VT 2018
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete i specialpedagogik, 15 hp
Den specialpedagogiska yrkesrollen på
skoldatateken
En kartläggande enkätstudie
Malin Gylesjö Maria Hedlund
Handledare: Claes Nilholm
Examinator: Gunnlaugur Magnusson
2
Sammanfattning
I det föreliggande arbetet som har både en analytisk och kartläggande dimension har vi undersökt den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken. Vi menar att arbetet på skoldatateken kan vara ett sätt för speciallärare och specialpedagoger att försöka etablera en ny form av professionsutövning. Vi har använt oss av ett teoretiskt ramverk baserat på professionsteori och av två specialpedagogiska perspektiv; det kategoriska och det relationella perspektivet. För att kunna besvara studiens syfte valde vi att utföra en kvantitativ enkätundersökning. Studien är en totalundersökning, vilket innebär att vi har försökt att undersöka samtliga anställda på skoldatateken i Sverige.
Studien genererade en stor mängd resultat. Bland annat visade resultaten att utbildade specialpedagoger var den största yrkesgruppen på skoldatateken. Det var få speciallärare men det fanns många anställda med andra utbildningar. Arbetet på skoldatateken handlade framför allt om att samarbeta med och handleda pedagoger i kommunala förskolor och skolor i digitala lärverktyg och assisterande tekniker. Mycket liten del av arbetstiden gick till att följa upp och och utvärdera sin egen verksamhet. Studien visade även på en spridning av högt prioriterade mål med verksamheten. När respondenterna fick välja fyra mål utan inbördes ordning som de prioriterade högst var det två alternativ som valdes flest gånger. Det var att verka för att elever får verktyg som inkluderar dem i gruppen och att vara en utbildningsverksamhet inom IT och specialpedagogik.
Arbete med skolutveckling verkade inte ske i någon större utsträckning trots att detta enligt studien, var det tredje vanligast utvalda verksamhetsmålet. Övervägande delen av respondenterna i studien upplevde att medicinska diagnoser inte hade någon betydelse för att få stöd från skoldatateket.
I jämförelse med tidigare forskning bekräftar denna studie att den specialpedagogiska yrkesrollen omfattas av många varierande arbetsuppgifter. Den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken arbetar mest med att samarbeta och handleda pedagoger. Detta innebär en utökad roll och motsäger därmed tidigare forskning där dokumentationen av elever i svårigheter och enskild undervisning av elever upptar en stor del av arbetstiden.
Utifrån Abbotts professionsteori kan vi dra slutsatsen att speciallärare och specialpedagoger i studien förefaller ha en svag jurisdiktion. Det vill säga de har svårigheter med att ensamt få rätten att utföra vissa arbetsuppgifter på skoldatateken. Oavsett utbildning arbetar de anställda på skoldatateken i stort sett med samma arbetsuppgifter.
Nyckelord: specialpedagogik, skoldatatek, webbenkät, professionsteori, specialpedagogiska perspektiv
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Inledning ... 5
Bakgrund ... 7
Skoldatateken ... 7
Likvärdig utbildning ... 8
Forskningsöversikt ... 10
Sökningsförfarande ... 10
Speciallärarens och specialpedagogens yrkesroll i grundskolan i Sverige ... 11
Yrkesrollen på skoldatateken i Sverige ... 13
Teoretiska utgångspunkter ... 15
Professionsteori ... 15
Hur skapas en professionell jurisdiktion? ... 16
Specialpedagogiska perspektiv ... 16
Syfte och frågeställningar ... 18
Metod ... 19
Kvantitativ forskningsansats ... 19
Webbenkät som datainsamlingsmetod ... 19
Urval ... 19
Genomförande ... 20
Databearbetning och analysmetod ... 21
Etiska överväganden ... 21
Studiens trovärdighet, pålitlighet och generaliserbarhet ... 22
Reflektion över metoden ... 23
Resultat ... 24
Bakgrundsdata ... 24
Beskrivning av urvalsgrupp ... 24
Respondenternas anställningsform ... 25
Skoldatatekets organisation ... 25
Skoldatatekets informationsvägar ... 26
4
Skoldatatekets kontaktnät i sin verksamhet ... 26
Resultatanalys utifrån studiens tre frågeställningar ... 27
Vilka arbetsuppgifter kännetecknar gruppen Special respektive Övrigas praktiserande av yrkesrollen på skoldatateken? ... 27
Vilka mål prioriterar gruppen Special respektive gruppen Övriga högst i sin verksamhet? ... 33
Hur upplever gruppen Special respektive gruppen Övriga betydelsen av medicinsk diagnosticering för nyttjandet av skoldatatekets resurser? ... 34
Sammanfattning utifrån forskningsfrågorna ... 35
Vilka arbetsuppgifter kännetecknar gruppen Special respektive gruppen Övrigas praktiserande av yrkesrollen på skoldatateken? ... 35
Vilka mål prioriterar gruppen Special respektive gruppen Övriga högst i sin verksamhet på skoldatateket? ... 36
Hur upplever gruppen Special respektive gruppen Övriga betydelsen av medicinsk diagnosticering för nyttjandet av skoldatatekets resurser? ... 36
Resultatdiskussion ... 37
Diskussion gentemot tidigare forskning ... 37
Sammanfattning av likheter och skillnader mot hur speciallärarens och specialpedagogens profession framträtt i tidigare forskning ... 38
Diskussion gentemot studiens teoretiska utgångspunkter ... 39
Diskussion utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet ... 39
Diskussion utifrån professionsteori ... 39
Konsekvenser av studiens slutsatser för framtida forskning ... 41
Referenslista ... 42
Appendix 1. Missivbrev och webbenkät ... 44
Appendix 2. Förkortningar och förklaringar till figur 1 ... 63
Appendix 3. Figurer och tabeller ... 64
5
Inledning
Under våra år som verksamma speciallärare och de senaste tre åren även som speciallärarstuderande har vi funderat mycket över våra arbetsuppgifter och yrkesroll i skolan. Vi har båda upplevt att det är svårt att få gehör för sin egen tolkning av yrkesrollen och att vi ofta utför sysslor som vi egentligen inte har utbildning för eller som vi vet inte ger någon effekt för elevernas ökade måluppfyllelse. Eftersom speciallärares och specialpedagogers yrkesroll saknar tydliga riktlinjer och arbetsbeskrivningar är den öppen för olika tolkningar (Göranssson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015, Möllås, Gustafson, Klang & Göransson, 2017). Detta innebär att hur den enskilda skolan identifierar och hanterar skolsvårigheter blir mycket väsentligt för hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas. Den specialpedagogiska yrkesrollen innebär ofta en stor mängd arbetsuppgifter av mycket varierande karaktär. (Göransson et al., 2015, Möllås et al, 2017). I skollagen och i andra dokument som styr skolan finns inget specifikt skrivet om den specialpedagogiska yrkesrollen mer än att det ska finnas tillgång till specialpedagogisk kompetens så att elevernas behov av sådana insatser kan tillgodoses och att specialpedagogiska insatser ska omfattas av elevhälsan. Med utgångspunkt i tidigare forskning och information om skoldatatekens verksamhet vill vi skapa mer kunskap om speciallärares och specialpedagogers arbetsuppgifter på skoldatateken, främst riktat mot deras yrkesroll. Utöver den specialpedagogiska yrkesrollen är skoldatateken som fenomen intressant i sig att undersöka eftersom verksamheten till en början är statligt styrd och finansierad. Verksamheten är dessutom ej tidigare beforskad eller utvärderad i någon större utsträckning. När vi samtalar om skoldatateken med studiekamrater och kollegor är det flertalet som inte vet vad verksamheten innebär eller att det ens existerar en sådan verksamhet.
Skoldatateken ska utifrån begreppen inkludering och jämlikhet, ge elever med funktionsnedsättningar bättre möjligheter att nå skolans mål genom att kompetensutveckla pedagoger i digitala lärverktyg och assisterande tekniker.
Det har gjorts en stor databearbetning i studien och på grund av tidsbrist så delades respondenterna in i två grupper. Vi kommer framöver i studien att använda benämningen gruppen Special för att refera till de yrkesverksamma speciallärare och specialpedagoger på skoldatateken.
Skoldatateksanställda med annan utbildning kommer vi att benämna som gruppen Övriga.
Det är dock vårt intryck av en mer övergripande jämförelse att speciallärarna och specialpedagogerna i vår studie inte förefaller skilja sig markant åt i sina svar.
Arbetet med denna studie har skett i flera steg och har fortlöpt under en begränsad tidsperiod.
Första steget var att söka och samla in relevant och aktuell forskning för denna studie. Vi gjorde sökningarna tillsammans men delade sedan upp arbetet. Maria har arbetat med avsnitten om
6
likvärdig utbildning och specialpedagogiska perspektiv. Malin har utformat avsnitten om speciallärares och specialpedagogers yrkesroll och beskrivning av skoldatateket och dess verksamhet. I de teoretiska utgångspunkterna har Malin haft huvudansvaret för avsnittet om professionsteori och Maria har haft huvudansvaret för avsnittet om specialpedagogiska perspektiv.
Andra steget var att utforma en webbenkät och detta var ett gemensamt arbete. Vi letade även efter blivande respondenters kontaktuppgifter tillsammans. Själva utskicket av webbenkäten genomfördes av Maria. Det tredje steget innebar att vi sammanställde den insamlade empirin tillsammans. Under hela arbetets gång har vi haft tät kontakt med varandra. Vi har diskuterat och gett feedback kontinuerligt på varandras texter. Slutligen, som ett fjärde och sista steg skrevs en gemensam diskussion.
Vi har av utrymmesskäl valt att ta bort flertalet figurer och tabeller från resultatdelen. Dessa finns i appendix 3.
7
Bakgrund
I följande kapitel ges först en beskrivning av skoldatateken för att klargöra syftet med en sådan verksamhet. Eftersom skoldatateken ligger under Specialpedagogiska skolmyndigheten och att denna myndighet ska arbeta för en likvärdig utbildning och utgå från barnets bästa så följer en kort redogörelse för vad skollagen skriver om detta. Detta avsnitt följs av vilka perspektiv som kan antas då man ser på kunskap och svårigheter inom den specialpedagogiska forskningen. Vi menar att hur skolan ser på en likvärdig utbildning och vilket perspektiv som antas påverkar vilka arbetsuppgifter som utförs av de anställda på ett skoldatatek.
Skoldatateken
En försöksverksamhet med uppbyggnad av skoldatatek i sex kommuner startade 2002 (Ahrnéll, Drufva, Fernandi, Gisterå, Hansson, Hiller, Holmgren, Lavsund & Nilsson, 2005). Idag (läs 2015) har flertalet kommuner i Sverige tillgång till ett skoldatatek eller någon liknande verksamhet (Branting, 2015). Ett skoldatatek är en övergripande kommunal verksamhet som arbetar för att pedagoger i olika skolformer ska kunna utveckla kompetens och arbetsmetoder i syfte att ge elever med funktionsnedsättningar bättre möjligheter att nå målen i skolan genom att använda sig av digitala lärverktyg och assisterande tekniker. Skoldatateken ska utifrån begreppen inkludering och jämlikhet arbeta praktiskt i skolan (Branting, 2015). Från början var det mest arbete kring elever i koncentrationssvårigheter och i läs- och skrivsvårigheter men idag (läs 2015) vänder skoldatateken sig även i större omfattning till alla elever (Branting, 2015). Skoldatateket ska även gärna vara delaktiga och utveckla den strategiska it-utvecklingen på skolorna i kommunen. Bemanningen på skoldatateken varierar men det vanligaste är att det finns en heltidsanställd specialpedagog eller speciallärare (Branting, 2015).
Skolhuvudmän kan ansöka om SIS-medel till uppstart av ett skoldatatek. SIS-medel är ett statsbidrag för utvecklingsprojekt för särskilda insatser i skolan och delas ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Efter ett år är all drift av skoldatateket helt och hållet skolhuvudmannens eget ansvar och egen kostnad, men sedan 2018 är det möjligt för alla skoldatatek att söka nya medel för utveckling av sin verksamhet (informationen är hämtad från www.spsm.se/sis). Specialpedagogiska skolmyndigheten styrs utifrån en förordning med instruktion från Utbildningsdepartementet (SFS nr: 2011:130, 1-3 §). Förordningen innebär att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska arbeta för en likvärdig utbildning och annan verksamhet för alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Utbildningen och verksamheten ska vara av god kvalité och ske i en trygg
8
miljö. Myndigheten ska även bidra till att ge barn goda förutsättningar för utveckling och lärande och arbeta för en högre måluppfyllelse för elever och vuxenstuderande. Detta innebär att myndigheten ska ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor till huvudmän som ansvarar för utbildning inom skolväsendet och internationella skolor enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även huvudmän med ansvar för utbildningen vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. skollagen och annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap. skollagen ska få råd och stöd i dessa frågor från Specialpedagogiska skolmyndigheten. För dessa fyra verksamheter ska myndigheten anordna och medverka i kompetensutveckling, bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet och ställa samman och sprida kunskap om betydelsefulla forskningsresultat för det specialpedagogiska området. Myndigheten ska samordna jämställdhetsperspektivet och perspektivet mänskliga rättigheter i verksamhetens arbete. De ska utgå från barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnens rättigheter och noggrant undersöka konsekvenserna för barn och elever, i sin verksamhet (SFS nr: 2011:130, 16§).
Likvärdig utbildning
I skollagen §3 framgår det att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. För elever med olika funktionsnedsättningar gäller det att undervisningen motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser. Att motverka funktionsnedsättningens konsekvenser innebär att läraren tar hänsyn till elevens olika behov i alla lärmiljöer och i undervisningsprocessen. För elever i läs- och skrivsvårigheter kan det innebära att de behöver kompensatoriska hjälpmedel i flera eller i alla ämnen och inte enbart i några få. Ahlberg (2013) menar att verksamhetens organisation ska utgå från att elever är och har rätt att vara olika och att skolans uppdrag är att utforma verksamheten så att den passar alla elever. I skollagen står det i de inledande bestämmelserna att skolväsendet vilar på demokratins grund. Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Dessutom i Skolverkets Allmänna råd om arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd (2013) står det att skolan ska stödja elever som har svårigheter att nå målen och som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Det finns dock ingen definition i skollagen av vad särskilt stöd är. I skollagen står det skrivet att det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör, vilket gör att stödinsatserna kan se väldigt olika ut och ger möjlighet till flexibla lösningar och åtgärder på individ-, grupp- och skolnivå. Ahlberg (2013) anser att traditioner och koder på den
9
lokala skolan är av betydelse. Även tillgång till kompetent personal inom olika områden och nivåer i verksamheten är viktig.
Som denna genomgång av styrdokument visar ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt. I skollagen står det att skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. För elever med olika funktionsnedsättningar gäller det att undervisningen motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser.
10
Forskningsöversikt
I detta kapitel redovisas först sökningsförfarandet av tidigare forskning. Därefter presenteras forskningen i två avsnitt. Första avsnittet behandlar den specialpedagogiska yrkesrollen i Sveriges grundskolor. Vi har då valt att begränsa oss till svensk forskning dels på grund av att mycket av forskningen kring den specialpedagogiska yrkesrollen idag till största del är gjord i Sverige och dels för att studiens fokus ligger på skoldatateken som finns i Sverige. Andra avsnittet tar upp yrkesrollen på skoldatateken. Studien som ligger till grund för avsnittet är inte knuten till någon forskning men vi väljer ändå att redovisa denna för att den är viktig eftersom det är den enda i sitt slag.
Sökningsförfarande
Vi började med att söka väldigt brett inom det specialpedagogiska forskningsfältet genom sökordet speciallärare* (trunkera med asterisk (*) för att hitta ord med varierande ändelser och avledningar) via söktjänsterna Swepub och Libris. Det blev flera tusen träffar. Vi kombinerade då andra sökord tillsammans med speciallärare; speciallärare*samverkan och speciallärare*samverkan*uppdrag. Sedan använde vi engelska sökord. Vi började med special education teacher* via söktjänsten Education Source och utökade sedan till sökorden special education techer complex role, Då fick vi flertalet träffar med begreppen SENCO (Special Education Needs Coordinators), SNE (special needs educator) och children with SEN (special educational needs). Vi utökade de föregående sökorden med sökordet primary school och secondary school. Utifrån dessa sökningar valde vi ut artiklar och rapporter utifrån vad vi ansåg som relevant och intressant för denna forskningsöversikt. All utvald forskning är peer reviewed och utgiven mellan åren 2011–2017.
Vi smalnade sedan av ämnesområdet genom att bara intressera oss för själva yrkesrollen på skoldatatek. Då vi använde oss av sökordet skoldatatek* på söktjänsten Swepub blev det noll antal träffar. När vi använde samma sökord på söktjänsten Libris, fick vi fem träffar. Av dessa träffar var det två rapporter från Konsensusprojektet av Mats Myrberg (2003, 2006), en rapport från ett lokalt Skoldatatek (1996), en studie skriven av Ylva Branting med uppdrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) och en film om inkludering och skoldatatek från Utbildningsradion (2015).
Dessa studier är inte peer reviewed. Nedan väljer vi ändå att redovisa studien av Branting (2015) för att studien är viktig eftersom det är den enda i sitt slag. Studien sammanställer två rapporter;
Skoldatatekens behov av stöd. Resultaten av en enkätundersökning hösten 2014 (Branting, 2014) och Utvärdering av skoldatatekens effekter (Wilton, 2010). Den sistnämnda studien kom inte upp på
11
söktjänsten Libris. Den laddade vi ner från Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsida.
Branting (2015) har på uppdrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten gjort sammanställningen. Sammanställningen är inte knuten till någon forskning och resultaten bygger enbart på professionernas (skoldatateksanställdas) egna erfarenheter och upplevelser av sin verksamhet på skoldatateket.
Speciallärarens och specialpedagogens yrkesroll i grundskolan i Sverige
Specialpedagogik är ett komplext kunskaps- och forskningsområde som innefattar flertalet arbetsområden och olika roller. Ofta måste dessa roller hanteras av en och samma person i skolverksamheten. Den komplexa yrkesrollen kan liknas vid den undervisande mångsysslaren (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015, s.28) eftersom den specialpedagogiska yrkesrollen i grundskolan ofta innebär en stor mängd arbetsuppgifter av mycket varierande karaktär. Göransson et al., (2015) har med sin enkätstudie Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning försökt hitta en representativ helhetsbild av specialpedagogers och speciallärares yrkesroll. Studien omfattar alla som tog en svensk specialpedagog- eller speciallärarexamen åren 2001/2007/2008. Denna rapport har sin teoretiska utgångspunkt i professionsforskningen men även i utbildningsfilosofin. Utbildningsfilosofin utgår från att skolors arbete, till exempel skolans hantering av skolproblem, ska ses i ljuset av vad skolor ser som undervisningens mening och mål. Eftersom det finns olika idéer om vad skolans främsta uppgifter är styr detta också hur skolan känner igen skolsvårigheter (Göransson et al., 2015). Enkätstudiens resultat visar att speciallärare och specialpedagoger gör anspråk på ett brett men begränsat kunskapsområde men att det är av stor betydelse för yrkesrollens arbetsuppgifter var i skolan den utövas och vilken anställningsform den har (Göransson et al., 2015). Speciallärare och specialpedagoger som är yrkesverksamma i grundskolan är utbildade och anser sig vara väl förberedda för att samarbeta med kollegor, föräldrar och andra intressenter i pedagogiska ärenden, handleda lärare och att arbeta förebyggande och utveckla inkluderande lärmiljöer i skolan. Men deras arbetsuppgifter består främst av enskild undervisning med elever, dokumentation och utvärdering av åtgärdsprogram, samarbete med elevhälsan och föräldrar och rådgivning till lärare (Göransson et al., 2015). Speciallärare och specialpedagoger förväntas ha betydande inflytande över undervisningen av elever i behov av särskilt stöd i Sverige (Klang, Gustafsson, Möllås, Nilholm &
Göransson 2015, Göransson, Lindqvist & Nilholm, 2015). Lärare och förskollärare behöver ha en speciallärarexamen (eller en specialpedagogexamen som uppfyller vissa kriterier) för att kunna få behörighet att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd. Behörigheten i lärarlegitimationen avgörs av specialiseringen i examen (Skolverket, 2016). Yrkesgruppen ska även
12
kunna identifiera och arbeta med skolsvårigheter (Klang et al., 2015, Göransson, Lindqvist &
Nilholm, 2015). Men speciallärare och specialpedagoger har svårt att göra anspråk på identifiering av skolsvårigheter eftersom flera andra yrkesgrupper som lärare, assistenter, skolpsykologer och skolsköterskor förväntas delta och påverka arbetet med att identifiera skolsvårigheter (Göransson et al., 2015).
Speciallärare och specialpedagoger representerar oftast en jämlik och relationell syn på elever i behov av särskilt stöd och utbildning, där kunskap, omsorg och fostran förenas till en helhet. I en relationell syn anses det som grundläggande för barns och elevers lärande och utveckling att det finns tillgång till trygga, omtänksamma och kreativa relationer. Barnet/eleven utvecklas och lär sig saker genom sina relationer (Aspelin & Persson, 2011). Detta är tvärtemot rådande utbildningsretorik som fokuserar på betydelsen av kunskapsmål, bedömningar och utvärderingar.
Speciallärare och specialpedagoger har ofta begränsade möjligheter att ändra andra gruppers syn på elever i svårigheter eftersom de oftast är den enda yrkesgruppen i skolan som representerar ett relationellt perspektiv på elever i svårigheter (Göransson et al., 2015). Speciallärare och specialpedagoger anser till exempel medicinska diagnoser som mindre viktiga för att eleven ska kunna få stöd i grundskolan (Lindqvist, Nilholm, Almqvist & Wetso, 2011).
Till stor del formas speciallärarens och specialpedagogens yrkesroll utifrån relationen mellan rektor och speciallärare och specialpedagog, beroende på vilket mandat som specialläraren tilldelas (von Ahlefeld Nisser, 2009). Möllås, Gustafson, Klang & Göransson (2017) har i sin studie Specialpedagogers och speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken kommit fram till att speciallärare och specialpedagoger i grundskolan inte ges möjlighet att arbeta på det sätt som motsvarar deras kompetenser och att deras kunskapsområden bara representeras delvis i arbetsområdet. Studien består av fallstudier där sex specialpedagogers dagliga arbete har dokumenterats. Möllås et al. (2017) menar att det borde finnas tydligare riktlinjer för att stödja rektorer och andra beslutsfattare inom skolans verksamhet då det gäller speciallärares och specialpedagogers specifika yrkesuppdrag och anställningsformer. Samma rapport (Möllås et al., 2017) menar att det finns ett gemensamt arbetsområde på ett övergripande plan för speciallärare och specialpedagoger. Detta område innehåller dokumentation av pedagogiska kartläggningar, åtgärdsprogram och utvärdering, samverkan med vårdnadshavare och individuell undervisning. Rapporten påvisar också att speciallärare och specialpedagoger har svårigheter med att hävda sin auktoritet inom flera områden i den specialpedagogiska verksamheten. Detta syns främst genom deras gemensamma arbetsområde, där arbetsuppgifterna kännetecknar ett mer kategoriskt perspektiv på elevers svårigheter än det relationella perspektiv som speciallärare och specialpedagoger ofta säger sig vilja arbeta utefter. Detta visade sig även genom att yrkesrollen inte lyckats göra anspråk på
13
skolutvecklingsarbete i någon större utsträckning (Möllås et al., 2017). Även Lindqvist (2013) påvisar detta i sin sammanläggningsavhandling Who should do What to Whom? Occupational Groups´
Views on Special Needs. Avhandlingen bygger på två enkätstudier med fokus på hur olika yrkesgrupper i en svensk kommun ser på arbetet kring elever i behov av särskilt stöd.
Enkätstudierna visade att de flesta yrkesgrupper påtalade elevens egna individuella brister och diagnoser som anledning till behoven av särskilt stöd. Endast ett fåtal av yrkesgrupperna nämnde att specialpedagoger skulle hålla på med organisationsutveckling medans merparten tyckte att de skulle utföra individuellt inriktad specialundervisning och handledning för arbetslag.
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningen att den specialpedagogiska yrkesrollen saknar tydliga riktlinjer och kan därför tolkas på flertalet olika sätt. Arbetsuppgifterna är många och varierande. De arbetar främst med dokumentation av elever i svårigheter, individuell undervisning och att samarbeta med och handleda lärare. Samarbete med vårdnadshavare är också vanligt.
Däremot går väldigt liten del av arbetstiden till skolutveckling. Speciallärare och specialpedagoger är ofta den enda yrkesgruppen som ser på skolsvårigheter utifrån ett relationellt perspektiv. De anser medicinska diagnoser som mindre betydande för att få särskilt stöd.
Yrkesrollen på skoldatateken i Sverige
Många kommuner har tillgång till ett skoldatatek (Branting, 2015). Majoriteten av de anställda vid Sveriges skoldatatek har en specialpedagog- eller speciallärarexamen. Det finns även en liten del tekniker, ITpedagoger, logopeder och dyslexikonsulenter (Branting, 2015). Branting (2015) har gjort en sammanställning av två tidigare rapporter; en utvärdering av skoldatatekens effekter (Wilton, 2010) och en enkätstudie som undersökte skoldatatekens behov av stöd (Branting, 2014).
Det minsta skoldatateket har en anställd som arbetar 5–10 procent av sin arbetstid på skoldatateket och det största har fyra heltidsanställda (Branting, 2015). Verksamheten ser olika ut i olika kommuner men i de flesta fall består skoldatatekens verksamhet av tre olika aktiviteter;
kompetensutveckling av skolpersonal, föräldrar och elever, utlåning av alternativa verktyg och pedagogiska programvaror och utprovning av adekvata alternativa verktyg för enskild elev (Branting, 2015). Branting (2015) skriver i sin rapport att dessa aktiviteter kan ge inkluderande effekter genom att lärarna ser att eleverna arbetar mer självständigt med samma uppgifter som alla andra och självförtroendet hos eleverna ökar. Men det krävs kompetensutveckling för pedagoger och tillgång till digitala verktyg i kommunen. Branting (2015) skriver också att beslutsfattare i kommunen inte alltid känner till vad skoldatateken gör eller förstår vinsterna med verksamheten.
Studien påvisar även en önskan från verksamma på skoldatateken om mer forskning och
14
utvärdering av skoldatatekens effekter. Enligt de verksamma inom skoldatateken är hög arbetsbelastning och stort fokus på elevens bästa bidragande orsaker till att utvärderingar och annan dokumentation prioriteras bort (Branting, 2015).
15
Teoretiska utgångspunkter
Eftersom arbetet på skoldatateken är en tämligen ny professionsarena för speciallärare och specialpedagoger användes professionsteori (Abbott, 1988, Brante, 2009) i analysen av undersökningen. Första avsnittet innehåller en redogörelse av Abbotts (1988) professionsteori och begreppen profession (Brante, 2009) och jurisdiktion (Abbott, 2009) förklaras.
Som andra teoretiska utgångspunkt användes två specialpedagogiska perspektiv, det ,kategoriska och relationella perspektivet (Nilholm, 2005, Persson, 1998, Nilholm & Björck-Åkesson, 2007).
Dessa perspektiv är väsentliga för studien eftersom hur skolpersonal definierar och hanterar skolsvårigheter kan påverka skoldatateksanställdas arbetsuppgifter. Detta redogörs i det andra avsnittet.
Utifrån dessa teoretiska utgångspunkter har studiens enkätfrågor utformats. Även resultatet har analyserats och diskuterats utifrån dessa utgångspunkter. De sistnämnda kapitlen ligger senare i studien.
Professionsteori
Yrken som i sin verksamhet utgår från vetenskaplig forskning brukar definieras som professioner (Brante, 2009). Dessa yrken baserar status och inkomster på att de använder vetenskaplig kunskap. (Brante, 2009). Det finns många definitioner av professioner men flertalet betonar den legimitet som hämtas från att utbildningen till professionen är en statligt sanktionerad högre universitetsutbildning. Detta innebär att ett examensbevis utgör ”en ovillkorlig inträdesbiljett”
(Brante, 2009 s.9) till det professionella yrkeslivet. Brante (2009) skriver utifrån ett historieteoretiskt perspektiv att professioner ofta ses som självständiga och självutvecklande institutioner där osjälviska medlemmar enbart arbetar utifrån devisen att på det mest effektiva sättet göra det bästa möjliga för folket. Därmed behövs ingen yttre kontroll eftersom själva organisationen (den interna kontrollen) garanterar att reglerna efterlevs. En yttre kontroll är till och med praktiskt omöjligt eftersom professionella handlingar enbart kan utvärderas på rätt sätt av den egna professionen (Brante, 2009).
Sociologen Andrew Abbott (1988) poängterar att professioner finns i sociala system där delarna är ömsesidigt beroende av varandra. En grundläggande tanke i Abbotts (1988) professionsteori är att om en del i systemet förändras, ändras även andra delar i systemet. Detta betyder att professionen till stor del kan formas av omgivningen genom yrkesrelationer och arbetsuppgifter.
En profession kan enligt Abbott (1988) ha krav utifrån två formella arenor och en informell.
Den första, juridiska arenan handlar om legitimiteten som innebär en laglig rätt för professionen
16
att utföra vissa sysslor. Den andra formella arenan är den offentliga arenan som handlar om den allmänna opinionen och media; vad som sägs om det som berör professionen till exempel om synen på elever i svårigheter kan forma professionens arbetsuppgifter. Den sista och den informella arenan är den egna arbetsplatsen (Abbott, 1988). Abbott (1988) anser att det inte finns någon officiell arbetsbeskrivning men att det istället finns en officiell arbetsfördelning som används som en arbetsbeskrivning. Arbetsfördelningen har förhandlats fram av deltagarna på arbetsplatsen.
Arbetsfördelningen kan då se helt olika ut beroende på deltagare, arbetplats och förhållanden som råder där. Om till exempel deltagare (arbetskamrater) skulle skulle sluta på arbetsplatsen måste en ny arbetsfördelning upprättas. Abbott (1988) fokuserar på professionens arbetsuppgifter och vilka konsekvenser det får för professionen om dessa förändras. Inom det professionella sociala systemet pågår även konkurrens mellan olika professioner om att få jurisdiktion över arbetsområdet. Detta kan förklara konkurrensen mellan nära angränsande professioner.
Hur skapas en professionell jurisdiktion?
Abbott (1988) har undersökt hur olika yrkesgrupper kontrollerar kunskap och använder sig av begreppet jurisdiktion. Jurisdiktion kan översättas till ”område över vilket man har kontroll”
(Bladini 2004, s.19). En profession skapas genom att försöka uppnå jurisdiktion. Detta kan vara att en utbildad speciallärare eller en specialpedagog försöker få mandat att utföra vissa arbetsuppgifter med vissa elever. Abbott (1988) menar att professioner som är legitimerade, som läkare och jurister, har full jurisdiktion. Full professionell jurisdiktion innebär att ett yrke kan utestänga andra yrkesgrupper som också konkurrerar om samma eller likande arbetsuppgifter. Specialläraren eller specialpedagogen har då ensamrätten att ge specialpedagogiskt stöd till elever i behov av särskilt stöd. Full professionell jurisdiktion eftersträvas av alla professioner inklusive status, inkomster och kunder (Abbott, 1988). Han menar att det blir konkurrens om arbetsuppgifterna mellan närliggande yrken. Det blir då viktigt att skapa en akademisk kunskapsbas för att kunna få jurisdiktion men även för att kunna behålla den. Den akademiska kunskapsbasen hjälper då till att få kontroll över ett område för att på så sätt skapa legitimitet. Det är svårt att få en klar och tydlig bild över vad som egentligen ingår i en professions jurisdiktion. För enkelhetens skull görs ibland en mer praktisk arbetsfördelning istället eftersom arbetet måste utföras (Abbott, 1988).
Specialpedagogiska perspektiv
Inom specialpedagogisk forskning diskuteras vilka perspektiv som antas då man ser på kunskap och svårigheter. Det som framkommer i forskningen när det gäller svårigheter, enligt Skolverkets sammanställning, är att ett individinriktat perspektiv där svårigheterna är kopplade till indviden, är
17
vanligast (Skolverket, 2011). Flera forskare menar att det perspektiv man utgår ifrån påverkar verksamheten i skolan och även de åtgärder som vidtas (Ahlberg, 2013; Emanuelsson, Persson, Rosenkvist, 2001; Nilholm, 2005). Nilholm och Björck-Åkesson (2007) menar att många forskare i Sverige delar in det specialpedagogiska området i ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. I det kategoriska fokuseras elevers erfarenheter och förutsättningar, menar författarna, och i det relationella ses eleven i ett bredare perspektiv, till exempel utifrån skolmiljö.
Persson (1998) lyfter fram att den svenska specialpedagogiska forskningen i stort sett har lika traditioner som i övriga västvärlden. På grund av specialpedagogikens tidiga förankring i kunskapsområdena medicin och psykologi har elevers avvikelser från det normala ofta förklarats med utgångspunkt i problem hos individen själv. Individerna ska med hjälp av individuellt anpassad träning eller behandling få möjlighet att leva ett så normalt liv som möjligt. Persson (1998) fortsätter och menar att specialpedagogik inte enbart är tvärvetenskapligt, inte enbart grundar sig på flera ämnesområden tex mediciska och psykologiska ämnesområdena, utan även är politiskt styrd eftersom den ger uttryck för hur samhället och dess medlemmar formulerar hur människor som i något avseende avviker från det normala skall ha det nu och i framtiden. Nilholm (2005) menar att den specialpedagogiska verksamheten får olika konsekvenser beroende på hur den förstås och organiseras. Nilholm (2005) menar vidare att det är viktigt att diskutera de grundläggande perspektiven inom området. Synen på specialpedagogik har under de senaste åren utvidgats och bygger alltmer på förståelsen om att man måste se till hela personen och miljön runt omkring, samt till samspelet mellan personen och miljön, det relationella perspektivet (Nilholm & Björck- Åkesson, 2007). Periodvis har fokus i forskningen rörande specialpedagogik varit på individens förutsättningar och erfarenheter och andra perioder har fokuserat på samhälleliga och organisatoriska ramar för utbildningsverksamheten (Nilholm & Björck-Åkesson, 2007). I Sverige har skillnaden mellan ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv haft stort inflytande när forskning diskuterats. Persson (1998) beskriver det kategoriska perspektivet som ämnesspecifikt och undervisningscentrerat, där kvalificerad hjälp direkt relateras till elevens uppvisade svårigheter och tidsperspektivet för insatt hjälp är kortsiktigt. Svårigheterna är antingen medfödda eller på annat sätt individbundna, elever med svårigheter (Persson, 1998). Utgångspunkten i det relationella perspektivet är att människan måste studeras i ett sammanhang (Nilholm & Björck-Åkesson, 2007).
Eleven ses i ett bredare perspektiv, det blir viktigt att se vad som händer mellan människor i en viss miljö t.ex. skolmiljö, elever i skolsvårigheter (Lindqvist & Rodell, 2015). I det pedagogiska arbetet betyder det att lärarna då söker efter övergripande och varaktiga metoder för eleverna i undervisningen. Specialpedagogisk kompetens innebär kvalificerat stöd och ges främst till läraren så att den kan planera för sin särskilda undervisning (Bladini, 2004).
18
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att beskriva och skapa kunskap om den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken. För att undersöka frågor om jurisdiktionen jämförde vi systematiskt den specialpedagogiska yrkesrollen; speciallärare och specialpedagoger som i studien kallas gruppen Special med övriga anställdas yrkesroll, som kallas gruppen Övriga. Eftersom det finns lite övergripande data om skoldatateken har vi valt att ta med en hel del sådan som bakgrundsinformation. Studien behandlar främst de anställdas yrkesroll angående läs- och skrivundervisningen.
Forskningsfråga 1:
- Vilka arbetsuppgifter kännetecknar gruppen Special respektive gruppen Övrigas praktiserande av yrkesrollen på skoldatateket?
Forskningsfråga 2:
- Vilka mål prioriterar gruppen Special respektive Övriga högst i sin verksamhet på skoldatateket?
Forskningsfråga 3:
- Hur upplever gruppen Special respektive gruppen Övriga betydelsen av medicinsk diagnosticering för nyttjandet av skoldatatekets resurser?
19
Metod
I detta kapitel beskrivs valet av metod för studien. Eftersom studien är tänkt för en större mängd respondenter blev valet en kvantitativ forskningsansats i form av en webbenkät.
Kvantitativ forskningsansats
Kvantitativ forskning är den forskningsansats som ligger till grund för denna studie. Den valda forskningsansatsen kännetecknas av målet att kunna hitta kvantifierbara statistiska och generaliserbara resultat. Utgångspunkten är att det finns fakta som studien genom kvantitativ forskning på olika sätt försöker mäta (Eliasson, 2013). Dessa fakta och samband tolkas sedan utifrån vår teori.
Webbenkät som datainsamlingsmetod
Som metod för insamling av data användes en webbenkät i verktyget Google Formulär. En enkät är lämplig att använda vid okomplicerad och kortfattad informationsinhämtning, utan krav på samverkan mellan respondent och forskare och då man kan lita på att deltagarna kan läsa och förstå frågorna (Denscombe, 2016). Samtliga respondenter i studien är anställda vid ett skoldatatek så de förväntades vara väl insatta in sin yrkesroll och att de därmed kunde svara på frågorna.
Webbenkäten innehåller 30 frågor med fasta svarsalternativ med några tillhörande öppna frågor (se appendix 1). Studiens webbenkät består av tio bakgrundsfrågor, tre frågor om utbildning och yrkesgrupper, tre frågor om verksamhetens mål och riktlinjer och fjorton frågor om yrkesrollens arbetsuppgifter. Fördelen med webbenkäter är att de skickas ut elektroniskt och att informationen blir lätt att sammanställa genom valt analysverktyg.
Urval
Studien är en totalundersökning där hela populationen ”anställda vid skoldatatek” ingår. Detta innebär att webbenkäten skickades ut till alla skoldatateksanställda som hittades. Sammanlagt mailades det ut 274 webbenkäter. Av dessa är 183 webbenkäter skickade till e-postadresser som finns på skoldatatekens egen webbsida och 91 är skickade till e-postadresser som vi har fått genom kommunerna eller genom att anställda på skoldatatek själva har hört av sig och vill delta.
87 respondenter från 70 kommuner svarade på studiens webbenkät. Enligt Branting (2014) skickade SPSM ut en webbenkät under hösten 2014 till skoldatatekens kontaktpersoner i 115 kommuner. Det antogs då att antalet skoldatatek ligger kring denna siffra. Om denna siffra stämde blev studiens svarsfrekvens när det gäller antalet kommuner/skoldatatek som svarat på
20
webbenkäten 61 procent, det vill säga ett bortfall på 39 procent. Det blev svårt att uppskatta antalet skoldatateksanställda men att det antagligen rörde sig om 200 anställda. Studiens svarsfrekvens av antalet anställda blev då 43 procent, ett bortfall på 57 procent.
93 kommuner har inte svarat på den här studiens webbenkät. 78 av dessa 93 kommuner finns med på listan med kontaktpersoner på skoldatatekens egen webbsida. Av dessa 78 har åtta kontaktpersoner från olika kommunen svarat att de inte har fyllt i webbenkäten på grund av tidsbrist. En kontaktperson från en kommun har svarat att det inte gick att skicka in webbenkäten.
101 kommuner har svarat att de inte har ett skoldatatek eller att det är vilande på grund av vakant tjänst. 26 kommuner (som inte finns med på listan med kontaktpersoner på skoldatatekens webbsida) har inte svarat på frågan via e-post om de har ett skoldatatek. 187 webbenkäter har inte besvarats. Detta beror på felaktiga e-postadresser och eget val av respondenten att inte svara.
Genomförande
Det utarbetades ett första utkast av enkäten. Detta gjordes genom att tidigare enkätundersökningar om den specialpedagogiska yrkesrollen insamlades och analyserades. Allt som fanns att tillgå om skoldatatekens verksamhet lästes igenom och Enkätboken (Trost & Hultåker, 2016) användes i den konkreta utformningen av frågor. Utkastet reviderades ett antal gånger.
Slutversionen gjordes i verktyget Google Formulär.
Enkäten testades i en pilotstudie som genomfördes för att inte några större misstag skulle ske i den kommande stora studien (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wägnerud, 2017, Denscombe, 2016). I pilotstudien skickades webbenkäten med 36 frågor ut elektroniskt till fyra kontaktpersoner (två specialpedagoger, en speciallärare och en IKT-pedagog) genom verktyget Google Formulär. Två specialpedagoger arbetade på ett och samma skoldatatek i en kommun och de andra två arbetade på ett skoldatatek i en annan kommun. Kontaktpersonerna deltog även i den stora studien. Det fanns flera syften med att genomföra en pilotstudie. Först och främst var det för att kontrollera att webbenkäten fungerade praktiskt, att den kom fram till respondenterna och att svaren kom tillbaka och registrerades i verktyget. Andra syftet med studien vara att testa antalet frågor och själva frågeställningarna i webbenkäten. Efter pilotstudien sammanställdes slutgiltiga versionen av webbenkäten (med 30 frågor) och ett missivbrev. Eftersom det ansågs att webbenkäten innehöll för många frågor togs några bakgrundsfrågor angående respondenternas utbildning bort.
Webbenkäten skickades ut elektroniskt 22–24 februari 2018 via verktyget Google Formulär till 183 skoldatateksanställda. Dessa kontaktuppgifter togs från skoldatatekens webbsida www.skoldatatek.se. Listan innehöll 164 kommuner som har ett skoldatatek och 183 e-postadresser
21
till kontaktpersoner eller till själva skoldatateket. På grund av det var så många utskick så tog det tre dagar för verktyget att skicka ut alla. Några dagar innan utskick av webbenkäten lades information ut om studien på skoldatatekens öppna facebookgrupp. Flertalet hörde av sig om nya e-postadresser som webbenkäten skickades till. Ett skoldatatek delade även informationen om studien till en sluten facebookgrupp för aktiva på skoldatatek. Denna grupp hade 70 medlemmar.
Därigenom tillkom flera skoldatateksanställda som ville delta i studien genom att svara på webbenkäten. Det skickades även ut en förfrågan via e-post om skoldatatekets kontaktuppgifter till de kommuner där uppgifterna inte stämde. Sedan kontaktaktades samtliga kommuner som inte hade någon kontaktperson uppskriven på listan på skoldatatekets webbsida, via e-post. De tillfrågades om det fanns ett aktivt skoldatatek i kommunen. Enkäten skickades till de kommuner som svarade att de hade ett aktivt skoldatatek. Detta betyder att samtliga 290 kommuner har blivit kontaktade angående skoldatatekens existens. Datainsamlingen genomfördes under perioden 22 februari – 26 mars 2018. Det skickades ut två påminnelser digitalt till de som inte besvarat enkäten och det lades även ut en påminnelse via skoldatatekens öppna Facebookgrupp.
Databearbetning och analysmetod
Det har utförts en initial deskriptiv analys av enkätsvaren. Bearbetning av data och presentation i figurer och tabeller gjordes med Excel (Microsoft office 2013) och statistikprogrammet Stata (Stata statistical software: Release 12.1; College Station, TX, USA: StataCorp LP.). All insamlad data från enkätverktyget Google Formulär lades manuellt in i detta analysverktyg. Detta gjordes för att den insamlade empirin skulle kunna delas in utifrån vilken utbildning respondenten hade. Detta ansågs i studien som viktigt efersom det förekom flera yrkesgrupper på skoldatateken. Enkätverktyget Google Formulär tillät ingen sådan uppdelning mellan respondenterna. Det har gjorts en stor databearbetning och på grund av tidbrist så delades respondenterna in i två grupper.
Specialpedagoger och speciallärare utgjorde en grupp (som i denna studie benämndes gruppen Special) och den andra gruppen (som i denna studie benämndes gruppen Övriga) utgjordes av övriga respondenter.
Etiska överväganden
Studien har följt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2011). Studien har uppfyllt de fyra etiska huvudkraven. Informationskravet har uppfyllts genom missivbrevet som skickades ut elektroniskt i samband med enkäten. I missivbrevet (appendix 1) fanns det information om studiens syfte och genomförande. Det fanns även information om att deltagandet är frivilligt, anonymt och även vikten av att delta i studien. Kontaktuppgifter till studiens ansvariga stod i brevet så det skulle
22
vara lätt ta kontakt vid funderingar. Samtyckeskravet har tillgodosetts genom att deltagarna har blivit tydligt informerade om sin rätt att bestämma själva om sin medverkan.
Konfidentialitetskravet har följts genom att utföra alla åtgärder för att en deltagares information inte ska kunna identifieras av eventuella utomstående. Webbenkäterna var inte namnade eller numrerade. Deltgarna har blivit informerade om att enkäterna rivs när studien är klar och godkänd.
Nyttjandekravet har följts genom att den insamlade empirin enbart har använts till avsedd studie.
Studiens trovärdighet, pålitlighet och generaliserbarhet
Det fanns ingen tidigare forskning och kartläggning av den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken i Sverige. För att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken i hela Sverige ansågs en kvantitativ metod som enda rimliga val för denna studie. Vi valde att använda en webbenkät med 30 enkätfrågor för insamling av empirin. Tillförlitlighet och validitet i en studie innebär frågor om huruvida det mottagna resultatet kan ses som giltigt och korrekt. Reliabilitet betyder att instrumenten som har används för att mäta studieobjektet är tillförlitliga och att upprepade studier skulle visa samma resultat (Trost & Hultåker, 2016). En studie visar hög tillförlitlighet om det finns lite utrymme för slumpmässiga fel som uppstår under den tid som data samlas in (Bryman, 2008). En studie anses vara giltig om den genomförda studien verkligen undersöker det som den utger sig att undersöka (Trost & Hultåker, 2016). I en studie baserad på frågeformulär är det viktigt att noggrant reflektera över de frågor som konstruerats så att frågorna verkligen mäter det som de var avsedda att mäta (Bryman, 2008). För att få hög giltighet är de viktigt att konstruera frågor korrekt från tillförlitlighets-aspekter. För att undvika slumpmässig variation i svaren, var frågorna konstruerade så tydligt och exakta som möjligt (Trost & Hultåker, 2016). Enkäten har använts först i en pilotstudie för att säkerställa att frågorna uppfattades och förstods av representanter för målgruppen samt att de ansåg frågorna rimliga och centrala.
Enkätens formuleringar och svarsalternativ diskuterades och testades på två skilda skoldatatek i Sverige. Pilotstudien gav en bild av hur frågeformuläret togs emot, tolkades och uppfattades.
Därefter omformulerades en del av frågorna och svarsalternativen. Efter det slutgiltiga justeringarna skickades webbenkäten ut digitalt till alla respondenter.
Det var ett stort intresse för enkäten. Flera läsare på skoldatatekens facebooksida uttryckte glädje för att någon frågade dem om deras åsikt och om skoldatatekens arbetsuppgifter och verksamhet. Några frågor i enkäten tillät att respondenten kommenterade. Ingen av respondenterna kommenterade att formuleringen på frågorna var svåra att förstå och tolka. Alla respondenterna fick kontaktuppgifter med telefonnummer och mailadresser om det behövde ställa ytterligare frågor om enkätens frågeformuleringar.
23
För att stärka studiens innehållsvaliditet undersöktes och diskuterades all litteratur rörande skoldatateken i Sverige, innan enkäten fick sin slutgiltiga form.
Studiens resultat kommer att tolkas utifrån våra tre forskningsfrågor och utifrån våra teoretiska utgångspunkter; professionsteorin och de specialpedagogiska perspektiven.
Reflektion över metoden
Eftersom studiens syfte var att samla in empiri från en totalpopulation (som uppskattades till minst 200 respondenter på skoldatatek i 115 kommuner) så valdes en enkät som metod. Det blev en webbenkät eftersom kostnaden för en enkät i pappersformat skulle bli stor och att det digitala sättet verkade vara det smidigaste och snabbaste sättet att nå många tänkta respondenter.
Metodvalet har fungerat bra. Enkäten har samlat in empiri som har besvarat våra forskningsfrågor.
Enkätverktyget tillät inte att respondenternas svar sorterades i flera grupper utifrån respondenternas utbildning. Detta var då tvunget att matas in i ett annat analysverktyg manuellt.
Följaktligen blev databehandlingen av respondenternas svar ett stort merarbete. Detta skulle också ha underlättats av att fritextfrågorna varit färre. Skoldatatekens webbsida var inte uppdaterad med kontaktuppgifter vilket betydligt försvårade utskicket av webbenkäten. Detta försvårade även uppskattningen av hur många skoldatateksanställda det finns. Vid mailkontakter med olika kommuner angående skoldatateksförfrågningar skedde flera missuppfattningar angående skoldatatek som verksamhet. Ofta berodde det på att vi kom i kontakt med administratörer som inte inte hade en organisatorisk överblick över kommunernas olika verksamheter. Vid de tillfällen som vi kom i kontakt med en chef för Barn- och Utbildningsnämnden (eller liknande) fick vi oftast ett snabbt svar på frågan om kommunen hade ett skoldatatek.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att enkätmetoden som användes och som var gratis, inte levde upp till förväntningarna. Tidsåtgången blev stor och materialet kunde inte bearbetas riktigt på det sätt som önskades. Detta hade vi inte kunskap om vid studiens början.
24
Resultat
Inledningsvis redovisas studiens bakgrundsdata som är uppdelade i fem kortare avsnitt. Dessa avsnitt beskriver urvalsgruppen, respondenternas anställningsformer, skoldatatekens organisation, informationsvägar och kontaktnät. Resultaten redovisas därefter med utgångpunkt från studiens tre forskningsfrågor. Efter varje forskningsfråga presenteras resultatet i en tabell eller figur som medföljs av en förklarande och analyserande text. Vid varje figur (förutom figur 1) kan, när texten läses i en digital version, exakt värde läsas av genom att högerklicka på figuren och sedan ställa musens pil på en stapel. Kapitlet avslutas med ett sammanfattande avsnitt av resultaten.
Bakgrundsdata
Beskrivning av urvalsgrupp
Sammanlagt svarade 87 respondenter från 70 kommuner på webbenkäten. Av dessa 87 respondenter var 52 (59,8%) utbildade till speciallärare och specialpedagoger. Det var 43 specialpedagoger och 9 speciallärare. Dessa kallas gruppen Special i studiens figurer och tabeller.
Termen gruppen Special används också för att beteckna denna grupp på andra ställen i uppsatsen när vi pratar om de speciallärare och specialpedagoger som arbetar på skoldatateken eftersom det saknas ett övergripande begrepp för speciallärare och specialpedagoger på svenska. 35 respondenter (40,2 %) hade en övrig utbildning. Övrig utbildning innebar 14 respondenter med en pedagogisk grundutbildning, fem respondenter med en pedagogisk grundutbildning och några kurser i specialpedagogik och/eller kurser i IT, en IT-tekniker, nio IKT-pedagoger (inklusive en datapedagog), tre logopeder, en rektor, och en respondent med en gymnasial utbildning. Denna grupp kallas för gruppen Övriga i studiens figurer, tabeller och övriga ställen i uppsatsen när vi pratar om denna personalgrupp på skoldatateken. Könsfördelningen var bland samtliga respondenter 18 (20.7%) män och 69 (79.3%) kvinnor. I gruppen Special var det 5 (9.6%) män och 47 (90.4%) kvinnor och i gruppen Övriga var det 13 (37.1%) män och 22 (62.9 %) kvinnor. Den vanligaste åldern i gruppen Special låg mellan 41 – 60 år och i gruppen övriga var åldersspannet något bredare, 31-60 år.
36 procent av gruppen Special svarade att det enbart var en anställd på skoldatateket, 40 procent svarade två anställda och 24 procent svarade att skoldatateket hade mellan tre och fem anställda.
60 procent av respondenterna i gruppen Övriga svarade att det var en anställd, 29 procent svarade två anställda, 9 procent svarade tre anställda och 2 procent svarade sju anställda på skoldatateket.
Varje skoldatatek servade vanligtvis mellan 1-20 kommunala förskolor och skolor. Fristående förskolor och skolor gavs mycket sällan stöd från skoldatateken.
25 Respondenternas anställningsform
Den mest förekommande tjänstgöringsgraden i skoldatateken för de 87 respondenterna var att de arbetar 100 procent (33 respondenter). 19 respondenter hade en tjänstgöringsgrad mellan 25-49 procent på skoldatateket, 12 respondenter arbetade 50-74 procent, 6 respondenter arbetade 75-99 procent och 9 respondenter arbetade mindre än 25 procent. Svar saknas från 8 respondenter.
Det var vanligt att båda grupperna hade en annan anställning utöver anställningen på skoldatateket.
Gruppen Special hade i stor utsträckning även en anställning i ett elevhälsoteam (21,2%), i det kommunala resursteamet (19,2%) och i grundskolan (15,4%). 1,9 procent hade en anställning inom den kommunala it-verksamheten och 3,8 procent svarar annat. Respondenterna från gruppen Övriga hade i större utsträckning en anställning i grundskolan (20%) och en i den kommunala IT- verksamheten (22,9%) än speciallärarna och specialpedagoger. De hade mer sällan en anställning i ett elevhälsoteam (8,6%) eller i det kommunala resursteamet (11,4%). 38,5 procent av gruppen Special och 37,1 procent av gruppen Övriga hade ingen annan anställning än den på skoldatateket.
Den största anledningen till att gruppen Special började arbeta på ett skoldatatek var att de hade fått ett anställningserbjudande (44%) eller att de hade sökt tjänsten (38%). Andra orsaker kunde vara att de var med och startade upp skoldatateket (8%) och att de själva sökte SIS-medel (10%).
Respondenterna från gruppen Övriga sökte tjänsten (54%), fick erbjudande (29%), startade upp skoldatateket (9%), sökte SIS-medel (2,6%), ingår i IT-tjänsten (2,6%) eller annat (2,6%). Gruppen Special tyckte sig överlag ha mycket stort inflytande över sin arbetssituation. Fler i gruppen Special tyckte att de har mycket stort inflytande över sin arbetssituation jämfört med gruppen Övriga som i högre grad upplevde att de har ganska stort inflytande.
Skoldatatekets organisation
Skoldatatekets verksamhet ligger under Utbildningsnämnden för 57 (65,5 %) respondenter, under Barn- och Utbildningsförvaltningen för 16 (18 %), under Skolnämnden för 1 (1 %) och 13 (15 %) svarade övrigt. Under övrigt svarade grupperna Barn och Utbildningsnämnden, Barn och Ungdomsförvaltning, Nämnden för barn, ungdom och skola och Lärandeförvaltningen. Under dessa nämnder och förvaltningar finns en chef för de anställda på skoldatateken. 39 procent av respondenterna svarade att deras chef har en rektorsutbildning, 30 procent svarade att deras chef har en lärarutbildning, 4 procent svarade skolsköterska och 20 procent svarade under övrigt. Övrigt innehåller specialpedagoger och speciallärare (3,4 %), socionomer (3,4%), kuratorer (3,4%), psykologer (2,2 %), förvaltningschef (1,1%), enhetschef (2,2%), förskollärare (2,2%), fritidspedagoger (1,1%) och HR-konsult (1,1%). 7 procent av respondenterna svarade att de inte vet vilken utbildning deras chef har.
26
22 respondenter uppgav att deras skoldatatek inte har egna lokaler, 22 stycken har egna lokaler i anslutning till en skola, 2 respondenter har egna lokaler i anslutning till ett bibliotek och 41 angav att de har egna lokaler i anslutning till övrigt. Övrigt är i anslutning till centrala elevhälsan i anknytning ett språkotek, i anslutning till ett kommunhus och i anslutning till en IT-resurs.
Skoldatatekets informationsvägar
Alla respondenter fick genom tre olika svarsalternativ; ofta, sällan och aldrig, ange hur ett skoldatatek får sina arbetsuppdrag. Det vanligaste sättet som ett skoldatatek får sina arbetsuppdrag på var via email, därefter kom telefonsamtal, skoldatatekets formulär och drop in besök.
Båda grupperna informerade främst om sin verksamhet genom nätverksträffar med speciallärare och specialpedagoger på skolorna villket skedde kontinuerligt. Det var även vanligt att de informerade ute på skolorna och via skoldatatekets hemsida. Däremot fick de sällan vara med och informera om verksamheten på rektorsmöten.
Skoldatatekets kontaktnät i sin verksamhet
Alla respondenter hade en stor spridning av vilka deras samarbetspartners är. Gruppen Special hade störst samarbete med rektor, logoped och skolsköterska. De hade även ett litet större samarbete med klasslärare/mentor, elevassistent, talpedagog, förskollärare och förskolechef än gruppen Övriga. Det som skiljde grupperna åt var att det var vanligare bland gruppen Övriga att de samarbetade med specialpedagoger, speciallärare och skolpsykolog men att de samarbetade i mindre utsträckning med klasslärare/mentor än gruppen Special. Gruppen Special gav främst och sitt största stöd till den kommunala grundskolan (år 1-9). Därefter fick grundsärskola, förskoleklass, gymnasieskola och förskola gruppen Specials stöd. Fristående förskolor och grundskolor fick lite eller inget stöd av gruppen Special. Vuxenutbildningar och särvux fick sällan stöd av gruppen Special. Gruppen Övriga gav mest stöd till grundskolan men de gav även stöd till grundsärskola, förskoleklass och gymnasieskola. Fristående förskolor fick inget stöd av gruppen Övriga.
Fristående grundskolor, vuxenutbildning och särvux får sällan stöd av gruppen Övriga.
Sammanfattningsvis gavs stödet från skoldatateket fram för allt till den kommunala förskolan och grundskolan av båda grupperna. Specialpedagoger, speciallärare, grundskollärare samt rektorer var överrepresenterade bland dem som gav gruppen Special sina arbetsuppdrag. I mindre grad kontaktades gruppen Special av gymnasielärare, förskollärare samt elevassistenter. Kommun - och förvaltningspersonal gav mycket sällan eller aldrig arbetsuppdrag till Gruppen Special. Gruppen Övriga fick också sina arbetsuppdrag från specialpedagoger, grundskollärare och speciallärare.
Rektorer, gymnasielärare, förskollärare och elevassistenter gav mer sällan uppdrag till gruppen Övriga än gruppen Special.
27
Resultatanalys utifrån studiens tre frågeställningar
Vilka arbetsuppgifter kännetecknar gruppen Special respektive Övrigas praktiserande av yrkesrollen på skoldatateken?
Figur 1. Hur stor del av tjänsten som nämda arbetsuppgifter utförs på skoldatateket av gruppen Special (n=52) respektive gruppen Övriga (n=35). Utförligare förklaring av arbetsuppgifterna se appendix 2.
”Lådans” undre och övre begränsning visar första respektive tredje kvartil, dvs. 25 procent av respondenterna har svarat ett lägre respektive ett högre värde, och 50 procent har svarat inom lådans gränser. Ju högre låda desto större variation bland svaren. Medianen är markerad med ett tvärstreck (vid sned fördelning sammanfaller medianen med lådans tak eller golv). ”Antennerna” visar minsta respektive högsta värde. Prickarna markerar enstaka avvikande värden och ingår inte i beräkningen av median och kvartiler.
Figur 1 visar att det var många olika arbetsuppgifter som utfördess inom grupperna. De vanligaste arbetsuppgifterna för gruppen Special på skoldatateket var att samarbeta och handleda pedagoger, lära ut assisterande tekniker och utlåning av digitala verktyg. Gruppen Special utvecklade skoldatatekets verksamhet i högre grad än gruppen Övriga. Däremot utförde gruppen Övriga uppföljning av skoldatatekets verksamhet i högre grad. Beträffande att lära ut assisterande tekniker utfördes detta av fler i gruppen Övriga. Gruppen Special gav i större omfattning stöd till föräldrarna medan gruppen Övriga gav mer stöd direkt till eleverna. Gruppen Övriga utförde i högre
020406080
Arbetstid procent
Special Övriga
Utl. digit. verkt. Lära ut assist. tekn.
Samarb./handl. pedag. Stödja elever
Stödja föräldrar Nätv träff skoldatatek
Träff speclär/ped kommun Träff speclär/ped friskolor Utv skoldatatekets verks Uppföljn skoldatatekets verks.
Råd utb. nämnd Annat
28
utsträckning andra arbetsuppgifter (benämns som annat i figuren) utanför skoldatatekets uppdrag.
Detta kunde vara andra administrativa arbetsuppgifter. Respondenter från båda grupperna träffade i viss mån speciallärare och specialpedagoger från de kommunala skolorna men mycket sällan speciallärare och specialpedagoger från fristående skolor. Sammanfattningsvis ser man att den vanligaste arbetsuppgiften i båda grupperna var att lära ut assisterande tekniker och att samarbeta och handleda pedagoger.
Svårighet
Special % (n=52) Övriga % (n=35) Mycket
vanligt/
Vanligt
Ovanligt/
inte alls Mycket vanligt/
Vanligt
Ovanligt/
inte alls
Fonologisk 88.5 (46) 11.5 (6) 71.5 (25) 28.5 (10)
Avkodning 94.2 (49) 5.8 (3) 82.9 (29) 17.1 (6)
Läsförståelse 90.4 (47) 9.6 (5) 88.6 (31) 11.4 (4)
Finmotorik 55.8 (29) 44.2 (23) 42.9 (15) 51.7 (20)
Oralmotorik 26.9 (14) 73.1 (38) 11.4 (4) 88.6 (31)
Annat1 75.0 (39) 25.0 (13) 68.6 (24) 31.4 (11)
Tabell 1. Anledning till uppdrag från förskola och skola när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter för gruppen Special respektive gruppen Övriga.
1Annat som angavs: koncentrationssvårigheter, ADHD, synnedsättning, språkstörning, NPFproblematik, handledning av personal på skola.
Tabell 1 visar att svårigheter i avkodning, läsförståelse och fonologi var de tre vanligaste anledningarna till att förskolor och skolor hör av sig till gruppen Special och gruppen Övriga. I webbenkäten var frågan utformad så att det stod förskola/skola men det kan antas att svårigheterna i avkodning och läsning uppkommer under elevens första år i skolan. När det gällde anledningen fonologiska svårigheter, kan det tänkas vara ett uppdrag även från förskola och förskoleklass.
Sammanfattningsvis särskiljde sig inte grupperna nämnvärt åt men studien visade att gruppen Övriga upplevde att det var mer ovanligt att de fick uppdrag gällande avkodning och fonologi.
29
Special % (n = 52) Övriga % (n = 35)
Vanlig Ovanlig Inte alls Vanlig Ovanlig Inte alls Skolans mål för är för svåra för
barnet 80.8 (42) 17.3 (9) 1.9 (1) 62.9 (22) 37.1 (13) 0.0 (0) Barnet/eleven har individuella
brister 76.9 (40) 17.3 (9) 5.8 (3) 62.9 (22) 17.1 (6) 20.0 (7) Förskolan/skolan är dåligt
anpassad att hantera olikheter 69.2 (36) 26.9 (14) 3.9 (2) 57.1 (20) 31.4 (11) 11.4 (4) Vissa lärare har brister 59.6 (31) 36.5 (19) 3.9 (2) 57.1 (20) 40.0 (14) 2.9 (1) Vissa grupper/klasser fungerar
dåligt 46.2 (24) 36.5 (19) 17.3 (9) 25.7 (9) 60.0 (21) 14.3 (5) Tabell 2. Sammanställning av anledningarna till att gruppen Special och Övriga får uppdrag från förskolor och skolor.
Respondenterna angav ett alternativ (vanlig, ovanlig eller inte alls) till varje påstående.
Tabell 2 visar på en stor spridning inom de fem anledningar till att höra av sig till ett skoldatatek.
Detta kan bero på att båda grupperna kan möta elever i olika typer av svårigheter och att uppdragen därmed ser olika ut för grupperna Special och Övriga. Gruppen Specials vanligaste anledningar till uppdrag från förskola och skola var att skolans mål är för svåra för barnet/eleven och att barnet/eleven har individuella brister. Detta gällde även till stor del uppdragen för gruppen Övriga.
Gruppen Special fick i större utsträckning än gruppen Övriga en relativt stor del uppdrag som utgår från att miljön runt eleven har brister.
Sammanfattningsvis var elevernas individuella brister och svårigheter att nå målen de vanligaste anledningarna till uppdrag för båda grupperna. Det fanns även organisatoriska anledningar till uppdrag såsom skolans kunskapsmål och miljö.
