• No results found

Planbeskrivning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Planbeskrivning"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fjällkedjan Detaljplan 2013

Granskningshandling för del av Björkfors 1:5 i Hemavan, Storumans kommun.

2013-01-31

(2)

Grafisk form: www.richardgrafiskdesign.se

Innehåll

Planbeskrivning 4

Handlingar 4

Plandata 4

Tidigare ställningstaganden 7

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 7

Planförslagets huvuddrag / Förutsättningar och förändringar 7

Utvecklingsområde 7

Natur 8

Geoteknik och släntstabilitet 8

Strandskydd 9

Rennäring 10

Ny bebyggelse – gestaltningsprogram 10

Allmänt 10

Klippkanten – småhus och kedjehus 10

Branten – kedjehus 12

Kungsplatån – flerbostadshus och hotell 13

Trollhöjden – småhus och flerbostadshus 13

Skidfart 14

Gångvägar 15

Fordonstrafik 16

Parkering 17

Renhållning och snöröjning 17

Säkerhetsföreskrifter (dagvatten m.m.) 17

Övrig försörjning 17

Karta över planområdet 19

(3)

Planbeskrivning

Handlingar

Planförslaget består av:

• Plankarta med bestämmelser 2013-01-31

• Illustrationsplan 2013-01-31

• Denna planbeskrivning

• Fastighetsförteckning och fastighetskarta

• Genomförandebeskrivning, 2013-01-31

• Miljökonsekvensbeskrivning, 2012-12-14

• Förslag till Kungsledens nedre del, 2012-03-13

• Förslag till vattenskyddsföreskrifter, 2012-03-22

• Plan och sektion huvudväg M16, 2012-12-14

• Räcken utmed brant sluttning, 2012-05-20

• Sektionering av planlagd mark, 2012-12-14

• PM – Geoteknisk undersökning för hotell, 2011-02-24

• PM – Hydrologi, 2011-02-24

• PM – Naturinventering, 2012-05-20

• PM – Utredning dagvatten, 2012-12-14

• PM – Utredning VA-anläggningar, 2012-12-14

• PM – Utredning risker för slamströmmar och störtfloder, 2012-12-14

• PM – Översiktliga geotekniska förutsättningar, 2012-12-14

• PM2 – Trafik, 2012-12-14

Planens bakgrund och syfte

Planen är en direkt fortsättning på en nyligen antagen detaljplan omedelbart söder om planområdet. Där byggs för närvarande en infartsväg från Kungs vägen, en camping, skotergarage och fritidshus. Planering pågår för lift, skidbacke och en centrumdel med skidbutik och enklare restaurang i enlighet med denna plan.

Syftet med detta planförslag är att fullfölja all tankar enligt kommunens plan- program från 2010 samt att därigenom möjliggöra en väsentlig expansion inom Hemavans turistnäring genom ytterligare fritidshus och hotell samt restaurang vid centrumliftens topp.

Plandata

Planområdet omfattar ca 24 ha mark inom fastigheten Björkfors 1:5 i Storumans kommun. Området utgör sydsluttningen av Örjelnjuone och begränsas i norr av en framträdande myrmark samt i öster av Mortsbäcken (Murtserjukke). I nordväst gränsar det till befintliga skidbackar samt i sydväst till Hemavans tätort.

(4)

KROKFORS

01002003004005001000

NY SK IDB AC KE /LIFT

N

PLAN-

O M R Å D E T FLYG-

PLATSEN

HEMAVANS C E N T R U M

BEFINTLIGA SKIDBACKAR

grän s för n

aturre serv

at KUNGSLIFTEN

BEFINTLIGA SKIDBACKAR

BEFINTLIGA SKIDBACKAR

Översikt över Hemavan – kartbild baserad på Fastighetskartan, © Lantmäteriet.

(5)

050100150200250300

Tvärbäcke n

FJÄLLBOTANISKA T R Ä D G Å R D E N TÄRNA

FJÄLLPARK

centrumliften

pist

pist

plang ns

plangräns

skoterled

vandringsstig skoter

led

252 m2

gångbro gångbro

N

KLIPPKANTEN

M or ts bä ck en

KUNGSPLATÅN

FJÄLLFORSEN

pist

skoter- garage

tunnel

BRANTEN

butik m.m.

pist

camping

Kungsvägen

F jäl lfo rs v ä g en

Stor b acken

F j ä l l vägen f o r s

TROLLHÖJDEN

hotell

skidbro

FORSKULLEN K U N G S H A G E N

natur- område

skidbro

Nä vers

tig

en N ä v e r s t i g e n

Kungsleden

ny lift

Kungsleden

skidspår

skidspår

Översikt över planområdet och hur det ansluter till tidigare detaljplan för Utsikten och Fjällforsen.

(6)

Tidigare ställningstaganden

Gällande planer och beslut:

• Fördjupad översiktsplan för Hemavan, antagen av kommunfullmäktige 2011.

För planområdet gäller Fördjupad översiktsplan för Hemavan. I den nya för- djupningen för Hemavan, som nyligen antagits, redovisas hela planområdet som utredningsområde.

Beträffande turistboende i Hemavan sägs i den antagna fördjupningen att ”Med tanke på en förväntad ökad turisttillströmning med flyg och andra kollektiva trafik- slag (buss och järnväg) blir det än mer angeläget att skapa boende för icke bilburna besökare i centrala lägen av samhället”. Aktuell detaljplan skapar boenden i direkt anslutning till skidbackar och längdspår. Området ligger på ”gångavstånd” från flyg, buss och all handel.

• Detaljplan för del av Björkfors 1:5 i Hemavan, inom Storumans kommun, Västerbottens län antagen 2011-09-27. I denna plan skapas förutsättningar för flerbostadshus, fritidshus, camping, handel och skotergarage via ny infart från Kungsvägen. Aktuellt planförslag är en direkt fortsättning på denna plan.

• Riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 § miljöbalken och rörligt friluftsliv som omfattas av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap 1, 2 §§ miljöbalken.

Tillgodoseendet av riksintresset friluftsliv ligger i kommunens mening i att ut- veckla Hemavan till en attraktiv baspunkt för turism och rörligt friluftsliv. Genom utbyggnad enligt koncentrationsprincipen ska basortens utbud och kvaliteter konsolideras, vilket visats vara av avgörande betydelse för att göra fjällvärlden till- gänglig för friluftsliv i alla former. Föreliggande planförslag följer koncentrations- principen och understödjer i hög grad rörligt friluftsliv.

• Förslag till komplettering av planeringspolicy för fritidsbebyggelse i Storumans kommuns fjällområde, antagen av Kommunfullmäktige 2002-02-26. Före- liggande planförslag är i enlighet med detta dokument.

• Planprogram framtaget under sommaren 2010 med tillhörande samråds- redogörelse.

• Bygglov för sittlift/pist.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Alla detaljplaner skall behovsbedömas enligt Plan- och bygglagen och MKB-för- ordningens bilaga 2 och 4. Denna detaljplan omfattar både befintlig bebyggelse, gränsar till densamma och avser att exploatera jungfrulig naturmark. Av detta följer att MKB skall upprättas (se bilaga).

Planförslagets huvuddrag / Förutsättningar och förändringar

Utvecklingsområde

Planförslaget skall ses mot bakgrund av den utvecklingspotential som Hemavan be- sitter. Grunden till detta består i unika naturupplevelser, både vinter och sommar tid och på ”gångavstånd” från en flygplats. Orten har genomgått en påtaglig expans- ion under en längre tid. Efterfrågan på fritidsbostäder är stor och fastighetspriserna har som på många andra orter ökat markant. Värt att notera är att man i Hemavan, i motsats till många andra orter, inte märkt någon avmattning under sista tidens

(7)

konjunktursvacka. Vidare ligger Hemavan endast 9 mil från den nya storflygplatsen i Mo i Rana. Flygplatsen ingår i en av Norges Storting antagen nationell transport- plan för perioden 2014 –2023. Hemavans utvecklingsmöjligheter skall ses ihop med detta närområde och en naturvärld som bl.a. innehåller Norges största skärgård.

Inför 2015 planeras en större ombyggnad av flygplatsen. Ombyggnaden innefattar ny terminalbyggnad för ca 30 mkr. Man beräknar att detta skapar en kapacitets- ökning på bortåt 25%. När storflygplatsen i Mo i Rana står klar, räknar Hemavan- Tärnaby med en 100% ökning av flygpassagerare till området. Svensk Turism AB har pekat ut att orten därigenom blir en av de 15 nya internationella turistmål som Sverige skall marknadsföra. Allt enligt en nationell 10-årig utvecklingsplan med avsikt att fördubbla omsättningen inom svensk turism.

Natur

Planområdet består av en sydsluttning av Örjelnjuone mer mot Mortsbäcken (Murt- serjukke). Topografiskt omfattas planområdet av allt från plana markavsnitt till starkt sluttande terräng. Vegetationen består av för området karaktäristisk björkvegeta- tion och i vissa delar av myrmark (se bilaga). Som en följd av exploateringen kom- mer skogen att glesas ut på tomtmark och helt tas bort inom vägområde. Stor del av befintlig vegetation och all myrmark regleras som ”naturmark” och förblir orörd.

Geoteknik och släntstabilitet

Större förändringar av markhöjder har påbörjats i enlighet med bygglov för lift/

pist. Förändringar av markhöjder kommer vidare att ske för vägbygge. Vägar har planerats för att minimera kostsam schaktning/fyllning. Höjdförändringar blir också nödvändiga för ny bebyggelse i brant sluttande terräng. Dessa regleras till en maximal förändring av +/– 2,5 meter för en merpart av planområdet.

På grund av områdets sluttningar finns en inventering/analys utförd som beaktar risker för skred, ras, slam- och vattenströmmar samt översvämningsrisk. Samtliga undersökningar rörande geoteknik och släntstabilitet har utförts av Tyréns AB. En av dessa rör den sydvästliga delen av ”Klippkanten” och visar att föreslagen byggrätt förutsätter att det markfyll som redovisats nedanför slänten enligt angränsande detalj plan genomförs. Markfyllets syfte är att skapa byggrätter för små fritidshus som delvis döljs av terrängen (sk ”snöhus”) men skapar även en nödvändig stabilitet för delar av ”Klippkanten”. En annan undersökning rör hotellets placering och utfördes för att säker ställa byggrätten i samband med samrådsskedet för den före gående detaljplanen. Hotellet har sedan dess minskats och flyttats in från sluttningen.

Enligt konsulten uppfyller alla undersökningarna anvisningarna för detaljerad undersökning enligt Skredkommissionens rapport 3:95. Anvisningar för slänt- stabilitetsundersökningar. Tyréns AB visar att stabiliteten för avsedda byggnader, under vissa villkor, är tillfredställande. För kontroll av rasrisk/översvämningsrisk vid Mortsbäcken upprättas erforderliga skötselplaner och driftsinstruktioner där åtgärder vid extrema situationer framgår.

(8)

0100200300

252 m2

N

KLIPP-

KANTENK U N G S - Mortsbäcken PLATÅN

BRANTEN TROLL- HÖJDEN

Översikt som visar nuvarande gräns för strandskydd.

Strandskydd

Planområdets östra del berörs av strandskyddsområde genom närheten till Mortsbäcken (Murtserjukke). Strandskyddsområdet omfattar 100 meter på vardera sida om bäcken och gäller horisontellt från stranden och hela vattenytan. Inom strandskyddat område planeras för enplans fritidshus i området Klippkanten. Totalt föreslås ca 13 st bostäder inom nuvarande strandskydd fram till ett avstånd av 50 meter från strandlinjen. Även en del av hotellet i området Kungsplatån planeras vara beläget inom strandskyddat område (se karta).

Enligt PBL 4:17 får kommunen, i en detaljplan upphäva strandskydd enligt 7 kap.

miljöbalken, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskydds intresset.

Bestämmelserna i miljöbalken 7 kap 18 c-18 g §§ ska tillämpas på detaljplane- bestämmelser om upphävande av strandskydd.

Särskilt skäl bedöms finnas enligt 7 kap 18 c § punkt 5 då området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Det behöver tas i anspråk för att utvidga en pågående turistisk verksamhet. Åtgärden påverkar inte förutsättningarna för den allemansrättsliga tillgången till strandområdet och förändrar inte väsentligt livsvillkoren för djur- och växtlivet på land och i vatten. Fri passage längs bäcken är säkerställd genom befint- liga stigar som inte påverkas av planerad bebyggelse.

I nyligen antagen detaljplan rörande ett angränsande delområde bedöms det finnas ett allmänt intresse för ett undantag av strandskyddet. I nuvarande förslag utökas samma verksamhet samtidigt som närheten till vattenlinjen inte är lika påfal- lande som tidigare. Undantaget medverkar därför till att med begränsat intrång kunna bidra till en utveckling av landsbygden och Hemavans möjlighet att utveck- las som Västerbottens viktigaste tursitområde (7 kap § 18d-e i miljöbalken).

(9)

Rennäring

Inom planområdet finns inget riksintresse för rennäringen. Samebyn Ubmeje tje- älddie har dock renskötselrätt i området. Samråd har hållits med samebyn i sam- band med detaljplanearbetet för den nyligen antagna detaljplanen. På samrådet framkom att det är under barmarksperioden april–juni samt augusti–september som renar rör sig i planområdet då området nyttjas för bete. På östra sidan om Mortsbäcken finns sammanhängande betesmarker där renarna uppehåller sig under juni och november månad. Planerad bebyggelse innebär att betet i området påverkas och att renarna tvingas upp på fjället för att passera bäcken.

Markarealen utgör dock en sådan begränsad yta att denna påverkan inte bedöms förhindra föreslagen etablering. Området öster om Mortsbäcken är däremot inte tillgängligt för exploatering under nu rådande renskötsel.

Ny bebyggelse – gestaltningsprogram Allmänt

Planen har utformats med en bebyggelsestruktur som skall leda till ett unikt och attraktivt område med tonvikt på både vinter- och sommarturism. Här skall finnas ett varierat boende med attraktiva fritidshus och enklare radhus i form av både ägarlägenheter och hyresrätter. Alla hus skall präglas av de höga arkitektoniska ideal som anslagits i områdets första etapp. Delar av området får utformningskrav som skall främja en enhetlig gestaltning i linje med dessa ideal. Planområdet är en fortsättning på den struktur som lagts fast i angränsande och nyligen an tagen detaljplan. I den har utformats ett område med fritidshus, skotergarage, handel, camping samt en dalstation för den lift som sträcker sig genom aktuellt plan- område.

Den byggnadskaraktär som lagts fast i tidigare plan utvecklas nu så att området som helhet skall få ett sammanhållet uttryck. Samtidigt skapas variationer för att skapa god anpassning till skilda topografiska och naturmässiga förhållanden.

Samtliga byggnader får bestämmelser rörande utformning. Syftet är att skapa en attraktiv helhet och att svara mot en ambition att området skall få en unik karaktär. Husen måste även ha en bra anpassning till den branta topografin.

Vidare skall tomtmark inte få en hög grad av privatisering. Staket, förrådshus m.m.

förhindras. För all bostadsbebyggelse gäller därför bland annat att:

Utdrag ur planbestämmelsen

I lutande terräng skall byggnad placeras med längdriktning vinkelrätt mot terrängens lut­

ning. Fasad av träpanel/skivmaterial i naturtoner. Inga accentfärger får förekomma.

Takytor skall vara av grå papp/duk eller täckas med gräs/sedum/ torv. Staket, plank, häckar etc får ej sättas upp mellan tomter.

Fristående komplementhus får inte uppföras i anslutning till friliggande fritidshus med en eller två bostadsdelar.

Klippkanten – småhus och kedjehus

Det sydligaste bostadsområdet nås genom en avfart från områdets huvudväg som passerar en skidbro under pisten. Området, som getts arbetsnamnet ”Klipp- kanten”, har ingått i tidigare samrådshandling under våren 2011. De synpunkter som framkom i samrådet har inarbetats i denna handling.

I området förslås två typer av fritidshus. Två främre husrader begränsas till ett våningsplan. Härigenom säkras utsikten från den bakre bebyggelsen. Dessa hus är tänkta att bli något av ett varumärke för området och husen får ett välvt tak i likhet med några redan uppförda hus inom det område som kallas ”Utsikten” (se

(10)

bild). De välvda, gräsklädda och ”skyddande” taksprången samspelar och husen tillåts på så vis en tätare placering.

De främre husen ligger i nära anslutning till en brant sluttning ner mot Morts- bäcken. Mellan tomt och sluttning bevaras ett stråk av naturmark med befintlig gångstig. För att öka säkerheten anläggs ett räcke där lutningen är som brantast.

Räcket regleras i planbestämmelserna och utförs i likhet med de enkla räcken som föreslås i anslutning till hotellet högre upp i planområdet (se separat bilaga).

Längre in i området föreslås kedjehus i två plan. Då dessa inte omfattas av till- gänglighetskrav blir det möjligt att förlägga kök och allrum till en ovanvåning för att på så sätt nyttja den storlagna utsikten över de främre husen.

Ett utströmningsområde från nästa bergssluttning lämnas obebyggt. Vattnets nuvarande flöde säkerställs västerut via öppna diken och trummor, bort från Mortsbäckens vattentäkt. Området regleras delvis som s.k. parkmark så att diken kan utökas och stensättas.

Alla sluttningar samt våtmark i dess omedelbara närhet klassas som ”naturmark”.

Inga markarbeten får förekomma, all trädvegetation bevaras och allt dagvatten leds bort från sluttningar mot Mortsbäcken. Vattenutströmning och avverk- ning kan leda till skredrisk i den branta sluttningen. Området omfattas vidare av säkerhets föreskrifter till följd av kommunens vattentäkt i Mortsbäcken.

Parhus enligt koncept ”Fjällhummern”. Arkitekt: Magnus Knutsson, Arkultur AB.

(11)

Bef. marknivå

0 1 2 3 4 5

Exempel på gräsklädda gabioner. Gabioner är en kostnadseffektiv stödmur där man tillvara tagit sprängsten och fyllt detta i korgar av nät.

Principsektion genom kedjehus i delområdet ”Branten”.

Branten – kedjehus

Norr om området ”Utsikten” som snart är fullt utbyggt, i den starkt kuperade terrängen längs pistens västsida är ”Branten” belägen. Här planeras för ca 30 bostadsl ägenheter på vardera ca 75 m 2 , fördelade på tre plan. Bottenplan utgörs av en souterrängvåning med groventré, wc/dusch, bastu och ett sovrum. En trappa upp finns entré, kök, matplats och allrum som vetter ut mot en generöst tilltagen altan som erbjuder en storslagen utsikt. Det översta planet rymmer två sovrum, också de med en fantastisk utsikt. Husen klättrar upp för den branta sluttningen och hänger ihop om tre eller fyra hus som kedjehus med en samman- länkande entrétrappa och är förskjutna till varandra både i höjd- och sidled. Detta ger en spännande och intressant arkitektur med många kvaliteter och ger området en relativt hög exploatering. Svagt lutande pulpettak, betongsockel och träpanel ger ett enkelt och rustikt intryck som passar väl in på platsen. Eftersom husen planeras som enskilda fritidshus ställs inte krav på tillgänglighetanpassning. Tomter styckas av så att varje hus kan säljas som enskilda fastigheter. Parkering är samlad kring en körbar väg i områdets mitt, varifrån gångvägar och trappor leder till de enskilda husen. Gångvägar och trappor föreslås ligga inom samfällig mark.

Området omfattades av tidigare samrådshandling. Då huvudvägen sedan dess fått en helt ny sträckning gäller nya förutsättningar för dess byggnader. Huvud- vägen innebär omfattande markarbeten med branta skärningar. De brantaste partierna kommer att förses med stödmurar för att förhindra skred. Dessa utformas som ca en meter höga s.k. gabioner. De gräsklädda gabionerna bildar terrasser så att sluttningen kan återplanteras (se bild). Planbestämmelserna ställer krav på återplantering.

Söder om huvudvägen finns en ny byggrätt i direkt anslutning till delområdet

”Utsikten” och ges därför samma planbestämmelser som detta. Här finns också en fornlämning som säkerställs då den hamnar inom naturmark.

(12)

Vy mot Kungsleden, dess träbroar samt föreslagen byggrätt för hotell.

Kungsplatån – flerbostadshus och hotell

Huvudvägen leder vidare under ytterligare en skidbro och når sedan delområdet

”Kungsplatån”. Detta ingick också i tidigare samrådshandling men har nu fått en viss omarbetning. Kungsleden föreslås få en ny sträckning utmed syd- och väst- sluttningen (se separat textavsnitt). Hotell och flerfamiljshus har därför flyttats in från sluttningen. Hotellet har även minskats något och har nu en storlek som mot- svarar upp till ett 60-tal dubbelrum vid sidan om restaurang, spa, konferens etc. I likhet med tidigare så föreslås en höjd på upp till tre plan för både hotell och fler- bostadshus. P.g.a. närheten till Kungsleden ställs krav för att styra byggnaderna mot ett lågmält uttryck. Likt övriga delområden tillåts endast trä och skivmaterial i naturnära kulörer utan några inslag av accentfärger. Byggnadernas längdfasader anpassas till de topografiska förutsättningarna och skall delas upp i likhet med nedanstående perspektivskiss samt de planfigurer som återgetts i illustrations- planen. Syftet är att upplevelsen av byggnadernas längdsträckning skall minskas när de betraktas från en vandring utmed Kungsleden.

Hotellområdet ges ingen annan användning än hotellverksamhet. I samband med planarbetet har bedömts att en sådan omfattande expansion av Hemavans tätort som planen utgör, måste innehålla samt säkerställa en byggrätt för framtida hotell verksamhet. Området kommer därför att bli obebyggt fram tills att efter- frågan finns på fler hotell i Hemavan. Flerbostadshusen föreslås vara godkända även som lägenhetshotell.

Trollhöjden – småhus och flerbostadshus

Omedelbart norr om ”Kungsplatån” stiger terrängen. Väster om huvudvägen är det som brantast. Här planeras souterränghus i form av enfamiljshus eller parhus.

Parkering sker längs med väg men på egen tomt. Härigenom minskas behovet av markfyllnad och schaktarbeten. Öster om huvudvägen placeras flerfamiljshus som ansluter till Kungsplatåns byggnadsvolymer. Alla husen maximeras till två vånings plan inkl souterrängvåning. Husens souterrängvåning kan vara putsad men fasaden för övrigt ska vara av trä eller skivmaterial likt ovanstående.

(13)

0100200300

Befinlig sträckning som ändras

N

Mortscken

Ny sommar och vinter- sträckning längs sluttning Träbroar ovan

väg och skoterled

Oförändrad sträckning Drottningleden

vikar av

Tunnel under pist

Oförändrad sträckning

Kungsleden

Skid- och vandringsleden Kungsleden som sträcker sig från Hemavan till Abisko går genom planområdet i enlighet med det planprogram som antogs 2010. I föregående detaljplan, antagen 2011-09-27 berördes Kungsleden i samråds- skedet men ej i det utställda förslaget. Leden har sin startpunkt i Fjällbotaniska träd gården i Hemavan och redan efter ett par hundra meters vandring passerar den in i det aktuella planområdet. En utredning har tagits fram som illusterar önskvärda förändringar. Den visar hur stigen leds via ny tunnel och broar fram till Drottningleden och den andra avser åtgärder norröver. Samråd har hållits med länsstyrelsen som bedömt att inga hinder föreligger för de föreslagna åtgärderna.

Målet med de åtgärder som föreslås längs den första delen är att skapa en be- kväm gångväg som kan användas även av personer med nedsatt rörelse förmåga.

Gångvägen når via tunnel och två broar en sträcka längs ”Kungsplatåns” bergs- kant. Här har man fin utsikt söderöver och en gångbro med räcke anläggs med inspiration från bl.a. Skuleberget i Ångermanland (se bilaga). Räckets utsträckning fastställs i planbestämmelserna och byggnationen regleras i exploateringsavtalet.

Skidfart

Planförslaget har utarbetats både för att förbättra skidåkning på tur och i backe.

Pisten blir ingen ny ”huvudbacke” i det alpina området. Den är till stor del att betrakta som en passage till områdets hus samt till centrumdelens parkering, café och skidshop. Dock kan den övre delen utvecklas till Hemavans bästa familjeom- råde. Det höga och södervända läget har fina förutsättningar till behagligt klimat.

Temperaturskillnaden mellan hög- och lågzon är betydande under många vin- Översikt som visar Kungsledens nuvarande sträckning och vilka avsnitt som föreslås att

(14)

0100200300

252 m2

N

Mortscken

Skoterled utmed hela planområdet.

Befintlig gångstig utmed bäcken Skidspår från

lågzon genom Näverskogen till Kungsleden

Kungsleden

Gångväg utmed huvudväg

Kungsledens vandringsstig och skidspår upp till högzon terdagar. I samband med högtryck kan det vara mycket kallt i de lägre parti erna.

Skidbacken får två helt olika karaktärer. Den övre delen är flack men kommer genom markarbeten att tillföras ett kreativt innehåll med varierad terräng.

Den nedre delen blir en traditionell blå backe. Backens liftbygge kommer att ske i två etapper. I en inledande fas planeras en provisorisk släplift med ca 600 meters längd.

Via denna nås en höjd varifrån man åker ner till ”Centrumliften” via befintliga passager.

En sittlift planeras i en andra etapp varpå släpliften flyttas upp till familjeområdet och där leder vidare bort till ”Länken” (den släplift som ansluter ”Kungsliften”).

Planförslaget återställer förutsättningarna för att ta sig mellan Hemavans alla längdspår. I planen säkerställs en passage mellan hög- och lågzon utan att behöva korsa annan trafik. Under högvintern är lågzonen ibland mycket kall. Men även mer snabba väderomslag gör passagen viktig för att man skall kunna utnyttja zonernas skilda förutsättningar. Planen fullföljer det reservat för skidspår som på- börjats i föregående detaljplan. Där visas hur man tar sig från elljusspåret via två tunn- lar under Kungsvägen upp genom den s.k. Näverskogen. I detta planförslag fortsätter reservatet upp till Kungsleden. För att inte passagen skall bli för brant byggs stödmurar utav s.k. gabioner. Därefter följer man Kungsledens nya sträckning upp till högzonen.

Gångvägar

En karta visar hur alla delområden bundits samman med två typer av gång vägar.

En s.k. GC-väg (gång och cykelväg) kommer att få en sträckning genom hela planområdet och ner till Blå Vägen och Hemavans centrum. En förprojektering av denna pågår mellan Blå Vägen fram till gränsen för tidigare detaljplan där en tun- nel anläggs under Kungsvägen.

Th: Översikt som visar passage med längdspår mellan hög och lågzon samt gång­

vägar mellan planens delområde

(15)

Skotertrafik

En reglerad led för skotertrafik finns planlagd i föregående detaljplan som för- binder angränsande bostadsområden närmare Hemavans centrum med nya skotergarage och vidare koppling till befintliga skoterleder söderut. Från sko- tergaragen finns även en reglerad skoterväg fram till den planerade centrum- anläggningen vid den nya liftens dalstation. I detta planförslag utvecklas väg nätet ytterligare. En reglerad skoterled följer huvudvägen upp till alla del- områden. Strax innan ”Branten” viker den av under skidbron och leds direkt upp mot ”Kungsplatån” i en naturlig ravinbildning och följer därefter åter huvudvä- gen. Vid varje bostadsområde, i anslutning till plats för återvinning, finns en p-yta angiven. Den har dimensionerats för att rymma ungefär en skoter på varannat hushåll. Inom varje delområdet föreslås för övrigt att det skall råda skoterförbud.

Fordonstrafik

Planområdet är tänkt att anslutas till Kungsvägen via den huvudväg som detalj- planelagts i tidigare skede. En förprojektering av hela sträckan upp till Kungs- platån och hotellet har genomförts och redovisas i separat bilaga. De vägar som anläggs får en standard och kapacitet som motsvarar de krav som ställs för acceptabel framkomlighet av räddningstjänstens fordon och renhållningsfordon.

Huvudvägen är 6 meter bred, asfalterad och belyst och har en maximal lutning på 10%. Inga tomter har in/utfart till denna huvudväg och det kommer att råda parkerings förbud längs hela sträckan. En gångbana med en meters bredd följer längs hela sträckan. In till varje delområde anläggs en grusad och belyst lokalgata med 4 meters bredd som leder till samlade parkeringsplatser eller fram till tomt- mark med egen parkering.

Vägarna leds på två ställen under en skidbro av trä. Pistens bredd över bron planeras till ca 25 meter och kan breddas till 40 meter. Bron får en spännvidd av ca 16 meter och byggs med en fri höjd av 5,2 meter. Vägbanans lutning under bron begränsas till ca 5%. Vid sidan om vägbanan finns plats för gångtrafik och skoterspår. En träbro har stora förtjänster. Ingrepp i terrängen minskas och likaså kostnadsinsatsen. Huvudvägen passerar även under en smal träbro för Kungs- leden. Här kommer en fri höjd av 5,2 meter att krävas p.g.a. krav rörande lätta konstruktioner.

Exempel på skidbro av trä. Planerad skidbro har en total bredd av 40 meter.

(16)

Parkering

Dimensionering av parkeringsplatser kommer att ske enligt följande. Inom kvarters- mark skall 1,5 p-platser ordningsställas per bostadsdel. Hotellet som ges en bygg rätt för att kunna utvecklas för 60 dubbelrum, bedöms ha ett lågt behov av p-platser då många gäster anländer per flyg. Intilliggande p-yta kan fullt utbyggd rymma 60 platser. Med denna dimensionering kan p-området även rymma plats för besökare av utsiktsplatsen samt för nyttjare av Kungsleden/Drottningleden.

Renhållning och snöröjning

För all nyplanerad bostadsbebyggelse kommer kärl för avfall / återvinning att samlas i mindre grupper. Platserna regleras enligt plankartan och planeras med större gemensamma kärl som avskärmas med plank och skyddas med skärmtak.

Omhändertagande av hushållsavfallet sköts av Storumans kommun. För underhåll svarar samfällighetsföreningen.

Alla snöröjda massor omhändertas lokalt. Snöröjning på huvudväg sker med traditionell lastbilsplog. På mindre lokalgator sker snöröjning delvis med last- bilsplog, men för vissa avsnitt finns endast plats för traktorplog. Snömassor kan också behöva bäras bort med skopa till närliggande snöupplag. Vid hotellets parkering finns ytor för snöupplag. Smältvattnet tas likt dagvattnet omhand så att det leds bort från Mortsbäcken i enlighet med gällande skyddsföreskrifter för kommunens vattentäkt.

Säkerhetsföreskrifter (dagvatten m.m.)

I direkt anslutning till planområden finns en kommunal ytvattentäkt. En utred- ning har visat att en byggnation inom området är möjlig med bibehållet läge för vattentäkt. Under våren 2012 kommer vattenskyddsföreskrifter att fastställas. Ett utkast till dessa biläggs denna handling.

Dagvatten inom området kommer företrädesvis att utföras enligt LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Förekomst av hårdgjorda ytor minimeras till asfaltering av huvudväg genom området. Vattenavledning görs med öppna diken med undantag för krossfyllt avskärande dike för uppsamling av vårflod i pistens nedre del. Diken utförs så att vatten leds bort från Mortsbäcken. Erosionsrisk genom avrinning ut över slänter förhindras. En fördjupad redogörelse för hur dagvatten skall planeras återfinns i en särskild utredning (se bilaga).

Övrig försörjning

Ny bebyggelse ansluts till huvudledningar för kommunalt vatten och avlopps- system. En separat VA-utredning (bilaga) redogör för hur en utbyggnad skall ske och hur den förbinds med övrigt kommunalt nät. Elförsörjning ombesörjs genom anslutning till befintlig huvudmatning för el. Postförsörjning sker till brevlådor i samlade grupper. Inga brevinkast skall förekomma. I flerfamiljshus med gemen- samt trapphus installeras fastighetsbox. Vid varje delområde skall finnas upp- värmd brandpost. Avsedd plats för dessa finns vid återvinningsstationer.

Exempel på skidbro av trä. Planerad skidbro har en total bredd av 40 meter.

(17)

Beställare:

Hemavan Fjällkedjan AB genom Benny Hallgren.

Arkitekt:

Magnus Knutsson, Arkultur AB i Göteborg.

För frågor rörande utformning, teknik, miljö, genomförande m.m. har konsulterats:

Ivar Bengtsson, Arkinova i Umeå Mikael Yngvesson, Tyrens i Umeå Håkan Björkman, Visbyark i Visby

Carolin Johansson, Emcon Miljökonsult i Umeå Stig Strand, sakkunning fjällturism

(18)

01020304050100

myr

pla ng rä ns

plang räns

pla ng rä ns

sommarled sommar o

ch vintered

Kungsleden

skoterled

Kung sleden

vandringsstig räcke

räcke

utströmnings- område

skidspår

Kungsleden

252 m2

gångbro

N KLIPPKANTEN

M or ts bä ck en

KUNGSPLATÅN

tunnel skidbro

BRANTEN

pi st

natur- område

Storbacken

TROLLHÖJDEN

hotell

natur- område

skidbro

natur- område natur-

område

fritidshus

gångbro

lif t

pi st

lif t

int lig pin g

"snöhus"

skiduthyrning

Befintiga bostäder

fritidshus fritidshus

fritidshus

fritidshus

Karta över planområdet

References

Related documents

Enligt uppdragsformuleringen ska databasen dels kunna an- vändas för att utveckla arbetet med Sveriges rapportering av omfattningen på statligt stöd till EU och WTO, dels

I arbetet redovisas en fallstudie som undersöker om eleverna från denna F-6 skola får tillräckliga kunskaper, i svenska, engelska och matematik, för att klara

Denna uppsats kommer att behandla konsekvenserna av ökande regler och förväntningar på revisionsprofessionen samt försöka utreda om detta innebär att för höga krav ställs på

Jag ser inte att det kommer att leda till någon skillnad eller några försämringar över huvud taget när det gäller att redo- göra för vilka beslut som man har fattat.. Min

Karlsson (Karlsson, 1998) ger nedanstående bild av kravhanteringsprocessen. Som bilden visar, består processen av en rad olika aktiviteter, som dock är lika viktiga. Syftet

Jag försöker ge sakligt beröm och också försöka att inte bara säga att det här är bra, utan förtydliga vad är som bra och också ta med när man till exempel får gott

omnämns i Lpo94 men som finns i Lgr11 var en bristvara, flera lärare kände inte att de hade kompetensen till digitala verktyg heller. Högstadieskolor var ofta bättre utrustade.

Arbetsgivare ska se till att arbete utförs av personal som har rätt utbildning, och kompetens för det enskilda arbetet.. Innehavarens ska se till att arbete som utförs på eller