AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Kvinnans plats i läroboken
Wilma Dalborg & Lina Frederiksen
2020
Uppsats, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Religion med ämnesdidaktisk inriktning
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Handledare: Birgit Lindgren Ödén
Examinator: Peder Thalén
Abstract
Syftet med studien är att undersöka kvinnans roll i den svenska religionsundervisningen och hur de framställs i läroböcker i religionsundervisningen. Hirdmans genusperspektiv har applicerats på de tre Abrahamitiska religionerna: kristendom, judendom och islam för att undersöka hur makten mellan kvinnor och män är fördelad och hur det visar sig i läroböcker för gymnasieelever. Vi har granskat sju läroböcker mellan årtalen 1968-2018 för att kunna få svar på hur kvinnorna gestaltas på olika sätt i de tre religionerna, kön på författare och när läroboken publicerades.
Vi har även använt oss av en enkät som anonyma elever i en skola i Sverige besvarat för att kunna stärka vårt resultat och ge oss ett elevperspektiv på hur de anser att religionsundervisningen samt läroböcker porträtterar de olika könen. Resultatet visar att män och kvinnor gestaltas på olika sätt i läroböckerna och genusperspektivet ger en djupare förståelse kring varför det ser ut på detta sätt. Det framgår att den religiösa kvinnan nämns men inte på den nivå som önskas av eleverna. Det skiljer sig också beroende på vilken typ av lärare du som elev har, ålder, utbildning och engagemang spelar stor roll för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ansvarar över vilken nivå av kunskap som eleverna inhämtar. Det betyder därför att de också ansvarar för vilket material som används, det vill säga läroböcker och andra läromedel. Valet av läromedel är betydande för elevernas utveckling inom religionsundervisningen.
Den religiösa kvinnan visas på några få sidor i varje analyserad lärobok och många av författarna väljer att referera till människan när de talar om de troende, vilket är ett framsteg men det är fortfarande mannen som står för de konkreta exemplen när det handlar om religion och kvinnan kommer i andra hand. Utöver det syns inte den kristna, den judiska eller muslimska kvinna i den utsträckning som behövs för att skapa en mer inkluderande undervisning.
Nyckelord
Genus, religion, skola, jämställdhet, diskriminering.
Innehåll
Inledning 1
Syfte 1
Frågeställningar 2
Avgränsning 2
Intervjuavgränsning 2
Definitioner 2
Bakgrund 3
Från kristendomskunskap till religionskunskap 5
Vad är en lärobok och hur används de? 6
Disposition 6
Material och metod 7
Metod 7
Material 8
Tidigare forskning 9
Teoretiskt perspektiv 11
Resultat 12
Sammanfattning av läroböcker 12
Enkät 15
Analys 15
Hirdmans genusperspektiv i relation till läroböcker 15
Enkät 21
Diskussion 22
Avslutning 24
Framtida forskning 26
Litteraturförteckning 26
Bilagor 29
Enkät 2020 29
1
Inledning
Ur läroplanen Lgr11 religionskunskap 1:
“Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
[...] Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.” – Skolverket (2011).
Vi som framtida gymnasielärare upplever att undervisningen styrs av läroböcker, speciellt inom religionskunskap. Vi har funderat över vilka hinder och möjligheter läroböcker kan ge oss som lärare men också våra framtida elever. Studien ska framförallt lyfta kvinnor som hamnar i skuggan när det handlar om
läroboksundervisning. Skolverket (2006, s.29) skriver i en rapport att texter och
läroböcker som används i religionsundervisningen är utarbetade av framförallt män och att de bekönade exemplen som presenteras i läroböckerna är män. Skolverket (2006, s.45) nämner också att den förbestämda sanningen som finns om kön gör att eleverna inte utforskar andra perspektiv på kön. Det kan försvåra elevernas förmåga att utföra kritisk granskning och det kan sluta i förvirring för eleverna.
Skolverket skriver även att i läroböcker i biologi hänvisar ofta författare till
”människan” istället för ett specifikt kön. När människan dock bekönas i konkreta exempel benämns personen huvudsakligen som man. Mannen blir normen och de få gånger kvinnan faktiskt representeras som människan görs hon till ”den andra” eller den avvikande (2006, s.29).
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnans plats i läroböcker för religion 1 ser ut. Syftet är också att studera läroböcker från olika årtal och författare ur ett
genusperspektiv. Ett elevperspektiv på hur inkluderande religionsundervisning kan vara i en gymnasieskola kommer även appliceras i undersökningen där kvinnoperspektivet kommer lyftas.
2
Frågeställningar
● Hur skildras kvinnorna i läroböckerna för de olika religionerna? Finns det några speciella mönster och skiljer det sig åt?
● Är det någon skillnad på läroböcker som är skrivna av män eller kvinnor och spelar årtalet någon roll?
Avgränsning
Vi valde att avgränsa undersökningen till att enbart använda svenska författare eftersom läroböcker skrivna på svenska förekommer oftare i den svenska undervisningen. De böckerna som används är från årtalen 1968–2018 för att få en bredd på undersökningen och kunna koppla fakta till något som fortfarande går att relatera till dagens samhälle.
Vi valde även att avgränsa till de årtalen för att undersökningen inte skulle bli för generell. Fokuset ligger endast på religion 1 för gymnasiet på grund av att
undersökningen inte skulle bli för bred och för att det är något alla elever på gymnasiet läser.
Intervjuavgränsning
Enkäten är inriktad för gymnasieelever som går årskurs 1–3 på gymnasienivå. Vi valde att kontakta en skola i Sverige för att kunna få en generell överblick om hur elever kan uppleva kvinnan inom religionsundervisningen. I och med att vi valde att kontakta en skola på en ort i Sverige och eftersom enkäten fått 99 svar är det mer ett elevperspektiv på hur det kan se ut i gymnasieskolorna idag då resultatet är baserat på ungdomars åsikter och inte ett svar på hur det är i alla gymnasieskolor i Sverige, dock har vi fått tillräckligt med svar för att det kan vägas in i vårt resultat. Vi ser att till framtida forskning går det att göra en ännu större undersökning med flera skolor som deltar och fler elever som svarar.
Definitioner
I denna uppsats kommer Hirdmans genussystem att användas, det vill säga hennes perspektiv på vad som anses vara manligt och kvinnligt och könsrollerna kommer vara grunden för undersökningen. Vi kommer även använda oss av Hirdmans teori angående jämställdhet. Jämställdhet, enligt Hirdman, innebär samma villkor för alla kön, sociala beteende och maktfördelningar samt hur jämställdhet kan förändras beroende på var
3 individen befinner sig. Även hur jämställdhet och icke -jämställdhet påverkar individen och samhället. Vi återkommer ofta med att använda oss av kvinnor och män som ett samlingsbegrepp. Det är dock viktigt att notera i denna uppsats menar vi den religiösa mannen eller den religiösa kvinnan och inte könen i allmänhet om det inte uttryckligen står något annat.
Religion, i vår tolkning, är att du tror på en högre kraft som formar ditt liv på olika sätt. Du är en hängiven troende om du följer riktlinjerna som den allsmäktige fastställt. Undersökningen kommer behandla de Abrahamitiska religionerna:
judendomen, kristendomen och islam eftersom de är majoritetsreligionerna.
Begreppet skola: ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Rydman skriver i en rapport för Skolverket att ’’var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.” (2000, s. 16) och det är dessa grunder undersökningen vilar på.
Begreppet förtryck innebär enligt SAOB (1928) att ett folkslag eller en grupp utsätts för diskriminerande och/eller kränkande handlingar, detta kan också ske med våld. I uppsatsen kommer begreppet användas i relation till den förtryckta kvinnan, det vill säga kvinnan som genom historien varit i underläge på olika sätt till mannen.
Bakgrund
Det finns ett antal riktlinjer i värdegrunden till gymnasiet som lärare och skolor måste ta hänsyn till. Värdegrunden vilar på fem olika grunder; grundläggande värden, förståelse och medmänsklighet, saklighet och allsidighet, en likvärdig utbildning och rättigheter och skyldigheter (Skolverket, 2011, s. 1). Den värdegrund som blir speciellt intressant för denna uppsats är förståelse och medmänsklighet. Alla elever ska få ha sin plats i skolan utan att bli diskriminerad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller
4 annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, ålder eller
funktionsnedsättning. Diskrimineringen ska aktivt motarbetas och främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, aktiva insatser och öppen diskussion.
Eftersom det svenska samhället är mångkulturellt och har konstant växande rörlighet över nationsgränserna ställer detta höga krav på människans förmåga att leva med och inse värdet i en kulturell mångfald. Skolan ska vara, enligt Skolverket (2011, s. 1), en plats som både är social och kulturell som ska stärka eleverna i sin sökning efter sin identitet och hjälpa till att bygga den. En trygg identitet och medvetenhet om sig själv och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ska stärka förmågan att förstå, men även leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. ‘’Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala’’ skriver Skolverket (2011, s. 1).
Skolverket (2011, s. 2) menar också att undervisningen ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv i både innehåll och uppläggning. Det ska inte vara någon skillnad mellan vad som är manligt och kvinnligt.
Skolans uppdrag är även att använda sig av kunskap men det är ett komplicerat begrepp eftersom kunskap kan uttryckas på så många olika sätt. Där bland annat fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som både förutsätter och samspelar med varandra.
Undervisningen ska inte, och får inte, ensidigt betona den ena eller den andra
kunskapsformen. Skolverket (2011, s.7) menar även att varje lärares mål är att eleverna ska kunna göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter och kunna respektera andra människors egenvärde och integritet. Eleven ska även kunna samspela med andra människor utifrån respekt för skillnader mellan dem, såsom
livsvillkor, kultur och religion men också kunna leva sig in i andra människors situationer.
Skolverket skriver ‘’Även i Kompakt: Religionskunskap 49 bedömer Berge och Widding att författarna gör seriösa försök att kommentera kön i vissa kapitel.’’ (2006, s.
30) De övriga läroböckerna i religionskunskap följer det typiska läroboksupplägget i att presentera kön i särskilda kapitel eller avsnitt, de beskriver det som öar utan någon som helst uppföljning i resten av läroboken. De ger ett exempel på en lärobok i
religionskunskap, SOL3000: Religion och liv 7-9 50, som i jämförelse med de övriga analyserade läroböckerna inte hade någon kritisk reflektion om kön och utöver det
5 förstärkte lärarhandledningen med kvinnokränkande citat som läraren uppmanas att repetera i klassrummen.
Från kristendomskunskap till religionskunskap
År 1962 blev den dåvarande folkskolan till grundskolan och grundskolans första läroplan skapades skriver Anna Gustafsson (2008, s. 21). Ett av målen med den nya läroplanen och grundskolan var att avsluta folkskolans kyrkliga traditioner. Ämnet kristendomskunskap skulle bland annat sammansmälta med icke - kristna religioner och livsåskådningar. År 1969 kommer återigen en ny läroplan, där ämnet som tidigare kallats för kristendom fått en ny beteckning, närmare bestämt religionskunskap. Det gjordes inga större skillnader angående ämnets innehåll men nu var religionskunskap ett av de fyra ämnena i det samhällsorienterade ämnesblocket 45. Objektivitet var fokus under Lgr62 och detta fanns även med i den nya läroplanen Lgr69. Det fanns också ett tillägg att läraren skulle undervisa med engagemang då det uppstod förvirring efter Lgr62 och flera lärare hade svårt att tolka vad objektivitet innebar och hur det skulle utföras i praktiken (2008, s. 21).
Under folkskolans tid var kristendomsämnet det som kallades för identitetsgivande, skolan skulle fostra eleverna till goda och framförallt kristna medborgare. Samhällskunskap som var ett nytt ämne tillsammans med geografi och historia var de ämnen som religionskunskap fick dela beteckningen SO – ämnen med.
Från det att folkskolan skulle fostra goda kristna medborgare i kristendomskunskap fanns det nu istället fyra olika ämnen som samarbetar med varandra för att eleverna själva skulle hitta sin identitet och skolan vilar nu på en humanistisk värdegrund istället för en kristen etik och tradition. Läraren skulle inte längre tvinga sina elever till en värdeuppfattning och ställningstaganden i religiösa frågor utan alla är medborgare i Sverige oavsett religionstillhörighet. Skolans mål var att förbereda sina elever och inte fostra dem (2008, s. 22). Gustafsson skriver även att år 1951 infördes lagen om
religionsfrihet i Sverige. I propositionen stod det bland annat att medborgaren själv måste få råda över sin livsåskådning i och med att han äger tanke- och yttrandefriheten i politiska frågor. Detta, menar Gustafsson, bör ha spelat stor roll inför arbetet med läroplanerna på sextiotalet (2008, s. 21).
6
Vad är en lärobok och hur används de?
Boel Englund, professor i pedagogik, (2006, ss.6–8) skriver hur lärobokens ställning och läromedelsbruket ser ut detta årtionde. Hon menar att läroboken fortfarande har en stark ställning i undervisningen och att användandet av läroboken inte skiljer sig åt när det kommer till yngre och äldre lärare. Hon påpekar också att skillnaden på användandet av läroböcker mellan grundskolan och högre studier som gymnasiet inte är stor även om gymnasieskolan använder det mer regelbundet och oftare än andra årskurser. Englund betonar att det är lärare med längre utbildning som använder läroböcker i högre grad.
Det framgår att eleverna inte har en stor talan i val av lärobok, arbetsuppgifter, teman eller hur snabbt de ska gå framåt i undervisningen. Även om användningen av
läroböcker i princip är densamma har användningen av arbetsböcker minskat, istället kompletteras läroboken av andra faktaböcker. Englund berättar att i och med lärobokens starka ställning är lärarledd undervisning i klassrumsformat fortfarande vanligast men att det har skapat utrymme för mer enskilt arbete och mer diskussion även om
grupparbetena har minskat. Hon förklarar att läroboksundervisningen har minskat men det betyder inte att den traditionella undervisningen försvunnit.
Varför lärare använder läroböcker förklarar Englund (2006, ss. 9–10) är för att ge stöd åt elevens tänkande och lärande. Hon menar att läromedlen motiverar elevaktiva arbetssätt. Englund påpekar även att lärare får stöd av läroböckerna när det kommer till planeringsarbete. Det handlar i första hand om vilket tema eller stoft som ska användas i undervisningen men också i läxor och uppgifter. Det framkommer att många lärare använder lärarhandledningen flitigt, inte bara som stoff men också hur eleverna
aktiveras och hur de ska undervisa i ämnet. Englund skriver att läroboksproducenterna har en betydande roll för undervisningen i skolan, det är de som tolkar läroplanen och i princip formar undervisningen. Läroplanen är det som bestämmer hur de flesta
läroböcker är utformade, eller snarare producenterna tolkar läroplanen och skapar efter det som anses vara bäst.
Disposition
I den första delen av undersökningen presenteras relevanta utdrag från läroplanen för religion 1 på gymnasiet. Härnäst redovisas bakgrunden till det valda ämnet. Den första delen avslutas sedan med definitioner, avgränsningar, syfte och frågeställningar.
7 I den andra delen presenteras material och metod samt tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Undersökningen utgår från ett genusperspektiv, redovisar vad en lärobok är och hur kvinnan presenterats i andra undersökningar.
I den tredje delen redogörs resultatet av undersökningen, analysen och diskussionen presenteras samt avslut. Resultatet sätts i relation till tidigare forskning
och genusperspektivet. Även möjlig framtida forskning presenteras i detta avsnitt.
Avslutningsvis redovisas referenserna och bilagorna.
Material och metod
Metod
Denna undersökning vilar på en kvalitativ undersökning och det material som använts är läroböcker för religion 1 för gymnasieelever och en enkätundersökning från
gymnasieelever som gått kursen religionskunskap 1. Vi har analyserat läroböckerna för att få svar på våra frågeställningar som berör kvinnans synlighet i
religionsundervisningen och för att få en förståelse för hur undervisningsmaterialet ser ut i skolan, både nu och innan den nuvarande läroplanen Lgr11. För att få fram tidigare forskning användes sökportalen Discovery för att kunna söka i flera databaser samtidigt.
Våra sökord var ”Education”, ”Equal”, ”Sweden” och ”Religion”. Vi hittade avhandlingen The Use of Teaching Materials in Religious Education in Sweden: A quantitative analysis of Swedish religious education teachers’ reported use of teaching materials in RE classrooms skriven av Maximilian Broberg (2017) och avhandlingen Language matters av Lovisa Berglund (2018). Avhandlingarna hjälpte oss förstå hur det talas om religion i skolan och hur kvinnliga respektive manliga lärare använder sig av läroböcker idag. Efter sökandet på andra avhandlingar som liknar detta ämne hittades Hirdmans genusteori och hennes avhandling: Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning (1988) på Libris som denna undersökning kommer analysera resultatet med hjälp av. Skolverket var också en central källa som ökade förståelsen för hur lärare använder sig av läroböcker idag i Sverige. Det gick att söka på läromedel på deras hemsida och resultatet blev avhandlingen Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning skriven av Boel Englund (2006).
Vi använder oss av en enkät för att kunna genomföra en samtidsstudie och på ett ungefär få fram vad religionsundervisningen innehåller och få ett elevperspektiv på hur kvinnan porträtteras. Enkäten är uppbyggd på sju frågor angående
8 religionsundervisning, läromaterial och kvinnans synlighet inom religion. Eleverna har fått färdiga svarsalternativ där de klickat i det som de anser är mest rimligt. Enkäten utfördes på en gymnasieskola i Sverige. Den var både frivillig och anonym. Vi tog kontakt med en gymnasieskola genom att boka ett möte med rektorn och fick sedan ett godkännande att publicera enkäten på skolans plattform. Fältstudien följde
Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer kring etik inom forskning för hur en enkät utförs på det säkraste sättet eftersom undersökningen hanterar data från bland annat ungdomar under 18 år. Enkäten bestod av flera svarsalternativ för att kunna få så anonyma svar som möjligt. Ur ett forskningsetiskt perspektiv ska det inte på något sätt gå att para ihop svaren med specifika elever.
Vi har analyserat läroböckerna och jämfört dem med varandra samt enkätens resultat. Analysens huvudsyfte var att visa hur kvinnor porträtteras och hur ofta de förekommer i böckerna jämfört med män. Det analyseras även om det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga lärare lär ut om religion.
Material
De utvalda läroböckerna är följande:
• Falkevall, B., Thor, A. & Wärmegård E. (2001) Religion – människor och tro.
• Göth, L. Lycken, K. och Wirström, V. (2018). Religion 1 för gymnasiet. 2 uppl.
Stockholm: Natur & Kultur.
• Hof, H. Nilsson, C. & Hammarstedt, J. (1968). Människan och livsåskådningarna:
religionskunskap för gymnasieskolan. Religionskunskap för gymnasiet och fackskolan.
Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel
• Ring, B. (2000). Religion och sånt: religionskunskap kurs A. 1. uppl. Stockholm:
Almqvist & Wiksell
• Rodhe, S. & Nylund, B. (1998). Religionskunskap. 5., [rev.] uppl. Stockholm:
Almqvist & Wiksell
• Tidman, N. Arvidsson, B. Axelsson, H. Hermansson, M. (2003) Relief religionskunskap A plus. 2 uppl. Malmö: Gleerup.
• Tidman, N & Hermansson, M. (2003). Relief religionskunskap A plus, lärarhandledning. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Vi valde dessa läroböcker utifrån årtal, kön på författare och för att läroböckerna är relevanta för religionskunskap 1. Dessa läroböcker valdes eftersom de visar många olika
9 perspektiv på hur det går att lära ut religion och hur kvinnan presenteras. Fem av sju böcker är från 2000-talet för att det ska passa Lgr11 som är gymnasieskolans nuvarande läroplan. Vi valde dock att ta med två äldre böcker för att få en förståelse för hur det kan ha sett ut i den tidigare religionsundervisningen. De flesta av böckerna är skrivna av män, det var svårt att hitta en bok med endast en kvinnlig författare, därför
kompletterades läroböcker som är skrivna av både kvinnor och män. Det var viktigt att använda läroböcker som innefattade de Abrahamitiska religionerna för att kunna
jämföra hur författarna talade om kvinnorna och hur mycket utrymme religionerna fick i respektive bok. Valet av avhandlingarna skedde utifrån våra frågeställningar och dess relevans, eftersom undersökningen skulle utgå från ett genusperspektiv var det en självklarhet att använda Hirdman som var först med att presentera genusbegreppet i Sverige och det faktum att hennes argument fortfarande är relevant idag. Vi valde att använda oss av Skolverket eftersom studien är riktad mot skolan, läroplanen, läroböcker och hur lärare lär ut.
Tidigare forskning
Maximilian Broberg skriver i sin avhandling ‘’The use of teaching materials in religious education in Sweden: a quantitative analysis of Swedish religious education teachers’
reported use of teaching materials in RE classrooms’’ (2017) hur läroböcker används i Sverige, om Sveriges läromedel är genusanpassade samt i vilken utsträckning de används (2017, s. 45). Broberg har genom en undersökning med hjälp av en enkät analyserat användande av olika medier inom religionsundervisning. 1292 lärare genomförde undersökningen och resultatet visade tydligt att den mest använda formen av undervisningsmaterial är läroböcker. Sedan kommer bilder, heliga texter,
dokumentärer, tv - nyheter och artiklar i följd (2017, s. 48). Det visade sig att det som påverkade lärarens val av material främst var skolform, kön, ålder och religiositet.
Utifrån detta resultat av enkäten anser Broberg att slutsatsen är att användningen av ett visst material har ett samband med personliga upplevelser. Broberg menar dock att det behövs ytterligare forskning för att utforska de potentiella komplexiteter som uppstår i sammansättning av klassrums- och medielogik, det vill säga varför en del lärare
använder sig av vissa medier och varför andra lärare inte gör det. Hans resultat visar att framförallt kvinnliga lärare i gymnasieskolan använder sig av nyhetsmedier och andra sätt framför läroböcker i större utsträckning än manliga lärare och lärare i grundskolan.
10 Det finns även ett samband mellan ålder och användning av material i sociala medier.
Yngre lärare tenderar att använda sig av sociala medier i högre utsträckning än sina äldre kollegor (2017, s. 51).
Undersökningen visade även att religiösa kvinnliga lärare som undervisar i gymnasieskolan var mer benägna att använda sig av heliga texter, musik och artefakter än manliga lärare som inte är religiösa i grundskolan, de använde hellre läroböcker.
Trots det verkar inte religiositeten minska användningen av något material, vilket kan indikera att lärare som anser sig vara religiösa använder ett större utbud av material än lärare som inte anser sig vara religiösa. På samma sätt som att yngre lärare är mer benägna och vana av att använda sociala medier i sin undervisning än vad äldre lärare är, så är religiösa lärare mer bekväma med att använda sig av annat material än bara läroböcker menar Broberg (2017, s. 51).
Lovisa Berglund (2017) skriver i sin avhandling Language Matters: Gendering Religious Education Teaching att språket aldrig är helt könsneutralt. Det är alltid kodat i det maskulina eller det feminina. Hennes avhandling handlar om den könsbestämda kodningen av religiös utbildning och hur den kodningen samverkar för att utforma relationer och kunskap i klassrummet. Berglund skriver även att ny forskning visar att debatter om religion alltmer blir aggressiv i många västerländska demokratier men att religionsutbildningen inte påverkas av detta. Hon hänvisar till Lucy Irigarays
uppfattning om att religionsundervisning tenderar ha en maskulin kodning i sin övervikt när det kommer till övertygelse, trosbekännelser och begrepp. Lärarna kan inte heller erbjuda den mer nyanserade förståelsen av det religiösa livet som är välbehövligt idag.
Berglund förklarar att eftersom den aggressiva debatten ökar måste lärare tänka på hur de använder sig av språket. Frågan som måste ställas, enligt Berglund, är vilka bilder av religion som framställs i undervisningen men även hur detta påverkar elevernas förmåga att kunna relatera till ämnet men också världen runt omkring dem. Det har hävdats att religionsundervisning riskerar att bli alltför ensidigt maskulint om för mycket tonvikt läggs på abstrakta övertygelser, begrepp och tankesystem. Hon menar även att den maskulina ensidigheten inte bara åsidosätter det feminina, alltså de emotionella, förkroppsliga, fantasifulla och det levande aspekterna av religionen utan också elevernas förmåga att kunna relatera till den kunskap som presenteras för dem i klassrummet. Berglund kommer fram till att pojkar och flickor har en tendens att bli feminiserade i förhållandet till en abstrakt och maskulin religionsundervisning. Detta gör att de blir passiva mottagare till den kunskap som läraren försöker förmedla och att
11 aktiviteten stannar hos läraren.
Kjell Härenstams analys av bilden islam i läroböcker i religionskunskap (1993, ss. 26–27) förklarar vad läroböcker är och dess påverkan i elevernas studerande. Han menar att läroboken uppfattas som en sanningsförmedlare och det är den enda tillgången som elever och lärare kan använda sig av i undervisningen. Han beskriver en muslimsk man som hade fått underkänt på ett prov på ett vuxengymnasium efter att ha svarat på frågan ‘’varför fastar muslimer?’’ och eftersom hans svar inte stod i boken utan kom ifrån egna erfarenheter fick han inte godkänt på provet. Härenstam beskriver
läroplanerna Lgy -70 och Lgr -80 och att det uttryckligen står i dessa läroplaner att läroböcker bara är en liten del av den informationskälla lärare kan använda sig av i undervisningen och att de bör leta efter andra källor. Härenstam menar att syftet med läroplanen för dessa två årtionden är att dämpa den traditionella läroboksrollen till förmån för andra källor som kan vara mer lämpliga till undervisningen.
Teoretiskt perspektiv
Vi har valt att utgå från ett genusperspektiv i denna uppsats. När det talas om genus kommer historikern Yvonne Hirdman ofta på tal. Den legitimerade sjuksköterskan Ida Björkman (2019) skriver att Hirdman var personen som introducerade begreppet genus i Sverige och hon har skapat ett så kallas genussystem. Björkman menar att Hirdmans system är grunden för alla ekonomiska, sociala och politiska förordningar.
Yvonne Hirdman (1988, ss.7–8) skriver i avhandlingen att genussystemet är en ordningsstruktur av kön. Hon påpekar att systemet bygger på två faktorer: att kvinnligt och manligt inte bör blandas och att det är mannen som är norm. Hirdman diskuterar även bristen inom kvinnoforskningen. Hon förklarar att som människor förväntar vi oss en logisk förklaring till ett generellt förtryck men det är inte fallet inom
genusforskningen. Hon menar att det är den logiska förklaringen som slår tillbaka på kvinnoforskningen, antingen förklaras förtrycket som något som tillhör det vardagliga eller som ”den onde mannens teorin”. Hirdman betonar att detta förtryck måste lämnas bakom oss, det finns säkerligen en bra anledning till att denna könsuppdelning
existerade förr i tiden men inte nu. Hirdman (s.10) skriver att särhållningen mellan män och kvinnor och dess olika föreställningar är meningsskapande eftersom det anpassas efter platser och jobb men också efter makt. Makt är en betydande faktor till varför det är en skillnad mellan män och kvinnor samt kvinnligt och manligt. Hirdman (1988, ss.21–23) skriver att den manliga friheten alltid har stöttats medan den kvinnliga
12 symbiosen varit mer tyglad av sociala normer, som att sköta hemmets alla ansvar.
Friheten finns hos respektive kön men de har olika ontologisk status för varandra och de har varit varandras alternativ, begreppet ontologi innebär läran om verkligheten.
Hirdman (1988, s.35) förklarar att koncentreras förståelsen på både det systemskapande och det meningsskapande så kommer samhället att kunna se vad som anses vara
kvinnligt och manligt och sluta återskapa systemet. Jämställt.nu (2017) skriver att det oftast talas om systemet i relation till begreppen könsmaktsordning och genusordning som båda beskriver de strukturer som används för att upprätthålla ojämställdheten i samhället. De menar att mannens handlingar betraktas som mer värdefulla än kvinnans och därför förtjänar männen att ha mer makt och vara den överordnade. Björkman (2019) förklarar att det kvinnliga och kvinnan på många sätt hamnar under mannen, vilket gör det manliga till normen. Det framgår tydligt att Hirdman gör en stark
koppling mellan könen och makt. Hon menar att det inte bara handlar om orättvisor ute på arbetsmarknaden utan också att från det att ett barn föds hamnar hen i en kategori, flicka eller pojke. Vilken kategori du hamnar i som barn har en stor påverkan på hur du blir bemött. Björkman nämner också kulturella idealbilder och hur du som man eller kvinna kan vara mer eller mindre lyckad beroende på när eller om du överhuvudtaget uppfyller vissa kulturella krav. Jämställt.se (2017) skriver också att jämställdhetsarbetet vill tänja på dessa gränser och att vi i nuläget inte kan uppnå ett jämställt samhälle om inte maktstrukturerna förändras.
Resultat
Sammanfattning av läroböcker
Relief religionskunskap A plus är skriven av Nils-Åke Tidman, Bengt Arvidsson, Hans Axelsson och Magnus Hermansson (2003). Boken innefattar kristendom, judendom och islam, hinduism och buddhism, etniska religioner, etik samt tro och mening. Författarna presenterar fakta kring religionerna men ställer de även mot varandra. Det finns inte ett speciellt avsnitt där kvinnan presenteras i respektive religion. Hon syns inte på något annat sätt heller, bara i samband med familjelivet eller traditioner. Kristendomen tar upp den större delen av boken där de tre världsreligionerna presenteras. Det är udda att de nämner kvinnlig könsstympning i samband med islam (s.104) när de uttryckligen skriver att det förekommer i kristna sammanhang också. De nämner bara kvinnans roll i
13 samhället och i relation till religionen i kapitlet om Islam (ss.114–116). Boken
förmedlar hur en religiös har levt eller lever idag.
I den kompletterande lärarhandledningen skriven av Nils-Åke Tidman och Magnus Hermansson (2003) finns det övningar som berör jämställdhet och kvinnans plats i de Abrahamitiska religionerna. Exempelvis lyfter de att judendom, kristendom och islam har en maskulin prägel där mannen står i centrum (2003, s.28). De förklarar kvinnans osynlighet i lärarmaterialet men missar det i elevernas lärobok. Kristendomen tar även upp den största platsen i lärarens handbok och det nämns inget speciellt om kvinnan där heller. Kvinnosynen inom islam nämns även i handboken (2003, s.64).
Religion, människor och tro är skriven av Björn Falkevall, Annika Thor och Ewa Wärmegård (2001). Boken är uppdelad efter det vanligaste upplägget vilket är: vad är religion? Etik och moral, de Abrahamitiska religionerna, de asiatiska religionerna och sedan kritik gentemot religion i helhet. I kapitlet ”Att växa som människa” (2001, ss.63–64) nämns kvinnans roll i relation till religion, kvinnans roll i historien och kvinnans roll i samhället. De väljer att inte skilja på mannen och kvinnan mer än så, författarna refererar till människan istället för mannen. De tar upp problem med religion men också konkreta fakta.
Religion 1 för gymnasiet är skriven av Lennart Göth, Katarina Lycken Rüter och Veronica Wirström (2018). Boken innefattar kapitel om de fem vanligaste
världsreligionerna samt några asiatiska religioner. De diskuterar religion och identitet, etik, vetenskap och religion och människans mening utan Gud. Boken har en bredd och har inte ett specifikt avsnitt där kvinnan presenteras. De tar dock upp kvinnan specifikt i relation till de Abrahamitiska religionerna och beskriver att det är en skillnad mellan män och kvinnor, exempelvis: ”Kvinnan har en roll i familjen, samhälle och
religionsutövning, mannen har en annan.” (2018, s.95). Utöver det tar författarna upp konkreta fakta angående religion, men också problem som är kopplade till religion.
Boken erbjuder mycket fakta som en gymnasielärare kan få mycket nytta av i sin undervisning. Även om boken följer det typiska riktlinjerna som gör att religionerna beskrivs utifrån ett mansperspektiv talas det även om kvinnorna kontinuerligt.
Författarna väljer att referera till människan istället för till mannen. De väljer att använda exempel om kvinnor när de pratar om förändringar, exempelvis kvinnliga präster för att visa att religionerna varit mansdominerade men också för att ge kvinnan mer plats i historien. Det förekommer även fler bilder på kvinnor än vanligt.
I Religion och sånt; religionskunskap kurs av skriven av Börge Ring (2000), tar
14 han dels upp de tre Abrahamitiska religionerna, de stora asiatiska samt ‘’övrig’’
religion som exempelvis samisk religion. Han delar upp boken i tre kategorier; en kategori kallar han för’’nära’’, där han diskuterar sådant som ligger nära det
västerländska kulturarvet, såsom etik, bibeln och islam. Andra kategorin kallar han för mitt ibland oss där han tar upp om rörelser och andlighet som finns bland oss. Den sista kategorin har han döpt till längre bort, alltså de öst- och sydasiatiska religionerna. Ring har inget eget kapitel för kvinnor utan de behandlas i alla kapitel och i alla religioner.
Det är dock mycket ur ett etikperspektiv där läsaren förväntas att svara och diskutera om etiska dilemman, där det både är kvinnor och män i fokus. Det är en blandning av kvinnor och män som representeras i bilder och illustrationer, ingen tar mer plats än den andra.
Hof, Hammarstedt och Nilsson skriver i människan och livsåskådningar (1968) om, i den tidens, aktuella religioner. Denna bok är uppdelad i tre delar där den första delen diskuterar de viktigaste religionerna och profana livsåskådningarna. Varje livsåskådning inleds med en presentation av dess miljö, historiska bakgrund och den aktuella synen som de hade då. I denna del är inte någon nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män och hur de diskuteras, det är snarare en förklaring om religionen i sig.
I den andra delen diskuterar de etiska problem, mellan bland annat män och kvinnor.
Där diskuterar de bland annat om abort, äktenskap och sex. I den sista delen, som kallas för livsåskådningar i möte och debatt, diskuterar de dåtidens samhällsproblem inom religion. De bilder och illustrationer som finns är en blandning av män och kvinnor i olika sammanhang. Ofta för att visa hur det ser ut i religiösa sammanhang som i en synagoga eller hur en imam ser ut. Den religion som får mest plats är just kristendomen.
Religionskunskap skriven av Sten Rodhe och Bo Nylund (1998) skriver de om de olika världsreligionerna, de Abrahamitiska religionerna, de östasiatiska religionerna och även om etik. De har ett kapitel som heter ‘’Är Gud en >Han <’’? (1998, s.38) där de ifrågasätter kvinnors ställning i religioner och den feministiska teologin behandlas. I det kapitlet tar de bland annat upp om att de flesta religioner har en mansnorm men det är till störst del kvinnor som söker sig till religionen på olika sätt. Kvinnor söker sig till gudstjänster i större utsträckning än män (1996, s .38).
Det kapitel som tar mest plats och analyseras till störst del är kristendomen.
Bilderna i boken är jämnt fördelat mellan kön och historiska platser. Förutom kapitlen om själva religionerna finns det även kapitel med myter, att förstå världen och
människan och religion.
15
Enkät
Enkäten som berörde kvinnans plats i undervisningen på gymnasiet i religionskunskap 1 svarade 99 gymnasieelever på. Eleverna går årskurs ett till tre och de fick svara på sju frågor. 47,4% av eleverna svarade att det någon gång under kursen talade om den religiösa kvinnan medan 18,6% menar att det förekommit och 35% svarade att de inte vet. 4,1% av eleverna svarar att de lär sig om kvinnans position i
religionsundervisningen genom läroböcker medan majoriteten ansåg att de får kunskap om kvinnan genom lärarens initiativ. Det framkom även att en del av eleverna ansåg att det talades mest om den muslimska kvinnan medan en annan del menade att de talade minst om henne. Det var blandade åsikter när det kom till frågan om kvinnorna blir rättvist presenterade och om bilden stämmer överens med verkligheten. 42,7% svarade delvis och 26% svarade nej medan resterande svarade ja eller vet ej. 69,1% svarade att de vill att läraren ska prata mer om den religiösa kvinnan i religionsundervisningen.
Eleverna var kluvna till om läroböckerna de använder i skolan är relevanta för samtiden, majoriteten på 43,3% svarade delvis.
Det som framgår från resultat av enkäten är att det diskuteras om den religiösa kvinnan i religionsundervisningen men inte till den grad som önskas och som behövs.
Det är lärarna som står för den större delen av undervisningen och inte läroboken. Det var osäkert om läroböckerna som används är relevanta och om det som presenteras om kvinnan stämmer med verkligheten. Det framkommer också att det är den muslimska kvinnan både lyfts fram och göms i undervisningen.
Analys
Hirdmans genusperspektiv i relation till läroböcker
Det som återkommer i alla läroböckerna är att historien är skrivet ur ett mansperspektiv.
Det kanske är självklart med tanke på att männen alltid haft makten. Att vara man och att vara kvinna skiljs tydligt åt i böckerna. Det har kanske mer med hur samhället är strukturerat än hur böckerna är skrivna, men författarna väljer inte att ändra på maktstrukturen som Hirdman tydligt utpekar i sin genusteori.
I boken Religionskunskap finns ett litet kapitel som är döpt till ‘’Är Gud en >han
<?’’ (1998, s. 38) där Rodhe och Nylund kort tar upp om kvinnor generellt inom religioner och ännu kortare om feministisk teologi. Författarna förklarar även att det
16 oftast är kvinnor som är mest trogna till den religiösa tron. Det är också fler kvinnor som uppsöker kyrkans gudstjänster än män. Inom islam, som annars är manspräglad, är det fler mödrar än fäder som ger sina små barn sina första religiösa impulser. Kvinnan har i de allra flesta samhällen spelat en viktig roll som traditionsöverförare genom sin närhet till sina barn.
Samtidigt skriver de att Bibeln huvudsakligen är skriven av män, av dess 66 böcker är det enbart två böcker som har sina namn efter kvinnor. De beskriver även att ingen aktivt troende inom de Abrahamitiska religionerna skulle anse att Gud konkret är en man. Gud är en, enligt deras uppfattning, något annorlunda än sig själva och inte en människa, utan ord som herren och fadern är symboliska och inte en könsbestämning.
Författarna menar dock att vårt dagliga språkbruk färgar våra upplevelser och styr våra tankar om hur Gud är. Samhället har framhävt mannens roll och samtidigt tonat ner kvinnornas. Männen har haft den större makten under den del av världshistorien som mänskligheten känner till. De förklarar även att i allra första delen av Bibeln får vi intrycket om att det inte finns en gudsbild som är allsidigt manlig. De ger ett exempel där Gud säger ‘’Låt oss skapa människor i vår avbild.’’ detta går att tolka som att det är en tvåsamhet, både kvinnan och mannen, och inte enbart mannen som Gud talar om.
Trots detta kommer Bibeln av sig redan i nästa kapitel där de har redigerat i historien om Adam och Eva, där Eva har skapats utifrån Adam och inte från Gud (1998, s. 39).
Hirdman skriver att könen har möjliga handlingsmönster men att män och kvinnors maktstrategier är väsentligt olika än idag. Hon föreställer sig att människor i allmänhet har samma förutsättningar för att kunna uppfatta världen lika, på samma sätt som hon föreställer sig att människor har samma grundläggande ‘’längtor’’. Alltså utan att ta hänsyn till tid och rum har människor alltid haft två längtor; friheten och
symbiosen. Hirdman menar att det är den mest grundläggande paradoxen inom allt mänskligt liv, människan vill både ha trygghet och anpassning samtidigt som de vill känna sig otrygga och fria. Det problematiska med detta, menar Hirdman, är att
frihetens längtan har strukturerats för mannen och symbiosen för kvinnan. Den manliga friheten uppmuntras ständigt och får expanderas medan den kvinnliga symbiosen bundits fast av barnafödande och kontroll, lagstiftning och sociala normer. Hirdman refererar till psykologen Hanne Haavind och hur hon ser på saken, hon anser att detta inte betyder att frihetens längtan inte finns hos kvinnan eller symbiosen hos mannen, snarare tvärtom. Könen har dock fått olika ontologiska status för varandra, de kan båda varit varandras möjligheter och begränsningar. Men det har aldrig handlat om samma
17 möjligheter eller samma begränsningar. Kvinnan har alltid varit mannens symbiotiska möjlighet men samtidigt innebär hans dominans över henne också hans begränsning (1988, s. 23). Mannen vill både ha symbiosen och friheten, så länge symbiosen är under kontroll. Mannen har varit kvinnans förkroppsligade fängelse men också, till stor del, enda frihetsmöjlighet. Den enda symbiosa maktmöjligheten som finns för kvinnan är att utöva sin slavmakt indirekta strategier för frihet och makt via mannens svaghet, det vill säga genom att använda sig av sin kropp. Ett exempel som hon presenterar är när kvinnorna i Nazi-Tyskland tvingades anamma en hora-hallickstrategi eftersom kvinnor var uteslutna från det politiska. Den kvinnliga makten anses som den illegitima, en sorts slavmakt, medan mannen ständigt måste försvara sin herreposition.
Något som förekommer ofta är hur författarna till läroböckerna gärna skiljer på kvinnor och män. De vill gärna sära på mannen och kvinnan istället för att prata om människan. Hirdman (1988, s.10) förklarar att isärhållningen är meningsskapande och det kan på många sätt förklara maktsituationen som existerar i dagens samhälle där kvinnan är den underordnade. Det går dock att se en förändring bland de nyare
läroböckerna, de väljer att benämna människor som människan istället för vad de har för kön. Det finns en stor skillnad mellan hur ofta de väljer att ta upp kvinnan i de nya respektive gamla läroböckerna. Visserligen kan läroplanen och värdegrunden ha ett stort inflytande för vilka böcker som produceras. Hirdman (1988, ss.7–8) nämner att hennes genussystem byggs på det faktum att mannen är norm och att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Även om böckerna från 2000-talet följer den traditionella strukturen av en lärobok, det vill säga att de följer det faktum att mannen är normen och besitter makten, finns det en skillnad på hur mycket de väljer att skilja på könen. Det framgår också att det till största del är rika kvinnor som nämns i böckerna, eller med andra ord
överklassen. Det blir ännu en faktor för hur kvinnorna glöms och göms av maktstrukturerna i samhället.
Ett annat problem som förekommer i läroböckerna är hur lite den judiska
kvinnan nämns. När de talar om judar talas det i princip bara om den manliga juden. De beskriver hur en bar mitzvah går till väldigt utförligt men kort om hur en bat mitzvah går till. I Religionskunskap 5 går det att läsa att judendomen till stor del är för männen och de har både fler plikter och skyldigheter än kvinnor. Kvinnornas plikt är att ta hand om hemmet (1998, s. 127). Dock nämns inte hur kvinnan tar hand om hemmet eller om hur kvinnor lagar mat och vilken betydelse det har. Det nämns inte heller i majoriteten av böckerna hur du blir jude och vilken betydelse kvinnorna har i den processen, för att
18 kunna ‘’bli’’ eller vara jude då det krävs att barnet har en judisk moder eller att du konverterar till religionen, den enda boken som tar upp detta är Religion och sånt (2000, s. 40). Det som de flesta böckerna har gemensamt är den bild som visar hur män och kvinnor och barn blir uppdelade i synagogan, beroende på vilken judisk riktning de följer. Även detta kan appliceras till Hirdmans teori om att mannen är normen och kvinnan blir det övriga som inte talas om eftersom manligt och kvinnligt inte ska blandas (1988, ss. 7–8).
I Religion och sånt går det att läsa om äktenskap inom islam. Ring berättar att en man, kan om han vill, vara gift med upp till fyra kvinnor samtidigt. Det enda kravet är att mannen ska älska alla sina fruar lika mycket och behandla de lika rättvist. När Koranen skrevs var det krig och många män dödades i kriget och det blev då, vad Ring beskriver det som, ett överskott på kvinnor. Männen fick gifta sig med flera kvinnor för att kunna försörja dem och se till att de inte hamnade i fattigdom. Kvinnans roll är att ta hand om hemmet och barnen medan mannen ska försörja sin familj, och denna
tilldelning har de fått av Gud (2000, s.97). Det är en tydlig beskrivning på vad som anses vara manligt och kvinnligt och vad som anses vara rätt. Det är inget läroboken försöker förändra eller ge olika perspektiv på utan den förklarar tydligt kvinnans könsroll utifrån ett religiöst perspektiv.
Vi har sett en tydlig skillnad på utrymmet varje religion får, även i böckerna där fler religioner än bara de Abrahamitiska presenteras får kristendomen mer plats än de andra. Författarna nämner kvinnan på ett eller ett annat sätt i kapitlen om varje religion men i majoriteten av böckerna väljer de att presentera den muslimska kvinnan på ett negativt sätt. Det förekommer inte på samma sätt i de andra religionerna, exempelvis nämns inte kvinnan alls inom kristendomen i Relief religionskunskap A plus men den muslimska kvinnan framställs som förtryckt. I Religion, människor och tro skriver författarna Falkevall, Thor och Wärmegård (2003, s. 63) om vad det innebär att vara kvinna respektive man och vad som skiljer manligt och kvinnligt åt. Ur ett
genusperspektiv får eleverna en förståelse för att det finns underliggande riktlinjer som mer eller mindre spelar roll när det talas om religion i olika sammanhang. Även om texten är skriven ur ett kristet eller ett post-kristet perspektiv, det vill säga ett samhälle som är sekulariserad men som håller kvar de kristna traditionerna, går det att applicera på alla religioner. Trots att författarna väljer att nämna könsroller syns exempelvis inte kvinnan mer än så inom kristendomen. På sin höjd nämns Heliga Birgitta (2003, s. 109) annars utgår det oftast från ett mansnormativt perspektiv. Även om problemet
19 uppmärksammas blir det ingen skillnad i strukturen av boken, den religiösa kvinnan blir undergiven och göms. Vad som är bäst för en elev att läsa är oklart. Hirdman (1988, s.10) skriver att du som människa anpassar dig efter omgivningen och eftersom läroboken är skriven i Sverige, i ett postkristet land och av svenska författare är det kanske inte konstigt om den icke-kristna kvinnan framstår som förtryckt. I nästan alla böcker tar författarna upp kulturella krav, exempelvis det faktum att den religiösa kvinnan bör vara oskuld vid äktenskap. Dessa krav är bevis skriver Hirdman (1988, ss.
21–23) på hur mannen har en frihet som inte kvinnan har. Det visar sig tydligt när en person från en kultur skriver om ett folk i en annan kultur, det finns en risk för att det inte blir helt korrekt.
Vi kan inte se en större skillnad mellan kvinnliga och manliga författare,
visserligen har inte en bok bara med en kvinnlig författare använts men det går att se en förbättring i de böcker där en kvinna varit med och skrivit boken. Förtrycket mot kvinnor har på många sätt minskat men förändringen vi kan se i böcker skrivna av kvinnliga författare är att de är mer inkluderande. Normaliseringen av vardagsförtrycket mot kvinnor som Hirdman (1988, ss. 7–8) skriver om finns fortfarande kvar och det går att utläsa i läroböckerna.
Genom att jämföra Religion 1 för gymnasiet med människan och
livsåskådningar som är skriven år 1998 går det att se en tydlig skillnad på hur ofta kvinnan nämns och hur hon porträtteras. Från att i princip aldrig nämna kvinnan till att kvinnan blir en del av berättelsen med exempel på diskussionsfrågor och övningar som behandlar kvinnans position i religionerna. En visuell förändring går också att urskilja, det förekommer fler bilder på kvinnor i de yngre läroböckerna och då är det inte bara gudinnor och helgon utan riktiga kvinnor. Hirdman (1988, s.35) förklarar tydligt att samhället måste få en förståelse för varför det ser ut som det gör och sedan komma på lösningar för hur maktstrukturen och könsskildringen ska förändras. I läroböckerna som är skrivna på 2000-talet går det att se en sådan förståelse och de upplevs mer
inkluderande.
Hirdman (1988, s. 54) tar även upp olika genuskontrakt som finns mellan kvinnor och män. Hon menar på att detta har funnits i alla tider och samhällen mellan könen. Hon påpekar dock att det inte ska misstas med att det är som ett köpslående mellan två jämnstarka gelikar utan det motsatta. Oftast är det ett kontrakt som har skapats av den part som definierar den andra. Genuskontrakten är alltså mycket konkreta och riktiga föreställningar som finns på flera olika nivåer och som förklarar
20 hur män och kvinnor ska vara mot varandra i olika situationer; till exempel i arbetet.
Vilka redskap tillhör vem? I kärleken; vem är det som ska förföra vem? I språket; hur ska de prata, vilka ord får vem använda egentligen? Men även i det yttre, hur långt ska håret vara, vem får bära kjol och vem får inte och hur ska kläderna se ut generellt? Detta är ett genomgående tema i de flesta läroböckerna.
Män och kvinnor beskrivs som vida skilda, det diskuteras om hur olika uppgifter könen har eller vilka kläder de får eller inte får bära. I till exempel i Religion och sånt skriver Ring (2000, s. 108) att inom islam är det jämlikt mellan könen när kvinnorna och männen har olika plikter, dock anser muslimer att alla plikter är lika jämställda. Ett genomgående tema i boken är att mannen ofta skyddar kvinnan och framställs som beskyddaren. Ring (2000, s. 97) skriver också om könsroller och nämner bland annat ära och skam inom islam. Ring skriver om hur det kan vara svårt i det moderna Sverige att förstå muslimers tankesätt när det kommer till just ära och skam. I Sverige tänker de flesta att om den enskilde personen skulle göra ett misstag är det dennes ansvar att hantera det och inte skylla på någon annan, varje individ får stå sitt kast. Ring förklarar att i islam är det däremot Allah som är det största men familjen kommer i första hand, alltså är familjen en viktig del i den muslimska världen. Alla i familjen hjälper varandra men det är mannens uppgift att skydda sina systrar eller kvinnorna rent generellt i familjen. Den bror eller man som inte gör detta drar skam över hela familjen medan den som lyckas istället vinner ära. Samtidigt skriver Ring (2000, s.98) att det är kvinnans ansvar att äran bibehålls i familjen. Flickorna är, vad Ring beskriver, hemmets ljus och pojkarna dess ledare. Pojkarna får göra lite vad de vill, vara ute på kvällarna och om de inte skulle vara oskulder innan äktenskap är inte det någon större fara. Flickorna däremot måste stanna hemma och umgås enbart med sina väninnor och måste vara oskuld innan äktenskapet annars drar hon både skam över sig själv och sin familj. Det är alltså mannen som skyddar kvinnan genom livet, vilken roll mannen har till flickan byts ut ju äldre flickan blir. Det börjar med fadern och brodern och sedan blir det hennes mans uppgift att ta hand om henne.
Ring (ss.96 - 97) skriver även att både den muslimska kvinnan och den muslimska mannen ska klä sig efter vissa normer, de båda ska se anständiga ut. Dock framstår det tydligt att det är kvinnan som måste rätta sig mest, hon får inte klä sig alltför utmanande att hennes former och kvinnliga behag framhävs beskriver Ring. I och med att kvinnan klär sig anständigt kan hon skydda sig själv från män, klädvalet gör att männen inte frestas att göra närmande mot henne och hon blir lämnad ensam på
21 allmänna platser. Slöjan är dock inte ett måste eller ett förtryck mot henne enligt
förespråkarna. Kvinnan kan fortfarande klä sig anständigt utan att bära slöja. Mannens kläder nämns inte alls och det är inget som diskuteras i samma utsträckning enligt Ring.
En anledning kan vara att kvinnan inte anses vara lika sexuell aktiv eller attraherad av män som män är av kvinnor menar Ring.
Enkät
Det som går att utläsa från enkätundersökningen är att eleverna anser att den religiösa kvinnan nämns men att hon behöver synas ännu mer. Det är fortfarande männen som syns mest och läroböckerna utgår från ett mansperspektiv. Hirdman (1988, s. 8) skriver om generellt förtryck och att förtrycket numera ses som vardagsmat. Det kanske inte är konstigt att kvinnorna får lite utrymme med tanke på att männen ska vara normen och de överordnade. Det är ovanligt att alla män är i centrum med tanke på att det i princip bara talas om de rika männen när det kommer till historien. Författare väljer att
porträttera de som anses vara starkast med mest makt, förr i tiden var det kanske nödvändigt men inte idag. När det handlar om religiösa kvinnors roll i undervisningen idag förminskas de ofta eftersom det från urminnes tider ställt mannen framför kvinnan.
Det finns en klar skillnad på vad som anses vara manligt och kvinnligt. Eleverna upplevde också att den religiösa kvinnan många gånger missförstås eller att bilden av henne inte stämmer överens med verkligheten, det kan ha att göra med plats och situation. Hirdman (1988, s. 10) skriver att förtrycket kan skilja sig från plats till plats och det faktum att eleverna ansåg att bilden av en religiös kvinna inte stämde överens med verkligheten kan förklaras genom att läroböcker många gånger porträtterar den historiskt religiösa kvinna, hon från bakåt i tiden. Resultatet visade också att
läroböckerna bara är delvis relevanta för samtiden och att bilden av kvinnan kan skilja sig från hur exempelvis en modern muslimsk kvinna lever i Sverige idag. Kvinnans könsroll får helt plötsligt en annan betydelse om hon sätts i en annan kontext än den som beskrivs i läroböckerna. Det kan också vara förklaringen till varför många elever anser att de får den mesta kunskapen om religiösa kvinnor från lärare och inte av läroböcker. Det är lärarens ansvar att använda sig av relevant information i undervisningen och väljer kanske därför att inte använda sig av läroböcker.
22
Diskussion
Undersökningen utgår från Hirdmans genusperspektiv, inte bara för att hon förklarar de förtrycka kvinnornas roll i samhället och mannens maskulinitet på ett applicerbart sätt utan också för att hon tar upp faktorer som rasism och identitet. Även om avhandlingen är från ett annat årtionde är den inte mindre relevant eftersom samhället fortfarande upprätthålls av diskriminerande och könsuppdelade normer.
Det framgår att det nämns för lite om den religiösa kvinnan i läroböckerna och med elevperspektivet från resultatet av enkäten går det att se att eleverna vill att den religiösa kvinnan ska nämnas mer. Enkäten visar att den religiösa kvinnan nämns inom religionsundervisningen, och det går också att se i läroböckerna genom särskilda stycken eller uppgifter, men ändå vill eleverna ha mer undervisning om den religiösa kvinnan. Bör det skiljas på kvinnor och män åt som Hirdman talar om eller bör
läroböckerna kanske vara könsneutrala, vad är mest etiskt rätt och vad är egentligen mer rätt i tiden? Det handlar också om bilden av kvinnorna stämmer överens med samtiden, från resultatet av enkäten kan vi konstatera att bilden är delvis. Vad delvis nu betyder är svårdefinierat eftersom eleverna inte kunde skriva en motivering till varför de ansåg att det bara stämde delvis. Enligt Hirdmans analys skiljer sig förtryck åt beroende på vilket sammanhang den utsatte befinner sig i. Det handlar många gånger om relevans och modernitet i förhållande till samtiden. Läroböckerna skildrar inte den moderna kvinnan i läroböckerna utan det är synen som funnits på kvinnor sedan århundraden tillbaka som visas, detsamma gäller för identitet och sexualitet.
I och med att skolan ska hjälpa och främja sina elever till en stark och trygg identitet, men även få en medvetenhet om sig själv kan det bli svårt för elever att göra detta om inte alla blir representerade i undervisningen. Eleven ska även kunna leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder (Skolverket, 2011, s 7). Hur ska detta kunna uppnås om det enda som visas för dem är det nordiska och kristna? Hur ska eleverna kunna skapa en egen individuell identitet och ha förståelse för andra när många inte gestaltas i undervisningen?
Det är även påvisat att i en lärobok, SOL3000: Religion och liv, som används i undervisningen för högstadieelever, att det nästintill inte finns någon kritik eller reflektion om kön. Det finns också en lärarhandledning tillhörande läroboken som har kvinnokränkande citat om kvinnor som uppmanar lärare att repetera detta i ett klassrum.
Broberg (2017) jämför det med äldre som har svårt för att använda sig av sociala
