Kandidatuppsats
Psykologi inriktning idrott och motion 180hp
Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och
uppgiftsorienterad sammanhållning
Psykologi inriktning idrott och motion (61-90) 15hp
Halmstad 2020-04-04
Johanna Davidsson och Linn Welin
Davidsson, J., & Welin, L. (2020). Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Psykologi inriktning idrott och motion 61-90hp. Akademi för Hälsa och Välfärd: Högskolan i Halmstad.
Sammanfattning
Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien
genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från
mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social
sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.
Nyckelord: damlag-idrottare, Group Environment Questionnaire, innehållsanalys, social
sammanhållning, uppgiftsorienterad sammanhållning
Davidsson, J., & Welin, L. (2020). Experiences of social cohesion and task cohesion according to young female- team athletes. Sport and exercise psychology, 61-90 ECTS.
School of Health and Welfare: Halmstad University.
Abstract
Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is
quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The
underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent.
Key words: content analysis, female team athletes, Group Environment Questionnaire, social
cohesion, task cohesion
Gruppdynamik är en väsentlig del i alla avseende där människor ska agera eller fungera tillsammans (Levi, 2017). Lewin (1951) anser att gruppdynamik handlar om studerandet av grupper och hur gruppens energi, vitalitet och aktivitet kännetecknas. En grupp definieras enligt Shaw, Robbin och Belser (1981, s.454) “Två eller flera personer som interagerar med varandra där varje person påverkar och blir påverkad av övriga”. Behovet av att studera grupper och utveckla förståelsen för grupper baseras på det faktum att människor är sociala och sammanhållande varelser (Greenberg, Schmader, Arndt & Landau, 2018).
Gruppdynamik kännetecknas av hur individer beter sig i en grupp för att gemensamt lösa ett problem, fatta ett beslut eller nå andra resultat som kräver interaktioner mellan gruppens medlemmar (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016). Enligt Levi (2017) är gruppdynamik en rörlig process som ömsesidigt påverkar relationen mellan individ och grupp. Arbete i grupp har även bevisats påverka individens personliga utveckling (Wheelan, 2017). Samarbete i grupp influeras av ledarskap, gruppens miljö, gruppens struktur,
sammanhållning samt gruppmedlemmarnas egenskaper (Lindwall m.fl., 2016).
Gruppdynamiska processer inom lagidrott utgår från idrottsgrupper som kännetecknas av olika element. Dessa kännetecken handlar bland annat om gemensamt öde och gemensamt mål vilket innefattar gruppmedlemmarnas påverkan av resultat, beteende och strävan (Carron
& Hausenblas, 1998). Andra kännetecken är gemensam kollektiv identitet samt ömsesidigt beroende, detta hänvisar till individens specifika tillhörighet i gruppen samt att
gruppmedlemmarna är beroende av varandra i strukturerade interaktions- och kommunikationsformer (Carron och Hausenblas, 1998).
Gruppdynamiska processer involverar flera element som gemensamt grundas på interaktion mellan medlemmarna i gruppen, och sammanhållning har en gruppdynamisk grund (Carron, 1982). Sammanhållning är ett komplicerat begrepp som kan illustreras på olika sätt. Festinger, Schacter och Back (1950) diskuterar begreppet sammanhållning som olika krafter som gör att medlemmar i en grupp vill stanna. Denna kraft hänvisar till hur individer attraheras till gruppen. Gross och Martin (1952) ser sammanhållning som gruppens motstånd gentemot att upplösas eller splittras. Därför är det aktuellt att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning.
Historiskt sätt har begreppet sammanhållning försökts definierats men den mest accepterade och övergripande definitionen lyder “En dynamisk process som reflekteras i en tendens för gruppen att hålla samman och förbli sammanhållen i jakten på sina instrumentella mål och/eller för tillfredsställandet av medlemmarnas affektiva behov” (Carron, Brawley &
Widmeyer, 1998, s.213). Carron, Widmeyer och Brawley (1985) noterade att de olika dimensionerna i definitionen av sammanhållning kunde kategoriseras i huvudgrupperna gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen. Gruppinteraktion handlar om en medlems uppfattning om gruppen som helhet och individuell attraktion till gruppen handlar om medlemmens personliga attraktion till gruppen (Carron et al., 1985).
Carron et al. (1985) argumenterade för att både gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen hjälper till att binda samman gruppmedlemmarna. Uppfattningarna ansågs vara fokuserade på antingen sociala aspekter eller uppgiftsorienterade aspekter av gruppen. Social gruppinteraktion, uppgiftsorienterad gruppinteraktion, individens sociala attraktion till gruppen och individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen är alla dimensioner av sammanhållning som Carron et al. (1985) mäter med instrumentet Group Environment Questionnaire. Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning samt sammanställa vilka faktorer som individen upplever är avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.
Sammanhållning diskuteras vara multidimensionell, dynamisk, instrumentell och
affektiv (Carron & Hausenblas, 1998). Att sammanhållning är multidimensionell grundas i att
det är flera faktorer som påverkar hur en grupp sammansvetsas och förblir enade. Den dynamiska delen av begreppet vänder sig mot hur sammanhållning är föränderlig och varierande över tid. Det instrumentella kännetecknet av sammanhållning menar att grupper skapas på grund av ett syfte eller anledning. Den affektiva aspekten av sammanhållning speglar sociala relationer och känslor som utvecklas inom gruppen, vilket uppstår genom social interaktion och kommunikation (Carron & Hausenblas, 1998). Den multidimensionella aspekten av sammanhållning kan ses som en kombination av uppgiftsorienterad
sammanhållning och social sammanhållning. Utifrån detta är ytterliga syfte med studien att undersöka individens upplevelser gentemot social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.
Burke, Carron och Shapcott (2008) förklarar hur uppgiftsorienterad sammanhållning återspeglar gruppmedlemmarnas ansträngning att arbeta tillsammans, för att uppnå ett gemensamt mål. Social sammanhållning reflekterar till hur gruppens medlemmar uppskattar, gillar eller njuter av varandras sällskap (Burke et al., 2008). Dessa två aspekter av
sammanhållning utgör en central del inom idrotten. Gällande social och uppgiftsorienterad sammanhållning finns det flertal studier som undersöker skillnaden och relationen mellan dessa instrumentella delar. Det finns svårigheter med att förtydliga social och
uppgiftsorienterad sammanhållning eftersom dessa begrepp uppstår i andra kontexter än idrott.
När det kommer till social sammanhållning refererar Bottoni (2018) till Durkheims teori, som ursprungligen markera solidaritet och integration inom social sammanhållning.
Begreppet har dock utvecklats med tiden och förändras utifrån olika politiska perspektiv (Bottoni, 2018). När det kommer till uppgiftsorienterad sammanhållning bildar uppsättningen av uppgiftskomponenterna en helhet som ska anpassas till effektivitet, timing och
kompatibilitet (Siebold, 2015). I olika studier sammanställs att gruppens koncentration gentemot dess uppgift får gruppen att fokusera och undvika oenigheter (Siebold, 2015).
Inom idrottspsykologin tillämpas detta, dock finns det förvirring i terminologin av social och uppgiftorienterad sammanhållning. MacCoun, Kier och Belkin (2006) rapporterar utvecklade definitioner som involverar motivation. MacCoun et al. (2006) hänvisar till en korrigerad modell som uttrycker vi-idén av sammanhållning och inriktas på element av förtroende bland gruppmedlemmarna samt deras upplevda förmåga mot en gemensam handling.
Sammanhållning är en process som appliceras inom lagidrott. Levi (2017) upplyser hur ett effektivt lag som kan kombinera resurser skapar en framgångsrik gruppdynamik med stödjande miljö för laget eller gruppen. Sammanhållning hos ett idrottslag är viktig och ses som en faktor för framgång (Wheelan, 2017). Sammanfattningsvis är sammanhållningen i ett idrottslag är en process som involverar gruppens sätt att hålla samman och förenas. Samtidigt som dem arbetar mot gemensamma mål och tillsammans ser till att gruppmedlemmarnas känslomässiga behov tillfredsställs (Carron & Hausenblas, 1998).
Teoretiskt ramverk
En teoretisk modell framställd av Carron et al. (1985) har i syfte att belysa olika
dimensioner av sammanhållning. De fyra dimensionerna av sammanhållning är individens
attraktion till gruppen- uppgift, individens attraktion till gruppen- socialt, gruppinteraktion-
uppgift och gruppinteraktion- socialt. Modellen ligger till grund för Group Environment
Questionnaire, vilket är ett utarbetat frågeformulär av Carron et al. (1985). Detta arbete är
baserad på denna teoretiska modell som främst är konstruerat för idrottslag. Teorin utgår från
en begreppsmodell över sammanhållning i idrottslag och illustreras i Figur 1.
Figur 1. Begreppsmodell över sammanhållning i idrottslag utformad av Carron et al. (1985).
För att förstå teorin krävs förtydligande av dessa dimensioner. Enligt Carron et al.
(1985) handlar individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen, om idrottarnas egna uppfattning kring den individuella involveringen i laget när det kommer till lagets uppgift och mål. Whitton och Fletcher (2014) hänvisar till gruppmedlemmens engagemang i gruppmål och prestation. Individens sociala attraktion till gruppen, handlar om spelarens individuella uppfattning om deras sociala umgänge med idrottslaget och hur individen accepteras i laget (Carron et al., 1985). Gruppmedlemmens intryck av de sociala interaktionerna samt
individens relation till övriga gruppmedlemmar är exempel på detta (Whitton & Fletcher, 2014).
När det kommer till uppgiftsorienterad gruppinteraktion, hänvisar teorin av Carron et al. (1985) till idrottarens uppfattning av lagets sammanhållning i helhet gällande uppgift, mål och metoder. Detta kan liknas till gruppmedlemmens övertygelser om närhet, likhet och sammansvetsning gällande uppgiften, det vill säga individens intryck av hur gruppen arbetar förenat för att nå prestation och mål (Whitton & Fletcher, 2014). Slutligen är det den sociala gruppinteraktionen, vilket handlar om spelarens uppfattning kring lagets sammanhållning i helhet gällande sociala aspekter utanför idrottsplanen (Carron et al., 1985). Whitton och Fletcher (2014) anvisar till gruppmedlemmens känsla av närhet, likhet och sammansvetsning i den sociala enheten utanför idrotten.
Tidigare forskning
Traditionellt sätt definierades sammanhållning som ett enhetligt teoretiskt begrepp (Zaccaro, 1991). Med tiden har definitionen blivit mer multidimensionell, dynamisk, instrumentell och affektiv (Carron & Hausenblas, 1998). Sammanhållning är ett fenomen som tar hänsyn till gruppens sätt att hålla samman och förbli sammanhållen genom
uppgiftsorienterade- och sociala aspekter av gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen (Carron & Hausenblas, 1998).
Tidigare studier om social- och uppgiftsorienterad sammanhållning resulterar i olika slutsatser. I en meta-analys sammanställs att uppgiftsorienterad sammanhållning har starkare relation till gruppens prestation än social sammanhållning (Mullen & Copper, 1994). Carless (2000) redovisar hur tidigare forskning av Carron med kollegor hänvisar till att det är viktigt att urskilja på nivån av personlig attraktion till gruppen, det vill säga kommer det från en individuell eller gruppnivå. Trandafirescu (2015) framför att social sammanhållning är viktigt inom barn-och ungdomsidrotten, där tävlingar sker på en icke-professionell nivå, samt att uppgiftsorienterad sammanhållning är en primär komponent inom elitnivån.
Behovet av att studera grupper och gruppsammanhållning finns inom flera kontexter.
Dimensioner av sammanhållning i
idrottslag
Gruppinteraktion- uppgift
Individens attraktion till gruppen- uppgift
Gruppinteraktion- socialt
Individens attraktion
till gruppen- socialt
Group Environment Questionnaire har i tidigare forskning visats vara användbart för att mäta sammanhållning av grupper i olika miljöer (Carron, Colman, Wheeler & Stevens, 2002).
Carless och De Paola (2000) använde sig av Group Environment Questionnaire på en arbetsplats för att mäta sammanhållning. Dessa redovisar att uppgiftsorienterad och social sammanhållning är starkt korrelerade med andra gruppvariabler, till exempel
uppgiftsorienterad sammanhållning och gruppmoral samt social sammanhållning och
gruppkommunikation. Dessutom visades en svag korrelation mellan individuell attraktion till gruppen och alla gruppvariabler, särskilt lagprestation (Carless & De Paola, 2000).
Resultaten från Carless och De Paola (2000) visar att uppgiftsorienterad
sammanhållning är strakt relaterat till prestation samt att definitionen av sammanhållning kan ifrågasättas. Dessutom medför resultatet att uppgiftsorienterad sammanhållning och
individens hängivelse till uppgiften var starkare än de sociala aspekterna. Däremot kom social sammanhållning och individens sociala attraktion till arbetsgruppen som en följd av de uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning (Carless & De Paola, 2000).
Tidigare forskning där Group Environment Questionnaire tillämpas sammanställs det att sammanhållning och prestation har en koppling (Eys, Carron, Bray & Brawley, 2007).
Evans och Dion (2012) stödjer att det finns en positiv och stabil korrelation mellan
gruppsammanhållning och prestation. Evans och Dion (2012) uppmärksammar dessutom att mål, acceptans och gruppens syfte är avgörande för relationen mellan prestation och
sammanhållning. Carron, Colman, et al. (2002) använder även Group Environment Questionnaire. Dem visar att sammanhållning och prestation är relaterat samt att
teambuilding är fördelaktigt för lagsammanhållning, dock tillrådes att teambuildingen ska vara socialt-eller uppgiftsorienterad för att lyckas ge effekt (Carron, Colman, et al., 2002).
Kopplingen mellan prestation och sammanhållning är omdebatterad av flera forskare, och mycket fokus ligger på hur de olika dimensionerna av sammanhållning förhåller sig till prestation. Chang och Bordia (2001) fann stöd för utmärkelse av social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning på gruppnivå. Från resultatet urskildes dock en skillnad mellan idrottsgrupper och studentgrupper, där uppgiftsorienterad gruppinteraktion och individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen var mer applicerbart på idrottsgrupper (Chang & Bordia, 2001).
Mycket av den tidigare forskningen som baserats på sammanhållning är till stor del gjort kvantitativ. Kvantitativ forskning av bland annat Carron, Bray och Eys (2002)
förespråkar att sammanhållning i idrottslag är en gemensam grund. Statistiskt finns det en stark relation mellan sammanhållning och framgång, dock rekommenderas användning av flera metoder för fortsatt forskning (Carron, Colman, et al., 2002). Kvalitativ metod är användbar för fortsatt forskning, dock tar den tidigare kvalitativa forskningen om
sammanhållning inte över sökfältet. Intervjustudier inom ämnet sammanhållning i idrottslag förfaller med fokus på herridrotten, exempelvis skriver Dunn och Holt (2004) samt Rovio, Eskola, Kozub, Duda och Lintunen (2009) om herrlag inom ishockeyn.
Studien av Dunn och Holt (2004) fokuserar på ishockeyspelares upplevelse av att genomföra teambuilding, efter intervjuerna var deltagarnas utvärderingar positiva.
Sammanställt i resultatet finns komponenter av förtroende, samhörighet, förståelse, uppskattning och livserfarenhet. Dessa komponenter såg deltagarna som fördelaktiga och möjliggöra fortsätt arbeta med sammanhållning på liknande sätt (Dunn & Holt, 2004).
Studien av Rovio et al. (2009) handlar om relationen mellan prestation och olika psykosociala gruppfenomen. Studiens resultat speglar i att gruppens samverkan är viktig för prestationen men att det inom alla psykosociala fenomen måste finnas en balans, då för mycket eller för lite av något kan vara missgynnande (Rovio et al., 2009).
En studie av Eys, Evans, Martin, Ohlert, Wolf, Van Bussel och Steins (2015)
utforskar uppfattningar om sammanhållning och prestation hos tränare med erfarenhet av
både damlag och herrlag. I resultatet plockar författarna ut olika kategorier som avser potentiella likheter och skillnader inom herr-och damidrottslag. Väsentliga delar i resultatet betonar att sammanhållning är viktigt för båda könen men att personligheterna i idrottslaget influerar miljön, samt att tävlingsnivån har stor innebörd (Eys et al., 2015). Deltagarna i studien av Eys et al. (2015) uppmärksammar damidrottarnas behov av socialisering, i större utsträckning än hos herridrottarna. Under intervjuerna nämner deltagarna att de upplevt en skillnad i det sociala mellan damlag och herrlag, att individerna i damlag ofta har andra relationer till varandra och prioriterar umgänge med laget (Eys et al., 2015).
Annan forskning sammanställer även att personligheten har betydelse för
sammanhållningen. Tidigare studier poängterar att sammanhållning och personlighetsdragen hos individerna i gruppen är avgörande för prestationen (Aeron & Pathak, 2012; Van Vianen
& De Dreu, 2001). Enligt Van Vianen och De Dreu (2001) är den sociala sammanhållningen starkare hos arbetsgrupper med höga medelvärden och miniminivåer av extraversion, hög medelnivå av känslomässig stabilitet, uteblivet höga värden av introversion samt att
medelmåttet på samvetsgrannhet är högt. Gällande uppgiftorienterade sammanhållningen är den starkare hos arbetsgrupper med medelvärden och minsta nivå av behaglighet samt samvetsgrannhet (Van Vianen & De Dreu, 2001). Gruppens processer, sammanhållning och personlighet påverkar prestation (Aeron & Pathak, 2012). Aeron och Pathak (2012) anser att mer forskning krävs och är användbart för att effektivt bygga grupper inom organisationer.
Problemformulering
Sammanhållning har visats vara avgörande för ett idrottslags prestation och är i stor utsträckning en bidragande faktor i prestation samt framgång (Wheelan, 2017).
Lagsammanhållning är viktigt i flera avseenden och fenomenet har relation till andra faktorer, exempelvis miljö, ledarskap, lag och personliga faktorer (Lindwall m.fl., 2016). Inom
studerandet av sammanhållning uppmärksammas social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, vilket framgångsrikt har studerat med hjälp av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire (Carron et al, 1998).
Kvalitativ forskning skapar större förståelse och djupare insikt (Eatough, 2012), vilket möjliggör rapporteringen av de underliggande strukturerna bakom sammanhållning som Brawley, Carron, och Widmeyer (1993) uteslutit i tidigare forskning. Martin, Carron, Eys och Loughead (2012) belyser fördelarna med att använda flera metoder för att undersöka det komplexa fenomenet sammanhållning. Det är därför relevant att använda det teoretiska ramverket Group Environment Questionnaire som inspiration till mätinstrumentet.
Den kvalitativa forskningen som främst presenterats fram tills idag är baserad på herrlags-idrottare. Det finns en brist på liknande studier på damlags-idrottare, vilket väcker författarnas intresse. Dessutom har det minskade antalet föreningsidrottande ungdomar slagit hårt på flick-och damlagen (Paulsson, 2015, 2 april). I studien av Eys et al. (2015) trycker de intervjuade ledarna på att det finns en viss skillnad på uppmärksamheten kring social
sammanhållning mellan damlags-och herrlags-idrottare. Det är därför intressant att noggrant skapa en förståelse för damlags-idrottares individuella upplevelser kring sammanhållning i idrottslag. Dessutom är det fördelaktig att sprida kunskap och upplysa om gruppdynamiska processer, även hos kvinnor.
Området sammanhållning inom lagidrott är uppmärksammat, och vår studie kan tillföra ytterligare kunskap. Denna uppsats möjliggör en fördjupning av damlags-idrottares upplevelser av sammanhållning, vilket är fördelaktigt för att skapa en djupgående förståelse.
Forskningen kring sammanhållning är väsentlig och sammanhållning har visats vara kopplat
till prestation, men utan kunnighet om idrottarnas relation till sammanhållning blir det svårt
att ta forskningen vidare. Vår uppsats tillför mer förståelse och mer insikt för damlags-
idrottarnas synvinkel av sammanhållning, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid forskning inom ämnet.
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning samt sammanställa vilka faktorer som individen upplever är avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.
Metod
Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys för att uppnå ett beskrivande resultat. Analysen utgår från en innehållsanalys eftersom ett teoretiskt ramverk har inspirerat arbetsprocessen. Hade syftet varit annorlunda och inriktat på en empirisk bakgrund så hade en tematisk analys passat bättre, då tematiska analyser fokuserar på tolkning och helhet (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017).
Studien utfördes med intervjuer för att få en djupare insamling och beskrivning av deltagarnas erfarenheter (Eatough, 2012). En kvalitativ metod gör det möjligt att utveckla adekvat kvantifiering som är fullständig och speglar människors erfarenheter (Howitt &
Cramer, 2017).
Deltagare
Studien baserades på åtta deltagare som deltog genom intervjuer. Kriterierna för att delta i studien var att deltagarna skulle vara unga damlags-idrottare i åldern 18-30, det resulterade i att deltagarnas medelålder hamnade på 22,4 år.
Deltagarna representerade idrotterna fotboll, innebandy och handboll men vissa deltagare hade även erfarenhet från andra idrotter. Det fanns riktlinjer när det gällde nivån på idrottandet, vilket gjorde att deltagarna som söktes spelade i division 1, 2 eller 3. Studien har representanter från innebandyns division 1 och 2. Från fotbollen och handbollen representeras division 2 och 3.
Urvalsmetoden som användes var icke-slumpmässigt då det gjordes ett
tillgänglighetsurval, vilket innebär att studieledarna samlade deltagarna utifrån den
efterfrågade populationen som fanns tillgänglig (Sturgis, 2012).
Tabell 1. Översikt av deltagarna
Deltagare Ålder Idrott Nivå Intervju Intervjuperson 1 26 Innebandy Division
1
Personlig intervju
Intervjuperson 2 23 Innebandy Division
1
Personlig intervju
Intervjuperson 3 19 Innebandy Division
3
Skype
Intervjuperson 4 21 Innebandy Division 1&2
Personlig intervju