Utnyttjandet av friskvårdstimmen hos de anställda vid FOI WEDIN SUSANNE

Abstrakt

Friskvårdsprogram hos arbetsgivare blir alltmer vanligt och har en positiv effekt på hälsan hos dem som utnyttjar dem. Friskvårdstimmen är en mycket vanligt förekommande faktor. Syftet med den här studien var att undersöka i vilken utsträckning anställda vid FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) utnyttjade friskvårdstimmen till fysisk aktivitet, vilka hinder som fanns för att utnyttja den samt se om det fanns något samband mellan upplevd stress och fysisk

aktivitetsnivå. En enkätundersökning genomfördes och totalt 172 individer av 928 tillfrågade deltog i undersökningen. Resultatet visade att utnyttjandet av friskvårdstimmen var relativt högt hos respondenterna. Hinder för att utnyttja friskvårdstimmen var i hög utsträckning tidsbrist. Inget samband kunde ses mellan utnyttjandegraden av friskvårdstimmarna i

förhållande till fysisk aktivitet på fritiden, inget samband i utnyttjandet av friskvårdstimmen och stress fanns. Slutsatsen var att de som valde att delta i undersökningen var fysiskt aktiva inom friskvården som fanns kopplad till arbetsplatsen.

Nyckelord: Aktiv Arbetspendling, Friskvårdstimme, Fysisk aktivitet, Hälsofrämjande arbete.

Utnyttjandet av friskvårdstimmen hos de anställda vid FOI

WEDIN SUSANNE

Mittuniversitetet, Östersund Institutionen för hälsovetenskap

1

Innehållsförteckning

1 INTRODUKTION ... 3

2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4

2.1 Hälsa och hälsofrämjande arbete ... 4

2.2 Fysisk aktivitet ... 5

2.3 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen ... 7

2.4 Fysisk aktivitets inverkan på stress ... 8

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 10

4 METOD ... 10

4.1 Studiedesign ... 10

4.2 Utvärdering av hälsofrämjande insatser ... 11

4.3 Material ... 11 4.4 Population ... 11 4.5 Avgränsning ... 12 4.6 Procedur ... 12 4.7 Etiskt övervägande ... 12 4.8 Databehandling ... 13 5 RESULTAT ... 14 5.1 Bortfall ... 14 5.2 Utnyttjandegrad av friskvårdstimmen ... 14

5.3 Vad personalen helst aktiverar sig med på friskvårdstimmen. ... 15

5.4 Hinder från att motionera inom friskvårdstimmen. ... 15

5.5 Samband mellan utnyttjandet av friskvårdstimmen och en aktiv fritid. ... 17

5.6 Samband mellan upplevd stress och utnyttjandegrad av friskvårdstimmen. ... 18

5.7 Skillnader mellan män och kvinnor i nyttjandegraden av friskvård. ... 19

6 DISKUSSION ... 20

6.1 Resultatdiskussion ... 20

6.2 Metoddiskussion ... 22

7 SLUTSATS ... 23

2 Definitioner av begrepp.

FRISKVÅRD- den enskilda individens egna aktiva insatser i hälsofrämjande syfte, där man ser till att få tillräckligt med motion, sömn och vila och att undvika stress. Friskvården anses ha stor betydelse för folkhälsan och utgör ett komplement till det förebyggande hälso- och sjukvårdsarbetet. (National Encyklopedin).

HÄLSA- ett fullständigt välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt även om du har en sjukdom eller handikapp enligt Världshälsoorganisationen (WHO 1946). Hälsa beskrivs som ett

positivt tillstånd. Där förhållandet mellan individens situation och tillstånd räknas in (National Encyklopedin).

STRESS- en fysiologiskt och psykologisk anpassningsreaktion som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar som individen inte har möjlighet att påverka själv. Kroppens försvar utlöses av hormonerna kortisol och adrenalin samt av det sympatiska nervsystemet. Långvarig stress ökar risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt infarkt och hjärnblödning (National

Encyklopedin).

PROMOTION- främjande åtgärder som syftar till att förbättra en situation (National Encyklopedin).

HÄLSOPROMOTION- En hälsofrämjande processen för att ge människor möjlighet att öka kontrollen över, och att förbättra deras hälsa (WHO).

3

1 INTRODUKTION

Friskvård är något som förekommer allt mer inom svenska privata och offentliga företag. Höga tal av frånvarotillfällen och ökade kostnader för sjukskrivningar gör att fler företag etablerar en friskvårdsplan Då personalen är ett företags främsta resurs är det därför viktigt att de har en god hälsa och mår bra. Samhället blir mer och mer stillasittande och därför behöver fysisk aktivitet integreras i arbetet. Många har inte tillfälle att vara fysiskt aktiv på sin fritid och därför är det bra att möjligheten till friskvård finns i anslutning till arbetet (Rosendahl, 2001).

Fysisk aktivitet omfattar alla rörelser som ökar energiförbrukningen (Caspersen & Powell, 1985). Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsa. Hälsoeffekterna är individuella beroende av den fysiska aktivitetens duration, frekvens och intensitet, men detta påverkas också av ålder och genetiska faktorer (Schäfer-Elinder & Faskunger, 2006). Effekter av fysisk aktivitet ger såväl fysiologiska som psykologiska förbättringar, bl.a. sänkt blodtryck, minskad dödlighet, mindre stress och depression men också en ökad känsla av välbefinnande och förbättrad livskvalitet (Wester-Wedman, 1988; Åstrand, 1992).

Friskvårdstimmen är fritt översatt av författaren, tid till att personalen skall göra något hälsofrämjande för sig själv i anslutning till dagens början, i samband med lunchtid eller i slutet av dagen, om man väljer att motionera eller t.ex. avslappnande massage är valfritt. Individen ansvarar själv för att aktiviteten går under vad som räknas som friskvård.

Metaforen och begreppet ”Livspusslet” står för hur man som individ kan balansera sitt liv som arbetstagare, livskamrat, förälder, aktivt fritidsliv, föreningsdeltagande, hobbys och så vidare (Olson, 2004). Författaren menar att all den tid som vi inte tillbringar med att tjäna pengar är inte fritid.

4

2 LITTERATURGENOMGÅNG

Hälsa kan definieras på olika sätt för olika individer och i olika sammanhang, och det är individens egen beskrivning och upplevelse av ett positivt tillstånd som anses vara hälsa. Världshälsoorganisationens [WHO] hälsodefinition som deklarerades 1947 och menar på att man kan må bra och ha hälsa fast man har en sjukdom. (Vainio, 2005)

”hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp, utan högsta

möjliga välbefinnande för den enskilde individen, fysiskt, psykiskt och socialt”

Hälsofrämjande arbete syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för hälsa. WHO´s definition syftar på att det arbetet ska verka där människan lever (WHO, 2002).

”En process som gör det möjligt för individer likväl för samhället att öka kontrollen av de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättra hälsotillståndet”

Inom sjukvården kan man idag ordinera fysisk aktivitet för att förebygga eller behandla ohälsa istället för att medicinera sjukdomar (Faskunger, Leijon, Sthåle & Lamming, 2007).

Fysisk Aktivitet på Recept [FaR®] är en arbetsmetod som idag används inom samtliga landsting och syftar till att främja fysisk aktivitet. Målsättningen med denna metod är att sjukvården skall använda en skriftlig ordination av hälsofrämjande aktivitet som alternativ medicinering. Receptet innehåller information om hur individen skall gå tillväga för att nå en hälsosammare livsstil. Den skriftliga handlingen skall vara tydligt utformad så att individen förstår vad som krävs och berör exempelvis vilken frekvens, intensitet, duration och vilken typ av aktivitet individen bör träna (Faskunger et al., 2007).

Statens Folkhälsoinstitut [FHI] är en organisation som arbetar med att främja hälsa i

samhället. Genomförande av olika friskvårdande insatser i samhället som grönområden, cykel och gångvägar, parker tillhör några av de arbetsområden som FHI har (www.fhi.se, 2010-10-05).

5

reflektion av sin egen hälsostatus (Andersson, Johrén & Malmgren, 2004). HPB är en

tvåvägskommunikativ metod där individens egen uppfattning av sina hälsovanor, hälsostatus och sociala nätverk samt profilbedömarens råd tas i beaktning. Individen får fylla i en enkät innan själva mötet med HP bedömaren och kort därefter hålls en intervju som baseras utifrån ett fast frågeformulär där individens svar utgör en bas för eventuella förändringar och

målsättningar. Därefter mäts blodtryck, längd, vikt och skelett samt att individen får genomgå ett submaximalt arbetsprov på en ergometercykel där man tittar på syreupptagningsförmågan (Andersson et al., 2004).

2.2 Fysisk aktivitet

Svenska Läkaresällskapet antog rekommendationen från Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet [YFA] år 2000 angående de hälsofrämjande rekommendationerna som tagits fram.

6

Figur 1. I aktivitetspyramiden kan man se vilken grad och nivå av fysisk aktivitet som rekommenderas i varje block Jansson & Anderssen (2008) FYSS s39. Bild tagen från :

http://wwwmariestadnordicclubse.blogspot.com/2009/08/aktivitetspyramiden.html

Fysisk aktivitet är en förutsättning för god hälsa och fysisk aktivitet innebär all sorts aktivitet i hemmet, aktiv transport, fysisk aktivitet på arbetet, fritidsysselsättning som träning och

motion eller idrottslig satsning. Fysisk aktivitet innefattar alla rörelser som ökar

energiförbrukningen, Beroende på intensitet, duration, frekvens och typ av träning får du olika utslag av ökningen på energiförbrukningen. Även genetiska faktorer och ålder spelar in i hur energiförbrukningen ser ut (Schäfer-Elinder & Faskunger, 2006). Effekter av fysisk aktivitet innebär förbättrad hjärtkapacitet, sänkt blodtryck, bättre metabolism, mindre dödlighet och viktreduktion (Åstrand & Rohdal, 1986; Åstrand, 1992). Man har funnit att måttliga doser av fysisk aktivitet är en friskfaktor och minskar risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom (Sallis, William, Haskell, Fortmann, Wood & Vranizan, 1986). Man har även sett positiva

psykologiska effekter av fysisk aktivitet genom påvisad mindre grad av stress, depression, ångest- ängslan och oro men även ökat välbefinnande, självförtroende och förbättrad livskvalitet (Hassmén, Koivula & Uutela, 1998).

7 2.3 Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen

Idag finns det inte så många vetenskapliga studier om själva utvärderandet av hälsofrämjande insatser på arbetsplatser. De två vanligaste hälsofrämjande insatserna i Sverige är

friskvårdstimme och friskvårdspeng (Halling, Karlsson, Leijding & Siggstedt, 2002). En friskvårdstimme i veckan erbjuds i regel av arbetsgivaren för att personalen under sin

arbetstid ska kunna utföra någon form av fysisk aktivitet. Friskvårdspengen kan användas till motionsaktiviteter. Mot uppvisande av kvitto får den anställde en del i ersättning ifrån

arbetsgivaren (www.skatteverket.se, 2010-10-05).

Som vuxen spenderar man större delen av sitt liv på arbetsplatsen, därför finns det ett

samband mellan hälsa och arbete (Naidoo & Willis, 2000). Ett effektivt hälsoarbete inom ett företag är lönsamt för både organisationen och ur ett samhällsperspektiv. Samhället blir mer och mer stillasittande och därför behöver fysisk aktivitet integreras i arbetet. Friskvårdens syfte är att främja hälsa och förändra eller behålla god livsstil (Andersson et al. 2004; Rosendahl, 2001). Pronk, Martinson, Kessler, Beck, Simon & Wang (2004) visade bland annat i sin studie att välmående medarbetare påverkade arbetsprestationen positivt. I en studie av Von Thiele Schwarz, Lindfors & Lundberg (2008) fann man att om man kortade ned arbetstiden med 2,5 timme från 40 timmar/v till 37,5 timmar/v och de anställda använde sig av den frigjorda tiden till motion, var hälsofaktorn hos den undersökta gruppen högre än hos referensgrupp. Däremot har man inte kunnat se någon förbättring i hälsa genom att enbart förkorta arbetstiden om den vunna fritiden inte används till fysisk aktivitet.

Friskvårdsbegreppet togs på allvar först under 1960-talet för att utvecklas under 1970-talet till en mer organiserad verksamhet där friskvården bestod av kost och motionsrekommendationer (Rydqvist & Winroth, 2003). Under 1980-talet utvecklades det mer och handlade då mer om stresshantering, sluta röka kampanjer under senare delen av 1980-talet tillkom även

hälsoprofilbedömning och hälsotester. Dagens friskvård är ett resultat av alla dessa delar. Friskvårdstimmen syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom och skador hos anställda samt bidra till att sänka sjukfrånvaro (Rydqvist & Winroth, 2003).

8

någon enskild insats (Menckel, 2004). Arbetsgivare kan använda sig av olika strategier för att skapa en bättre arbetsmiljö genom att se över arbetsbelastning och göra personalen mer involverad i frågor som rör deras arbetssituation och arbetsplats (Angelöw, 2002). Friskvårdsprogram skapar friskare arbetsplatser och bör vara en stor del av ett företags strategi. Arbetsgivare som väljer att satsa på hälsofrämjande arbete måste utgå ifrån de förhållanden som råder i verksamheten idag när de visualiserar sin nya målsättning. Man måste se det hälsofrämjande arbetet som en ständigt pågående process, det vill säga något som startar, fortsätter och utvecklas (Menckel, 2004). Målsättningarna med ett friskvårdsprogram hos ett företag bör gå under ett förbyggande syfte och lyder som oftast i minskade

sjukskrivningar, minskade omkostnader, mer glädje och arbetslust hos personalen, ökade intäkter samt att utåt allmänheten verka för att vara en god arbetsgivare (Hagman & Hedlund Claesson, 2007).

Det kan vara vissa svårigheter med att införa eller ha ett friskvårdsprogram på arbetsplatser eftersom man fritt kan välja att delta och utnyttja möjligheten att vara fysiskt aktiv under arbetstid. Kanske skulle fler utnyttja friskvårdstimmen om man istället gav personalen mer kunskap om de positiva effekterna av fysisk aktivitet (Rydqvist & Winroth, 2003). Angelöw (2004) ger exempel i sin bok på friskvårdsatsning som kan slå snett, där de som mest av allt skulle behöva utnyttja friskvårdstimmen istället tittar snett på de som tar sig iväg på den avsatta tiden. Tillgängligheten till olika aktiviteter har också betydelse för hur ofta man är fysiskt aktiv, närheten till natur och träningsanläggningar främjar fysisk aktivitet (Frank, Andresen & Schmid, 2004).

2.4 Fysisk aktivitets inverkan på stress

Kroppens stressystem är från början en ”fight or flight” reflex från stenåldern som sattes igång när en individ var i fara, och var då en kortvarig process. Idag utsätts vi oftare för psykisk och psykosocial stress som är långvarig och vi får inte utlopp för den påfrestningen. Stressystemet består av det autonoma nervsystemet som frisätter hormonet katekolamin och Hypothalamic-pituitary-adrenal axis det vill säga HPA-axeln som frisätter kortisol. Man kan se hypotalamus som en slags av och på knapp mellan högre centran i det centrala

9

minnesstörningar, sömnproblem och försämrat immunförsvar (Ljung & Friberg, 2004; ir & Börjesson, 2005). Högre självkänsla, bättre tankeförmåga och sociala färdigheter är något som har setts förbättras med fysisk aktivitet vid lätt nedstämdhet (Taylor, Sallis & Needle, 1985). Högt blodtryck är en av de faktorerna som visar sig tidigt vid stress. I en studie av Lindquist, Beilin & Knuiman (1997) där man tittat på relationen mellan långvarig stress och stress på arbetsplatsen fann man att kvinnor var mer benägna att använda sig av friskvården än männen. Man fann även att det höga blodtrycket inte enbart kom från arbetssituationen utan att även kost- dryckesvanor samt fysisk inaktivitet spelade in. I denna studie drog man konklusionen att man behövde se över både copingstrategier lika mycket som arbetsmiljön. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på stress genom att lägre halter av stresshormonerna katekolaminer och kortisol utsöndras, med en regelbunden träning sänks även blodtryck och vilopulsen sänks (Jonsdottir & Börjesson, 2005; Jonsdottir & Ursin, 2008). I en studie av Gerber och Pühse (2009) talar de om att individer som motionerar regelbundet hanterar stress bättre och har mindre hälsoproblem, dock poängterar de att det behövs göras mer forskning inom ämnet för att kunna säga vilken sorts motion som har starkast inverkan på stress.

I det så kallade ”livspusslet” skall man försöka hitta balansen i sitt liv med alla måsten och hobbies. Resor till och från arbetet, hushållsgöromål eller omsorg av nära individer tillhör inte fritid. Fritid är endast den kvalitetstid som vi själva bestämmer över (Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., 2006; Olson, 2004). Flextid kan bidra till att man får ihop sitt pussel men det är inte säkert att det bidrar till någon form av balans.

Flextids-arbetande individer har en tendens att sudda ut gränsen mellan arbete och privatliv och skapar därför en obalans (Allvin et al. 2006; Sennett 1998). Jenninger (2002) har i flertalet studier kunnat se att balansen mellan arbete och fritid är den största orsaken till att vi stressar och upplever stress och drar slutsatsen att arbete och fritid går hand i hand (Jenninger 2002, s.12).

”att arbete och fritid inte är två skilda fenomen utan två delar i vår väld som

påverkar varandra”

10

För att kunna se om man har ett bra och fungerande hälsoprogram eller om det behövs förändringar i det program man använder sig av kan man behöva utvärdera det.

Enklast i detta fall är en observationsstudie där man antingen använder sig av en enkät eller intervju som insamlingsmetod (Thomas, Nelson & Silverman, 2005).

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Syftet med studien var att ta reda på utnyttjandegraden av friskvårdstimmen och i samband med upplevd stress, och fysisk aktivitetsgrad på fritiden. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnors utnyttjandegrad samt vilka anledningar fanns det för att inte utnyttja friskvårdstimmen.

 I vilken utsträckning utnyttjas friskvårdstimmen till fysisk aktivitet hos anställda på FOI?

 Vilken typ/typer av fysisk aktivitet förkommer under friskvårdstimmen?

 Vilka anledningar gör att man avstår att utnyttja friskvårdstimmen?

 Finns det något samband mellan fysisk aktivitetsgrad på fritiden och utnyttjandegrad av friskvårdstimmen?

 Finns det något samband mellan upplevd stress och utnyttjande grad av friskvårdstimmen?

 Finns det någon skillnad mellan män och kvinnors utnyttjandegrad av friskvårdstimmen?

4 METOD

11

Enkäten skapades genom att studera andra befintliga undersökningar och författaren har valt att använda några frågor från tidigare undersökningar gjorda av (Appelqvist & Molarin, 2008 och Jansson, 2010). Då ingen av dessa tidigare studiers enkätfrågor uppfyllde denna studies syfte helt utformades enkätfrågorna så att de passade för författarens intresseområde. För litteraturgenomgången användes sökord som physical activity, health, health promotion, stress i databaserna Chocrane Library, Sport Discus i EBSCO, Google Scholar, PubMed och Libris.

4.2 Utvärdering av hälsofrämjande insatser

Använder man sig av enkät som metod kan man utforma egna frågor som passar för syftet eller så används frågor som testats i tidigare undersökningar (Ejlertsson, 2005).Enkät som metod har fördelar när det är en större population som man vill undersöka, det kostar inte så mycket och det är enkelt att hantera materialet. Vid enkät kan respondenten också fundera på frågan innan han svarar. Ejlertsson (2005) skriver också om att frågorna i enkäten måste vara väl utformade för att få ett lätt tolkat resultat. Nackdelar med enkätundersökningar är oftast bortfall, både externa och interna bortfall, där man antingen väljer att inte delta i

undersökningen eller inte svarar på alla frågor i undersökningen.

4.3 Material

Datamaterialet samlades in genom ett internt webbaserat program QuestBack.

Enkäten skickades ut via e-post av författarens kontaktperson vid FOI till samtliga anställda. Innan utskick till respondenterna granskades och utvärderades enkäten av handledare samt av personalansvarig vid FOI.

4.4 Population

Populationen i denna studie bestod av de anställda vid FOI. Enligt 2009 årsrapport 928 anställda varav ca 780 av dem är forskare. FOI är ett av Europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Enligt år 2009 årsrapport bestod de anställda av 251 kvinnor och 677 män. Av dessa 928 valde 172st individer att delta i enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 18 %. Av respondenterna var 118 män och 55 kvinnor med en medelålder på 36år. (Se figur

12 Figur 2. Åldersintervallen på FOI, (N=172).

4.5 Avgränsning

Författaren valde att begränsa antalet bakgrundsfrågor då den undersökta arbetsplatsen är mansdominerad och risk förelåg för att bakgrundsfrågor i enkäten skulle kunna peka ut enskilda individer.

4.6 Procedur

En förfrågan skickades till personalansvarig vid FOI i Linköping med ett efterföljande möte för att berätta mer om undersökningen och dess syfte skedde. Ett brev skickades till samtliga berörda avdelningschefer om enkätundersökningen och dess innebörd för att kunna bidra till en så hög svarsfrekvens som möjligt.

Enkäten mejlades ut till samtliga anställda och de hade 14 dagar att besvara enkäten. En funktion i enkätprogrammet QuestBack gjorde att två påminnelser gick ut till de som inte redan besvarat enkäten under denna tid.

4.7 Etiskt övervägande

61-13 4.8 Databehandling

Databearbetningen av enkätsvaren genomfördes med SPSS, QuestBack och Excel. I SPSS har Spearman Rho använts för att analysera eventuella samband mellan friskvårdsanvändning och den fysiska aktivitetsnivån där frågorna nedan har utgjort grunden.

 Hur tar du dig till och från arbetet normalt sett?

 Hur ofta är du fysiskt aktiv utanför arbetet?

 Hur skulle du beskriva ditt arbete vad gäller den fysiska aktiviteten?

 Tycker du att Friskvårdstimmen behövs?

Spearman Rho har även använts för att analysera eventuella samband mellan användandet av friskvård och psykisk hälsa. Följande parametrar avser att lyfta frågan om psykisk hälsa:

 Känner du dig trött under arbetstid?

 Känner du dig trött efter arbetstid?

 Händer det att du känner oro inför arbetet och kan inte koppla bort det på fritiden

 Händer det att du inte kan sova pga. tankar kring ditt arbete?

 Känner du dig utvilad när du går till ditt arbete?

 Har du tillräckligt med tid att klara dina arbetsuppgifter under arbetstid?

 Hur många gånger har det hänt under de senaste 12 månaderna att du har gått till arbetet trots att ditt hälsotillstånd varit så att du borde ha sjukskrivit dig?

14

5 RESULTAT

5.1 Bortfall

Det förekommer ett stort externt bortfall då flertalet av de anställda vid FOI valt att inte delta i denna frivilliga undersökning. Motsvarande 82 % av den totala arbetskraften på 928 individer på FOI valde att inte delta. Då studien varit anonym kunde ingen bortfallsanalys genomföras (se metoddiskussion).

5.2 Utnyttjandegrad av friskvårdstimmen

Av de respondenter som deltog i enkäten (N=172) utnyttjade större delen friskvårdstimmen varje vecka, (Se figur 3).

Figur 3. Hur ofta och hur många som nyttjar friskvårdstimmen, (N=172).

0% 20% 40% 60% 80%

15

5.3 Vad personalen helst aktiverar sig med på friskvårdstimmen.

Av resultatet kunde man utläsa att styrketräning var den aktivitet som utövades mest, tätt följt av löpning hos respondenterna. (Se figur 4)

Figur 4. Vd personalen helst gör på sin friskvårdstimme, (N=172).

5.4 Hinder från att motionera inom friskvårdstimmen.

Största anledningen till att inte vara fysiskt aktiv inom friskvårdstimmen angav nära hälften av de 172 svaranden att man inte kände sig ha tid att gå ifrån arbetet . Ett fåtal av

respondenterna ville ha någon som sporrade dem att gå iväg eller någon att träna tillsammans med. (Se tabell 1).

Tabell 1. Anledningar till vad som hindrar från att utnyttja friskvårdstimmen. (N=172).

Vad upplever du hindrar dig från att motionera inom Friskvårdstimmen? Procent Antal Ind.

Jag känner att jag inte har tid att gå ifrån arbetet. 49 85

Energibrist/orkar inte träna 10 17

Jag har ingen att träna med/ingen som sporrar mig att träna 5 8

Jag tycker inte det är viktigt att motionera 2 3

Jag ser inte mig själv som en fysiskt aktiv person 2 3

Hälsoproblem hindrar mig från att träna 4 6

16

Tabell 2 visar resultatet på hur ofta respondenterna var fysiskt aktiva på fritiden, av 172 svaranden var 128 fysiskt aktiv varje vecka.

Tabell 2. Hur ofta man är fysiskt aktiv på sin fritid, (N=172).

Hur ofta man är FA på sin fritid Procent Antal Ind.

Sällan eller aldrig 8 14

1-3 gånger/månad 18 30

1-2 gånger/veckan 30 52

2-4 gånger/veckan 34 59

5-7 gånger/veckan 10 17

På frågan om varför man väljer att vara fysiskt aktiv var svaret om att hålla kroppen i trim den klart största anledningen, därefter för att det ger energi att vara aktiv. Ungefär hälften tycker dessutom att det var roligt att vara aktiv och att det var en ventil till stresshantering. (Se figur

5)

Figur 5. Anledningarna till varför man motionerar, (N=172).

92% 41% 11% 8% 45% 33% 33% 51% 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

17

5.5 Samband mellan utnyttjandet av friskvårdstimmen och en aktiv fritid. Inga samband förelåg mellan nyttjande av friskvård och parametrarna kopplat till fysisk aktivitet under fritiden samt arbetets fysiska karaktär, där r = korrelationsvärdet avseende de olika frågekonstellationerna varierade mellan -0,171 till 0,347(se del 1 i 4:5). De som var fysiskt aktiv på fritiden nyttjar friskvårdstimmen i lika stor/liten utsträckning som de som inte var så aktiva på sin fritid. Undantaget var ett visst samband mellan de som svarat att de använder friskvården och att man ansåg den vara viktig (0,347). (se tabell 3)

Tabell 3. Samband mellan utnyttjandet av friskvård och andra fysisk aktivparametrar( N=172).

Spearman Rho Använder du Friskvårds-timmen? Hur ofta är du fysiskt aktiv utanför arbetet? Hur skulle du beskriva ditt arbete vad gäller den fysiska aktiviteten? Tycker du att Friskvårdstimmebe hövs? Upplever du att du din arbetssituation hindrar dig från att vara fysiskt aktiv?

R Hur tar du dig till och från arbetet normalt sett? ,022 ,012 -, 131 -, 054 ,147 P ,771 ,874 ,088 ,478 ,054 R Använder du dig av friskvårdstimmen? -, 171 -, 023 ,347 ,112 P ,025 ,765 ,000 ,145

R Hur ofta är du fysiskt aktiv utanför arbetet? ,092 ,026 ,027

P ,229 ,738 ,728

R Hur skulle du beskriva ditt arbete vad gäller den fysiska aktiviteten?

-, 058 -, 098

P ,450 ,201

R Tycker du att Friskvårdstimmen behövs? ,004

18

5.6 Samband mellan upplevd stress och utnyttjandegrad av friskvårdstimmen.

På de stressrelaterade frågorna i korrelation med utnyttjandet av friskvårdtimmen fanns inget samband (Se tabell 4).

Tabell 4. Samband mellan upplevd psykisk hälsa och användandet av friskvården, (N=172) Spearman Rho. Samband mellan användandet av friskvård och psykisk hälsa

19

5.7 Skillnader mellan män och kvinnor i nyttjandegraden av friskvård.

Män och kvinnor väljer olika slags motion, där män helst väljer styrketräning och kvinnor väljer gärna gruppträning och promenader som sin fysiska aktivitet. Inga signifikanta

skillnader mellan män och kvinnors utnyttjandegrad av friskvårdstimmen eller fysisk aktivitet på fritiden sågs. (Se tabell 5)

Tabell 5. Skillnader i vad män och kvinnor utövar, (N=172).

20

6 DISKUSSION

De främsta fynden i denna undersökning var att personal på FOI har en positiv inställning till friskvården och att de utnyttjar den. Den största anledningen till att utnyttja friskvården var i hälsofrämjande syfte. Det framkommer av resultaten att många respondenter använder sig av friskvården varje vecka (67 %) samtidigt som merparten säger sig inte ha tid (49 %) att gå ifrån sitt arbete vilket författaren finner lite motsägande. Inget samband mellan stress och den fysiska aktivitetsnivån fanns.

6.1 Resultatdiskussion

Av de respondenter som deltog i enkäten (N=172) utnyttjar 67 % friskvårdstimmen varje vecka. De är positivt inställda till friskvården och det är också bra att de flesta som valde att vara med i enkäten utnyttjar sin friskvårdstimme. Författaren menar att det är en förutsättning att vara positivt inställd till friskvården för att man skall utnyttja den. Det är i längden lönsamt att erbjuda träningsmöjligheter och att uppmuntra till fysisk aktivitet, det är även ett lätt sätt för att få arbetsmotivationen och effektiviteten att öka (Rosendahl, 2001). Rosendahl skriver vidare att det inte finns några vetenskapliga bevis för att vältränade individer presterar bättre än otränade individer.

I underökningar gjorda av Burman & Nilsson (2005) och Persson (2010) kom man fram till att promenader var mest förekommande. Promenader som också räknas till konditionsgivande aktivitet var innefattat i svarsalternativet annat i denna undersökning kan författaren inte göra någon bedömning av promenaders frekvens det i detta fall. Lagsporter utnyttjades enligt resultatet i mycket liten utsträckning vilket författaren tycker var märkligt då det är mer motiverande att ha sällskap för att motionen skall bli av. Studier i idrottspsykologisk

forskning har gjorts där man kommit fram till att många börjar med någon form av träning för att få umgås med andra (Weinberg & Gould, 2005).

21

Tillgängligheten till olika aktiviteter har också betydelse för hur ofta man är fysiskt aktiv, närheten till natur och träningsanläggningar främjar fysisk aktivitet och motverkar dessutom övervikt och fetma (Frank et al. 2004). Författaren anser att man kan öka förutsättningarna för personalen att kunna utnyttja friskvårdstimmen genom att se över fördelning av arbete och minska på arbetsbelastningen för en del individer, detta är givetvis en balansgång då det handlar om rätt kompetens för vissa uppdrag. Andra anledningar till varför man inte utnyttjar friskvårdstimmen är att man inte orkar träna man saknar helt enkelt energi och motivation till det. Även måttliga doser av fysisk aktivitet är en friskfaktor och minskar risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdom (Sallis et al. 1986). Enligt författaren kan man öka motivationen till att vara mer fysiskt aktiv och använda sig av friskvårdstimmen genom att använda sig av motioverande samtal eller HPB. Ett företag som eftersträvar ett gott företagsklimat där hälsopromotion och egenintresset för hälsa väcks hos varje individ tenderar att ha en friskare personal (Rosendahl, 2001, s.6).

”Ett företag kan aldrig få medarbetare att bli fysiskt aktiva – det är ett

individuellt beslut – men företaget kan skapa förutsättningar för fysisk aktivitet”

Av respondenterna är majoriteten fysiskt aktiva på sin fritid. Att ha en fysiskt aktiv fritid kan verka som en ventil för eventuella olustkänslor och stressymtom, det får dock inte gå överstyr till att bli en fixering (Cassidy, 2003). I studien kan man också se anledningar som

stresshantering till varför man var fysiskt aktiv på fritiden. Andra faktorer som att hålla kroppen i trim, få energi och att det är roligt var anledningar till varför man var fysiskt aktiv på fritiden. Alla dessa kan ses som hälsofrämjande skäl vilket även Johansson (2006) och Wester-Wedman (1988) skriver om. Fysisk aktivitet främjar till att man orkar med arbetet lite bättre (Pronk et al., 2004). Inget samband kunde ses mellan nyttjade av friskvården och hur mycket respondenterna är fysiskt aktiva under fritiden. Författaren antar att om man har en sportig livsstil använder man sig kanske inte alltid av friskvårdstimmen för att man ändå motionerar under sin fritid.

22

aktivitet har en positiv effekt på stress genom att lägre halter av kroppens stresshormoner utsöndras (Jonsdottir & Börjesson, 2005; Jonsdottir & Ursin, 2008). Cassidy (2003) nämner flera livsstilsfaktorer som påverkar vårt sätt att hantera stress, där bland annat det sociala nätverket, motion och sund kost har positiv inverkan på stresshantering. Hälsa och

välbefinnande upplevs på olika sätt av olika individer och den är också förknippad med i vilka stadier i livet individen befinner sig. Mellan arbete och hälsa finns det ett samband då man spenderar större delen av sitt vuxna liv på arbetsplatsen (Naidoo & Willis, 2000).

De konditionstränande aktiviteterna är de populäraste bland respondenterna,

konditionsträningen omfattar i denna undersökning löpning och gruppträning. Styrketräning och löpning är de mest förekommande aktiviteten bland respondenterna vilka båda går att utföra året om oavsett väderlek på ett gym. Män utövar styrketräning i en större utsträckning än kvinnor vilket även framkommit i tidigare studier av (Stephens, Jacobs & White, 1985).

Under sin friskvårdstimme ser man att män styrketränar mer än kvinnor, det är kvinnor som deltar mest i gruppträningsaktiviteter både inom friskvården och på sin fritid. Det är också kvinnorna som tränar mest yoga/pilates. Fler män än kvinnor uppger att det inte finns något som hindrar dem från att vara fysiskt aktiva inom friskvården. Valet av typ av motion hos män respektive kvinnor kan ses som stereotypa val där författaren tror att kvinnor undviker styrketräning av rädsla för att bygga upp muskulaturen och bli stora (Andreasson, 2005).

6.2 Metoddiskussion

De flesta frågorna i enkäten fungerade på ett tillfredställande sätt och kunde användas för analys, det fanns dock en del frågor som i efterhand visade sig vara svåra att använda eller kombinera ihop för att få fram det önskade resultatet till frågeställningen. Exempelvis var skillnaderna mellan svarsalternativen i frågorna rörande de stressrelaterade frågorna för subtila för att kunna få ett mer definierat utslag när man satte ihop dessa med utnyttjandet av friskvårdstimmen. I några av frågorna kunde man kryssa för flera svarsalternativ vilket kan ha gjort en del resultat missvisande. Författaren har även i efterhand sett att denna kunnat tänka igenom frågorna i enkäten ytterligare en gång. Hänsyn till respondenternas privatliv

23

undersökning låg på friskvården som erbjuds på arbetsplatsen och dess utnyttjande samt att risken för identifierande av enskild individ fanns vid fler bakgrundsfrågor.

Författaren använde sig inte av ett eget valt enkätverktyg vilket försvårade sammanställandet av resultaten då författaren hamnade i en beroendeställning av att få ut resultaten på det sätt behövdes för analys. En webbaserad enkätundersökning som undersökningsmetod är annars ett bra val när man vill nå ut till många respondenter och kunna sammanställa svaren enkelt men detta forum kan också vara anledningen till att enkäten inte genererar så många svar (Ejlertsson, 1996). I en enkät är det viktigt att frågorna ställs så specifikt som möjligt efter population av intresse. I denna studie hade det varit önskvärt att även göra djupare intervjuer med ett antal individer. Fördelarna med en intervju att den är mer valid än en enkät genom att svaren troligen är mer ärliga och att bortfallet är mindre (Thomas et al. 2005).

En del brister i studien finns då det är ett relativt outforskat område och vetenskapliga undersökningar av detta slag är en bristvara. Detta medför att det är svårt att säkerställa resultaten samt diskussionen med hjälp av tidigare forskning. Det stora bortfallet i studien är också en brist, slutsatserna som dras här baseras enbart av de som deltagit i enkäten. Med en svarsfrekvens på 18 %, 172 svaranden av 928 möjliga blev resultatet av denna undersökning inte tillförlitligt, med ett så stort bortfall kan inte undersökningen ses som valid.

7 SLUTSATS

Sammanfattningsvis kan man säga att av de 18 % som deltog i undersökningen vid FOI nyttjar sin friskvård i den utsträckning de kände sig ha tid. Av respondenterna var majoriteten fysiskt aktiv både inom friskvårdstimmen och på sin fritid. Slutsatsen som dras var att de som valde att delta i undersökningen var fysiskt aktiva. En intressant fortsättning på forskningen vore att genomföra en större undersökning av arbetsmiljöns inverkan på nyttjandet av friskvården. Efter avslutad studie har författaren även funderat på om man på längre sikt kan se skillnader i företagets sjukskrivningar eller kostnader under förutsättningen att man använder sig av ett hälsopromotivt arbete. Med tanke på det låga deltagarantalet i

24

REFERENSER

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., (2006) Gränslöst

Arbete. Malmö: Liber

Andersson, G., Johrén, A., Malmgren, S., (2004). Effektiv friskvård Lönsammare företag. Stockholm: Prevent

Andreasson, J., (2005) Mellan svett och Mascara. Maskulinitet i ett kvinnligt fotbollslag. kap 1 sid 21-40. Manlighetens omvandlingar : ungdom, sexualitet och kön i heteronormativitetens

gränstrakter. Johansson, T. (red). Göteborg: Daidalos

Angelöw, B., (2002) Friskare arbetsplatser. Att utveckla en attraktiv, hälsosam och

välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur

Appelqvist, J., Molarin, A., (2008).Friskvård för kommunanställda i en

kommun i sydvästra Sverige. En enkätundersökning angående friskvårdsförmånernas

utnyttjande och dess utvecklingsmöjligheter.(C-uppsats, Sektionen för Hälsa och Samhälle). Högskola Halmstad

Burman, T., Nilsson, L., (2005). Utnyttjar personalen på Rönnskärsverket

friskvårdsförmåner?(C-uppsats, Institutionen för hälsovetenskap) Luleå Tekniska Universitet

Caspersen, C., Powell, K., (1985). Physical Activity, Exercise, and Physical Fitness:

Definitions and Distinctions for Health-Related Research. Public Health Reports 100(2):125-130

Cassidy, T., (2003) Stress, kognition och hälsa. Lund: Studentlitteratur Ejlertsson, G., (2005). Enkäten i praktiken. Lund: Stundentlitteratur

Faskunger J., Leijon M., Sthåle A., Lamming P., (2007). Fysisk Aktivitet på Recept (FaR® )

En vägledning för implementering. Stockholm. Statens folkhälsoinstitut

Frank, L., Andresen, M., Schmid, T., (2004). Obesity relationships with community design, physical activity, and time spent in cars. American Journal Prevent Medicine 27(2): 87-96

FHI, Statens folkhälsoinstitut. hämtad 2010-10-05 http://www.fhi.se/

FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2003). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut

25

Hagman, A., Hedlund-Claesson, M., (2007). Hälsopromotion – fokus på företaget och

personalens hälsa. (Magisteruppsats, Institutionen för data- och affärsvetenskap) Högskolan

Borås

Halling, B., Karlsson, P., Leijding, T., Siggstedt, E., (2002). Hälsoutveckling - att bygga det

friska företaget. Uddevalla: MediaPrint

Haskell, W., Montoye, H., Orenstein, D., (1985). Physical activity and exercise to achieve health-related physical fitness components. Public Health Reports 100(2): 202-212 Hassmén, P., Koivula, N., Uutela, A., (1998). Physical Exercise and Psychological Well-Being: A Population Study in Finland. Preventive Medicine 30(1): 17–25

Härenstam, A., Ahlberg Hultén, G., Bodin, L., Jansson, C., Johansson, G., Johnasson, K., Karlqvist, L., Leijon, O., Nise, G., Rydbeck, A., Schèele, P., Weterberg, H. & Wiklund, P., (1999). Vad kännetecknar och innebär moderna arbets- och livsvillkor? Resultat av analyser

med variabelbalans samt kvalitativ och kvantitativ enkätfrågeprövning. Slutrapport II,

MOA-projektet. Rapport från Yrkesmedicinska enheten

Jansson E., Anderssen S A., (2008) Allmänna Fysiska Rekommendationer, FYSS, kap 2 sid 38-46. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Östersund: Elanders förlag

Jansson, E., (2010) Rökdykare, är de tränade för sitt yrke? (C-uppsats, Institutionen för Hälsovetenskap) Mittuniversitetet

Jenninger, J., (2002). Balans mellan arbete och fritid och dess betydelse för hälsa. (Psykologexamensarbete, Psykologiska institutionen) Stockholms Universitet

Johansson A. (2006). Motivation och hinder för fysiska aktivtet- sett ifrån ett stressperspektiv. (D-uppsats för pedagogik och didaktik). Göteborgs Universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Idrottshögskolan

Jonsdottir, I., Börjesson, M., (2005). Stress och fysisk aktivitet. Stress, kap 21, sid 240-243. Ekman och Arnetz (red) 2:upl. Individen Samhället Organisationen Molekylerna. Liber Jonsdottir, I., Ursin, H., (2008). Stress. FYSS, kap 44 sid 571-579. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Östersund: Erlanders förlag

Lindquist, T., Beilin, L., Knuiman, M., (1997). Influence of lifestyle, coping, and job stress on blood pressure in men and women. Hypertension 29(1): 1-7

Ljung T., Friberg P., 2004. Stressreaktionernas biologi. Läkartidningen, 101(12):1089-1094 Menckel. E., (2004) Arbetsplatsen som arena för hälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut Naidoo. J., Willis. J., (2000). Health Promotion – Foundations for Practice. Second edition. London: Bailliére Tindall

26

Olson H., (2004) Den Lekande arbetaren, Från hälsosamma till kreativa arbetsplatser –

Ett fritidsperspektiv på det goda arbetet. Stockholm. Statens folkhälsoinstitut

Persson, A., (2010). Vad de anställda på Statens folkhälsoinstitut anser om

friskvården samt i vilken mån den nyttjas. (C-uppsats, Institutionen för Hälsovetenskap)

Mittuniversitetet

Pronk, N., Martinson, B., Kessler, C., Beck, L., Simon, E., Wang, P., (2004) The Association Between Work Performance and Physical Activity, Cardiorespiratory Fitness, and Obesity.

Journal of Occupational and Environmental Magazine 46(1): 19-25

Proper, K., van den Heuvel, S., De Vroome, E., Hildebrandt, V., Van der Beck, A., (2006). Dose-response relation between physical activity and sick leave. British Journal Sports

Medicine40(2): 173-178

Rosendahl, S., (2001). Hälsofrämjande som affärsstrategi: fakta och argument. Stockholm Folkhälsoinstitutet

Rydqvist, L-G., Winroth J., (2003). Idrott, friskvård, hälsa och hälsopromotion. Farsta SISU Sallis, J., Haskell, W., Fortmann, S., Wood, P., Vranizan, K., (1986). Moderate-intensity physical activity and cardiovascular risk factors: The Stanford five-city project. Preventive

Medicine 15(6): 561-568

Schäfer-Elinder, L., Faskunger, P., (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm. Statens folkhälsoinstitut

Sennett, R., (1998). The corrosion of character: the personal consequences of work in the

new capitalism. New York: W.W Norton & Company

Skatteverket. Hämtad 2010-10-05

www.skatteverket.se/foretagorganisationer/forarbetsgivare/formaner/halsosjukvard.106.233f9 1f71260075abe880009826.html

Stephens, T., Jacobs, D Jr., White, C., (1985). A descriptive epidemiology of leisure-time physical activity. Public Health Reports 100(2): 147–158

Taylor, C., Sallis, J., Needle, R., (1985) The relation of physical activity and exercise to mental health. Public Health Reports 100(2): 195-202

Thomas, J. Nelson, J & Silverman, S., (2005) Research Methods in Physical Activity. 5. ed. Champaign, III.: Human Kinetics

Totalförsvarets forskningsinstitut FOI årsrapport 2009. Hämtad 2010-04-19 www.foi.se/FOI/templates/Page____6213.aspx

27

Von Thiele Schwarz, U., Lindfors, P., Lundberg, U., 2008. Health-related effects of worksite interventions involving physical exercise and reduced work hours. Scandinavian Journal of

Work, Environment & Health [0355-3140] 34(3): 179-189

Weinberg, R., & Gould, D. (2005). Foundations of Sport and Exercise Psychology. Leeds: Human Kinetics

Wester-Wedman A., (1988). Den svårfångade motionären. En studie avseende etablerandet av regelbundna motionsvanor. (Akademisk avhandling, Pedagogiska institutionen) Umeå universitet

WHO World health report (2002). Hämtad 2010-04-19 www.who.int/whr/2002/en/index.html

Åstrand, P O., Rodahl, K., (1986). Textbook of work physiology: physiological bases of exercise. 3. ed. New York: McGraw Hill

Åstrand P O., (1992). Why exercise? Medicine & Science in Sports & Exercise 24(2): 153-162

28 (Bilaga 1) 1. Kön □ Kvinna □ Man 2. Ålder □ 20-30 □ 31-40 □ 41-50 □ 51-60 □ 61-

3. Hur skulle du beskriva ditt arbete vad gäller den fysiska aktiviteten?

□ Stillasittande arbete □ Jag rör mig lite i arbetet □ Jag rör mig mycket i arbetet

4. Hur tar du dig till och från arbetet normalt sett?

□ Promenerar □ Cyklar □ Buss □ Bil

5. Tycker du att Friskvårdstimmen behövs?

□ Ja □ Nej

Här följer några frågor om din fysiska aktivitet inom Friskvårdstimmen.

6. Använder du dig av friskvårdstimmen?

□ Ja, varje vecka

□ Ja, någon gång i månaden □ Ja, men bara sporadiskt

□ Nej, inte alls (Om du svarar nej på denna fråga gå till fråga 9)

7. Vilken form av aktivitet ägnar du dig helst åt när Du använder Din Friskvårdstimme? (flera alternativ möjliga)

□ Styrketräning □ Stavgång

29 □ Simning/Vattengympa □ Löpning □ Yoga/Pilates □ Massage □ Squash/Badminton □ Korpfotboll □ Annat

8. Vad upplever Du hindrar Dig från att motionera inom Friskvårdstimmen?

(flera alternativ möjliga)

□ Jag känner att jag inte har tid att gå ifrån arbetet. □ Energibrist/orkar inte träna

□ Jag har ingen att träna med/ingen som sporrar mig att träna □ Jag tycker inte det är viktigt att motionera

□ Jag ser inte mig själv som en fysiskt aktiv person □ Hälsoproblem hindrar mig från att träna

□ Jag prioriterar vila och avslappning □ Finns inget som hindrar mig

□ Annat

Här följer några frågor angående din fysiska aktivitet på din fritid.

9. Hur ofta är du fysiskt aktiv utanför arbetet?

(Fysiskt aktiv, Du blir minst lite andfådd och aktiviteten varar minst 30minuter.)

□ Sällan eller aldrig □ 1-3 gånger/månad □ 1-2 gånger/veckan □ 2-4 gånger/veckan □ 5-7 gånger/veckan

10. Vilken fysisk aktivitet ägnar Du Dig i huvudsak åt på fritiden? (flera alternativ möjliga)

□ Styrketräning □ Stavgång

□ Gruppträning kondition (aerobics, gympa, spinning, step, dans etc.) □ Innebandy □ Simning/Vattengympa □ Löpning □ Yoga/Pilates □ Promenad □ Squash/Badminton □ Korpfotboll □ Annat

11. Vilka anledningar finns till att Du tränar/motionerar? (flera alternativ möjliga)

30 □ För att hålla vikten/gå ner i vikt □ För att träffa/umgås med andra

□ För att bli bra/bäst inom min idrott/sport □ För att det är roligt

□ För att hantera stress

□ I förebyggande och rehabiliterande syfte (för att undvika/rehabilitera sjukdom). □ För att det ger mig energi

□ Annat

Följande frågor handlar om upplevd stress.

Stress - Med stress menas en situation då man känner sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller att man inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem/arbetet hela tiden.

12. Upplever du att du din arbetssituation hindrar dig från att vara fysiskt aktiv.

□ Ja, om Ja, beror det på □ Nej □ Tidsbrist

□ Ekonomi □ Brist på energi □ Annat

13. Här följer några frågor om din allmänna och mentala hälsa.( Ett kryss per fråga)

Aldrig Sällan Ibland Ofta Känner du dig trött under arbetstid □ □ □ □

Känner du dig trött efter arbetstid □ □ □ □

Händer det att du känner oro inför arbetet

och kan inte koppla bort det på fritiden □ □ □ □ Händer det att du har svårt att sova pga.

tankar kring ditt arbete. □ □ □ □

Känner du dig utvilad när du går till ditt

arbete. □ □ □ □

14. Har du tillräckligt med tid att klara dina arbetsuppgifter under arbetstid?

Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nej, aldrig

□ □ □ □

15. Hur många gånger har det hänt under de senaste 12 månaderna att du har gått till arbetet trots att ditt hälsotillstånd varit så att du borde ha sjukskrivit dig?