• No results found

Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

Psykologi inriktning idrott och motion 180hp

Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och

uppgiftsorienterad sammanhållning

Psykologi inriktning idrott och motion (61-90) 15hp

Halmstad 2020-04-04

Johanna Davidsson och Linn Welin

(2)

Davidsson, J., & Welin, L. (2020). Unga damlags-idrottares upplevelser kring social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning. Psykologi inriktning idrott och motion 61-90hp. Akademi för Hälsa och Välfärd: Högskolan i Halmstad.

Sammanfattning

Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien

genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från

mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social

sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.

Nyckelord: damlag-idrottare, Group Environment Questionnaire, innehållsanalys, social

sammanhållning, uppgiftsorienterad sammanhållning

(3)

Davidsson, J., & Welin, L. (2020). Experiences of social cohesion and task cohesion according to young female- team athletes. Sport and exercise psychology, 61-90 ECTS.

School of Health and Welfare: Halmstad University.

Abstract

Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is

quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The

underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent.

Key words: content analysis, female team athletes, Group Environment Questionnaire, social

cohesion, task cohesion

(4)

Gruppdynamik är en väsentlig del i alla avseende där människor ska agera eller fungera tillsammans (Levi, 2017). Lewin (1951) anser att gruppdynamik handlar om studerandet av grupper och hur gruppens energi, vitalitet och aktivitet kännetecknas. En grupp definieras enligt Shaw, Robbin och Belser (1981, s.454) “Två eller flera personer som interagerar med varandra där varje person påverkar och blir påverkad av övriga”. Behovet av att studera grupper och utveckla förståelsen för grupper baseras på det faktum att människor är sociala och sammanhållande varelser (Greenberg, Schmader, Arndt & Landau, 2018).

Gruppdynamik kännetecknas av hur individer beter sig i en grupp för att gemensamt lösa ett problem, fatta ett beslut eller nå andra resultat som kräver interaktioner mellan gruppens medlemmar (Lindwall, Johnson & Rylander, 2016). Enligt Levi (2017) är gruppdynamik en rörlig process som ömsesidigt påverkar relationen mellan individ och grupp. Arbete i grupp har även bevisats påverka individens personliga utveckling (Wheelan, 2017). Samarbete i grupp influeras av ledarskap, gruppens miljö, gruppens struktur,

sammanhållning samt gruppmedlemmarnas egenskaper (Lindwall m.fl., 2016).

Gruppdynamiska processer inom lagidrott utgår från idrottsgrupper som kännetecknas av olika element. Dessa kännetecken handlar bland annat om gemensamt öde och gemensamt mål vilket innefattar gruppmedlemmarnas påverkan av resultat, beteende och strävan (Carron

& Hausenblas, 1998). Andra kännetecken är gemensam kollektiv identitet samt ömsesidigt beroende, detta hänvisar till individens specifika tillhörighet i gruppen samt att

gruppmedlemmarna är beroende av varandra i strukturerade interaktions- och kommunikationsformer (Carron och Hausenblas, 1998).

Gruppdynamiska processer involverar flera element som gemensamt grundas på interaktion mellan medlemmarna i gruppen, och sammanhållning har en gruppdynamisk grund (Carron, 1982). Sammanhållning är ett komplicerat begrepp som kan illustreras på olika sätt. Festinger, Schacter och Back (1950) diskuterar begreppet sammanhållning som olika krafter som gör att medlemmar i en grupp vill stanna. Denna kraft hänvisar till hur individer attraheras till gruppen. Gross och Martin (1952) ser sammanhållning som gruppens motstånd gentemot att upplösas eller splittras. Därför är det aktuellt att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning.

Historiskt sätt har begreppet sammanhållning försökts definierats men den mest accepterade och övergripande definitionen lyder “En dynamisk process som reflekteras i en tendens för gruppen att hålla samman och förbli sammanhållen i jakten på sina instrumentella mål och/eller för tillfredsställandet av medlemmarnas affektiva behov” (Carron, Brawley &

Widmeyer, 1998, s.213). Carron, Widmeyer och Brawley (1985) noterade att de olika dimensionerna i definitionen av sammanhållning kunde kategoriseras i huvudgrupperna gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen. Gruppinteraktion handlar om en medlems uppfattning om gruppen som helhet och individuell attraktion till gruppen handlar om medlemmens personliga attraktion till gruppen (Carron et al., 1985).

Carron et al. (1985) argumenterade för att både gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen hjälper till att binda samman gruppmedlemmarna. Uppfattningarna ansågs vara fokuserade på antingen sociala aspekter eller uppgiftsorienterade aspekter av gruppen. Social gruppinteraktion, uppgiftsorienterad gruppinteraktion, individens sociala attraktion till gruppen och individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen är alla dimensioner av sammanhållning som Carron et al. (1985) mäter med instrumentet Group Environment Questionnaire. Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning samt sammanställa vilka faktorer som individen upplever är avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.

Sammanhållning diskuteras vara multidimensionell, dynamisk, instrumentell och

affektiv (Carron & Hausenblas, 1998). Att sammanhållning är multidimensionell grundas i att

(5)

det är flera faktorer som påverkar hur en grupp sammansvetsas och förblir enade. Den dynamiska delen av begreppet vänder sig mot hur sammanhållning är föränderlig och varierande över tid. Det instrumentella kännetecknet av sammanhållning menar att grupper skapas på grund av ett syfte eller anledning. Den affektiva aspekten av sammanhållning speglar sociala relationer och känslor som utvecklas inom gruppen, vilket uppstår genom social interaktion och kommunikation (Carron & Hausenblas, 1998). Den multidimensionella aspekten av sammanhållning kan ses som en kombination av uppgiftsorienterad

sammanhållning och social sammanhållning. Utifrån detta är ytterliga syfte med studien att undersöka individens upplevelser gentemot social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.

Burke, Carron och Shapcott (2008) förklarar hur uppgiftsorienterad sammanhållning återspeglar gruppmedlemmarnas ansträngning att arbeta tillsammans, för att uppnå ett gemensamt mål. Social sammanhållning reflekterar till hur gruppens medlemmar uppskattar, gillar eller njuter av varandras sällskap (Burke et al., 2008). Dessa två aspekter av

sammanhållning utgör en central del inom idrotten. Gällande social och uppgiftsorienterad sammanhållning finns det flertal studier som undersöker skillnaden och relationen mellan dessa instrumentella delar. Det finns svårigheter med att förtydliga social och

uppgiftsorienterad sammanhållning eftersom dessa begrepp uppstår i andra kontexter än idrott.

När det kommer till social sammanhållning refererar Bottoni (2018) till Durkheims teori, som ursprungligen markera solidaritet och integration inom social sammanhållning.

Begreppet har dock utvecklats med tiden och förändras utifrån olika politiska perspektiv (Bottoni, 2018). När det kommer till uppgiftsorienterad sammanhållning bildar uppsättningen av uppgiftskomponenterna en helhet som ska anpassas till effektivitet, timing och

kompatibilitet (Siebold, 2015). I olika studier sammanställs att gruppens koncentration gentemot dess uppgift får gruppen att fokusera och undvika oenigheter (Siebold, 2015).

Inom idrottspsykologin tillämpas detta, dock finns det förvirring i terminologin av social och uppgiftorienterad sammanhållning. MacCoun, Kier och Belkin (2006) rapporterar utvecklade definitioner som involverar motivation. MacCoun et al. (2006) hänvisar till en korrigerad modell som uttrycker vi-idén av sammanhållning och inriktas på element av förtroende bland gruppmedlemmarna samt deras upplevda förmåga mot en gemensam handling.

Sammanhållning är en process som appliceras inom lagidrott. Levi (2017) upplyser hur ett effektivt lag som kan kombinera resurser skapar en framgångsrik gruppdynamik med stödjande miljö för laget eller gruppen. Sammanhållning hos ett idrottslag är viktig och ses som en faktor för framgång (Wheelan, 2017). Sammanfattningsvis är sammanhållningen i ett idrottslag är en process som involverar gruppens sätt att hålla samman och förenas. Samtidigt som dem arbetar mot gemensamma mål och tillsammans ser till att gruppmedlemmarnas känslomässiga behov tillfredsställs (Carron & Hausenblas, 1998).

Teoretiskt ramverk

En teoretisk modell framställd av Carron et al. (1985) har i syfte att belysa olika

dimensioner av sammanhållning. De fyra dimensionerna av sammanhållning är individens

attraktion till gruppen- uppgift, individens attraktion till gruppen- socialt, gruppinteraktion-

uppgift och gruppinteraktion- socialt. Modellen ligger till grund för Group Environment

Questionnaire, vilket är ett utarbetat frågeformulär av Carron et al. (1985). Detta arbete är

baserad på denna teoretiska modell som främst är konstruerat för idrottslag. Teorin utgår från

en begreppsmodell över sammanhållning i idrottslag och illustreras i Figur 1.

(6)

Figur 1. Begreppsmodell över sammanhållning i idrottslag utformad av Carron et al. (1985).

För att förstå teorin krävs förtydligande av dessa dimensioner. Enligt Carron et al.

(1985) handlar individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen, om idrottarnas egna uppfattning kring den individuella involveringen i laget när det kommer till lagets uppgift och mål. Whitton och Fletcher (2014) hänvisar till gruppmedlemmens engagemang i gruppmål och prestation. Individens sociala attraktion till gruppen, handlar om spelarens individuella uppfattning om deras sociala umgänge med idrottslaget och hur individen accepteras i laget (Carron et al., 1985). Gruppmedlemmens intryck av de sociala interaktionerna samt

individens relation till övriga gruppmedlemmar är exempel på detta (Whitton & Fletcher, 2014).

När det kommer till uppgiftsorienterad gruppinteraktion, hänvisar teorin av Carron et al. (1985) till idrottarens uppfattning av lagets sammanhållning i helhet gällande uppgift, mål och metoder. Detta kan liknas till gruppmedlemmens övertygelser om närhet, likhet och sammansvetsning gällande uppgiften, det vill säga individens intryck av hur gruppen arbetar förenat för att nå prestation och mål (Whitton & Fletcher, 2014). Slutligen är det den sociala gruppinteraktionen, vilket handlar om spelarens uppfattning kring lagets sammanhållning i helhet gällande sociala aspekter utanför idrottsplanen (Carron et al., 1985). Whitton och Fletcher (2014) anvisar till gruppmedlemmens känsla av närhet, likhet och sammansvetsning i den sociala enheten utanför idrotten.

Tidigare forskning

Traditionellt sätt definierades sammanhållning som ett enhetligt teoretiskt begrepp (Zaccaro, 1991). Med tiden har definitionen blivit mer multidimensionell, dynamisk, instrumentell och affektiv (Carron & Hausenblas, 1998). Sammanhållning är ett fenomen som tar hänsyn till gruppens sätt att hålla samman och förbli sammanhållen genom

uppgiftsorienterade- och sociala aspekter av gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen (Carron & Hausenblas, 1998).

Tidigare studier om social- och uppgiftsorienterad sammanhållning resulterar i olika slutsatser. I en meta-analys sammanställs att uppgiftsorienterad sammanhållning har starkare relation till gruppens prestation än social sammanhållning (Mullen & Copper, 1994). Carless (2000) redovisar hur tidigare forskning av Carron med kollegor hänvisar till att det är viktigt att urskilja på nivån av personlig attraktion till gruppen, det vill säga kommer det från en individuell eller gruppnivå. Trandafirescu (2015) framför att social sammanhållning är viktigt inom barn-och ungdomsidrotten, där tävlingar sker på en icke-professionell nivå, samt att uppgiftsorienterad sammanhållning är en primär komponent inom elitnivån.

Behovet av att studera grupper och gruppsammanhållning finns inom flera kontexter.

Dimensioner av sammanhållning i

idrottslag

Gruppinteraktion- uppgift

Individens attraktion till gruppen- uppgift

Gruppinteraktion- socialt

Individens attraktion

till gruppen- socialt

(7)

Group Environment Questionnaire har i tidigare forskning visats vara användbart för att mäta sammanhållning av grupper i olika miljöer (Carron, Colman, Wheeler & Stevens, 2002).

Carless och De Paola (2000) använde sig av Group Environment Questionnaire på en arbetsplats för att mäta sammanhållning. Dessa redovisar att uppgiftsorienterad och social sammanhållning är starkt korrelerade med andra gruppvariabler, till exempel

uppgiftsorienterad sammanhållning och gruppmoral samt social sammanhållning och

gruppkommunikation. Dessutom visades en svag korrelation mellan individuell attraktion till gruppen och alla gruppvariabler, särskilt lagprestation (Carless & De Paola, 2000).

Resultaten från Carless och De Paola (2000) visar att uppgiftsorienterad

sammanhållning är strakt relaterat till prestation samt att definitionen av sammanhållning kan ifrågasättas. Dessutom medför resultatet att uppgiftsorienterad sammanhållning och

individens hängivelse till uppgiften var starkare än de sociala aspekterna. Däremot kom social sammanhållning och individens sociala attraktion till arbetsgruppen som en följd av de uppgiftsorienterade aspekterna av sammanhållning (Carless & De Paola, 2000).

Tidigare forskning där Group Environment Questionnaire tillämpas sammanställs det att sammanhållning och prestation har en koppling (Eys, Carron, Bray & Brawley, 2007).

Evans och Dion (2012) stödjer att det finns en positiv och stabil korrelation mellan

gruppsammanhållning och prestation. Evans och Dion (2012) uppmärksammar dessutom att mål, acceptans och gruppens syfte är avgörande för relationen mellan prestation och

sammanhållning. Carron, Colman, et al. (2002) använder även Group Environment Questionnaire. Dem visar att sammanhållning och prestation är relaterat samt att

teambuilding är fördelaktigt för lagsammanhållning, dock tillrådes att teambuildingen ska vara socialt-eller uppgiftsorienterad för att lyckas ge effekt (Carron, Colman, et al., 2002).

Kopplingen mellan prestation och sammanhållning är omdebatterad av flera forskare, och mycket fokus ligger på hur de olika dimensionerna av sammanhållning förhåller sig till prestation. Chang och Bordia (2001) fann stöd för utmärkelse av social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning på gruppnivå. Från resultatet urskildes dock en skillnad mellan idrottsgrupper och studentgrupper, där uppgiftsorienterad gruppinteraktion och individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen var mer applicerbart på idrottsgrupper (Chang & Bordia, 2001).

Mycket av den tidigare forskningen som baserats på sammanhållning är till stor del gjort kvantitativ. Kvantitativ forskning av bland annat Carron, Bray och Eys (2002)

förespråkar att sammanhållning i idrottslag är en gemensam grund. Statistiskt finns det en stark relation mellan sammanhållning och framgång, dock rekommenderas användning av flera metoder för fortsatt forskning (Carron, Colman, et al., 2002). Kvalitativ metod är användbar för fortsatt forskning, dock tar den tidigare kvalitativa forskningen om

sammanhållning inte över sökfältet. Intervjustudier inom ämnet sammanhållning i idrottslag förfaller med fokus på herridrotten, exempelvis skriver Dunn och Holt (2004) samt Rovio, Eskola, Kozub, Duda och Lintunen (2009) om herrlag inom ishockeyn.

Studien av Dunn och Holt (2004) fokuserar på ishockeyspelares upplevelse av att genomföra teambuilding, efter intervjuerna var deltagarnas utvärderingar positiva.

Sammanställt i resultatet finns komponenter av förtroende, samhörighet, förståelse, uppskattning och livserfarenhet. Dessa komponenter såg deltagarna som fördelaktiga och möjliggöra fortsätt arbeta med sammanhållning på liknande sätt (Dunn & Holt, 2004).

Studien av Rovio et al. (2009) handlar om relationen mellan prestation och olika psykosociala gruppfenomen. Studiens resultat speglar i att gruppens samverkan är viktig för prestationen men att det inom alla psykosociala fenomen måste finnas en balans, då för mycket eller för lite av något kan vara missgynnande (Rovio et al., 2009).

En studie av Eys, Evans, Martin, Ohlert, Wolf, Van Bussel och Steins (2015)

utforskar uppfattningar om sammanhållning och prestation hos tränare med erfarenhet av

(8)

både damlag och herrlag. I resultatet plockar författarna ut olika kategorier som avser potentiella likheter och skillnader inom herr-och damidrottslag. Väsentliga delar i resultatet betonar att sammanhållning är viktigt för båda könen men att personligheterna i idrottslaget influerar miljön, samt att tävlingsnivån har stor innebörd (Eys et al., 2015). Deltagarna i studien av Eys et al. (2015) uppmärksammar damidrottarnas behov av socialisering, i större utsträckning än hos herridrottarna. Under intervjuerna nämner deltagarna att de upplevt en skillnad i det sociala mellan damlag och herrlag, att individerna i damlag ofta har andra relationer till varandra och prioriterar umgänge med laget (Eys et al., 2015).

Annan forskning sammanställer även att personligheten har betydelse för

sammanhållningen. Tidigare studier poängterar att sammanhållning och personlighetsdragen hos individerna i gruppen är avgörande för prestationen (Aeron & Pathak, 2012; Van Vianen

& De Dreu, 2001). Enligt Van Vianen och De Dreu (2001) är den sociala sammanhållningen starkare hos arbetsgrupper med höga medelvärden och miniminivåer av extraversion, hög medelnivå av känslomässig stabilitet, uteblivet höga värden av introversion samt att

medelmåttet på samvetsgrannhet är högt. Gällande uppgiftorienterade sammanhållningen är den starkare hos arbetsgrupper med medelvärden och minsta nivå av behaglighet samt samvetsgrannhet (Van Vianen & De Dreu, 2001). Gruppens processer, sammanhållning och personlighet påverkar prestation (Aeron & Pathak, 2012). Aeron och Pathak (2012) anser att mer forskning krävs och är användbart för att effektivt bygga grupper inom organisationer.

Problemformulering

Sammanhållning har visats vara avgörande för ett idrottslags prestation och är i stor utsträckning en bidragande faktor i prestation samt framgång (Wheelan, 2017).

Lagsammanhållning är viktigt i flera avseenden och fenomenet har relation till andra faktorer, exempelvis miljö, ledarskap, lag och personliga faktorer (Lindwall m.fl., 2016). Inom

studerandet av sammanhållning uppmärksammas social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, vilket framgångsrikt har studerat med hjälp av mätinstrumentet Group Environment Questionnaire (Carron et al, 1998).

Kvalitativ forskning skapar större förståelse och djupare insikt (Eatough, 2012), vilket möjliggör rapporteringen av de underliggande strukturerna bakom sammanhållning som Brawley, Carron, och Widmeyer (1993) uteslutit i tidigare forskning. Martin, Carron, Eys och Loughead (2012) belyser fördelarna med att använda flera metoder för att undersöka det komplexa fenomenet sammanhållning. Det är därför relevant att använda det teoretiska ramverket Group Environment Questionnaire som inspiration till mätinstrumentet.

Den kvalitativa forskningen som främst presenterats fram tills idag är baserad på herrlags-idrottare. Det finns en brist på liknande studier på damlags-idrottare, vilket väcker författarnas intresse. Dessutom har det minskade antalet föreningsidrottande ungdomar slagit hårt på flick-och damlagen (Paulsson, 2015, 2 april). I studien av Eys et al. (2015) trycker de intervjuade ledarna på att det finns en viss skillnad på uppmärksamheten kring social

sammanhållning mellan damlags-och herrlags-idrottare. Det är därför intressant att noggrant skapa en förståelse för damlags-idrottares individuella upplevelser kring sammanhållning i idrottslag. Dessutom är det fördelaktig att sprida kunskap och upplysa om gruppdynamiska processer, även hos kvinnor.

Området sammanhållning inom lagidrott är uppmärksammat, och vår studie kan tillföra ytterligare kunskap. Denna uppsats möjliggör en fördjupning av damlags-idrottares upplevelser av sammanhållning, vilket är fördelaktigt för att skapa en djupgående förståelse.

Forskningen kring sammanhållning är väsentlig och sammanhållning har visats vara kopplat

till prestation, men utan kunnighet om idrottarnas relation till sammanhållning blir det svårt

att ta forskningen vidare. Vår uppsats tillför mer förståelse och mer insikt för damlags-

(9)

idrottarnas synvinkel av sammanhållning, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid forskning inom ämnet.

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka vilka upplevelser unga damlags-idrottares har kring sammanhållning samt sammanställa vilka faktorer som individen upplever är avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott.

Metod

Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys för att uppnå ett beskrivande resultat. Analysen utgår från en innehållsanalys eftersom ett teoretiskt ramverk har inspirerat arbetsprocessen. Hade syftet varit annorlunda och inriktat på en empirisk bakgrund så hade en tematisk analys passat bättre, då tematiska analyser fokuserar på tolkning och helhet (Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017).

Studien utfördes med intervjuer för att få en djupare insamling och beskrivning av deltagarnas erfarenheter (Eatough, 2012). En kvalitativ metod gör det möjligt att utveckla adekvat kvantifiering som är fullständig och speglar människors erfarenheter (Howitt &

Cramer, 2017).

Deltagare

Studien baserades på åtta deltagare som deltog genom intervjuer. Kriterierna för att delta i studien var att deltagarna skulle vara unga damlags-idrottare i åldern 18-30, det resulterade i att deltagarnas medelålder hamnade på 22,4 år.

Deltagarna representerade idrotterna fotboll, innebandy och handboll men vissa deltagare hade även erfarenhet från andra idrotter. Det fanns riktlinjer när det gällde nivån på idrottandet, vilket gjorde att deltagarna som söktes spelade i division 1, 2 eller 3. Studien har representanter från innebandyns division 1 och 2. Från fotbollen och handbollen representeras division 2 och 3.

Urvalsmetoden som användes var icke-slumpmässigt då det gjordes ett

tillgänglighetsurval, vilket innebär att studieledarna samlade deltagarna utifrån den

efterfrågade populationen som fanns tillgänglig (Sturgis, 2012).

(10)

Tabell 1. Översikt av deltagarna

Deltagare Ålder Idrott Nivå Intervju Intervjuperson 1 26 Innebandy Division

1

Personlig intervju

Intervjuperson 2 23 Innebandy Division

1

Personlig intervju

Intervjuperson 3 19 Innebandy Division

3

Skype

Intervjuperson 4 21 Innebandy Division 1&2

Personlig intervju

Intervjuperson 5 20 Fotboll Division

2

Skype

Intervjuperson 6 25 Fotboll Division 3

Skype

Intervjuperson 7 22 Fotboll Division 3

Skype

Intervjuperson 8 23 Handboll Division 2

Skype

Medelålder: 22.4

Material

Intervjuguiden inspirerades av Group Environment Questionnaire som är ett

kvantitativt mätinstrument med en teoretisk grund som fokuserar på individens upplevelse av de olika dimensionerna av sammanhållning (Carron et.al., 1985). Dimensionerna som ligger till grund för det teoretiska ramverket är individens attraktion till gruppen- social och

uppgiftsorienterad samt gruppinteraktion- social och uppgiftsorienterad (Carron et al., 1985).

Att använda ett redan existerande formulär var något som ansågs fördelaktigt

eftersom det är teoribaserat utifrån alla dimensionerna som valts att studera i den här studien.

Genom att ta inspiration från Group Environment Questionnaire för att utveckla ett kvalitativt frågeformulär gör att den teoretiska grunden som finns i formuläret består och bibehåller därför trovärdigheten i instrumentet. I studien undersöks deltagarnas upplevelser av sammanhållning och med hjälp av den teoretiska grunden i Group Environment

Questionnaire framställs en djupare beskrivning av fenomenet där de olika dimensionerna undersöks. Det ger deltagarna en större förståelse av fenomenet som samtidigt skapar en fördjupning av studien. Utan inspirationen från Group Environment Questionnaire hade studien enbart fokuserat på sammanhållning som en del men istället utvecklades fenomenet till fler aspekter att ta ställning till för deltagarna.

Inspirationen från Group Environment Questionnaire underlättade processen att intervjua deltagarna utifrån de olika dimensionerna, vilket har varit en hjälp vid

struktureringen mellan uppgiftsorienterad- och social sammanhållning. Intervjuguiden

arbetades fram genom att först urskilja vilka av de 18 påståendena i det kvantitativa

instrumentet som mäter vilken dimension. Därefter delades påståendena upp utifrån

dimension och sammanställdes till övergripande frågor. Utvecklandet av intervjuguiden

(11)

skapade frågor med inspiration från Group Environment Questionnaire för att de kvalitativa frågorna skulle ha samma teoretiska grund och undersöka rätt dimension. Det utvecklade formuläret användes under samtliga pilotstudier och därefter gjordes ytterligare justeringar utefter den feedback som framkom. Det slutgiltiga frågeformuläret (Bilaga 1.) bestod av fem kategorier, bakgrundsinformation, individens attraktion till gruppen-socialt, gruppinteraktion- socialt, individens attraktion till gruppen-uppgift, gruppinteraktion-uppgift samt övrigt.

Under intervjuerna användes inspelningsapparater för att samla informationen som framkom under intervjuerna. Anteckningsmaterial var ett hjälpmedel under intervjuerna för att notera eventuella händelser som inte kunde upptäckas av inspelningsapparaten.

Genomförandet av de intervjuer som gjordes via videosamtal utgick från användandet av datorer och datorprogrammet Skype.

Procedur

Materialet samlades in genom ett antal semi-strukturerade intervjuer som därefter transkriberades och sedan analyserades utifrån en innehållsanalys. Semi-strukturerade intervjuer innebär att frågorna är förutbestämda och alla kandidater blir ställda samma frågor i samma följd, dock anpassas följdfrågorna (Howitt & Cramer, 2017). Dessa intervjuer har en tendens att upplevas som ett samtal, dock gäller det för intervjuledaren att hålla samtalet på rätt spår (Howitt & Cramer, 2017).

Det gjordes två pilotstudier som var en hjälp för att få feedback och upptäcka eventuella brister i intervjuguiden samt för att få en uppfattning hur väl utformad den var.

Pilotstudierna gav användbar feedback och resultat som gjorde att intervjuledarna kunde göra justeringar för att utveckla intervjuguiden. Efter sammanställningen av pilotstudierna

förändrades stora delar av intervjuguiden, framförallt genom mer tydlighet i formuleringen av frågorna samt fler följdfrågor.

Feedbacken som framkom under pilotstudierna var bland annat att det hade varit fördelaktigt att starta intervjun med en genomgång av begreppen, för att få en uppfattning och förståelse för ämnet. I båda intervjuerna var det tydligt att det önskades fler följdfrågor för att det skulle bli enklare för intervjupersonen att rikta svaren mot vad som var relevant. Exempel på feedback är att intervjupersonen hade uppskattat fler följdfrågor för att underlätta

svarandet. Frågorna hade kunnat bli lättare att förstå med några fler följdfrågor (Pilotstudie 1, 2019). Samt tyckte intervjupersonen att följdfrågorna kunde varit fler och bättre, eftersom det var svårt att få ett flyt i denna del av intervjun (Pilotstudie 2, 2019).

Genom att kontakta damidrottare som var aktiva i minst en lagidrott i södra Sverige identifierades deltagare som var intresserade av att ställa upp i studien. Vid intresse

presenterades studiens syfte och genomgång av undersökningen. Vid godkännande av deltagandet bestämdes tid och plats för intervjuerna efter önskemål samt tillgänglighet.

Innan genomförandet av intervjuerna skrev deltagarna under en samtyckesblankett (Bilaga 2). Samtyckesblanketten bestod av kort information om studien i form av syfte samt processen. Det ingick även information om deltagarnas rättigheter, anonymitet och

konfidentialitet. Vid påskrift accepterade deltagaren att intervjun spelades in samt användes i arbetet och därmed gav intervjuledarna rättigheterna till allt material. Efter att intervjuerna transkriberats skickades dessa åter till intervjupersonerna för ett godkännande.

Intervjuerna ägde rum på olika platser beroende på vad som passade varje individ.

Vissa intervjuer genomfördes med hjälp av videosamtal eftersom deltagarna och

studieledarna befann sig på olika platser. Intervjuerna varade olika länge där den längsta tog

30 minuter och den kortaste tog 18 minuter, genomsnittstiden för samtliga intervjuer var 23

minuter. Transkriberingarna utfördes efter avslutad intervju, transkriberingarna var mellan 5

och 8 sidor långa med ett genomsnitt på 6 sidor.

(12)

Etik

Allmänna etiska principer vägleder och inspirerar inom psykologin, de etiska ramarna bidrar till strävan gentemot ökad vetenskap och specifik standard (American Psychological Association, 2017). En standard som täcker flertal psykologiska situationer och som har mål att skydda deltagande individer. Grundläggande för de etiska principerna är att maximera fördelarna och minimera nackdelarna, arbetet ska gynna deltagaren i så stor utsträckning som möjligt. I arbetet inom psykologi finns ett stort ansvar och förtroende gentemot deltagarna.

Noggrannhet och ärlighet ska främjas samtidigt som rättvisa ska erkännas. Arbetar man inom olika beteendeämnen är det individens välmående, mänskliga rättigheter och värdighet som ska respekteras. (American Psychological Association, 2017)

Viktiga moment inom etik i psykologisk forskning är vägledande och påverkar

forskarens forskningsprocess (Howitt & Cramer, 2017). American Psychological Association (2017) belyser viktiga byggstenar inom etiken som bland annat godkännande, både

institutionellt innan forskning påbörjas men även från deltagarna innan forskningsprocessen kan aktiveras. Godkännande från deltagarna kräver ärlighet samt upprätthållande av etiska moment, exempelvis deltagarnas rättighet att avsluta påbörjad studie när som helst utan förklaring (American Psychological Association, 2017). Deltagare ska dessutom ha rättighet till att bibehållas konfidentiell och material som används ska behandlas på ett diskret och skyddande sätt (Howitt & Cramer, 2017).

Det finns principer som forskaren behöver ta hänsyn till för att det ska bli en korrekt hantering av de praktiska, etiska samt intellektuella problem som är kopplade till forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskapsrådet (2017) hänvisar till principerna ansvar och respekt.

Ansvar handlar om forskningens genomförande. Respekt riktas mot forskningsdeltagare, samhället samt miljön (Vetenskapsrådet, 2017).

Graneheim och Lundman (2004) upplyser om tillförlitlighet, en princip som säkerställer forskningens och mätinstrumentets kvalitet. Tillförlitligheten går att försäkra genom metodens delar och i analysprocessen. Ytterligare begrepp att uppmärksamma i en kvalitativ studie är trovärdighet och överförbarhet (Lundman & Hällgren-Graneheim, 2012).

Trovärdighet speglar hur sanningsenligt ett resultat är samt hur forskarens uppfattning av det studerade fenomenet påverkar resultatet. Trovärdigheten kan stärkas genom att presentera citat från intervjuerna så att läsaren själva kan se hur forskaren tolkat innehållet.

Överförbarhet innebär hur generaliserbart studiens resultat är i liknande grupper (Lundman &

Hällgren-Graneheim, 2012).

Mättnad är dessutom ett viktigt begrepp när det kommer till etiska processer.

Charmaz (2006) beskriver mättnad som ett fenomen där ny data inte genererar nya teoretiska insikter. Mättnad handlar inte om att se samma mönster om och om igen utan mer om nya egenskaper som upptäckt inom mönster och därmed inte ger någon ny inblick i den teoretiska grunden (Glaser, 2001).

Analys

En kvalitativ metod har i syfte att undersöka komplexa fenomen (Denzin & Lincoln, 2012). Materialet som samlats in via intervjuerna är manifesta och utifrån det har en

innehållsanalys gjorts. Innehållsanalyser fokuserar på det uppenbara innehållet från intervjuerna (Crowe, Inder, & Porter, 2015), det vill säga deltagarnas ställningstagande i frågeställningarna. En innehållsanalys används när materialet är beskrivande, progressivt och kan kalkyleras. Studiens innehållsanalys är inte kalkylerande utan fokuserar på det

beskrivande och progressiva i analysmetoden. Innehållsanalysen influerades av studiens syfte, vilket påverkade valet av analys.

Denna studie följde riktlinjerna i skapandet av innehållsanalysens processarbete som

utgår ifrån ett antal olika steg som framställs av Graneheim och Lundman (2004):

(13)

1. Det första steget var att lyssna igenom och transkribera allt innehåll från intervjuernas ljudfiler.

2. Nästa steg innebar att noga läsa igenom transkriberingarna ett flertal gånger för att få en övergripande uppfattning kring innehållet, vilket även diskuterades mellan författarna.

3. Därefter tog det fram meningsenheter i form av citat från den relevanta informationen som framgick under intervjuerna.

4. Koncentrerade meningsenheter togs därefter fram genom det väsentliga innehållet där en kondensering gjordes av meningsenheterna. I matrisen (Bilaga 3) framkommer koncentrerade meningsenheter som ligger nära citaten, exempelvis “Att trivas och ha kul tillsammans gör att man vill vara med i laget.”

5. Det progressiva arbetet kopplade samman olika koncentrerade meningsenheter nära texten, tillsammans bildade dessa meningsenheter nya koncentrerade meningsenheter med förklaring av underliggande mening. Ett exempel från matrisen (Bilaga 3) är “Trivsel i ett idrottslag är viktigt för utveckling och prestation på både individ- och lagnivå. Att ha kul tillsammans är även en bidragande faktor ökad sammanhållning”.

6. Utifrån de sammanställda koncentrerade meningsenheterna med förklaring av

underliggande mening skapades ett beskrivande sub-tema. Exempel från matrisen (Bilaga 3) är “trivsel”.

7. De olika sub-temana delades därefter in till teman, utefter uppenbara likheter som hittades under det progressiva arbetet. Exempel från matrisen (Bilaga 3) är “gemenskap”.

8. Slutligen sammanställdes de olika sub-temana och de centrala delarna av

intervjupersonernas ställningstagande kring studiens syfte. Studiens kärnteman är sociala aspekter av sammanhållning och uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.

Resultat

Resultatet har sammanställts genom en innehållsanalys grundas på den insamlade data från transkriberingarna av intervjuerna. Det progressiva arbetet med innehållsanalysen

resulterade i genomgripande teman, de kärnteman som resultatet utgår ifrån är i linje med tidigare empiri som presenterats. Resultatet är sammanställt utifrån kärntema, tema och sub- tema (Tabell 2).

Utifrån sub-temana trivsel, känsla för samhörighet och stämning sammanställdes temat gemenskap. Sub-temana lära känna varandra, aktivitet utanför planen och

kommunikation i laget hamnar under temat umgänge. Sub-temana lagets inflytande på individen, relationer i laget och grupperingar kombineras med temat lagkamrater. Temana gemenskap, umgänge och lagkamrater resulterar i kärntemat sociala aspekter av

sammanhållning.

Utifrån sub-temana grupprocesser, krav inom laget, lagets ansträngning, stöttande klimat och barriärer i idrottslag sammanställs temat prestation. Sub-temana gemensamma beslut, samarbete och negativa konsekvenser utfaller i temat målsättning. Temana prestation och målsättning resulterar i kärntemat uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning.

Tabell 2. Sammanfattning av matris.

(14)

Sociala aspekter av sammanhållning

Damlags idrottarna som intervjuades under studien uppfattade social sammanhållning som väsentligt för idrottandet. De sociala aspekterna av sammanhållning upplevde

majoriteten av intervjupersonerna som avgörande för individens attraktion till gruppen samt gruppinteraktionen. Aspekterna gemenskap, umgänge och lagkamrater sammankopplades till social sammanhållning av deltagarna.

Gemenskap. Trivsel, känsla för samhörighet och stämning är enligt majoriteten av intervjupersonerna väsentliga delar för gemenskapen i idrottslaget. Gemenskapen inom laget förhåller sig till den sociala aspekten av sammanhållning enligt flera respondenter.

Trivsel. Flera intervjupersoner ansåg att trivsel är avgörande faktorer för

sammanhållning. Respondenternas svar var enade kring att trivseln i ett idrottslag är viktigt för utveckling och prestation på både individ- och lagnivå. Intervjupersonerna såg även att ha kul tillsammans var en bidragande faktor till ökad sammanhållning. “Ja, asså om man trivs i ett lag och har roligt tillsammans då vill man ju mer vara där” (Intervjuperson 1, 2019). “Jag är ju sån som om jag trivs rent socialt så spelar jag mycket bättre än om jag inte trivs i ett lag”

(Intervjuperson 4, 2019).

Känsla för samhörighet. Flera respondenter var överens om att sammanhållning och gemenskap i ett idrottslag skapade en känsla för individens värde, trygghet och tillhörighet.

Intervjupersonerna såg känslan av samhörighet som en central del för individens självkänsla men även vid idrottsutövandet. “Det är viktigt att man känner…bland annat tillhörighet och det är väldigt viktigt för den egna självkänslan” (Intervjuperson 1, 2019). “Enligt mig är lagsammanhållningen viktigt för det gör att det skapas en trygghet i gruppen som är viktigt både när det går bra och mindre bra och så” (Intervjuperson 8, 2019).

Stämning. Intervjupersonerna betonade att god stämning och gott klimat i ett idrottslag leder till sammanhållning. Det nämndes hur stämningen var avgörande för den välkomnande stämningen i gemenskapen. “utan vi skapar en god stämning i gruppen och då blir sammanhållningen bättre tror jag” (Intervjuperson 8, 2019).

Asså jag tror vi har ganska go, asså överlag har vi ganska god känsla. Ehm, det är

många som kommer till oss och känner sig välkomna direkt och såå. Det är

(15)

jätteviktigt, att man känner att man blir en i gänget med en gång (Intervjuperson 1, 2019).

Umgänge. Lära känna varandra, aktivitet utanför planen och kommunikation i laget är delar som intervjupersonerna ansåg var viktiga för den sociala sammanhållningen i ett idrottslag. Dessa tre komponenter är sammansvetsade med begreppet umgänge eftersom att lära känna varandra, aktivitet utanför planen och kommunikation i laget är en del av att umgås tillsammans med laget.

Lära känna varandra. Alla intervjupersoner var eniga om att umgänge utanför idrotten skapar relationer mellan lagmedlemmarna som gör att man lär känna varandra bättre och på ett annat plan. Intervjupersonerna tycker att detta medför utvecklad uppfattning och förståelse för varandra, vilket ansågs var kopplat till sammanhållning. “Det är bra att umgås utanför planen, dels för att man lära känna varandra på ett annat plan, skapa annan förståelse för varandra. Man hittar varandra, men också, det är viktigt att man inte bara tränar

tillsammans” (Intervjuperson 1, 2019). “Aktiviteter utanför kan göra att man lär känna varandra bättre eh.. men sen är det ju ofta många i olika åldrar och olika livssituationer och då kan man behöva lära känna varandra bättre utanför planen” (Intervjuperson 6, 2019).

Aktivitet utanför planen. Några respondenter nämnde att aktiviteter som involverar hela idrottslaget gynnar sammanhållningen. I konversationen om vilka aktiviteter som sker överensstämmer respondenternas svar, genomgående var att aktiviteterna utanför planen ofta inträffar i kombination med det gemensamma intresset. “Asså många gånger har det varit att varit ute och ätit för att sedan gå och kolla på en innebandymatch. För det är ju vårt

gemensamma intresse. Men, vi gör faktiskt mycket tillsammans. För det är viktigt”

(Intervjuperson 3, 2019). “Det är jätteroligt, oftast spelar det ingen roll vad man gör utan man kan bara umgås och snacka skit och inte behöver ha på fokuset inför en träning eller match”

(Intervjuperson 8).

Kommunikation i laget. Kommunikationen är en viktig del för den sociala

sammanhållningen enligt majoriteten av intervjupersonerna, eftersom den har en koppling till kommunikationen på plan. Respondenterna ansåg att umgänget är en central del för att kunna kommunicera och få utökad kontakt med samtliga i laget. “Jag tror det bidrar jättemycket jag känner personligen så har jag connectat massvis med människor genom lagfester och

lagaktiviteter som jag innan.. som jag annars liksom inte hade pratat med alls”

(Intervjuperson 5, 2019). “Jag tänker att om man inte går ihop rent socialt och tycker om varandra rent socialt då är det svårt också att kunna kommunicera med varandra i den sporten man håller på och kring det vi faktiskt gör” (Intervjuperson 4, 2019).

Lagkamrater. Temat lagkamrater involverar lagets inflytande på individen, relationer i laget och grupperingar. Dessa faktorer ansåg samtliga intervjupersoner var kopplade till social sammanhållning. Samtliga såg enhetligt att komma överens med sina lagkamrater har koppling till individen, relationer och grupperingar.

Lagets inflytande på individen. Intervjupersonerna nämnde allesammans att

individens insats i ett idrottslag är kopplat till lagkamraterna, vilket intervjupersonerna ansåg kunde vara både positivt och negativt. Vid uppmuntrande från laget blir individens insats bättre medan vid negativitet från laget blir individen insats sämre. “Ja det är bland det största för mig att ha lagkamrater ... jag tycker inte det är roligt att träna själv utan jag tränar ju för att umgås med folk och att bli pushad av andra och man tar i mer när man hjälps åt eller ah när man har andra som behöver att jag tar i typ” (Intervjuperson 6, 2019). ”Om jag inte känner mig bekväm med mina lagkamrater så kommer jag inte kunna… det kommer inte bli bra , det blir inte eh ingen bra fotboll” (Intervjuperson 5, 2019).

Relationer i laget. Flertal respondenter ansåg att relationerna mellan lagkamraterna genererar till känslor av bekvämlighet, uppskattning och gemenskap. Enligt

intervjupersonerna ökar personliga och positiva relationer i laget sammanhållningen, både på

(16)

och utanför plan då lagkamraterna knyter an och får kontakt. “Vi är liksom kompisar, vi är inte bara lagkamrater” (Intervjuperson 2, 2019).

Jag behöver inte vara kompis med alla men jag har en relation.. en positiv relation till alla eh.. liksom utanför fotbollsplan också så kommer det göra att jag känner mig bekväm och jag kan spela som jag vill eh.. samtidigt få hjälp av alla lagkamrater (Intervjuperson 5, 2019).

Grupperingar. Några intervjupersoner nämnde de naturliga uppdelningarna som uppstår i idrottslag, bland annat på grund av olika livssituationer och förutsättningar. Dock ansåg respondenterna att dessa oundvikliga grupperingar inom laget reduceras vid

gemensamma aktiviteter.

Det är klart det blir grupperingar. Ehm, asså det är vissa som alltid kommer och vissa som kommer då och då. Men det är något man får acceptera när vi träffas så ofta. Det finns jobb, partners, förhållande och studier” (Intervjuperson 3, 2019).

…för när man kommer till en seniortrupp så är det mycket, det är mycket

grupperingar för alla har sina kompisar i sina åldrar eh.. som gör att man håller sig till dem ofta och då eh.. lagaktiviteter gör att man tvingas prata med andra, träffa andra (Intervjuperson 5, 2019).

Uppgiftsorienterade aspekter av sammanhållning

Uppgiftsorienterad sammanhållning handlar om gruppmedlemmarnas ansträngning att arbeta tillsammans. Intervjupersonerna fokuserade främst på prestation och målsättning som uppgiftsorienterade aspekter för deras individuella attraktion till gruppen samt

gruppinteraktionen. Under intervjuerna speglades aspekterna gentemot det som händer på idrottsplanen.

Prestation. Samtliga intervjupersoner ansåg att sammanhållning och prestation har en koppling. Prestation är en stor del av idrotten och prestation ses av respondenterna som en del av den uppgiftsorienterade sammanhållningen. Då prestationen bland annat speglar

grupprocesser, krav inom laget, lagets ansträngning, stöttande klimat och barriärer i lagidrott.

Dessa faktorer menade respondenterna var väsentliga, speciellt på planen.

Grupprocesser. Det arbete som sker inom idrottslaget ansåg några respondenter vara en central del för framgång och utveckling. I ett idrottslag är man beroende av varandra och kollektivet är den viktigaste delen för framgång och utveckling. Respondenterna svarade vid flera tillfällen att individens utveckling och prestation är bunden till laget och lagets nivå.

Ehh de är ju svårt asså eftersom vi håller på med lagidrott så spelar det ingen roll hur bra jag är, för att vi är ett lag som gör det som tillsammans. …så att ehh det är klart man är beroende av varandra (Intervjuperson 1, 2019).

jag tror det har en större roll än vad man tror speciellt i lagidrott för det känns som att det finns en del lag som det går bra för utan att ha någon speciell toppspelare och då blir det en mer kollektiv vinst och att det då visas att kollektivet är viktigare än individen (Intervjuperson 8, 2019).

Krav inom laget. Några intervjupersoner nämnde att idrottslag måste kunna begära fullt engagemang från medlemmarna för att nå framgång. Detta tyckte respondenterna ska kunna ske utan negativ stämning, och det betonades att om sammanhållningen är bra

underlättar det att ställa krav inom laget. “Man måste kunna ställa krav utan att folk blir sura vid sidan om utan att liksom man måste förstå att det handlar bara om på planen och det är ingenting personligt till dig” (Intervjuperson 5, 2019). “För har man en bra sammanhållning så tror jag att det blir lättare att typ eh.. ställa krav på varandra vilket jag tycker är en viktig del för att alla ska kunna prestera sitt bäst” (Intervjuperson 7, 2019)

Lagets ansträngning. Det är några respondenter som tog upp att hårt arbete från alla

lagmedlemmar är en bidragande faktor till utveckling och framgång. Respondenterna

(17)

värderade ansträngning och insats, både individens och lagets. Exempel på hårt arbete och ansträngning är att kriga tillsammans och ta ansvar. “Men har man en bra lagsammanhållning så krigar hela gruppen och hela gruppen tar ett ansvar för att göra jobbet, man vill inte lämna laget i sticket” (Intervjuperson 3, 2019). “Om jag ser många spelare som asså verkligen går in för det, att göra en bra träning och i övningarna man gör så kommer jag bli mer motiverad att göra samma” (Intervjuperson 5, 2019).

Stöttande klimat. Att främja varandra positivt i ett idrottslag är väsentligt för framgång och utveckling enligt intervjupersonerna. Främjandet är parallellt med stöttande klimat, vilket intervjupersonerna ansåg handlade om att uppmuntra och stötta. Detta påstods även ha en koppling till prestation. “Jag tänker att laget betyder mycket, asså om man säger att dem ger mig beröm då höjs ju jag min självkänsla och då presterar jag ju ännu bättre”

(Intervjuperson 2, 2019). “Man behöver laget för att själv kunna prestera oavsett om det är på ett pushande och stöttande sätt eller om det är mer eh.. asså typ uppvaknande pepp typ”

(Intervjuperson 8, 2019).

Barriärer i idrottslag. Några intervjupersoner nämnde negativa perspektiv av

sammanhållning som kan uppstå i idrottslag. Dessa negativa perspektiv kan hindra framgång och prestation. Två respondenter betonade att sammanhållningen kan bli för god och då motarbeta prestationen. Andra respondenter nämnde att sammanhållning inte är ett måste och att sammanhållningen ofta blir lidande vid sämre prestation. “Ibland kan lagsammanhållning vara så bra att det blir svårt att skilja på allvar och lek” (Intervjuperson 3, 2019). ”Jag tror att det spelar stor roll men där finns möjligheter att prestera även utan det. Sammanhållning är inte allt, men det kan bidra till mycket” (Intervjuperson 4, 2019).

Målsättning. Att arbeta med mål och sätta mål var processer som samtliga intervjupersoner betonade vid uppgiftsorienterad sammanhållning. Sammanhållningens relation till målsättning betraktade respondenterna var kopplade med gemensamma beslut och samarbete. Några respondenter belyste negativa konsekvenser som kan uppstå av

målsättning.

Gemensamma beslut. Flera respondenter ansåg att målsättning har en relation till sammanhållning, dock poängterades att arbetet med målen ska inkludera lagmedlemmarna.

Respondenterna var överens om att lagets medlemmar hade en avgörande roll för att målsättningen ska vara effektiv, främst uppmärksammas delaktigheten i framröstningen av säsongens mål. “Medan har man mer mål som utgår från gruppen och som utgår från

medlemmarna i gruppen så tror jag att det är lättare, att det skulle få ihop gruppen på ett annat sätt” (Intervjuperson 4, 2019). ”Så vi har ett resultatmål och tre andra mål som är, som laget har varit med och tagit fram” (Intervjuperson 1, 2019).

Samarbete. Sammanhållningen i ett idrottslag tyckte respondenterna förenklar arbetet mot lagets mål, vilket ansågs ha positiva följder på idrottsutövandet. Intervjupersonerna var eniga om att samarbete krävs för att nå uppsatta mål samt att målsättning har koppling till motivation. ”Jag tycker det nästan är viktigare under vägen mot målen än bara resultatet, för en bra lagsammanhållning gör att man hjälper varandra i laget mot målen och är varandra ett bra stöd i eh.. motgångar” (Intervjuperson 7, 2019).

I vårt lag har vi även satt upp ett mål att alltid utmana oss på match och vi pushar varandra för att lyckas. Vi arbetar mycket med mål, mål för säsongen men även inför varje period i matchen. För att pusha och pressa varandra för att bli bättre

(Intervjuperson 3, 2019).

Negativa konsekvenser. Några respondenter upplevde att relationen mellan lagets mål

och sammanhållning var diskutabel, då mål kan skapa konflikt samt innehålla en sämre

kännedom. Dessa intervjupersoner betonade att sammanhållning och målsättning inte är

kopplade till varandra, att målsättning både kan sammansvetsa och splittra ett lag samt att

dålig vetskap om målsättningen leder till negativa konsekvenser. ”Ja och det är lite dåligt då

(18)

vi har satt målen och det är dem man ska sträva efter, men kan man inte dem så kan man inte sträva efter dem” (Intervjuperson 2, 2019).

lagsammanhållning är svårt att få på papper och mål kan man ha på papper men det känns liksom som det är så många som håller på med idrott för olika anledningar och därför kan det vara svårt att sätta ett mål som hjälper alla för det kan även splittra ett lag (Intervjuperson 3, 2019).

Figur 2. Sammanfattning av resultatet.

Diskussion

Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser av sammanhållning samt undersöka individens upplevelser gentemot social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Studiens frågeställning undersöker hur unga damlags-idrottare upplever gruppinteraktion och deras individuella attraktion till gruppen, både socialt-och uppgiftsorienterat.

Deltagarnas upplevelser av sammanhållning grundade sig i att fenomenet var väsentligt och centralt för idrottandet, vilket stöttas av Levi (2017) som lyfter

sammanhållningens betydelse för gruppdynamiska processer i ett idrottslag. Utifrån

definitionen av sammanhållning urskiljs den dynamiska process som håller gruppen samman vid strävan efter instrumentella mål och tillfredsställelse av gruppmedlemmarnas affektiva behov (Carron et al., 1998). Det speglar huvudinnehållet från insamlat resultat som grundas i kärntemana sociala aspekter av sammanhållning och uppgiftsorienterade aspekter

sammanhållning.

Enligt Burke et al. (2008) handlar social sammanhållning om hur gruppens

medlemmar uppskattar, gillar eller njuter av varandras sällskap. Enligt damlags-idrottarnas upplevelser av social sammanhållning handlade fenomenet främst om gemenskap, umgänge och lagkamrater. Gemenskap inom idrottslaget ansågs vara viktigt speciellt gällande trivsel, känsla för samhörighet och stämningen i laget. Umgänget med idrottslaget ansågs också viktigt eftersom det gav möjlighet att lära känna varandra, hitta på aktiviteter utanför planen samt bygga upp kommunikationen i laget. Kommunikationens koppling till social

sammanhållning stöttas av Carless och De Paola (2000). Lagkamraterna var även viktigt då

laget har stort inflytande på individen, tillsammans skapas relationer i laget samt ansågs

eventuella grupperingar vara kopplade till social sammanhållning. De sociala aspekter av

sammanhållning betonade flertal intervjupersoner var centrala vid gruppinteraktion och

(19)

hävdades vara avgörande för den individuella attraktionen till gruppen.

Social gruppinteraktion i ett idrottslag handlar om spelarens uppfattning kring lagets sammanhållning i helhet gällande sociala aspekter utanför idrottsplanen (Carron, et al., 1985).

Deltagarna i studien upplever att den sociala gruppinteraktionen som sker utanför planen är grundad i umgänget inom laget. Flera respondenter nämnde att det är utanför planen man lär känna varandra, skapar kontakt med varandra och utvecklar relationerna med lagkamraterna samt reducerar grupperingarna inom laget. Den sociala interaktionen utanför planen ansåg flera deltagare ha en koppling till gruppinteraktionen på planen.

Individens sociala attraktion till gruppen handlar om spelarens individuella

uppfattning om deras sociala umgänge med idrottslaget och hur individen accepteras i laget (Carron, et al., 1985). Intervjupersonerna grundade mycket av detta på gemenskapen i laget.

Deltagarna värderade högt gällande att trivas och ha roligt tillsammans. Att det finns en god stämning i laget ansågs viktigt för individens värde, trygghet och tillhörighet. Att socialt sätt må bra i laget värderade intervjupersonerna som betydelsefullt då idrotten var en så stor del av damlags-idrottarnas liv.

Mycket av deltagarnas upplevelser av social sammanhållning går hand i hand med att sammanhållning är affektiv, det vill säga att sociala relationer och känslor inom gruppen utvecklas genom interaktion och kommunikation (Carron & Hausenblas, 1998). Den dynamiska delen av social sammanhållning speglas också respondenternas svar, då de såg positiva och negativa faktorer av sammanhållningen. Några intervjupersoner nämnde att sammanhållningen kunde bli för god och då hämma prestationen, det vill säga att gruppen har för roligt tillsammans och att sammanhållningens instrumentella aspekt förloras. Rovio et al.

(2009) stöttar att en balans i den sociala sammanhållningen behövs för framgång.

Balansen i den sociala sammanhållningen går att diskutera. Det uppstår ett behov av sammanhållning inom flera idrottskontexter och av erfarenhet är det något som berör lagidrotten. Sammanhållning anses kunna utveckla ett idrottslag dock behöver det inte vara en grundpelare i idrottsutövandet. Fenomenet har tendenser att kunna sammansvetsa ett lag samt splittra ett lag, därför behövs balans i den sociala aspekten. För god sammanhållning kan i värsta fall hämma prestation och resultat samt kan försvagad sammanhållning leda till allt för mycket resultatinriktat där individens attraktion till gruppen ifrågasätts.

Det finns en genomgående inställning gentemot social sammanhållning hos samtliga intervjupersoner. Utifrån det insamlade materialet urskildas damlags-idrottarnas åsikter kring att den sociala sammanhållningen är central, eftersom dessa delar har stort inflytande på individens attraktion gentemot gruppen. Trivsel, gemenskap och lagkamraterna är väsentliga för att stanna i gruppen. Eys et al. (2015) instämmer att damlags-idrottare har en tendens att uppleva aspekter av den social sammanhållning som en väsentlig del för idrottandet. Enligt de intervjuade ledarna i studien av Eys et al. (2015) upplevs en skillnad mellan män och kvinnors sociala behov inom idrottskontexten, exempelvis uttrycker ledarna att kvinnor värderar de sociala relationerna högre än männen. Detta är en intressant synvinkel som av erfarenhet instämmer med egna perceptioner. Inom damlagsidrotten finns det ett behov av att vara vän med alla, och i stor utsträckning värderar sociala relationer. Medan fördomar kring herrlagsidrotten baseras på att män är mer inriktade på jaget och resultatet.

I och med att studiens deltagare anser social sammanhållning som en viktig del för idrottandet blir personligheterna av gruppmedlemmarna en avgörande faktor för hur laget ska sammansvetsas. För att den sociala sammanhållningen i en grupp ska utvecklas trycker Van Vianen och De Dreu (2001) på personlighetsdragen extraversion, känslomässig stabilitet samt samvetsgrannhet som avgörande för gruppens sociala umgänge. Att ta hänsyn till

gruppmedlemmarnas personlighetsdrag ger möjlighet att stärka den sociala

sammanhållningen, exempelvis genom att värva och locka idrottare som passar

idrottsgruppen.

(20)

Damlags-idrottarnas synvinkel av social sammanhållning går att förklara utifrån människans behov att känna social samhörighet (Baumeister & Leary, 1995). Den sociala sammanhållningen ansåg samtliga intervjupersoner var betydelsefull för idrottsutövandet men respondenterna betonar att idrotten är den främsta faktorn. Med det vill intervjupersonerna markera att idrotten är det gemensamma intresset som fört gruppen samman. Utifrån detta går det att se komplexiteten med fenomenet sammanhållning. I intervjuerna uppmärksammade intervjuledarna att samtliga deltagare hade mycket åsikter om social sammanhållning, alla deltagare värderade högt att trivas rent socialt i laget. Detta kan kännas igen av egna erfarenheter.

Enligt Burke et al. (2008) handlar uppgiftsorienterad sammanhållning om

gruppmedlemmarnas ansträngning att arbeta tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål.

Enligt damlags-idrottarnas upplevelser av uppgiftsorienterad sammanhållning handlade fenomenet främst om prestation och målsättning. Prestation inom idrottslaget ansågs vara avgörande och respondenterna lyfte grupprocesser, krav inom laget, lagets ansträngning, stöttande klimat och barriärer i idrottslag. Detta stöttas av Mullen och Copper (1994) som lyfter den straka kopplingen mellan uppgiftsorienterad sammanhållning och prestation.

Målsättning ansågs också vara väsentligt gällande gemensamma beslut och samarbete, dock tog respondenterna hänsyn till negativa konsekvenser av målsättning. Exempelvis kan målsättning splittra en grupp om krafterna inte vill åt samma håll. Aspekterna framkom från flertal intervjupersoner i anslutning till frågor om gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen.

Uppgiftsorienterad gruppinteraktion hänvisar till idrottarens uppfattning av lagets sammanhållning i helhet gällande uppgift, mål och metoder (Carron et al., 1985). Damlags- idrottarna upplevde prestation och målsättning som centrala delar för gruppens samverkan.

Utifrån resultatet är faktorer som engagemang och hårt arbete kopplat till uppgiften på plan.

Respondenternas upplevelser gentemot målsättning grundas till stor del på att hela laget ska involveras i arbetet med mål för att uppnå effektiv målsättning. Samtidigt nämner flera respondenter att gruppens sammanhållning är kopplad till att uppmuntra och stötta varandra inom laget. Den effektiva och stödjande miljön inom laget i uppgiftsorienterad

gruppinteraktion har stöttning från Levi (2017). Levi (2017) förespråkar att idrottslag som effektivt kan kombinera sina resurser skapar framgångsrik gruppdynamik med stödjande klimat i gruppen.

Individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen handlar om idrottarens egen uppfattning om den individuella involveringen i laget när det kommer till lagets uppgift och mål (Carron et al., 1985). Damlags-idrottarna uttryckte sig i mindre utsträckning om

individens involvering i laget när det kom till uppgift och mål. Deltagarnas inställning var mer fokuserad på laget i helhet och främjade kollektivet, det vill säga att kollektivet kommer före individen. Intervjupersonerna pratade till stor del om att lagets måste arbeta tillsammans för att uppnå framgång och utveckling, deltagarna pratade desto mindre om individens involvering. Flera av damlags-idrottarna anmärker ett behov av att involveras i målsättningen samt att individens prestation är beroende av lagets. Intervjupersonerna främjade att sätta laget före jaget vilket är i enhet med gruppmoral, Carless och De Paola (2000)

uppmärksammar relationen mellan uppgiftsorienterad sammanhållning och gruppmoral.

Studiens resultat angående individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen kan bero på att damlagsspelare uppfattas mer socialt inriktade (Eys et al. 2015). I resultatet indikeras det att damlagsspelarna är fokuserade mot lagets uppgift och mål vid

uppgiftsorienterad sammanhållning. I avseende för resultat och målsättning prioriterade intervjupersonerna laget, och jaget kommer i andra hand. Detta kan bero på att

damlagsspelare i stor utsträckning är mån om de sociala aspekterna av sammanhållning,

exempelvis som att trivas i laget.

(21)

Den genomgående inställningen gentemot uppgiftsorienterad sammanhållning kännetecknas av att gruppen hade ett gemensamt mål och ömsesidigt beroende gällande prestation. Carron och Hausenblas (1998) belyser gemensamt öde och ömsesidigt beroende.

Dessa faktorer är applicerbara på studiens resultat. I avseende för uppgiftsorienterad sammanhållning trycker intervjupersonerna på att det gemensamma ödet speglas i

idrottsgruppens syfte. Deltagarna såg prestation och målsättning som huvudgrenar för syftet i uppgiften. Vidare upplevde intervjupersonerna att prestation och målsättning är kopplat till ömsesidigt beroende, eftersom kollektivet är den centrala delen för uppgiftsorienteras sammanhållning.

Intervjupersonernas förhållningssätt mot målsättning och prestation passar stora delar av den tidigare forskningen. Evans och Dion (2012) uppmärksammar mål, acceptans och gruppens syfte som avgörande element för relationen mellan prestation och sammanhållning.

Deltagarna nämnde hur viktigt det är med ett idrottslag som arbetar tillsammans i en gemensam riktning och att det är avgörande för resultatet. Detta kan sammanfattas i att framgång och prestation uppnås om idrottsgruppen tillsammans sammanställer en

målsättning som skapar ett tydligt syfte för gruppen. Vid gemensamt arbete av mål och syfte kommer det inom laget skapas en acceptans mellan medlemmarna som underlättar lagarbetet.

Forskning av Chang och Bordia (2001) stödjer att den uppgiftsorienterade gruppinteraktionen och individens uppgiftsorienterade attraktion till gruppen är mer

applicerbart på idrottsgrupper än andra typer av grupper. Detta kan bero på att idrottslag ofta har uppsatta mål med ett tydligare syfte samt att gruppens prestation är beroende av

ömsesidighet (Carron & Hausenblas, 1998).

Sammanfattningsvis uppmärksammas Festinger et al. (1950), där diskuteras begreppet sammanhållning utifrån olika krafter som gör att medlemmar i en grupp vill stanna. Krafterna är olika i form av social-och uppgiftsorienterad individuell attraktion till gruppen samt social- och uppgiftsorienterad gruppinteraktion. De unga damlags-idrottarna tyckte att

sammanhållning var viktigt, dock var intresset för idrotten det som sammansvetsade laget i grunden. Enligt deras åsikt var social sammanhållning centralt för deras idrottsutövande men utan den uppgiftsorienterade sammanhållningen hade idrottslaget saknat gemensamma mål och uppgift. Damlags-idrottarna upplevde att både gruppinteraktion och individens attraktion till gruppen hjälper till att binda samman gruppmedlemmarna. För samtliga deltagare var, kollektivet viktigt och gruppens samverkande krafter blir väsentliga för utveckling och framgång, vilket stöttas av Wheelan (2017) som främjar vikten av att arbeta i grupp då det har en påverkan på individens personliga utveckling.

Metoddiskussion

En styrka med studien är baserad på deltagarna eftersom den är inriktad på kvinnor, deltagarna representerar en jämn nivå av idrotterna samt att åldersspannet var begränsat. Att endast intervjua kvinnor gav ett djupare resultat av damlags-idrottare, vilket genererar i att könsskillnaderna utesluts. Deltagarna är idrottare från olika idrotter och olika lag från olika nivåer. Nivåkriterierna skapade en likhet mellan deltagarna som stödjer att idrottandet sker på liknande förutsättningar. Nivåerna av division 1-3 spel är olika utformade i olika idrotter och skiljer sig även geografiskt sätt. Exempelvis skiljer sig konkurrensen i innebandys division 1 i olika regioner. Rent problematiskt skapar detta en svaghet i arbetet då det är svårt att urskilja deltagarnas kapacitet i idrottsutövandet.

Urvalet hittades genom ett tillgänglighetsurval, vilket kan diskuteras. Enligt Hartman

(1998) finns det både för- och nackdelar med att använda ett tillgänglighetsurval, där de

positiva faktorerna är att det går snabbt och är enkelt att genomföra. Den största nackdelen är

att urvalsgruppen inte blir representativ för hela populationen, vilket gör det svårt att dra

korrekta slutsatser (Hartman, 1998). Något som var positivt med urvalet var att det fanns en

References

Related documents

• Trafikverkets förslag att skjuta upp nya investeringar såsom Nya Ostkustbanan, innebär att system effekterna av redan gjorda investeringar uteblir och att

Vidare är konceptet relativ deprivation ett bra komplement till social desorganisationsteori eftersom det belyser att ekonomiska och socioekonomiska skillnader på egen hand

Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie då syftet med studien är att belysa hur idrottskonsulenter på SISU använder begreppet sammanhållning som ett pedagogiskt verktyg i

While the notion of the historical region of Syria as a province in the greater Arab nation in my opinion certainly played an important role in the Syrian intervention in Lebanon,

There is a high level of support among the Swedish and Norwegian populations for deliv- ery of alcohol prevention in healthcare, although there was a lower proportion of respondents

Augustsson skriver i avhandlingen Unga idrottares upplevelser av föräldrapress om föräldrars påverkan och betydelse för barn och ungdomars idrottande (Augustsson,

Medlemmarna i gruppen anser själva att det inte finns någon konflikt som skulle kunna bidra till en splittring eller uppbrytning vilket i sin tur leder till den frihet dessa medlemmar

Så vidare inte barnen skall utsättas för att gå i olika skolor på olika orter varannan vecka, eller lämnas bort till den andra föräldern som bor kvar på orten, även om