28 - 1996
Hallgren, Fredrik. 1996.
Sociala territorier och exogamirelationer i senmesolitisk tid. En diskussion utifran boplatsen Parlangsberget,
Sodermanland.
TOR Vol. 28. Pp. 5-28
F~edrik Hallgren
Sociala territorier och exogamirelationer i sen- mesolitisk tid
En diskussion utifran boplatsen Parlangsberget, Soderman- land
Hallgren, F., 1996. Sociala territorier och exogamirelationer i senmesolitisk tid.
En diskussion utifrdn boplatsen Parlangsberget, Sodermanland. (Social territo- ries and exogamous relations in the late Mesolithic. A discussion on the Parl- angsberget dwelling site in Sodermanland). Tor 28. Uppsala.
A combined grinding and axe-polishing stone found at a late Mesolithic site in eastern central Sweden, serves as the starting-point for a discussion of gender roles and the first appearance of agriculture in the region. Indications that small-scale agriculture was introduced as a part of the Mesolithic economy are discussed. It is proposed that the neolithisation visible in the appearance of the Funnel-beaker Calture (TRB) was more an ideological change than an economic one and that the spread of the TRB in Scandinavia should be seen as a process within the late Mesolithic society. Exogamous relations between different Meso- lithic bands served as a medium for the spread of the knowledge of the new way of life.
Keywords: Mesolitltic socinl terr•itorialit~~, gender roles, early agriculture, exo- ga»iotes relatio~ts.
Fredrik HaJlgren, Depart tent of Archaeology, Uppsala University, S-753 10 Uppsala, Swede~t.
Varen 1994 gravde Arkeologikonsult AB och Arkeologiska institutio- nen, Uppsala universitet, ut en del av stenaldersboplatsen Parlangs- berget, Overjarna socken i Sodermanland, Lokalen ar belagen pa ost- sluttningen av en flack sandmoplata, ca 35 m o.h., ett lage som var strandbundet i overg~ngen mellan senmesolitikum och tidigneolitikum (fig, 1). Utgravningen var foranledd av ett planerat vagbygge (Hallgren
Fredrik Hallgren
~• ~o
~ . a
o a ~d
~ o n
a o
`~ o 0
~ o
Q o
~~ o ~ ~= p ~' , 0
9 Il o ~ ~ ,
V a ~ ~^W b, O ~~
0 0 X19 ~~ O e~ ~~ 0
d
~d
~ P e
d'' ~ ~ b
n J ~.Y o d
u 1Y/(
.p o •° u
,r`a ° ° ~ q q
e ~ ~ ~ ~~ ~~
D a ~ ~ ,P
Fig. 1. Boplatsen Parl~ngsbeiget (1), liksom en stor del av ovriga senmesolitiska lokaler i ottu~~det, ~terfinns i anslutning till den samtida strandlinjen, 35 m over dagens haysniv~.
Boplatser (0) och losfunna yxor (X) av mesolitisk karaktar excerperat ur fornlamningsre- gistret (Hallgren et al. 1995, s. 8). Kartans bas u' 20 km, — Like a lazge number of the other late-Mesolithic localities in the area, the Parlangsberget dwelling site (1) is connected with the contemporary shore-line, 35 m above the present sea-level. The dwelling sites (0) and stray axes (X) of mesolithic character have been extracted from the Register of Ancient Monuments (Hallgren et al, 1995, p. 8). The baseline of the map is 20 km long.
et al. 1995). I artikeln anvands huvudsakligen kalibrerade'`~Gdateringar och presenteras d~ som f. Kr. I den man okalibrerade'`~C-dateringar om- talas anges de som BP.
Sociala territorier ocl~ exogamirelationer
Fynd och strukturer
Fyndmaterialet fran Parlangsberget utgors huvudsakligen av slagen kvarts samt en mindre andel slagen gronsten — det senare en restprodukt fran yxtillverkning. Bland formella redskap marks fem tvar-/skevpilar i kvarts, en tvaipil i kristianstadflinta, ett fragment av en finslipad gron- stensyxa (att doma av ytans valvning en helslipad trindyxa), ett frag- mentariskt bryne i rod skiffer samt en kombinerad mal- och slipsten.
Huvuddelen av kvartsen aterfinns pa vad som tolkats som en primar slagplats, en mindre del i vad som forefaller vara ett utkastlager langre ned i sluttningen (Hallgren et al. 1995).
Den undersokta ytan av boplatsen blottlade fem strukturer, vilka tol- kades som hyddbottnar. Tolkningen ar inte oproblematisk, d~ det ar kant att rotvaltor kan uppvisa en likartad form (Newell 1981; Thorsberg 1984, s. 29-33, 111; Westergaard 1993, s. 13-14). Flera faktorer talar for att lamningarna pa Parlangsberget ar hyddor, bl.a. forkomst av stolp- hal och hardar, ett enhetligt fyndinventarium samt tre sinsemellan over- stammande '`~C-dateringar (fig, 2). For en mer ingaende diskussion av problemet, se Hallgren et al. 1995, s. 16-18.
Tv~ av de formodade hyddorna overlappar varandra och ar foljaktli- gen oliktida. Av de aterstaende fyra tycks tre ligga relaterade till var- andra runt en arbetsyta dar man bl.a. slagit kvarts (Hallgren et al. 1995, s. 24), medan den fjarde ger intryck av att ej hora till samma strukturella enhet. Tre hyddor kan saledes antas vara samtida.
Fosfatvardena pa Parlangsberget ar anmarkningsvart l~ga. De hogsta vardena fran karteringen av boplatsen Jigger kring 57 ppm P, medan t.ex, slagplatsen har en omatbar fosfathalt (Hallgren et al. 1995, s. 24, 27 f,). Detta star i skaip kontrast mot m~nga andra kustlokaler (Florin 1938, s. 16), dar fangst statt for ett viktigt inslag i ekonomin. Parlangs- bergets laga varden ar en indikation pa att jakt och fiske spelat en under- ordnad roll p~ platsen, och att den istallet kan ha utgjort en utpraglad in- samlingslokal. Detta finner mojligen stod i det faktum att inget osteolo- giskt material patraffades vid undersokningen, trots vattensallning med 2 mm sail. (Det bor dock understrykas att kunskapen kring de tafono- miska processer som paverkar bevarandet av ben ar mycket begransa- de.) Insamlande av vegetabilier ar en syssla som huvudsakligen p~gar under sommmarhalvaret, nagot som overensstammer med att kvarts- slagningen bedrivits utomhus.
7
Fredrrk Hallgre~t
4300EKr.
4200 4100 4000 3900 3800 3700 3600 3500 3400 3300 3200 3100
~ 2 sigma 3000
Parl~ngsberget F'~gelbacken Skogsmossen Frotorp Hjulberga
Fig. 2. '''C dateringarna fr~n den senmesolitiska bosattningen p~ Parlangsberget jamforda med dateringar fr~n trattbagarboplatser i Mellansverige; F~gelbacken, Skogsmossen, Fro- torp och Hjulberga. Dateringarna fr~n de olika lokalerna ar hamtade fr'~n: Lekberg et al.
(in press), Erikson et al. (1994) och Hulth~n & Welinder (1981). Boplatsen Skogsmos- sen, Fellingsbro sn, Vastmanland, undersoktes under forfattazens ledning sommaren 1995, och materialet ar for narvarande under bearbetning. De har publicerade dateringarna, vilka ar de forst erhallna for boplatsens aldre fas, ar gjorda p~ matskorpor p~ trattbagarkeramik som patraffats i ett offerkarr p'~ boplatsytan. Provernas namn och BP vardena ar:
Ua-10386: 4970±80 BP; Ua-10387: 4885±110 BP; Ua-10388: 5020±100 BP. — The radio- carbon datings from the late-Mesolithic settlement at Parlangsberget, compazed with da- tings from Funnel-beaker (TRB) dwelling sites in central Sweden (F~gelbacken, Skogs- mossen, Frotorp and Hjulberga). The datings from the different localities have been taken from Lekberg et al. (in the press), Eriksson et al. (1994) and Hulth~n & Welinder (1981).
The Skogsmossen dwelling site in Fellingsbro parish in Vastmanland was excavated un- der the author's direction in the summer of 1995, and the material is now being processed.
The datings published here, which are the first to be obtained for the early phase at the si- te, were made on traces of food on Funnel-beaker pottery found in a sacrificial bog on the site. The designations of the samples and the BP datings are: Ua-10386 4970±80 BP, Ua-10387 4885±110 BP and Ua-10388 5020f100 BP.
Socials territorier oclr erognmirelationer
Konsbaserad arbetsfordelning
En grundlaggande princip i de fiesta lagtekniska samhallen ar en kons- grundad arbetsfordelning (Ehrenberg 1989, s. 51), bland annat ar ofta samlandet bundet till ett kon. En specialiserad inslamligslokal skulle sa- lunda kunna utgora en lokal, dar endast en konskategori vistats och ver- kat under kortare perioder av aret, Om man accepterar tolkningen av strukturerna pa Parlangsberget som hyddor, kan dessa ses som stod for en sadan ide. Hyddorna ar relativt sma, ca 2,5 x 3 m. Enligt etnografiskt material rorande boytor skulle dessa motsvara utrymmet for 3-4 perso- ner, och salunda vara val sma for en hel familj (Cook & Heizer 1968, ci- terade av Browall 1986, s. 81). En specialiserad lokal dar bara en mindre del av en lokalgrupp vistats skulle salunda kunna utgora en enkonad miljo, dar endast manses eller kvinnorna ur en lokalgrupp vanligen up- peholl sig.
Diskussionen skulle kunna sluta dar, utan att man tog stallning till vilket kon som isafall utnyttjat lokalen. Pa sa satt skulle man undvika att transponera sentida konsroller p~ ett forntida material. Samtidigt skulle man forlora tillfallet att synliggora en problematik med relevans for sa- val tolkningen av det forhistoriska samhallet i stort, som vid kritik av dagens samhalle.
I s~ gott som alla etnografiska exempel fran jagare—samlare-samhal- len ar det kvinnorna som star for samlandet, medan manses jagar stor- vilt (Ehrenberg 1989, s. 51; Watson &Kennedy 1991, s. 256-257), var- for man skulle kunna anta att Parlangsberget var en lokal utnyttjad av kvinnor. I en diskussion av konsuppdelad arbetsfordelning ar den kom- binerade mal-/slipstenen hogintressant. Mal-/slipstenen patraffades sta- ende pa hogkant i kanten av harden i hydda 3, en placering som skulle kunna betraktas som utryck for ett votivoffer eller som forvaring pa en plats dar den var latt att aterfinna. (Egenheten att malstenen placerats pa hogkant har en direkt motsvarighet pa trattbagarboplatsen Skogsmos-
sen, Fellingsbro sn, Vastmanland, se Hallgren et al, in press).
Mal-/slipstenen utgors av ett sandstensstycke, 30 x 15 cm, vars ena plattsida ar konkav med en jamt finslipad yta, medan den andra sidan har en latt valvd yta vars centrala del ar grout uppruggad medan kanter- na ar mer finslipade (fig. 3). Den forra ytan ar typisk for yxslipning medan den senare ytan ar typisk for s.k. sadelformade malstenar (Lind- strom Holmberg 1993). Types ar tidigare belagd fran tidig- och mellan-
Fred~•ik HaAgren
Fig, 3. Den kombinerade mal- (yta a) och slipstenen (yta b) fran Parlangsberget, en intres- sant paradox ur konsrolls-synpunkt. Oiginalets storlek ar 30 x 15 cm. Teckning: Mikael Soderblom. —The combined grinding (surface a) and axe-polishing (surface b) stone from Parlangsberget, an interesting paradox firom the point of view of gender roles. The original measures 30 x 15 cm. Drawing. Mikael Soderblom.
Sociala territorrer och eroga~nirelalloner
neolitiska kontexter i Mellansverige (Lindstrom Holmberg 1993, s. 4, 22 f.). Malstenar av ands modeller ar omnamnda ocksa fran mesolitiska lokaler (Welinder 1977, s. 27-28, 74-77). Det rader dock en viss oklar- het kring hur distinktionen mellan malstenar och slipstenar gjorts i aldre litteratur.
Enligt etnografiskt jamforelsematerial ar malning av foda praktiskt taget alltid ett kvinnligt goromal i lagtekniska samhallen (Lindstrom Holmberg 1993, s. 34 f.). Malstenen betraktas i dessa samhallen ofta som ett statusladdat foremal, som endats far brukas av agaren. Yxtill- verkning daremot brukar ofta beskrivas som en manlig syssla i den etno- grafiska litteraturen. Att dessa tva ofta konsuppdelade sysslor utforts med ett redskap som begreppsmassigt brukar betraktas som en persons exklusiva egendom, utgor en intressant paradox. Uppenbarligen saknar nagon av de anforda etnografiska generaliseringarna relevans i detta fall.
En felkalla i det etnografiska materialet ar att observatorerna oftast utgors av vasterlandska man, som tolkar det de ser efter sin egen varlds- bild, och som oftast har koncenh~erat sig pa mannens goromal. En kritisk granskning av emografiska observationer har nagot modifierat bilden av arbetsfordelningen mellan man och kvinnor (Gero & Conkey 1991).
Bland annat har man konstaterat att kvinnor faktiskt manga ginger gor de redskap som de sjalva anvander (Gero 1991). Ofta ror sig detta om oretuscherade ayslag, en kategori redskap som ront liten uppmarksam- het vid etnografiska studier, men ocksa mer komplexa redskap, Ehren- berg (1989, s. 55) namner bl.a. Tiwi-folket fran Australien, dar kvinnor- na sjalva tillverkade de yxor de anvande.
S~ledes behover yxslipningsytan pa malstenen inte vara den anomali som den vid forsta paseendet tycks vara. Tvarpilspetsarna behover inte Keller betraktas som ett oforenligt inslag i en kvinnlig kontext, smavilts- jakt ingar ofta som en del i samlandet — det ar den specialiserade stor- viltsjakten som oftast ar forbehallen den manliga befolkningen (Ehren- berg 1989, s. 53). I sammanhanget ar det intressant att notes langdosen Frellesvig pa Langeland, Danmark (Skaarup 1990, s. 78), som hyste en dubbeibegravning i vilken bade mannen och kvinnan var forsedda med handledsskydd for b~gskytte.
Resonemanget leder fram till en modell dar Parlangsbezget beh~aktas som en under sommaren utnyttjad boplats for specialiserad insamling av vegetabilier, en aktivitet utford av kvinnorna ur en lokalgrupp. Dessa
11
Fredrik HaAgren
kvinnor har pa platsen tillverkat de redskap de behovt vid derma aktivi- tet — darav slagplatsen. Bosattningen skall ses i samband med en basbo- plats n~gon annanstans, kanske langre ut i skatgarden, dar man levt stor- re delen av aret.
Neolitisering inom ramen for ett jagare—samlare-system
I diskussionen ovan forutsattes att malstenen anvants till att mala vilda vegetabilier. Det kan dock inte uteslutats att en smaskalig odling ingatt i ekonomin. Ett par Baker talar for derma mojlighet. '`'C-dateringarna pla-
Fig. 4 (s. 13). Tidiga''~C-dateringarna fran trattbagarkultur kontexter i Nordeuropa. Figu- ren indikerar tv~ faser i trattbagarkulturens spridning. En forsta fas strax fore 4000 f. Kr.
nar trattbagarkulturen skapas och etableras i det bandkeramiska komplexets nordliga randomrade i norm Tyskland och Polen. En ands fas omkring 3900 f. Kr. nar den nya fo- reteelsen simultant dyker upp over hela omr~det fr~n Jylland i soder till Vastmanland i norr. Dateringen fr~n Polen haror fr~n Sainowo, dateringserierna frdn Tyskland stammar fr~n Rosenhof respektive Siggeneben-Sud (Midgely 1992, s, 495 96), dateringarna fr'~n 7ylland kommer fr~n Bjq~rnsholm, Moseg~rden, ~g~rde och Rushup (Andersen & Johan- sen 1992; Midgely 1992, s. 497), dateringarna fran Sjalland hanor fr~n Lindebjerg, Pr~s- telyngen, Jordl~se Mose och Themsens Tgrvesk~r (Andersen &Johansen 1992; Midgely 1992, s, 497), dateringen fran Sydnorge kommer fr~n Auve i Sandefjord (~stmo 1993).
Resterande dateringar kommer fr~n Sverige: Mosby, Sk'~ne (M. Lazsson 1992), Moge- torp, Sodermanland (M.-B. Florin 1958), F~gelbacken (Lekberg et al, in press) och Skogs- mossen (Hallgren et al. in press) i Vastmanland, Frotoip i Narke (Erikson et al. 1994). — Early radiocarbon datings from Funnel-beaker culture contexts in northern Europe. The figure shows two phases in the spread of the culture. The first phase was just before 4000 BC, when the culture was created and established in the northern border region of the Lin- earBand Pottery complex in northern Germany and Poland. The second phase was about 3900 BC, when the new phenomenon crops up simultaneously over the whole region from Jutland in the south to Vastmanland in the north. The datings from Poland derives from Sarnowo, the dating series from Germany originate from Rosenhof and Siggeneben-Sud (Midgely 1992, pp. 495 96), the datings from Jutland comes from Bj~rnsholm, Mose- g'arden, ~g~rde and Rushvp (Andersen &Johansen 1992; Midgely 1992, p. 497) the dat- ings from Zealand from Lindebjerg, Pr~stelyngen, 7ordl¢se Mose and Themsens T{br- vesk~r (Andersen &Johansen 1992; Midgely 1992, p. 497), and the datings from south- ern Norway from Auve in Sandefjord (~3stmo 1993). The rest of the datings come from Sweden: Mosby, Slone (M. Larson 1992), Mogetorp, Sodermanland (M.-B. Florin 1958), F~gelbacken (Lekberg et al, in the press) and Skogsmossen (Hallgren et al. in the press) in Vastmanland, and Frotoip in Narke (Erikson et al. 1994).
Sociala territories och e~-ogamirelatio~~er
4800£Kr.
4700 4600 4500 44004300 4200 4100 4000 39003800 3700 3600 3500 34003300 3200
3100 t 2 sigma
3000
Polen Sjalland Mossby Fagelbacken Frotocp Tyskland Jylland S~dnorge Mogetorp Skogsmossen
cerar boplatsen precis i overgangen mellan senmesolitikum och tidig- neolitikum (fig, 4), dvs. precis i det skede da jordbruket introducerades i Mellansverige. Den sadelformade malstenen ar en typ som tidigare en- dast varit kand fran neolitiska kontexter (Lindstrom Holmberg 1993), n~got som skulle kunna tolkas som att den has med sadesodlingens in-
troduktion att gora.
Yxtillverkningen p~ Parlangsberget, pavisad av gronstensayslagen kring hydda 1 och slipstenen i hydda 3, passar val in i bilden av en be- gynnade jordbruksekonomi. Den traditionella insamlingen kan tankas ha kompletterats med upptagandet av mindre rojningar for smaskalig odling, ett arbete till vilket krays valslipade yxor. P'~ detta satt kan jord- bruket ha introducerats som en naturlig del i den traditionella livsforing- en, utan att begreppsmassigt uppfattas som annorlunda an skordning av hasselnotter eller smulh•on.
Indikationer p~ ett dylikt forlopp finns fran den skanska erteb~lle- boplatsen Loddesborg, dar man funnit avtryck av sadeskorn i erteb~blle- keramik (Jennbert 1984), samt i fyndet av ett sadespollen i en mesolitisk lagerfoljd i Ostergotland (Goransson 1995, s. 64). Det senare fyndet has
13
Fredrik Hullgren
dock ifragasatts fran danskt hall (Andersen 1989, s. 227-228; Kristian- sen 1994, s. 248). Ocksa i Sodermanland kan indicier pa odling fran me- solitisk tid mojligen sparas, I samband med de arkeologiska utgrav- ningarna av trattbagarboplatsen Mogetoip, St. Malms sn, Sodermanland (S. Florin 1938, 1958) ~jordes pollenanalyser i den intilliggande Ovre Mogetorp Mossen (M.-B. Florin 1958). Undersokningen pavisade tva odlingsfaser, vilka tolkades som samtida med trattbagarboplatsen. Od- lingsfaserna, som skiljs at av 20 cm sediment, benamns CI (den strati- grafiskt aldre) och CII (den stratigrafiskt yngre) (M.-B. Florin 1958, s.
239, 242).
CI-fawn daterades med en'``C-datering ti114360-3970 f. Kr. (tva sig- ma); CII-fawn daterades med tva dateringar vilka erholl ett medelvarde om 4340-3980 f. Kr. (tva sigma, kalibrerat efter M.-B. Florin 1958, s.
244). Dateringarna gar salunda ej att sarskilja statistiskt. Bagge date- ringarna faller fore trattbagarkulturens vedertagna borjan i Skandina- vien (fig. 4), men ar inte osannolikt tidiga jamfort med dateringarna fran norm Tyskland och Polen.
Pa Mogetolpboplatsen firms, forutom den redan omtalade trattbagar- fasen, ocksa en aldre mesolitisk fas (S. Florin 1938, s. 34). Ur pollen- analytisk synvinkel faller CI i sen atlantisk tid, melon CII hor till over- gangen atlantisk/subboreal tid (M.-B. Florin 1958, s. 244). Detta opp- nar for mojligheten av en senmesolitisk odlingsfas (CI), med tillhorande boplats i sent atlantikum, samt en tidigneolitisk odlingsfas (CII), med tilihorande trattbagarboplats i tidig subboreal tid. Bagge skall ater- finnas i tidsintervallet 4360-3970, men folslagsvis i varsin ande av det- samma.
Nagot som talar for att de tva odlingsfaserna representerar olika eko- nomiska kontexter, ar att de uppvisar skilda spar i pollendiagrammet. CI utgor en blygsam forekomst av jordbruksindikationer som Cerealin-, Arten~isia- och Pla~~tago ln~~ceolatcr-pollen. CII har en betydligt mer markerad kurva for Cerealin och A~•ten~isia, och dartill en lcraftig upp- gang for Pteridiu»i agtirili~~i~n~, den senare indikerar svedjerojning. I Danmark har Andersen (1993), genom pollenanalys av jord fran tidig- neolitiska gravar, pa ett overtygande Batt pavisat svedjeodling under ti- digneolitikum. Mogetorpdiagrammet skulle kunna tolkas som en sma- skalig tr•adgardsodling i fas CI, och en mer malmedveten svedjerojning for akerbruk i fas CII•
Salunda firms det Hera indicier som talar for att en smaskalig odling
Sacinla territorier och esogmnirelntioner kan ha forekommit redan i senmesolitikum, nagot som i sa fall kan ha foisigatt inom ramen for kvinnornas samlande. En invandning mot tolk- ningen ar den etnografiska observationen att odlingen visserligen oftast skots av kvinnor, men att rojningen av odlingsytorna utfors av mannen (Ehrenberg 1989, s. 81). Derma arbetsuppdelning galley dock neolitise- rade samhallen, i detta ponerade scenario skall neolitiseringen bara just ha paboijats, med mannen fullt sysselsatta med sina traditionella jakt- och fangstsysslor (Ehrenberg 1989, s. 82).
Den beskrivna modellen galley tiara en kort period. Inom loppet av nags generationer hay ocksa en ideologisk neolitisering genomforts, med en totalt forandrad materiell kultur, och forandrat levnadssatt som foljd, vilken kommit att kallas trattbagarkulturen. Forloppet illustreras av fornlamningsbilden i Parlangsbergets omland, day de senmesolitiska lokalerna och losfynden kan visas vara huvudsakligen bundna till den samtida kusten (fig. 1), medan de tidigneolitiska lokalerna och losfyn- den framforallt aterfinns i inlandet, pa sandmarkerna kring Turingeasen (fig. 5). Ett likartat monster hay tidigare noterats i Vastmanland och Uppland (Hallgren in press).
Kulturspridning genom exogamirelationer
Jordbrukets introduktion i Mellansverige hay ett langt och komplicerat forspel p~ kontinenten. Omkring 5400-5200 f. Kr. sprids jordbrukseko- nomin room den s.k, bandkeramiska kulturen over det kontinentala Nordeuropa. (Bandkeramisk kultur anvands hay som samlingsbegrepp for saval den primara bandkeramiska kultursekvensen som for post- bandkeramiska traditioner, som sticl~bn~~lzernn~ilc, lengyel och rossen — Czerniak 1994, s. 181; Midgely 1992, s. 19). Den nya kulturformen nay snabbt en nordgrans i norm Tyskland och Polen, tiara nagot tiotal mil fran de sydligare erteb~bile-boplatserna (Person 1987, s. 19-22; Czerni- ak 1994, s. 195). Derma grans ar stabil i over 1000 ar (fig. 6). Att gran- sen mellan dessa bada grupper rote hay varit nagot hinder for interaktion (Hodder 1979), omvittnas av typiska bandkeramiska foremal, som t.ex.
skolastyxor patraffade i mesolitiska kontexter i Skandinavien (Fischer 1982; Jennbert 1984), liksom ertebg~lle-material i bandkeramiska kon-
15
Fredrik Hallgren
• o ~ ~
0 0 ~R .~Q ~ 4C~
O ~ ~ p n ~O ~~ ,p
° a o
o~ o d ~~ o
o Q aye ~~ ~ o a
~~
~e ~eD~ ~
op ~t3 0 ,
. o •o.
~ a O ,. aQo Qp C? ~ a
Q b ~ ~. f d o ~<~ C-i~' o
~d
o ~ p ~ Qe q ~
° ~ ~~
00 ~ o. °~D
d ~ d , o
0
,ra ° 15 p q aGn~~~j,'
D a ~` p P
Fig. 5. Till skillnad fran de mesolitiska lokalerna i fig, 1, sa ar boplatserna och fynden av tidigneolitisk karaktar tydligt knutna till inlandet. Den lokaliserande faktoin ar sandmar- ker, huvudsakligen i anslutning till Turinge~sen. Sandmarkerna var under tidigneolitikum bevaxta med adellovskog, i vilken den for primitiv odling 1ampade brunjarden bildades.
Strandlinjen ar utritad 35 m o.h. Kartans bas ar 20 km. —Unlike the mesolithic localities in Fig. 1, the dwelling sites and finds of an early Neolithic character a~~e clearly linked with the inland areas. The localising factor is the sandy soils, chiefly in connection with the Turinge ridge. During the early Neolithic, these sandy soils were covered with fine deci- duous forest, in which the brown soil suitable for primitive cultivation was formed. The shore-line has been drawn at 35 m above sea-level. The baseline of the map is 20 km long,
texter (Czerniak 1994, s. 195). Det bandkeramiska levnadssattet tas dock rote upp av fangstfolket i norr (Hodder 1990, s. 180).
Omlcring 4300-4200 £ Kr. sker en forandring room det bandkera- miska komplexets nordliga gransomrade. Omvandlingen tar sig uttryck i
Socinla te~•ritorier ocJt exognmirelationer
r'1g, b, llet Torsta )ordbrukssamhal- --
let, det bandkeramisk komplexet, etableras over hela Nordvasteuro- pa under mitten av 5000-talet f. Kr.
och nor en nordgrans (A) i norra Tyskland och Polen ca 540 5200 f. Kr. Derma grans forblir statisk i 1000 '~r. Omkring 4300-4200 ska-
pas det vi kallar trattbagarkulturen, e
just i granszonen mellan det band- keramiska komplexet och de norr
doom kvarlevande mesolitiska ~, ]g ~~ ' Q grupperna. Ytterligare ett par hund- j ~~ o
ra ~r efter det att trattbagukulturen ~Q ~
etablerat sig i detta kainomr'~de, ~ ~' omkring 3900 f. Kr., s'e sprids den i
ett slag over hela Danmark, Syd- ~ o
och Mellansverige samt sydostra ~
Norge (B). Den snabba spridningen ~.~~~""—'— `~
kan ses som resultatet av en forand- ~'~ ~~`
ring inom ramen for en mesolitisk `~~ ~,
social enhet. Lokalen Parlangs- 0 500 ,000
berget ar markerad med en stjarna.
(Efter Midgely 1992, s. 20; Hulthen och Welinder 1981, s. 161). —The first agricultural society (the Lineu• Band Pottery complex) was established over the whole of north-wes- tern Europe in the middle of the sixth millenium B.C. and reached its northern boundary (A) in northern Germany and Poland c. 540 5200 BC. This boundary remained static for 1000 yeazs. About 4300-4200 BC, what we call the Funnel-beaker culture, was created just in the boundary zone between the Lineaz• Band Pottery complex and the Mesolithic groups which survived north of it. Another 200 years after the Funnel-beaker culture had established itself in this core region (about 3900 BC), it spread all at once over the whole of Denmark, southern and central Sweden and south-eastern Norway (B). This rapid spread may be regarded as the result of a change within the framework of the Mesolitic social unit. The Parlangsberget site is marked by a star. (After Midgely 1992, p. 20, and HulThen & Welinder 1981, p. 161).
ett andrat bosatfiingsmonster, nya former av materiell kultur och en for- andrad social struktur (Hodder 1990, s. 141 f.; Midgely 1992, s. 475 f.).
Resultatet blir det vi kallar trattbagarkultur. Ett par hundra ar efter att derma forandring genomforts i Nordtyskland och Polen, omkring 3900 f. Kr., sprids den nya foreteelsen mycket snabbt over hela Danmark, Syd- och Mellansverige samt sydostra Norge, dvs, over en region som tidigare hyst en befolkning med en fangstekonomi. Detta sker inte steg- vis, utan samtidigt over ett omrade som mater 75 mil fran syd till nord
17
Fredrik Hallgren
(fig. 4), Den snabba spridningen ar svar att forklara i termer av migra- tion i klassisk mening, da en invandring med etablering av bosattning over en sedan stor yta maste ske gradvis under loppet av en langre tids- rymd (Hulthen & Welinder 1981, s. 172; Zvelebil 1986, s. 184). Istallet torde man fa se trattbagarkulturens uppdykande som resultatet av en for- andring inom det mesolitiska samhallet.
Constandse-Westermann &Newell har i en rad studier visat att sen- tida jagare—samlare-samhallen ar oiganiserade enligt en trestegshierarki av skilda strukturella sociala enheter: band, dialektstam och sprakfamilj (Constandse-Westermann &Newell 1989; Newell et al. 1990), I en stu- die av Europas mesolitikum har de pavisat en indelning enligt samma princip. Dessa strukturer utgor forum for, och dirigerar i viss min, kon- takten mellan olika lokalgrupper. Ett medium for kontakter ar gifter- malsforbindelser, som vanligen upprattas utanfor det egna bandet. Bero- ende p~ graden av social komplexitet, upprattas de inom den egna dia- lektstammen eller sprakfamiljen (Constandse-Westermann &Newell 1989, s. 112 f.). Giftermal mellan tva personer med olika geografisk be- lagenhet medfor att den ena parten flyttar fran sin egen till sin gemals familj. Hos etnografiskt kanda jagare och samlare forekommer naval uxori- som virilokal bosattning, med oveivikt for det senate (Service 1979, s. 35-36), I Constandse-Westermann & Newells studie over me- solitikums exogamirelationer konstaterar de tva fall av vuilokalitet och ett fall av uxorilokalitet (Constandse-Westermann &Newell 1988, s, 92).
De ibland 1angvaga giftermalsforbindelserna got att peisoner upp- fostrade enligt ett visst kulturellt monster regelbundet flyttar till omra- den som kan hysa andra traditioner. Kunskaper dessa personer bar med sig kan saledes spridas inom den sociala enhet som rymmer exogami- relationerna. Huruvida nyheter tas upp av mottagarna ar beroende av om foreteelsen ar kulturellt accepterbar i den nya kretsen. Derma typ av gif- termalsforbindelser hat existerat under hela mesolitikum och ar en del- forklaring till att visa teknologiska/kronologiska horisonter overen- stammer over stora omr~den.
Nagonting som utmarker spridningen av nya foreteelser genom exo- gamirelationer ar att kunskap bunden till det ena eller andra konet sprids olika val, beroende pa vilka postmaritala bosattningsregler nom gallt.
Trattbagarkulturens uppdykande i Malardalen kan illustrera detta feno- men. Kunskapen att gora trattbagarkeramik och att odla sprids mycket
Socinla territorier ocl~ e~-ogamirelationer snabbt till detta omrade, medan kunskapen att bearbeta flinta saknas.
Nar man ateranvander tunnackiga flintyxor (vilka forts till Malardalen som fardiga redskap), goys ombearbetningen av personer som rote be- harskar flintan som ramaterial (Sundstrom in press; Dr. Kjell Knutson muntligen 1993). Detta antyder en lokaliseringsregel dar det kon som beharskar odlingens och keramikteknologins hemligheter, men rote flinthantverket, flyttat pa sig,
Om man godkanner hypotesen ovan, att jordbruket som ekonomisk foreteelse introducerats i det mesolitiska samhallet room ramen for kvinnors samlande, antyder spridningen av detsamma att en virilokal bosattningsregel forkommit, dvs. en bosattning hos mannens familj efter giftermalet. Nar sa trattbagarkulturens materiella och ideologiska tradi- tioner tas upp och accepteras nagonstans i det mesolitiska sociala nat- verket, dvs. nar den ideologislza neolitiseringen genomfors, kan de ytt- ringar som bars upp av kvinnor spridas mycket snabbt room aktenskaps- natverket. Kvinnornas roll i detta kan ses som en passiv funktion av den radande samhallsstrukturen och reglerna som Styr exogamirelationerna, men ocksa som ett aktivt handlande, da det aldrig kan ha varit sjalvklart att de nyheter de fort med sig skulle accepteras i den nya gruppen (Wat- son &Kennedy 1991, s. 267-269). I sammanhanget kan man fraga sig hur de aktenskapspartners som samtidigt flyttade soderut vid giftermalet paverkade utformningen av den sydskandinaviska trattbagarkulturen?
Samtidigt som aktenskapsnatverket utgor forum for en sadan sprid- ning sa utgor det ocksa ramen for hur langt derma spridning nar. Det innebar att omradet over vilket den nya foreteelsen sprids, definierar omfattningen av aktenskapsnatverket fram till derma tidpunkt. Den ti- digneolitiska trattbagarkulturens utbredning i Skandinavien definierar salunda omfattningen av en senmesolitisk social enhet,
En vink av vad detta territorium kan tankas representera, fas av Con- standse-Westermann & Newells studier (Constandse-Westermann &
Newell 1988; Newell et al, 1990). De utgar fran antagandet att visa smycken och ornament uttrycker innehavarens etniska identitet. Genom en statistisk analys av mesolitiska smyckens och ornaments rumsliga spridning, presenterar de tolkningar dar det mesolitiska Vasteuropa de- las in i sociala territorier. Territorieindelningen foljer den ovan omtalade trestegsprincipen: band — dialektstam — sprakfamilj,
Det omrade som neolitiseras i Skandinavien i samband med hattba- garkulturens uppdykande, overenstammer forvanansvart val med terri-
19
Fredrik Hallgren
Sus Tribe e _ Colu~Aella 7rtbe r•1 ,_., ~1, Patella Tribe
~•••.•~~ Nassa Tribe ~~
~ ~y ~ g ~
l~ ~ ~`
~~ e
s-,, e_ -- o o
~1, ~~_ J _ -~
-. - ~~—
,; -; -~r -
_._-
:~: -- .a
:; ~'
toriet for den senmesolitiska dialektstam Constandse-Westermann &
Newell prosaiskt benamner sus tribe (fig. 7). Nordgransen for sus t~zbe i figuren ar artificiell, da de ornament som definierar dens utbredning be- star av organiskt material, en kategori som sallan eller aldrig bevaras pa Mellansveriges boplatser. Utifran trattbagarkulturens utbredning fore- slas salunda en modifiering av sc~s tribes territorium till att omfatta Mel- lansverige upp till Vastmanland och Uppland samt sydostra Norge. Al- ternativt kan omradet mellan sips tribes nordgrans, och trattbagarkultu-
Sociala territorier och eaognmirelatiorter
tens nordgrans, ses som territorium for ytterligare en eller Hera dialekt- stammar, som isafall ingar i samma aktenskapsnatverk som says tube.
En arbetsmodell kan alltsa formuleras dar omradet fran Nordtyskland till Malardalen ses som territorium for en senmesolitisk social enhet.
Enligt modifieringen av Constandse-Westermann & Newells resultat kan enheten tolkas som en dialektstam. Modellen kan tjana som ut- gangspunkt for en met ingaende diskussion av strukturella saraband i tid och rum. Ett Batt att komma vidare vote att utga fr~n en serie arkeolo- giskt urskiljbara lokalgrupper, for att sedan bygga vidare till stone strukturella enheter som band, dialektstammar och sprakfamiljer, Till detta finns anledning att aterkomma langre fram.
Man kan vidare anta att det senmesolitiska sociala natverket bryts net i saraband med att levnadsmonstret andras hos de forna jagarna—samla- ina. Kanske byggs ett nytt, li~~ecrge-baserat natverk upp, n~got som skul- le forklara stora skillnader i materiell kultur mellan narbelagna omra- den, samtidigt som det firms stora likheter mellan meta avlagsna regio- ner (Madsen 1987; Hallgren in press). Fragan, i vilken man samhallsfor-
Fig. 7 (s. 20). Constandse-Westermann & Newells tolkning av det senmesolitiska Vast- europa itermer av territorier for fyra dialektstammar (Constandse-Westermann &Newell 1989, fig. Sb, s. 84). Utifr~n etnografiska analogies forvantades omr~det hysa omkring elva dialektstammar. Att endast fyra gick att urskilja i deras studie forklaras med det ar- keologiska kallmateriale[s brister (Newell et al. 1990, s. 381). Den i figuren benamnda dialektstammen "sus tribe", hat en utbredning som delvis stammer val med den skandina- viska h•attbagarkulturens utbredning (fig. 6). Nordgransen for "sus tribe" i figuren ar arti- ficiel, da de types av u~keologiskt material som definierar dess utbredning ej bevaras i Mellansveriges sura jordar. Utifran trattbagarkulturens utbredning (fig. 6) foresl'~s s~lunda en modifiering av "sus hibes" Cenitorium till att omfatta Mellansverige upp till Vastman- land och Uppland samt sydostra Norge. — Constandse-Westermann &Newell's inteipreta- tion of late-Mesolithic western Europe in terms of the territories of four dialect tribes (Constandse-Westermann &Newell 1989, Fig. Sb, p. 84). Judging by ethnographic analo- gies, it was expected that the region would contain about eleven dialect tribes. The fact Chat only four could be distinguished in their study is explained by the deficiencies in the archaeological source material (Newell et al. 1990, p. 381). The dialect tribe named the
"sus h~ibe" in the figure has a distribution which in part agrees well with that of the Scan- dinavian Funnel-beaker culture (Fig. 6). The northern boundary for the "sus tribe" in the figure is an artificial one, as the types of archaeological material which define its distribu- tion are not preserved in the acid soils of central Sweden. Thus, from the dish~ibution of the Funnel-beaker culture (Fig. 6), a modification of the territory of the "sus hibe" is sug- gested, to include cenh~at Sweden up to Vastmanland and Uppland, together with south-eastern Norway,
21
Fredrik HaAgren
andringen i samband med den ideologiska neolitiseringen forandrade konsrollerna, ar vard en tanke. Skulle en kombinerad mal- och slipsten kunna forekomma pa en trattbagarboplats?
Tack till Asa Lm~sson. som forst gjorde mig uppn~drizsam pa det ur kons-
~•ollsperspelztil~ paradoa:alct med cden. ko»~binernde n2al/slipstenen.
Summary
In the spring of 1994, a part of the late Mesolithic site of Parlangsberget, in Overjarna parish, Sodermanland, was excavated. During the end of the Late Mesolithic and the first part of the Early Neolithic, the site was situated on the shore of the contemporary Littorina Sea, 35 m. above present sea level.
The site displays a normal, late Mesolithic site-inventory, consisting mainly of knapped quartz, including transverse arrowheads, and to a lesser extent knapped greenstone. In contrast to most coastal Mesolithic sites, the analysed soil samples from Parlangsberget have very low phosphate values. This can be taken as an indication that the processing of meat was not a primary activity at the locality. The total absence of preserved osteological material, despite water sieving with a 2 mm mesh, does not contradict this idea. A possible interpretation is to see the site as a specialized collection locality for vegetable foodstuffs. The presence of a combined grinding and axe-polishing stone fits well into this scenario. As a specialized gathering site, Parlangsberget was proba- bly used temporarily by a part of a local band, with a base camp some-
where else in the archipelago.
One of the basic principles in band societies is a gender-based divi- sion of labour. A specialized gathering site can thus be seen as most fre- quently used by one sex, In most ethnographic examples, the collecting of vegetables is a female task. If this has relevance for pre-history, Parl- angsberget could be seen as a temporary site, used by women on collec- tion forays. In this discussion the gender paradox inherent in the grind- ing and axe-polishing surfaces of the quernstone is interesting. Accord-
Socials territorier och exogn»tirelntior2er ing to cross-cultural ethnographic studies of non-stratified societies, grinding is exclusively a female task, while axe manufacture is de- scribed as a male one. Furthermore, grinding stones are described as sta- tus-laden tools, which are used only by their owners. One of these eth- nographic generalisations is obviously not valid in the case of Parlangs- beiget.
Critical reviews of ethnographic descriptions have showed that these are often based on an ethnocentric, male perspective. Examples of soci- eties in which women made their own stone tools, including axes, are quoted, and it is suggested that the gender paradox that seems to be ap- parent in the combined grinding and axe-polishing stone, is a paradox only in our own society. Thus Parlangsberget can be interpreted as a gathering site, used by women who manufactured the tools needed for their activities at the site.
The grinding stone is of a type previously known only from Neolithic contexts. The dating, which locates Parlangsberget in the transition be- tween the Mesolithic and the Neolithic, opens up the possibility that the grinding stone should be associated with the introduction of agriculture in the region. Indications of Mesolithic agriculture from different sites in southern and central Sweden are briefly discussed, and a reinterpreta- tion of the pollen-analytical evidence from Mogetorp, Sodermanland is suggested. At the Ovre Mogetorp Bog, S. and M,-B. Florin (1958) found traces of two agricultural phases in the interva14360-3970 BC, which they associated with the nearby Funnel-beaker site. It is here suggested that the first of the two phases, characterized by a small impact on the environment, is in fact of Mesolithic date and should be associated with the Mesolithic occupation at Mogetorp. It is suggested that asmall-scale horticulture was introduced in late Mesolithic society, an economic change preceding the ideological neolithisation.
Around 5400-5200 BC, the Linear-Band Pottery Culture, and with it the first farming economy, was established over large parts of the Euro- pean continent. The northernmost Linear Band Pottery settlements are situated in Poland and northern Germany, only some 100 km from the southern Erteb~lle sites. The border between the farmers in the south and the hunter—gatherers in the north was stable for 1000 years. When the spread of the neolithic way of life, manifested in the appearance of the Funnel-beaker Culture, advances north of this border around 3900 BC, the change occurs simultaneously over the whole of southern Scan-
23
Fredrik HnlTgren
dinavia up to and including central Sweden. It is proposed that the spread should be seen as a transformation within late Mesolithic society.
With reference to ethnographic accounts of social organisation among hunters and gatherers, it is suggested that the area of Denmark, south-eastern Norway and southern and central Sweden was the terri- tory of a late Mesolithic dialect tribe. Marriage exchange between dif- ferent exogamous bands within the dialect tribe is seen as the medium for the spread of the knowledge of the new way of life, indicated by the presence of the grinding stone at Parlangsberget, The existence of this territorial social unit accounts for the simultaneous apperance and the sharp geographical limits of the new phenomenon: the Scandinavian Funnel-beaker Culture.
It is probable that the social network of late Mesolithic society under- went acomplete change with the creation of the Funnel-beaker Culture.
Maybe a new, lineage-based society was formed. One may wonder how the gender roles changed during the transformation of the social struc- ture. Is it possible to find a combined grinding and axe-polishing stone at aFunnel-beaker site?
English revised by Neil Tomki~~iso~7.
Referen~ser
Andersen, S. H. &Johansen E., 1992. An early neolithic grave at Bjornsholm.
Journal of Danish Archaeology 9.
Andersen, S. T., 1989. [Review of:] H. Goransson, Neolithic man and the forest environment around Alvastra pile dwelling. Journal of Danish Archaeology 8.
Andersen, S. T., 1993. Early- and middle-neolithic agriculture in Denmark: pol- len spectra from soils in burial mounds of the Funnel Beaker Culture. Journal of European Archaeology 1.
Bonsall, C. (red.), 1989. The mesolithic in Europe. Papers presented at the third international symposium. Edinburgh.
Browall, H., 1986. Alvastra p~lbyggnad, social och ekonomisk bas. Theses and papers in North-European Archaeology 15. Stockholm.
Cook, S. F. & Heizer, R F., 1968. Relationships among Houses, Settlement Are- as and Population in Aboriginal California. I: Chang, K. C. (red.), Settlement Archaeology. Palo Alto.
Sociala territorier oclt exoga»rirelationer Constandse-Westerman, T. S. &Newell, R. R., 1988. Patterns of exhaterritorial ornament dispersion: An approach to the measurement of mesolithic exoga- my. Rivista di Antropologia 66.
- 1989. Social and biological aspects of the Western European Mesolithic po- pulation structure: a comparison with the demography of North American Indians. I: Bonsall, D. (red.) 1989.
Czerniak, L., 1994. Wczesny i srodkowy okres neolitu na Kujawach, 5400- 3650 p.n.e. (Early and middle period of the neolithic in Kuiavia. 5400-3650 BC). Polska Akademia Nauk, Instytut Archeologii i Etnologi. Poznan.
Ehrenberg, M., 1989. Women in prehistory. London.
Erikson, T., Fagerlund, D. & Rosborg, B., 1994. Sten- och jarn~aldersbonder i Frotorp. Fran Bergslag och Bondebygd.
Fischer, A., 1982. Trade in danubian shaft-hole axes and the introduction of neolithic economy in Denmark. Journal of Danish Archaeology 1.
Florin, M.-B., 1958. Pollen-analytical evidence of prehistoric agriculture at Mo- getorp neolithic settlement, Sweden. I: S. Florin 1958.
Florin, S., 1938. Vr~kulturen. En oversikt over de senaste Arens undersokningar av sormlandska jordbrukarboplatser fran aldre neolitisk tid. Kulturhistoriska studier tillagnade Nils t~berg. Stockholm.
- 1958. Vrakulturen. Sten~ldersboplatserna vid Mogetorp, Ostra Vr~ och Bro- kvarn. Stockholm.
Gero, J. M. & Conkey, M. W. (red.), 1991. Engendering archaeology. Women and prehistory. Oxford.
Gero, J. M., 1991. Genderlithics: womens roles in stone tool production. L• Gero
& Conkey (red.) 1991.
Gramsch, B. (red.), 1981. Mesolithikum in Europa 2. Internationales Symposi- um Potsdam, 3. bis 8. April 1978. Bericht Veroffenlichungen des Museum fur Ur- and Fruhgeschichte Potsdam 14/15. Potsdam.
Goransson, H., 1995. Alvasri•a pile dwelling, palaeoethnobotanical studies. The- ses and Papers in Archaeology. N. S. A:6. Lund.
Hallgren, F., Bergstrom, t~. &Larson, ~., 1995. Parlangsberget, en kustboplats fr~n overg~ngen mellan senmesolitikum och tidigneolitikum. Tryckta rap- porter fr~n Arkeologikonsult AB 13. Upplands Vasby.
Hallgren, F., in press. Maritima resurser som socialt och rituellt fokus hos Mel- lansveriges trattbagarkultur. I: Westphal, J. (red.), Kontaktstencil fran Kon- taktseminariet 1994. Arhus.
Hallgren et al., in press. Skogsmossen-rapporten, Arkeologikonsult AB. Upp- lands Vasby.
Hodder, I., 1979. Social end economic stress and material culture patterning.
American Antiquity 44:3.
- 1990. The domestication of Europe. Structure and contingency in neolithic societies. Oxford.
Hulthen, B. & Welinder, S., 1981. A stone age economy. Theses and papers in North-European archaeology ll. Stockholm.
Jennbert, K., 1984. Den produktiva g~van. Tradition och innovation i Sydskan-
25
Fredrtk Hallgren
dinavien for omkring 5300 ar sedan. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°. Nr. 16. Lund.
I~~istiansen, K., 1994. Neolithic farming practice — an archaeological response to the Goransson hypothesis. Fornvannen 88.
Larson, M., 1992. The Early and Middle Neolithic Funnel Beaker Culture in the Ystad area (Southern Scania). Economic and social change, 3100-2300 BC. L• Larson, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (red.), The Archaeology of the Cultural Landscape. Field Work and Research in a South Swedish Rural Region. Stockholm.
Lekberg, P. et al., in press. Fagelbackenrapporten. Arkeologikonsult AB. Upp- lands Vasby.
Lindstrom Holmberg, C., 1993. Sadelformade malstenar fran yngre stenalder.
"Grind my dear one, let her grind". Rapport 2, Flatenprojektet. Statens His- toriska Museum / Institutionen for arkeologi, Uppsala universitet.
Newell, R. R,, 1981. Mesolithic Dwelling Structures: Facts and Fantasy. I:
Gramsch, B. (red.) 1981.
Newell, R. R., Kielman, D., Constandse-Westermann, T. S., van der Sanden, W.
A. B. &van der Gijn, A., 1990. An inquiry into the ethnic resolution of me- solithic regional groups. The study of their decorative ornaments in time and space, Leiden.
Madsen, T., 1987. Where did all the hunters go? An assessment of an epoch-making episode in Danish prehistory. Journal of Danish Archaeology 5.
Midgely, M. S., 1992. TRB Culture, the first farmers of the North European Plain. Edinburgh.
Person, P., 1987. Etapper i lantbrukets spridning. En rekonstruktion utifran de tidigaste sparen i Nordvasteuropa. Gotarc serie C. Arkeologiska Slcrifter 4.
Goteborg.
Service, E. R., 1979. The Hunters. Foundations of Modern Anthropology Series.
Prentice Hall, Englewood Cliffs.
Skaarup, J., 1990. Burials, votive offerings and social structure in early neolithic farmer society of Denmark. I: Jankowska, D. (red.), Die Trichterbecherkul- tur. Neue forschungen and hypotesen. Material des Internationales Symposi- ums, Dymaczewo, 20-24 September 1988. Poznan.
Sundstrom, L,, in press. Flintan pa F~gelbacken. I: Lekberg, P. et al., in press.
Thomas, J., 1991. Rethinking the neolithic. Cambridge.
Thorsberg, K., 1984. Analys av boplatser, teori och metoder. Med exempel fran den senglaciala boplatsen Segebro. C-uppsats i arkeologi. Uppsala universi- tet.
Watson, P. J. &Kennedy, M. C., 1991. The development of horticulture in the Eastern Woodlands of North America: womens role.. L• Gero & Conkey (red.) 1991.
Welinder, S., 1977. The mesolithic stone age of eastern middle Sweden. Anti- kvariskt arkiv 65.
Westergaard, B., 1993. Halland, Snortorps socken, Snostorp 20:4, Raa 96. Ar-
Sociala territories ocl~ exognmirelatio~~er keologisk undersokning 1991. Hallands lansmuseer, Uppdragsverksamhe-
ten. Halmstad.
Zvelebil, M., 1986. Mesolithic societies and Che transition to farming: problems of time, scale and organisation. I: Zvelebil, M. (red.), Hunters in Transition.
Mesolithic societies of temperate Eurasia and their h•ansition to farming, Cambridge.
~3stmo, E,, 1993. Auve i Sandefjord — sanddynen, snorstempelkeramikken og C14-dateringene. Viking.
27
