När  får  styrelsen  bryta  mot  lydnadsplikten?

Full text

(1)

                                                                                               

JURIDISKA  INSTITUTIONEN  

Stockholms  universitet   __________________________________________________________________________________    

 

 

 

När  får  styrelsen  bryta  mot  

lydnadsplikten?  

-­‐  en  undersökning  om  förhållandet  

mellan  bolagsstämman  och  styrelsen

 

Sofia  Warnström  Lindh  

___________________________________________________________________________    

(2)

Abstract

The Swedish board of directors has a duty to obey the directions from the annual meeting. There are however exceptions from this duty where the board of directors has a possibility or even a duty to deny execution of the directions from the annual meeting. These exceptions are not always found in statutes but can for example be based on organisational aspects or if the decision is in the interest of the company or not. Therefore, it can be difficult to decide if a decision can or should be denied execution and what the consequences of a misjudgement can result in.

The annual meeting has according to the law the highest position in the Swedish corporate form - Aktiebolaget. They therefore have the right to make almost any decision that concerns the company. They can also make a claim for damages if the directors cause damage and dismiss the directors. In comparison with the UK, US and Germany the Swedish shareholders have a high power of authority. This raises questions if the Swedish construction of the board of directors is suitable to provide the directors with the conditions they need to be able to make successful decisions for the company. This also raises questions if the Swedish model is suitable to contribute to a business-friendly climate.

(3)

1. INLEDNING ... 6

1.1 Bakgrund ... 6

1.2 Problemformulering ... 7

1.3 Syfte och frågeställningar ... 8

1.4 Avgränsningar ... 9

1.5 Metod och Material ... 10

1.5.1 Metod ... 10

1.5.2 Material ... 11

1.6 Disposition ... 12

2. AKTIEBOLAGET OCH DESS ORGANISATION ... 13

2.1 Aktiebolaget ... 13 2.2 Aktiebolagets organisation ... 13 2.2.1 Allmänt ... 13 2.2.2 Bolagsstämman ... 14 2.2.3 Styrelsen ... 15 2.2.3.1 Allmänt om styrelsen ... 15

2.2.3.2 Styrelsens rättsliga ställning ... 15

3. NÄRMARE OM DET HIERARKISKA FÖRHÅLLANDET MELLAN BOLAGSSTÄMMAN OCH STYRELSEN ... 17

3.1 Det hierarkiska förhållandet ... 17

3.1.2 Hierarkin i praktiken ... 19

3.2 Närmare om lydnadsplikten ... 21

3.3.1 Undantag från lydnadsplikten vid verkställighet av bolagsstämmobeslut ... 21

3.3.1.1 Vägran av verkställighet med stöd av lag, bolagsordning, verksamhetsföremål och syfte ... 21

3.3.1.2 Vägran av verkställighet för att upprätthålla funktionsfördelning ... 24

3.3.1.3 Vägran av verkställighet för beslut som kränker tredje mans rättigheter ... 25

3.3.1.2 Vägran av verkställighet av beslut som innebär bolagsskadliga åtgärder ... 26

4. STYRELSENS SKADESTÅNDSANSVAR ... 30

4.1 Allmänt om ansvaret ... 30

4.2 Närmare om ansvaret ... 30

4.2.1 Det interna ansvaret ... 30

4.2.2 Det externa ansvaret ... 31

4.3 Skadeståndsbedömningen ... 31 4.3.1 Skadebegreppet ... 31 4.3.2 Inom uppdraget ... 32 4.3.3 Culpabedömningen ... 32 4.3.4 Adekvat kausalitet ... 33 4.4 Ansvarsfrihet ... 33

(4)

7. ANALYS ... 43

7.1 Inledning ... 43

7.2 Lydnadspliktens utsträckning och medföljande problem ... 43

7.2.1 Rätt eller skyldighet att vägra verkställighet av bolagsstämmobeslut ... 43

7.2.2 Konsekvenser av dagens rättsläge ... 46

7.2.2.1 Skadeståndsansvar ... 46

7.2.2.2 Entledigande ... 48

7.2.2.3 Upprätthållande av hierarkin mellan bolagsstämma och styrelse ... 49

7.3 Den svenska styrelsekonstruktionen ... 50

7.3.1 Konsekvenser med utformningen av styrelseuppdraget ... 50

7.4 Den svenska styrelsekonstruktionen i jämförelse med andra rättsordningar ... 51

7.5 Hur väl svarar dagens rättsläge för relationen mellan bolagsstämma och styrelse mot de allmänna målen med aktiebolagslagstiftningen? ... 54

7.6 Avslutande kommentar ... 57

(5)

Förkortningar

ABL Aktiebolagslag (2005:551)

AG Aktiengesellschaft

AktG Aktiengesetz vom 6. September 1965

CA 2006     Companies Act 2006 (c 46)

Di Dagens industri

DGCL The Delaware General Corporation Law (Title 8, Chapter 1 of the Delaware Code)

HD Högsta domstolen

MBCA     Model Business Corporation Act (2006)

NJA Nytt Juridiskt Arkiv

Prop. Proposition

SOU Statens Offentliga Utredningar

(6)

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Företagsskandaler har sedan flera år varit föremål för omfattande mediabevakning. Stor uppmärksamhet riktas främst mot de frågor som berör bolagsledningens, dvs. styrelsens och verkställande direktörens, styrning av bolaget och skadeståndsansvar. Den senaste i raden och kanske även den största företagsskandalen i modern tid i Sverige är kraschen i HQ Bank AB hösten 2010 där bolagsledningen och revisorn undkom ansvar för grovt bokföringsbrott och grovt svindleri i dom som meddelades i juni 2016. I november 2016 inleddes en ny huvudförhandling där bankens forna ägare nu kräver skadestånd av bolagsledningen och revisionsfirman KPMG på ett betydande belopp om över fem miljarder kronor.1 Rättegången

rörande skadeståndet är mycket omfattande och ställer Stockholms tingsrätts kapacitet på prov. Provisoriska rättegångssalar har inrättats och handlingar på 12 hyllmeter ska gås igenom under 99 rättegångsdagar.2 Företagsskandaler är däremot ingen ny företeelse utan två uppmärksammade exempel är ”luftslottet” Fermenta med manipulerade resultat från 1980-talet och den så kallade ”Trustor-härvan” från 1990-1980-talet där bolagsledningen anklagades för att ha plundrat företaget.3

För aktieägare som satsat kapital i ett bolag är det självfallet av yttersta vikt att styrelsen förvaltar bolaget på ett lämpligt sätt. Det är även av vikt att bolaget, och under vissa förutsättningar aktieägarna, kan utkräva ansvar, i likhet med den rättegång som HQ Banks forna ägare driver, eller på annat sätt markera sitt missnöje med styrelseledamöterna. Företagsskandaler sätter frågor kring styrelsens makt och ansvar i fokus och det har framkommit kritik mot hur styrelsekonstruktionen ser ut idag. Vissa menar att styrelsen har alldeles för fria tyglar utan korresponderande ansvar. Det kan även anses klarlagt att styrelsen kan skaffa sig större maktbefogenheter än vad lagstiftningen åsyftat och förutsett. Näringslivet behöver dock skickliga styrelseledamöter och det måste därför finnas en balans

                                                                                                               

1 Se  Brännström, Leif & Granlund, Viktor, Tingsrätten meddelar dom i HQ-härvan, Expressen 2016-06-21, 2 Se Cederblad, Johanna, Enorm HQ-rättegång – tingsrätten räcker inte till, Svenska Dagbladet (SvD)

2016-11-07, http://www.svd.se/enorma-hq-rattegangen-startar-tingsratten-racker-inte-till.

3 Se Bränfeldt, Lars-Eric, Fermenta: Skandalen som alla vill glömma, Affärsvärlden 2006-02-13,

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/fermenta-skandalen-som-alla-vill-glomma-6708975, Aronsson, Olle, Dokument: Trustorhärvan skakade Sverige, Dagens Industri (Di) 2013-08-25,

(7)

mellan styrelseuppdragets begränsningar och styrelseledamöternas ansvar för att inte göra styrelseposten oattraktiv.

Bolagsstämman och styrelsen har ett nära förhållande till varandra vilket framgår av att beslutsmakten i det svenska aktiebolaget är delat mellan bolagsstämman och styrelsen. Denna klyvning av beslutsmakten mellan styrelsen och bolagsstämman är en viktig språngbräda för ekonomisk utveckling. Klyvningen av beslutsmakten är dock i vissa fall inte helt klar vilket kan resultera i ovisshet och konflikter inför och vid beslutsfattande och verkställande av beslut. Relationen mellan bolagsstämman och styrelsen och hur styrelsen ska tackla denna i sitt arbete är en intressant fråga att dyka djupare ner i vilket denna uppsats har för avsikt att göra.

1.2 Problemformulering

I ett övergripande perspektiv är samhällsekonomin beroende av god näringsverksamhet. Av detta följer att det behövs skickliga styrelseledamöter med tillräcklig frihet att utföra sina uppdrag och att de inte löper större risker än nödvändigt vid utförandet av styrelseuppdraget. Detta ska vägas mot lagstiftarens ambition att skydda aktieägarna som har investerat pengar i bolaget, vilket också är en förutsättning för bolagets bildande. Denna balansgång och problematik uttrycktes i Aktiebolagskommitténs betänkande som hade för avsikt att se över reglerna om stämma, styrelse, ansvar och ansvarsregler under mitten av 1990-talet.4 Kommittén uttalade vikten av att det måste finnas balans mellan möjligheten för bolaget, aktieägare och tredje man att utkräva ansvar av bolagsledningen vid fel eller försummelse samtidigt som det ska vara möjligt att rekrytera kompetenta personer till bolagsstyrelser.5 Dessa två målsättningar är inte alltid fullt kompatibla och behöver därför vägas och balanseras mot varandra. Att verka i en marknadsekonomi innebär ett risktagande för aktiebolag. Styrelseledamöterna får därför inte begränsas av ett personligt ansvar som kan resultera i att styrelser avstår från att ta affärsmässigt motiverade risker.6

Den svenska aktiebolagslagen har gett bolagsstämman den högsta beslutande makten i bolaget. Styrelsen har således en underordnad ställning i förhållande till bolagsstämman och har därutöver en lydnadsplikt mot bolagsstämman. Av detta följer att styrelsen ska rätta sig                                                                                                                

(8)

efter de beslut och direktiv som meddelats av bolagsstämman och verkställa dessa. Bolagsstämmans och styrelsens olika kunskapsnivå, drivkrafter och engagemang i bolaget kan resultera i att ett organ fattar ett beslut som det andra organet inte anser lämpligt. Olika ägarstrukturer hos bolag kan också bidra till att bolagsstämman och styrelsen är mer eller mindre överens. T.ex. har bolag med koncentrerat ägande ofta mer insatta aktieägare representerade vid bolagstämmorna och i andra bolag med staten eller kommuner som ägare tas hänsyn till sådant som inte en vanlig ägare skulle göra såsom t.ex. politiska viljor.7

Trots att bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ är styrelsen ett självständigt organ med egen lagreglerad kompetens och som konstaterats i inledningen är beslutandemakten i viss mån delad mellan dessa två. Styrelsen är även bolagets högst verkställande organ. Detta komplicerar styrelseuppdragets utförande eftersom det främst är styrelsen som ställs inför uppgiften att balansera bolagsstämmans vilja mot sin egen. Styrelsens uppdrag kompliceras ytterligare av risken för att bli skadeståndsskyldig vid utövande av sitt uppdrag eller entledigad.

1.3 Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med denna uppsats är att redogöra för styrelsens relation till bolagsstämman genom att undersöka hur långtgående styrelsens lydnadsplikt mot bolagsstämman sträcker sig när det gäller verkställande av bolagsstämmobeslut enligt svensk rätt. Närmare kommer en utredning att ges om det föreligger situationer när styrelsen inte har skyldighet att verkställa bolagsstämmans beslut och i sådana fall vilka typer av beslut. Som en konsekvens av detta ska även utredas vilka rättsföljder styrelseledamöterna kan drabbas av om de väljer att verkställa eller vägrar att verkställa ett bolagsstämmobeslut. Dessa svar kommer sedan att jämföras med hur andra rättsordningar har utformat förhållandet mellan bolagsstämma och styrelse, verkställighet av bolagsstämmobeslut och medföljande ansvar. Slutligen syftar uppsatsen till att utvärdera hur resultatet av utredningen om styrelsens lydnadsplikt svarar mot aktiebolagsrättens övergripande ändamål om främjande av näringsverksamhet och mot det underliggande ändamålet om skydd för aktieägare.

                                                                                                               

7 Se Dotevall, Rolf, Skadeståndsansvar – För Styrelseledamot och Verkställande Direktör, 1 u., Norstedts Förlag

(9)

För att uppnå dessa syften avhandlar uppsatsen följande frågeställningar:

- Hur ser relationen ut mellan bolagsstämman och styrelsen och särskilt lydnadsplikten? - Har styrelsen, trots lydnadsplikten mot bolagsstämman, möjlighet och ibland även en

skyldighet att vägra att verkställa bolagsstämmobeslut? Och i sådana fall vilka slags beslut?

- Hur ser ansvaret ut för styrelsen vid verkställande eller vägran att verkställa bolagsstämmobeslut?

- Hur svarar nuvarande rättsläge mot ändamålet om främjande av näringsverksamhet och om skyddet för aktieägare?

Uppsatsen är skriven för en läsare med grundläggande kunskaper på området men som inte besitter några expertkunskaper.

 

1.4 Avgränsningar

 

Uppsatsen har till främsta syfte, som har redovisats ovan, att presentera en utredning om hur lydnadsplikten ser ut för styrelsen och hur ansvarsreglerna ser ut vid verkställighet av bolagsstämmobeslut. Uppsatsen är utformad utifrån styrelsens perspektiv men även en viss diskussion kommer att föras kring hur bolagsstämmans beslutandemakt upprätthålls i praktiken. Uppsatsen presenterar en del fakta kring styrelseorganet som även är tillämpligt på VD:n. VD:ns roll kommer dock inte att behandlas.

(10)

1.5 Metod och Material

1.5.1 Metod

Uppsatsen uppnår syftet genom att tillämpa den rättsvetenskapliga metoden. Denna metod rymmer dock ett flertal metoder med ett juridiskt perspektiv varför preciseringar behöver göras. Det är omstritt vilka juridiska metoder som omfattar vad, vilket kräver att man inte endast väljer en metod utan även definierar vad metoden innebär. Denna uppsats väljer att använda Sandgrens rättsanalytiska metod vars första steg avser att fastställa gällande rätt. De accepterade rättskällorna för fastställande av gällande rätt är: lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin.8 I denna del sammanfaller den rättsanalytiska metoden med den rättsdogmatiska metoden.9 Den rättsdogmatiska metoden har dock kritiserats för att ge deskriptiva och i viss mån inskränkta resultat vilket påverkar nyttan av ett sådant arbete.10

Den rättsanalytiska metoden tillåter att ett perspektiv läggs på rätten där det finns utrymme för att som ett andra steg presentera en analys av resultatet av gällande rätt.11 Denna analys kan innefatta material som inte tillhör de accepterade rättskällorna. Förutom de accepterade rättskällorna kommer därför utländsk rätt att presenteras och analyseras för att visa på hur andra rättsordningar har löst de problem som uppsatsen avhandlar.

Det finns flera skäl att lämna utrymme åt utländsk rätt när det kommer till bolagsledningen och styrelseansvar. För det första är den svenska aktiebolagsrättsliga regleringen i vissa delar sparsam och det kan därför vara angeläget att beakta utländsk rätt för att finna lösningar i den mån det anses lämpligt.12 De nordiska grannländerna som har haft en nära utveckling till den svenska aktiebolagsrätten har därför i viss mån beaktats.13 Främst den finländske juristen Taxells arbeten har beaktats. För det andra är det intressant att undersöka hur rättsordningar som skiljer sig från svensk rätt har utformat regleringen för sina bolagsorgan. De länder som valts för en jämförande analys är Storbritannien, Tyskland och USA. Dessa har valts eftersom alla dessa länder är exempel på stora ekonomier och även haft en utveckling som inte samverkat med den svenska såsom de nordiska länderna haft. Alla dessa tre länder har också                                                                                                                

8 Se Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära, Korling & Zamboni (red.), Studentlitteratur,

Lund, 2013 [cit. Kleineman, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära], s. 21.

9 Se Kleineman, Rättsdogmatisk metod, Juridisk metodlära, s. 21.

10 Jfr Lambertz, Göran, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, svensk Juristtidning (SvJT) 2002 s. 261, s. 270 f. 11 Se Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, 3 u.,

Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, s. 45.

12 Se Dotevall, Rolf, Bolagsledningens skadeståndsansvar, 2 u., Norstedts Juridik AB, Vällingby, 2008, [cit.

Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar], s. 17.

(11)

lösningar som skiljer sig från den svenska när det kommer till hur förhållandet ser ut mellan bolagsstämma och styrelse och vilka möjligheter bolagstämman har att sanktionera styrelseledamöter. Rättsordningarna bidrar således med intressant material till de problem som finns i det svenska aktiebolaget och hur dessa kan eller borde lösas.

Den rättsanalytiska metoden inrymmer även i viss mån att ett rättspolitiskt perspektiv läggs på rätten.14 Den rättsanalytiska metoden tillåter således en analys om hur rätten kan eller bör ändras för att tillgodose ett visst ändamål. Uppsatsen kommer således inleda med att fastställa gällande rätt, de lege lata, för att sedan sätta detta i ett perspektiv och diskutera problem och i sitt slutskede lösningar, de lege ferenda.

1.5.2 Material

De rättskällor som innefattas i rättskälleläran har använts för att fastställa gällande rätt, vilket i detta fall har varit att fastställa om styrelsen, trots lydnadsplikten mot bolagsstämman, har möjlighet och kanske i vissa fall skyldighet att vägra att verkställa bolagsstämmobeslut och även hur detta påverkar styrelseledamöternas skadeståndsansvar. Lagstiftningen på området utgörs främst av ABL där bolagsstämmans och styrelsens respektive roll regleras och även i viss mån i vilka situationer styrelsen har möjlighet att vägra verkställande av bolagsstämmobeslut. ABL innehåller även den relevanta skadeståndsbestämmelsen för styrelsen, vilken kommer att redogöras för. Utöver lagstiftning består bolagets normkällor även av bolagsordning och stiftelseurkunden vilka normalt inte svarar direkt på de frågeställningar som uppsatsen har att besvara. Kompletterande rättskällor har därför använts.

Den praxis som rör skadeståndsansvar för styrelseledamöter är begränsad och ger därför begränsad vägledning när det gäller att besvara uppsatsens frågeställningar. Den praxis som är relevant presenteras dock men kommer endast att ligga till stöd för mer allmän fakta. På grund av brist på rättsfall är det naturligt att vända sig till och lägga tyngden vid andra rättskällor.

Förarbeten har flitigt diskuterat hur lagstiftarens syfte med hur de båda organen, bolagsstämman och styrelsen, ska fungera och samverka. I tidigare aktiebolagslagar fanns även relevant reglering för uppsatsens frågeställningar som utmönstrats ur nuvarande ABL men som dock fortfarande har relevans för gällande rätt. Denna omständighet har motiverats i                                                                                                                

(12)

förarbeten vilket gör detta till en viktig rättskälla i denna uppsats. Med beaktande av att lagstiftningen och praxis på området ger sparsamma svar på uppsatsens frågeställningar kommer förarbeten att få en stor betydelse.

Även doktrinen har tillmätts stor betydelse i denna uppsats då doktrinen flitigt har diskuterat och analyserat styrelseansvar i allmänhet men även de situationer då beslut kommer från ett högre organ och om och i vilken mån styrelseledamöter kan underlåta att verkställa dessa beslut. Det finns både samstämmighet och olika uppfattningar i doktrinen om hur rättsläget ser ut vilket presenteras i uppsatsen och även diskuteras i den avslutande analysen.

 

1.6 Disposition

(13)

2. AKTIEBOLAGET OCH DESS ORGANISATION

2.1 Aktiebolaget

Aktiebolaget har status av en juridisk person med rättigheter och skyldigheter vilket medför att ägarna saknar direkt anknytning till bolaget.15 Ett aktiebolag skiljer sig således från andra bolagsformer genom att delägarna, aktieägarna, normalt sett inte har ett personligt ansvar för bolagets skulder.16 Ett begränsat personligt ansvar för bolagets skulder gör investerare mer villiga att investera sina pengar just i aktiebolag. Aktiebolagen möjliggör därför närings-verksamhet som annars hade varit för riskfylld för enskilda ägare.17 Denna bolagsform ger därför goda förutsättningar för skapande av fler företag och gynnar därmed samhälls-ekonomin i stort.

Den högsta normkällan för aktiebolaget är ABL och kompletterande lagstiftning. Vid sidan av detta fungerar bolagsordningen och även stiftelseurkunden som normkälla för bolaget. Tillsammans brukar dessa benämnas bolagets konstitution.18 Bolagsordningen benämns ofta som aktieägarnas yttersta direktiv för hur bolagets verksamhet ska bedrivas och är styrande för bolagets verksamhet.19

2.2 Aktiebolagets organisation

2.2.1 Allmänt

ABL:s bestämmelser om bolagets organisation syftar till att underlätta för bolagets organisation och ledning. Bestämmelserna ger aktieägarna en möjlighet att utöva viss över-vakning av bolagsledningens förvaltning av bolaget och är även grunden för ansvars-fördelningen mellan de olika bolagsorganen.20 Det aktiebolagsrättsliga organisationsschemat

utgår från att bolaget har en tredelning av de uppgifter som bolaget ska fullgöra, det beslutande organet – bolagsstämman, ett eller två verkställande ledningsorgan – styrelse och i vissa fall VD21, samt ett kontrollerande organ – revisorerna.22 Mellan dessa organ finns en                                                                                                                

15 Se Bergström, Clas och Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, 5 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm,

2015, [cit. Bergström & Samuelsson], s. 67.

16 Se 1 kap. 3 § ABL.

17 Se Stattin, Daniel, Företagsstyrning – En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, 2

u., Uppsala Universitet, Uppsala,2008 [cit. Stattin], s. 54. 18 Se Stattin, s. 131.

19 Se Stattin, s. 132. 20 Se Svernlöv, s. 29.

(14)

hierarki som framgår av 8 kap. 41 § 2 st. ABL e contrario och allmänna associationsrättsliga principer.23

2.2.2 Bolagsstämman

I svensk rätt är aktien förenad med rösträtt. Detta eftersom det är aktieägaren som bär risken om företagets verksamhet går dåligt.24 Av förarbeten framgår det att rösträtten ”främjar en aktiv ägarfunktion” och även att det är ett viktigt inslag i en fungerande marknadsekonomi att ha aktieägare ”som tar ansvar för företagens och näringslivets utveckling”.25 Dessa syften uppfylls genom att bolagsstämman är överordnad de andra bolagsorganen och har behörighet att fatta beslut i nästan alla frågor som rör bolagets verksamhet.

I 7 kap. 1 § ABL anges att aktieägarnas beslutanderätt över företaget utövas vid bolags-stämman. ABL:s sjunde kapitel innehåller ett flertal regler för bolagstämman som säkerställer att det ska finnas en balans mellan stora och små ägare.26 Dessa trygghetsåtgärder gör det möjligt att reagera mot missbruk så att även småsparare ska vilja satsa pengar i bolag. Till bolagsstämmans allra viktigaste uppgifter hör att besluta om bolagsordningsändringar och att utse styrelsen. Genom dessa två beslut kan all makt eller kompetens i bolaget direkt eller indirekt härledas från bolagsstämman.27 Bolagsstämman kan däremot inte företräda bolaget

vilket istället ankommer på styrelsen enligt 8 kap. 35 § ABL.

För att bindande bolagsstämmobeslut ska kunna fattas krävs att kallelseförfarfarandet har iakttagits om inte samtliga aktieägare har kommit överens om att formella korrekta kallelser inte ska utfärdas enligt 7 kap. 23 § ABL. Alla aktieägare som är införda i aktieboken på dagen för stämman har rätt att närvara och rösta i frågar som tas upp på bolagsstämman enligt 7 kap. 2 § ABL.28 Enligt 7 kap. 10-11 §§ ABL ska en årsstämma hållas varje år och ska avhandla

vissa obligatoriska beslut, t.ex. beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         

22 Se SOU 1941:9 s. 304 och Svernlöv, s. 30. De bolag som är skyldiga att ha revisor framgår av 9 kap. 1 § 3 st.

ABL.

23 Se Stattin s. 83. 24 Se Stattin, s. 204.    

25 Se prop. 1997/98:99 s. 75.

26 Se Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 5 u., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015,[cit. Sandström],

s. 178.

27 Se Sandström, s. 178 f.

28 I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämman den som upptagits som aktieägare på

(15)

2.2.3 Styrelsen

2.2.3.1 Allmänt om styrelsen

Styrelseledamöter utses normalt av bolagsstämman och vanligtvis för ett år (se 8 kap. 13 § ABL). Styrelsens uppdrag omfattar att sköta bolagets organisation och förvaltning enligt 8 kap. 4 § ABL i enlighet med regler i ABL, föreskrifter i bolagsordningen och direktiv från bolagstämman. Till förvaltningen hör de uppgifter som enligt ABL eller bolagsordning inte har förbehållits bolagsstämman.29 Dessa är främst att fatta beslut om bolagets redovisning och affärsverksamhetens inriktning m.m.30

Styrelsen har inte bara en rättighet utan även en skyldighet att agera till förmån för bolaget. Detta gäller inte enbart styrelseledamöter som aktivt handlat utan även de som har förhållit sig passiva.31 Att styrelseledamöterna ofta betecknas som sysslomän innebär att de har en omsorgs- och lojalitetsplikt mot bolaget.32 Vidare har styrelsen rätt att utse särskild firma-tecknare vilket kan vara en person inom eller utom styrelsen (8 kap. 37 § ABL). Styrelsen är det högsta verkställande organet i aktiebolaget. Behörigheten att verkställa beslut är knuten till styrelseorganet som sådant och inte till de enskilda ledamöterna. Detta betyder att mer än hälften av ledamöterna måste rösta för en åtgärd som ska verkställas av styrelsen enligt 8 kap. 35 § ABL. Består styrelsen av två ledamöter har ordförande rätt att företräda bolaget ensam.33

Eftersom styrelsen sköter bolagets organisation ska styrelsen avge direktiv om hur fördelningen ska se ut mellan ledningsorganen (styrelsen och VD) enligt 8 kap. 4 § 1 st. ABL. VD:n ska handha frågor som berör den löpande förvaltningen 8 kap. 29 § ABL. Genom arbetsfördelningen kan styrelsen frånta VD:n sådana uppgifter som vanligtvis tillhör denne så länge funktionen kvarstår.34 Styrelsen kan även delegera uppgifter inom styrelsen vars

lämplighet måste kontrolleras enligt 8 kap. 4 § 4 st. ABL.

2.2.3.2 Styrelsens rättsliga ställning

Styrelsens samt styrelseledamöternas rättsliga ställning är omdiskuterad i Sverige och det råder inte fullständig enhällighet om dess status. Förarbeten till den nu gällande och tidigare aktiebolagslagar är i huvudsak överens om att styrelseledamöterna står i sysslomanskap till                                                                                                                

29 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 100. 30 Se Sandström, s 176.    

31 Se Sandström, s. 214.    

32 Se Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 273 ff. 33 Se NJA 2005 s. 729.

(16)

bolaget, om än en särskild typ av syssloman. Däremot finns viss begreppsförvirring i och med att det bl.a. i prop. 1975:103 s. 540 uttalas att styrelseledamöter står i direkt sysslomanna-förhållande till bolaget medan t.ex. SOU 1941:9 s. 323 menar att styrelsen som organ intar sysslomannaställning gentemot bolaget. Det råder således inte en samstämmig uppfattning om det är styrelseledamöterna eller styrelsen som organ som anses stå i sysslomanskap till bolaget.35

Även i doktrinen finns olika uppfattningar om styrelsen och styrelseledamöternas rättsliga ställning. Stattin menar att det är styrelseledamöterna som intar ställning som sysslomän gentemot bolaget.36 Detta kan motiveras av att de ingår ett avtal med bolaget, erhåller veder-lag och har att iaktta en lojalitet- och omsorgsplikt vars försummande kan leda till skadeståndsskyldighet. Nial menar å andra sidan att styrelsen som organ är ett företroende-organ och intar därför ställning som företroendemän.37 Dotevall menar att styrelse-ledamöterna inte kan betraktas som sysslomän men att de är ett organ med drag av sysslomannaskap.38 Östberg menar att styrelsen inte ingår avtal med bolaget utan ska anses

vara en del av det.39 Ansvaret är däremot individuellt. Styrelseledamöterna står däremot i avtalsförhållande till bolaget eftersom dessa väljs av bolagsstämman och förutsätter samtycke från ledamoten.40

Frågan har även behandlats i praxis där HD, i NJA 2013 s. 117, framhöll att styrelsen som organ har en sysslomannaställning gentemot bolaget men uttalade sig inget om styrelse-ledamöternas ställning. I Svea hovrätts dom den 19 mars 2014 mål T 78-13 uttalades att en styrelseledamot hade att iaktta den omsorg och lojalitet som förutsätts av en syssloman. Detta är dock ett vagt uttalande och klargör inte frågan.

Sammanfattningsvis torde den härskande uppfattningen vara att styrelsen intar en organ-ställning gentemot bolaget och att varje organledamot betecknas som sysslomannaliknande, vilken jag samstämmer med.

                                                                                                               

35 Jrf även SOU 2004:47 s. 201 och prop. 1997/98:99 s. 184. 36 Se Stattin, s. 430.

37 Se Johansson, Svante, Svensk Associationsrätt i huvuddrag, u. 11., Norstedts juridik, 2014, [cit. Johansson] s.

117 f.

38 Se Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 277.  

39 Se Östberg, Jessica, Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter,

Jure Förlag AB, Stockholm, 2016, [cit. Östberg], s. 135.

(17)

3. NÄRMARE OM DET HIERARKISKA FÖRHÅLLANDET MELLAN

BOLAGSSTÄMMAN OCH STYRELSEN

I det följande kommer styrelsens och bolagsstämmans förhållande till varandra närmare att utredas och vilka möjligheter respektive skyldigheter det finns för styrelsen att bryta mot lydnadsplikten och således vägra att verkställa ett direktiv från bolagsstämman.

3.1 Det hierarkiska förhållandet

ABL bygger på att de olika bolagsorganen – bolagsstämman, styrelsen och även VD:n har kompetens som är exklusiv och delvis överlappande. Vidare utgår ABL från att ett högre organs beslut ska respekteras av ett lägre organ.41 Detta förhållande framgår tydligt av 8 kap.

41 § 2 st. ABL där det e contrario stadgas anvisningsrätt för överordnade organ och lydnads-plikt för underordnade organ. Förhållandet följer även av allmänna associationsrättsliga principer.42 Den hierarkiska ordningen förhindrar också ett lägre organ fullgör uppgifter som tillkommer ett högre organ.

Den svenska aktiebolagsrätten följer den s.k. neo-klassiska ekonomiska teorin genom att aktieägarna ges avgörande inflytande över bolaget.43 Denna teori förutsätter att största möjliga ekonomiska aktivitet följer av att den som erhåller vinsten ska ha avgörande kontroll över bolaget, dvs. aktieägarna. Aktieägarnas drivkraft att maximera vinsten bidrar således till att skapa effektivitet och resursutnyttjande.44 Stattin pekar på tre huvudargument varför bolags-stämman ska inneha den slutliga bebolags-stämmanderätten i aktiebolaget. För det första står aktieägarna den primära risken och ska därför ha den avgörande kontrollen över bolaget.45 Det är mest effektivt att den som har rätt till vinsten också tillerkänns beslutandemakten. Även av rättviseskäl borde den som har rätt till utdelning ges rätt att minimera riskerna att förlora det satsade kapitalet.46 Slutligen torde aktieägarna vara mer riskbenägna än företags-ledningen och anställda varför det är lämpligt att lägga den slutliga beslutanderätten på aktieägarna för att gynna näringslivet i stort.47

                                                                                                               

41 Se Sandström, s. 177. 42 Se Stattin, s. 83.

43 Jfr prop. 1997:98:99 ,s. 75 f.

44 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 43.     45 Se Stattin, s. 87 och SOU 1995:44, s. 162.

(18)

Övergripande fokus är därför i svensk rätt och även i de andra nordiska länderna att majoritetsägarna ska ges stora maktbefogenheter att kontrollera aktiebolaget samtidigt om minoritetsägarna ska ges skydd mot missbruk av majoritetsägarna.48 Detta brukar kallas den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Tanken med modellen är att detta ger majoritetsägarna incitament och verktyg till att långsiktigt agera för bolagets bästa. Bolagsstämmans makt bidrar även till att styrelsen måste redovisa sitt arbete och föra en dialog med aktieägarna. I en rapport som undersökte faktorerna i bolagsstyrning i de nordiska länderna kom utredaren fram till fem gemensamma grundpelare:

i) Bolagsstämmans rätt att besluta i alla frågor som inte uttryckligen tillhör andra bolagsorgans exklusiva kompetens,

ii) Icke-anställda styrelseledamöter som är underordnad bolagsstämman,

iii) En verkställande bolagsledning, vanligen VD:n, som är underordnad styrelsen och iv) En lagstadgad revisor som är utnämnd och rapporterar främst till bolagsstämman49

Den nordiska lagstiftningen har även haft som syfte att göra det enkelt för individuella aktieägare att delta i och fatta välinformerade beslut på bolagsstämman. Detta har åstadkommits genom att ge förhållandevis generösa regler för individuella aktieägare.50 T.ex. har aktieägare till endast en aktie rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma enligt 7 kap. 16 § ABL och styrelsen och VD:n har skyldighet att lämna upplysningar till bolags-stämman om enskild aktieägare begärt detta enligt 7 kap. 32 § AB.

Bolagsstämman kan i de flesta fall endast lämna bindande direktiv till bolagsledningen genom stämmobeslut. Som nämnts i 2.2.2 måste vissa regler iakttas för att ett bolagsstämmobeslut ska anses bindande. Iakttas dessa regler står det fritt för bolagsstämman att fatta bindande beslut i nästan alla frågor som rör bolaget vilket följer av att aktieägarna ska ha möjlighet att skydda sina intressen i bolaget.51 Som bolagets högsta organ kan bolagsstämman således utöva inflytande över nästan alla frågor som rör bolaget, även sådana förvaltningsfrågor där ABL inte ger bolagsstämman någon uttrycklig kompetens.52 Bolagsstämman kan till exempel rikta ett direktiv till styrelsen att avsätta den VD:n även om det ankommer på styrelsen att

                                                                                                               

48 Se Lekvall, Per, The Nordic Corporate Governance Model, SNS Förlag, Stockholm, 2014, [cit. Lekvall], s. 17. 49 Se Lekvall, s. 53.

50 Se Lekvall, s. 66.  

(19)

tillsätta den VD:n enligt 8 kap. 27 § ABL. Om bolagsstämman utfärdar direktiv inom styrelsens område innebär det en motsvarande inskränkning i styrelsens befogenhet.53

Å andra sidan, när bolagsstämman anförtror styrelsen att sköta bolagets angelägenheter avhänder de sig möjligheten att kunna följa verksamheten och den ekonomiska förvaltningen i detalj.54 Av detta följer att man skulle kunna argumentera för att den formella makten över bolaget ligger hos bolagsstämman men att den reella makten ligger hos styrelsen, vilket diskuteras vidare i avsnitt 3.1.2.

Styrelsens uppgifter är främst att sköta bolagets övergripande förvaltning mellan stämmorna och behöver, för att kunna fullgöra denna uppgift exekutiv kompetens i form av firmateckningsrätt, en rätt som bolagsstämman saknar. Eftersom firmateckningsrätten ligger hos styrelsen kan inte bolagsstämman genom föreskrift i bolagsordningen eller stämmo-direktiv framtvinga att styrelsen ska bemyndiga viss person till firmatecknare enligt 8 kap. 37 § e contrario ABL. Det är också av vikt att styrelsen ges rätt att utse VD:n som operativt ska leda bolaget. Övriga styrelseuppgifter är mestadels kontrollerade av bolagsstämman.55  

3.1.2 Hierarkin i praktiken

Det har varit föremål för diskussion att styrelsen innehar det avgörande inflytandet i bolaget genom dess kännedom om bolagets verksamhet och ekonomiska förhållanden och att bolags-stämmans uppgifter har blivit begränsade till att endast avgöra de frågor som uttryckligen ankommer på bolagstämman genom lag eller bolagsordning.56 Styrelsen har sakkunskap och en förmåga att driva bolaget som bolagsstämman vanligen saknar. Styrelsen har även möjlighet att förstärka sin ställning genom aktieinnehav, insamling av fullmakter eller att hindra utomstående att komma in i bolaget genom olika åtgärder. Det får inte heller förringas att styrelsen har till uppgift att bereda de frågor som ska tas upp på bolagsstämman vilket också ger en fördel eftersom de genom beredningen har skaffat sig kunskap och kunnat utforma beredningen efter det beslut som önskas av styrelsen.

                                                                                                               

53 Jfr 8 kap. 41 § 2 st. och 8 kap. 35 § 2 st. 2 men ABL. 54 Se Bergström & Samuelsson, s. 50.    

55 Se Sandström, s. 176.

56 Se Nial, Håkan, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, Kurt

(20)

Aktiebolag kan vara olika stora vilket också avspeglar hur relationen och den reella hierarkin ser ut mellan bolagsstämman och styrelsen. I små bolag kan ägarna och styrelsen mer eller mindre vara identiska. I dessa bolag förekommer det sällan kompetenstvister bortsett från aktioner som kan beslutas av minoritetsägare, om sådana är möjliga. I stora bolag är aktieägandet ofta spritt och ägarna saknar oftast kunskap för att kunna agera aktivt vid bolag-stämmorna. Trots att aktieägarna har en utförligt reglerad rätt att övervaka företagets skötsel och påverka verksamhetsinriktningen kan små aktieägare ha begränsade skäl att utöva denna rätt genom att delta och rösta på bolagsstämman. Detta eftersom det är svårt för sådana aktieägare i stora aktiebolag att samla och organisera opposition och således utmana styrelsen.

Att många bolagsstämmor lider av lågt deltagande framgår av en undersökning som visade att bland de 16 svenska börsföretag som omsatte mest aktier värdemässigt var endast 1,5 procent av samtliga aktieägare företrädda på stämman.57 Detta är dock en gammal undersökning från 1985 men ingen dramatisk förändring kan anses ha skett sedan dess.58 En annan väg att gå är att undersöka hur stor andel av aktieägare som är företrädda genom att undersöka andelen av det samlade röstetalet. Det är en intressantare undersökning med tanke på att ungefär två tredjedelar av de noterade bolagen i Sverige innehar en aktieägare med minst 20 procent av det totala röstetalet i bolaget och att en sjättedel av de noterade bolagen hade en majoritets-ägare med minst 50 procent av röstetalet i bolaget.59 Dessa ägare spelar ofta en aktiv roll och tar särskilt ansvar för styrningen av bolaget och sitter ofta även i styrelsen.60 En undersökning som utredde just denna fråga visade att 60 procent av röstetalet var företrädda vid de ordinarie bolagsstämmor i aktiemarknadsbolag som genomfördes år 1997.61 Även dessa är ålderstigna

siffror och ska inte anses vara en exakt bild av nuvarande läge, men kan ändå anses ge en indikation på hur situationen ser ut idag. En annan undersökning från 2008 granskade deltagandet på bolagsstämmor i elva stora svenska börsbolag av aktieägare med 100 aktier eller fler. Undersökningen kom fram till att sju av tio av aktuella aktieägare aldrig går på bolagsstämmor.62 Dessa låga siffror vittnar om att aktieägare i stor grad inte tillvaratar sina intressen i bolaget utan lämnar över ansvaret till styrelsen.

                                                                                                               

57 Se Bergström & Samuelsson, s. 62. 58 Se Bergström & Samuelsson, s. 62.

59 Se Skog, Rolf & Sjöman, Erik, Appendix D – Corporate Governance in Sweden, Per Lekvall (red.), The

Nordic Corporate Governance Model, SNS Förlag, Stockholm, 2014, [cit. Skog & Sjöman], s. 249.

60 Se Skog & Sjöman, s. 249

61 Se Skog, Rolf, Bolagsstämma on-line – en kommentar, Norstedts Juridik, JT 1999/2000, s. 235, s. 237. 62 Se Ekenstam, Anna-Clara af, Aktieägarna tycker till om bolagsstämman och ansvarsfriheten, mars 2008,

(21)

3.2 Närmare om lydnadsplikten

Skyldigheten för styrelsen att följa bolagsstämmans direktiv och riktlinjer brukar benämnas styrelsens lydnadsplikt.63 Bolagsstämmans anvisningsrätt med tillkommande lydnadsplikt för styrelsen etablerades i svensk rätt redan vid tillkomsten av 1848 års ABL.64 I 92 § 1944 års ABL fanns uttrycklig reglering om att styrelsen skulle rätta sig efter de föreskrifter som stämman meddelade. Denna bestämmelse återfinns inte i den nuvarande ABL men det är ingen tvekan om att denna plikt ska fortbestå.65 Detta anses följa av allmänna associations-rättsliga principer och kan även utläsas av 8 kap. 41 § 2 st. e contrario ABL.66 Denna lydnads-plikt är dock inte utan undantag vilket kommer att diskuteras i det följande. Styrelsen kan antingen klandra bolagsstämmobeslutet eller passivt välja att inte verkställa det.

3.3.1 Undantag från lydnadsplikten vid verkställighet av bolagsstämmobeslut

Som redan konstaterats har bolagsstämman möjlighet att fatta beslut och även att ge direktiv rörande nästan alla frågor som rör bolaget, även den styrelsen tillkommande förvaltningen. Styrelsen är dock ett åtskilt bolagsorgan och har ett eget ansvar för sina handlingar. Av detta följer att styrelsen i vissa situationer kan anses ha möjlighet och kanske även en skyldighet att vägra att verkställa vissa bolagsstämmobeslut för att undgå skadeståndsansvar eller för att fullgöra styrelsefunktionen. Frågan om lydnadspliktens begränsningar ska belysas närmare i det följande.

3.3.1.1 Vägran av verkställighet med stöd av lag, bolagsordning, verksamhetsföremål och syfte

Styrelsen har inledningsvis inte någon skyldighet eller rätt att verkställa bolagsstämmobeslut som är rent brottsliga.67 Vidare står det klart att styrelsens lydnadsplikt är efterställd lag och ordning.68 Bolagsstämmobeslut som därför är omedelbart och definitivt ogiltiga, s.k. aktiebolagsrättsliga nulliteter, eller beslut som är klanderbara på annan grund och har klandrats, kan och ska därför åsidosättas. Uppräkningen i 7 kap. 51 § 2 st. ABL ger en god idé om vilka beslut som anses vara nulliteter men ger inte en uttömmande uppräkning. Bedömningen får därför göras utifrån vilken effekt beslutet har på någon viss regel och vilken

                                                                                                               

63 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s. 334. 64 Se Hagströmer, Johan, Om aktiebolag enligt svensk rätt, Akademiska Boktrycket, Stockholm, 1872, [cit.

Hagströmer], s. 240.

65 Se prop. 1975:103, s. 236.

66 Se Stattin, s. 83 och prop. 1975:103, s. 383.

(22)

funktion den är tänkt att fylla.69 Prövningen av giltigheten av ett bolagsstämmobeslut kan ske

genom att styrelsen klandrar beslutet enligt 7 kap. 50-52 §§ ABL eller passivt genom att inte verkställa beslutet.70 De beslut som kan klandras är sådana som inte tillkommit i behörig ordning eller på annat sätt strider mot ABL, Årsredovisningslag (1995:1554) eller bolags-ordningen enligt 7 kap. 50 § ABL. Nial menar att det inte krävs att uttrycklig lagregel i angivna lagar har överträtts för att beslutet ska kunna angripas, utan även överträdelse av icke uttalade principer såsom likhetsprincipen gör beslutet klanderbart.71 Klandertalan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet enligt 7 kap. 51 § 1 st. ABL. Prövnings- och klanderplikten har ett samband på så sätt att om bolagsstämmobeslutet inte klandras inom klanderfristen på tre månader kan bolagsledningen verkställa det om det inte är en nullitet eller frågan anses förfallen pga. uppskov under klanderpreskriptionstiden.72

Som ovan nämnts kan bolagsstämmobeslut som inte tillkommit i behörig ordning klandras. Detta kräver att det föreligger ett bolagsstämmobeslut även om det är behäftat med formella fel.73 För att formella felaktigheter ska påverka bolagsstämmobeslutets giltighet krävs det att felaktigheten påverkat utgången av beslutet. Däremot om det är ett avsiktligt agerande, såsom att låta bli att kalla en störande minoritetsägare kan beslutet eventuellt klandras.74 Ett fel saknar även betydelse om samtycke lämnas av den eller de som berörs av beslutet.75

I fråga om de fall där det inte föreligger ett bolagsstämmobeslut, men där direktiv ändå getts gäller följande. Styrelsen är till en början inte skyldig att följa direktiv som har lämnats av en enskild aktieägare, även om denne är ensam aktieägare i bolaget. Denna situation blir extra aktuell i koncernförhållanden eller i bolag där det finns en majoritetsaktieägare. I dessa fall föreligger inte stämmoanvisning utan snarare en åsikt. Gränsen mellan att styrelsen känner sig bunden att handla i enlighet med instruktionen eller inte är inte helt enkelt att dra. Stattin menar att det blir en bedömningsfråga som dock kan utmynna i att det föreligger

anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  anvisnings-  

69 Se Stattin, s. 204.

70 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 116.  

71 Se Nial, Håkan, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, Bröderna Sjösteens boktryckeri,

Stockholm, 1934, [cit. Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut], s. 22 f.

72 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelning mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s. 335.

73 Se Andersson m.fl., Aktiebolagslagen (2005:551), (1 juni 2016, Zeteo), kommentaren till 7 kap. 50-52 §§, jfr

NJA 2015 s. 466.

(23)

rätt.76 Det kan således vara möjligt att fatta bindande anvisningar utan att formella regler för bolagsstämman har iakttagits och reglerna för formella bolagsstämmobeslutet gäller därför även för dessa.77 Exempel på detta är delegation vid nyemission enligt 13 kap. 31-38 §§ ABL.78

Nial har diskuterat frågan om privata överenskommelser mellan aktieägare kan jämställas med bolagsstämmobeslut. Han menar att detta kan skapa svårigheter såsom att formellt riktiga bolagsstämmobeslut skapar större klarhet och säkerhet än privata överenskommelser och att de regler som avser bolagsstämmobeslut inte självklart kan tillämpas på privata överens-kommelser.79 Han menar även att ett bolagsstämmobeslut som princip alltid i förhållande till alla aktieägare antingen är giltigt eller ogiltigt och klanderbart. Detta leder då till att efter-följande samtycke inte ska tillmätas verkan utan att det krävs att samtycke ska föreligga vid beslutandsfattandet på bolagsstämman.80

I 8 kap. 41 § 2 st. ABL stadgas att en ställföreträdare för bolaget inte får verkställa anvisningar som strider mot ”denna lag, tillämplig lag om årsredovisning eller bolags-ordningen”. Med detta menas att styrelsen självständigt måste pröva om anvisningen är förenlig med dessa lagar och bolagsordningen och vägra verkställighet om så inte är fallet. 8 kap. 41 § 2 st. ABL gäller dock inte om beslutet blivit gällande genom klanderpreskription enligt 7 kap. 51 § 1 st. ABL. Bestämmelsen ska dock inte tolkas som att alla överträdelser av dessa lagar ger en skyldighet för styrelsen att inte verkställa beslutet. 8 kap. 41 § 2 st. ABL ska av systematiska skäl inte tolkas vidare än ABL:s skyddsregler. Därför ska styrelsen verkställa sådana beslut som i och för sig strider mot ABL men där aktieägare kan medge överträdelser av regler som skyddar dem själva och samtliga ägare som berörs av beslutet samtyckt till beslutet.81 Dotevall och Taxell menar att trots den snäva formuleringen i 8 kap. 41 § ABL kan bolagsledningen även vägra att verkställa bolagsstämmobeslut som står i strid

                                                                                                               

76 Se Stattin, s. 130. 77 Se Stattin, s. 245. 78 Jfr Stattin, s. 278 f.

(24)

med andra lagar än de som anges, t.ex. lagar om skatt eller konkurrens.82 Detta då det strider

mot allmänna principer att styrelseledamöterna skulle vidta åtgärder som skadar bolaget. 83

Även bolagsordningen fungerar som en inskränkning av de beslut som styrelsen får verkställa. I vad mån bolagsstämman kan fatta beslut som strider mot bolagsordningen har diskuterats i doktrin och praxis. Den gemensamma uppfattningen är att bolagsstämman generellt sett inte äger att fatta beslut som strider mot bolagsordningen.84 Helt klart står dock att bolagsordningen aldrig kan inskränka bolagsstämman från att fatta beslut i frågor som kräver dess medverkan för ett lagligt beslut.85 Det finns även ett visst utrymme att överträda regler som är till förmån för aktieägarna om samtliga aktieägarna som berörs av regeln samtycker.86 Samma utgångspunkt anses även gälla vid överträdelser av bolagets syfte och verksamhetsföremål.87 Styrelsen kan därför endast i vissa fall vägra att verkställa bolagsstämmobeslut som strider mot bolagsordningen, bolagets syfte och verksamhets-föremål. Det är vidare endast överträdelser som är uppenbara som är relevanta.88

I vissa fall har styrelsen vetorätt vilket naturligt medför en möjlighet att vägra att verkställa bolagsstämmobeslut, t.ex. vid beslutandet om vinstutdelning till aktieägarna och minskning av aktiekapitalet enligt 18 kap. 1 § 2 st. och 20 kap. 3 § 2 st. ABL. Detta motiveras av att styrelsen normalt sett har bäst möjlighet att bedöma utdelningens påverkan på bolaget och även företräder bolagets intressen långsiktigt i högre grad än aktieägare.89

3.3.1.2 Vägran av verkställighet för att upprätthålla funktionsfördelning

Bolagsstämman har inte möjlighet att fatta beslut och lämna direktiv i sådan omfattning att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarig för bolagets organisation och förvaltning vilket betyder att styrelsen inte ska verkställa beslut i dessa fall.90 Vid avgörandet om styrelsen har                                                                                                                

82 Se Taxell, Lars Erik, Bolagsledningens ansvar: några riktlinjer, 4 u., Åbo Akademis förlag, Åbo, 2001, [cit.

Taxell, Bolagsledningens ansvar: några riktlinjer], s. 43.

83 Se Dotevall, Bolagsledningens skadeståndsansvar, s. 117.

84 Jfr NJA 1903 s. 19, NJA 1922 s. 403, NJA 1924 s. 186, NJA 1967 s. 313 och Hagströmer, s. 243. 85 Se Stattin, s. 209.

86 Jfr Stattin, s. 134 f.

87 Se Stattin, Om bolagsföreträdares befogenhetsöverskridande. En rättsekonomisk, rättsdogmatisk och

komparativ analys av 8 kap. 42 § st 2 men ABL, Uppsala Universitets tryckeri, Uppsala, 2007, s. 23 f.

88 Jfr prop. 1975:103, s. 382 och NJA 1987 s. 394 på s. 402.

89 Se Andersson, Sten, Johansson, Svante & Skog, Rolf, Aktiebolagslagen: En kommentar, Norstedts juridik,

Stockholm, 2003, [cit. Andersson mfl., Aktiebolagslagen: En kommentar], 12:3.2.

90 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s. 336 och prop.

(25)

fråntagits en funktion som ska ligga hos styrelsen kan bestämmelsen i 8 kap. 4 § ABL användas som utgångspunkt. Det är av vikt att styrelsen som har en helt annan insikt i bolagets angelägenheter än bolagsstämman och även har större möjlighet till effektivt och kvickt handlande också i störst utsträckning tar hand om bolagets förvaltning.91 Även den omständigheten att styrelsen t.ex. ansvarar för bolagets förvaltning ger incitament till att styrelsen också bör få sköta denna uppgift utan för mycket inblandning av bolagsstämman.92

Praxis som berör frågan om i vilken utsträckning bolagsstämman kan fatta beslut inom styrelsens område är sparsmakad. Endast ett av rättsfallen som berör denna fråga är någorlunda färskt.93 I rättsfallet NJA 1960 s. 698 gällde frågan en särskild anvisning från bolagsstämman om VD:ns förmåner, en fråga som faller inom styrelsens kompetens. HD angav inga domskäl men ett rättsutlåtande av Nial återges i domen där denne uttalade att bolagsstämman har befogenhet att fatta beslut i bolagets alla angelägenheter, även om det är en uppgift som enligt lag ankommer på styrelsen.94 Bolagsstämman får därför anses ha en relativt omfattande anvisningsrätt och styrelsen en korresponderande lydnadsplikt även när det gäller typiska styrelsefrågor.

3.3.1.3 Vägran av verkställighet för beslut som kränker tredje mans rättigheter

Dotevall menar att det finns en plikt för styrelsen att vägra verkställighet av bolagsstämmo-beslut som kränker tredje mans rättigheter. Styrelsen anses därför ha en plikt att vägra verkställa bolagsstämmobeslut vid överträdelse av kontraktuella förpliktelser, t.ex. om verkställandet skulle generera i en kränkning av avtalsenlig förpliktelse och bolagsstämman varit omedveten om detta.95 Det motsatta förhållandet gäller om bolagsstämman varit medveten om avtalsförpliktelsen.96 Under vissa omständigheter kan det gynna bolaget

långsiktigt att bryta avtalsenliga förpliktelser även om det genererar i skadeståndsansvar. Bolagsstämmobeslut som har beaktat detta bör därför kunna verkställas.

Nial har diskuterat frågan utifrån klanderaspekter. Han menar att när det föreligger en tredjemansrätt, dvs. en rättighet som kan tillkomma annan person än aktieägare genom t.ex.                                                                                                                

91 Se Nial, Till frågan om kompetensfördelningen mellan stämma och styrelse i aktiebolag, s. 336 f.  

92 Se Karlgren, Hjalmar, Studier över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan rättspersonlighet,

Elanders Boktryckeri AB, Göteborg 1929, s. 241.

93 Jfr NJA 1899 s. 259 och NJA 1900 s. 277. 94 Se NJA 1960 s. 698 s. 706.

(26)

leveransavtal, bör det betraktas som att det föreligger ett fel i beslutet som därför medför klanderrätt.97

3.3.1.2 Vägran av verkställighet av beslut som innebär bolagsskadliga åtgärder

Lydnadsplikten omfattar inte heller åtgärder som är bolagsskadliga även om de inte strider mot det som stadgas i 8 kap. 41 § 2 st. ABL.98 I 1944 års ABL fanns detta upptaget i 92 §. Bestämmelsen innebar att bolagsledningen inte bara kunde vägra att verkställa beslut som stred mot ”denna lag och bolagsordningen” utan även beslut ”vars verkställighet styrelsen finner innebära ett uppenbart åsidosättande av bolagets intresse”.

Begreppet bolagets intresse kräver en närmare definition. Bolaget är endast en fiktiv person och kan därför inte ha egna åsikter. Den dominerande uppfattningen är att bolagets intresse utgörs av aktieägarnas intresse.99 Däremot kvarstår frågan om det är aktieägarnas faktiska eller hypotetiska som avses.100 Båda dessa definitioner ger upphov till följdfrågor. Om det är aktieägarnas faktiska intresse som ska vara avgörande kvarstår frågan om det är majoritetens eller samtliga aktieägares vilja som ska beaktas. Om det istället är aktieägarnas hypotetiska intresse som ska beaktas uppkommer fråga vad detta ska anses vara.101

I SOU 2004:47 uttrycktes åsikten att det är aktieägarnas faktiska intresse som ska vara avgörande och att styrelsen därför har till uppgift att utröna och sammanväga det faktiska intresset när aktieägare har olika intressen.102 Denna åsikt har mött kritik eftersom det ofta är omöjligt att i ett bolag med spritt ägande tillfråga alla aktieägare om vad deras åsikt om bolagets intresse är eftersom de kan ha olika agendor med sitt ägande vilket gör det omöjligt att sammanväga intressena.103 De flesta författarna är därför överens om det är aktieägarnas

hypotetiska intresse som ska vara avgörande.104 Ett hypotetiskt intresse kräver också en närmare definition. Vissa författare menar att det är vinstsyftet som ska vara styrande och andra att det är bolagets framgång som ska vara styrande.105 Bolagets intresse kan även                                                                                                                

97 Se Nial,  Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s. 46.   98 Se Andersson mfl, Aktiebolagslagen: En kommentar, 8:87.

99 Se bl.a. Dotevall, Skadeståndsansvar för styrelseledamot och verkställande direktör, s. 358 och prop.

1997/98:99, s. 97 och s. 195.

100 Se Östberg, s. 67. 101 Se Östberg, s. 67.

102 Se SOU 2004:47 s. 204 ff. 103 Se Östberg, s. 67 f.

(27)

beskrivas genom att ta hjälp av reglerna för skadestånd i 29 kap. 1 § ABL. Sådana åtgärder och underlåtenheter som strider mot bolagets intresse kan ge upphov till skadestånd vilket kan ge en idé om vad bolagets intresse innefattar.106 I SOU 1941:9 s. 347 uttalas därför att ett verkställande som inte resulterar i skadestånd får verkställas. Om bolagets intresse definieras som aktieägarnas intresse i ljuset av skadeståndsreglerna har styrelsen ingen skyldighet pröva aktieägarnas gemensamma intresse om samtliga aktieägare har varit samtyckt till ett beslut inom styrelsens förvaltningsområde.107 Däremot kan det argumenteras för att en sekundär prövningsplikt kvarstår med avseende på borgenärernas gemensamma intresse när skadestånd kan bli aktuellt.108

Taxell presenterar däremot en annan syn på vad bolagets intresse är. Han menar att bolagets intresse ska innefatta ekonomisk stabilitet och utvecklingsmöjligheter eftersom dessa tillgodoser alla intressenters intressen.109 Denna definition blir dock svår att använda i konkreta situationer såsom t.ex. vid tillämpningen av 8 kap. 41 § 2 st. ABL. Stattin pekar även på möjligheten att denna definition kan motivera vägrad verkställighet av nästan vilka beslut som helst, vilket knappast kan vara syftet med användningen av begreppet bolagets intresse.110 Även Skog avfärdar att bolagets intresse inbegriper andra intressenter än aktieägare utan menar att det är endast är aktieägarnas intresse som ska beaktas vid bolagets drivande. Skog menar att iakttagandet av andra intressenters intresse, utöver aktieägarnas, skulle göra utvärderingen av styrelsearbetet svåröverskådligt genom möjligheten att motivera att man vid utförandet av en uppgift iakttagit åtminstone något av alla de intressen som ingår i en sådan definition av bolagets intresse. Skog menar även att en sådan definition av bolagets intresse svårligen låter sig förenas med äganderätten genom att bolagets ägare i sådana fall inte skulle ha möjlighet att besluta om avveckling av verksamheten.111

I motiven till 92 § i 1944 års ABL ansågs att styrelseledamöterna inte borde kunna undandra sig ansvar genom att på förhand skaffa sig bolagsstämmans godkännande i frågor rörande bolagets förvaltning.112 Eftersom bolagets förvaltning är en uppgift som ankommer på styrelsen bör det åligga det förvaltande organet att pröva om bolagsstämmans direktiv är till                                                                                                                

106 Se Stattin, s. 214. 107 Se Stattin, s. 215. 108 Se Stattin, s. 215.

109 Se Taxell, Lars Erik, Aktiebolagets organisation, Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi

forskningsinstitut nr 79, Åbo, 1988, [cit. Taxell, Aktiebolagets organisation], s. 13.

110 Se Stattin, s. 216.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :