Idrott och politik: En studie av kommunalpolitikens påverkan på idrottens verksamhet i Uppsala, Gävle och Västerås

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 632

___________________________________________________________________________

Idrott och politik

En studie av kommunalpolitikens påverkan på idrottens verksamhet i Uppsala, Gävle och Västerås

Gustav Göthberg

Uppsala, februari 2007 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 3

2. ARBETETS GRUNDER 4

2.1 Idrott och forskning 4

2.2 Syfte och frågeställning 5

2.3 Metod, källkritik och disposition 5

3. IDROTT I SVERIGE 6

3.1 Kort historik 6

3.2 Det svenska föreningslivet 7

3.3 Idrott och geografi 8

3.4 Idrottens betydelse 8

4. POLITIK; TRADITION OCH EKONOMI 9

4.1 Politik och idrott 9

4.2 Kultur och idrott 10

4.3 Ekonomi och idrott 11

4.4 Statliga riktlinjer 12

4.5 Kommunen 13

5. JÄMFÖRANDE STUDIE 14

5.1 Uppsala 14

5.1.1 Politik 15

5.1.2 Föreningen 16

5.2 Gävle 16

5.2.1 Politik 17

5.3 Västerås 18

5.3.1 Politik 19

5.4 Analys 20

6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 22

6.1 Studiens slutsatser 22

6.2 Idrott engagerar 23

6.3 Kommunens roll 24

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 24

BILAGA 1 27

BILAGA 2 28

(3)

3

1. INLEDNING

Idrott är något de allra flesta kan relatera till. Många har t.ex. ett favoritlag som de stödjer oavsett vad som händer. De blir medlem i föreningen och kanske går på en del av lagets matcher för att stödja dem med vad de kan. I Sverige är idrotten en stor folkrörelse. Den engagerar över 3 miljoner människor¹ av vilka många ställer upp frivilligt utan ersättning och lägger ner stora delar av sin fritid på att få just sin före- ning att lyckas på bästa sätt. Deras arbete är en av grunderna i den svenska idrotts- världen. Detta gör att idrotten upptar en stor del av den svenska befolkningens fritid på olika sätt. Det man gör på fritiden är ofta något man verkligen bryr sig om och tycker är roligt. Idrotten borde alltså vara en väldigt rolig och givande sysselsättning.

De frivilligas arbete är dock inte det enda som påverkar idrotten och dess verksamhet. Staten och kommunerna bidrar med ekonomiska medel till landets idrottsrö- relse för att garantera dess verksamhet. Detta grundar sig på att idrotten tillför landets befolkning stora värden i form av exempelvis en bättre folkhälsa och en god skolning i att vara en god laglydig medborgare.²

Idrotten är genom föreningarna ute i landet mycket lokalt baserad. Föreningarna bedriver oftast sin verksamhet inom ramen för en ort. Varje ort ligger i sin tur inom en kommuns ansvarsområde. Detta gör att kommunens roll är mycket intressant att undersöka. Kommunen styrs genom folkvalda politiker. Den politik som förs borde genom detta påverka idrotten, inte minst i frågan om de ekonomiska bidrag som ges till idrotten från kommunerna. Dessa bidrag uppgår till hundratals miljoner varje år.³ I detta arbete skall vi därför ta en närmare titt på idrotten i Sverige och hur den kan påverkas av den kommunala politiska situationen. Vi skall genom studien försöka ta reda på lite mer om kommunernas roll och om skillnader mellan olika kommuner leder till skillnader i fråga om idrottens förutsättningar.

1 http://www.rf.se/t3.asp?p=14538

2 Idrott & motion för livet. Statens stöd till idrottsrörelsen och friluftslivets organisationer.

Betänkande av Idrottsutredningen SOU 1998:76, sid. 61

(4)

4

2. ARBETETS GRUNDER 2.1 Forskning om idrott

Idrott av olika slag är en del av vår värld idag. Trots detta har många forskare inte sett på idrotten som ett viktigt ämne. På senare tid har detta börjat förändras och många har uppmärksammat ämnets betydelse idag.⁴ En mycket bra grundgenomgång till varför idrott är ett intressant studieämne finns i inledningen till boken ”Sports Geography” av John Bale: ” The traditional neglect of sport in geography (and of geography in sport) is paradoxical for number of reasons. First, sport is a major economic activity; it is therefore a legitimate area of economic geography. Sport is a principal component of modern culture, hence justifying its study from the perspec- tive of cultural geography; and the physical environment undeniably affects sporting outcomes, making sports also amenable to physical geographic study.” ⁵

Detta arbete skrivs inom ramen för kulturgeografin. Forskning om rummet och platsen eller ”space and place” är central ofta inom denna disciplin. Dessa två be- grepp går lätt att knyta till idrottens värld och utgör därför en bra grund till varför idrotten är intressant inom kulturgeografiska studier. Geografi och idrott är båda väl- digt influerade av rummet och platsens användande. Hur människor rör sig och in- teragerar med varandra på och mellan olika platser studeras ofta. Detta gör att idrott och geografi båda kan studeras utifrån samma grunder. Dessa kopplingar gör att: “In short, sport – like geography – is a science of space”⁶

Då det går att studera idrotten utifrån rummet och platsen så måste man se vad som kan påverka den i detta perspektiv. Människor påverkas av det som finns i deras omgivning. Den lokala omgivningen är den som finns närmast och styr det som vi gör varje dag. Dessa platsers utformning är något som dels geografin ger och dels något vi människor skapar själva. I Sverige har kommunen mycket av den lokala makt som påverkar människors närområden. Kommunerna styrs av lokalt valda politiker. Den politik som förs är därför också lokalt baserad. I och med detta finns ett starkt motiv för att studera idrotten med avseende på hur den kommunala politiken påverkar den.

4 Bale, John, (1989). Sports Geography. Bury St Edmunds, St Edmundsbury Press Limited, sid. 2

5 Ibid.

6 Ibid.

(5)

5

2.1 Syfte och frågeställning

Arbetets syfte är i huvudsak att belysa den roll som kommunerna spelar inom idrottens värld ur ett politiskt perspektiv. Det är meningen att läsaren skall få veta lite mer om hur kommunens politik påverkar idrottens verksamhet och utveckling. För att begränsa arbetets storlek med hänsyn till tillgänglig tid har arbetet inriktats på kommunal politik i frågan om idrottsanläggningar.

Huvudfrågan för arbetet kommer att vara: Vilken påverkan kan kommunal politik ha för idrottens verksamhet och utveckling, med huvudinriktning på idrottsan- läggningar?

2.3 Metod, källkritik och disposition

Till grund för detta arbete ligger litteraturstudier. Kapitel 5 innehåller en jämförande studie där tre kommuner ingår. Den jämförande studien bygger på dels litteratur, och dels på intervjuer med kommunala politiker och en företrädare för en aktiv idrottsfö- rening i varje berörd kommun. Ett antal uppgifter har också hämtats från Internet.

Dessa uppgifter kan sägas vara mer osäkra än skriftliga källor då uppgifter snabbt kan ändras över tid. I det här fallet har dock de uppgifter som använts i detta arbete alla en grundläggande karaktär som inte är så känslig för förändring. Uppgifterna har daterats i källförteckning. Intervjuerna har varit semistrukturerade. I författaren Alan Brymans bok ”Samhällsvetenskapliga metoder” definieras semistrukturerade inter- vjuer på detta sätt: ” Forskaren har då en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras (det kallas ofta för en intervjuguide), men intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna behöver inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Frågor som inte ingår i denna kan också ställas, om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen sagt. Men i stort sett kommer frågorna att ställas i den ursprungliga ordningen och med den ursprungliga ordaly- delsen.” ⁷

Intervjuerna med kommunala politiker kommer har genomförts genom personliga samtal medan intervjuerna med idrottsföreningarna har gjorts via telefon. Denna skillnad beror på att intervjuerna med föreningsföreträdare var av något kortare ka- raktär, i och med detta ansåg författaren att intervjuer per telefon var tillräckliga. I och med att studien är jämförande ser också författaren en mening i att försöka hålla samma form av samtal inom var och en av de två typerna av informanter. Två sepa- rata intervjuguider har framtagits för de två olika intervju- typerna.

Arbetet med denna uppsats har till större delen gjorts under senare delen av 2006. Under året har det i Sverige hållits val till riksdag, landsting och kommuner.

Då intervjuer gjorts med politiker i varje undersökt kommun - i den jämförande studien - har vissa skillnader i förutsättningar funnits. I Uppsala kommun hade vid tiden för intervjuns genomförande inte maktskiftet i kommunen efter valet genomförts.

Detta betyder att den intervjuade personen endast hade en kortare tid kvar på sin po-

7 Bryman, Alan, (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, sid. 301

(6)

6

sition och inte kunde uttala sig med säkerhet i vissa frågor. I Västerås kommun hade den intervjuade precis tillträtt efter maktskiftet. Detta gjorde att det fanns enstaka problem med att diskutera beslut som skett före maktskiftet. I Gävle kommun skedde inget maktskifte och den intervjuade hade god möjlighet att diskutera alla frågor.

Trots dessa skillnader så anser ändå författaren att de tillfrågade kunnat ge en till- räckligt god bild av den kommunala politiken. När det gäller intervjuerna med före- ningarna har de intervjuade personerna alla haft olika funktioner i föreningarna men det har kunnat besvara samtliga frågor på ett bra sätt, och resultatet borde inte ha på- verkats särskilt mycket av att de jobbar med lite olika delar i sina respektive före- ningar.

Till viss del har intervjuerna inte motsvarat författarens förväntningar i frågan om slutgiltigt grundmaterial för studien. Framförallt blev intervjuerna med förenings- företrädare något mindre omfattande än det från början var tänkt. Vad detta kan bero på är svårt att säga. Det troliga är dock att det är en blandning av intervjuguidernas utformning, informanternas position och författarens intervjuteknik. Trots detta anser författaren att materialet är tillräckligt för att kunna behandla och dra slutsatser av i den sammanfattande diskussionen.

I de kapitlen (3 och 4) görs en översiktlig genomgång av idrotten och politiken i Sverige. Kapitel 5 innehåller en jämförande studie mellan Uppsala, Gävle och Väs- terås. Det avslutande kapitlet utgörs av en sammanfattande diskussion där författaren redogör för arbetets slutsatser och där frågeställningen i början av arbetet får ett svar.

3. IDROTT I SVERIGE 3.1 Kort historik

Svensk idrott har en ganska lång och framgångsrik historia. Sveriges första idrottsfö- rening bildades 1796 och hette Uppsala Simsällskap. Under 1800-talet bildades fler föreningar och organisationen växte inom idrotten. Mot sekelskiftet tog det fart ordentligt. 1903 bildades så det Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksför- bund som senare blev Riksidrottsförbundet. Idrotten var vid denna tid starkt knuten till storstäderna och i huvudsak utomhusbaserad. Friidrott, fotboll och skidåkning dominerade idrottsväsendet starkt. Nu startade en stark utveckling av idrotten som främst hörde samman med ökat statligt stöd och den ökande industriella och ekonomiska utvecklingen. Idrotten utvecklades med fler aktiva och föreningar, och inrät- tande av specialförbund på nationell nivå stärkte ytterliggare organisationen. Efter Andra världskriget tog utvecklingen ännu högre fart och de stora barnaskarorna i samband med fortsatt industriell och ekonomisk utveckling gjorde att organisationen växte sig mycket stark i Sverige. Idrotten hade nu också växt sig stark över hela landet och breddningen ut på landsbygden bidrog i stor grad till det ökande deltagandet i verksamheten. Trots större social och geografisk spridning var idrotten under hela

(7)

7

utvecklingsperioden en manlig verksamhet. Kvinnorna började komma in i idrotten på allvar först mot de senare decennierna av 1900-talet och är idag en nästan lika stor del av idrotten som männen.⁸

Sverige har både arrangerat och deltagit i stora och små idrottstävlingar sedan långt tillbaka. Till exempel har en olympiad arrangerats i Stockholm 1912 och VM i fotboll arrangerades här 1958. Trots sin förhållandevis blygsamma storlek har landet fostrat många duktiga idrottsmän och kvinnor. Ingemar Stenmark i utförsåkning och Anders Gärderud i löpning är två exempel på framgångsrika idrottsmän som är fost- rade inom svensk föreningsbaserad idrott. Den starka organisation som grundlades under tidigt 1900-tal är utan tvekan en stor anledning till dessa framgångar.

3.2 Det svenska föreningslivet

I Sverige är föreningen närmast en institution i samhället. Den ideella föreningen upptar många människors fritid och ger också en del arbetstillfällen. Bara inom idrotten uppgår antalet föreningar idag till ca 22000. Av de cirka 7 miljoner svenskar som är i åldern 7-70 år är ungefär hälften medlemmar i en idrottsförening, alltså över 3 miljoner människor.⁹ När man tänker på dessa siffror är det lätt att förstå vilken kraft som finns inom idrottsvärlden.

Idrotten är en mycket starkt organiserad rörelse med en klar hierarkisk karaktär.

Högst upp i hierarkin ligger RF (Riksidrottsförbundet). RF-stämman fungerar som ett parlament dit varje specialförbund har rätt att skicka representanter och där det vart- annat år tas beslut om idrotten i Sverige. På stämman väljs också ledamöterna till RS (Riksidrottsstyrelsen) som fungerar som idrottens regering. På denna nivå dras rikt- linjerna upp för vad som gäller inom idrottsväsendet i Sverige.¹⁰ Under RS och RF ligger DF (Distriktsförbund) och SF (Specialförbund) och sedan SDF (Specialdi- striktsförbund). Dessa organiserar idrotten på varierande lokal nivå som framgår av deras namn. Organiserade i dessa finns sedan idrottsföreningarna efter inriktningen av deras verksamhet.¹¹

En förening på lokal nivå sköts också av en hierarki där medlemmarna är med och styr. För att bilda en förening krävs egentligen inte särskilt mycket. Det räcker egentligen med att man är en 3-4 personer som vill bilda en förening. Ett möte hålls där man utformar stadgar för förening samt väljer styrelse och bestämmer ett namn för föreningen. Nu är rent formellt föreningen bildad och verksamheten överlämnas i styrelsens händer för utveckling.¹² En förening måste inte vara ansluten till RF för att utöva verksamhet. Föreningarna kommer dock troligtvis att delta i någon form av tävlingsverksamhet på olika nivåer och tar då oftast kontakt med kommuner för hyra av lokaler och med specialförbund på lokal och nationell nivå för att kunna delta i

(8)

8

seriespel eller motsvarande organiserade aktiviteter. Det är då ofta ett krav att vara registrerad inom RF för att få olika former av bidrag för sin verksamhet som kan vara en nödvändighet rent ekonomiskt för föreningen.¹³

3.3 Idrott och geografi

Egentligen ligger geografin till grund för allt inom idrottsvärlden, idrott handlar allt- så om geografi. Då det från början av idrottens utveckling till stor del handlade om vilket klimat som fanns på den plats där idrotterna utvecklades och utövades spelar geografin där en grundläggande roll. I Sverige, exempelvis, har vi ett varierat klimat vilket gjort att vi kunnat utöva både idrotter som kräver ett varmt respektive kallt klimat. Klimatskillnader kan också finnas inom länder, Sverige är ett sådant land. I söder har vi ett varmare klimat vilket leder till ett starkare intresse för sporter med varmare klimat som grund och det motsatta förhållandet gäller för norra Sverige. Is- hockey är därför traditionellt starkare i norra Sverige och fotboll i södra Sverige.

Idag har dock många idrotter spridit sig till hela landet till följd av förbättrad teknik och med detta bättre anläggningar för idrotten. Trots detta kvarstår dock en klar linje i Sverige mellan intresseområdena för respektive idrott.¹⁴

Som ett bra exempel på den geografiska kopplingen inom idrotten kan också nämnas idrottsföreningarnas namn. Allt som oftast ingår ursprungsortens namn i fö- reningens namn, Leksands IF i hockey och IFK Göteborg i fotboll är två exempel av otaliga. Den lokala förankringen visas också genom ett starkt lokalt engagemang i exempelvis Leksands IF. Där har föreningen blivit en form av knutpunkt för närings- livet. Många lokalt baserade företag stödjer föreningen ekonomiskt och kan ta stor fördel av deras framgångar.¹⁵ Föreningen har genom sin verksamhet blivit det som många människor förknippar orten med.

3.4 Idrottens betydelse

Genom idrotten finns möjligheter att påverka människor genom något de älskar. Id- rottsrörelsen har på detta sätt fått ta en stor roll i exempelvis uppfostran av barn och ungdomar genom att lära dem att skilja rätt från fel och att samarbeta genom regelrätt träning och tävlan. Uttrycket ”Fair-Play” (”schysst spel” fritt översatt till svenska) används flitigt inom idrotten och det finns till och med pris som delas ut för detta.

Vill man analysera detta kan man se en viss tendens till att människor genom idrotten får lära sig att anpassa sig till regler inte bara inom idrotten utan även i samhället i stort. Genom regelböcker liknande lagböcker styrs utövandet och den allmänna ordningen. I SOU 1998:76 står följande att läsa i en genomgång av statens roll i idrotts-

13 Ibid.

14 Sveriges Nationalatlas, (1993). Kulturliv, rekreation och turism. Temaredaktör: Aldskogi- us, Hans. Bra Böcker, sid. 45

15 Götlind, Anna & Haraldsson, Kjell, (1999). Fyra Företagarbygder. Porträtt av lokalt när- ingsliv utanför storstaden. Nya jobb & företag. Rapport nr. 8. Svenska EU programkontoret, NUTEK, sid. 60-61

(9)

9

livet sedan 1970:” I budgetpropositionen 1991/92 understryks för första gången (un- der den studerade perioden fr.o.m. år 1970) att idrottsrörelsen engagerar medborga- re i demokratiska beslutsprocesser. Rörelsen bidrar även till den sociala gemenska- pen och är viktig för folkhälsan.” ¹⁶

Idrotten skulle alltså kunna sägas vara en skola i att vara eller bli en god medborgare. Idrott och motion är också något som är mycket viktigt för folkhälsan. Att människor blir sjuka kan ibland inte undvikas men det finns studier som visar att motion av olika slag hjälper till att öka den fysiska och mentala hälsan hos utövaren.

Genom att öka motionsgraden kan en person som motionerar i liten utsträckning öka sitt fysiska välmående, innefattande exempelvis vikten, och också må psykiskt bättre.

17 En ökad motionsgrad i större befolkningsgrupper kan alltså göra stor skillnad för folkhälsan.

En stor sammanhållande effekt i socialt avseende kan idrotten också ha. Rörel- sen är som tidigare beskrivits starkt bunden till orter och regioner och genom sin verksamhet kan den ofta bidra till att knyta samman människor från samma område.

Idrotten har också gjort sig känd för att hjälpa människor på fel sida om lagen.

Boxningen är en idrott som har flera profiler som i sitt tidigare liv haft problem med den civila lagen. Paolo Roberto är en svensk boxare som var framgångsrik i sin kar- riär och som delvis räddade sig från sitt tidigare liv som allmän bråkstake i Stock- holms kriminella värld.¹⁸

4. POLITIK, TRADITION OCH EKONOMI 4.1 Politik och idrott

Politik påverkar idrott och detta är en av huvudlinjerna i detta arbete. John Bale skriver:”Sports teams most often represent either the nation state or the so-called

´local state´ (i.e. aspects of government at the sub- national scale such as local authorities). It is therefore difficult to understand the view, often expressed, that sport is in some way independent of politics.”¹⁹

Idrott är en viktig sektor av samhällslivet inom nationen och på den lokala nivån.

Bidrag till idrotten är stora pengar och de måste förvaltas väl. I många nationer finns idag speciella ministrar för idrott. Detta är en nödvändighet då staten ofta förser samhället med förutsättningarna för att idrotta.²⁰ Att idrottsföreningar representerar och ofta har den lokala/regionala tillhörigheten i sitt namn visar hur viktig den identi- teten är. I Sverige är den lokala makten till stor del representerad av kommunen. Det finns speciella förutsättningar i varje kommun som gör att politiken utformas på oli-

16 SOU 1998:76, sid. 61

17 Ibid, sid. 81-82

18 http://sv.wikipedia.org/wiki/Paolo_Roberto

19 Bale, sid. 25

20 Ibid.

(10)

10

ka sätt. Då kommunerna i Sverige har ett stort ansvar för lokalsamhället och i och med detta för den lokala idrottens förutsättningar så skiljer sig också det lokala id- rottslivet från kommun till kommun. Politiken påverkar den lokala idrotten. John Bale skriver: “Local authorities may own major facilities such as stadiums and sports halls. In some cases they can also own (or at least be the major shareholders in) professional sports teams, as in the case of Peterborough football club in Eng- land where the city council is the major shareholder. Such ownership may derive from the genuine desire to provide the locality with sports facilities but it may also result from desire to curry favour politically, to boost a local political party, or to provide psychic income to potential voters. Acquiring or buying a professional sports team may be as much a political as an economic decision”²¹

Ägandet av idrottsanläggningar är en stor och mycket viktig faktor för idrotten i kommunerna och det är vad som undersöks detta arbete. I detta bör politikens betydelse lysa igenom.

4.2 Kultur och idrott

Inom idrottsvärlden beror mycket på kultur. Hur idrottskulturen ser ut är avgörande för idrottens situation och utvecklingsmöjligheter. Kulturbegreppet inom idrotten handlar mycket om tradition. I varje nation utvecklas vanligtvis en till tre national- sporter. Dessa sporter har som det uttrycks i Sveriges Nationalatlas: ”… en starkare tradition inom landet än andra idrottsgrenar, har en bred förankring och utgör en integrerad del av lokalsamhällets kulturliv”. ²²

Vilka den/dessa sporter är beror på de förutsättningar som råder. Över tid skapas sedan en stark tradition skapats inom just den/dessa sporter, genom: ”… ett stort an- tal utövare, genom stor popularitet som åskådaridrott, genom framgångar vid inter- nationella mästerskap samt genom en betydande ekonomisk omfattning och stort massmedialt genomslag”. ²³

Skillnader mellan länder, regioner inom ett land och till och med mellan angrän- sande orter kan vara stora, och idrottskulturen kan uppvisa stor variation inom ett land. Idrottskulturen kan också skilja sig mellan större och mindre orter. I storstäder- na finns ofta ett större utbud av konkurrerande aktiviteter gör att idrotten får mindre utrymme medan det mer begränsade övriga utbudet i mindre orter gör att idrotten behåller och stärker sin viktiga roll. Vid idrottsplatsen samlas man och så mycket mer än själva tävlandet avhandlas i mötena mellan människorna.²⁴

Det mer varierade utbudet i storstäderna gör också att det är där som nya idrotter etablerar sig först och snabbast. I Sverige är innebandyn ett bra exempel. Den etable- rades under det tidiga 1980-talet och från att först vara motionsidrott tog innebandyn

21 Ibid, sid. 25-26

22 Nationalatlas, sid. 45

23 Ibid.

24 Ibid, sid. 42-26

(11)

11

steget till att bli en av Sveriges största sporter²⁵ på en förhållandevis kort tid. På mindre orter finns dock traditionellt ett mindre utrymme för mångfald inom idrotten och det är oftast en idrott som dominerar. Detta är troligtvis också en faktor som gör att så små orter som Leksand och Edsbyn som ungefär motsvarar varandra i storlek

26(runt 15-20 000 invånare i kommunen), kan uppvisa väldigt goda resultat i sina traditionellt starka sporter, Leksand i ishockey och Edsbyn i bandy. I Edsbyn har före- tagsamheten kring bandyn gjort att man lyckats bygga Sveriges första inomhusarena för bandy vilket kan betraktas som en bedrift.²⁷

Idag kan man se en spridning av alla idrotter över klimatgränser då tekniken ger möjlighet att bygga anläggningar för idrott i alla klimatområden. Trots detta kvarstår de traditionella mönstren ofta länge inom idrotten.²⁸ Kultur, eller tradition och historia, spelar alltså en stor roll inom idrotten.

4.3 Ekonomi och idrott

Idrotten är som alla andra verksamheter i samhället mycket beroende av ekonomi.

Det finns egentligen tre sätt för föreningarna att skapa sig ekonomi för att bedriva sin verksamhet och utveckling. Det första är genom olika avgifter som betalas av medlemmarna i föreningen som t.ex. medlemsavgifter. Det andra är genom bidrag från stat och kommun, genom dessa drivs en stor del av den svenska idrottsrörelsen. Från den statliga budgeten uppgår bidraget till idrotten för närvarande till 445 miljoner och från statliga Svenska Spels vinst kommer nästan en miljard per år.²⁹ Kommuner- na bidrar varje år med ca 4.5 miljarder kronor i olika bidrag till idrotten.³⁰ Den svenska olympiska kommittén (SOK) bidrar också med pengar till en utvald grupp elitidrottare för att ge dem möjligheter att utvecklas i sin idrott på heltid och i läng- den så klart för att prestera för Sverige i OS (Olympiska Spelen).³¹

Den tredje vägen för att få ekonomiska medel går genom sponsring. Detta är ett mycket betydelsefullt sätt för föreningarna att skapa en framgångsrik verksamhet.

Idrotten har under en mycket lång tid samarbetat med företagsvärlden. Då statligt stöd inte betalas ut till den breda seniorverksamheten bygger mycket av denna idrott på just sponsring. Som tidigare beskrivits i detta arbete har idrotten ofta en stor betydelse för det lokala samhället. Detta har ofta utgjort en grund föra att locka företag att på olika sätt stödja lokala idrottsföreningars verksamhet. Kjell Haraldsson beskri- ver detta på ett bra sätt i boken ”Eldsjälar, Nätverk och lokal gemenskap” där han skriver:” Det är uppenbart att idrottsföreningarnas goda status och popularitet hos allmänheten i lokalsamhällen i Sverige runt är något som näringslivet, lokalt som

25 http://www.innebandy.se/templates/Page____1975.aspx

26 http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01/mi0810tab1.xls

27 http://www.dinaarena.se/

28 Nationalatlas, sid. 45-46

30 Ibid.

31 http://www.sok.se/omsok.4.18ea16851076df6362280008256.html

(12)

12

nationellt, gärna vill förknippas med. Det skapar ”goodwillvinster”. Det är i för- längningen givetvis gott för affärerna, men tjänar också andra syften. Ett lokalt före- tag som stödjer det lokala elitlaget eller den lokale elitidrottsmannen, hamnar i god dager hos de anställda och lokalbefolkningen, vilket i sin tur skapar en positiv syn på företaget i allmänhet.”.³²

Några av de mest framgångsrika föreningarna i Sverige genom tiderna har varit mycket duktiga på att locka sig sponsorer. Idag när elitidrotten kräver stora ekonomiska resurser för att kunna konkurrera så blir detta ännu viktigare. För att kunna locka till sig spelare till sitt hockeylag måste man kunna erbjuda en bra helhetslös- ning för spelarna med bra lön och bostad, och det kostar pengar. I längden har detta lett till att idrottsföreningarna fått karaktären av en lokal företagarförening med stora nätverk som byggts upp kring det gemensamma intresset i idrottsföreningen.³³Idag har många elitföreningar lämnat formen av ideell förening och blivit bolag med ak- tieägare för att få den organisatoriska och ekonomiska styrka som krävs för att bedriva elitverksamhet.

Idrotten är alltså mycket beroende av ekonomiskt stöd hur den nu än ser ut. Vil- jan och initiativförmågan styr mycket hos den lokala föreningen i frågan om hur man utvecklas i sin verksamhet och då ligger ekonomin som en mycket viktig del i detta.

De föreningar som är duktiga på att skaffa sig ekonomiska förutsättningar blir ofta också framgångsrika rent sportsligt. Egentligen skulle man kunna säga att både de bidrag som ges till idrotten och den sponsring som kommer från företagare har samma syfte, nämligen att genom goda idrottsframgångar få sitt namn på kartan. Natio- nen Sverige får ett gott namn om det går bra för våra landslag och företaget Gevalia som sponsrar Brynäs IF³⁴ i elitserien i ishockey får ett gott namn genom det.

4.4 Statliga riktlinjer

I sammanfattningen till SOU 1998:76 står att läsa: ”Statens stöd till idrotten skall stärka sådan allmännyttig ideellt organiserad, demokratisk och medlemsstyrd barn- och ungdoms-, motions- och tävlingsverksamhet som omfattar en betydande andel av befolkningen oberoende av kön, social och etnisk tillhörighet, eller fysiska och psy- kiska förutsättningar.” ³⁵

Detta är det övergripande mål som Idrottsutredningen föreslår för statens stöd till idrottsrörelsen. I detta ingår också stärkandet av RF: s position som statlig myndighet med ansvar för det mesta inom idrotten, bland annat fördelningen av statsanslaget till idrottens olika specialförbund.³⁶ I utredningen görs det klart att idrotten spelar en stor

32 Bergström, Eva & Götlind, Anna & Haraldsson, Kjell, (2003). Eldsjälar, nätverk och lokal Gemenskap. Studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Öster- våla. DFR-rapport 2003:1. Dalarnas forskningsråd, sid. 60-61

33 Ibid, sid. 61

34 http://www.brynas.se/templates/BIF_Page.aspx?id=1137

35 SOU 1998:76, sid. 11

36 Ibid.

(13)

13

roll för exempelvis folkhälsan och att staten bör stödja detta på ett aktivt sätt. Idrotten har stor betydelse för barn och ungdomar i deras uppväxt och en stor del av stödet till idrotten bör riktas åt detta håll. Det så kallade LOK-stödet (Statligt Lokalt Aktivitets- stöd) som ges till föreningar som bedriver seriös verksamhet för barn och ungdomar mellan 7-20 år är en del av detta stöd. Runt detta bidrag finns vissa regler som gör att föreningen som mottar bidrag måste vara med i ett SF som är anslutet till RF.³⁷ Från statligt håll är det alltså därför ett starkt intresse att hålla samman idrotten i en bra organisation som kan grundlägga vissa regler och förhållningssätt. Bredden inom idrotten skall behållas och stödjas tillsammans med satsningar på elitidrott och tävlan.

Organisationen och bredden är också viktig för idrottsrörelsens andra åtaganden i samband med t.ex. program mot doping.³⁸

Den sammanlagda summan av statligt stöd som redovisats ovan på ca 1,5 miljarder varje år visar att staten ser på idrotten på ett mycket positivt sätt och inser dess värde. I den offentliga bidragsvärlden är dock inte staten den största bidragsgivaren utan det är kommunen.

4.5 Kommunen

Precis som staten betraktar kommunerna idrotten som en mycket viktig folkhälsofrå- ga och bibehållande av det fysiska och psykiska välmåendet för både barn och vuxna i kommunen är ett starkt motiv för de stora bidrag som kommunen ger till idrotten varje år. I Idrottsutredningen pekar man också på den viktiga roll som idrottsföre- ningarna spelar i många olika sociala program och folkhälsoprojekt som de tar på entreprenad från kommunerna.³⁹ Enligt siffror från RF bidrar kommunerna varje år med ca 4,5 miljarder kronor till idrotten. Stödet utgörs till största del av kostnader för idrottsanläggningar och sedan av kontanta bidrag till föreningar i form av ledar- och aktivitetsstöd.⁴⁰ Tillhandahållandet av anläggningar för idrott är en mycket stor och viktig del av det kommunala engagemanget inom idrotten. Under 1900-talets andra del började kommunerna ta en allt större roll inom idrotten och tog över det mesta av styret och driften av anläggningar från föreningarna.⁴¹De följande årtiondena utvecklades sedan anläggningsbeståndet starkt. Under 1990-talet började föreningarna att ta över driften av anläggningarna igen och samarbetet med kommunerna utökas stän- digt. På senare tid har detta blivit mycket etablerat och det är numera en uttalad öns- kan från kommunerna att föreningarna skall ta över mera av skötseln av anläggning- arna med ekonomiskt stöd från kommunerna.⁴². Idag har anläggningsbyggandet minskat i omfattning och det blir också mera vanligt med föreningsägda anläggning- ar.

38 SOU 1998:76, sid. 17-21

39 SOU 1998:76, sid. 19

42 SOU 1998:76, sid. 18-19

(14)

14

5. JÄMFÖRANDE STUDIE

För att illustrera att skillnader mellan olika kommuner borde ge ett varierat utslag på idrottens verksamhet i Sverige så innehåller detta kapitel en jämförande studie av Uppsala, Gävle, och Västerås kommuner. Kommunerna presenteras först genom vissa grundläggande fakta som befolkningsstorlek och näringslivskaraktär. I varje kommun har sedan en politiker i berörd politisk nämnd intervjuats. En företrädare för varje kommuns mest kända fotbollsförening har också intervjuats. Dessa intervjuer har gjorts utifrån två olika intervjuguider. De politiska företrädarna har bland annat tillfrågats om den politiska inställningen till idrotten och större idrottsarrangemang.

De har också diskuterat tillgången av anläggningar, hur ägandestrukturen ser ut och frågor som berör bland annat driftsansvar. Företradarna för föreningarna har i sin tur svarat på frågor om bland annat hur de uppfattar tillgången på anläggningar för deras verksamhet, hur de tycker att deras samarbete med kommunen fungerar och om driftsansvar. Allt detta har sedan vägts samman och analyserats, resultatet av denna analys finns i studiens sista del med samma namn.

5.1 Uppsala

Uppsala kommun ligger i Uppland. Kommunen har orten Uppsala som huvudort och därifrån styrs kommunens verksamhet. Uppsala kommun har för närvarande 185 000⁴³ invånare varav ca 128 000⁴⁴ bor i Uppsala tätort.

Kommunen har under senare tid haft varierande politisk majoritet men under mandatperioden 2002-2006 den haft koalitionsstyre genom Socialdemokraterna, Vänsterparitet och Miljöpartiet. Efter det senaste valet ändrades dock majoriteten och numera styrs kommunen av den borgerliga alliansen.⁴⁵

Uppsala är en stor universitetsstad som präglas av det akademiska livet. Orten har en omfattande in- och utflyttning som bland annat hänger samman med universitetens verksamhet. Många stannar också kvar i Uppsala efter genomförda studier.

Vid universitet arbetar ca 6000 personer och runt 40 000 studenter deltar varje år i universitetens grundutbildningar.⁴⁶ Näringslivet är också starkt knutet till universi- tetsvärlden, Uppsala är ett centrum för forskning och utveckling. Den tillverkningsindustri som finns är till stor del högteknologisk och ofta kopplad till läkemedelstill- verkning. Handel och IT är två andra stora sektorer inom näringslivet.⁴⁷

Idrottsmässigt har kommunen en del starka föreningar i olika sporter. Det finns elitlag både på herr- och damsidan i sporter som innebandy, badminton, tennis och bandy. När det gäller de idrottsliga framgångarna så är dock Uppsala inte represente-

43 http://www.scb.se/templates/tableOrChart____167883.asp

45http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=5397&A=40333&FileID=134232&NAME=Maj oritetsf%F6rh%E5llanden20061113.pdf

46 http://info.uu.se/fakta.nsf/sidor/uu.i.idD4.html

47 http://www.uppsala.se/uppsala/templates/StandardPage____3087.aspx

(15)

15

rade i de två kanske mest massmedialt uppvaktade och penningstarka idrotterna fotboll och ishockey. Undantaget Bälinges damlag som funnits från och till i Damall- svenskan så har ingen förening från kommunen varit uppe i den högsta serien i någon av sporterna på många år.

5.1.1 Politik

I Uppsala kommun intervjuades ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden Ilona Szatmari Waldau (V). Hon berättade att idrotten är viktig för kommunen. Uppsala stad har t.ex. profilerats som SM-staden. Kommunen jobbar på olika sätt för att stöd- ja föreningarna att ta på sig att arrangera SM-tävlingar i staden och på det sättet få Uppsala på kartan. SM-finalerna i Bandy har sedan en lägre tid spelats varje år i Uppsala och det har i marknadsföringen av detta använts en slogan där Uppsala kal- lats för ”Bandystaden”.

Kommunens anläggningar är viktiga för idrottens verksamhet och nästan alla ägs också av kommunen själv. Vad det gäller drift och övertagande av anläggningar av föreningar så är det positivt med föreningsdrift och det förekommer en del i kommunen. Övertaganden har dock inte skett i någon större utsträckning trots att de diskuterats. Personligen tycker Waldau att kommunen bör ha kvar ägandet, mest för att sä- kerställa breddidrottens verksamhet.

Näringslivet i kommunen har inte varit särskilt villiga att sponsra idrotten i nå- gon större utsträckning. Kommunen har fått ta mycket av det ekonomiska ansvaret under en tid. Det finns kanske inte det genuina intresset för ett antal speciella före- ningar då det är en inflyttning som är ganska stor. Ett problem i kommunen är också en osämja mellan föreningarna som gör att utvecklingen ibland stannas upp. Waldau berättar här ett exempel för att illustrera detta. Många föreningar har skulder till kommunen av olika anledningar. Det lades ett förslag att dessa skulder skulle betalas till en speciellt upprättad fond där pengarna skulle användas för att förbättra anlägg- ningsbeståndet i kommunen. Denna fond röstades dock ned av föreningarna då det framkom en stor ovilja mellan dem att låta den ena ta del av pengar som någon annan betalat. Det infann sig en känsla av att föreningarna inte trodde på idén av den anled- ningen att om en förening projekterade för att bygga en ny anläggning till sin verksamhet och fick kommunalt stöd så skulle detta bara gynna den föreningens verksamhet. Att det totala utbudet av anläggningar skulle öka och att det förmodligen skulle ge bättre förutsättningar för andra föreningar också verkade inte var en syn som föreningarna delade med kommunen.

Det finns ett behov av upprustning av flera av kommunens anläggningar, bland annat Studenternas idrottsplats i Uppsala. Behovet av nya anläggningar är också stort inom vissa delar som t.ex. friidrotten. Det finns planer på att åtgärda brister i anlägg- ningsutbudet men pengar måste till. I dessa frågor ser gärna kommunen att företag och föreningar själva tar initiativ. Att stötta förslag med god grund är kommunen villig att göra.

(16)

16

Kommunens ekonomiska stöd är framförallt avsett för barn- och ungdomsidrotten och säkrandet av den verksamheten. Den breda seniorverksamheten bör klara sig på egna ben med mer begränsade bidrag från kommunen.⁴⁸

5.1.2 Föreningen

I Uppsala kommun intervjuades IK Sirius fotbolls marknadsansvarige Einar Brek- kan. Han menade att anläggningarna, och tillgången på dessa naturligtvis är helt av- görande för deras verksamhet. I Uppsala är utbudet av anläggningar inte tillräckligt under vare sig vinterhalvåret eller sommarhalvåret. Det saknas möjligheter för alla från seniorer till ungdomar att ha den verksamhet de skulle kunna ha. Detta gör att situationen inte är bra. Det skulle behövas nya planer både på gräs, konstgräs och inomhus för att förbättra läget. Kommunen har en stor roll i denna fråga och de borde tänka om. Det skulle vara bra att använda sig av näringslivet och marknaden för att skapa en bättre situation. De försök som kommunen gör kan ofta vara dåligt underbyggda och inte vad föreningarna behöver. Det kan vara en idé att fråga föreningarna om vad de vill ha. Samarbetet med kommunen har historiskt inte varit bra. Nu har det börjat bli lite bättre mycket beroende på att Sirius nu gått upp i Superettan i fotboll och intresset har växt. Studenternas måste rustas och eftersom kommunen äger arenan är kontakterna i den frågan mellan kommunen och föreningarna viktiga. Inget har dock hänt ännu.

Näringslivet har inte varit så intresserat att sponsra men det har börjat bli lite bättre på senaste tiden. Det finns inte så mycket konsumentinriktad tillverkningsindustri i kommunen som vill sponsra med några större summor. Det handlar mera om mindre bidrag.⁴⁹

5.2 Gävle

Gävle Kommun ligger i Gästrikland och har Gävle stad som huvudort, där finns ock- så kommunens huvudkontor. I kommunen bor totalt 92 000⁵⁰ människor varav 69 000⁵¹ bor i Gävle stad.

Under mandatperioden 2002-2006 har Socialdemokraterna och Vänsterparitet styrt kommunen.⁵² Efter valet 2006 styr Socialdemokraterna kommunen i minoritet.

Inom näringslivet finns en del stora företag med tyngre tillverkningsindustri som Korsnäs AB och också livsmedelsindustri genom bland annat Gevalia och Läkerol.

Korsnäs är en av kommunens största arbetsgivare med ca 1200 anställda.⁵³Det finns

48 Intervju med Ilona Szatmari Waldau, ordförande Uppsala kommuns Kultur- och fritids- nämnd 2006-12-07.

49 Intervju med Einar Brekkan, marknadsansvarig i IK Sirius fotboll 2007-01-03

52http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=5397&A=40333&FileID=134232&NAME=Maj oritetsf%F6rh%E5llanden20061113.pdf

53 http://www.gavle.se/

(17)

17

också en betydande högskola som inriktas mot samhällvetenskap och viss teknisk kunskap i elektronik.⁵⁴

Elitidrotten är stark i kommunen och då framförallt på herrsidan. Brynäs IF finns i Elitserien i ishockey och Gefle IF i fotbollsallsvenskan. Det finns även starka före- ningar på herr- och damsidan i t.ex. innebandy och kampsport. En betydande sponsring från lokala företag och en stark idrottskultur har möjliggjort den starka position som Gävle har i de två största idrotterna i Sverige, fotboll och ishockey. Dessa före- ningar är utan tvekan viktiga för kommunen.

5.2.1 Politik

I Gävle intervjuades ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden Lars-Göran Ståhl (S).

Han började med att berätta att i hans parti finns ett mål att två större idrottsarrangemang skall genomföras per år i kommunen, utöver de arrangemang som finns kring Brynäs IF i ishockey och Gefle IF i fotboll som båda deltar i landets högsta serier.

Gävle har t.ex. arrangerat VM i brottning och en internationell friidrottstävling under senare år. Upplevelsen av Gävle är viktig och i detta ingår idrotten som en del. Det finns också bra arenor och kommunen är beredda att lägga ekonomiska medel för att rusta dessa för att genomföra arrangemang.

Kommunen spelar en stor roll inom idrotten inte minst när det gäller anlägg- ningar. I princip allt ägs av kommunen. Ett undantag är den gamla Gavlerinken som sålts till Brynäs IF och numera heter Läkerol Arena. Detta fungerar bra och kommunen bidrar fortfarande med en del pengar genom hallhyra under året. Det fungerar lite som ett indirekt bidrag. Inställningen till föreningsdrift och övertagande av an- läggningar är överlag positiv. Kommunen ser gärna ett engagemang från företag och föreningar i idrottsvärlden och stöttar gärna förslag av olika slag med en bra grund.

Det finns behov av en del anläggningar på vissa håll. Ridsporten har bland annat pengar avsatta för anläggningsbyggande och friidrotten behöver en inomhushall. Det finns även andra tankar om t.ex. en representationshall för inomhusidrotter som innebandy, vilket är en brist i nuläget.

Kommunens ekonomiska bidrag går framförallt till barn- och ungdomsidrotten.

Elitidrotten och seniorverksamheten i övrigt bör klara sig mera självständigt ekonomiskt sett. Detta skall inte vara ett ensamt kommunalt ansvar.⁵⁵

I Gävle kommun intervjuades en representant för Gefle IF fotboll, Anders Bergh som är kansliansvarig i föreningen. Han menar att kommunen är livsviktig för deras verksamhet. Utan kommunen skulle de inte kunna bedriva sin verksamhet. Anläggning- arna är grunden till verksamheten och de måste finnas. Tidigare har det varit en brist

54 Ibid.

55 Intervju med Lars-Göran Ståhl, ordförande Gävle kommuns kultur- och fritidsnämnd 2006-12-05

(18)

18

på anläggningar och det har inte skapat några goda förutsättningar för verksamheten.

Tillgången på anläggningar nu är dock i allmänhet god med en viss brist under vin- terhalvåret då försäsongsträningen tar plats. Hallar för spel inomhus och konstgräs- planer för året runt bruk är det en brist på. Föreningens samarbete med kommunen anses vara gott och de upplever att kommunen lyssnar på deras önskemål och försö- ker tillgodose dem så gott det går. Det kan naturligtvis alltid bli bättre men efter för- utsättningar gör kommunen ett ganska bra jobb. Kommunen är mycket viktigare än vad många tror och det är en nödvändighet att ha kommunen med sig i nya bygg- och rustningsprojekt. Vad det gäller näringslivets sponsringsvilja är den överlag bra. Det finns en vilja att bidra som gör att många företag är villiga att bidra med varierande summor. Gefle har lyckats att bygga upp sin sponsring under ett antal år och lyckats bra både ekonomiskt och sportsligt efter hand.⁵⁶

5.3 Västerås

Västerås kommun ligger i Västmanland och har Västerås stad som huvudort, där finns också kommunens huvudkontor. Kommunen har 133 000⁵⁷ invånare varav 107 000⁵⁸ bor i Västerås stad. Kommunen styrdes under perioden 2002-2006 av So- cialdemokraterna och Vänsterparitet men har efter valet 2006 övergått till att styras av den borgerliga alliansen tillsammans med Miljöpartiet.

Kommunen har ett ganska mångsidigt näringsliv med flera starka branscher,⁵⁹ inte minst tyngre industri där företaget ABB – med ca 4500 anställda⁶⁰ – är det för- modligen mest kända inslaget. Mälardalens Högskola har också delar av sin verksamhet i Västerås stad och denna bidrar med forskning om näringslivets struktur och utveckling. Forskning och kunskap kring automation i industrin är bland annat mycket stark vid Högskolan.⁶¹Idrottsligt finns en stor bredd inom kommunen. Vad det gäller fotbollen och ishockeyn så är det i nuläget lite av en dålig period då både Västerås sportklubb i fotboll och hockey som legat högt upp i serierna under längre tid nu båda ligger lite under toppen. Det har dock varit ett gott klimat för elitidrott i kommunen. Bandyn är och har länge varit etablerad i staden med VSK som tagit flera SM-guld.

56 Intervju med Anders Bergh, kansliansvarig i Gefle IF fotboll 2007-01-02

59 http://www.vasteras.se/Naringsliv/

60 http://www.vasteras.se/Naringsliv/Vasterasfakta.htm

61 http://www.vasteras.se/Naringsliv/

(19)

19

5.3.1 Politik

I Västerås kommun intervjuades ordföranden i Kultur- idrotts- och fritidsnämnden Mikael Damsgaard (M). Han berättade att idrotten är viktig i Västerås. Kommunen vill gärna se att större arrangemang kommer till Västerås och är beredd att stötta ekonomiskt, t.ex. så rustas arenan Arosvallen inför friidrotts-SM 2008.

Kommunens roll inom idrotten bedömer han vara stor då i stort sett alla anlägg- ningar för idrott ägs av kommunen. Attityden till att låta föreningar driva och even- tuellt ta över ägandet av anläggningar är positiv och det har redan skett ett stort över- tagande då ett privat företag köpt Rocklunda-området, som är något av hjärtat i kommunens idrottsliv. Detta område behöver rustas och detta görs nu tillsammans med en utveckling och utbyggnad av ägaren i samarbete med kommunen. Kommu- nen betalar varje år ganska stora belopp i hyra av anläggningarna som kan ses som ett indirekt bidrag.

Företagsamhet bland företag och föreningar när det gäller att driva och bygga id- rottsanläggningar är något som kommunen gärna ser. I sådana fall där det finns ett stort engagemang från dessa parter har kommunen ofta ambitioner att stötta försla- gen. Vad det gäller näringslivets roll och sponsring så har ABB varit en stor aktör inom idrottsvärlden under en lång tid. Numera har dock sponsringen från företaget blivit mera spridd också över andra sektorer i samhället och fokuseringen på idrotten har minskat.

Det finns en del brister i utbudet av anläggningar i kommunen och det planeras därför bland annat för byggande av nya konstgräsplaner för fotboll. Det finns också planer på ett nytt badhus som ett privat företag tagit fram och som kommunen är intresserade av.

Kommunen stödjer i första hand barn- och ungdomsidrotten. Seniorverksamhe- ten får klara sig mera på egen hand. Ett stöd i vissa speciella fall som vid större arrangemang kan dock kommunen bidra med.⁶²

Kjell Eriksson som är ungdomsansvarig och jobbar på VSK fotbolls kansli i Västerås intervjuades för arbetet i Västerås kommun. För VSK är anläggningarna helt nöd- vändiga för verksamheten. Det är utan tvekan en oerhört viktig roll kommunen har som ägare till det mesta av anläggningarna att tillgodose behovet hos föreningarna.

Nu finns det en ganska god tillgång på anläggningar för fotbollen i kommunen. Det är lite brister under vinterhalvåret och det är svårast för ungdomarna att få bra möj- ligheter till träning. De brister som finns är man dock på gång att rätta till då det finns planer på nya anläggningar som bättre skulle täcka behovet som finns. Samar-

62 Intervju med Mikael Damsgaard, ordförande i Västerås kommuns Kultur- idrotts- och fritids nämnd 2006-12-19.

(20)

20

betet med kommunen är bra. Vad det gäller sponsring så är klimatet ganska bra.

Många sponsorer har varit med och bidragit under en lång tid och är trogna.⁶³

5.4 Analys

I alla kommuner som undersökts har attityden gentemot idrotten varit mycket positiv.

Precis som från statligt håll ser man idrottens stora fördelar för t.ex. folkhälsan. Det är värt att lägga pengar på idrotten. Samtliga vill också ha större arrangemang till sin kommun och de är mycket intresserade av att sätta kommunen på kartan genom idrotten. Barn- och ungdomsidrotten är en bra fostrande verksamhet och det är vikti- gast att lägga pengar på den. Överlag anser man att den breda seniorverksamheten bör ta stort eget ansvar för sin verksamhet. Kommunerna vill också gärna att före- ningarna skall få större del i driften av anläggningar och övertaganden finns också med som ett möjligt alternativ.

Det finns en del skillnader mellan kommunerna. Framförallt kan det märkas en skillnad mellan Uppsala kommun och de två övriga. I Uppsala sade både kommunens politiker och företrädaren för föreningen att kontakterna dem emellan inte var särskilt bra. Det visade sig också finnas ett missnöje vad det gällde tillgången på an- läggningar och deras skick. En brist på sponsring och engagemang från näringslivet är något som verkar vara påtagligt i kommunen. Enligt kommunen kan inte heller de olika föreningarna samarbeta - där exemplet med fonden blir talande - och det gör det svårt för kommunen att åstadkomma någon förändring. Kommunen upplever också att de jobbar alldeles för ensamma och får ta ett för stort ekonomiskt ansvar.

Från föreningens sida tyckte man å andra sidan att kommunen inte tar hänsyn till vad de behöver och kommer med konstiga förslag som inte är ordentligt underbyggda. En klar brist på dialog och samarbetsvilja kan klart synas.

Uppsala kommun är lite större än de andra två kommunerna och delvis andra förutsättningar. Det finns andra stora verksamheter som påverkar. Universiteten tar stor plats och dess verksamhet med den in- och utflyttning av människor som det medför kan påverka situationen. Det faktum att Uppsala inte har haft en särskilt stark konsumentinriktad tillverkningsindustri som är villig att sponsra ger också en bild av att traditionen inom idrotten, kulturellt och ekonomiskt är ganska speciell. Det finns god idrott i kommunen men den tradition som finns gör att mycket av den idrotten inte är extremt starkt beroende av ekonomiskt stöd. Fotboll och ishockey – de stora idrotterna i Sverige och de kanske mest ekonomiskt krävande – kan därför ha haft svårt att etablera sig i kommunen. Enligt föreningen är anläggningsutbudet dåligt.

För att gå långt och bli bra i idrott, vilken som helst, krävs träning. När inte dessa möjligheter finns går det inte att utvecklas till mera än en viss nivå. I Uppsala har kommunen ett stort ansvar för anläggningarna då inte föreningarna eller näringslivet haft en så stor roll. Det bästa vore nog att utnyttja den kraft som finns i kommunen

63 Intervju med Kjell Eriksson, ungdomsansvarig i VSK fotboll 2007-01-02

(21)

21

och samla alla krafter i ett stort samarbete för att lösa situationen. Kommunen har inte de resurser som krävs för att lösa situationen helt själv och det är kanske inte rik- tigt rimligt att lägga allt ansvar hos den. Dock har kommunen ett ansvar så länge inte föreningarna och näringslivet äger mera av anläggningarna.

Den personliga åsikt som Waldau uttrycker, nämligen att kommunen bör behålla ägandet av arenorna kräver också att kommunen agerar. Vill kommunen behålla allt ansvar får den också ta konsekvenserna av detta. Att lösa samarbetsproblemen låter i Uppsala som ett sätt att stärka både tillgången på anläggningar, sponsringsviljan och de idrottsliga framgångarna. Det är kanske dags att förändra kulturen i kommunen.

Kulturen är bevisligen mycket viktig i sammanhanget.

Mellan Västerås och Gävle finns stora likheter inte minst i att de verka skilja sig från Uppsala. Både kommunerna och föreningarna verkar tycka att anläggningstill- gången är ganska bra och att de får bra respons av varandra. Från föreningarnas sida sägs att de upplever att kommunen gör sitt bästa men att de förstår att det finns be- gränsningar. De finns i både Västerås och Gävle anläggningar som kommunen tidigare ägt men som sålts till privata bolag och föreningar. Det verkar finnas en relativt stark tradition inom idrotten i båda kommunerna och det visas också genom Gävles framgångar i både fotboll och ishockey. I Västerås har det nu blivit lite sämre tider inom dessa idrotter men de har legat långt fram under en stor del av de senaste decennierna.

Näringslivet upplevs på båda sidor vara sponsringsvilligt och det har troligtvis spelat en stor roll i den starka kulturen. Tillgången på anläggningar kan också höra ihop med detta då näringslivet kan ha haft bättre förutsättningar att delta mer i byggande under tid och tillsammans med kommunen sett till att tillgången höjts efter- hand. Detta skulle vi nu kunna se ett resultat av då båda föreningarna inte kan klaga på möjligheterna i samma utsträckning som i Uppsala. De båda kommunerna har en delvis annan samhällsstruktur än Uppsala. Det finns högskolor i båda kommunerna men det är inte alls av samma storlek som Uppsalas två universitet tillsammans och ett större genuint intresse för lokalt engagemang skulle kunna visa sig i detta. Lite större lokala företag som ABB i Västerås och Gevalia i Gävle tar en aktiv del i utvecklingen genom sitt engagemang för den lokala idrotten. Vi kan erinra oss Kjell Haraldssons ord om kulturen kring föreningar som blir starka genom lokal förank- ring. Den idrottsliga traditionen är kanske något starkare, och bevisligen annorlunda i Gävle och Västerås än i Uppsala. Lite av det goda klimatet kan finnas i detta. Samar- betet verkar vara bättre. Storleken på kommunerna kan möjligen också påverka detta då både Gävle och Västerås är mindre än Uppsala. Som vi tidigare berört kan idrotten i de större städerna lida av ett bredare kulturellt utbud. Även om Uppsala inte är så mycket större än de andra två så kan det vara en faktor att ta hänsyn till. De största framgångarna i de idrotter vi diskuterat mest – fotboll och ishockey - finns i Gävle, den kommun som är minst. Detta kan vara en tillfällighet men det stämmer med det

(22)

22

som tidigare diskuterats att mindre orter ofta har en stark kultur inom en eller några idrotter och kanske ett mindre övrigt utbud.

Politiken spelar som vi märkt en stor roll i kommunerna. Traditionen bygger på förutsättningar av många slag men det är klart att politiken i kommunen har stor betydelse. Utan kommunen går det inte ihop. Kommunernas olika struktur med t.ex.

Uppsalas universitet och Västerås ABB avspeglas också i hur den politiska majoriteten sett ut historiskt. I både Västerås och Gävle har majoriteten traditionellt varit so- cialdemokratisk. I Uppsala har majoriteten varierat mera. Detta skulle kunna tolkas som ett osäkrare politiskt klimat i Uppsala kommun. Detta skulle kunna påverka tryggheten i politiken, och den styrka som kunnat byggas upp genom en lång tids maktinnehav i Västerås och Gävle kan ha skadats i Uppsala genom mera frekventa byten av majoritet. Influenserna från den kanske mera differentierade samhällsstruk- turen samhället i Uppsala kommun kan här göra sig påmärkt. Det tar tid att bygga en bra och stark idrottskultur. Kanske kan otryggheten politiskt ha påverkat detta.

6. SAMMANFATTANDE DISKUSSION 6.1 Studiens slutsatser

Den jämförande studie som genomförts i detta arbete gjordes i syfte att visa hur olika förutsättningar i kommuner kunde göra en skillnad för idrotten. Efter att analysen av studiens resultat gjorts går det att dra några intressanta slutsatser.

För det första, kommunens betydelse för idrottens verksamhet är stor. Represen- tanter för alla de tre undersökta kommunerna och för föreningarna menade att kommunen är livsnödvändig för idrotten. Utbudet av anläggningar, som är huvudinrikt- ningen i detta arbete, är en av de största och viktigaste delarna i kommunens ansvar då den står som ägare för i princip allt. Detta gör att den kommunala politiken påver- kar hur tillgången, skötseln och driften av idrottsanläggningar ser ut. Allt detta beror i sin tur på den lokala politiken, geografin, ekonomin och kulturen. Idrottens situation påverkas med andra ord av den lokala traditionen och historien.

För det andra, alla kommunerna och föreningarna var intresserade av att lägga mer av driften och ägandet av anläggningar på föreningarna. Genom detta skulle en bättre situation kunna uppstå då föreningarna själva får mera av sitt öde i sina egna händer. Det finns möjligheter att utveckla anläggningarna och kommunens ansvar gentemot den breda verksamheten skulle fortfarande vara säkrat och förmodligen kunna utvecklas. Det kommunala ägandet är nog en effekt av det ansvar som lagts på kommunerna, och hur skall de kunna leva upp till detta ansvar om de inte kan förse idrotten med anläggningar för idrottsutövandet. Ett samarbete tjänar både kommunen och föreningarna på och det faktum att det finns intressenter i näringslivet som engagerar sig i idrotten och sponsring av denna borde man bli bättre på att utnyttja. Detta

(23)

23

kan vara lättare sagt än gjort men det krävs att man arbetar tillsammans. Skapandet av en ny kultur tar tid, det får man räkna med.

För det tredje visar det sig att det finns andra faktorer som också påverkar idrottens situation. Den tydliga skillnad som finns i Uppsala kommun gentemot de andra två kommunerna kan tyda på att ett större utbud inom hela fritidssektorn under en tid kan göra det svårare att etablera av en stark lokalt förankrad idrott. Detta är ofta en förutsättning för stora framgångar. I Uppsala har t.ex. universitet en stark roll och är förmodligen en faktor bakom skillnaden mellan Uppsala och de andra två kommunerna. Idrotten kanske inte har varit den starkaste kraften i kommunen. Med detta är det inte sagt att den är det i de andra två kommunerna men det är ett faktum att den varit starkare inom framförallt fotboll och ishockey i Västerås och Gävle. Tillgången på arenor kan vara ett bevis på detta. Intressant är också det faktum att fotbollen och ishockeyn är starkast i Gävle som är den minsta kommunen – befolkningsmässigt - i studien. Det kan vara en tillfällighet att det är så men det stämmer bra med det som diskuterats i arbetet att i mindre orter kan man få stark kultur inom en eller några idrotter och lyckas väldigt bra. I de större orterna blir det svårare då ett mer varierat utbud ger en större spridning av intressen. När kommunen har en så stor roll när det gäller att förse sina medborgare med förutsättningar för ett rikt fritidsliv så måste pengarna spridas mellan alla olika sektorer. Det finns med andra ord inte lika stor möjlighet att satsa lika mycket på idrotten som på andra orter.

Den fjärde och kanske mest generellt tillämpningsbara slutsatsen är att samarbete är en nyckel för idrotten. Kommunen, föreningarna och näringslivet kan göra bäst insatser om man lyssnar på varandra. Det är ganska klart att den bästa lösningen är den som är bäst för alla tre. En situation där parterna gör det smidigt för varandra genom att t.ex. föreningarna tar över driften av anläggningar och lättar på kommunens börda, samtidigt som kommunens ansvar gentemot sina medborgare tillgodoses genom föreningarnas verksamhet låter väldigt bra. Genom att ge ökat ansvar åt före- ningarna ges det också utrymme för en mer utvecklad företagsamhet i föreningslivet.

Sponsring underlättas när föreningarna kan erbjuda större möjligheter för näringsli- vet. Näringslivet ser möjligheten att tjäna sina syften inom idrotten och med stöttning från föreningar kan nya projekt presenteras för kommunen som med glädje ser en utveckling av ett bättre klimat för idrotten i sitt ansvarsområde. Om alla hjälps åt skapas det en situation där alla vinner, och att alla vinner betyder att idrotten kan ge oss ännu mera av det goda.

6.2 Idrott engagerar

Någon har sagt att idrotten är den sista stora folkrörelsen. När man varit ute i de trånga överfyllda idrottshallarna och känt på stämningen och känslorna under en cupmatch i innebandy för pojkar i 12-års åldern och förstått hur mycket det betyder för människor vad resultatet i den matchen blir, då vet man att idrott för många är en faktor som får livet att fyllas av både lycka och besvikelse. Det är så många som en-

(24)

24

gagerar sig i idrotten och intresset grundar sig förmodligen i rörelsens många goda sidor. Med detta menar jag att uttrycket i rubriken förmodligen är korrekt. Idrotten kommer aldrig att dö, för den är ständigt närvarande och den börjar alltid om. Det är inom idrotten precis som i livet att allt är möjligt. Det går att vända motgång till medgång. En framgångsrik förening tar tid att bygga upp. Ett framgångsrikt politiskt system och en fungerande struktur tar också tid att bygga. Idrotten kan vara en god mätsticka för det övriga systemets status i ett samhälle och tvärtom. Det är oerhört intressant att studera detta ämne då det går att hitta sambanden till idrottens utveckling och verksamhet i nästan alla delar i ett samhälle. Kommunen har en del i detta och en ganska stor sådan.

6.3 Kommunens roll

Det är dags att besvara den fråga som ställdes i arbetets början: Vilken påverkan kan kommunal politik ha för idrottens verksamhet och utveckling, med huvudinriktning på idrottsanläggningar? Svaret är att kommunens roll är stor. Kommunen är som strukturen ser ut idag ansvarig för att förse sina medborgare med goda förutsättningar för idrott. Det har i detta arbete visats att tillhandahållandet av anläggningar är en viktig del av detta ansvar. I detta kan författaren säga att så länge vi har det system vi har nu så kommer kommunen alltid att vara med som en spelare i dessa frågor. Att ha det kommunala stödet gör att en förening eller ett företag kan lyckas utveckla verksamheten, och även det motsatta gäller. Det visar sig även att den tradition och kultur som finns i kommunerna betyder väldigt mycket i frågan om idrottens förutsättning- ar. Kulturen och politiken är och har varit olika i de undersökta kommunerna, därför är också idrottens förutsättningar olika. Kommunens tradition och kultur är därför det mest avgörande för idrottens verksamhet. Hur dessa kulturer egentligen skapats skulle vara ett mycket intressant ämne för framtida studier. Nu vet vi dock att de skiljer sig från plats till plats.

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Tryckt material

Bale, John, (1989). Sports Geography. Bury St Edmunds, St Edmundsbury Press Limited.

Bergström, Eva & Götlind, Anna & Haraldsson, Kjell, (2003). Eldsjälar, nätverk och lokal Gemenskap. Studier kring föreningsliv och företagande i Mora, Leksand, Edsbyn och Östervåla. DFR-rapport 2003:1. Dalarnas forskningsråd.

Bryman, Alan, (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB