• No results found

Den livsviktiga leken.: Lekens betydelse för barns samspel

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Den livsviktiga leken.: Lekens betydelse för barns samspel"

Copied!
63
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den livsviktiga leken

Lekens betydelse för barns samspel.

The life-important play

The meaning of play for children’s interaction.

Felicia Hammarberg

Fakulteten  för  humaniora  och  samhällsvetenskap   Förskollärarprogrammet:  210  hp  

Grundnivå:  15  hp  

Handledare:  Annika  Nilsson  

Examinatorns  namn:  Getahun  Yacob  Abraham   Datum:  2019-­‐02-­‐18  

(2)

©  2019  –  Felicia  Hammarberg–  (f.  1994)   Den  livsviktiga  leken.  

[The  life-­‐important  play.]  

Ett  examensarbete  inom  ramen  för  lärarutbildningen  vid     Karlstads  universitet:  Grundlärarprogrammet  

http://kau.se    

The  author,  Felicia  Hammarberg,  has  made  an  online  version  of  this  work  available  under  a   Creative  Commons  Attribution-­‐Noncommercial-­‐Share  Alike  3.0  License.    

http://diva-­‐portal.org    

Creative  Commons-­‐licensen:  http://creativecommons.org/licenses/by-­‐nc-­‐nd/3.0/deed.sv      

(3)

II

Abstract

The play is a major and crucial factor for children´s learning and development.

It helps to shape us as individuals and challenges our personal skills. Six observations of two children´s group and four interviews with preschool teachers were made to study the impact of play for children´s learning when it comes to interaction and what different types of interactions occur between the children. Based on the purpose, I used the questions how preschool teachers see the importance of the play for children´s learning when it comes to interaction and how the interaction in the play can be varied depending on the age and language skills of the children. The result showed that preschool teachers believe that the game is hugely important for children's interaction and that it is promoting their development and learning. In the interviews, it appears that play with other children positively affects children's social skills and the children learn from each other at the same time as they develop at the level of knowledge if there is a good interaction. The study shows that interactions both arise and are maintained based on several factors, the older children usually use verbal actions while the younger ones mainly use non- verbal actions through imitation and pointing. Based on my observations, I have identified the following types of interaction among the older children:

cooperation against a common goal, interaction based on instructions, interaction based on exclusively and decisiveness that leads to interaction. In the case of the younger children, I have identified the following interactions:

interaction based on invitation to play, to interact through imitation, interaction based on attention-seeking and to try to start interaction through participation.

Keywords: Play, interaction, learning and preschool.

(4)

III

Sammanfattning

Leken är en stor och avgörande faktor till mycket utav barns lärande och utveckling. Den hjälper till att forma oss som individer samt utmanar våra färdigheter. Sex observationer av två barngrupper och fyra intervjuer med förskollärare gjordes för att studera lekens betydelse för barns lärande när det gäller samspel och vilka olika typer av samspel som uppstår mellan barnen.

Utifrån syftet använde jag mig av frågeställningarna hur förskollärare ser på lekens betydelse för barns lärande när det gäller samspel och hur samspelet i leken kan varieras beroende på barns ålder och språkkunskaper. Resultatet visade att förskollärarna anser att leken är enormt viktig för barns samspel och att det är främjande för deras utveckling och lärande. I intervjuerna framkommer det att lek med andra barn påverkar barns sociala kompetens positivt och barnen lär sig framför allt av varandra samtidigt som de utvecklas på kunskapsnivå om det finns ett bra samspel. Studien visar att samspel både uppstår och bibehålls utifrån flertal faktorer, de äldre barnen använder vanligtvis sig av verbala handlingar medan de yngre främst använder icke- verbala handlingar genom imitation och att peka. Utifrån mina observationer har jag identifierat följande typer av samspel bland de äldre barnen: samarbete mot ett gemensamt mål, samspel baserat på instruktioner, samspel baserat på uteslutande och bestämmanderätt som leder till samspel. När det gäller de yngre barnen har jag identifierat följande samspel: samspel baserat på inbjudan till lek, att samspela genom imitation, samspel baserat på uppmärksamhetssökande och att försöka starta samspel genom deltagande.

Nyckelord: Lek, samspel, lärande och förskola.

(5)

IV

Förord

Jag vill främst rikta ett stort tack för alla känslostormar som kurskamrater och inte minst familjen har stöttat mig igenom. Samt ett tack för den stöttning och förtroende från min handledare. Även ett stort och väldigt avgörande tack till de förskollärare som vänligt ställt upp på intervjuer, utan er hade det inte varit möjligt att färdigställa arbetet. Samt ett hedrande tack till samtliga deltagande barn och tillåtande vårdnadshavare som låtit mig studera och observera under flertalet tillfällen, detta har gett mig en enorm möjlighet till att lära mig väldigt mycket mer om både leken i sig och dess medförande samspel.

(6)

V

Innehållsförteckning

1   INLEDNING ... 1  

1.1   SYFTE ... 2  

1.2   FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2  

2   BAKGRUND ... 3  

3   FORSKNINGSÖVERSIKT ... 7  

3.1   OLIKA KONSTELLATIONER AV SAMSPEL ... 7  

3.2   LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS LÄRANDE ... 9  

4   TEORI ... 12  

5   METOD ... 15  

5.1   OBSERVATION ... 15  

5.2   INTERVJUER ... 16  

5.3   VALIDITET OCH RELIABILITET ... 18  

5.4   ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19  

6   RESULTAT OCH ANALYS ... 22  

6.1   RESULTAT FRÅN OBSERVATIONER ... 22  

6.1.1   Samspelets variationer mellan de äldre barnen ... 22  

6.1.2   Samspelets variationer mellan de yngre barnen ... 28  

6.1.3   Teoretisk koppling till barns samspel ... 33  

6.1.4   Teoretisk koppling till lekens variation beroende på barns språkkunskaper .. 35  

6.2   RESULTAT FRÅN INTERVJUER ... 35  

6.2.1   Samspelets betydelse för barns lärande ... 36  

6.2.2   Teoretisk koppling ... 38  

6.2.3   Lekens betydelse för barns lärande ... 38  

6.2.4   Teoretisk koppling ... 40  

6.3   SAMMANFATTNING AV RESULTATEN ... 41  

7   DISKUSSION ... 42  

7.1   RESULTATDISKUSSION ... 42  

7.1.1   Samspelets betydelse för barns lärande ... 42  

(7)

VI

7.1.2   Lekens betydelse för barns lärande ... 44  

7.2   METODDISKUSSION ... 45  

7.2.1   Observation ... 45  

7.2.2   Intervjuer ... 47  

7.3   VIDARE FORSKNING ... 47  

REFERENSER ... 49  

BILAGOR ... 51  

(8)
(9)

1

1   INLEDNING  

Jag var intresserad av att undersöka leken och att se hur den påverkar och möjligtvis även förändras i samband med samspelet som uppstår mellan deltagarna. Förhoppningen med undersökningen var att jag skulle kunna fördjupa mig i hur de olika samspelen kan se ut i leken beroende på vilka barn som deltar samt även iakttar den. Att undersöka lekens betydelse och påverkan på barns samspel är både ett intressant och ett viktigt ämne att forska kring av flertal anledningar. Dels för att kunna skapa bredare kunskap kring ämnet samt en möjlighet för förståelse till olika individers samspel. För att avgränsa fältet har jag valt att undersöka hur leken har betydelse för barns samspel. Då jag sedan tidigare hade erfarenhet av att samspelet mellan barnen i leken kan variera beroende på hur de gör sig förstådda med varandra var det anledningen till att jag var intresserad av att studera detta vidare. Vad jag då har sett är hur samspelet och leken ser olika ut och varierar beroende på hur konstellationerna är.

Jag anser att relevansen på problemområdet är stort för förskollärarprofessionen genom att det skapar utökad förståelse och kunskaper kring vad som kan bidra samt förändra samspelet i leken mellan barnen. Att kunna förhindra, förebygga samt främja olika händelser i leken genom att förstå och se variationen på samspelet är vetenskapligt intressant både för mig samt för andra som arbetar inom förskoleverksamhet. Därav motiverar jag detta för ett område som är viktigt att studera och undersöka vidare. Vad det gäller förskollärarprofessionen lägger jag stor vikt vid kunskapen kring att använda leken som ett lärande vad gäller samspel. Det är av stor vikt att skapa en förståelse för hur det kommer sig att barn agerar och handlar som de gör i olika situationer i samspel med andra barn. Anledningen är helt enkelt för att kunna skapa en djupare förståelse av samspelet i leken och vad det medför.

Slutsatsen är att för att barn ska ha möjlighet att fungera och kunna agera i det sociala samspelet med andra barn krävs det att barnet kan hävda sig självt vilket baseras på den självrespekt, självkänsla och självbild barnet har.

Skolverket (2016) skriver att leken är viktig då den skapar möjlighet att främja

(10)

2

varje barns utveckling och lärande och det är bland annat genom just lek och socialt samspel som barn både söker och erfarar kunskap.

1.1   Syfte

Syftet är att undersöka lekens betydelse för barns lärande när det kommer till samspel och att undersöka de olika typer av samspel som uppstår mellan barnen.

1.2   Frågeställningar

-   Hur ser förskollärare på lekens betydelse för barns lärande när det gäller samspel?

-   Hur kan samspelet i leken variera beroende på barnens ålder och språkkunskaper?

(11)

3

2   BAKGRUND  

Leken i sig har funnits i evigheters tider men det är betydelsen och innebörden som har förändrats över tid och jag skulle vilja påstå att lekens innebörd både har utvecklats och prioriterats från många individer, allt från pedagoger, vårdnadshavare till forskare. Att barn leker är ingen nyhet men sättet att se på leken har blivit allt bredare och större. Likaså har utomståendes syn och förståelse för leken och dess betydelse utvecklats och det är allt mer sällan vi hör någon säga att vi bara har lekt, med betoning på bara. Idag vet vi att leken genererar många olika utvecklingsmöjligheter och bidrar till enorm kunskap och färdigheter hos barn. Att kunna leka är en fantastisk färdighet och leken är med andra ord livsviktig.

Löfdahl (2014) skriver hur det sedan mitten av 1980-talet har börjat pratas om en ny syn på barn och barndom som anses har utvecklats inom barnforskning.

När den nya synen kommer på tal krävs det att den på något vis relateras till en gammal syn på barn och deras utveckling och de utvecklingspsykologiska teorierna som härskade inom området, vilket främst var en individcentrerad syn. Detta ledde förr vanligtvis till att barn blev jämförda och bedömda utifrån teoretikers beskrivningar av hur barn utvecklas och lär sig. I dagsläget använder sig forskare av nyare utvecklade teoretiska begrepp där barn beskrivs som sociala och kompetenta aktörer. Vad det gäller barns kamratkulturer i förskola används i dagsläget en syn på barnen som medskapare av sin egen utveckling. Ordet kamratkulturer är ett teoretiskt begrepp som kan användas för att beskriva och förstå vad som händer i barns relationer med varandra och när barn möter varandra och är tillsammans i förskolan. Det betyder att normer, attityder och olika värden kommer till uttryck genom lekar och andra aktiviteter inom barngruppen (Löfdahl, 2014).

Sheridan, Pramling och Johansson (2011) beskriver hur deras egna forskning visar på att små barn i sina samspel utvecklar underförstådda och etiska överenskommelser som får betydelse för deras agerande. Barn inser hur de bör vara och bete sig i förskolan samt att de lär sig och utvecklar en vetskap kring

(12)

4

hur de bör agera i förhållandet till olika kamrater och vuxna. Barn utvecklar etiska överenskommelser vilka handlar om innehållet i samspelen samt om hur samspelen ska gå till. Det handlar om barns syn på hur man ska agera i relation till sig själv och till andra.

Leken har under de senare åren kommit att tagit allt mer plats i förskolan som något viktigt och betydelsefullt. Leken skapar goda förutsättningar för både barn och vuxna och den ses som en allt mer grundläggande faktor i barns utveckling och lärande. Löfdahl (2014) skriver om en skapad syn och förståelse för barns kamratkulturer och hur det är interaktionen och dynamiken mellan barnen som ligger i fokus vad det gäller den nya synen jämfört med det individuella barnet. Kamratkulturer är uppbyggda av just handlingar och interaktioner mellan barnen och språket är en avgörande faktor för att kunna förhandla och förmedla innehållet. Författaren hävdar att pedagoger måste skapa sig en kunskap att kunna se vikten av sammanhanget och förstå det unika och specifika i varje tillfälle barn agerar.

Löfdahl (2014a) skriver att inom kamratkulturer är barns lekar den främsta aktiviteten. Det pågår förhandlingar kring innehållet och roller men samtidigt finns det en baksida när barn leker tillsammans vilket ökar chansen att obehag för uteslutning medförs och får en plats i leken. Hon beskriver det teoretiska begreppet kamratkulturer som kan användas för att beskriva och skapa förståelse för vad det är som händer i barns relationer med varandra, både när de möts och då de är tillsammans i förskolan. Som förskolebarn innebär det att barnet är deltagare av en specifik kamratkultur som innehåller kunskap om både barnets egna och kamraternas sociala statusposition, om vilka som får vara deltagande i leken, vem som är den bestämmande samt hur man ska bete sig mot varandra. Författaren menar att interaktion och dynamiken mellan barnen står i fokus för att kunna få syn och förståelse för barns kamratkulturer.

Kamratkulturer är uppbyggda av handlingar och interaktioner mellan barnen och det är främst innehållen i dessa kamratkulturer som kan förstås genom hur och vad som förhandlas var. För att ha en möjlighet till förhandling och förmedling inom kulturen är språket en viktig faktor och ses som ett verktyg av stor vikt. I sådana kulturer bearbetar barnen tolkningar och skapar förståelse

(13)

5

för den omgivande kulturen vilket innefattar händelser, normer och värderingar som de möter på utifrån andras agerande, både vuxnas och barns.

Det finns inga förutbestämda strukturer när det handlar om kamratkulturer utan de kommer till när barnen möter andra barn, liksom när de möter vuxenvärlden och tillägnar sig erfarenheter och kunskaper från de olika fälten (Löfdahl 2014).

I Läroplan för förskolan poängteras det att leken är viktig och ska prägla förskolans verksamhet, ett medvetet bruk av leken främjar varje barns utveckling och lärande. Fantasi, kommunikation och förmåga till samarbeten och problemlösning är några av de former av utveckling som stimuleras genom leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket 2016).

Sheridan, Pramling och Johansson (2011) skriver om utgångspunkten som är att barns intentioner har en betydande faktor vad gäller deras sociala och kulturella liv samt lärande. Dessa faktorer ser författarna som en tillgång till barns perspektiv på samspelen. De förklarar samspel som något som kräver ömsesidig interaktion där barn antingen agerar verbalt eller kroppsligt med gester, ord och tonfall i förhållande till varandra samt att den andra på något sätt reagerar. Det krävs alltså att barnen gör något i förhållande till varandra eller är engagerade i kommunikation av olika slag från båda parter för att det ska vara ett samspel.

Ett strävansmål i Läroplan för förskolan är att förskolan ska sträva efter att samtliga barn utvecklar sin nyfikenhet samt lust och förmåga att leka och lära.

För att uppnå detta mål ska arbetslaget samarbeta för att kunna erbjuda barnen en god miljö för både utveckling, lärande och lek (Skolverket 2016).

Sheridan, Pramling och Johansson (2011) skriver om hur det i tidigare forskning framgår att barn utvecklar olika mönster för samspel i samvaro med varandra och det är ömsesidighet, intresse, makt och konflikter som barns intentioner bygger på. Barn är aktiva vad gäller att tolka samt omtolka möten med andra barn och förhandlingar är något som är en del av barns interaktion.

Barns olika handlingsutrymmen är beroende av deras positioner. Ytterligare faktorer som kreativitet och lekfullhet kan beaktas i barns samspel. Det visar

(14)

6

att en förutsättning för sociala relationer för att kunna etablera, behålla och bevara dem är ömsesidighet. Författarna hävdar att om ömsesidighet är något som saknas kan varken verbal, icke-verbal kommunikation eller utbyte av mening förekomma. Författarna är eniga om att för barns sociala utveckling och lärande har förskolan en viktig funktion. För att kunna skapa en bild av samtliga barns samspel finns det vissa specifika aspekter som är viktiga att observera, dessa är samspelets karaktär generellt, barns positioneringar och emotionella uttryck i samspelen.

(15)

7

3   FORSKNINGSÖVERSIKT  

I det här avsnittet beskrivs den forskningsöversikt som ligger till grund för studien. Inledningsvis beskrivs den tidigare forskning och därefter följer en diskussion om hur författarnas studiers resultat förhåller sig till min undersökning.

3.1   Olika konstellationer av samspel

Kerstin Bygdeson Larssons (2010) har skrivit en doktorsavhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt vars syfte är att skapa och få fördjupad kunskap kring utveckling av samspelsdimensionen i förskolans arbete med hjälp av pedagogisk processreflektion. Avhandlingen handlar även om att kunna utveckla en bättre förståelse om samspelet mellan vuxna och barn och förutsättningarna för barns jämlikhet och interaktion inom förskolan. Hon skriver hur barn utifrån samspelsdimensionerna kan få bättre möjligheter till att bemästra både lek- och samspelsprocesser inom förskolan på ett hälsofrämjande, lärande och utvecklande sätt för samtliga barn.

Bygdeson Larsson (2010) beskriver att förskolans praktik vanligtvis är svåröverblickbar och kan upplevas som osammanhängande vilket många gånger är anledningen till att det kan vara svårt att uppfatta barnens beteenden.

Hon har utifrån sina observationsstudier och teoretiska perspektiv kommit fram till att möjligheten av lekkoncentration handlar om både yttre ro och ett inre lugn. För att barnen ska få ett inre lugn krävs det hjälp av ett yttre gott objekt. Ytterligare en slutsats är att resultaten gav ökad förståelse av samspelsdimensionen i förskolan och hur barn i lek- och samspelssvårigheter kan få hjälp av personalen om de vidare får stöd för att utveckla sina möjligheter att tolka samspelsprocesser. Utan en ökad professionalitet av förstärkt kapital att uppfatta barnets perspektiv bakom de yttre beteende finns det ingen möjlighet för pedagogerna att klara av att möta barnen i en intersubjektiv dialog eller varken följa eller vägleda samspelsprocesser i barngruppen. Pedagogernas förhållningssätt och deras utgångspunkt i sitt

(16)

8

pedagogiska arbete ligger till stor vikt för barnen och deras möjlighet till samspel. Genom att noga följa de lek- och samspelsprocesser som sker mellan barnen kan pedagogerna enklare leva sig in i barnens perspektiv.

Resultatet av studien presenteras på ett berättande sätt samt visar på hur förändringar i förskolan växer genom samarbetande reflektion kombinerat med nya teoretiska perspektiv. Huvudresultatet belyser och skapar en förståelse för hur utövares sätt utifrån sitt förhållningssätt påverkar arbetet med barn och hur detta kan skapa bättre förutsättningar och möjligheter för barnen att inkluderas på positiva vis. Sammantaget skapas resultatet av studien och undersökningen en förstärkt förståelse av samspelsdimensioner mellan olika individer och hur bakomliggande faktorer mycket väl kan avgöra förmågan eller ett sätt att integrera i samspel med andra barn (Bygdeson Larsson 2010).

Jag anser att hennes resultat är relevanta för min undersökning då hennes studie bidrar med fördjupad kunskap kring olika samspelsdimensioner. Resultatet belyser vikten av hur avgörande pedagogers förhållningssätt är för mötet med barn och deras sätt att samspela på. Genom att studiens resultat grundar sig i vikten av att samspelsdimensionerna kan se olika ut beroende på individer och hon nämner att det finns bakomliggande faktorer som är avgörande för barn att integrera i samspel med andra är det relevant för min undersökning.

I Engdahls (2011) doktorsavhandling Toddlers as social actors in the Swedish preschool framkommer det att hennes fokus var på hur yngre barn integrerar med varandra och hennes syfte var att undersöka interaktion, kommunikation och skapandet av vänskap mellan toddlare under deras lek. Resultatet visar på att barnens initiativ till lek och under lek utvecklades utifrån den icke-verbala kommunikationen och då främst genom rörelser, gester och ansiktsuttryck.

Under lekens gång var det en förmåga till intoning, synen på andras perspektiv, turtagning samt förhandling som barnen visade på i sin lek. Det var utifrån icke-verbala handlingar och gester som barnen skapade sina vänskaper på och då främst är det i form av leenden och rörelser samt både genom en ömsesidig och gemensamt riktad uppmärksamhet.

(17)

9

Utifrån Engdahls (2011) studie och granskade forskning har hon i sin avhandling kommit fram till följande ståndpunkter, att genom barns interaktion med andra framstår dem som meningsskapande som både producerar och reproducerar kulturer. Barn är kompetenta i såväl kommunikation som samspel och att lärande och utveckling är något som sker samordnat. Synen är att genom lek och social interaktion söker barn kunskap. Baserat på detta och den nyfikenhet och lust att lära utgör detta grunden för den pedagogiska aktiviteter.

Vad det gäller dessa aktiviteter är det av stor vikt att lärande och utveckling planeras utifrån den mån att barn har roligt och är deltagande i ett meningsskapande.

Engdahls framtagna resultat är relevant för min undersökning utifrån att det visar på att den icke-verbala kommunikationen främst visar sig i rörelser, gester och ansiktsuttryck. Utifrån dessa icke-verbala handlingar kan barn skapa en vänskap på och det visar sig främst i riktad uppmärksamhet och rörelser.

Hennes resultat visar på att det krävs ingen verbal kommunikation för en uppstående vänskap eller samspel utan en lek kan påbörjas och fortsätta utifrån barns initiativ. Författarens resultat är relevant för min undersökning i den utsträckning att hon skriver om hur lärande och utveckling sker samordnat och att barn anses vara kompetenta i samspel. Genom barns interaktion med andra framträder barnen som meningsskapande i studiens resultat.

3.2   Lekens betydelse för barns lärande

När det talas om barns lek görs det vanligtvis i samband med lärande och leken utgör en central del för lärande i den bemärkelsen att barnen har möjlighet att skaffa sig erfarenheter i leken som i sin tur leder till lärande (Pape, 2001) I Elkinds (2008) artikel The Power of Play framkommer det att barn skapar nya lärande erfarenheter genom leken och dessa erfarenheter leder i sin tur till en möjlighet att förvärva både sociala, känslomässiga och intellektuella färdigheter som de inte skulle ha lyckats lära sig eller utveckla genom några andra medel. Han betonar att leken har en viktig roll i mänsklig utveckling som är en form av faktorer för kreativa förmågor som fantasi och nyfikenhet. Det

(18)

10

är när barn hamnar i förskoleåldern som de hamnar i stadiet att börja skapa lekfulla kopplingar mellan föremål, de kan låtsas att ett föremål föreställer något annat. Det är vanligtvis inte förrän barnen kommer upp i skolåldern som leken börjar att handlar mer och mer om att skapa samt bryta regler.

Den främsta och mest imponerande markören för barns sociala anpassningar är förskolebarns snabba förvärv av språk. Människor överlag anpassar sig ständigt till sin miljö och dess utformning men det är i leken som vi lyckas anpassa vår värld för att den ska passa vår fantasi. Lek är framför allt roligt men Elkind (2008) menar på att den bidrar till den bästa sorten av lärande utifrån lekens tre väsentliga drivkrafterna, kärlek, lek och arbete. Leken ses idag som ett grundläggande lärande och det är genom leken som barn lär sig.

Sen hur mycket och i vilken grad barnen utvecklar och lär sig är olika beroende individ till individ och begränsas av deras sociala situation, emotionella tillstånd samt både deras fysiska och intellektuella utveckling.

Elkinds resultat visar på hur leken leder till nya lärande för barnen som visar sig i en mängd olika färdigheter vilket är relevant i min undersökning då jag betonar vikten av leken och lekens betydelse för barns lärande och utveckling.

Författaren hävdar att leken ses som ett grundläggande lärande och det är utifrån leken som barn lär sig.

Norling (2015) har skrivit doktorsavhandlingen Förskolan- en arena för social språkmiljö och språkliga processer där studiens syfte är att utveckla kunskap om den sociala språkmiljön som finns i förskolan. Hon beskriver hur språket både genom verbala och kroppsliga uttryck ses som ett verktyg i kommunikationen mellan barn, kamrater och personal. De yngre barnen behöver mer tid att uttrycka sig och författaren beskriver att det vanligaste sättet att ta initiativ till kommunikation är då genom kroppsliga uttryck.

Språkligt samspel mellan barn i förskolan har betydelse för barns meningsskapande. Samtliga barn har olika erfarenheter och detta medför att kamraters erfarenheter i en gemensam kommunikation i leken kan bidra till nya perspektiv på omvärlden.

(19)

11

Norling (2015) har i sitt resultat fått fram att leken inte uppfattas som en del av en aktivitet utan anses snarare genomsyra samtliga aktiviteter i förskolan.

Utifrån informanterna i hennes avhandling framkommer det att leken ses som en social dimension som utmanar barns språk genom att de lär sig turtagning, regler och möjligheter vad det gäller tillämpning av sitt språk. Författaren hävdar att det är av stor vikt att pedagoger i förskolan är medveten om vilka verktyg barnen är i behov av för att bli förstådda av varandra för att bidra till barnens språkutveckling på bästa sätt. Författaren framhäver även vikten av att ha ett större fokus på vilka möjligheter barnen i förskolan får för att utveckla sitt språk samt att det är viktigt att inte glömma bort att lärandet är en förutsättning för att det ska skapas utveckling.

Norlings resultat visar på att språket är ett verktyg i kommunikation och då syftar hon på både de verbala och kroppsliga uttryck vilket är relevant för min undersökning då jag tar upp både den verbala och icke-verbala kommunikationen. Hon beskriver det språkliga samspelet mellan barn som en betydelse för meningsskapande. Resultatet belyser även vikten av lek och hur leken genomsyrar samtliga aktiviteter i förskolan.

Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2011) beskriver hur läroplanen vilar på sociokulturella teorier med en innebörd av att barn lär sig av att kommunicera och samspela med andra människor genom sin omgivning. De tar upp hur förskolans främsta mål handlar om att främja lärande som leder till att barn får en möjlighet att skapa en förståelse för sin omvärld. Det är med hela sin kropp som barns lärande sker och varken deras kognitiva, sociala och emotionella lärande och utveckling kan separeras från varandra. För att barnen ska få en möjlighet att uppnå sitt yttersta lärande krävs det att samtliga pedagoger i förskolan arbetar och strävar efter läroplanens intentioner och att se samt förstå innebörden av barns lärande i förskolan.

(20)

12

4   TEORI  

I det här avsnittet beskrivs den teoretiska ram som ligger till grund för studien.

Här kommer jag att ta upp den kunskapsteoretiska del samt den vetenskapliga teorin.

Utifrån min frågeställning och syfte som grundar sig i att få ökad kunskap kring hur barn skapar samspel i deras lek har jag valt att studera detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Mitt valda forskningsobjekt är barnens samspel i en lek. Utifrån mitt val av teoretisk utgångspunkt vill jag förtydliga undersökningens syfte vad det gäller barnens samspel. Valet av teoretisk utgångpunkt grundar sig utifrån min undersökning som baseras på hur samspel kan ses som ett lärande, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I relation med mitt syfte anser jag att det sociokulturella perspektivet är det perspektivet som skulle leda till att jag får fram mest kunskap och fördjupning inom ämnet. Barn agerar och interagerar i olika nivåer med varandra och samspelet mellan två individer är beroende på individerna och deras sammankoppling till varandra samt även den kontext som samspelet utspelar sig i. Därmed skiljer sig samspel mellan barn väldigt olika och det kan uppstå många typer av samspel. Med tanke på barnens varierande interaktion och samspel mellan varandra har jag valt att se det utifrån ett sociokulturellt perspektiv då det krävs en lärdom av detta för pedagogerna för att kunna få utökad kunskap kring samspel samt vidare kunna arbeta främjande med detta. Utifrån sociokulturellt perspektiv får jag tillhörande begrepp såsom mediering och den proximala utvecklingszonen.

Dessa begrepp anser jag vara verktyg i min undersökning för att kunna beskriva mitt valda forskningsobjekt tydligare.

Säljö (2017) beskriver det teoretiska begreppet mediering som är ett av de grundläggande begreppen inom det sociokulturella perspektivet och innebär att människor använder sig utav olika redskap när vi försöker förstå samt agera i vår omvärld. Människan är utmärkande på så vis att hon använder sig av två

(21)

13

olika redskap vilka är de språkliga samt det materiella. Språket anses vara redskapets redskap och genom kommunikation med andra människor kan vi uttrycka oss och språket anses vara vår partner i det mesta vi gör.

Strandberg (2008) förklarar att inom den sociokulturella teorin hävdas det att utifrån det sociala som all vår individuella kompetens kommer ifrån och det är genom interaktion och samspel med andra människor vi får detta ifrån. Det är först i samspel med andra som jag lär mig och sedan lär jag mig att göra det själv.

Det tänkta studieobjektet utifrån det sociokulturella perspektivet är vilket samspel son uppstår mellan barnen när de leker och vad det sker för mediering och vilka verktyg som barnen använder sig av. Med hjälp av de olika begreppen inom det sociokulturella perspektivet kan jag få fram kunskap kring barns samspel i deras lek och hur den kan variera sig beroende på barn. Jag kan även studera vilka lekregler som uppstår och om det skiljer sig åt beroende på vilket samspel barn har utifrån deras språkkunskaper. Kan det se olika ut vilken typ av samspel som uppstår beroende på om det är barn med samma alternativt olika modersmål? Perspektivet och dess begrepp bidrar även med analysverktyg som hjälper mig att analysera det jag avser att studera.

Christoffersen & Johannessen (2015) skriver att innebörden av att anlägga ett teoretiskt perspektiv handlar om att undersöka ett fenomen, en frågeställning, utifrån en speciell synvinkel eller ett visst betraktelsesätt. Hur fenomenet framstår är beroende utifrån vilket perspektiv det betraktas ifrån. Utifrån ett teoretiskt perspektiv kan ett fysiskt objekt vara konstant men med de subjektiva upplevelserna av objektet blir det beroende varifrån objektet observeras.

Upplevelsen av objektet är alltså beroende varifrån det betraktas och iakttas.

Objektet upplevs även annorlunda utifrån vilken förförståelse jag som forskare har.

Karlsson (2014) tar upp att kunskapsöversikt handlar om att kartlägga och skriva fram en översikt över det kunskapsområde som forskaren har valt för att sedan hitta ett perspektiv på forskningsobjektet att utgå ifrån. Det krävs även

(22)

14

att det planeras, genomförs och presenteras ett resultat av undersökningen för att kunna bidra med kunskap om forskningsobjektet. För att kunna genomföra detta behöver forskaren först välja ett studieobjekt. Oavsett vilket studieobjekt som väljs finns det en gemensam nämnare för samtliga och det är att de spår av förskolans sociala och fysiska världar kan människor uppfatta med sina sinnen. Det studieobjekt som fokuseras på i undersökningen kan i sin tur studeras med hjälp av många olika forskningsmetoder, som enkätundersökningar, observationer, intervjuer och textanalyser. Det perspektiv på objektet som beslutas att utgå ifrån kanske öppnar för vissa studieobjekt och vissa undersökningsmetoder mer än andra, men det går aldrig att undvika att göra ett val här.

Karlsson (2014) beskriver att kunskapsöversikten utgör en stor funktion i examensarbete genom att det ligger till grund för kommande undersökning och val av forskningsmetoder för bidragande kunskap och lärdom. Det är just kunskapsöversikten som leder forskaren in på det kunskapsområde vars syfte är att fördjupa sig i samtidigt som det skapar en möjlighet att precisera. Detta leder i sin tur vidare till forskaren igen och till de val som görs med perspektiv på forskningsobjektet.

(23)

15

5   METOD  

Undersökningens metodval avgörs utifrån syftet och frågeställningarna och detta är för att kunna uppnå besvarade utav frågeställningarna. Utifrån mitt syfte, vilket är att undersöka lekens innebörd för barns lärande när det kommer till samspel, anser jag att de mest lämpliga metodvalen är observation och intervjuer. Jag har intervjuat förskollärare på tillhörande avdelningar där observationerna genomfördes för att kunna upptäcka samt jämföra likheter och skillnader i resultatet mellan de olika metodvalen.

5.1   Observation

Observationers data är vanligtvis detaljerade beskrivningar av människors aktiviteter, beteenden eller handlingar där medmänskliga interaktioner kan synliggöras. Observation anses vara en lämplig metod när forskaren vill ha direkt tillgång till det som undersöks. Enligt Christoffersen och Johannessen (2015) är detta det enda sättet att skaffa sig giltig kunskap är i många sammanhang att vara närvarande i själva miljön. En situation eller interaktion ger information på flera nivåer, både om det som direkt observeras och om forskarens tolkningar utifrån sin närvaro i miljön. I vissa undersökningar kan det till och med vara så att observation är det enda sättet att samla in relevant data. Om man vill undersöka små barns beteende i förskolan är det inte möjligt att intervjua dem eftersom de inte har utvecklat ett adekvat språk och de kan naturligtvis inte fylla i ett frågeformulär.

Genom att använda mig av observation kan jag undersöka och se de olika konstellationerna mellan samspel som uppstår och bibehålls mellan barnen i deras lek. I min undersökning är det en ostrukturerad och icke-deltagande sorts observation jag har valt att använda mig av. Franzén (2016) förklarar att i den deltagande observationen deltar forskaren själv i studien genom att vara deltagare i den situation som observeras medan i den icke-deltagande observationen är forskaren utanför leken och observerar endast utan att delta i själva händelserna. Syftet är här att påverka den observerade situationen så lite

(24)

16

som möjligt och avsikten är därmed att inte vara delaktig. Det finns även strukturerade och ostrukturerade observationer och skillnaden är här om forskaren har kategoriserat det som ska observeras eller som i den senare metoden handlar om att som forskare titta på allt som är relevant till det berörda ämnet (Franzén 2016).

Då jag i det här fallet som forskare vill observera allt som är relevant i förhållande till mitt syfte och frågeställningar vad det gäller barns samspel inom leken är valet att använda mig av ostrukturerade observationer. Jag ville observera med möjligheten att titta på allt som var relevant utifrån mitt syfte och frågeställningar och det är den främsta anledningen till att jag valde att observera utifrån ostrukturerade observationer. Genom denna metod får jag en större möjlighet att kunna observera distanserat för att påverka barnens lek så lite som möjligt för att kunna upptäcka det varierande samspelet som uppstår.

Franzén (2016) skriver att en av de främsta fördelarna med observation som metod är att den möjliggör en direkt observation av beteendet. För att kunna observera människors beteende krävs det inte någon tillit till metodologiska verktyg som enkäter för att kunna undersöka den informationen.

5.2   Intervjuer

Christoffersen & Johannessen (2012) beskriver hur intervjuer är en metod att använda när forskaren söker efter fylliga och detaljerade beskrivningar av informanternas erfarenheter samt uppfattningar kring något. Kvalitativa intervjuer återfinns både som ostrukturerad och informell där forskaren använder sig av öppna frågor utifrån ett ämne alternativt strukturerad intervju med bestämda frågor och givna svarsalternativ.

Utifrån mitt syfte anser jag att intervju som metod är ett bra tillvägagångssätt då jag genom intervjuer av förskollärare skapar en möjlighet för mig att kunna fördjupa mig i deras kunskap och syn på lekens betydelse samt deras uppfattningar av barns samspel. I intervjuerna får informanterna beskriva deras tankar kring leken och betydelsen för barns samspel med egna ord baserat på deras erfarenheter av arbetet i barngruppen. Genom användandet av

(25)

17

ostrukturerade intervjuer med öppna frågor där informanterna får svara med större frihet än med givna svarsalternativ ger det mig möjlighet att studera förskollärarnas erfarenheter och uppfattningar av det studerade fenomenet.

Detta leder i sin tur att jag som forskare kan skapa mig en utökad förståelse som förhoppningsvis blir användbar i framtiden, både för mig som forskare och för förskollärare och deras kommande arbete.

Christoffersen & Johannessen (2012) skriver att kvalitativa intervjuer är en av de användbaraste metoderna för att samla in data och anses vara en flexibel metod som kan skapa ett brett användande. Det skapar även en möjlighet till detaljerade beskrivningar och ett metodval där informanterna vanligtvis känner sig bekväma så länge temat i intervjun inte är känsligt eller märkligt.

Allra först i mitt metodarbete började jag med att kontakta förskolechefen för klartecken samt i sin tur den utvalda förskolan med förfrågan om intervjuer och observationerna. Observationerna och intervjuerna genomfördes på en förskola men uppdelat på två olika förskoleavdelningar. Intervjuerna genomfördes med två förskollärare per avdelning och en intervju per förskollärare. På båda förskoleavdelningarna arbetar tre pedagoger och av dessa valdes två förskollärare per avdelning ut. Samtyckesblanketten och informationsbrevet för förskollärarna återfinns i bilaga tre och fyra. Under bilaga fem hittas de ställda intervjufrågorna till förskollärarna.

Observationerna genomfördes tre gånger per barngrupp och de var mellan 45 minuter- 1,5 timmar/ observation på båda avdelningarna. Samtyckesblanketten för vårdnadshavarna finns under bilaga ett och informationsbrevet återfinns i bilaga två.

För att bearbeta och analysera den insamlade data började jag med att läsa igenom mina anteckningar som jag skrev under intervjutillfällena och sedan gick jag vidare med att analysera och sammanställa dem. Nästa steg i processen var att gå likadant till väga med observationerna, jag läste igenom samtliga anteckningar från observationstillfällena och sammanställde även dessa. Efter att jag hade gjort detta kunde jag gå vidare med att se om det fanns några samband eller olikheter mellan resultaten från de olika metoderna.

(26)

18

5.3   Validitet och reliabilitet

Kvale och Brinkman (2014) har skrivit om kvalitativ forskningsintervju med fokus på begreppen validitet och reliabilitet. De förklarar begreppet validitet vilket innebär att granska undersökningen, för att ta reda på om en undersökning verkligen undersöker det som var tänkt att undersöka.

Författarna menar på att det är av vikt att undersökningens innehåll samt syfte hamnar i större fokus än vad metodfrågorna gör. Innebörden av validitet är undersökningens styrka och i intervjuer handlar det om uttalandets hållbarhet.

Begreppet reliabilitet, vilket innebär en forskningsrapports konstisens och tillförlitlighet som syftar på om ett resultat kan upprepas vid andra tidpunkter respektive av andra forskare med samma metod.

Kvale och Brinkman (2014) tar upp att både validitet och reliabilitet används vanligen utav forskare för att de ska kunna stärka och diskutera sanningsvärdet i sina resultat och det handlar främst om att kunna skapa en tillförlitlighet och pålitlighet. Begreppen validitet och reliabilitet har både en metodologisk och en moralisk mening som används för att visa på en persons pålitlighet.

Christoffersen & Johannessen (2012) förklarar innebörden av reliabilitet som handlar om hur noggrann och specifik undersökningens data är, vilken data som används, hur de samlas in på samt bearbetningen av det. När det pratas om validitet handlar det undersökningens giltighet.

Validiteten på min undersökning anser jag vara hög eftersom jag har använt mig av de mest lämpliga metoderna, observation och intervju för att synliggöra samspelsmönster och lekens betydelse för barns lärande. Jag anser även att reliabilitet är hög då min undersökning har en tillförlitlighet samt att flertal forskare skulle kunna upptäcka och se ett likvärdigt resultat om de genomförde liknande undersökning med samma metodval som jag har gjort. Däremot kan resultatet skilja sig lite beroende på den observerade barngruppen och de individer som observeras.

(27)

19

5.4   Etiska överväganden

Vetenskapsrådet (2002) har skrivit en tydlig beskrivning om de fyra huvudkrav och det första etiska kravet är informationskravet där forskaren har i uppgift att informera uppgiftslämnare och deltagare om deras uppgift samt de villkor som finns för deras deltagande. Här är det av stor vikt att deltagarna informeras om att deras deltagande är frivillig och att de när som helst under studiens gång har rätt att avbryta sin medverkan. Det andra etiska kravet är samtyckeskravet som handlar om att forskaren ska samla in deltagarnas samtycke.

För att uppfylla dessa två etiska kraven gick jag tillväga som så att jag skrev informationsbrev, ett till de förskollärarna som skulle delta i intervjuerna samt ett brev till barnens vårdnadshavare. Vidare delades dessa krav ut tillsammans med den skrivna samtyckesblanketten och innan påbörjade intervjuer samt observationer samlades dessa blanketter in och sparades under hela studiens gång.

Vetenskapsrådet (2002) skriver om det nästföljande etiska krav vilket är konfidentialitetskravet. Det innebär att samtlig personal inom ett forskningsprojekt som innefattar användning av etiskt känsliga uppgifter som berör enskilda och identifierbara personer bör undertecknas med en förbindelse om tystnadsplikt. I min undersökning använder jag mig inte av några uppgifter som kan identifiera deltagarna. Samtliga deltagare i min undersökning, både intervjuade förskollärare och observerade barn, är avidentifierade och jag har inte samlat in några personuppgifter som kräver specifik förvaring för att obehöriga inte ska kunna ta del av dem.

Det sista etiska kravet som Vetenskapsrådet (2002) skriver om är nyttjandekravet som innebär att de insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas inom forskningsprojektet. Detta krav handlar om att samtliga uppgifter som är insamlade för forskningsprojektet inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. De uppgifter jag har samlat in under mina genomförda intervjuer och observationer har endast använts till min undersökning och färdigställande av detta examensarbete.

(28)

20

I ett forskningsarbete är de etiska övervägandena viktiga. Då jag har valt observation som metod i min undersökning är det specifikt viktigt att tänka på barnens integritet för att skydda individen. Barnens vårdnadshavare kontaktades för samtycke då barnen jag observerar är under 15 år.

Vårdnadshavarna fick även ta del av ett informationsbrev där jag skriver om min studies syfte och vilka rättigheter deltagarna har att opåverkat kunna dra sig ur studien som deltagare. Likaså delades informationsbrev ut till förskollärarna som deltog i intervjuerna med deras rättigheter och förklaring till min studie samt deltagarnas innebörd av den och ett samtyckeskrav.

Löfdahl (2014) skriver att inom forskningsetiken är den viktigaste principen att informera deltagarna om undersökningen och att dessa personer vidare ger sitt samtycke till att delta men även informeras om att avbrytandet av undersökningen när som helst är helt acceptabelt. Informationen som ges ut ska innehålla samtliga uppgifter deltagarna behöver för att kunna ta ställning och avgöra om de vill delta eller ej i undersökningen. Detta förtydligade jag genom en skriven text i informationsbrevet som lämnades ut till samtliga deltagande informanter.

Löfdahl (2014b) beskriver vikten av att planera undersökningen till den mån att inte kränka några deltagande personer eller att de känner sig utsatta på något vis. Det är främst viktigt att vara observant vid observationer av barn och ifall de verkar visa på en känsla av obehag och därmed välja en annan situation att observera. När det handlar om barn är det svårt att förlita sig på att deras samtycke, trots vårdnadshavares samtycke, ges i termer av ja eller nej, utan det krävs här ett nyanserat förhållningssätt till deras handlingar och hur de efterhand lär sig att säga ifrån med andra medel än verbala uttryck. Eftersom detta är av stor vikt och att barnen inte alltid verbalt kan uttrycka sin vilja i deltagandet har jag valt att varje gång inför en observation fråga om det är okej att jag tittar på medan de leker samt informerar om att det är helt acceptabelt om de inte längre vill. Om detta skulle vara fallet har jag bestämt mig för att använda mig av lampknappen i det rum vi befinner oss i vid tillfället. Om eller när ett barn som leker inte längre känner sig bekväm eller vill att jag som forskare tittar på den pågående leken får barnen använda sig av lampknappen,

(29)

21

vilket jag som observatör berättade för barnen i samband med att jag frågade barnen om det var okej att jag tittade på när de lekte. När lampan släcks visar barnen på, utan att behöva verbalt berätta, att de inte längre vill bli observerade.

Samtliga vårdnadshavare samtyckte till att deras barn ingick i studien och de fick observeras men det var inget barn som använde sig av lampknappen under någon av mina observationer. Vetenskapsrådet (2017) skriver hur ett av huvudkraven är att det tydligt ska framgå att deltagandet är frivilligt samt att de medverkande deltagarna själva har rätten att bestämma hur länge och på vilka villkor de ska delta, samt att de när som helst under undersökningen ska kunna avbryta sin medverkan.

(30)

22

6   RESULTAT  OCH  ANALYS  

6.1   Resultat från observationer

Syftet är att undersöka lekens betydelse för barns lärande när det kommer till samspel och vilka olika varianter av samspel som uppstår. Frågeställningen som jag har utgått från vid mina observationer är hur samspelet i leken kan varieras beroende på barnens ålder och språkkunskaper. Nedan följer en presentation av deltagande barn i tabellform.

Deltagare Ålder Deltagare Ålder

Anton 4 år Sofia 4 år

Emma 4 år Frida 1 år

Sara 4 år Liam 1 år

Henrik 4 år Oskar 1 år

Lisa 4 år

6.1.1   Samspelets variationer mellan de äldre barnen

Samspelssekvens 1- Tornet

Samarbete mot ett gemensamt mål.

Ett hjälpande samspel utifrån både verbala och icke-verbala handlingar.

Barn: Anton (4 år) och Emma (4år)

Ett barn försöker nå ballongerna i taket och det andra barnet hjälper honom i sina försök till att lyckas.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Anton Hoppar upp till

ballongerna som hänger i taket

2 Emma Wow, vad högt

du hoppar.

(31)

23

3 Anton Börjar kasta

böcker. Samlar ihop dem och använder dem som en pall för

att nå

ballongerna.

4 Emma Hjälper till att

samla ihop böcker.

5 Emma Kan du nå nu?

6 Anton Nej Ställer sig på

böckerna och försöker att nå.

7 Anton Nu sprack det. Tornet med

böcker rasar.

Analys

I exemplet ovan kan vi se hur det bildas ett samspel mellan barnen utifrån att Emma iakttar Anton och hans sysselsättning och därmed börjar hjälpa Anton.

Här har vi ett samspel utifrån ett samarbete mot ett gemensamt mål. Anton har varken bjudit in eller bett Emma om hjälp och hon har inte heller frågat om tillåtelse att hjälpa till utan samspelet startar endast utifrån ett visat intresse och en iakttagelse. Detta sker först genom en verbal handling och sedan följt av en icke-verbal handling där hon visar på att hon har uppfattat vad han gör och försöker hjälpa honom i sina försök till att lyckas bygga ett tillräckligt högt torn av böcker för att han ska kunna nå ballongerna.

Samspelssekvens 2- Pusslandet Samspel baserat på instruktioner.

Barn: Anton (4 år) och Sara (4år)

Ett barn sitter och pusslar och ett annat försöker hjälpa till.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

(32)

24

1 Anton Pusslar

2 Sara Vill du se? Håller upp

kartongen framför honom.

3 Anton Nej

4 Sara Man måste se

annars vet man inte hur bilar ser ut. Den ska vara röd

Pekar på

kartongen

5 Anton Här är ju en röd Tar upp en röd

bit.

Analys

I exemplet ovan kan vi se hur det skapas ett verbalt samspel mellan Anton och Sara när hon försöker att lära Anton tillvägagångssätten när man pusslar.

Hon försöker att hjälpa honom hur han bör gå tillväga för att på enklast sätt färdigställa pusslet. När Anton avvisar hennes hjälp ger hon en instruktion och förklaring och använder samtidigt en icke-verbal handling för att förtydliga sina instruktioner.

Samspelssekvens 3- Jag är med.

Samspel baserat på uteslutande.

Uteslutande och ett icke uppstått samspel mellan samtliga barn.

Barn: Anton (4 år) och Henrik (4år)

Två barn leker och ett tredje kommer och vill vara med.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Henrik Vad gör ni?

2 Anton Vi leker hund

och katt.

3 Henrik Okej, jag är med. Går in i rummet.

4 Anton Nej det kan bara

vara en

människa

(33)

25

5 Henrik Går ut ur

rummet.

Analys

I exemplet ovan kan vi se hur det främst bland de äldre barnen förekommer att flertal barn använder sig av stränga regler för att släppa in någon i leken. Även för att utesluta, både om de från början lekte ensamma eller om de var en grupp barn med större antal. Detta kan vi tydligt se i sekvensen när Henrik kommer och vill vara med de två andra barnen. Anton använder sig av inom kamratkulturen av en uteslutningsstrategi. När Anton i sekvensen ovan bestämmer att det bara kan delta en människa använder han sig av denna strategi för at utesluta Henrik och denna handling leder till en uteslutning.

Detta leder till att det endast bibehålls ett samspel inom kärngruppen och det skapas inget samspel mellan samtliga deltagare då Henrik utesluts och i sin tur väljer att inte delta i leken.

Samspelssekvens 4- Kakleken.

Bestämmanderätt som leder till samspel.

Samspel genom verbala och icke-verbala handlingar utifrån ett barns bestämmanderätt.

Barn: Lisa (4 år) och Sofia (4år)

Två barn sitter vid ett bord på förskolan med ett par leksaksgubbar framför sig.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Sofia Jag vill vara med Sätter sig vid

bordet

2 Lisa Ja, men jag ska

ha det som vatten, du får hälla då

Delar med sig av papperslapparna framför henne

3 Lisa Vi ska leka med

leksakshästar, du heter Sofia och jag heter

Pekar med

handen för att visa vem hon menar

(34)

26

4 Sofia Lisa

5 Lisa Det här är

kakbitarna Pekar på

leksaksgubbarna framför henne på bordet.

6 Sofia Kakbitarna åker

i vattnet

Analys

Genom endast dessa tre sagda meningar kan jag utifrån min observation se hur det inbjudande barnet fick delta utifrån det första barnets regler. Barnet visar på en tydlig förståelse för den bestämda situationen och inte minst lyckats avkoda lekreglerna. Det skapas i det här exemplet ett samspel i och med att Sofia accepterar Lisas regler och bestämmanderätt.

Sammanfattning av resultatet hos de äldre barnens samspel Utifrån mina observationer har jag identifierat följande typer av samspel:

samarbete mot ett gemensamt mål, samspel baserat på instruktioner, samspel baserat på uteslutande och bestämmanderätt som leder till samspel.

Samarbete mot ett gemensamt mål

Bland de äldre barnen och deras agerande under lek var det inte ovanligt att under observationerna se hur barnen samarbetade för att nå specifika mål de hade. Likaså var detta något som kunde ske under lekarnas gång, att det skapades ett samspel mellan de deltagande barnen utifrån det faktum att barnen strävade efter ett och samma mål.

Samspel baserat på instruktioner

Bland de äldre barnen kunde jag se samspelsmönster som baserades på en förståelse för lekregler samt utifrån avvaktande och iakttagelser. I sekvensen om pusslandet kan vi se hur det ena barnet gjorde en iakttagelse utifrån att det andra barnet inte använde sig av kartongen som stöd. Då de äldre barnen har ett mer utvecklade språkkunskaper var det främst med hjälp av detta som barnen hade ett samspel med varandra, de pratade och ställde frågor till

(35)

27

varandra under lekens gång. Vad barnen gjorde och de kunde verbalt planera vad som skulle hända härnäst i leken. Även de bestämmande samspelsmönstren uppstod främst på de äldre barnens avdelning och genom att ett barn tog kommandot i leken och bestämde mer i lekens gång var det stundtals gånger det som gjorde att leken överlevde och att barnen lekte vidare med varandra. I dessa situationer fanns det då ett barn som tog över rollen som regelfattare och såg till att saker och ting hände i leken. Resultatet av mina genomförda observationer är främst att det finns mängder utav olika samspel som vi kan se i de olika samspelssekvenserna.

Samspel baserat på uteslutande

I hög grad hade barnen språkkunskaper till att genomföra förhandlingar och med hjälp av detta skapades många olika sorters samspel, det kunde vara allt från det verbala samspelet till samspel mellan barnen i det tysta samt

uteslutningsstrategier. Samspel baserat på uteslutningsstrategier berodde vanligtvis på att något barn inte accepterade dessa regler eller krav som ställdes av någon tidigare deltagare. En upptäckt jag gjorde under mina observationer var att om ett barn redan befann sig i samma rum var det enklare att få tillträde än om det skulle komma utifrån. Detta skulle kunna leda till ett annat resultat om Henrik hade lekt med något i samma rum som Anton befann sig i från början kunde det varit så att Henrik lättare hade fått tillträde i leken och att det hade blivit en annan utväg än uteslutning.

Bestämmanderätt som leder till samspel

Det var vanligt att de äldre barnen ställde krav, satte upp regler eller utgav olika roller som en inbjudan till leken, vilket resulterade i att barnen från start fick bestämma och möjlighet till delegerande samtidigt som de övriga barnen fick en inbjudan till leken. Det skedde många försök till att bestämma över varandra och de äldre barnen tar ofta till regler även vid uteslutande. Under ett observationstillfälle beslöt ett av barnen att den andra fick endast delta på sina villkor och beslutande regler som används under lekens gång. När det gällde dessa strategier blir resultatet utifrån detta att samspelet i det här fallet är avgörande utifrån barnens språkliga förmåga, eftersom det är de verbala

(36)

28

språkkunskaperna som barnen använder sig av för att skapa samt bibehålla ett samspel.

De äldre baren har vanligtvis fler språkkunskaper och en bredare kommunikationsförmåga vilket har lett till att de har hunnit lära sig fler strategier under sin uppväxt till att framkalla ett samspel och både komma igång och starta upp en lek tillsammans med även till att behålla leken. Vid observationerna framkommer det att även de barn som hade språkkunskaper och väl utvecklade kommunikationsförmågor använde sig av ett tydligt kroppsspråk, vanligtvis handlade det om att peka eller gå fram och visa med handen. Detta skedde oavsett de övriga deltagarnas förmågor och kunskaper gällande språket som ett förtydligande till deras verbala handlingar.

Det skedde samspel mellan endast två barn men även mellan fler barn. Det fanns även tillfällen då jag kunde se hur fem barn befann sig i samma rum med fokus på samma lek men att det endast var fyra av dessa barnen som hade ett samspel med varandra. Trots att barnen har många diskussioner och meningsskiljaktigheter leker de ändå vidare i många fall och hittar nya vägar att utveckla leken på. Barnen följer efter varandra mycket för att få leka tillsammans, det är viktigare för många att få vara med att leka än att få bestämma i leken.

På den äldre avdelningen är barnen till stor del beroende av varandra och vid observationerna kunde jag sällan se att barnen lekte helt ensamma. Oavsett ålder kan barnen leka med samma sorts leksaker i samma rum och till och med bredvid varandra utan att leka tillsammans. De äldre barnen kan flera gånger under dessa situationer där de leker bredvid varandra och inte

tillsammans ändå vända sig till det andra barnet och kommentera vad den gör i sin lek och på så vis visa intresse för vad den andra gör.

6.1.2   Samspelets variationer mellan de yngre barnen

Samspelssekvens 5- Lådleken Inbjudan till lek.

(37)

29 Barn: Frida (1 år) och Liam (1år)

Ett barn sätter sig i en låda och ett annat barn gör henne sällskap.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Frida Sätter sig i en

låda

2 Liam Skrattar Går mot Frida.

3 Frida Pekar på lådan

bredvid och visar att den är ledig.

4 Liam Sätter sig i lådan

5 Frida och Liam Skrattar högt. De börjar leka med varandra i varsin låda.

Analys

Samspelet som uppstår i exemplet ovan är endast baserat på icke-verbala handlingar. Beroende på ålder har barnen olika knep till att skapa och bibehålla ett samspel med andra barn och det är framför allt de yngre barnen som använder sig utav flera olika knep än de verbala handlingarna. Som vi kan se i sekvensen ovan pekar barnet, vilket är en icke-verbal handling som leder till att det andra barnet förstår att kompisen menar att han ska sätta sig i lådan bredvid.

Samspelssekvens 6- Stolarna.

Att samspela genom imitation.

Barn: Frida (1 år) och Oskar (1år)

Ett barn lockar med sig ett annat när hon bär runt på en stol.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Frida Tar en stol och

bär runt på den.

(38)

30

2 Oskar Tar en stol och

sätter sig vid spisen

3 Frida Flyttar med sin

stor och sätter sig bredvid.

Analys

I sekvensen ovanför med stolarna framkommer det tysta, icke-verbala, samspelet som främst uppstår när två eller flera barn leker bredvid varandra och samsas om leksakerna utan att utbyta några ord med varandra. De delar här då med sig av leksakerna, byter material med varandra och leker en lek med varandra utan att verbalt säga något till varandra.

Samspelssekvens 7- Klosslek Uppmärksamhetssökande Barn: Frida (1 år) och pedagog

Ett barn bygger med klossar med en närvarande pedagog.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Frida Ler, söker

ögonkontakt vid varje tillagd kloss.

Bygger med klossar.

2 Pedagog Berömmer, bra

Frida Tittar på Frida och ler tillbaka.

3 Frida Lägger i nästa

kloss.

4 Pedagog Uppmärksammar

ett annat barn i rummet.

5 Frida Låter och pekar. Märker att

pedagogen inte uppmärksammar detta.

Analys

Vid observationen framkom det att de yngre barnen vanligtvis har mer samspel

(39)

31

och interaktion med pedagogerna än med de andra barnen på avdelningen.

Liksom i sekvensen ovan kan vi se hur de yngre barnen mestadels leker bredvid-lekar och bryr sig inte lika mycket om varandra och vad de andra i rummet gör. De yngsta barnen i förskolan är vanligtvis mest intresserade av de vuxna och som i sekvensen ovan, att de vuxna ska uppmärksammas på barnens lek och aktivitet. Direkt när barnet som byggde med klossarna insåg att pedagogen inte uppmärksammade hennes aktivitet började hon att låta och göra ljud för att få tillbaka pedagogens uppmärksamhet.

Samspelssekvens 8- Bygglek.

Att försöka starta ett samspel genom deltagande.

Barn: Frida (1 år) och Oskar (1år)

Ett barns försök till att starta ett samspel.

Ordning Deltagare Verbal handling Icke-verbal handling

1 Frida Bygger med

klossar.

2 Oskar Går fram och

rasar tornet.

3 Oskar Hjälper Frida att

samla ihop klossarna.

4 Frida Börjar leka med

en plånbok.

5 Oskar Skrattar Och sparkar på

klossarna på golvet.

Analys

I sekvensen ovanför med byggklossarna ser vi hur lätt de yngre barnen tappar intresse utan att utbyta några ord med varandra. Direkt när barnet i sekvensen ovan tappar intresset hittar hon nästa leksak att sysselsätta sig med.

Sammanfattning av resultatet hos de yngre barnens samspel

(40)

32

Utifrån mina observationer har jag identifierat följande typer av samspel:

samspel baserat på inbjudan till lek, att samspela genom imitation, samspel baserat på uppmärksamhetssökande och att försöka starta samspel genom deltagande.

Samspel baserat på inbjudan till lek

Då de yngre barnen i de genomförda observationerna inte hade utvecklat verbala språkkunskaper var det främst kroppsspråket som visade vad barnen ville och sättet de förmedlade sina känslor på. Barnen pekade för att visa vad de menade och skapade olika ljud för att få uppmärksamhet. Även ögonkontakt var något som användes flitigt både till att göra sig förstådda samt för att skapa ett samspel. Samspel skedde främst genom att barnen hämtar alternativt pekar på det som de vill leka med för att visa vart intresset hos dem ligger just för stunden samt för att visa varandra vad de menar.

Att samspela genom imitation

Att imitera var den allra främsta handlingen som barnen använde sig av för att skapa samt bibehålla ett samspel med någon av de andra barnen, men även med de vuxna. I mina observationer med de yngre barnen var det med andra ord det tysta samspelet som framkom och en avgörande faktor till denna anledning tror jag främst beror på att barnen inte hade något verbalt utvecklat språk. Genom att barnen härmar varandra och andras rörelser skapar de en möjlighet att utan verbala handlingar samspela med varandra.

Samspel baserat på uppmärksamhetssökande

De yngre barnen visar många gånger under observationerna mer intresse för pedagogerna och påbörjar vanligtvis oftare samspel med dem än med de andra barnen på avdelningen. Men i min undersökning kunde jag se att detta skedde även bland de yngre barnen och faktiskt mer hos de yngre barnen. Dock skedde det inte med lika tydliga signaler som att barnen reste sig upp och gick därifrån.

Jag kunde se att en närvarande pedagog kunde även vara ett störningsmoment vad det gäller barnens samspel med varandra. När det ständigt finns en pedagog sittande bredvid alternativt är med i leken kunde jag se under mina

References

Related documents

I Johansson, Pramling Samuelsson (2006, kap 5) står de att när pedagogerna berättar om lärande och lek så kan man se tre olika typiska drag: att barn lär av varandra, lek och lärande

Olofsson 1996 betonar också hur mycket barn lär när de leker tillsammans, därför är det viktigt med ett bra samspel och om det finns ett bra samspel mellan barnen i leken så leder

Det ska finnas olika miljöer till barns olika utvecklingsområden menar Anneli på, miljöer där man kan arbeta med språk eller matematik och ett tillgängligt material inom

The overall aims of this study were to (1) evaluate a digital superimposition-based cephalometric method to acquire numerical data that reflect the craniofacial changes related

kurderna, som uppehålla sig i gränstrakterna mellan Persien, Tur- kiet, Irak och Syrien. Bland Syriens övriga befolkning torde kom- munisterna i alla händelser vara lätt

Med sin skotska börd hade han stor förståelse för de delar, som inte hörde till det egentliga England.. Sin främste medhjälpare, Thomas W entworth, senare

Även om dessa siffror och jäm- förelser rymmer många tolkningssvårig- heter torde det dock vara otvetydigt att den svenska turistnäringen har väl så stor betydelse för

Labour vill förbli ett riksparti och satsar inte speciellt p å till exempel Skottland eller Wales. Vad gäller arbetarklassens röstning har de borgerliga partierna