H ISTORISKA INSTITUTIONEN
Vem är mest lämpad att fostra barnen?
En studie i hur sociala nätverk användes i en vårdnadsprocess 1929 – 1930
C-uppsats, 15 hp, VT 2018 Författare: Christina Hansson Handledare: Åke Sandström Seminarieledare: Michael Scholz.
Ventileringsdatum: Maj 2018
iii Who is the most suitable to raise the children? A study of how social networking is used in a custody process in 1929 – 1930.
In the Nordic countries a new and liberal view on marriages came in the mid-1910s. In Sweden a new divorce law, with a no-fault ground proceeded a new marital law in 1920. In the new law both parents had equal rights to the custody of the children. Before this the father automatically got the custody of the children if he wasn’t unfit. From the late 19th century it became more common that the mother got the custody. In this study I have gone through the testimonies in a divorce process, from 1929 to 1932, where the father, the doctor in Strängnäs, had asked for a divorce an also the custody of the two underage children. In this process both parent mobilize their social network and through the study of their testimony we get a picture of a well-educated middle class family’s life and how the contemporary society’s view on the qualities a good mother and father would have. Also if the testimonies had an impact on the decision of the courts. In Strängnäs the Municipal Court, Rådhusrätten, first ruled in favor for the mother and then granted both parents the custody of one child each, a boy and a girl, based on the children’s gender. Both parents appealed to a higher court, Svea hovrätt, which ruled in favor of the mother based on the children’s age and well-being.
Keyword: Social network, divorce, custody, 1920s, 1930s, Strängnäs.
Tack!
Det är sällan roligt att skriva uppsatser men denna gång har det varit hejdlöst roligt. Jag vill därför tacka mina kollegor, gamla som nuvarande för att ni har agerat bollplank samt stått ut med mig när jag grottat ner mig i källmaterialet. Främst vill jag då tacka Sanna Hillerdal, Jessica Zetterberg, Magnus Edel, Mats-Göran Oscarsson och Karina Thomé för korrekturläsning och tips.
Jag vill också tacka professor Åke Sandström, Historiska institutionen Uppsala Universitet, Campus Gotland för en utmärkt utbildning och för den ständigt snabba responsen. Du har lärt mig massor.
Tina
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
1.2 Källmaterial ... 3
1.3 Avgränsningar ... 4
1.4. Hemskillnad och äktenskapsskillnad ... 4
1.5. Tidigare forskning ... 4
1.5. Teori ... 8
1.6. Metod ... 10
2. Bakgrund ... 11
2.1. Äktenskapslagstiftning ... 11
2.2. Strängnäs ... 13
2. 3. Hemskillnadsmål i Strängnäs 1929 – 1932 ... 14
3. Rättsprocessen... 15
3.1. Rådhusrätten 23 september 1929 ... 16
3.2. Rådhusrätten 11 november 1929 ... 18
3.3. Rådhusrätten 27 januari 1930 ... 21
3.4. Rådhusrätten 3 mars 1930 ... 21
3.5. Rådhusrätten 28 april 1930 ... 22
3.6. Rådhusrätten 3 juni 1930 ... 22
3.7. Rådhusrätten 30 juni 1930 ... 23
3.8. Svea hovrätt – 24 mars 1931 ... 24
3.9. Makarna Rencks sociala nätverk ... 24
4. Sammanfattande analys ... 27
5. Källor och litteratur ... 31
Otryckta källor ... 31
Tryckta källor ... 31
Litteratur ... 31
1. Inledning
1920- och 30-talet i Sverige var en brytningens tid. Genom industrialiseringen och utvecklingen mot det moderna samhället sker en rad förändringar. Folkhemstanken förs fram för att få ett mer jämställt samhälle, kvinnan blir myndig 1921 vare sig hon är gift eller ej och hon blir röstberättigad. Genom urbaniseringen förändras familjebilden och kärnfamiljen kommer att bli en viktig enhet. Den nya typen av arbete i städerna gör också att familjeförsörjaren, oftast mannen, utför sitt värv utanför hemmet till skillnad från det gamla jordbrukssamhället då arbetet för det mesta skedde i anslutning till hemmet. Under en lång historisk tid har både kyrka och stat värnat om äktenskapet men genom de samhällsförändringar som sker kommer lagar kring äktenskapets upplösande att förändras.
Idag är en skilsmässa en personlig tragedi för de som är berörda men det är inte något som någon i samhället höjer på ögonbrynen för. Under 1900-talets första del såg bilden annorlunda ut.
Skilsmässa var en ovanlighet och inte lika accepterat av det omgivande samhället. Idag är det också mer regel än undantag att modern får vårdnaden om minderåriga barn och det i ett samhälle som ser sig som jämställt. Före 1915 fick fadern automatiskt vårdnaden om han inte var direkt olämplig. Genom kvinnans myndighet och rösträtt förändrades bilden av henne som vårdnadshavare i lagstiftningen och samhällets ögon. Hon kom att jämställas med mannen vad gäller förmågan att ta hand om barnen.
1929 ansöker 2:a stadsläkaren i Strängnäs, Lorentz Renck, om hemskillnad från sin hustru, Frideborg Renck, samt att han ansöker om vårdnaden för parets båda barn. I den vårdnadstvist som följer använder de båda parterna sina sociala nätverk. Kommer det att påverka vårdnadsprocessen och dess utgång? Som läkare tillhörde Lorentz en medelklass med bra socialt nätverk men det hade också hans hustru som före giftermålet varit sjuksköterska. Sammanlagt tas fallet upp sju gånger inför Strängnäs rådhusrätt men vid endast två tillfällen leder det till ett domstolsutslag. Båda parter överklagar till Svea hovrätt. Kan man i vittnesmål och utslag se hur rätten resonerade kring vårdnaden av de minderåriga barnen? Var det som tidigare mannen som var den självklara att ombesörja utbildning och vård för barnen eller var det den goda moderns ömma omvårdnad som kom att bli det avgörande? Hur resonerar deras sociala nätverk kring vilka egenskaper de båda parterna besitter och som gör dem mer lämpade att ha vårdnaden om barnen?
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med denna undersökning är dels att studera och beskriva hur ett medelklasspars sociala nätverk såg ut vid 1930-talets början och dels hur de mobiliserar det i en hemskillnads- och vårdnadsprocess. Kom parets kontaktnät att ha något avgörande för vem som fick vårdnaden om barnen?
Vid processens början är den nya äktenskapslagen endast 9 år gammal, en äktenskapslag som förändrade förutsättningar som rått sedan 1734 vad gäller skilsmässa och vårdnadsfrågor. Fram till 1915/1920 har fadern automatiskt fått vårdnaden om barnen om han inte var direkt olämplig men efter 1920 skulle rätten avgöra vem som var mest lämpad om föräldrarna inte var överens.
Samtidigt hade en förändrad syn på moderskap och faderskap växt fram sedan slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Genom att studera de vittnesmål som lämnas i denna hemskillnads- och vårdnadsprocess samt domstolarnas, rådhusrätten och Svea hovrätts, syn på vem som är mest lämplig att fostra de båda barnen vill jag undersöka hur man beskrev de kvaliteteter som en god moder och en god fader skulle ha. Med vilka ord och vilket språk beskriver och motiverar vittnena och rätten sitt ställningstagande kring moderskap och faderskap? Hur beskrivs makarnas personlighet och lämplighet i vittnesmålen och hur speglar det samtidens syn på den goda modern och den goda fadern?
Frågeställningarna blir då:
Hur såg parternas sociala nätverk ut och kom deras vittnesmål att spela någon roll för utslaget i vårdnadsprocessen?
Hur beskrivs paret Renck i vittnesmål i fråga om lämplighet att vårda barnen? Vilka kvaliteter lyfts fram för att beskriva den goda modern och den goda fadern? Hur beskrivs barnen i förhållande till sina föräldrar?
Vad är det som avgör vem som får vårdnaden?
1.2. Källmaterial
För att besvara frågeställningarna kommer jag att använda material som finns i domböckerna för Strängnäs Rådhusrätt och magistrat, Uppsala landsarkiv (ULA), för åren 1929 till 1932 samt det material som återfinns från Svea hovrätt, Riksarkivet Marieberg (RA). Fallet tas upp sju gånger i Strängnäs men rätten utfärdar enbart två domslut. Anledningen till den utdragna processen, och att domstolen tar upp fallet flera gånger, är att en mängd olika vittnesmål och dokument inkommer till rätten och som båda parterna skall lämna respons på.
1.3. Avgränsningar
1929 inkommer ansökan om hemskillnad till Strängnäs Rådhusrätt och magistrat och skilsmässan vinner laga kraft sommaren 1932. Det gör att jag har valt att sätta avgränsningen vid dessa två årtal och tittar då på de andra ansökningarna om hemskillnad och äktenskapsskillnad i Strängnäs.
Jag har valt att ta med de övriga ansökningarna då de ger en bild av antalet skilsmässor i förhållande till den hemskillnadsprocess jag analyserar. Vad gäller olika typer av statistik kommer året 1930 att vara riktmärket då det i t.ex. Statistiska centralbyråns material är svårt att finna uppgifter om de andra årtalen. Vad gäller lagstiftning och tidigare forskning kommer tidsgränsen att se annorlunda ut genom att förändringsprocesser sker över tid. Jag har valt att ha med resonemanget bakom den nya lagstiftningen och den föreliggande processen för att få med den historiska kontexten kring fallet.
När det gäller det arkivmaterial som finns från de båda domstolarna har jag valt bort att använda Lorentz och Frideborgs egna inlagor då de talar i egen sak, utom i ett fall. Jag kommer då att referera till en levnadsbeskrivning av Frideborg då den kommer att spela roll i fortsatta vittnesmål. Jag har valt att inte ta med ombudens sammanfattningar och inlagor då de betalas för att framhäva sin klients förträfflighet.
I arkivmaterialet finns en mängd dokument som rör t.ex. boskillnaden mellan makarna. Den typen av dokument fyller ingen funktion här.
1.4. Hemskillnad och äktenskapsskillnad
Vid denna tid sker en skilsmässa i två steg. I första hand söker parterna om hemskillnad och det först efter att ha genomgått en medling. Om domstolen beviljar hemskillnad skall makarna leva åtskilda under 1 år för att därefter ansöka om äktenskapsskillnad. I och med att äktenskapsskillnad godkänns är äktenskapet upplöst. Mer om förfarandet kring processen kommer att avhandlas senare i detta arbete.
1.5. Tidigare forskning
Glenn Sandström har i sin avhandling Ready, Willing and Able1 undersökt skilsmässor kopplat till sociala förändringar och det demografiska mönstret i Sverige mellan 1915 och 1974. Valet av begräsning i tid bottnar i att det 19152 kommer en ny skilsmässolag som består fram till 1974 då lagen reformeras. Hans slutsatser är att det i början av 1900-talet främst var höginkomsttagare och välutbildade personer som sökte hemskillnad.3 Det var också vanligare att de i staden sökte
1 Sandström 2012.
2 1915-års skilsmässolag ingår i sin helhet i den nya giftermålsbalken från 1920.
3 Sandström 2012, s. 9.
hemskillnad än de som bodde på landsbygden.4 Sandström menar att kvinnorna redan tidigare var villiga att söka hemskillnad och genom den nya skilsmässolagen ökade deras rättigheter då maken var tvungen att betala underhåll samt att kvinnan hade samma möjligheter att få vårdnaden om barnen. Detta gjorde dock inte att skilsmässofrekvensen ökade.5
Kirsti Niskanen har däremot uppfattningen att antalet hemskillnadsmål ökade genom den nya giftermålsbalken och den föregående äktenskapslagen från 1915.6 Hon redogör i en artikel studiet av den nya äktenskapslagen från 1920 och äktenskapet som egendomsrelation.7 Enligt Niskanens beräkningar ökade antalet mål om äktenskapsskillnad i tre steg. Under perioden 1916−20 var det knappt 1100 per år, en siffra som fördubblas under en något senare femårsperiod, för att under perioden 1936−1940 vara det tredubbla. Hon kommer också fram till att det främst är i städerna, speciellt Stockholm, som dessa sker och inte på landsbygden.8 Niskanen påpekar också att även om kvinnorna vann myndighet, som gift, i politiska frågor och fick rösträtt stod den gifta kvinnan, om äktenskapet ingått före 1920, under ekonomiskt förmyndarskap av sin make. Detta förändrades först 1950.9 Det hon har studerat är rättegångsprotokoll från skilsmässomål rörande jordbruksfamiljer och där konflikter i samband med hem- och äktenskapsskillnad blir offentliga.10
I rättegångsprocesser synliggjordes det sociala spelet kring äganderätten och i rättegångsprotokoll finns det dokumenterat för eftervärlden. I dessa kan vi följa hur kvinnor och män – själva, via sina advokater, ombud och med hjälp av vittnen – tvistade och förhandlade, hur de försökte ömsom lura, bedra och övertyga varandra och de olika rättsinstanserna om sin rätt till egendomen.11
Detta gällde inte bara i egendomstvister utan också i vårdnadstvister.
Genom den nya skilsmässolagen 1915, som kom att ingå i den nya giftermålsbalken 1920, förändrades kvinnornas och barnens villkor. Åsa Åslund har i Vårdnad och fostran till barnets bästa studerat dels lagstiftningen kring vårdnaden av barn under 1900-talet och dels de arbeten och resonemang som föregick lagarna.12 1920-års lag om barn i äktenskap reglerade och definierade förhållandet mellan föräldrar och barn för första gången.13 Enlig Åslund menar den föregående beredningen, till 1920-års lag, att föräldrarna bör ha vårdnaden om sina barn oavsett om de var lämpliga som förmyndare eller ej.14 Detta genom den kärlek föräldrarna känner för barn födda inom äktenskapet. Det diskuterades om båda föräldrarna eller enbart fadern skulle vara vårdnadshavare då kvinnan fram till 1921 ställdes under mannens myndighet vid giftermål.
4 Sandström 2012, s 63.
5 Sandström 2012, s. 58.
6 Niskanen 2001, s. 135.
7 Niskanen 2001, s. 131.
8 Niskanen 2001, s. 135.
9 Niskanen 2001, s. 132.
10 Niskanen 2001, s. 135.
11 Niskanen 2001, s. 136.
12 Åslund 1996.
13 Åslund 1996, s. 11.
14 Åslund 1996, s. 11.
Samtidigt var stora förändringar inom det området på gång. Åslund tar upp beredningens syn på mannen och kvinnans plats och funktion i ett äktenskap där visserligen synen på mannen som husbonde var i förändring men där kvinnans plats fortfarande var i hemmet. Det hade legat i familjens intresse att kvinnan vårdade hem och familj men detta började förändras. Beredningen ansåg att modern stod barnen närmare men att båda föräldrar sågs som lika goda vårdnadshavare.15
Beredningen ansåg vidare att i de fall föräldrarna inte lyckades enas skulle ärendet gå till domstol, något flera ledamöter i Riksdagen vände sig mot. De ansåg att fadern hade avgörandet, då han var familjens överhuvud. Att gå till domstol i privata göromål var impopulärt men beredningens åsikt var att kvinnor kunde betros med vårdnaden då de nu vann egen myndighet.16 Beredningen menade att en moder kände sina barn bättre än vad fadern gjorde.17 Resultatet blev en lag där föräldrarna tillsammans skulle avgöra vad som var bäst för barnet. Domstolen skulle endast avgöra vårdnaden om en eller båda föräldrarna försummade sina plikter på grund av missbruk, sjukdom eller asocialt beteende. Fadern kom dock att kvarstå som barnets förmyndare.18
Åslund menar att det inte var för barnets bästa som lagen utformades som den gjorde utan att det var för att jämställa kvinnan med mannen. Det fanns en vilja hos både Riksdagen och förarbetets utredare att bevara familjen och äktenskapet som en enhet.19
Vid denna tid är tanken på den vårdande modern väldigt stark också när det gäller utomäktenskapliga barn. Inte ens socioekonomiska förhållanden vägde tyngre.20 I 1949-års föräldrabalk är det kvinnans ställning i samhället som förs fram, inte barnets bästa. Då sågs inte modern enbart som en ömsint vårdare utan som kompetent i de juridiska och ekonomiska frågor som rörde barnet.21
Tomas Berglund har i sin avhandling Det goda faderskapet i svenskt 1800-tal22 undersökt faderskapet som det framträder i uppfostringslitteratur och brev under 1800-talet. Enligt Berglund finns inte mycket svensk forskning inom området utan man får vända sig till amerikanska och brittiska forskare.23 När man i den nutida politiska debatten talar om hur det var
”förr” rör det sig ofta om ett diffust, schablonmässigt förr då ingen forskning finns att luta sig mot.24 Den rådande uppfattning, från främst amerikanskt håll, har varit att det går att dela in historien om faderskap i olika faser där 1500 – 1800 bildar en fas med ett förindustriellt samhälle,
15 Åslund 1996, s. 12.
16 Åslund 1996, s. 12.
17 Åslund 1996, s. 13.
18 Åslund 1996, s. 14.
19 Åslund 1996, s. 15.
20 Åslund 1996, s. 15.
21 Åslund 1996, s. 23 – 24.
22 Berglund 2007.
23 Berglund 2007, s. 13.
24 Berglund 2007, s. 12 – 13.
där man levde nära varandra och där fadern tog aktiv del i barnets liv och uppfostran, både religiöst och själsligt.25 Förändring kommer genom dels Upplysningens syn på barnet och uppfostran men även den industrialisering som sker, med tillhörande urbanisering och professionalisering.26 Med detta kommer också teorin om de två sfärerna, den manliga offentliga och den kvinnliga hemma.27 Berglund kritiserar detta synsätt och hänvisar till andra forskare, främst brittiska, som genom studiet av brev och dagböcker inte ser denna strikta uppdelning mellan det manliga och kvinnliga.28 Det vanliga synsättet i den forskning som finns tolkar 1800- talets förändringar som ett sätt att förskjuta rollerna när det gäller vem som är mest lämpad att fostra barnen.
Det sker en förändring under 1800-talet men om det är en följd av upplysning och den omvälvande samhällsförändring som sker genom industrialiseringen och att fäderna arbetar längre bort från familjen och därför förlorar sin position som auktoritet och fostrare går inte att säga. Det sker vid denna tid ett kulturskifte genom upplysningsidéerna som leder till ett mjukare faderskap som bygger på känslomässiga band. Vad som är vad är svårt att avgöra av den begränsade forskning som finns.29 Den förändring man kan se är att ansvaret för barnens fostran förskjuts till att bli moderns ansvar medan fadern blir den mer rådgivande parten.30 Berglund menar att man i vårdnadsprocesser under 1800-talets senare del kan se en förskjutning i rättens resonemang.31 Modern är den som är hemma och som kan ge omvårdnad och närhet. Också synen på fadern ändras:
En bra far skulle också ge sina barn, främst söner, en bra start i livet och hjälp till en karriär, det vill säga bekosta en god utbildning. En fars engagemang och omsorg om sina barn mättes i ekonomiska satsningar på barnet. Det direkta involverandet i barnets tillvaro kom därför att öka med barnets ålder.32
Berglunds egen forskning är, som han säger, bara en pusselbit och inte en helhetsbild. Han bygger sin forskning på brev från huvudsakligen borgerskapet33 och hans amerikanska kollegor tar upp att det finns stora skillnader i förändring av faderskapet beroende på klass, geografiskt område och etnicitet.34 Berglunds bild är att teorierna om upplysningsidéer och industrialisering som ledde till teorin om de båda sfärerna, och i Sverige den rådande genusordningen, har styrt
25 Berglund 2007, s. 17 – 18.
26 Berglund 2007, s. 51.
27 Berglund 2007, ss. 45, 296; Johannisson 1998, s. 14.
28 Berglund 2007 s. 32, 35.
29 Berglund 2007 ss. 39, 296.
30 Berglund 2007, s. 22.
31 Berglund 2007, s. 24.
32 Berglund 2007, s. 22.
33 Berglund 2007, s. 288 – 289.
34 Berglund 2007, s. 30.
den forskning som finns vilket har inneburit att man inte sett den plats som fadern fortfarande har haft i hemmet och i sina barns liv.35
Under 1800-talets senare del sker ett paradigmskifte i synen på man/kvinna, fader/moder.
Det var under denna tid vetenskapen inom biologi och medicin växte och med tiden tillkom andra vetenskaper som t.ex. psykologin.36 Ingen diagnos vid denna tid har kopplats mer till kvinnlighet än hysterin. Mellan 1870-talet och 1914 var det diagnosen på modet. I källmaterialet möter vi ordet hysteri vid ett flertal tillfällen samt flera läkare som specialiserat sig inom psykiatrin. Karin Johannisson skriver om diagnosens framväxt och betydelse i Den mörka kontinenten37, en bok som handlar om medikaliseringen av kvinnan. Enligt Johannisson var den kvinnliga hysterins kännetecken dramatiska känsloutlevelser kopplade till kvinnligheten själv genom bl.a. plötsliga utbrott, svimningar, kvävningsanfall och förlamning men även överdriven känslosamhet, hänsynslös egoism, lögnaktighet, föreställningsförmåga och intrigmakeri. Allt enligt professor Gadelius, Sveriges dåtida främsta psykiatriker. Efter 1901 blev hysterin en manlig diagnos men förflyttades då till nervsjukdomar istället för kvinnosjukdomar.38
1.6. Teori
Pierre Bourdieu är en socialantropolog som har kommit att influera angreppsätt inom historieforskningen.39 Hos Bourdieu finns två centrala begrepp; fält och kapital. Med fält menar Bourdieu ”… ett system av relationer mellan positioner besatta av människor och institutioner som strider om något för dem gemensamt.”40 Sociala fält kan alltså tolkas som en grupp människor som har en gemensam agenda men som kanske inte behöver vara personligt bekanta.
Begreppet kapital innebär de värden som en individ kan samla och byta med någon annan individ.41 Det finns olika former av kapital men i detta arbete kommer det sociala kapitalet att stå i centrum. Med det sociala kapitalet menas de sociala kontakter en individ har.42 Närmare bestämt:
[- - -] sådant som släktband, vänskapsförbindelser och kontakter med gamla skolkamrater och med medlemmar av den egna kåren.43
Kåren och kåranda är ett annat av Bourdieus begrepp. Kåren beskriv som en form av nätverk där medlemmarna har ett gemensamt intresse och ev. en utbildning från samma utbildningsordnare. I
35 Berglund 2007, ss. 39, 45, 295 – 296.
36 Johannisson, 1998, s.24f.
37 Johannisson 1998.
38 Johannisson 1998, ss. 149 – 151.
39 Berglund & Ney 2015, s. 103.
40 Broady 2002, s. 50.
41 Hreinsson & Nilson 2003, s. 21.
42 Hreinsson & Nilson 2003, s. 21.
43 Broady 2002, s. 53.
en kår skapas en kollektiv identitet där medlemmarna känner en samhörighet och den får större betydelse ju högre upp i samhällshierarkin den återfinns. Kåren kan se det som viktigt att bevara en enighet mot andra eller som vi skulle säga idag ”hålla varandra om ryggen”.44 Läkare tillhör en sådan kår.
Donald Broady tar i sin artikel Nätverk och fält upp att det inom historieämnet inte räcker med att studera fält utan att det behöver kombineras med nätverk. 45 Sedan 1990-talet har det i svensk historieforskning utvecklats en utvidgning av fältbegreppet till att gälla nätverk.46 Istället för att enbart studera sociala fält studeras sociala nätverk där man fokuserar på ”personliga relationer mellan människor som är nära förbundna med varandra”.47
Sociologen Walter W Powells teori om människors olika sätt att interagera med varandra, där bl.a. nätverk tas upp, har varit med och format begreppet som beskriver ömsesidiga relationer mellan människor.48 Den svenska tolkningen av begreppet har kommit att definiera sociala nätverk som något där olika utbyten sker mellan individer49 som genom en personlig relation har en nära relation med varandra50 som bygger på förtroende och tillit51. Avsikten med detta arbete är just att studera hur de båda parternas nätverk ser ut, vilket socialt kapital de hade samt hur de använder sig av det och om mobiliseringen av de respektive nätverken påverkar utslagen i vårdnadstvisten.
Hreinsson och Nilson tar upp att det ofta är någon form av elit som studeras när man studerar de sociala nätverken.52 Paret Renck kan genom sin utbildning och profession kanske klassas som en del av en samhällelig elit trots att det mer är fråga om medelklass än högreståndspersoner.
Enligt Powelltraditionen skiljer man på mellanmänskliga relationer som hierarkier och nätverk men Hreinsson och Nilsons menar att det ibland inte går att bortse från hierarkier vid en nätverksanalys. Så är fallet här. Jag kommer att ta med personer som en del av makarnas sociala nätverk trots att det finns en hierarkisk struktur genom anställda och arbetsgivare eller andra personer som inte befinner sig på samma samhällsnivå som makarna. Genom att infoga dessa vittnesmål i nätverket får vi en bild av hur relationer såg ut kring ett läkarpar på 1920- och 1930- talen och av hur man tänkte och talade om moderskapet och faderskapet. För att förstå det kan vi se till en annan typ av nätverk, ett nätverk av processer, föreställningar och förväntningar53 som förmedlas genom språket och de ord vi väljer. Förväntningar och föreställningar om vad som är en god moder och en god fader.
44 Broady 2002, s. 59 – 60.
45 Broady 2002, s. 49.
46 Broady 2002, s. 49.
47 Broady 2002, s. 55.
48 Hreinsson & Nilson 2003, s. 17f.
49 Hreinsson & Nilson 2003, s. 19.
50 Broady 2002, s. 55.
51 Hreinsson & Nilson 2003, s. 23; Broady 2002, s. 58.
52 Hreinsson & Nilson 2003, s. 7.
53 Hirdman 1988, s. 51.
Genom utvecklingen av genushistoria studerar vi idag inte bara hur det typiska kvinnliga har konstruerats utan också det typiskt manliga.54 Vi sätter fokus på relationen mellan det kvinnliga och det manliga och hur det skapas. Genom den förändring som kommer i och med den nya giftermålsbalken 1920 och det förändrade synsättet som föregått lagstiftningen har normen för vem som var lämpligast att fostra de små barnen kommit att förskjutas.
Yvonne Hirdman55 talar om att alla samhällen, i alla tider har präglats av ett genuskontrakt i förhållande mellan kvinna och man. Detta osynliga kontrakt bygger på en allmän förståelse av vem som gör vad, hur man klär sig och hur man talar om de sociala könen, genus. Barn socialiseras in i detta kontrakt av den äldre generationen i vad som gäller i förhållandet mellan könen.56 Detta osynliga genuskontrakt har definierat mäns och kvinnors roller och plats genom historien och har byggt på en strukturell över- och underordning. Denna uppsats behandlar en tid där detta har kommit att omdefinieras genom utvecklingen mot moderniteten.
1.7. Metod
Genom att göra en analys av texters innehåll kan vi finna mönster och information om en tid och/eller kulturs dolda strukturer och tankar kring vad som är samhällets norm, i det här fallet, gällande modern, fadern och barnet. Språket förmedlar värderingar och föreställningar och genom att studera vilka ord som vittnena i denna vårdnadsprocess använder för att beskriva makarna och deras barn kan vi tydliggöra dessa värderingar och föreställningar. Språket används inte bara för att kommunicera med utan kan vara med och skapa förändringar och synsätt.57 Jag kommer här att gå igenom vittnesmålen från båda parternas nätverk för att se hur de beskriver makarnas förtjänster och brister, fördelar och nackdelar, som vårdnadshavare samt hur barnen beskrivs i relation till sina föräldrar. På detta sätt kommer jag att studera och tydliggöra deras respektive nätverk.
54 Berglund & Ney 2015, s. 48.
55 Hirdman 1988.
56 Hirdman 1988, s. 54.
57 Berglund & Ney 2015, s. 159 – 161.
2. Bakgrund
Denna bakgrund syftar till att ge en historisk ram till den hemskillnads- och vårdnadsprocess som här kommer att studeras.
2.1. Äktenskapslagstiftning
Från slutet av 1800-talet kom Sverige att förändras ideologiskt, politiskt och befolkningsmässigt genom industrialiseringen och införandet av den moderna marknadsekonomin.58 Detta leder till en demokratiseringsprocess samt en förändring av lagar som giftermålsbalken vilket påverkar synen på mannen, kvinnan och barnet.59 1915 kom en ny skilsmässolag som kom att ingå i Nya Giftermålsbalken 1920.60 Genom den samhällsförändring som sker under 1800-talet uppstår nya krav på att kvinnans ställning ska förändras. De styrande såg med oro på tendenser att unga kvinnor valde bort äktenskap då de som ogifta vunnit myndighet och den myndigheten skulle de förlora som gifta. Viljan fanns från staten att säkra äktenskapet som institution.61 Karin Johannisson tar i Den mörka kontinenten upp att 1870 – 1920 var den perioden då det fanns flest ogifta kvinnor i Sverige. Under den perioden var 40 procent av vuxna svenska kvinnor ogifta.62
Genom tidigare gällande lagstiftning var det mycket svårt att ta ut skilsmässa då äktenskapet sågs som en gudomlig skapelse.63 Från 1860 till 1915 kunde man, om man hade råd, ta en kort väg till skilsmässa genom s.k. Danmarksresor. Det innebar att den ena parten bosatte sig i Köpenhamn under en kortare tid och att den hemmavarande parten då kunde stämma sin andra hälft för ”övergivande”. 64 Den långa vägen till skilsmässa var att gå igenom kyrkliga varningsinstanser, som kyrkoherden och kyrkorådet, för att därefter dömas till ”skillnad till säng och säte”. Detta innebar att man levde åtskilda under 1 år under vilket man inte fick besöka varandra. Överträdelser kunde ge fängelse.65 I den äldre giftermålsbalken var maken automatiskt både barnen och kvinnans målsman och han fick automatiskt vårdnaden om barnen vid en skilsmässa, om han inte var direkt olämplig som vårdnadshavare och om båda parter var lika skyldiga till skilsmässan. 66 1920 skriver Agda Montelius, om fördelarna med en ny äktenskapslag, ett inlägg i Svenska Dagbladets Under strecket och där hon vänder sig mot rådande förhållanden:
58 Carlsson Wetterberg, 1992, s. 521;
59 Inger, 2011, s. 201
60 Inger 2011, s. 241; Melby m.fl. 2006, s. 17.
61 Melby m.fl. 2006, s. 16; Inger 2011, s. 248; Carlsson Wetterberg 1992, s. 520f.
62 Johannisson, 1998, s. 87.
63 Inger, 2011, s. 246
64 Inger, 2011, s. 246, Sandström s. 72-33, Melby m.fl. 2006, s. 105.
65 Inger, 2011, s. 246.
66 Melby m.fl. 2006, s. 194-195.
Över barnen äger mannen och endast han bestämmanderätt; han kan skicka bort dem utan att hustrun får veta var de äro, han har rätt att taga dem med sig på ställen och i sällskap, som modern inser äro förstörande för dem, och hon har ej rätt att hindra det.67
Genom utvecklingen mot ett modernare samhälle kom synen på kvinnans duglighet som barnens vårdnadshavare att förändras. I Sverige var kvinnoorganisationer som Fredrika-Bremer-förbundet mycket engagerade i saken. Redan 1902 lades en motion fram i riksdagen, på förbundets initiativ, ett förslag om att vårdnadsfrågor skulle avgöras av domstol. Trots att motionen avslogs kom skrivningen med i en lag som slogs fast 1915.68 I Riksdagsdebatten debatterades både faderskärlek och moderskärlek samt att modern kanske var mer lämpad att ta hand om, och vårda, barnen men ändå hade hon inte lika mycket att säga till om.69
Den lag som slogs fast 1915 var inte bara ett uttryck för en förändrad syn i Sverige utan lagen kom att ingå i den ”Nordiska äktenskapsmodellen”.70 Under åren 1909 – 1929 reformerades äktenskapslagarna i Norden till att ge formell jämställdhet mellan makar, ett gemensamt försörjaransvar, delat föräldraskap och liberala skilsmässolagar.71 Nu infördes den s.k. no-fault- principen, dvs. att det inte behövde vara någon av parterna som var direkt orsak till skilsmässan.72 Denna typ av liberal skilsmässolag kommer inte i USA och flera västeuropeiska länder förrän på 1970-talet.73
Genom att kyrkan började förlora sin makt i samhället kom i den nya skilsmässolagen, 1915, att vända sig från den klerikala sfären mot den sekulära. Samtidigt fanns ett visst kyrkligt inflytande kvar. En av de som medverkade i beredningen av lagen var Emilia Broomé. I hennes skrift Hustruns ställning enligt förslaget till ny giftermålsbalk står det att prästen var självskriven i medlingsuppdraget.74 Därtill skulle utses, från kommunen, särskilda medlare och då både en man och en kvinna. Vid ansökan om hemskillnad, som föregick äktenskapsskillnad, var medling av ett oberoende medlingsinstitut ett måste, detta för att uppnå ett samförstånd mellan parterna om hemskillnad. Ansökan gjordes till rådhusrätten och efter dom om hemskillnad under 1 år kunde äktenskapsskillnad på grund av djup och varaktig söndring beviljas. Under hemskillnadsåret fick parterna inte ha sexuellt umgänge med varandra.75
1935 skriver advokat Sonja Branting-Westerståhl i artikeln Vem söker skilsmässa? i tidskriften Hertha om sina egna erfarenheter som advokat och medlare i hemskillnadsmål. Enligt hennes erfarenhet är det 75 % kvinnor som ansöker om hemskillnad. Hon reserverar sig för det att hon främst handhar klienter från arbetarklassen samt att män kanske föredrar en manlig medlare.
67 Montelius, SvD, 11 februari 1920.
68 Melby m.fl. 2006, s. 200.
69 Melby m.fl. 2006, s. 200-201.
70 Melby m.fl. 2006, s. 9.
71 Melby m.fl. 2006, s. 9
72 Sandström 2012, s. 1; Melby m.fl. 2006, s. 91.
73 Melby m.fl. 2006, s. 91.
74 Broomé 1919, s. 4.
75 Inger 2011, s. 248.
Enligt hennes erfarenhet söker kvinnorna hemskillnad på grund av att de har prövats till den yttersta gränsen och inte orkar med mer och att det främst är alkoholen som är den bakomliggande orsaken till denna prövning. Branting-Westerståhl ser den sociala och etiska uppfattningens förändring genom kvinnoemancipationen och den ekonomiska utvecklingen som anledning till att kvinnorna kan ta detta steg som deras mödrar inte kunde. Hon upplever att de kvinnor som yrkesarbetar utanför hemmet har en starkare självbild vilket bidrar till ett stabilare äktenskap.76
Branting-Westerståhls bild av vem som söker om hemskillnad stämmer inte med den officiella statistiken. Det vanligaste var att man och hustru gemensamt ansökte om hemskillnad och detta efter medling.
Figur 1: Fördelning av vem/vilka som ansökt om hemskillnad, för riket, perioden 1921-1930 samt 1931-1940.
Källa: SOS. Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1921-1930 (tabell 24, s. 39) samt 1931-1940 (tabell 14, s. 24).
SOS. Befolkningsstatistik 1911 – 2001.
2.2. Strängnäs
Strängnäs var och är en gammal småstad trots att staden rent historiskt har spelat en roll rikspolitiskt. År 1750 hade staden ca 900 invånare och 1930 hade invånartalet ökat till 4716.77 Under 1900-talets första decennier ökade stadens befolkning dels genom att det kom att bli en garnisonsstad, P10, dels att skola och sjukvård, Sundby mentalsjukhus, byggdes ut. Vid denna tid
76 Branting-Westerståhl, 1935.
77 www.ortshistoria.se/stad/strangnas 0
2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
Mannen Kvinnan Båda
Initiativtagare till ansökan om hemskillnad, riket.
1921-1930 1931-1940
var staden främst styrd av Högerpartiet/Moderaterna och staden har länge varit präglad av ett konservativt tänkande.78
Den 10 september 1929 ansöker, till rådhusrätten, 2:a stadsläkaren i Strängnäs, Lorentz Renck, om hemskillnad från sin hustru Frideborg Renck. Hans skäl är djup och varaktig söndring vilket gör att han inte önskar fortsätta äktenskapet. Han ansöker också om att få vårdnaden om de två barnen, födda 1918 och 1922.79
Under perioden 1929 – 1932 ansöktes det i Strängnäs om hemskillnad i mycket begränsad omfattning. 1929 var det tre ansökningar om hemskillnad, 1930 fyra ansökningar, 1931 var det ingen ansökan och 1932 var det tre ansökningar. Också på riksplanet var antalet ansökningar om hemskillnad, som föregår äktenskapsskillnad, väldigt begränsat.
Figur 2: Antal ansökningar om hemskillnad i riket under perioden 1929 – 1932 i en befolkning om ca 6,1 miljoner.
Källa: SOS. Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1921-1930 (tabell 24, s. 39) samt 1931-1940 (tabell 14, s. 24).
SOS. Befolkningsstatistik 1911 – 2001.
2. 3. Hemskillnadsmål i Strängnäs 1929 – 1932
Av de tio ansökningar om hemskillnad i Strängnäs åren 1929 – 1932 var det sex ansökningar om hemskillnad enligt:
1 § Makar, som finna sig på grund av djup och varaktig söndring ej kunna fortsätta sammanlevnaden, äge, när de äro ense därom, vinna rättens dom å sammanlevnadens hävande (hemskillnad).80
78 www.ortshistoria.se/stad/strangnas
79 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929, bilaga § 239 a.
80 Westring 1920, s. 186. ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929 § 51, § 67; 1930 § 114, § 157; 1932 § 17,
§ 82.
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
1929 1930 1931 1932
Antalet ansökningar hemskillnad 1929 − 1932
Landsbygden Städerna Riket
Men man kunde få äktenskapsskillnad enligt:
5 § Har ena maken egenvilligt och utan giltig orsak undandragit sig sammanlevnaden två år och ej sedermera upptagit den, äge andra maken vinna skillnad i äktenskapet.81
och detta föreligger i en av ansökningarna i Strängnäs.82 I ett annat fall ansöks om äktenskapsskillnad enligt:
6 § Är ena maken borta, och vet man ej, att han inom de tre sista åren varit vid liv, äge andra maken vinna äktenskapsskillnad.83
I särskilda fall kunde en snabbskilsmässa ske om det förelåg särskilda skäl som vid horsbrott, straffbar otukt, medvetet smittande av veneriska sjukdomar, grov misshandel, stämpling mot liv, missbruk och dömd till mer än 3 års straffarbete.84 Det gällde också om den ena parten var sinnessjuk utom hopp om förbättring, vilket var ett av fallen från Strängnäs. 1932 ansöker en man om skilsmässa och vårdnaden om barnen85 enligt:
§ 13 Är ena maken sinnessjuk ; har sjukdomen under äktenskapet fortfarit i tre år, och finns ej skälig förhoppning om den sjukes varaktiga återställande till hälsan, have andra maken rätt till äktenskapsskillnad.86
I detta fall finns sjukintyg från överläkaren på Sundby mentalsjukhus87 samt att mannen begär att få fortgå som hustruns förmyndare och ta ansvar för hennes ekonomi88.
I det tionde fallet är det 2:a Stadsläkaren Lorenz Renck som ansöker om hemskillnad från sin hustru, Frideborg Renck, samt att han söker vårdnaden om barnen och det är detta som denna uppsats kommer att behandla. I tre av fallen ansöker mannen om vårdnaden om minderåriga barn. Förutom dr. Renck och mannen med den sinnessjuka hustrun kvitterar den målare, vars hustru ansökt om hemskillnad enligt 5 §, att han går med på skilsmässa men han vill behålla barnet.89 Rätten går inte på hans linje.
3. Rättsprocessen
När rättsprocessen i Strängnäs inleds har makarna Renck genomgått den medling som lagen föreskriver. Frideborg har i det längsta motsatt sig en skilsmässa men går tillslut med på detta, av vad som framkommer i rättshandlingarna. I den inledande rättegången har Frideborg lämnat in
81 Westring 1920, s. 191.
82 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930 § 11.
83 Westring 1920, s. 192. ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930 § 174.
84 Inger 2011, s. 249.
85 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1932, § 269.
86 Westring 1920, s. 198.
87 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1932, § 269 5.
88 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1932, § 269 1.
89ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§11.
en detaljerad redogörelse över äktenskapet och sin mans sämre sidor. I denna redogörelse tar hon upp en natt när Lorentz ska ha försökt begå självmord och dr. Wallerström, en kollega till Lorentz, tillkallats. Detta kommer att få stor betydelse under rättegångarna. Makarna har under hans läkarkarriär flyttat runt och bosatt sig på flera orter men som längst har de bott i Norrköping och i Strängnäs.90 Sammanlagt tas målet upp sju gånger i Strängnäs.
3.1. Rådhusrätten 23 september 1929
Den 10 september 1929 inkommer dr. Lorentz Rencks ansökan, om hemskillnad och vårdnaden om barnen, till Strängnäs Rådhusrätt och magistrat.91 Målet tas upp den 23 september 1929 då rätten samlat in erforderliga dokument. Rätten beslutar att vårdnaden om barnen ska tillfalla modern under hemskillnadsåret men rätten avger ingen motivation till detta.
Frideborg Renck har varit väl förberedd för detta och har lämnat in arbetsgivarintyg, vittnesbeskrivningar från släkt och vänner men även utlåtande från ett flertal läkare hon besökt både för egen del och för barnens del inför denna process. Sammanlagt finns 32 dokument som talar till hennes fördel jämfört med tre dokument som talar till Lorentz Rencks fördel.
I vittnesutsagor som vittnar till hennes fördel beskrivs Frideborg som god, kärleksfull, vederhäftig och uppoffrande92. Frideborg är klar och redig, klartänkt, omtänksam, intresserad av sina barn, ansvarsfull med ett gott och lugnande inflytande93. Hon beröms för sitt sunda förnuft, intelligens och goda omdöme.94 Hon har ett gott förstånd i allmänmänskliga angelägenheter, ett normalt känsloliv och är psykiskt normal.95 Trots att Frideborg beskrivs som en öm mor som ägnar hela sitt liv åt barnen beskrivs hon uppfostra dem med fasthet och bestämdhet men med stor kärlek och allvar och pliktkänsla96.
Dr. Ivar Bratt, stadsläkare i Alingsås, är en av de som genom sin profession har träffat Frideborg och vittnar till hennes fördel vilket överensstämmer med det Åslund funnit i förarbetet till den nya lagen att:
Modern står barnen närmast, deras fostran, spelar för kvinnan samma roll som arbetet utåt för mannen.97
90 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929, § 239ai.
91 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 a.
92 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239y, § 239ö, § 239 ä, § 239am, § 239z, § 239 aa, § 239v,
§ 239å, § 239at.
93 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239ö, § 239ä, § 239å, § 239z.
94 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239ad, § 239ac, § 239am, § 239ae.
95 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239ap.
96 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 ac, § 239am.
97 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929, § 239 ad.
Flera vittnar om att Frideborgs liv skulle krossas om hon fråntogs barnen. I vittnesmålen finns inte bara beskrivningar av hur Frideborg är utan också vad hon inte är. Hon är inte nervös eller har nervösa rubbningar. 98 Hon har heller inte psykopatologiska drag eller är psykiskt lidande99.
Bilden av Frideborg blir annorlunda i de vittnesmål som är till Lorentz fördel. Då beskrivs hon som ojämn och häftig, orättvis och grälsjuk100, missbelåten och, som dr. Gustaf Lindberg uttrycker det:
[- - -] att hans hustrus uppträdande måste bero på någon abnormitet.101
De vittnesmål som är till Lorentz fördel beskriver honom som en man med jämnt och gott lynne och en glad livssyn samt med en stark pliktkänsla.102 Det här är en man som aldrig är obehärskad eller yttrar sig häftigt.103 Han är rättvis, kärleksfull och intresserad av sina barn.104 Detta är en ovanligt gedigen person, med fast karaktär och som är intresserad, vänlig, glad och kunnig i sitt arbete.105
De som vittnar till Frideborgs fördel beskriver Lorentz på ett annat sätt. Här framstår han som en man med häftigt humör, en hysteriker med psykopatiska drag och med nervösa skakningar106. Längst går docent och överläkare Nils Antoni vid Karolinska institutet som efter samtal med Frideborg och barnen, läsning av Lorentz brev och efter dr. Wallerströms vittnesmål vittnar om att Lorentz lider av hysterisk karaktärsanomali, abnormal personlighet och att han är psykopat.107
Ingen av Lorentz vittnen beskriver barnen men det gör de som vittnar för Frideborg. Barnen beskrivs som friska, väluppfostrade, glada och sunda till kropp och själ108. Skolläkaren Ljungdahl vittnar om att barnen är kroppsligen välvårdade och ansade, att deras kläder och underkläder är propra och välvårdade och eftersom dr. Renck, likt många andra fäder är, strängt upptagna och utomhus sysselsatta menar dr. Ljungdahl att det är modern förtjänst. Han tar däremot upp att fadern året innan berättat att sonen var nervös och rädd av sig.109
98 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 å, § 239ah, § 239ae.
99 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 ae, § 239ah.
100 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 al.
101 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 av.
102 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 au - av, § 239 al.
103 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 au, § 239 av.
104 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 al.
105 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929, § 239av.
106 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 y, § 239 an - ao, § 239 ar.
107 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 ap.
108 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929, § 239 aa - ab, § 239 am, § 239 v, § 239 z - ö, § 239 ah.
109 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1929,§ 239 ah.
3.2. Rådhusrätten 11 november 1929
Målet tas upp på nytt då vissa frågor inte löstes i den första rättegången. Frågor om parets ekonomi och bodelningen är en av orsakerna till detta. En annan orsak är att parterna ska få tid på sig att svara på vittnesmål. Det utslag som kommer rör ekonomiska frågor trots att parterna samlat fler vittnesmål för sin sak i vårdnadsprocessen. Frågan om vårdnaden skjuter rätten upp till den 27/1 1930. Frideborg har fått in 15 fler vittnesmål som talar i hennes favör men nu har Lorentz mobiliserat sitt nätverk och till rätten har inkommit 32 vittnesmål i hans favör.
Tyngdpunkten i vittnesmålen, från båda sidor, ligger här mer på händelser och handlingar än att beskriva parternas företräden och brister.
Denna gång beskrivs inte heller barnen på samma sätt som i förra målet. Det som framkommer är att de är väluppfostrade och välskötta, begåvade och flitiga.110 Däremot vittnar godsägare Almqvist med maka att barnen trivs med att ha flyttat med sin moder till Stockholm och att det är i barnens intresse att de får stanna där. Han menar att de skulle få allvarliga skador om de skildes från modern.111
Ett av Lorentz vittnen är Ernst Swenning, vars son Lorentz vårdat, som vittnar utifrån sin 23- åriga erfarenhet som lärare att:
[- - -] gossar som av en eller annan anledning stå under enbart kvinnligt inflytande, ofta i skolan själva ha att kämpa med speciella svårigheter och vid undervisningen vålla sådana. […] allt för kvinnlig inriktning i sitt sätt att föra sig i allmänhet och icke minst i sina lekar utsätts för sina kamraters obarmhärtiga ringaktning och drift, […] Den nyckfullhet och bristande fasthet i hållning, som jag stundom funnit hos vissa gossar, har jag måst tillskriva den omständighet, att de saknat fast manlig ledning. [- - -] Annan pli och ordning finner man hos gossar, som stå under en faders fasta och bestämda inflytande. […] om han ska utvecklas till en god medborgare.112
De som vittnar till Frideborgs fördel beskriver henne som en mor dom går helt upp i barnen, med ett gott handlag och hon är väl skickad att ha vårdnaden om barnen.113 Hon beskrivs som en vänlig, snäll, noggrann, redbar och omtänksam person med ett jämnt lynne som det är lätt att samarbeta med.114 Dr. Hellström, Norrköping, skriver i sitt omdöme:
[…] Ni stundom tog saker och förhållanden, krämpor och annat, tyngre och svårare, än de behöver tagas. Någon vidare vikt fäste jag […] ej därvid, då sådana lynnesdrag ofta förekommer hos kvinnor i samband med havandeskap eller under trötthetsperioder under vården av spädbarn.115
110 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ae, § 301 ag, § 301 ai, § 301 ak.
111 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ap.
112 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 aaap.
113 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ae - af, § 301 ai, § 301 am, § 301 aah - aai, § 301 aal.
114 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930§ 301 af, § 301 am, § 301 aah – aai.
115 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 am.
Dr. Billström vittnar om att Frideborg inte har någon sinnessjukdom, psykopati eller neuros.116 Aina Eklöw, tidigare anställd husmor hos paret, är den enda av Frideborgs vittnen som vittnar om Lorentz i denna omgång. Hon berättar om hur Lorentz fått vredesutbrott vid flera tillfällen, en gång rusat hemifrån med hot om att dränka sig och druckit så mycket whiskey så han blivit sjuk.117
De som vittnar för Lorentz beskriver en lugn, sansad, tålmodig och foglig, rent av saktmodig, man som aldrig säger ett ont ord om sin hustru och som gör allt för att hon ska ha det bra.118 De vittnar om att han aldrig visat några självmordstendenser, alkohol- eller drogmissbruk eller någon hysterisk karaktär eller psykisk abnormitet.119 Lorentz beskrivs också som en man som älskar sina barn mycket högt, som spenderar all fritid med dem och är mycket stolt över dem och att de var varmt fästa vid honom och saknade honom om han var borta.120 Beskrivningen av Lorentz som fader överensstämmer med det Berglund, i sin forskning, anser att den begränsade forskningen som finns har missat. Flera av vittnena anser att Lorentz är den som är bäst lämpad att ha vårdnaden om barnen och ansvaret för deras uppfostran.121 Att barnen, enligt Frideborgs vittnen, uttalat att de vill bo hos sin mor förklarar distriktslantmätare Christoffersson, Norrköping, med:
[…] kan jag icke se någon annan förklaring därtill, än att barnen varit utsatta för en systematisk bearbetning från moderns sida, något, som för övrigt nog märktes tecken till redan, när familjen bodde här.122
Johan Nygren, bekant, tar upp att Lorentz är yrkesarbetande utanför hemmet men:
[…] man skulle tycka att hans tjänst komme att lägga verkligt hinder i vägen för honom som uppfostrare, men anser jag att barnen nu äro komna till den ålder, då, efter skolans och kamraternas fostrande inflytande under dagens lopp, fadrens lifsyn och fostran verkar särskildt befruktande på en karaktärs daning.123
Lorentz vittnen beskriver Frideborg som en kvinna med känt och fruktat lynne.124 Hon är svartsjuk, oföredragsam, omöjlig att vara till lags, amper, klanderlysten, nyckfull, fordrande, grälsjuk, bortskämd, överdrivet och förorättande självmedlidande.125 Johan Nygren anser att:
116 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 an.
117 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 aal.
118 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 at - aö, § 301 aab - aaf, § 301 aai, § 301 aar, § 301 aay - aaz, § 301 aaac - aaad, § 301 aaai - aaao.
119 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 at - aö, § 301 aab, § 301 aaf, § 301 aai, § 301 aau - aaz,
§ 301 aaad, § 301 aaai, § 301 aaak, § 301 aaan - aaao.
120 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 at - ay, § 301 aå, § 301 aö, § 301 aab, § 301 aaf, § 301 aai,
§ 301 aaai, § 301 aaak, § 301 aaal.
121 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 ay -ax, § 301 aö, § 301 aaak, § 301 aaam - aaao.
122 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 ay.
123 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 aö.
124 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 at.
125 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 301 at - aå, § 301 aab, § 301 aar, § 301 aay, § 301 aaaa - aaab,
§ 301 aaai, § 301 aaal.
För övrigt har hon på mig gjort intryck av en person med klar intelligens, ordningssinne, gott minne och en utomordentlig viljekraft. Dessa goda egenskaper äro dock parade med mindre goda, av hvilka jag särskilt skulle vilja framhålla hennes stora egocentricitet samt hennes förmåga att genom halva sanningar kunna uttyda saker och ting på ett förvrängt sätt; [---] Det har gått som en röd tråd genom hela hennes uppträdande och tycks faktiskt ha blivit ett mani, åtminståne har jag tagit det som något sjukligt utslag av missnöje, att ej fort nog ha kommit i den sociala och ekonomiska ställning, hvarefter hon strävat.126
Enligt Lorentz vittnen sprider hon rykten om sin man, anklagar honom för att ha opererat alkoholpåverkad, påstår att Lorentz bedriver en förföljelse mot henne som ”saknade både hjärta och moral” samt att han är missbrukare av både alkohol och droger och att han är självmordsbenägen.127 En kväll ska hon ha tillkallat parets vänner Ellen de Maré och Karin Giesecke då hon befarat att Lorentz begått självmord. Strax efter kom han hem efter att ha varit på bio.128
Frideborg har svårt att få behålla tjänstefolk då hon är kall, fordrande, misslynt, påstridig, misstänksam och bemöter anställda på sjukhusen Lorentz arbetar vid på samma sätt.129 Valborg Kindvall, hembiträde hos paret i Norrköping, skriver:
När detta lynne ansatte henne, plägade hon använda uttryck och ton, som man knappast hade kunnat vänta sig av en bildad person.130
När det gäller barnen visar Lorentz vittnen en annan sida av Frideborg än det hennes vittnen beskriver. Hon ska, enligt tidigare anställd kokerska Karin Pettersson, inför barnen kommit med förebråelser och stickord mot Lorentz, använt sitt inflytande för att komma mellan far och barn, aktivt försökt göra barnen avogt inställda mot sin far och försökt avklippa barnens förbindelser med alla utom henne själv. Enligt samma kokerska brukade Frideborg ligga kvar i sängen medan barnen gjorde sig i ordning för skolan och det var främst Lorentz eller hembiträdet som läste läxor med barnen. Frideborg ska varit elak mot dottern, sårat henne, fått raserianfall så barnen flytt ut i köket samt en gång, när hon skulle resa bort, överdrivet beklagat sonen att han skulle lämnas ensam med fadern.131 Enligt dr. Lindberg var hon inte lämplig som vårdnadshavare.132 Distriktslantmätare Christoffersson menar att Frideborg kan vårda barnen väl, kan tillgodose deras lekamliga behov men med hennes fallenhet till bitterhet och misstro kan förvränga barnens uppfattning om fadern.133
126 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 aö.
127 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ay, § 301 aå, § 301 aö, § 301 aab, § 301 aaf,
128 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 aab.
129 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 at - au, § 301 aaaf, § 301 aaaa, § 301 aaai.
130 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ax.
131 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 aaf.
132 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 aaam.
133 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 301 ay.
3.3. Rådhusrätten 27 januari 1930
Målet fortsätter men i denna omgång finns enbart tre vittnesmål samt en sammanställning från rätten i Norrköping där vittnen har hörts. Samtliga vittnen hade sedan tidigare lämnat sina vittnesmål om makarna. Till rätten i Strängnäs inkommer tre vittnesmål som är nya. Två av dem vittnar till Frideborgs fördel och förespråkar hennes som vårdnadshavare och uppfostrare av barnen. Frideborg beskrivs som god, arbetsam, snäll, rättvis uppoffrande och anspråkslös.134 Däremot beskriver de inte Lorentz eller barnen.
Det tredje vittnesmålet är till Lorentz fördel och där beskrivs hans om lugn, behärskad och hövlig. En man som aldrig talar illa om sin hustru och vars största glädje var barnen.135 Däremot beskrivs Frideborg, återigen, som en mor som inte vill ha barnen nära sig, som låter anställda läsa läxor med barnen och som ligger kvar i sängen på morgonen när barnen går upp för att gå till skolan. Vittnet, Karin Pettersson som var anställd i Norrköping, påstår att Frideborg brukar tala om för dottern att hon är ful. Vittnet säger att Frideborg ofta är sträv, misslynt, klanderlysten, häftig och får häftiga vredesutbrott136
3.4. Rådhusrätten 3 mars 1930
Detta mål kommer att skjutas upp för att kunna komplettera handlingar och för att parterna ska ha tid att bemöta den andres inlägg. I denna omgång omfattas källmaterialet främst av inlagor från Frideborg kring de som vittnar till Lorentz fördel, anställningsintyg, avskrift från Nordisk familjebok om hysteri, brevväxlingar och dokument till och från advokater.
För Frideborgs räkning återfinns sex vittnesmål som beskriver henne som varm med ett gott förhållande till barnen, vänlig och hövlig, stillsam samt ovanligt lite fordrande.137 Två av vittnena har tidigare vittnat och vill förtydliga det de tidigare sagt. Besiktningsveterinär Thorsell och hans hustru Ester, f.d. Röda korssyster och lärarinna i barnavård vid Engelbrekts hushållsskola i Stockholm, är gamla bekanta till Frideborg och de vittnar om barnens positiva sidor samt vikten av att de får stanna hos sin moder då det skulle vara en stor våda för deras utveckling och framtid.138
Till Lorentz fördel finns två vittnesmål från två psykiatriker varav den ena är leg. läkare Lennart Sahlin som går igenom det tidigare vittnesmålet av dr. Nils Antoni. Sahlin ifrågasätter hur en läkare kan vittna om en persons sinnesbeskaffenhet utan att träffa personen i fråga och därför bör Antonis vittnesmål helt förkastas. Utlåtandet bygger helt på ett ensidigt insamlande av
134 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930,§ 20 e, § 20 d.
135 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 20 b.
136 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 20 b.
137 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 43 z, § 43 s, § 43 s1, § 43 u, § 43 ö.
138 ULA, Strängnäs rådhusrätt och magistrat AI, 1930, § 43 s, § 43 s1.
