Barn- och utbildningsnämnden Tid:

(1)

KALLELSE Utbildningskontoret

2020-03-17 1/2

Barn- och utbildningsnämnden

Tid: 2020-03-24 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen i Lagmannen från klockan 17:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde

3. Tillsyn gentemot fristående förskolor 2019, information

BUN/2019:529 Bilaga

4. Regler gällande skolskjuts, revidering

BUN/2020:16 Bilaga

5. Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, remissvar

BUN/2020:37 Bilaga

6. Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden, revidering

BUN/2020:18 Bilaga

7. Verksamhetschef för elevhälsan medicinska insats

BUN/2020:135 Bilaga

8. Work shop om barn- och utbildningsnämndens framtida planering

9. Information från kontaktpolitiker 10. Övriga frågor

(2)

2/2

Ärende Beteckning

11. Information från utbildningschef 12. Information från ordförande 13. Ärendebalanslista

14. Delegationsbeslut 15. Meddelandeärenden

Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

Utbildningskontoret Dnr BUN/2019:529-644 2020-01-13

Administration

1/12

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare Carina Segerbäck Tel. 0152-293 51

Barn- och utbildningsnämnden

Tillsyn gentemot fristående förskolor i Strängnäs kommun 2019

Strängnäs kommun är tillsynsmyndighet för enskilt driven pedagogisk omsorg och fristående förskolor och utövar årligen tillsynsbesök i dessa verksamheter.

Kommunens tillsynsansvar regleras i skollagens 26 kap.

Naturförskolan Vikingen AB Carola Östlund rektor

carolaostlund@me.com

Nyckeltal:

1. Upptagningsområde Hela Strängnäs

2. Antal avdelningar 2

3. Antal barn 1–2 år 8

4. Antal barn 3–5 år 13

5. Antal personal/årsarbetare 6

6. Varav leg. förskollärare 1

7. Budget

8. Nyckeltal: barn/årsarbetare 4,1 (inkl ledarskap, administration, vaktmästeri, kök mm)

9. Öppettider 6.45-17

Analys av förskolans förutsättningar:

-SKA

-Barngruppernas sammansättning och storlek.

-Förutsättningar analys bilaga konsekvensbeskrivning.

-Miljö, lokaler, utrustning.

Rektor arbetar i kärnverksamheten. Det leder till stor inblick och förståelse för behoven samt snabb beslutsordning.

2 avdelningar växelvis ute och inne. 1–3 år, 4-5 år Liten personlig förskola med upparbetat gott rykte.

Stabil personalgrupp med låg sjukfrånvaro. Trygga barn och nöjda föräldrar.

Fantastisk utemiljö. Inomhusmiljön god men i minsta laget. Saknar personalutrymmen och kontor

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

(vid större bör barnkonsekvensanalys genomföras)

22 barn uppdelade i tre grupper som under större delen av dagen växelvis är inomhus resp utomhus.

Igelkottar – 2 personal + resurs = 1 avd Rävar – 1 personal, Björnar – 1 personal = 1 avd.

(4)

2/12

Förskolan Växthuset Helena Dyrén rektor dyren@swipnet.se

Nyckeltal:

Upptagningsområde Centrala staden , Löt , Malmby , Vansö , Ärla, Arnö

Antal avdelningar 1

Antal barn 1–2 år 8

Antal personal/årsarbetare 7/5,7

Varav leg. förskollärare 2

Budget 3,4

Nyckeltal: barn/årsarbetare 5,2

Öppettider 7–17,30 ca varierande

-SKA

SKA- utvecklas hela tiden och förbättras.

Barngruppen-många barn med långa dagar=hårt tryck på pedagogerna

Förutsättningar-generellt bo peng låg i jämförelse med andra kommuner.

Miljö, lokaler, utrustning-bra Analys av barngruppernas sammansättning och

storlek:

Lokalen rymmer inte hur många barn som helst.

Annars är sammansättningen efter vilka barn vi haft i kö. Just nu en bra blandning. Stor grupp 3 åringar.

Montessoriförskolan i Strängnäs Kristina Carell, rektor

Kristina.Carell@strangnasmontessori.se

Nyckeltal:

Upptagningsområde Strängnäs Kommun

Antal avdelningar 8

Antal personal/årsarbetare 23 personal/20 årsarbetare

Varav leg. förskollärare 11 (8)

Budget 13 980 000

Nyckeltal: barn/årsarbetare 7,2 barn/årsarbetare

Öppettider Inom ramen 06:00-17:30

-SKA

Förskolan Pärlan har plats för 144 barn.

Förskolan har åtta avdelningar som ligger i bottenvåningen fördelade på fyra plus fyra

(5)

3/12

avdelningar med varsin utegård.

Arbetet styrs av Läroplanen för förskolan och vår metod är Montessoripedagogiken.

Det Systematiska Kvalitetsarbetet utgår i hela verksamheten under året utifrån punkterna:

Montessoripedagogik Lärmiljö

Ledning och styrning Eget ansvar Lära av varandra Normer och värden Analys av barngruppernas sammansättning och

storlek:

1–3 årsgrupper: 10 barn per avdelning (4 avdelningar)

3–5 årsgrupper: 26 barn per avdelning (4 avdelningar)

Montessoriförskolan i Mariefred Katarina Hultman rektor

katarina.hultman@telia.com

Nyckeltal:

Upptagningsområde Mariefred

Antal avdelningar 3

Antal personal/årsarbetare 7/6

Budget

Öppettider Varierar 6.30 - 7.00 – 17.00

-SKA

Ojämn tillgång på barn under året bidrar till sämre ekonomi.

En grupp för yngsta barnen 1-3år En grupp för äldre barn 3–5 år

Förskolans lokaler och utrustning fungerar tillfredsställande. Åtgärdas vid behov.

Vi tappar många barn både 4 och 5-åringar till Gripsholms skolan vilket medför att barngruppen går ner i åldrarna. Fler småbarn söker plats.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat? Resultatet har blivit att förskolan från hösten 2019 har öppnat en grupp till för yngre barn men inte utökat barnantalet.

(6)

4/12

Olowsgården förskola Suzanne Olow rektor suzanne.olow@hotmail.com

Allmän beskrivning av förskolan En mysig förskola i villa som ligger nära till natur och de centrala delarna av Strängnäs.

Syskonavdelning 1–6 år.

Upptagningsområde Olowsgården.

Antal avdelningar 1

Antal barn 1-2 år HT 2018: 9 st. VT 2019: 12 st.

Antal barn 3-5 år HT 2018: 17 st. VT 2019: 17 st.

Antal personal/årsarbetare Ca 3,80. (+ 0,75% i köket).

Budget

Nyckeltal: barn/årsarbetare Medianen, ca: 7.

Öppettider 7.30-17.00. (Det är behovet).

-SKA

-Barngruppens sammansättning och storlek.

Våra planeringar, reflektioner, analyser genomsyrar vårt arbete med barnet/barnens utveckling och lärande i vår undervisning och vårt pedagogiska synsätt. (Enligt Förskolans Läroplan).

Gruppens sammansättning är i det stora hela bra.

Förskolan ligger i ett bra område med närhet till skog, idrottsplats och centrum (Biblioteket, Domkyrkan, Väderkvarnen osv.). Lokalerna är bra avvägda för vår ålderssammansättning (1–6 år), där vi lätt kan dela barnen efter deras behov och önskemål.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

En bra åldersfördelning samt könsfördelning.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat?

Vi har ingen enkätundersökning. Vi gör istället en utvärdering tillsammans, gällande verksamheten och dess behov.

Smultronstället förskola Monica Axén rektor

m.axen@bredband.net

Allmän beskrivning av förskolan En förskola som ligger på Tosterö i Sundby park 34 barn inskrivna 10 personal.

Upptagningsområde Tosterö Strängnäs innerstad

Antal avdelningar 2

(7)

5/12

Antal personal/årsarbetare 10/7,6

Budget 4,1

Öppettider 6.30-17.00 just nu

Analys av förskolans förutsättningar En populär förskola, den ligger fint i Sundbypark med närhet till skog äng och vatten. Fina promenadställe som utforskar dagligen. Vår arbetsmiljö både inne och ute är väl genomtänkta efter barnets intresse. Vi har många barn i vår kö och intresset är stort att få ha sitt barn på Smultronstället.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek

Vi har 34 barn inskrivna på två avdelningar, 20 barn på den stora avdelningen och 14 på den som är lite mindre. Vi behöver få till en avdelning till för att kunna lyfta bort treåringarna från

småbarnsavdelningen.

Särskilda händelser under året Under året har vi haft många personal sjuka så vi har gått kort om personal nästan hela tiden. Fantastisk personal som ställer upp för varandra men ohållbart i längden att aldrig veta sitt schema. Vi har behövts göra om schemat nästan varje vecka och de är ohållbart.

Stugans privata förskola Marie Cederwall rektor info@stugansforskola.se

Allmän beskrivning av förskolan

Upptagningsområde Hela kommunen

Antal avdelningar 3

Antal barn 1-2 år 14,58

Antal barn 3-5 år 22,25

Antal personal/årsarbetare 7,73

Budget 4 891 132

Öppettider 6.00-17.45

Analys av förskolans förutsättningar Lokaler

Vi har stora fina lokaler som vi har fräschat upp under sommaren 2019. De ger oss möjlighet till en bra inomhusverksamhet. Vi har gott om plats på alla

(8)

6/12

avdelningar och kan skapa rum i rummen. Vi har planer på att flytta kontoret som är beläget inne på fjärilen så att man får ett rum till. Detta för att vid behov kunna utöka den minsta barngruppen.

Geografiskt

Förskolan ligger bra till geografiskt. Nära till skog och mark. Många boende i närområdet Sundby, Tosterö, Sanda och Aspö. Vi har flera skolor alldeles intill vilket vi tycker är bra då det för många blir ett naturligt val att sätta sitt barn på någon av dessa skolor när de slutar hos oss. Det är enklare för oss att ha ett samarbete med skolan vid övergången till förskoleklass. Det är även många som söker sig till oss för att de vill att deras barn ska gå på någon av skolorna i närheten.

Utemiljö

Vi har en stor och fin gård som hela tiden är under utveckling. Barnen har stor plats att leka och sprida ut sig på.

Närmiljö

Vi har en fantastisk närmiljö med både skog, vatten och äng. Vi har också en grillplats med vindskydd och koja inte långt från våra lokaler. Det är vi väldigt tacksamma för då det ger oss stora möjligheter i vårt pedagogiska arbete.

Personaltäthet

Vi har en hög personaltäthet med allt positivt som det medföljer.

Barngrupper

Vi håller små barngrupper vilket ger trygga barn.

Barnens tider

Vi har anpassat våra öppettider efter föräldrarnas behov vilket har gjort att vi kommer behöva utöka barngruppen med 2-3 barn.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek

(vid större bör barnkonsekvens analys genomföras)

Vi har tre avdelningar. Två av dessa är numera småbarnsavdelningar. Vi delar barnen efter ålder och mognad. På den minsta avdelningen är barnen 1-3 år och där har vi 10-12 barn. På mellanavdelningen är de 2-4 år, där har vi 10-12 barn. På storbarnsavdelningen

(9)

7/12

har vi haft i snitt 16–17 barn. Men vi kommer att behöva utöka barngrupperna pga. ökade öppettider.

Genom att dela dem på detta sätt tycker vi att vi har bra möjligheter att se till det enskilda barnets behov.

Särskilda händelser under året Föräldramöte på ht avdelningsvis Fixardag med föräldrar

Pyjamasparty

Leksaksdag varje månad Global skräpplockardag

Förskolans dag där hela förskolan blev hembjudna av en av familjerna på förskolan. Dagen firades där och barnen fick rida på ponnys och leka vattenkrig. Vi grillade hamburgare till lunch och vi alla hade en trevlig dag tillsammans.

Sommarfest/25årsjubileum

Poolparty hos en av familjerna på förskolan Nobellunch

Luciafirande utomhus Jullunch

Påsklunch

Utbildning för personal om digitalisering Förskolans rikskonferens i november

Ängshyddans förskola

Annika Fhurong-Eriksson rektor angshyddan1@telia.com

Nyckeltal:

Upptagningsområde Mariefred och dess närområde

Antal avdelningar 1

Antal personal/årsarbetare 4 heltidsanställda

Varav leg. förskollärare 2 förskollärare

Budget Visas på mötet

Nyckeltal: barn/årsarbetare 6 barn/årsarbetare

Öppettider 7.00-17.00 ( efter barens behov)

Analys av förskolans förutsättningar:

-SKA

Se Swat-bilaga

Vi har omarbetat det systematiska kvalitetsarbetet under året och kommer att utveckla det mer under det kommande året. ( Titta på vår tavla på besöket) Vi upplever att vår innemiljö är relativt bra blir lite utmaningar nu när vi gör om verksamheten till tre

(10)

8/12

avdelningar då vi skulle behöva fler toaletter och handfat. Lokalen är sliten och skulle behöva rustas upp av SBAB. Utemiljön är väldigt bra med olika saker för barnen att aktivera sig med. Tyvärr blev de tvungna att ta bort våra klätterträd.

Vi har kunnat behålla samma storlek på barngruppen och inte behövt utöka barnantalet.

För tillfället är fördelningen bland de olika åldrarna inte optimal då vi har många små barn vilket gör att de kräver väldigt mycket av personalen. Vi har det här året gjort tre

avdelningar då vi har sett att alla barn inte får sina behov tillgodosedda då vi hade alla barn

tillsammans i en grupp.

Gripsholms förskola Emma Viklund tf. rektor

emma.viklund@gripsholmsskolan.se

Nyckeltal:

Upptagningsområde Kösystem

Antal avdelningar 4

Antal barn 3–5 år 96 (48st 4-åringar och 48st 5-åringar)

Antal personal/årsarbetare 13

Varav leg. förskollärare 1 (3)

Budget

Nyckeltal: barn/årsarbetare 8

-SKA

Förskolan har goda förutsättningar att fortsätta på det arbete som man har påbörjat. Förskolan har under hösten fått nya lokaler. De nya lokalerna är anpassade för förskoleverksamhet.

(11)

9/12

Förskolan består av 4 grupper med 24 barn i varje, 2 st. grupper med 4-åringar och 2 st. grupper med 5-åringar. Vi jobbar 3 pedagoger per grupp.

Grupperna delas sedan i mindre grupper vid aktivitet, övergångar och måltider.

Åtgärder har man vidtagit sedan enkätresultat?

Vårfruberga förskola och skola Monica Aspe rektor

monica@varfruberga.se

Nyckeltal:

Upptagningsområde Förskolan är belägen ca en mil utanför Strängnäs tätort.

Upptagningsområdet för Vårfruberga friskola är att den ligger inom typisk landsbygd. Tillgång till naturen finns runt knuten, lärorummet flyttas regelbundet ut till skolgård och skogen.

Antal avdelningar 4

Antal barn 1-2 år 13

Antal barn 3-5 år 46

Antal personal/årsarbetare 9

Budget

-SKA

SKA - På fredagar träffas rektor och en pedagog från varje avdelning och har SKA möte, tillsammans går vi igenom planeringsprocesser samt:

• Förankring i kursplanens syfte • Innehåll

• Konkretisering av mål • Arbetsformer • Bedömning

• Dokumentation, Analys

Barngruppernas sammansättning och storlek.

1 – 2 år 3 år 4 år 5 år

14 13 15 18

3 100% bsk 1 100% bsk, 1 100% fsk

2 100% bsk 2 100% bsk

(12)

10/12

Vi har mycket bra fysiska lärmiljöer, med tillgång till digitala verktyg som stödjer, förstärker och utvecklar undervisningen.

Lokalerna är väl anpassade för att främja en kvalitativt god undervisning och ett inkluderande förhållningssätt. Vi har tillgång till skogen, idrottshall och ett bibliotek under uppbyggnad. Viktiga faktorer i vårt arbete är ett hållbart och tydligt ledarskap och ett gott stöd till medarbetarna, samt samarbete mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Rektor möter förskolan varje dag, vi har tavelmöte och SKA möte. Vi har inlett ett kollegialt samarbete med Näshulta friskola, där förskolan ska få möta deras förskola i ett kollegialt lärande, 2020 prioriteras ett samarbete med våra profiler rörelse och natur. Arbetet på våra avdelningar sker på vetenskaplig grund och med god framförhållning, planering och uppföljning vilket gör att alla medarbetare är väl förtrogna med verksamhetens mål och viljeinriktning. Vi har väl anpassade lokaler, kvalitativ god undervisning och moderna digitala hjälpmedel som utgör ett reellt stöd för att skapa en undervisning av hög kvalitet. En medveten satsning på samverkan mellan våra skolformer, närsamhället, andra verksamheter, barnskötare utbildning APL, näringsliv och samarbetspartners och ett tydligt fokus på hållbarhetsfrågor skapar trivsel, engagemang, inkluderande förhållningssätt och lust att lära och utvecklas. Vi har en utmaning på förskolan att nå en högre andel behöriga

förskolelärare för att nå ännu högre kunskapsresultat. Trots låg del av förskollärare så ser jag att pedagogerna känner att de har möjlighet att utvecklas, samtidigt som de är trygga i en gemensam struktur och värdegrund. Jag ser en helt annan frisknärvaro på den här förskolan, vi har en mycket god arbetsmiljö. Våra medarbetare trivs och är goda, stolta ambassadörer för Vårfruberga.

Analys av barngruppernas sammansättning och storlek:

Just nu har vi en jämn tillströmning av barn inför 2020

Tillsyn

Det är kommunen där verksamheten bedrivs som beslutar att godkänna en enskild som huvudman för förskola. En kommun har tillsyn över förskolor vars huvudman kommunen har godkänt som huvudman. I 26 kap. skollagen (2010:800) föreskrivs att det med tillsyn avses en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om

(13)

11/12

åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Kommunens tillsyn för förskolor omfattar dock inte 6 kap. i skollagen. För de fall kommunen vid tillsynen av den fristående förskolan finner att förskolan inte uppfyller kraven för godkännande som huvudman kan kommunen besluta att huvudmannen ska få ett föreläggande eller anmärkning. För de fall missförhållandet är allvarligt kan kommunen även besluta att återkalla sitt godkännande eller utfärda ett tillfälligt

verksamhetsförbud.

Kommunen utför tillsyn över fristående förskolor årligen. Inför besöket redogör varje fristående verksamhet för det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetmall som sänds till Utbildningskontoret innan besöket. Vid tillsynsbesöket inspekteras även miljön inne och ute samt hur verksamheten följer gällande styrdokument.

Besöket dokumenteras genom minnesanteckningar som bevaras hos inspekterande tjänsteman.

Vid inspektionen har följande frågor tagits upp:

o Huvudman

o Antal avdelningar samt åldersfördelning o Barn per avdelning

o Legitimerade förskollärare

o Öppethållandetider (tillgänglighet) o Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) o Måltider

Varje fristående förskola har beslut med bedömningen och återkopplingen av tillsynen. Den årliga inspektionen slutfördes i december 2019 och samtliga fristående förskolor är godkända. Bedömningen är att det vid besöket har konstaterats att förskolorna har en hög eller god kvalitet.

Sedan 2019 har också kommunen tillsyn över att enskilda som godkänts av kommunen fortlöpande uppfyller kraven i ägar- och ledningskretsen (2 kap. 5 och 5 b §§ skollagen). Det innebär att de fristående huvudmännen under eller inför tillsynen måste redovisa att följande kunskaper finns i ägar- och ledningskretsen:

o om skollagstiftning o om arbetsrätt o om arbetsmiljö

o om ekonomi i den associationsform som verksamheten bedrivs i.

Kommunen ska också granska att de fristående aktörerna har ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Årsredovisning eller årsbokslut har därför lämnats in i samband med tillsynen. I tillsynen görs också en

lämplighetsbedömning av varje person i ägar- och ledningskretsen.

(14)

12/12

Det har inte framkommit annat än att huvudmännen har de insikter och

kunskaper som krävs för verksamheten. Det har heller inte framkommit annat än att huvudmännen uppfyller författningarnas krav gällande ekonomiska

förutsättningar. Det har vid ägar- och ledningsprövningen inte framkommit annat än att samtliga inom ägar-och ledningskretsen är lämpliga utifrån personliga förhållanden för att bedriva förskoleverksamhet.

Carina Segerbäck

Verksamhetschef förskola

(15)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:16-003

2020-02-28

Administration

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Gunnar Karlsson 0152-293 52

Regler gällande skolskjuts, revidering

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. fastställa de reviderade skolskjutsreglerna daterad 2020-02-28 enligt förslag.

Beskrivning av ärendet Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2018-06-19 § 94 att anta nuvarande skolskjutsregler som gäller från höstterminen 2018 (BUN/2017:597-003).

Utbildningskontoret har identifierat ytterligare behov av komplettering och förtydligande av skolskjutsreglerna avseende färdvägens längd,

funktionsnedsättning, växelvis boende och oförutsedda händelser.

Beredning Färdvägens längd

Endast språkligt förtydligande av avståndsgränserna.

Funktionsnedsättning

Regeln har förtydligats med att den avser varaktiga funktionsnedsättningar dvs mer än 2 månader. Tillfälliga funktionsnedsättningar kortare än 2 månader är en försäkringsfråga.

Växelvis boende

Ny formulering som förtydligar att skolskjuts kan prövas även vid växelvis

boende från andra än vårdnadshavarna om boendet är stadigvarande samt att det växelvisa boendet innebär att det är lika fördelat mellan de båda boendena.

Oförutsedda händelser

I nuvarande skolskjutsregler saknas regler för vad som gäller när oförutsedda händelser uppstår som till exempel vid svåra väderförhållanden, dåligt väglag och vägskador. Vid sådana och liknande händelser kan det vara mer eller mindre svårt för en transportör att utföra skolskjutsuppdragen fullt ut och i vissa fall inte alls. Strävan att utföra skolskjutsuppdragen får inte gå ut över trafiksäkerheten.

(16)

2/2

Syftet med regeln är att förtydliga att oförutsedda händelser kan inträffa och att ingen ersättning kan utgå vid sådana händelser. Andra åtgärder kan då bli

aktuella för att kunna upprätthålla skolundervisningen i så stor utsträckning som möjligt.

Barnkonsekvensanalys

Förslaget till revideringar innebär inte några förändringar mot nuvarande

tillämpningar. Några negativa konsekvenser för eleverna kommer inte att uppstå.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Förslaget till revideringar innebär inte några ytterligare kostnader.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Skolskjutsregler för Strängnäs kommun, förslag 2020-02-28 Beslutet skickas till

-

Tony Lööw Gunnar Karlsson

Utbildningschef Utredare

(17)

STYRDOKUMENT Regler 2020-02-28

1/3

Beslutad: Åååå-mm-dd § xx

Myndighet: Barn- och utbildningsnämnden

Diarienummer: BUN/2020:16-003

Ersätter: Skolskjutsregler för Strängnäs kommuns grundskolor inkl. förskoleklass samt grundsärskola och

gymnasiesärskola beslutad av barn- och utbildningsnämnden 2017-02-28 § 32, BUN/2017:567:003

Gäller fr o m: 2020-08-01

Dokumentansvarig: Utbildningskontoret

Skolskjutsregler för Strängnäs kommun

Kommunen är skyldig att anordna skolskjuts om sådan behövs för utbildning som elever genom skolplikten är skyldiga att genomgå. I de fall där kommunen finner att skolskjuts kan beviljas ska den vara kostnadsfri. Detta gäller

grundskolan (10 kap. 32, 33 och 40 §§ skollagen), grundsärskola (11 kap. 31, 32 och 39 §§ skollagen) samt gymnasiesärskola (18 kap. 30, 31 och 35 §§ skollagen).

Utöver denna skyldighet kan även skolskjuts till förskoleklass beviljas.

Skolskjuts beviljas för elev folkbokförd i kommunen mellan hemmet där eleven stadigvarande bor som huvudregel endast till och den skola som kommunen anvisar. Skolskjuts kan även beviljas vid val av annan skola om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter (10 kap. 32 § andra stycket).

Färdvägens längd

Skolskjuts kan beviljas med hänsyn till färdvägens längd. Avståndsgränserna är endast ett riktmärke och räknas från mellan hemmet till och den skola

kommunen anvisat eller mellan hemmet till och närmaste hållplats. Färdvägens längd beräknas utifrån närmaste väg med hänsyn till trafikförhållandena.

Förskoleklass – skolår 3 2 km

Skolår 4-6 4 km

Skolår 7-9 5 km

Trafikförhållanden

Skolskjuts beviljas om färdvägen bedöms som trafikfarlig och riskfylld utöver det vanliga. Bedömningen görs individuellt utifrån elevens ålder, tillåten hastighet, trafikmängd och förekomsten av tung trafik samt tillgång till gång- och

cykelvägar samt andra trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Funktionsnedsättning

Skolskjuts beviljas vid mer varaktiga funktionsnedsättningar, om eleven har väsentliga svårigheter att ta sig till och från skolan. Med mer varaktiga avses funktionsnedsättningar mer än 2 månader.

(18)

2/3 Annan särskild omständighet

Skolskjuts kan även beviljas om det behövs med hänsyn till särskilda omständigheter.

Växelvis boende

Skolskjuts beviljas för elev, folkbokförd i kommunen, mellan hemmet och den skola kommunen anvisat. Med hemmet avses folkbokföringsadressen och/eller annan adress där eleven stadigvarande vistas inom kommunen.

Vid växelvis boende mellan vårdnadshavare eller annat stadigvarande boende prövas rätten till skolskjuts från båda adresserna om detta är lika fördelat mellan boendena.

Fritidshem

Skolskjuts beviljas inte till och/eller från fritidshem för elever i förskoleklass och grundskolan.

Skolskjuts beviljas om behov finns till och/eller från fritidshem för elever i grundsärskolan.

Byta skola av elevhälsoskäl

Skolskjuts kan beviljas vid byte av skola av elevhälsoskäl om kommunen efter särskild utredning anvisar till en annan skola.

Modersmålsundervisning

Skolskjuts kan beviljas vid modersmålsundervisning om undervisningen sker inom den garanterade undervisningstiden.

Res- och väntetider

Ingen elev ska behöva använda omotiverat lång tid för resor till eller från den skola kommunen anvisat. Väntetiderna på eftermiddagen inkl. väntetiderna vid bussbyte bör totalt inte överstiga 60 min.

Skolan har tillsynsansvar för elever som väntar på skolskjuts. Vid längre

väntetider än 30 minuter vid skolan ska eleverna ha möjlighet att vistas inomhus under organiserade former.

Oförutsedda händelser

Strävan att utföra en skoltransport får inte gå ut över trafiksäkerheten.

Oförutsedda händelser som till exempel svåra väderförhållanden, dåligt väglag eller vägskador kan innebära att skolskjuttransporten ställs in. Ingen ersättning utgår vid uteblivna transporter.

Säkerhetsåtgärder fordon

• Bälteskudde eller bilbarnstol skall alltid användas av elever med en längd under 1,35 m.

• Finns krockkudde på passagerarsidan skall denna vara urkopplad om platsen skall användas för 6–9 åringar och elever under 1,40 m.

(19)

3/3

• Säkerhetsbälte skall alltid användas där sådana finns. Platser utan säkerhetsbälte får inte användas.

• Abonnerade skolbussar skall vara dimensionerade så att alla elever har en sittplats och utrustade med säkerhetsbälte.

• Personbilar med extra bakåtvänt baksäte får inte använda detta vid skolskjuts.

Överklagande av beslut om skolskjuts

Beslut om skolskjuts kan överklagas på två olika sätt:

•

Förvaltningsbesvär (28 kap. skollagen): Överklagan av skolskjuts till den skola som kommunen anvisat. Prövningen sker i sak och beslutet kan ändras.

•

Laglighetsprövning (10 kap. kommunallagen):

Överklagan av skolskjuts vid val

av annan skola. Prövningen om beslutet tillkommit i laga ordning och beslutet kan

upphävas

(20)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:37-032

2020-02-20

Administration

1/3

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Jessica Sundqvist 0152-293 54

Remissvar - Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. anta nedanstående yttrande som svar till kommunstyrelsen avseende Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Beskrivning av ärendet Yttrande

Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiva till det framlagda förslaget Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Kommunstyrelsen har i beslut 2019-12-18 § 290 i ärende KS/2019:609-003 skickat framlagt förslag på Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk på remiss till bland annat barn- och utbildningsnämnden. Svar på remissen ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast 2020-03-27.

I syfte att stärka rättigheterna för de nationella minoriteterna och skydda deras språk och kultur är kommuner sedan 1 januari 2019 skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt aktiva arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Detta styrdokument ska på begäran kunna lämnas ut till Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget som är uppföljningsmyndigheter för minoritetspolitiken i Sverige.

Syftet med programmet är att säkerställa att Strängnäs kommun lever upp till lagstiftningen om nationella minoriteters rättigheter och att skapa tydlighet i ansvaret för frågorna inom den kommunala organisationen. Programmet ska bidra till att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter. Det minoritetspolitiska arbetet bidrar till att uppfylla Strängnäs kommuns vision: ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.

(21)

2/3

Mål

Målet för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete är i likhet med den nationella minoritetspolitiken att skydda de nationella minoriteternas rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla språk och kultur, samt att motverka

diskriminering. I arbetet ska barn särskilt prioriteras.

För barn- och utbildningsnämnden innebär programmet framförallt följande delmål:

 Alla elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som har rätt till modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk erbjuds det senast vid nästkommande

läsårsstart efter att ansökan inkommit.

Åtgärder

Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete består av ett antal konkreta åtgärder, indelade i fem områden utifrån minoritetslagens krav på grundskydd för samtliga fem nationella minoriteter och minoritetsspråk. Varje nämnd och verksamhet är fri att besluta om ytterligare åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde och inom sin egen budget.

För barn- och utbildningsnämnden innebär programmet framförallt följande åtgärder:

 Alla nämnder, råd och verksamheter ansvarar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem ska särskilt främjas.

 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och 4M.

 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala

förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.

 Alla nämnder och verksamheter ansvarar i samverkan med

Inköpsavdelningen för att språkkrav inom nationella minoritetsspråk och/eller kulturkompetens om nationella minoriteter ställs vid

upphandling av tjänster där sådan kompetens är nödvändig eller önskvärd

(22)

3/3

för att kommunen ska uppfylla lagkraven. Vid ramupphandling av tolktjänster ska de fem nationella minoritetsspråken alltid finnas med som skall-krav.

 Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i

respektive verksamhet överväga möjligheten att bestämma särskilda tider och särskild plats, respektive särskilda telefontider för att ta emot besök och samtal av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska.

 Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet, översätta information, blanketter och digitala tjänster till nationella minoritetsspråk när det krävs för att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter enligt lagstiftningen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Det innebär ingen kostnad att anta programmet i sig men en del av de föreslagna åtgärderna medför kostnader. Exempelvis innebär tolk och översättningar kostnader. Det är i dagsläget svårt att bedöma i vilken utsträckning sådana hjälpmedel kommer att behövas på barn- och utbildningsnämnden.

Övriga konsekvenser

Ett stärkt minoritetspolitiskt arbete kommer att bidra till att uppfylla kommunens vision. Med hjälp av ökade kunskaper om de nationella minoriteternas situation i Strängnäs skapas en hållbar kommun med hög livskvalitet för alla invånare. Det minoritetspolitiska arbetet ger kommunen förutsättningar att utveckla en ännu bättre kommunal service och det är en del i kommunens aktiva arbete med social hållbarhet i enlighet med Agenda 2030.

Programmet beskriver att barn särskilt ska prioriteras i arbetet vilket är viktigt i och med att Barnkonventionen blivit lag och för att vi alltid, oavsett

minoritetsgrupp eller inte, ska tillgodose barnets bästa.

Uppföljning

Barn- och utbildningsnämnden ska följa upp sitt arbete årligen och rapportera vidare till den samordnande funktionen vilket är samhällsbyggnadskontorets strategienhet.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, kommunstyrelsen § 290, 2019-12-18

Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, 2019-11-22

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Tony Lööw Jessica Sundqvist

Utbildningschef Registrator/Nämndsekreterare

(23)

STYRDOKUMENT Program 2019-11-22

1/9

Beslutad: åååå-mm-dd § xx

Myndighet: Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2019:609-003

Ersätter: -

Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen

Gäller fr o m: xxx-xx-xx

Gäller t o m: -

Dokumentansvarig: Kanslichefen/kommundirektören/annan?

Uppföljning: Årligen

Förslag till program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och

minoritetsspråk

Bakgrund

Det finns fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är dessutom Sveriges urfolk, vilket fastställdes av riksdagen 1977. Ett urfolk är en folkgrupp som bott i landet sedan tiden för erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser.

Grundläggande i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter är rätten till självbestämmande.

Statusen som nationell minoritet för judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är fastslagen av riksdagen år 2000 utifrån kriterierna att respektive grupp har:

- historiska eller långvariga band till Sverige

- en uttalad samhörighet som går att urskilja från den övriga befolkningen - en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart som de inte delar

med andra, samt

- en uttalad vilja att behålla sin identitet

I Sverige tillämpas principen om självidentifikation för att avgöra vem som ingår i en nationell minoritet. Det innebär att det är individen själv som bestämmer om hen vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte. Ingen annan har rätt att hindra någon att ingå i en grupp eller att påtvinga någon en identitet. En person kan tillhöra flera minoritetsgrupper. I Sverige är det inte tillåtet att föra statistik som grundar sig på människors etniska tillhörighet, därför finns inga exakta uppgifter om hur många personer som tillhör respektive minoritet.

Uppskattningar visar att cirka tio procent av befolkningen i Sverige tillhör en eller flera minoritetsgrupper.

(24)

2/9 Det finns fem erkända nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Erkännandet innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att språken fortlever, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Samtliga varieteter av språken är erkända och ska ges möjlighet att bevaras och utvecklas.

Historien är ett viktigt skäl till att det finns ett särskilt juridiskt skydd för nationella minoriteter. Rasbiologi, rasism och diskriminering mot de nationella minoriteterna är ett arv det svenska samhället måste göra upp med. Arbetet med att skydda de nationella minoriteterna, att främja deras utveckling av språk och kultur, är en del i arbetet för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och den

svenska minoritetspolitiken vilar på två internationella konventioner som trädde i kraft i Sverige år 2000: Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.

Lagen är en rättighetslag som reglerar enskilda individers rättigheter gentemot det allmänna, bland annat kommunen. Den beskriver vilka rättigheter

minoriteterna har i hela landet (grundskydd) och inom de speciella

förvaltningsområden som finns för finska, meänkieli och samiska (utökat skydd).

I förvaltningsområden har enskilda rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller till en väsentlig del på finska, meänkieli och samiska. Vidare har enskilda i förvaltningsområden rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. Denna rätt gäller enskilda även i kommuner som inte är förvaltningsområden, i ärenden där den enskilde är part och kommunen har personal som behärskar finska,

meänkieli och samiska. Strängnäs kommun är inte ett förvaltningsområde.

I syfte att stärka rättigheterna för de nationella minoriteterna och skydda deras språk och kultur är kommuner sedan 1 januari 2019 skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget följer upp minoritetspolitiken och lagens tillämpning.

Syftet med programmet

Syftet med programmet är att säkerställa att Strängnäs kommun lever upp till lagstiftningen om nationella minoriteters rättigheter och att skapa tydlighet i ansvaret för frågorna inom den kommunala organisationen. Programmet ska bidra till att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med de nationella minoriteternas rättigheter. Det minoritetspolitiska arbetet bidrar till att uppfylla Strängnäs kommuns vision: ”Tillsammans och med invånarnyttan i fokus, skapar vi framtidens hållbara kommun i hjärtat av Mälardalen”.

Kopplingar till annan lagstiftning och andra nationella styrdokument Det finns även andra lagar som berör de nationella minoriteternas rättigheter och som därmed påverkar kommunens minoritetspolitiska arbete. Dessa är:

(25)

3/9

- Bibliotekslagen (2013:801) där det anges att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken.

- Diskrimineringslagen (2008:567) som slår fast att det är förbjudet att missgynna någon på grund av personens etniska tillhörighet.

- Lagen (2018:1197) om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, där artikel 30 konstaterar att barn som tillhör minoriteter eller urfolk har rätt till sitt eget kulturliv, sin egen religion och att använda sitt eget språk.

- Skollagen (2010:800) där rätten till modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk beskrivs.

- Socialtjänstlagen (2001:453) som ställer krav på att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskap i de nationella

minoritetsspråken där det behövs i omvårdnaden av äldre.

- Språklagen (2009:600) anger vilka de nationella minoritetsspråken är och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa.

Andra nationella styrande dokument som påverkar kommunens

minoritetspolitiska arbete är bland annat samtliga skolformers förordningar och läroplaner. Enligt läroplanerna ska alla elever få kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Ytterligare ett styrande dokument är regeringens strategi för romsk inkludering 2012-2032, vars övergripande mål är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en person som inte är rom. Arbetet med att skydda de nationella minoriteternas rättigheter är också ett led i att uppfylla de globala målen om hållbar utveckling i Agenda 2030.

Mål

Målet för Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete är i likhet med den nationella minoritetspolitiken att skydda de nationella minoriteternas rättigheter, främja deras möjligheter att utveckla språk och kultur, samt att motverka

diskriminering. I arbetet ska barn särskilt prioriteras.

Delmål för det minoritetspolitiska arbetet i Strängnäs kommun:

1. Kommunen tillhandahåller uppdaterad och korrekt information om de nationella minoriteternas rättigheter på sin webbplats.

2. Kommunen har väl fungerande, strukturerade och regelbundna samråd med de nationella minoriteterna.

3. Alla elever i förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som har rätt till modersmålsundervisning på ett nationellt minoritetsspråk erbjuds det senast vid nästkommande

läsårsstart efter att ansökan inkommit.

(26)

4/9 4. Strängnäs kommun uppmärksammar regelbundet de nationella

minoriteternas språk och kultur. De nationella minoritetsgrupperna känner sig inkluderade i det aktivitets- och programutbud som kommunens olika verksamheter erbjuder.

5. Strängnäs kommun arbetar aktivt med att rekrytera personal och att organisera äldreomsorgen på ett sådant sätt att de personer som begär det kan erbjudas hela eller en väsentlig del av sin service och omvårdnad av personal som behärskar de nationella minoritetsspråken.

6. Alla medarbetare, chefer och förtroendevalda i Strängnäs kommun känner till lagen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, vilket ansvar kommunen har enligt lagstiftningen och hur den påverkar deras verksamhet.

7. Strängnäs kommun har medarbetare som behärskar något/några av de nationella minoritetsspråken bland sina anställda.

Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete, som genomförs i samspel med den nationella minoritetsbefolkningen i kommunen, bidrar till att uppfylla kommunens vision om att göra Strängnäs till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i. Med hjälp av ökade kunskaper om de nationella minoriteternas situation i Strängnäs skapas en hållbar kommun med hög livskvalitet för alla invånare. Det minoritetspolitiska arbetet ger kommunen förutsättningar att utveckla en ännu bättre kommunal service och det är en del i kommunens aktiva arbete med Agenda 2030.

Ansvar och organisering av arbetet i Strängnäs kommun

Kommunstyrelsen leder och samordnar Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete. Övriga nämnder svarar utifrån sina ansvarsområden för att säkerställa att lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk efterlevs, samt att personella och ekonomiska resurser avsätts för arbetet.

Den samordnande funktionen för det minoritetspolitiska arbetet i förvaltningen är placerat på Samhällsbyggnadskontorets strategienhet.

Åtgärder

Strängnäs kommuns minoritetspolitiska arbete består av ett antal konkreta åtgärder, indelade i fem områden utifrån minoritetslagens krav på grundskydd för samtliga fem nationella minoriteter och minoritetsspråk. Varje nämnd och verksamhet är fri att besluta om ytterligare åtgärder inom ramen för sitt ansvarsområde och inom sin egen budget.

Information om rättigheter

3§ Kommuner och landsting ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till.

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

(27)

5/9

 Kommunstyrelsen ansvarar genom kommunikationsavdelningen i samverkan med samordnaren för det minoritetspolitiska arbetet, för att utveckla informationen om och för de nationella minoriteterna på webbplatsen. Informationen ska utvecklas i samråd med de nationella minoriteterna och följa ”Vägledning för webbutveckling”, som är de gällande officiella riktlinjerna för webbplatser i offentlig sektor. I vägledningen finns särskilda riktlinjer om att ge information på de nationella minoritetsspråken. Översättning av information till nationella minoritetsspråk ska övervägas för att tillgängliggöra kommunens service till de nationella minoriteterna i enlighet med lagstiftningen.

Delaktighet och inflytande

5§ Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.

Samråd enligt första stycket ska ske genom att förvaltningsmyndigheten för en strukturerad dialog med de nationella minoriteterna i syfte att kunna beakta deras synpunkter och behov i myndighetens beslutsfattande.

5a§ Förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar.

 Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunen etablerar strukturerade och regelbundna samråd med de nationella minoriteterna, för dialog och verksamhetsutveckling. Frågan om ett särskilt råd för minoritetsfrågorna bör inrättas ska utredas under 2020-2021.

 Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen för att nationella minoritetsgrupper i Strängnäs som är lokala företrädare för riksorganisationer för senior- respektive funktionshinderfrågor ska aktivt uppmuntras att ta plats i kommunens råd för dessa frågor.

 Kommunstyrelsen ansvarar genom den lokala barnombudsmannen för att ungdomar mellan 13 och 25 år som tillhör någon av de nationella

minoritetsgrupperna aktivt uppmuntras att ta plats i Strängnäs kommuns ungdomsråd (SKUR).

 Alla nämnder, råd och verksamheter ansvarar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor. Barns och ungas möjlighet till inflytande och samråd i frågor som rör dem ska särskilt främjas.

(28)

6/9 Skydda och främja språk och kultur

4§ I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att erbjuda elever inom förskoleklass, grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, som tillhör någon av de nationella minoriteterna modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk om det finns lämplig lärare. Information om rätten till modersmålsundervisning ska aktivt och regelbundet ges till vårdnadshavare. För att överkomma eventuella svårigheter att rekrytera lärare i modersmål på de nationella minoritetsspråken finns en öppenhet för att använda digitala lösningar och det sker en aktiv samverkan med andra kommuner, bland annat inom Södermanlands län och 4M.

 Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att de kommunala

förskolorna arbetar aktivt med att barn som tillhör en nationell minoritet får stöd i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet.

 Kulturnämnden ansvarar för att de nationella minoriteternas språk och kultur skyddas och främjas genom bland annat bibliotekets verksamhet, kommunens kulturutbud, samt bidrag och stöd till föreningslivet.

Nämnden ansvarar i samverkan med kommunikationsavdelningen även för att ge övriga nämnder stöd i dialog och samråd med de nationella minoriteterna, genom nämndens ansvar för utveckling av

medborgardialogen.

 Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen för att kunskapshöjande insatser om de nationella minoriteterna,

minoritetsspråken och lagen erbjuds och genomförs regelbundet med start 2020, för kommunens förtroendevalda, chefer och medarbetare. Alla nämnder och verksamheter ansvarar därutöver för att deras

förtroendevalda, chefer och medarbetare har tillräcklig kunskap om lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk utifrån den egna nämndens ansvarsområden.

 Strängnäs kommun flaggar utanför kommunhuset med respektive nationell minoritets flagga den 6 februari Samernas nationaldag, 24 februari Sverigefinnarnas dag, 8 april Romernas internationella dag och 15 juli Tornedalingarnas dag. Kommunstyrelsen ansvarar genom den samordnande funktionen och kommunikationsavdelningen för att information om minoritetsgruppen finns tillgänglig på webbplatsen och i kontaktcenter vid respektive tillfälle.

(29)

7/9

 Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att ta fram en standardformulering om att kunskap i nationella minoritetsspråk ses som meriterande vid rekrytering till vissa yrkesgrupper, såsom dem som arbetar med barn och ungdomar, med personer i behov av information, stöd och service, samt inom äldreomsorgen.

 Alla nämnder och verksamheter ansvarar i samverkan med

Inköpsavdelningen för att språkkrav inom nationella minoritetsspråk och/eller kulturkompetens om nationella minoriteter ställs vid

upphandling av tjänster där sådan kompetens är nödvändig eller önskvärd för att kommunen ska uppfylla lagkraven. Vid ramupphandling av

tolktjänster ska de fem nationella minoritetsspråken alltid finnas med som skall-krav.

 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att kommunens minoritetspolitiska arbete aktivt integreras i kommunens arbete med långsiktig hållbar utveckling.

Äldreomsorg på minoritetsspråk

18a§ En kommun som inte ingår i något förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper.

18b§ Kommunen ska inom ramen för sådan omsorg som erbjuds enligt 18 och 18a §§

beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet.

18c§ Kommunen ska informera den som ansöker om bistånd inom ramen för

äldreomsorgen om möjligheterna till sådan service och omvårdnad som anges i 18 och 18a §§.

 Socialnämnden ansvarar för att kommunen har aktuell kunskap om vilka medarbetare inom äldreomsorgen som behärskar och inom tjänsten vill använda något/några av de nationella minoritetsspråken.

Språkkunskaperna ska kartläggas under 2020-2021 och dokumenteras i Winlas-systemet, samt med fördel i kommunens digitala telefonkatalog.

 Socialnämnden ska överväga att erbjuda språkstödjande kompetens- utvecklingsinsatser om det bedöms kunna medföra att en medarbetare kan använda något/några av de nationella minoritetsspråken i sitt arbete.

 Socialnämnden ansvarar för att erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller en väsentlig del av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen på något av de nationella

minoritetsspråken, om kommunen har tillgång till personal med sådana språkkunskaper. Om kommunen har tillgång till personal med kunskap i

(30)

8/9 de nationella minoritetsspråken ansvarar socialnämnden för att den som ansöker om bistånd inom ramen för äldreomsorgen får information om det.

 Socialnämnden ansvarar för att kontinuerligt kartlägga och analysera behovet av service och omvårdnad inom äldreomsorgen på de nationella minoritetsspråken. Om analysen visar att behov finns ska nämnden utreda möjligheterna att erbjuda särskilda avdelningar inom särskilt boende och särskilda hemtjänstlag, så att den nationella minoriteten kan få hela eller en väsentlig del av sin service och omvårdnad på sitt

nationella minoritetsspråk.

Användning av minoritetsspråk i myndighetskontakter

9§ Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdande för part, om ärenden kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.

11§ Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten.

12§ Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider.

 Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att kommunen har aktuell kunskap om vilka medarbetare som handlägger enskilda ärenden som behärskar och inom tjänsten vill använda finska, meänkieli respektive samiska, för att kunna erbjuda enskilda personer att använda dessa språk vid muntliga och skriftliga kontakter som rör ett enskilt ärende. Språkkunskaperna ska kartläggas under 2020-2021 och

dokumenteras i Winlas-systemet, samt med fördel i kommunens digitala telefonkatalog.

 Kommunstyrelsen ansvarar genom HR-avdelningen för att ta fram en standardformulering om att kunskap i finska, meänkieli och samiska ses som meriterande vid rekrytering till yrkesgrupper som handlägger enskilda ärenden.

 Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i

respektive verksamhet överväga möjligheten att bestämma särskilda tider och särskild plats, respektive särskilda telefontider för att ta emot besök och samtal av enskilda som talar finska, meänkieli respektive samiska.

(31)

9/9

 Alla delar av förvaltningen ska utifrån egna analyser av behoven i respektive verksamhet, översätta information, blanketter och digitala tjänster till nationella minoritetsspråk när det krävs för att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter enligt lagstiftningen.

Uppföljning

Kommunstyrelsen ansvarar för att programmet följs upp årligen. Uppföljningen genomförs av den samordnande funktionen på Samhällsbyggnadskontorets strategienhet i samverkan med övriga delar av förvaltningen som ansvarar för åtgärder enligt programmet, samt genom samråd med de nationella

minoriteterna. Den samordnande funktionen för det minoritetspolitiska arbetet ansvarar för att sammankalla till ett öppet samrådsmöte med de nationella minoriteterna för uppföljning av programmet minst en gång per år.

Uppföljningen redovisas årligen till kommunstyrelsen.