättigheter,
•
ge respektive minoritet verktyg for att sprida kunskap inom gruppen, mellan grupperna och till majori-
•
tetsbefolkningen samt
ge minoriteterna mojlighet till att stärka det språkliga revitaliseringsarbetet.
•
Webbportalen www.minoritet.se - vision
De nationella minoriteterna är en viktig nationell tillgång och en integrerad del av det svenska kul- turarvet.
Minoriteterna har ett starkt inflytande över informationsspridningen om deras språk och kultur.
Kunskapen om Sveriges nationella minoriteter och tillgängligheten på information är god.
Det finns en högklassig och modern webbportal som fungerar som en samlande informationskanal.
För elever i företrädesvis grundskolan finns en anpassad interaktiv webbavdelning som ger ökad kunskap och tillgång till digitala läromedel på de nationella minoritetsspråken.
www.minoritet.se
Webbportalen www.minoritet.se är en modernt designad mötesplats på Internet. En spännande och infor- mativ portal för den som vill lära känna de nationella minoriteterna i Sverige. En samlad adress är enklare att marknadsföra med tanke på den informationsanarki och spretighet som idag kännetecknar Internet.
www.minoritet.se är i huvudsak en svenskspråkig mötesplats på Internet för aktuell information, sam-
•
manhang, bakgrundsinformation och för den som vill fördjupa sig i frågeställningar som rör de natio- nella minoriteterna i Sverige,
www.minoritet.se är multimedieportalen där de nationella minoriteterna ger sin egen berättelse. I
•
strömmande video- och ljud presenteras de nationella minoriteterna, deras historia, språk och kulturak- tivitete,
www.minoritet.se ska ses som ett modernt informationsprojekt i formen av de nationella minoriteter-
•
nas egen berättelse och gestaltning av historia och nutid,
www.minoritet.se är politiskt obunden, vilket är en förutsättning för webbsidans trovärdighet och of-
•
ficiella funktion.
Webbportalen står på fem ben
www.minoritet.se ger direkt möjlighet att ta del av en bred och samlad information om de nationella 1.
minoriteterna. Informationen förmedlas via kategorisidor med artiklar, faktablad, statistik, bilder, lit- teraturhänvisningar med mera. Portalen innehåller också ett sökbart dokumentarkiv, med offentligt publicerat material om nationella minoriteter och även NGO- material.
Portalen innehåller en avdelning för strömmande video med ett mångsidigt utbud av kortfiler och 2.
videobaserade bildspel.
Från portalens länksamling kan besökaren snabbt hitta rätt till den instans, organisation eller myndighet 3.
som har den efterfrågade informationen.
www.minoritet.se hjälper besökaren att hålla sig ajour med aktuella händelser och sakfrågor. Det görs 4.
genom omvärldsbevakning, artiklar, reportage, kalendarium samt tips på program och nyheter i radio och TV.
Skolväsendet ges möjlighet att hämta lättillgängligt bakgrundsmaterial om de nationella minoriteterna 5.
på portalen. Det finns också interaktiva spårkinslag för elever.
Målgrupper
De nationella minoriteterna
•
Offentliga myndigheter, institutioner och media
•
Skolväsendet och utbildningsanordnare
•
Internationella läsare
•
Svenskspråkig allmänhet
•
Innehåll
Webbportalen www.minoritet.se har tyngdpunkten lagd på lättillgänglig information om de nationella minoriteterna. Portalen är också ett medium för aktuell samhällsbevakning med prioritering av principiellt viktiga och intressanta omvärldsskeenden som påverkar minoriteterna och enskilda individer i minoritets- gruppen.
www.minoritet.se följer den minoritetspolitiska debatten och ger utrymme för aktuella artiklar och
•
reportage,
www.minoritet.se satsar tid och resurser på att presentera bakgrund och analyser till skeenden,
•
www.minoritet.se har ett särkilt intresse för aktuella frågeställningar som berör barn och ungdomar
•
som grupp och enskilda,
www.minoritet.se arbetar inte med renodlad daglig nyhetsbevakning. Det dagliga nyhetsflödet presen-
•
teras däremot genom omvärldsbevakning, via så kallad ”medieagent”, på portalens startsida.
Presentation och form
www.minoritet.se skall vara lättillgänglig, med ett begripligt och vårdat språk,
•
www.minoritet.se tillåter att experimentera med en kombination av bild, text och ljudfiler,
•
www.minoritet.se ställer stora krav på bilder och illustrationer och strävar efter att hålla en hög kvalitet
•
på all visuell kommunikation. Att utveckla förmågan att kommunicera visuellt handlar om att utveckla kunskaper i att tolka bilder och visualiseringar i olika sammanhang,
www.minoritet.se har en avdelning på engelska med basinformation om svensk minoritetsspråkpolitik
•
och översiktlig presentation av de nationella minoriteterna, för att tillgodose målgruppen ”internatio- nella läsare”. Den engelskspråkiga avdelningen innehåller också avdelning med aktualiteter om Sveriges nationella minoritetspolitik.
Teknisk lösning
Förslag:
Webbportalen www.minoritet.se byggs upp med öppen källkod, eller motsvarande. Det är viktigt att eftersträva hög säkerhet och mobilitet (möjlighet att flytta innehåll och teknik mellan olika leverantörer).
En anpassad teknisk lösning, med möjlighet till webbaserad dialog (webb 2.0) tas fram och utvecklas under projektperioden.
Öppen källkod, engelska Open Source, innebär att källkoden till ett datorprogram, är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Detta gör att användaren kan anpassa och utveckla programmet efter egna behov på ett kostnadseffektivt sätt, förutsatt att användaren har webbteknisk kom- petens i organisationen.
Bland CMS verktygen (program för internetpublicering) finns exempelvis Joomla och Drupal som är i ständig utveckling och där de senaste versionerna är väl så användarvänliga och avancerade som de bästa kommer- siella CMS-lösningarna. Joomla och Drupal tillhör också idag de mest använda verktygen för publicering på Internet.
Ett webbpubliceringssystem som är bygg på öppen källkod har inga kostnader för licenser och komponent- utveckling. Om det i slutändan blir billigare än en kommersiell lösning beror helt på den som implementerar mjukvaran. En mjukvara är inte gratis bara för att källkoden är öppen, det som tillkommer är den grafiska produktionen med mallar, anpassning och implementering. Den som äger och driver en webbportal som bygger på öppen källkod måste ha egen teknisk kompetens för att anpassa, hantera och utveckla CMS-verk- tyget. Myndigheten för skolutveckling jobbar exempelvis med öppen källkod på sina nya modersmålssidor (www.temamodersmal.se).
Motsatsen till öppen källkod kallas proprietär källkod, den ägs av någon som också ansvarar för utveckling och support. Den största fördelen med proprietär källkod är att köparen har tillgång till kvalificerad service och support under både uppbyggnads- och driftfas. Nackdelen är, förutom licenskostnaderna, att kunden är bunden till en leverantör med allt vad det kan innebära i risktagande med tanke på den snabba utveckling som sker inom webbpublicering.
Den ökade konkurrensen, med kvalificerade open source lösningar, har skapat ett nytt segment av CMS- verktyg där kommersiella aktörer idag erbjuder lösningar som kunden själv kan anpassa, utan licenskostna- der. Användaren kan skräddarsy publiceringsmiljön genom en mäng olika komponenter där källoden är fri och kan modifieras. Däremot är inte programmets kärna alltid öppen för modifieringar. Affärsidén inom det här nya segmentet är att erbjuda en kostnadseffektiv plattform för webbpublicering där kunden även har möjlighet till service och utvecklingshjälp från programleverantören.
Många myndigheter och organisationer väljer idag att jobba med publiceringslösningar inom det här segmentet, eftersom det ger möjlighet att antingen själv bygga upp teknisk utvecklingskompetens eller att köpa det från leverantörern. Det finns ett antal exempel på myndighetssidor byggda med den här typen av lösningar. Språkrådets nya hemsida www.sprakradet.se bygger på en lösning där källkoden är fri.
En lösning med öppen källkod eller motsvarande ger projektet i en stor frihet att integrerar teknik och inehåll och efterhand bygga på med nya komponenter, så kallad iterativ och inkrementell systemutveckling.
Det innebär att webbportalen kan öppnas ganska snabbt med basinformation och projektnyheter medan arbetet med portalen, under projektperioden, utvecklas efterhand i dialog med användarna.
Genomförande
Utvecklingsprocessens genomgörande kan schematiskt delas in i tre faser.
Igångsättandefas genom en förstudie som föreslår innehåll, form, teknik, huvudman och genomför- 1.
ande,
Genomförandefas i form av ett projekt på två år som utvecklar webbportalen, ägarorganisation och 2.
fasar in verksamheten hos den blivande huvudmannen,
Driftfas, där den nya huvudmannen driver och utvecklar webbportalen med ett årligt anslag via stats- 3.
budgeten.
Förslag:
Regeringen uppdrar åt SWEBLUL, alternativt Sametinget, i samverkan med de nationella minoriteternas organisationer, att producera webbpor- talen. I uppdraget ingår också att skapa en anpassad organisation för ägande och drift och under projektperioden fasa in den nya huvudman- nen och mottagarorganisationen, på liknande sätt som Samiskt Informa- tionscentrum etablerades.
Uppdraget är på två år och finansieras genom ett särskilt anslag. Pro- jektägaren anställer projektledare och utser en projektgrupp med minst fem ledamöter. I projektgruppen ingår representanter för de nationella minoriteterna.
Den föreslagna genomförandemodellen är i stort identisk med uppbyggnaden av Samiskt Informations- centrum under åren 2003-2005. Den stora skillnaden är uppdragets form och innehåll eftersom det i det här fallet handlar om att bygga upp en webbportal och inte ett informationscentrum med den bredd på uppdraget som Samiskt Informationscentrum har.
Med SWEBLUL som projektägare för uppbyggnaden av webbportalen kan man tidigt i utvecklingsarbetet fasa i den framtida huvudmannaorganisationen. Eftersom SWEBLUL företräder de fem nationella minori- tetsspråken så har också organisationen en hög legitimitet.
Alternativet med Sametinget som ägare av genomförandeprojektet har sin styrka i myndighetens tidigare erfarenhet av liknande projekt och en redan etablerad organisation för personal- och ekonomiadministra- tion. Inom Sametinget finns också en uppbyggd kompetens på informationsprojekt och webbproduktion.
I det svenska samhället finns det resurser som rätt utnyttjade kan bidra till ett ökat informationsflöde om nationella minoriteter. Vi har de redan befintliga organisationerna, minoritetsspråksmedierna och institu- tionerna samt enskilda individer.
Det finns ett, till antalet, imponerande nätverk av organisationer och institutioner som på ett eller annat sätt hanterar information om de nationella minoriteterna.
Tillsammans förfogar de över omfattande informationsresurser som genom samverkan och samordning kan skapa helt nya och högkvalitativa informationsprodukter.
En viktig uppgift under genomförandefasen är att hitta former för samarbete med de nationella minorite- ternas organisationer och redan befintliga informationsaktörer.
Mottagarorganisation (överlämnande)
Viktiga förutsättningar vid en bedömning av lämplig organisationsform är följande:
Oberoende och trovärdighet i förhållningssätt,
•
De nationella minoriteterna känner ett förtroende för organisationsformen,
•
En organisatorisk enkelhet som främjar en smidig samverkan med andra organ, nationellt och interna-
•
tionellt,
Den organisatoriska uppbyggnaden skall göra det möjligt att med bevarad egen profil repliera på resur-
•
ser som finns hos redan i dag befintliga myndigheter eller organisationer, Goda förutsättningar för en demokratisk insyn i verksamheten.
•
Förslag:
SWEBLUL är huvudman för webb portalen, genom ett så kallat ”allmänt uppdrag” och med ett årligt anslag till verksamheten, via statsbudgeten.
Driften av webbportalen och informationsverksamheten lokaliseras efter hand till Stockholm, vilket skapar en möjlighet att långsiktigt utveckla ett
”informationscentrum” för de nationella minoriteterna i huvudstaden Flera av nationella minoriteterna har redan idag etablerade kanslier/lokaler i Stockholm vilket gör att det förefaller naturligt att fysiskt placera drift och underhåll av webbportalen på en ort där alla kan mötas snabbt och kostnadseffektivt.
SWEBLUL betecknar The Swedish Bureau for Lesser Used Languages, som är en kommitté organiserad i The European Bureau for Lesser Used Languages (EBLUL). EBLUL består av företrädare från en stor mängd mino- ritetsspråkgrupper inom EU och har särskild status som NGO (icke statliga organ) inom EU-kommissionen.
SWEBLUL, som bildades 1996, är den första förening i Sverige som samlar de fem svenska minoritetsspråk- grupperna i för dem gemensamma frågor.
SWEBLUL:s styrelse består av valda ledamöter representerande samtliga fem svenska nationella minoritets- språk: samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch.
SWEBLUL är också referensgrupp för Statens kulturråd och för den svenska regeringen i frågor som berör Sveriges minoritetsspråk. Ledamöterna till SWEBLUL:s styrelse utses av de fem Nationella minoriteter som representerar de svenska minoritetsspråken.
SWEBLUL avser att inleda en samverkan med Språkrådet som är Sveriges officiella språkvårdsorgan och en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet ger råd i språkfrågor och följer språkens utveckling i Sverige, däribland de nationella minoritetsspråken. Språkrådet, ansvarar för arbetet med finska, romani chib, svenskt teckenspråk och jiddisch, medan Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum) svarar för meänkieli och samiska.
SWEBLUL är idag den enda organisation som organiserar de nationella minoritetsspråken. Att ägande och drift av webbportalen överlämnas till en redan befintlig och inarbetad organisation ger nödvändig legitimi- tet och bidrar långsiktigt till att stärka SWEBLUL som organisation och företrädare för de nationella mino- ritetsspråken. Det finns i dagsläget ingenting som talar för att inrätta en särskild organisation för webbpor- talen. Däremot måste den nya huvudmannen skapa en redaktionell ledning för verksamheten som ansvarar för policy och innehåll.
När det gäller framtida drift av webbportalen så finns det två tydliga alternativa lösningar:
1: SWEBLUL anställer personal för drift av webbportalen i egen regi.
2: SWEBLUL köper drifttjänster under en övergångstid av exempelvis Sametinget/Samiskt Informationscen- trum och efterhand tar över verksamheten i egen regi.
Kostnader - etapp 2
Kostnaderna har delats upp i genomförandefas (etapp 2) och driftfas (etapp 3).
Kommentarer
Kostnadsposten egen personal avser en heltidsanställd projektledare som också behärskar webbproduktion och teknisk anpassning av en öppen källkodlösning. I kostnadsposten ingår också kostnader för tillfällig personal och för projektgruppens arbete, beräknad på fyra - fem möten/år.
Externa tjänster är i huvudsak inköp av bild, texter och videobaserade produkter.
Kostnaderna för videoproduktion är beräknad på vad det kostar att producera ett basmaterial på ca 8-10 minuter på de nationella minoriteternas egna språk, med svensk textremsa.
I kostnadsposten externa tjänster ingår också kostnader för en engelsk versionering av portalens basinfor- mation.
De beräknade OH-kostnaderna är projektägarens interna omkostnader för projektledare (lokaler, telefon, material mm).
WEBB PORTAL Totalt Projekt-
personal Text &
bild Video-
prod. System-
utveckl. Markn.
& PR Proj.
grupp
Egen personal 1 700 000 1 400 000 300 000
Externa tjänster 900 000 50 000 300 000 400 000 75 000 75 000
Resekostnader 230 000 80 000 25 000 25 000 20 000 10 000 70 000
OH kostnader 280 000 60 000
Övriga kostnader 230 000 50 000 30 000 30 000 30 000 50 000 40 000
Investeringar 100 000 100 000
KOSTNADER tot. 3 500 000 1 960 000 355 000 455 000 125 000 135 000 470 000
Total finansiering 3 500 000 1 960 000 355 000 455 000 125 000 135 000 470 000
År 1 1 745 000 980 000 177 500 227 500 125 000 235 000
År 2 1 755 000 980 000 177 500 227 500 135 000 235 000
Kostander - etapp 3
Preliminär årlig kostnadsbudget för drift av webbportalen.
WEBB PORTAL DRIFT Kostnader
Egen personal 850 000
Externa tjänster 200 000
Resekostnader 80 000
Lokalkostnader 120 000
Övriga kostnader 60 000
Investeringar 50 000
TOTALA KOSTNADER 1 360 000
Kommentarer
De beräknade driftkostnaderna bygger på en heltidsanställd webbredaktör.
I posten ”egen personal” ingår också kostnader för en redaktionell ledningsgrupp som företräder huvud- mannen.
Kostnadsposten ”externa tjänster” innehåller bland annat kostnader för webbhotell, videoserver (ström- mande video), inköp av text, bildrättigheter och videomaterial.
I övrigt är budgeten beräknad på omkostnader för reportageresor, lokalhyror mm.
Den beräknade årliga driftskostnaden ska i det här sammanhanget ses som en indikation på vad en webb- portal med den föreslagna inriktningen och huvudmannaorganisationen kostar.
En utförlig kostnadsbudget tas fram av genomförandeorganisationen i fas 2.
Media i utveckling
Synen på medier och kommunikation förändras med tiden.
Under det senaste decenniet har det hänt otroligt mycket inom området. Det talas om en medialisering av samhället. Med detta menas att mediekommunikation fått en allt växande betydelse för individer, orga- nisationer och samhällen. Medierad kommunikation genomsyrar våra professionella och vardagliga liv 24 timmar om dygnet och kommunikation spelar allt större roll för organisationers och samhällens utveckling.
Medier och kommunikation är en integrerad del i olika system och beroende av olika strukturella fakto- rer i omvärlden. Under de senaste tjugo åren har den svenska mediestrukturen avreglerats kraftigt nya medietekniker, internationalisering och en liberal mediepolitik ligger bakom utvecklingen. Privatisering, ägandekoncentration, kommersialisering, specialisering och ökad selektivitet karakteriserar utvecklingen på mediemarknaden. Samma utveckling är tydlig i hela västvärlden. Utbudet blir allt mer omfattande medan tid och rum får allt mindre betydelse för mediekommunikation.
Medietendenser
• politisk avreglering, mer marknadsberoende
• nya medietekniker, ökad hastighet
• teknisk integration mellan olika kommunikationsformer
• internationalisering
• specialisering
• kommersialisering och dramatisering
Kommunikation
Det finns ett antal starka tendenser inom dagens samhälle där kommunikation och information både drivs av och driver utvecklingen. Utbudet av information har ökat kraftigt under hela efterkrigstiden. Tid och rum förminskas till följd av ny teknik och ökad hastighet. Idag kan ett rykte färdas över jorden genom digital teknik snabbare än ögat hinner blinka, något som ökar risken för desinformation.
Den tekniska utvecklingen gynnar också mobilitet, det vill säga rörlighet, såtillvida att möjligheterna att kommunicera från valfri plats har ökat. Portabla datorer och mobiltelefoner med möjlighet till uppkoppling mot Internet kan användas och används allt mer utanför den privata miljön. Men ur de professionella sän- darnas perspektiv är utvecklingen tveeggad.
Det informationsöverflöd och den kommersialisering som följt på globalisering och liberalisering av ekono- min, har lett till ökad konkurrens om uppmärksamhet för budskap, något som i sin tur gynnar dramatise- ring, förenkling och förstärkning.
Den industri som arbetar med produktion av information har också förändrats kraftigt. Reklammarkna- den har utvidgats tack vare avregleringen. Nya yrkesformer har utvecklats i samklang med den tekniska och digitala utvecklingen. Underhållningsindustrin expanderar och utgör en av världens ledande näringar.
Informatörsyrket har professionaliserats och allt fler företag och offentliga organisationer har insett vikten av god extern och intern kommunikation. Tidigare var det vanligt att beskriva organisationskommunikation utifrån ganska statiska modeller. Idag blir det allt vanligare att överge detta synsätt och utgå från ständiga förändringar i omvärlden som kräver maximal flexibilitet och dialog.
Journalistkårens villkor och arbetsmarknad har mer eller mindre genomgått en revolution. Nya yrkesom- råden har växt fram, med webben och Internet som främsta verktyg. Framtidens journalist sägs vara en multimediekunnig sådan, som hanterar både teknik och journalistiskt hantverk ute på fältet. Genom den uppskruvade hastigheten, ökad påverkan från informatörer och förenklade insamlingsmetoder på Internet,
Bihang
Kommunikationstendenser
• ökat utbud/ökad tillgänglighet av information
• uppskruvad hastighet med snabba förändringar
• ökad mobilitet/rörlighet
• ökad konkurrens
• underhållningsindustrin och populärkulturen expanderar
• större behov av professionella informatörer
• förändrad journalistroll
Små förändringar
Medan världen runt omkring medialiseras i en uppåtgående spiral så är förändringstakten långsam i de nationella minoriteternas informations- och kommunikationsstrukturerarna.
Det finns ännu inga gemensamma och starka avsändare med kvalitetssäkrat ansvar för information om de nationella minoriteterna i Sverige.
De befintliga institutionerna/organisationerna har varken de nödvändiga resurserna eller anser det som sin uppgift att ansvara för information till allmänheten. Svårigheten att ge information kan kännas förlamande för de personer som kontaktas, och fungerar passiviserande i bristen på resurser.
För samernas del har situationen blivit bättre efter Sametingets tillkomst, eftersom tinget har en lagreglerad skyldighet att informera om samiska förhållanden.
Med inrättanden av Samiskt Informationscentrum 2005, har Sametinget fått en starkare roll som informa- tionsdistributör och avsändare av kvalitetssäkrad information.
Modern systemutveckling
Modern systemutvecklingen är både iterativ1 och inkrementell2.
Den iterativa systemutvecklingen bygger på principen att man tar en liten del av utvecklingsprocessen och gör den så klar att den kan prövas i verkligheten. Man bygger allt, från grafisk design till fungerande funk- tionalitet. Sedan sätts den i verklig drift därefter samlar man in erfarenheter från användarna och gör sedan om hela utvecklingsarbetet i omgångar tills man är nöjd med slutresultatet
Erfarenheter från större webbprojekt visar att det är omöjligt att veta exakt vad man skall bygga från början. Därför är et tillvägagångssätt som tillåter kontinuerliga iterationer med användare och inkremen- tella leveranser att föredra så att designförslagen och lösningarna kan utvärderas av användarna innan de permanentas.
En iteration skall innehålla en ordentlig analys av användarnas behov och användningssammanhanget, en designfas, en dokumenterad utvärdering med konkreta förslag till förändringar och en omdesign i linje med de förändringar som utvärderingen påvisar.
Dessa aktiviteter behöver inte vara formella. En iteration kan vara så kort som en halv timme eller så lång att den innehåller alla tre stegen.
Inkrementell utveckling betyder att man baserat på en helhetsbild av systemet som skall utvecklas, sätter prioriteter och delar in systemet i delar som kan levereras för skarp drift.
Varje inkrement itereras till dess de i förväg specificerade målen har mötts. Utvärderingar av inkrementen i verklig användning skall påverka designen av de kommande inkrementen. Under processens gång låter man mjukvaran växa till den slutgiltiga produkten.
1 Iterativ utveckling innebär att en problemlösning processas fram tillsammans med användarna.
Det innebär att systemets centrala delar snabbt körs i skarpt läge.
2 Inkrementell systemutveckling börjar med de viktigaste funktionerna och lägger sedan (stegvis) till mindre centrala funktioner i tur och ordning. Med den inkrementella metoden undviker man att viktiga delar i projektet inte blir klara under projektperioden.
Bihang
Bihang
Portalskiss
Bilaga 1Systemskiss webbportal
Torne-dalingar
Bakgrund Romer
Bakgrund Judar
Bakgrund Sverigefinnar
Bakgrund Översiktligtom samernawww.samer.se Språksidamed språk-moduler
språk1språk2språk3språk4språk5 Minoritets-politik Dokumentarkiv Pressrum Länk-avdelning Medie-agent Videoscrollerrrt
bland modul Vertikallänkmodul Horisontell länkbar med fliklänkar
Artikelmodul - huvudartikel
Artikelmodul underartikel Artikelmodul underartikel
kontaktinfo Enkät- modul
sök Den här planskissenär ytterst schematisk. Moduler och modulplaceringar ska ses som exempel.
Skissens huvudsyfte är att ge en visuell bild av hur omfattande sidans innehåll kan bli.
Sidans språkmoduler består i huvudsak av material som myndigheten för skolutveckling producerat på sina modersmålssidor. Banners - samarbetspartners
Modul för inbäddade mediefiler (ex flash)
