• No results found

Svensk krigsmaterielexport under perioder av krig och fred:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svensk krigsmaterielexport under perioder av krig och fred:"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

 

 

 

 

Svensk  krigsmaterielexport  under    

perioder  av  krig  och  fred:  

(2)

Abstract    

Syftet  med  den  här  undersökningen  är  att  ta  reda  på  om  Sveriges  

krigsmaterielexport  har  förändrats  under  perioder  av  krig.  Handelsmönstren  har   kraftigt  förändrats  under  krig  där  handelskanaler  har  brutits  sönder  vilket  

medfört  att  handeln  tagit  andra  vägar,  samt  att  stater  utanför  krigen  kunnat  dra   nytta  utav  detta.  Det  som  undersökningen  har  sin  utgångspunkt  i  är  Sveriges   neutrala  ställningstagande,  förändrade  handelsmönster  samt  antagandet  om  att   efterfrågan  på  krigsmateriel  tenderar  att  öka  under  väpnade  konflikter.  Dessa   tre  huvudteser  talar  för  att  Sverige  borde  ha  kunnat  expandera  sin  

krigsmaterielexport  under  de  krig  som  undersöks.  De  frågor  som  uppsatsen   fokuserar  på  är  krigsmaterielens  värde  samt  andel  av  den  totala  exporten,   krigsmaterielens  geografiska  spridning,  krigsmaterielens  sammansättning  samt   prisfluktuationer.  De  perioder  som  legat  till  grund  för  undersökningen  är  

Krimkriget,  åren  1881  –  1884  samt  första  världskriget.                                                                      

(3)

Innehållsförteckning  

1.  Inledning  ...  2  

2.  Disposition  ...  3  

3.  Krigs  effekter  på  ekonomin  ...  4  

3.1  Tidigare  forskning  om  handel  och  handel  med  krigsmateriel  under  perioder  av   krig  samt  bakgrund  ...  7  

Bakgrund  till  krigen  samt  dess  effekter  på  handel  ...  10  

4.  Syfte  ...  14   5.  Frågeställningar  ...  15   6.  Metod  ...  15   Pris  deflatorer  ...  17   Länderkategorierna  ...  19   7.  Källmaterial  ...  20   8.  Avgränsningar  ...  22   11.  Analys  ...  24  

11.1  Hur  utvecklades  Sveriges  krigsmaterielexport  i  förhållande  till  den  övriga   exporten?  ...  24  

11.2  Hur  förändrades  handelsmönstren  under  Krimkriget,  åren  1881-­‐1884  och   första  världskriget?  ...  29  

11.3  Hur  förändrades  den  svenska  krigsmaterielexportens  sammansättning   under  och  mellan  de  undersökta  perioderna?  ...  34  

(4)

1.  Inledning  

 

Det  är  en  väletablerad  uppfattning  att  krig  medför  ekonomisk  desintegration.1   Vid  sidan  av  de  direkta  kostnaderna  som  kommer  av  förluster  av  människoliv   och  förstörelse  av  materiel  och  resurser  så  sker  också  stora  förskjutningar  i   efterfråge-­‐,  produktions-­‐  och  handelsmönster  till  följd  av  övergången  till  en   rustningsorienterad  ekonomi,  ställd  på  krigsfot.  En  annan  orsak  som  fördjupar   desintegrationen  sammanhänger  med  ekonomisk  krigföring,  handelsblockader   till  sjöss  och  land,  som  syftar  till  att  reducera  fiendesidans  tillgång  till  resurser   och  förmera  sina  egna.2    

 

Det  finns  emellertid  exempel  i  litteraturen  som  visar  på  att  krig  inte  

nödvändigtvis  resulterar  i  ekonomisk  desintegration:  exempelvis  Heckscher  har   visat  att  Sveriges  handel  expanderade  under  Napoleonkrigen3,  Fridlizius  har   visat  att  Sveriges  handel  expanderade  under  Krimkriget4  och  Schön  har  visat  att   Sveriges  handel  expanderade  under  en  kort  period  under  första  världskriget.5      

Gemensam  faktor  för  de  exemplen  är  att  Sverige  valt  en  neutral  ställning  i  krigen.   En  tänkbar  förklaring  är  alltså  att  handeln  på  neutral  köl  kunnat  expandera  då   traditionella  handelsnationer  ställts  på  krigsfot  och  framför  allt  drabbats  av   sjökrigföring  och  blockader.  Detta  kan  i  så  fall  även  ha  inneburit  att  neutrala   länders  marknadsandelar  har  ökat  medan  traditionella  handelsnationers   marknadsandelar  har  minskat.  Detta  har  också  inneburit  att  neutrala  länders   position  har  stärkts  parallellt  med  andelarna,  analogt  med  en  oligopolställning.     Detta  ger  vid  handen  att  krig  inte  nödvändigtvis  medför  desintegration,  utan   tvärtom  kan  förbättra  förutsättningarna  för  vidgad  handel  och/eller  ge  bättre   villkor  (såsom  prisvillkor)  och  därigenom  ekonomisk  integration.    

                                                                                                               

1  Med  desintegration  menas  att  villkoren  för  handel  försämras  till  följd  av  avbrutna  

handelskanaler,  handelsavtal  som  inte  följs  samt  högre  tullar  till  följd  av  protektionism  vilket  leder   till  högre  priser  på  en  internationell  marknad.  Dessa  faktorer  bidrar  alla  i  sin  tur  till  en  minskad   handel  länder  emellan.  

(5)

Mot  denna  bakgrund  är  syftet  med  denna  uppsats  att  analysera  en  central  sektor   av  den  svenska  exportindustrin  under  två  krig,  nämligen  krigsmateriel  exporten   under  Krimkriget  och  första  världskriget.6    

2.  Disposition  

 

Här  följer  en  genomgång  för  vilka  de  olika  delarna  är  samt  vilken  ordning  de   kommer  i.  Först  läggs  krigets  effekter  på  ekonomin  fram  efter  de  fyra  

analysområden  som  undersökningen  bygger  på.  I  detta  avsnitt  läggs  grunden  för   vad  uppsatsen  kommer  att  handla  om  och  vilka  eventuella  resultat  som  kan   förväntas  under  undersökningens  gång.  Under  denna  del  följer  också  ett  avsnitt   om  tidigare  forskning  kring  vad  som  skrivits  om  handel  med  vapen.  Nästa   delavsnitt  om  krigens  effekter  på  ekonomin  behandlar  handeln  med  

krigsmateriel  under  krig  mer  specifikt  där  en  bakgrund  till  de  tre  undersökta   perioderna  finns  med.  Detta  avsnitt  är  tänkt  att  sätta  in  läsaren  i  vilka  historiska   skeenden  och  tidsperioder  som  undersöks  och  som  uppsatsen  rör  sig  inom.  Efter   det  presenteras  syftet  med  undersökningen  och  därefter  följer  de  frågor  som   skall  besvaras  för  att  få  fram  ett  resultat.    

 

Avsnitt  om  metod  för  undersökningen,  en  diskussion  kring  källmaterialet  och   vad  det  kan  tänkas  finnas  för  eventuella  problem  med  detta  följer  sedan.  Till   detta  diskuteras  också  hur  pass  väl  materialet  kan  tänkas  svara  mot  vad  som  är   uppsatsens  syfte.  På  detta  görs  en  genomgång  kring  de  avgränsningar  som  finns   för  uppsatsens  genomförande  vad  avser  de  faktiska  undersökningsobjekten,   tidsperioder  samt  vilka  ramar  uppsatsen  har  att  förhålla  sig  till.  Efter  denna  del   följer  sedan  analysen  där  denna  del  av  undersökningen  i  ordning  går  igenom  de   fyra  frågeställningar  som  tagits  fram.  Uppsatsen  avslutas  med  en  slutdiskussion   och  sammanfattning  av  resultaten.    

   

                                                                                                               

(6)

3.  Krigs  effekter  på  ekonomin  

 

Forskare  som  behandlat  handel  under  krig  är  Ronald  Finlay  och  Kevin  O’Rourke   samt  Charles  Feinstein.  I  sina  böcker  Power  and  Plenty  respektive  The  World   Economy  between  the  World  Wars  argumenterar  de  för  att  stora  krig  medför   ekonomisk  desintegration.  Kostnaderna  och  de  desintegrerande  effekterna  från   krig  är  flera.  Krig  medför  i  förstone  förstörelse  av  liv  och  materiella  resurser  i  sig.   Arbetskraft,  humankapital  och  andra  produktiva  resurser  medför  

allokeringsproblem  stora  kostnader.      

Samtidigt  får  omfördelningen  av  resurser  inom  de  krigförande  länderna  från   produktion  av  konsumtionsvaror  till  krigsrelaterade  industrier  effekten  att   balansen  mellan  utbud  och  efterfrågan  kraftigt  skiftar.  Under  första  världskriget   var  exempelvis  spannmål  en  bristvara  i  Europa  samtidigt  som  det  rådde  en  hög   efterfrågan.  Länder  med  ett  överskott  av  detta  som  till  exempel  USA,  Kanada  och   Argentina  blev  alla  spannmålsexportörer  under  första  världskriget  till  ett  Europa   som  led  brist  på  mat.7  

 

Krigförande  länder  dirigerar  även  resurser  till  militära  behov.8  Ett  exempel  på   detta  är  Storbritanniens  och  Tysklands  ökande  militära  utgifter  under  första   världskriget.  I  Storbritannien  steg  de  militära  utgifterna  från  fyra  procent  av  BNP   1913  till  38  procent  mellan  1916  –  1917.  I  Tysklands  fall  steg  de  militära  

utgifterna  från  14  procent  1914  till  hela  53  procent  av  BNP  år  1917.9    Det  krävs   alltså  att  ett  samhälle  på  krigsfot  reorganiseras  för  att  administrera  ekonomin   för  att  kunna  tillgodose  de  militära  och  de  civila  behoven.  Detta  finansieras  i   regel  med  skatteuttag  och  lån  både  på  hemmamarknaden  och  i  utlandet.  Detta   leder  till  att  kapital  koncentreras  till  verksamheter  som  inte  är  lika  produktiva   som  under  normala,  fredstida,  ”marknadsmässiga”  förhållanden.  

(7)

Effekter  på  handel  och  handelskanaler  

Vad  som  är  av  vikt  för  denna  uppsats  är  att  ekonomin  störs  av  att  handelskanaler   bryts  sönder  och  förutsättningarna  för  ekonomisk  tillväxt  förstörs.  Detta  sker   alltid  medvetet  av  de  krigförande  länderna  för  att  dels  förmera  det  egna  landets   resurser  och  kapacitet  att  tillgodose  de  militära  och  civila  behoven,  samt  för  att   undandra  fienden  samma  kapacitet.  Därför  riktar  länder  in  sig  på  att  störa   handelskanaler  och  försörjnings-­‐  liksom  produktionsapparaten  genom   sjökrigföring  och  sjöblockader  eftersom  handelskanalerna  historiskt  sett  har   dragits  över  haven.10    Blockaderna  kan  ha  förödande  effekt  på  den  

internationella  handeln  och  -­‐ekonomin.  Exempelvis  resulterade  de   kontinentalblockader  som  Frankrike  och  England  genomförde  under  

Napoleonkrigen  i  en  nedgång  i  den  internationella  handeln  samt  att  de  kanaler   handeln  gick  igenom  förändrades.11  Handelsblockader  användes  även  under   Krimkriget  och  i  synnerhet  under  första  världskriget.      

 

Effekter  på  efterfrågan  och  priser  

Handel,  eller  distribution  och  allokering  av  varor  och  tjänster,  bidrar  till  att   jämna  ut  tillgången  på  olika  resurser  och  nyttigheter  såsom  varor,  i  olika   ekonomier.  Då  varutillgången  förskjuts  till  följd  av  ekonomisk  och  annan   krigföring,  samt  omprioriteringar  i  rustningsekonomierna,  så  förändras  

prisförhållandena.  Industrivaror  som  används  för  militära  syften  samt  livsmedel   tenderar  att  bli  bristvaror,  vilket  driver  priser  uppåt.  En  annan  produkt  är   krigsmateriel,  som  är  i  fokus  i  denna  uppsats.  Krigsmateriel  är  intressanta   eftersom  de  både  hör  till  de  produkter  som  röner  ökande  efterfrågan  under  krig   och  blir  föremål  för  olika  typer  av  sanktioner.12        

 

Handelsmönstrens  geografiska  förändring  under  krig  

Sverige  som  var  ett  neutralt  land  under  både  Krimkriget  och  första  världskriget   har  behandlats  av  Peter  Hedberg.  I  sin  forskning  visar  han  att  Sveriges  

handelsförbindelser  var  intakta  under  Napoleonkrigen  fram  till   Kontinentalblockaden  år  1806.  En  skillnad  mot  Krimkriget  och  första                                                                                                                  

(8)

världskriget  var  att  Sverige  tog  ställning  under  Napoleonkrigen  men  det  var  först   1810  som  Sverige  tvingades  till  att  gå  med  i  kontinentalblockaden.13  Blockaden   ledde  till  att  handeln  i  allt  högre  grad  styrdes  om  till  Östersjön.  Under  några  år   kunde  Sverige,  utanför  blockaden  ta  över  en  del  av  handeln  i  Västeuropa.  En  av   effekterna  var  att  den  svenska  ekonomin  integrerades  snabbare  än  mot  framför   allt  den  engelska.14      

 

Under  Krimkriget  när  Storbritannien  och  Frankrike  genomförde  en  

handelsblockad  mot  Ryssland  försvann  den  största  konkurrenten  för  Sverige  på   Östersjön.  Detta  ledde  till  att  Sverige  kunde  expandera  sin  handel  på  bekostnad   av  Ryssland.  En  stor  anledning  till  detta  var  att  även  under  detta  krig,  precis  som   under  Napoleonkrigen,  så  kunde  Sverige  med  sina  öppna  hamnar  ta  över  

Östersjöhandeln  i  allt  större  utsträckning.  Fallet  var  likartat  under  första   världskriget  i  den  meningen  att  Sverige  proklamerade  sig  neutralt.  Med  

neutraliteten  hävdade  man  också  rätten  till  att  handla  fritt  med  alla  krigförande   länder  utan  restriktioner  vilket  var  Sveriges  handelspolicy  kriget  igenom.15     För  att  summera  så  verkar  krig  ha  kunnat  påverka  den  svenska  handeln  i  flera   avseenden.    

 

Centralt  i  denna  uppsats  är,  för  det  första,  indikationer  på  att  svensk  handel  har   tenderat  att  expandera  under  perioder  av  stora  krig,  dvs.  krig  där  flera  nationer   har  deltagit  på  vardera  sidan,  och  där  handelsförhållandena  har  påverkats.  För   det  andra  så  verkar  blockader  ha  en  klar  effekt  på  de  geografiska  

handelsmönstren  på  så  vis  att  handeln  har  koncentrerats  till  länder  som  inte   deltar  i  kriget,  dvs.  till  neutrala  länder.  Vidare,  för  det  tredje,  så  verkar  de   förskjutningar  i  relativ  tillgång  av  varor  ha  förändrats,  vilket  i  så  fall  torde  ha   avspeglats  i  prisutvecklingen,  antingen  genom  att  Sveriges  roll  som  prissättare   stärktes  av  den  oligopolställning  som  neutraliteten  medförde,  eller  genom   nedjusterade  priser  då  varutillgången  kan  ha  ökat.      

                                                                                                                13  O’Rourke,  2006,  s.  1  

14  Hedberg,  2012  

(9)

3.1  Tidigare  forskning  om  handel  och  handel  med  krigsmateriel  under  perioder  av   krig  samt  bakgrund  

Således  är  krigsmateriel  en  lämplig  exportprodukt  att  undersöka.  Om  efterfrågan   på  krigsmateriel  under  krig  ökar  så  borde  Sverige  utifrån  detta  ha  kunnat  utöka   sin  export  av  vapen  under  dessa  perioder.  Detta  är  ett  resultat  som  kan  förväntas   i  undersökningen  om  man  utgår  ifrån  de  tre  faktorer  som  här  lagts  fram  som  alla   kan  tänkas  ha  haft  en  expanderande  effekt  på  svensk  vapenexport.  

 

Ytterligare  en  faktor  som  starkt  talar  för  att  Sverige  expanderat  sin  vapenexport   under  Krimkriget  och  första  världskriget  är  att  Sveriges  totala  export  kraftigt   ökade  under  dessa  perioder.  Att  fokusera  på  en  enskild  produktkategori  som  kan   sägas  ha  omgärdats  av  en  stor  efterfrågan  är  ytterligare  ett  argument  för  att   krigsmateriel  är  en  intressant  vara  att  undersöka.  

 

Krigsmateriel  hör  till  de  produkter  som  röner  ökande  efterfrågan  under  krig.16         Det  som  talar  emot  att  Sverige  under  perioder  av  krig  och  konflikt  expanderat   sin  krigsmaterielexport  är  krigsmaterielens  karaktär  som  produkt.  Även  om   vapen  är  en  eftertraktad  vara  i  krig  så  återkommer  man  till  det  faktum  att  det  är   en  vara  av  speciell  art.  Krigsmateriel  omgärdas  av  andra  regler  till  skillnad  från   andra  varor.  Något  som  påvisar  detta  är  att  under  första  världskriget  så  

blockerade  ententemakterna  handeln  med  centralmakterna  Tyskland  och   Österrike-­‐Ungern  vilket  i  synnerhet  gällde  krigsmateriel.17    

 

Något  som  också  skulle  kunna  ha  hämmat  svensk  vapenexport  under  första   världskriget  har  sin  grund  i  Sveriges  neutrala  hållning  under  den  konflikten.  Med   policyn  att  handla  lika  med  alla  krigförande  länder  så  importerade  Sverige  från   Tyskland  vilket  fick  konsekvensen  att  de  allierade  stoppade  en  del  av  Sveriges   handel.  Detta  fick  den  logiska  effekten  att  den  svenska  exporten  till  Tyskland   blev  lidande.18  Det  faktum  att  handeln  med  Tyskland,  som  var  en  stor  

handelspartner  till  Sverige  hölls  tillbaka  är  ytterligare  en  aspekt  som  skulle   kunna  kontrahera  den  svenska  vapenexporten  under  första  världskriget.                                                                                                                    

16  Krause,  1992,  s.  12   17  Schön,  2007,  s  274  

(10)

Tidigare  forskning  

Krause  har  behandlat  handeln  med  vapen  med  fokus  på  perioden  efter  andra   världskriget  där  de  modeller  han  använder  sig  av  rör  spridning  och  reproduktion   av  militär  teknologi.  Detta  inkluderar  kunskapen  om  produktion  av  vapen  samt   kunnandet  kring  att  producera  samt  att  använda  dem.  Hans  forskning  i  boken   Arms  and  the  State  tar  sin  utgångspunkt  i  att  stater  säljer  vapen  till  andra  länder   och  därmed  bidrar  till  den  internationella  vapenhandeln  därför  att  länder  vill  få   ett  utrikespolitiskt  strategiskt  inflytande.  19  Krause  visar  också  i  sin  

undersökning  att  efterfrågan  på  vapen  ökar  under  perioder  av  krig  vilket  har   varit  fallet  under  hela  efterkrigstiden.      

 

Robert  Harkavys  bok  The  Arms  Trade  and  the  International  Systems  diskuterar   vilka  variabler  som  bestämmer  hur  mönstren  för  handeln  med  vapen  gestaltar   sig.  Den  period  han  applicerar  sin  analys  på  är  mellankrigstiden  samt  Kalla   kriget.  Fokus  ligger  inte  i  första  hand  på  vilka  effekter  krig  får  för  handeln  med   vapen  utan  syftar  till  att  ge  en  redogörelse  för  vilka  variabler  som  bestämmer   hur  handeln  med  krigsmateriel  ser  ut.  Den  struktur  i  politiskt  och  ekonomiskt   hänseende  som  finns  hos  leverantörerna  av  vapen  samt  relationer  mellan   leverantör  och  mottagare  är  frågor  han  har  som  utgångspunkt  i  sin  analys.   Ytterligare  faktorer  som  Harkavy  väver  in  i  sin  analys  är  nationers  plats  i  de   internationella  relationerna,  vilka  mönster  som  finns  kring  beroende  mellan  de   olika  parterna  samt  vilken  ekonomisk  nivå  de  olika  länderna  ligger  på.20    

 

Sverige  berörs  inte  specifikt  men  en  intressant  aspekt  som  Harkavy  slår  fast  är   att  Sverige,  med  sin  neutralitet  är  en  anomali.  Många  mindre  vapenproducenter   till  vilka  Sverige  kan  räknas,  valde  att  exportera  i  allt  högre  utsträckning  om   hemmamarknaden  var  för  liten.  Detta  var  något  som  Sverige  under  

(11)

I  fråga  om  vapen  och  krigsmateriel  som  en  specifik  vara  så  uppmärksammar   Harkavy  att  det  kan  vara  missvisande  att  tala  om  beroende  och  oberoende   variabler  då  det  är  ett  nät  av  ömsesidighet.  Vapens  natur  i  sig  är  en  viktig   karaktär  i  det  system  där  vapen  köps  och  säljs.  Vapen  som  klassas  som  en   speciell  vara  inkräktar  på  andra  variabler  så  som  distribution  av  makt  mellan   nationer,  allianser  och  handelsmönster  överlag.22  Krigsmateriel  i  sig  är  alltså  en   vara  som  påverkas  av  andra  faktorer  men  som  samtidigt  påverkar  systemet  just   på  grund  av  sin  specifika  karaktär.    

 

Jari  Eloranta  är  en  annan  forskare  som  undersökt  hur  den  internationella   vapenhandeln  tagit  sig  uttryck  och  hur  länder  agerat  vad  gäller  spridning  och   produktion  kring  krigsmateriel.    I  artikeln  “Weak”  Trade,  European  States  in  the   International  Arms  1920  –  1937  har  Eloranta  undersökt  svaga  stater23  i  Europa.   Hans  fokus  ligger  på  de  svaga  staternas  import  och  export  av  vapen  samt  även   hur  dessa  stater  agerade  under  mellankrigstiden  kring  vapenhandeln.    

 

Eloranta  menar  att  externa  variabler  så  som  marknadspriser  eller  upplevda  yttre   militära  hot  kan  få  större  betydelse  i  att  förklara  det  militära  ”beteendet”  hos   dessa  stater.  Det  som  också  lyfts  fram  är  att  dessa  stater  enbart  reagerade  mot   fluktuationer  i  europeiska  priser  för  vapen  i  sin  import  och  inte  i  sin  export.24  De   övriga  slutsatserna  som  Eloranta  visar  på  är  att  länders  strategiska  samt  

geografiska  läge  inte  spelade  någon  roll.25      

Ett  alldeles  eget  kapitel  kring  den  svenska  vapenproduktionen  utgörs  av  Bofors   Industrier.  I  boken  Bofors:  En  kanonindustris  historia  har  författaren  Birger   Steckzén  beskrivit  företagets  utveckling  från  starten  som  järnbruk  1646  fram  till   slutet  av  andra  världskriget.  Relevant  för  denna  undersökning  är  de  fakta  som   presenteras  kring  första  världskriget.  Genomgången  för  denna  period  visar  att                                                                                                                  

22  Harkavy,  1975,  s.4  

23  Med  svaga  stater  menas  länder  som  har  en  liten  befolkning,  litet  till  ytan,  liten  BNP  i  absoluta  

termer,  hög  grad  av  specialisering  och  liten  inhemsk  marknad,  starkt  beroende  av  utländskt   militärt  skydd  och  militär  import  samt  besitter  små  möjligheter  att  påverka  det  internationella   systemet.  

(12)

Bofors  upplevde  ett  kraftigt  uppsving  under  första  världskriget  vad  gäller   efterfrågan  på  vapen  samt  ammunition  vilket  bidrog  till  en  enorm  optimism   kring  företaget  till  följd  av  krigshaussen.    Detta  skapade  i  längden  problem  när   legitimiteten  för  att  exportera  krigsmateriel  förändrades  till  följd  av  de  kraftiga   nedrustningssträvanden  som  Versaillesfreden  innebar.26    

Bakgrund  till  krigen  samt  dess  effekter  på  handel  

Krigen  skiljer  sig  i  vissa  avseenden  från  varandra  och  forskningen  har  visat  att   de  har  haft  olika  effekt  på  handeln.  Nedan  följer  en  kronologisk  presentation  av   dem.    

 

Krimkriget  ägde  rum  mellan  1853  –  1856.  De  krigförande  länderna  var  Ryssland   på  ena  sidan  ställt  mot  en  koalition  bestående  av  Storbritannien,  Frankrike  och   Osmanska  riket,  där  till  viss  del  kungadömet  Sardinien  ingick.  Orsaken  bakom   konflikten  låg  i  Rysslands  strävanden  att  kontrollera  Svarta  havets  utlopp  för  att   underlätta  sin  spannmålsexport  från  sina  jordbruksområden  i  söder.  

 

Både  Frankrike  och  Storbritannien  hade  starka  intressen  i  regionen  vad  gällde   handel,  sjöfart,  ekonomiska  samt  politiska  aspekter.  De  kunde  inte  utan  vidare  se   mellan  fingrarna  när  Ryssland  intervenerade  i  det  Osmanska  riket.  Osmanerna   förklarade  Ryssland  krig  den  4  oktober  1853  med  påföljd  att  Storbritannien  och   Frankrike  året  efter  gick  in  på  Osmanernas  sida  i  konflikten.27  Förutom  kriget  i   sig  så  är  den  blockad  av  den  ryska  handeln  som  Storbritannien  och  Frankrike   genomförde  i  Svarta  Havet  och  Östersjön  av  vikt  för  den  här  undersökningen.   Den  ryska  handelsflottan  sköts  i  sank  och  därmed  försvann  den  värsta  

konkurrenten  för  den  svenska  handeln.  Detta  resulterade  i  förändrade  

handelsmönster  vilket  samtidigt  öppnade  upp  för  Sveriges  möjligheter  att  som   neutral  stat  ta  över  andelar  av  handeln  på  Östersjön.  Spelrummet  för  Sverige  att   agera  på  en  internationell  marknad  förstärktes  alltså  via  dessa  händelser.      

 

                                                                                                                26  Steckzén,  1946,  s.  325  

(13)

Speciellt  för  perioden  1851  –  1858  är  att  Krimkriget  sammanföll  med  världens   dittills  starkaste  industriella  högkonjunktur  genom  starka  efterfrågeimpulser   med  inflation  som  följd  vilket  utlöste  nya  tillväxtkrafter.28  Detta  gynnade  Sverige   som  hade  fördel  av  att  kunna  handla  relativt  fritt  och  expanderade  sin  handel   ytterligare  till  följd  av  den  starka  högkonjunkturen.    

 

Från  1850-­‐talet  och  framåt  genomfördes  även  många  revolutionerande   innovationer  vad  gäller  handelns  lösgörande  från  de  sista  resterna  av  

merkantilismen.  Denna  ideologi  hade  fram  till  1800-­‐talet  varit  det  dominerande   ekonomiska  tankesättet.  Under  1850-­‐talet  togs  flertalet  tullar  bort  både  i  Sverige   och  i  övriga  världen  vilket  banade  väg  för  frihandel  i  allt  större  utsträckning.  Vid   Sveriges  riksdag  1856-­‐1858  hävdes  även  alla  kvarvarande  import-­‐  och  

exportförbud  på  alla  varor  som  inte  var  jordbruksprodukter.  Detta  ledde  alltså   till  en  fri  marknad  till  följd  av  tullfrihet.  Även  många  andra  konsumtionsvaror   omfattades  av  tullsänkningar  vilket  ytterligare  bidrog  till  att  ge  den  svenska   handeln  ett  uppsving.  Det  mest  kännetecknande  för  perioden  är  Cobden-­‐ Chevalier-­‐avtalet  år  1860  vilket  var  ett  traktat  av  flera  som  stipulerade  en   klausul  om  mest  gynnad-­‐nation.29  

 

Denna  omsvängning  vad  gäller  synen  på  handel  var  en  del  i  den  

marknadsintegration  som  skedde  i  Europa  och  världen  under  andra  halvan  av   1800-­‐talet  (vilken  Sverige  var  en  del  av).  Transporter  samt  kommunikationer  via   post  och  telegraf  bidrog  även  de  till  ett  ökat  handelsutbyte.30  Även  om  alla  dessa   omsvängningar  i  synen  på  handel  ännu  inte  fått  effekt  fullt  ut  för  svensk  del   under  Krimkriget  så  fick  de  större  betydelse  längre  fram  i  tiden  för  integrationen   av  den  internationella  handeln.  Detta  leder  undersökningen  in  på  nästa  period.    

 

                                                                                                                28  Schön,  2007,  s,  128  

29  England  men  framför  allt  Frankrike  var  under  Napoleons  III  regenttid  drivande  i  att  genomföra  

mest  gynnad-­‐nation-­‐klausuler.  Detta  innebar  att  om  någon  av  parterna  slöt  ett  fördelaktigt  avtal   med  en  tredje  nation  så  skulle  det  mest  gynnsamma  avtalet  på  varje  varuområde  gälla  för  alla   parter.    

(14)

1881  –  1884  

Perioden  1881  –  1884  symboliserar  den  fredsperiod  som  här  kommer  att  

undersökas.  Den  ligger  mer  eller  mindre  i  mitten  mellan  de  båda  konflikterna,  23   år  respektive  28  år  mellan  Krimkriget  och  första  världskriget.  Vad  som  är  av   större  betydelse  är  att  det  råder  relativt  lugn  i  världen.  Enligt  Melvin  Small  och  J.   David  Singer  utspelade  sig  endast  tre  konflikter  i  världen  under  perioden  vilka   alla  samtidigt  var  långt  ifrån  Sveriges  gränser.31    

 

Freden  i  den  här  undersökningens  avseende  är  intressant  då  detta  innebär  att   Sverige  inte  längre  kan  sägas  ha  haft  ett  försprång  gentemot  konkurrenter  vad   gäller  handel.  Efterfrågan  på  krigsmateriel  får  antas  vara  lägre  samt  att  det  som   gav  Sverige  en  särställning  under  krig,  öppna  hamnar  samt  fördel  av  förändrade   handelsmönster  inte  längre  gäller.  Vad  som  också  skiljer  sig  från  Krimkriget  är   att  dessa  årtal  ligger  mitt  i  det  tidsspann  då  Sverige  genomgick  början  av  sin   industriella  revolution.  Med  denna  process  revolutionerades  även  forskningen   samt  produktionen  av  vapen  vilket  främst  skedde  under  perioden  1858-­‐1888   där  flera  revolutionära  innovationer  förändrade  vapenindustrin.32    

 

Första  världskriget  

En  betydande  skillnad  mot  de  två  tidigare  perioderna  är  att  världshandeln  sjönk   under  kriget  för  första  gången  på  mycket  länge.  Kriget  var  alltså  ett  avslut  på  den   tidigare  långtgående  integrationen  som  omgärdat  världsekonomin  med  följande   nedgång  i  världshandeln  och  tillväxttalen.  Läget  var  dock  ett  annat  för  Sverige   och  den  period  av  uppgång  i  ekonomin  som  tagit  fart  under  andra  halvan  av   1800-­‐talet  fortsatte  under  kriget.  33    

 

Första  världskriget  karaktäriseras  även  av  en  kraftig  inflationstakt.  Inflationen   hade  sin  grund  i  att  mer  resurser  fick  läggas  på  försörjningen  av  livsmedel,   bränslen  och  andra  nödvändighetsvaror  på  grund  av  ett  trögare  utbyte  av  varor   på  en  fri  marknad  som  många  länder  gjort  sig  beroende  av.  Följden  blev  ökade                                                                                                                  

31  The  Pacific  War,  Fransk-­‐Indonesiska  kriget  och  Mahdist-­‐kriget.  Small  &  Singer,  1972,  s.  61,  s.  88,   s.  97.  

(15)

kostnader  i  produktionen  som  gav  upphov  till  prisökningar.  För  att  täcka  dessa   ökade  kostnader  lät  statsmakterna  i  Europa  trycka  upp  mer  pengar  via  lån  i  sina   egna  centralbanker  med  kraftig  inflation  som  följd.34    

 

Samtidigt  blev  den  svenska  kronan  starkare  i  förhållande  till  andra  valutor  och   skälet  till  detta  var  att  svensk  ekonomi  och  framför  allt  svensk  export  hamnade  i   ett  extremt  gynnsamt  läge  i  förhållande  till  andra  länder.  Efterfrågan  och  priset   ökade  våldsamt  på  vissa  strategiska  produkter  så  som  järnmalm,  stål  och  vissa   verkstadsprodukter  som  t.ex.  kullager.  Effekten  av  detta  blev  en  kraftig  inflation   vilken  mellan  1910-­‐1918  ledde  till  en  prisstegring  på  300  %.35    

 

Precis  som  under  Krimkriget  så  genomfördes  blockader  för  att  störa  ut  fiendens   handel.  Det  var  framför  allt  Tyskland  som  led  under  en  handelsblockad  från  de   allierade  makterna.36  En  skillnad  mot  blockader  tidigare  i  historien  var  att  man   hade  försökt  hindra  fiendens  export  för  att  undvika  att  guld  och  silver  flödade  in   i  fiendens  finanser.  Det  tillvägagångssättet  hade  sin  grund  i  de  merkantilistiska   ekonomiska  tankebanorna  och  en  blockad  av  denna  typ  hade  bland  annat  varit  i   bruk  under  Napoleonkrigen.  Fram  till  första  världskriget  hade  strategin  svängt   och  det  stora  kriget  blev  en  konflikt  där  vinnaren  bestämdes  av  vem  som  kunde   tillförskansa  sig  mest  resurser  via  import.  En  blockad  hade  alltså  till  syfte  att   förhindra  import  och  inte  export.  Detta  fick  den  effekten  att  alla  krigförande   länders  import  sjönk  då  de  vanliga  handelsvägarna  kapades  vilket  i  sin  tur   öppnade  upp  för  neutrala  länder  där  Sverige  ingick.37    

 

Policyn  från  Sveriges  sida  var  även  att  man  i  så  stor  utsträckning  som  möjligt   skulle  handla  jämt  med  de  krigförande  länderna  där  inget  land  skulle  inneha   platsen  som  den  viktigaste  marknaden.  Alla  stater  som  var  indragna  i  kriget   skulle  behandlas  lika  utifrån  principen  om  neutralitet  som  Sverige  åberopade.      

                                                                                                                34  Schön,  2007,  s.  274  

35  Schön,  2007,  ibid   36  Heckscher,  1926,  s.  23  

(16)

Ytterligare  effekter  av  kriget  som  bidrog  till  att  marknaden  för  varor  blev  lidande   var  att  den  ekonomiska  krigföringen  trappades  upp  under  krigets  gång.  Det   skedde  när  de  krigförande  länderna  insåg  att  det  inte  skulle  bli  ett  kort  krig.  I   februari  1915  förklarade  Tyskland  att  Nordsjön  och  området  runt  de  brittiska   öarna  var  att  betrakta  som  en  krigszon  och  att  alla  skepp,  även  neutrala  sådana   skulle  bli  sänkta.  Därmed  gick  man  definitivt  ifrån  principen  om  frihandel  vilket   hade  varit  gällande  praxis  ända  sedan  Parisfördraget  1856.  Dessa  principer  hade   även  stärkts  i  Londonfördraget  1909.38  

 

Gränserna  för  vad  som  skulle  klassas  som  kontraband  suddades  även  de  med   tiden  ut  och  allt  mer  kom  att  inkluderas  i  vad  som  var  legalt  att  beslagta.  I  mars   1915  så  slog  Storbritannien  fast  att  allt  gods  som  hade  en  fientlig  nation  som   destination  eller  fientlig  ägare  skulle  beslagtas.  Även  gods  som  fraktades  av   nationer  som  var  allierade  med  fienden  skulle  beslagtas.39  Sveriges  policy  att   handla  lika  mycket  med  de  krigförande  länderna  kunde  alltså  inte  till  fullo   tillämpas  utifrån  vad  de  krigförande  stormakterna  dikterade  för  handelsvillkor.   Ententemakterna  med  Storbritannien  i  spetsen  blockerade  handeln  med  

centralmakterna  Tyskland  och  Österrike-­‐Ungern  vilket  framförallt  gällde  

krigsmateriel.40  Allt  detta  bidrog  till  att  skapa  en  instabil  marknad  för  varor  vilket  

även  påverkade  Sveriges  möjligheter  att  agera  som  handelspartner  till  de   krigförande  länderna.  

4.  Syfte  

 

Syftet  med  uppsatsen  är  att  undersöka  om  den  svenska  krigsmaterielexporten   har  förändrats  under  perioder  av  krig  och  i  så  fall  hur  den  har  förändrats.  Detta   syfte  har  sin  utgångspunkt  i  Sveriges  eventuella  fördelar  som  neutral  nation,   handelsmönstrens  förändring  samt  antagandet  om  att  efterfrågan  på  vapen   tenderar  att  öka  under  krig.    

(17)

5.  Frågeställningar  

 

1. Hur  utvecklades  Sveriges  krigsmaterielexport  i  förhållande  till  den  övriga   exporten?  

2. Hur  förändrades  handelsmönstren  under  Krimkriget,  åren  1881-­‐1884  och   första  världskriget?  

3. Hur  förändrades  den  svenska  krigsmaterielexportens  sammansättning41   under  Krimkriget,  åren  1881-­‐1884  och  första  världskriget?  

4. Hur  såg  prisutveckling  för  krigsmaterielexporten  ut  för  de  undersökta   perioderna?    

6.  Metod  

 

Konflikterna  

Krimkriget  samt  första  världskriget  är  två  konflikter  som  ger  ett  bra  underlag  för   den  här  undersökningen.  Båda  utkämpades  i  Sveriges  absoluta  närhet  samt   berörde  Sveriges  traditionella  handelspartners.  Två  årtal  både  före  och  efter   perioderna  av  krig  är  medräknade  för  att  kunna  visa  på  eventuella  skillnader  vad   gäller  den  svenska  krigsmaterielexporten  före,  under  och  efter  kriget.  Det  utgår   också  från  antagandet  om  att  efterfrågan  på  vapen  tenderar  att  stiga  under  krig   vilket  lättare  då  skall  kunna  urskiljas.  Enligt  exempelvis  Krause  förändras  

förutsättningarna  för  krig  så  snabbt  och  djupt  att  denna  relativt  korta  tidsperiod   bör  räcka.    

 

Uppsatsens  måttstockar  

De  måttstockar  som  används  i  undersökningen  följder  de  fyra  frågorna.  Dessa  är   kopplade  till  tesen  om  att  Sverige  skall  ha  lyckats  expandera  sin  export  av  

krigsmateriel  under  perioder  av  krig  till  följd  av  en  ökad  efterfrågan  på   krigsmateriel,  Sveriges  neutrala  ställningstagande  samt  förändrade   handelsmönster.    

 

                                                                                                               

(18)

De  fyra  måttstockar  som  ligger  till  grund  för  undersökningen  tar  sin   utgångspunkt  i  frågeställningarna  ovan.  Måttstockarna  presenteras  mer   ingående  nedan:  

 

1. Expanderande  eller  kontraherande  handel.     2. Geografisk  distribution  av  svensk  krigsmateriel   3. Vapenexportens  sammansättning  

4. Vapenexportens  prisutveckling    

Utvecklingen  av  Sveriges  krigsmaterielexport  i  förhållande  till  den  övriga  

exporten  kan  ge  svar  på  om  exporten  av  vapen  följde  den  övriga  exporten.  Detta   är  satt  att  bringa  klarhet  i  om  Sverige  även  kunnat  expandera  sin  vapenexport   under  krig  så  som  skett  med  den  övriga  exporten.    Teoretiskt  sett  borde  detta   vara  fallet  om  man  utgår  ifrån  antagandet  att  efterfrågan  på  vapen  ökar  under   väpnade  konflikter.  Krigsmaterielens  andel  av  den  totala  svenska  exporten  kan   också  påvisa  hur  stor  inverkan  denna  gren  av  exporten  hade  på  svensk  ekonomi.   Om  krigsmaterielen  utgör  en  allt  större  andel  av  svensk  export  under  perioder   av  krig  så  kan  man  anta  att  det  till  viss  del  också  låg  i  den  svenska  statens   intresse  att  behålla  en  sådan  exportinkomst.    

 

Den  geografiska  distributionen  av  Sveriges  vapenexport  kan  visa  på  om  de   marknaderna  till  vilka  Sverige  sålde  krigsmateriel  till  förändrades  under  krig.   Om  det  visar  sig  att  länder  i  krig,  eller  som  mer  eller  mindre  hade  ett  geografiskt   läge  direkt  kopplat  till  kriget,  i  allt  större  utsträckning  blev  mottagare  av  svensk   krigsmateriel  skulle  det  vara  ett  intressant  resultat  i  sig.    

 

Vapenexportens  sammansättning  kan  påvisa  vad  det  var  för  typ  av  produkter   som  Sverige  exporterade  inom  grenen  för  krigsmateriel.  Denna  måttstock  har   också  uppgiften  att  ta  reda  på  om  sammansättningen  av  den  svenska  

krigsmaterielexporten  förändrades  under  perioder  av  krig.  Frågor  som  rör  ifall   Sverige  exporterade  mer  av  kategorin  kanoner  eller  kringprodukter,  så  som   ammunition  under  krig  är  satta  att  besvaras  under  denna  del  av  

(19)

 

Måttstocken  som  rör  enhetspriset  har  sin  plats  i  den  här  undersökningen  då   enhetspriset  kan  visa  på  om  det  följde  vapenexportens  upp-­‐  och  nedgångar.  Om   Sverige  lyckats  tillskansa  sig  en  form  av  oligopol  under  de  båda  krigen  så  kan   detta  säkerligen  ha  varit  något  man  använde  sig  av.  Därmed  borde  också   Sveriges  roll  som  prissättare  ha  stärkts.    

 

Man  kan  anta  att  Sveriges  roll  stärktes  under  de  båda  krigen.  Framför  allt  under   första  världskriget  som  var  en  större  konflikt,  i  fråga  om  att  ha  kunnat  leverera   krigsmateriel  till  följd  av  en  stigande  efterfrågan  och  förändrade  handelsmönster   som  Sverige  kunde  dra  nytta  av.  Ett  högre  enhetspris  kan  alltså  vara  en  effekt  av   att  Sverige  kunde  ta  bättre  betalt  för  sina  produkter.  Det  kan  också  visa  på  att  det   faktiskt  var  ett  minskat  utbud  av  krigsmateriel  på  en  internationell  marknad   vilket  lett  till  stigande  enhetspriser.  Detta  kan  alltså  ha  skett  utan  att  Sverige   självt  behövt  tvinga  upp  priserna  på  sina  varor.  

 

Dessa  fyra  måttstockar  skall  samtidigt  kontrasteras  mot  de  potentiella  effekter   de  olika  ländernas  blockader  och  ekonomiska  krigföring  kan  ha  haft  på  svensk   export  av  krigsmateriel.  Detta  gäller  framför  allt  första  världskriget  där  i  första   hand  Storbritannien  och  Tyskland  genomförde  handelsblockader  samtidigt  som   hårda  riktlinjer  sattes  upp  för  vad  som  ansågs  vara  krigsmateriel.  Därmed   skärptes  alltså  också  synen  på  vad  som  var  legalt  att  konfiskera.    

Pris  deflatorer  

Alla  priser  som  anges  i  undersökningen  är  justerade  till  1914  års  prisnivå  efter   KPI-­‐index.  Detta  har  valts  som  metod  eftersom  det  är  en  jämförelse  över  tid.  Året   1914  har  valts  som  basår  då  första  världskriget  innebar  att  Sverige,  men  också   andra  länder  upplevde  en  kraftig  inflation  under  hela  kriget.  Utan  en  justering  av   priserna  hade  denna  inflation  snedvridit  resultatet  och  jämförelsen  över  tid  hade   blivit  problematisk.  För  åren  1851  –  1858  presenterades  exporten  delvis  i  

(20)

 

Odeflaterade  priser  är  inte  medtagna  i  undersökning  med  grund  i  argumentet  att   det  är  en  jämförelse  över  tid.  Perioderna  för  Krimkriget  och  1881  –  1884  

karaktäriseras  av  en  stabil  inflationstakt  där  en  jämförelse  med  ojusterade  priser   hade  varit  mer  genomförbar.  Det  som  gör  en  jämförelse  med  odeflaterade  priser   mer  svårgenomförlig  är  det  faktum  att  det  var  en  kraftig  inflation  under  första   världskriget.    Den  kraftiga  inflationen  tar  bort  värdeökningen  på  svensk  export   under  första  världskriget  vilket  annars  inte  hade  varit  fallet  med  en  normal   inflationstakt.    

 

För  att  få  fram  ett  realt  enhetspris  har  rörliga  vikter  använts.  Detta  enhetspris  är   baserat  på  snittpriset  av  de  olika  varukategorier  som  finns  medtagna  i  

varukorgen  för  varje  år.  Enhetspriset  är  en  sammanslagning  av  de  fem  olika   varornas  totala  enhetspris.  Dessa  fem  olika  enhetspriser  har  sedan  justerats   efter  hur  stor  andel  varje  kategori  utgör  av  varukorgen  för  varje  år.  Detta  val  av   metod  har  syftet  att  kompensera  för  om  en  vara  är  dominerande  i  varukorgen.   Med  rörliga  vikter  skalar  man  bort  den  effekt  som  en  dominerande  vara  annars   hade  haft  på  det  genomsnittliga  enhetspriset.    

 

Ett  glidande  medelvärde  har  räknats  fram  för  enhetspriset  samt  för  värdet  av   Sveriges  krigsmaterielexport  under  de  tre  undersökta  perioderna.  Det  glidande   medelvärdet  representerar  samtidigt  medeltrender  vilket  i  ett  avseende  inte  är   av  det  största  intresset.  Eventuella  trendbrott  i  serierna  är  det  mest  intressanta   för  undersökningen  men  det  glidande  medelvärdet  kan  ändå  ge  indikationer  för   hur  utvecklingen  sett  ut  över  tid.  

 

(21)

Länderkategorierna  

Uppdelningen  som  gjorts  för  de  olika  länderna  och  regionerna  är  en  kombination   av  de  konflikter  som  utspelade  sig  samt  vilka  länder  som  traditionellt  varit  

Sveriges  största  exportmarknader.  Under  Krimkriget  stod  Ryssland  på  den  ena   sidan  och  i  första  hand  Storbritannien  samt  Frankrike  på  den  andra.  Under  första   världskriget  bestod  motståndarsidorna  av  centralmakterna  med  Tyskland  i   spetsen.  Den  andra  sidan  innefattade  Ententen  med  Storbritannien,  Frankrike   samt  Ryssland  i  första  ledet.    De  främsta  exportmarknaderna  för  svensk  export   under  alla  de  perioder  som  tagits  med  är  Norden,  Tyskland,  Storbritannien  och   Frankrike  vilket  också  är  en  anledning  till  att  dessa  är  egna  regioner  i  

undersökningen.      

Uppdelningen  har  alltså  grund  i  att  de  krigförande  länderna  får  vara  egna   regioner  samt  även  att  vissa  av  dem  under  de  tre  perioderna  var  stora  

importörer  av  svenska  varor.  Den  resterande  uppdelningen  är  gjord  utifrån  ett   geografiskt  hänseende  samt  att  denna  uppdelning  är  lämplig  då  inget  land  eller   övrig  region  var  en  viktig  avsättningsmarknad  för  svensk  export.  De  regioner   som  ligger  till  grund  för  undersökningen  är  Norden,  Storbritannien,  Tyskland,   Ryssland,  Frankrike,  Medelhavsländer,  Kontinentaleuropa  samt  Övriga  världen.    

Storbritannien  som  region  inkluderar  även  Irland.    I  kategorin  Norden  ingår   Norge,  Danmark  samt  Finland  vilka  tillsammans  utgjorde  en  betydande   avsättningsmarknad  för  svensk  export.  Dessa  länder  var  inte  heller  direkt   indragna  i  de  krig  som  tagits  med  i  undersökningen.  

 

I  kategorin  Kontinentaleuropa  ingår  bland  annat  Belgien,  Holland  samt  även   Österrike-­‐Ungern.  Även  om  Österrike-­‐Ungern  som  land  och  imperium  kan   räknas  som  en  stridande  part  i  första  världskriget  så  räknas  landet  in  i  

Kontinentaleuropa.  Detta  på  grund  av  sin  extremt  låga  handel  med  Sverige  i  stort   och  krigsmateriel  i  synnerhet  under  alla  de  tre  undersökta  perioderna.    

(22)

Belgien  som  också  var  en  stridande  part  i  första  världskriget  är  placerat  i   kategorin  Kontinentaleuropa  av  samma  anledning  som  Österrike-­‐Ungern.     Sverige  exporterade  ingen  krigsmateriel  till  Belgien  under  någon  av  de  tre   perioderna  förutom  under  åren  1919  –  1920  och  det  till  ett  ringa  värde.    

Under  perioden  för  Krimkriget  står  Tyskland  som  ett  eget  land  trots  att  Tyskland   vid  den  tidpunkten  inte  existerade  som  nation.  Det  som  symboliserar  Tyskland   under  Krimkriget  är  de  tyska  stadsstaterna  Lübeck,  Preussen  samt  Hamburg.   Dessa  områden  var  de  destinationer  som  den  svenska  exporten  skeppades  till.   Tyskland  står  som  egen  region  på  grund  av  att  det  var  en  stor  

avsättningsmarknad  för  svensk  export  samt  att  Tyskland  senare  var  delaktigt  i   första  världskriget.    

 

Ryssland  som  land  och  region  är  en  kombination  av  hur  exporten  presenteras  i   statistiken  där  europeiska,  östra  samt  övriga  Ryssland  är  tre  områden  som   slagits  samman.  Det  är  för  att  underlätta  en  jämförelse  över  tid  till  slutet  av   första  världskriget  då  Ryssland  var  ett  eget  land.  Medelhavsländer  inkluderar   Italien  (förutom  de  Österrikiska  besittningarna  så  som  det  presenteras  i   statistiken  för  åren  1851-­‐1858),  övriga  länder  runt  medelhavet  på  den  

europeiska  sidan  samt  även  de  norra  och  nordvästra  delarna  av  Afrika.  I  Övriga   delar  av  världen  ingår  Nord-­‐  och  Sydamerika,  Asien,  Oceanien,  och  Övriga  Afrika.   Att  dessa  regioner  placerats  i  samma  områdeskategori  har  även  det  sin  grund  i   att  alla  dessa  länder  som  ingår  i  Övriga  delar  av  världen  inte  utgjorde  någon   betydande  exportmarknad  för  Sverige.    

7.  Källmaterial  

 

(23)

Materialet  kommer  kunna  ge  svar  på  de  frågor  som  ställs  i  undersökningen  och   kan  även  anses  ha  hög  tillförlitlighet  i  fråga  om  att  ge  en  rättvisande  bild  över   Sveriges  handel  med  krigsmateriel.  Ett  potentiellt  problem  som  är  värt  att  lyfta   upp  är  att  inofficiell  export  som  tar  sig  uttryck  i  till  exempel  smuggling  aldrig  går   att  få  ett  grepp  kring.  Historien  har  visat  att  vapen  och  annan  direkt  och  indirekt   krigsmateriel  i  vissa  lägen  är  en  åtråvärd  vara.  Det  kan  då  finnas  en  risk  att   försäljning  och  export  tar  andra  vägar  än  de  rent  formella  och  legitima.  Jag  anser   inte  detta  vara  ett  problem  för  den  här  undersökningen  men  det  är  ändå  något   man  skall  vara  medveten  om.    

 

En  svaghet  med  materialet  är  att  det  inte  kan  besvara  vilken  kvalité  produkterna   som  Sverige  exporterade  hade.  Sverige  kunde  eventuellt  exportera  mer  eller   mindre  vapenmateriel  till  följd  av  att  teknologin  och  kvalitén  förbättrades  eller   försämrades  på  de  svenska  varorna.  Det  går  samtidigt  att  tänka  sig  att  svenska   exportörer  rationaliserat  produktionen  (som  ett  resultat  av  internationellt   stigande  faktorkostnader)  med  följden  att  kvalitén  förändrats.  Det  är  något  som   eventuellt  kan  ha  varit  fallet  om  Sverige  lyckats  överta  en  större  andel  på  den   internationella  marknaden  för  krigsmateriel  och  på  så  sätt  lyckats  öka  sin   vapenexport.  Det  kan  ha  gett  incitament  till  att  producera  varor  med  lägre   kvalité  för  att  öka  sina  exportintäkter.    

 

Detta  kan  innebära  att  det  finns  gömda  variabler  som  påverkade  hur  mycket   krigsmateriel  Sverige  exporterade.  Det  går  alltså  inte  att  via  det  använda   källmaterialet  svara  på  om  det  skett  en  ökning  eller  minskning  av  exporten  till   följd  av  bättre  eller  sämre  produkter  under  alla  de  tidsperioder  som  här   undersöks.      

 

(24)

8.  Avgränsningar  

 

Utifrån  antagandet  att  efterfrågan  på  krigsmateriel  ökar  under  krig  och  att   neutrala  länder  som  har  möjlighet  att  upprätthålla  handel  och  sjöfart  under   perioder  av  krig,  så  borde  i  princip  vilket  neutralt  land  som  har  haft  en  aktiv   handel  under  krig,  som  helst  passa  in  i  den  här  undersökningen.  Att  Krimkriget   och  första  världskriget  har  inkluderats  i  analysen  beror  på  att  dessa  perioder   karaktäriseras  av  en  stark  ekonomisk  tillväxt  för  svensk  del.  Även  effekterna  av   en  ökad  efterfrågan  på  krigsmaterial  till  följd  av  krig  borde  därför  kunna  

urskiljas  tydligare  till  följd  av  att  resten  av  den  svenska  exporten  och  ekonomin   fick  ett  kraftigt  uppsving  under  dessa  två  perioder.    

 

De  produkter  som  undersökningen  fokuserar  på  är  medtagna  på  grund  av  flera   anledningar.  En  första  förklaring  är  vilken  krigsmateriel  Sverige  de  facto  

exporterade  under  de  undersökta  perioderna.  För  åren  under  och  kring   Krimkriget  var  kanoner  den  enda  vara  som  kan  klassas  som  krigsmateriel   medtagen  i  statistiken.  För  åren  1881-­‐1884  var  det  framför  allt  kategorierna   med  kulsprutor  och  krut  som  gick  på  export.  Åren  för  första  världskriget  är  den   mest  fylliga  perioden  vad  gäller  de  olika  varorna  som  krigsmaterielexporten  var   sammansatt  av  samt  vad  gäller  övrig  detaljrikedomen  i  statistiken.  Utifrån  dessa   kategorier  som  presenteras  i  statistiken  samt  vad  som  exporterades  för  de  olika   perioderna  har  följande  uppdelning  gjorts.  

Kategorier:      

1. Skjutgevär,  maskingevär  och  kulsprutor  samt  delar  därtill   2. Kanoner,  haubitsar,  mörsare,  bomber  samt  kulor42  

3. Krut,  dynamit  och  andra  sprängämnen   4. Kulor  och  patroner    

5. Annan  materiel  (lavetter  m.m.)43    

                                                                                                               

42  Med  kulor  i  det  här  fallet  menas  ammunition  till  de  andra  vapnen  i  kategori  2.  I  kategori  4  

räknas  även  kulor  in  men  detta  har  tolkats  som  annan  ammunition  som  inte  kan  appliceras  till   kategori  2.  Kategoriseringen  är  gjord  på  det  här  sättet  eftersom  statistiken  i  källmaterialet  inte   tillåter  någon  annan  uppdelning  i  kategori  2  mellan  vapen  och  kulor.  

43  Lavett  -­‐(underlag  för  artilleripjäser,  granatkastare  samt  tyngre  robotar,  raketer  och  kulsprutor  

References

Related documents

Det van- just det personliga., i Hilda Cassellis väsen, siom kom en till mötes, hvarhälst hon uppträdde, i arbetet eller i umgängtefj Den vördnad och respekt, vi som skolflickor

Mellanstadieläraren säger medvetna språkutvecklande anpassningar för alla elever ska vara lekfulla och eleverna ska ges möjlighet att inte bara låsa sig vid det talade språket,

Imply that the development in Sweden of increased Islamophobia and indication for increased exclusion of Muslims in Sweden, could lead to further Islamic radicalization

A company of- fi.cial said payment to individual il'Owers is determined by sugar content of beets delivered... they visited

Detta är väldigt bra och resulterar för- hoppningsvis i ytterligare värdefulla tillskott till redan imponerande 55,3 miljoner kronor som SAK hittills erhållit (1997-2006)

Using measured channels at 2.6 GHz, we have compared the performance of five techniques for DL beamforming in Massive MIMO, namely, fully-digital reciprocity-based (TDD)

på. Sociologen Håkan Thörn har funnit ett intressant angreppssätt i sin studie av sociala rörelser under 200 år från franska revolutionen och framåt. Han har utgått från

Burundi øn- sket også å sende en bataljon (800- 1000 soldater) til Somalia, og selv om soldatene ikke var trent til av- anserte oppdrag, var det stor poli- tisk vilje for å sende