• No results found

FRIES ELIAS

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "FRIES ELIAS"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

/of

Om Pilplanteringar

ocli dessas

vigt för Landtliushållningeii.

Ekonomisk afhandling,

livilken

med Vidtberomda Filos. Facultetens tillstånd,

under inseende af

Oeconomlae Practicac Professorn

Mag.

ELIAS FRIES

L. K. V. Α., K. Landtbr. Ae. m. m.

för

Filosofiska graden

komma att offentligen försvaras

af

NILS GUSTAF

WENNERSTRÖM

af Södermanlands och Nerikes Nation. Palmberg. Stipendiat.

på Ekonom. Audit. d. 8 Junii 1S36.

f. 211.

I.

U ρ s a

1

a ,

Tryckt hos Leffler och Se bell, i856.

(2)

<■ "

. ··

'

·-■■ -t.

' · - '

t.

''1

-O-·"

i'.i

_

fv-ί'ζ

■:έ

;'.v -

Η„»: '- * , - ' '

-

.

''

1 . ,

*

V': ■'.·■·. 'v - -v .„.vt;

--■-·■·; ... .-■ -,v\

V.·- -i' -..Ö.V-·Λ^-·· ;-· i . . ' v

·>*.

ir'.--::

, Ί;

■Or'·.Γ ..ν"-;:··:/":"■:■·- ^ " ;0 ■O'- ; . O·;.·;0

, t o

(3)

FÖRSTA

STYCKET.

Allmänna

anmärkningar öfver Pilslägtet och dess odling.

Ρ

il (Salix) är gemensamma slägtnamnet för de

träd och busk-

arter, som allmänheten åtskiljer under Pil och Vide. Från

de öfrige Hängeträden (Amentaceae), till

hvilkas lamilj detta

slägte vanligen räknas, skiljer det sig genom

sina tuskaliga,

enrummiga fröhus, som innesluta talrika

små,

af ett mjukt

ullikt fjun omgifna frön; fröhusen sitta flera tillsammans på

ett utdraget hänge, hvardera beläckt af ett enkelt fjäll. Han- hängen, som finnas på särskilda träd, äro lika honhängen, men

under h:varje fjäll ega de, utom den med honhängen gemen¬

eamma honungsglandlen, i ställe för fruktämne tvenne

stån¬

dare*). Endast med Asp-slågtet (Populus) ega

Pilarne när-

*) Det är bekant, att man hos Pilar afven

understundom finner

tvåkönade hängen, men detta förhållande ar icke vidare

undersökt,

ehuru vigtigt både i fysiologiskt afseende i

allmänhet,

som

speciell

upplysande i den nyare, redan likväl nästan helt

och liallet utkäm¬

pade, striden om Växternes sexualitet, ur hvilken den

äldre åsigten

utgått segrande. Ehuru förhållandet med mutatio sexus

hos Pilarne

ligger utom de trängre gränsorne för denna

afhandling,

tro

vi

oss

liar böra inrymma en liten plats för resultaterne af våra

undersök¬

ningar öfver delta ämne, så mycket mer, som den

bidrager till

upp¬

lysande af frågan, hvarföre af nästan alla från varmare

klimater in¬

förde pilarter hos oss endast finnas

honslånden; deremot finnas i

(4)

t2

mare torvandLskap, ehuru del förra lält skiljesgenomde talrika slåudarne, skaftadekransade hängefjällen, ocfi ej friahonungshus.

Skåne af de mera alpinska eller nordiska f. e. Salixamygrfalina en¬

dast hannar. Visserligen skulle man kunna antaga, att af de nord¬

liga pilarne till Skåne endast hanlräd, af de sydiige endast honslånd blifvit ursprungligen införde, och de sedermera endast genom

samma individus delning blifvit fortplantade, bibehållit det forslas individualitet, ehuru detta bland en mängd arter voro en verkligen besynnerlig tillfällighet, så mycket mer, som samma förhållande eger rum, vidt vi känna, i alla Eui-opeiske länder f. e. med Salix ba- bylonica, som först i Italien bar hannträd. Men då vi känna att

åtskilliga andra otvifvelakligt inhemska diklinska växter i sin nordli¬

gaste region endast frambringa honor, i sin centrål-region både hann-

och honslånd, i den sydligaste åter endast hannar; då vi veta alt

en verklig mutalio sexus eger rum bland pilarue-, så kan man med lika, om ej större, skäl söka förklaringen af dettafactum uti klimate-

riske förhållanden. Pil-slägtet liör dessutom icke till de absolut di- klinske växterne eller dem som hafva olika bildade hann- och hon¬

blommor; ocli antager man läran om organernes felslående blifva

honungsglandlerne hos Pilarne outbildade stamina» Resultaterne af våra undersökningar om mntatio sexus hos Pilarne äro:

1) Att det är honstånden som öfvergft till hannar ochicketvärtom.

2) Alt haunavne icke utbildas af honungsglandlerne, som man tbeoretiskt skulle vara böjd att antaga, utan af sjelfvakapsel-valverne.

Vi förvara exemplar derett tydligt germen tydliga antherer med pollen utbildat sig.

3)Alt detta inträffar de vårar, föregående sommar varitmycket

varm. Vårarne 1820, 1827 fann jag liera androgynske ainenta.

Detta torde iifven förklara, hvarföre de äro.så ytterst sällsyntai det pilrika England, men mycket vanliga i Östra Europa f. e. Schlesien.

Ett träd af Salix babylonica, hvilken på denna sidan alperne eljest

endast har lian-individuer, frambragte i Carlsruhe efter en varm som¬

mar qvistar ined ha11blommor.

4) Dessa androgynske träd uleslula åter hankönct efter kalla

somrar-

(5)

o

Pil är ett bland de släglen, som under olika arter fin¬

nas i alla zoner och,klimaler, och är detta förhållande så mye- Jket märkvärdigare, som de ega ti-adstam,

hvilken är

utsatt

för

alla temperaturens omvexlingär.

Från

equatorn

närma de sig

anda till den eviga snön, denna naturliga

gränslinea för väx-

lernes rike. Detta antyder redan en stor böjlighet i släglets skaplynne; nära vegetationens

yttersta gränsor sänkas ock dess

stammar ned i jorden och uppskjuta endast ett eller annat

tums höga qvislar med ett par

blad öfver den större delen af

året snöklädda jordytan. Uti tropiske länderne bilda

de

van¬

ligen resliga träd med

läderartade, glänsande, ständigt grön¬

skande, åtminstone till följande vegetations-period

(regntiden)

Liksom alla erfarenlietssalser kunna dessa endast gälla som all¬

männa länge, som en ny erfarenhet ej

derifråu uppvisat undantag.

I sammanhang med tredje ocli fjerde momenterne, tro

vi

oss

böra fästa uppmärksamheten på det

ötversedda,

men

mäktiga infly¬

tande ett föregående års väderlek utöfvar på

följande

ars

tillväxt

och blomning lios alla växter, som utvecklas ur

knoppar. Detta

ämne är icke blott af intresse för den rena Botaniken, utan äfven

af stor vigt iör Landthushållningen, emedan man deraf

skulle kunna

beräkna löljandeåretssannolika alkaslning af flera

trädslag och

perenne

växter, liksom man efteråt af årsringarne hos ett träd

eller

perenn

svamp kan se huru gynnandeettföregående

år varit för dess vegetation.

Ville vi beträda den speculativa Fysiologiska vägen, voreen

lätt sak

alt

derföre upptänka lagar, men då vi lieldre

välja den langa mödo¬

samma erfarenhetens, måste vi tillslå alt vi ännu

icke vunnit

något

resultat, som vi våga uppgifva for allmänt, om

icke

tron

på möj¬

ligheten af utfinnande af lagarne för en

lära liäröfver,

som

fordrar

specielt studium af Iivarje växts historia

för detta fall. λ i tillönska

detta ämne kunnige Landtmäns uppmärksamhet.

Som

ett

exempel

vilja vi anföra, alt man i S. Sverige allmänt tror att

Boken endast

bur ollon efter mycket varma somrar, hvilket γΐ ock

hittills funnit

ega full riktighet ja, vi sågo

i835 efter i834 års

varma som¬

mar bokollon rikligen på bokar, planterade

på Elfkarön, nära Elf-

karlebv".

(6)

4

qvarsiltande löf*). Likväl äro de i dessa icke talrika, bland

den stora mångfalden och rikedomen af ädlare trädslag blifva

de nästan utan all vigt. Både till arternes och än mer indivi-

duernes antal, samt deras vigt i naturens ekonomi, äro de i tilltagande emot den kalla zonen, der slägtet synes bafva sitt egentliga stamhåll. Bland Svenska växterne är Pil-slägtet det

artrikaste af alla med trädstam och, näst Starr-slägtet, bland samllige Fanerogamerne.

Pil-artgrne kunna visserligen icke räknas till de ädlare trädslagen, men de ega många egenskaper, som göra deras plantering i stort till ett af de vigtigaste föremål fören Landt-

hushållares uppmärksamhet. Nä?t sädesslagen äro Pilträden

Skånes vigtigaste kulturväxter. Vi häfva oss icke bekant, att

deras odling i något annat Svenskt landskap i stort bedrifves,

hvårföre vi ansett nyttigt att meddela livad vi om Pil-kulturen

inhämtat under ett längre vistande i det rika Skåne, och fasta

en allmännare uppmärksamhet påettämne, som för de skoglösa

Irakterne, f. e. af Vestergölbland, vi anse af största vigt, och

afven i alla slättlands-bygder förljenar synnerlig uppmärksam¬

het· Det ar bekant, alt man i Lngland genom noggrannaste kalkul funnit, alt man af lika areal icke genom några andra växters odling kan hämta så stor afkaslning, som af Pil-plan¬

teringar. Naturligtvis utfaller vinsten af dessa olika efter de olika arterne man väljer (den vanligaste Knåche-Pilen, S.

fragilis, är en bland de mindre lönande) äfvensom i skogs¬

fattiga och skogrika provincer, men del äricke bloltgenom, för vissa behof ijenligt, slöjdevirke och bränsle, som Pil-slägtet är

) Löfven qvarsitfa tills knopparne jemte bangenen i bladvecken

svälla och således liksom undantränga förra årets blad. De erbjuda jemie flere ett undantag från regeln, att träden i Iropiske länderu·

skulle sakna knoppar.

(7)

§

vigtigt, utan de olika arlerne deraf hafva den mångfaldigaste

användbarhet till flera ekonomiske behof· Älven lör biskötseln

äro de för de på vårblommor fattige nordiske

landerne af

synnerlig vigt. En omständighet, som

af alla Ekonomiske

författare blifvit öfversedd, men vi sjelfve haft tillfälle utröna,

är att man genom odling i stort af

Sp/isbladiga Pilen (Salix

acutifoliaj kan föda bien den årstid de eljest vanligen dö af

svält, nemligen från vårvärmans början till de öfrige

Pilarnes

blomning, emedan nämnde art alldeles beläckes med stora guH-

gula lionungsrika hängen en hel månad före vara inhemska

Pil-arter. Utom dess förtjenar denna art redan för sin skön¬

het skull allmänt odlas; i vårt tycke eger den i delta afseende

företräde framför den Sörjande*) eller Tår-Pilen fS. Babylo-

liica), ty denna, som härstammar "från de elfver vid

Babylon",

ar dessutom sensibel för Svenska klimatet alt den ej kan

blifva föremål för allmännare kultur.

De omständigheter, som hufvudsakligen bidraga till vinsten

eller rena behållningen af Pil-planteringar, än den alldeles

egna lättheten att planlera Pilar, som sedermera ingen vård

behöfva den nästan otroligt hastiga tillväxten, sedan de rik¬

tigt bildat stam eller rot den omständigheten, alt de hvart-

annat eller tredje år kunna skattas (eller, som man i Skåne säger, kappas) under det de trädarlades stam lika väl, om icke hastigare, derefter tillväxer samt alt deras odling icke ίο-

*) Sörjande träd eller arbores tristes kallar man sådana, livars,

flänga smala qvistar häpga ned mot jorden f. e.våra inhemska Jiang- b/örkar, Forn-svearnes offerlundar och griftlivalf. Arbores tristes

voro äfven i sydliga länderna i hedniska tiden planterade bland grafvarne som sorg/tys emblemer, men det är oss icke bekant, om man anmärkt, alt genpm de Ckrislnas yissa tro det anande hoppet, heldre valt träd, som rakt sträcka sina grenar emot himlen i. e.,

Cypressen, Ρyr amidcd-popein o. s. v.

(8)

6

drar någon jordens beredning, knappast

något urval;

man

be¬

boiver endast undantaga alltför torr eller högland. De fordra

således hvarken några kapitaler eller tidspillan; om

få år får

man sjelf skörda afkastningen. Då nian planterar ädlare

träd¬

slag sker det endast för efterkommande,

hvilket vår tid,

som

lieldre drar vexel på framliden, så ogerna underkastar

sig.

Den plats, som till annat nyttigt

ändamål ej kan användas,

duger alltid ändå till Pil-plantering.

Så väljer

man

i Skåne

sumpiga, icke odlingsbara, platser

till Pil-hagar;

alt

den areal

vägarne upptaga må äfven lemna

direkt afkastning, så randas

desse alltid med pilar; jordvallarne, som tjena till

gärdesgår-

gar, beklädas öfverallt af Videhäckar,

hvilka på

en

gång göra

dessa vackrare, varaktigare och mera svarande emot sin be¬

stämmelse, men i proportion lemna en löga mindre lönande

af¬

kastning än de skörderika fält, som

de omhägna

sedtiare

åren har man ock lärt alt den härjande flygsanden, der bott¬

nen är något fuktig, lättast och

fördelaktigast dämpas

genom

"Vide-planteringar.

Hvad Pil-planteringarne dessutom bidraga

till slättlandets försköning, hvad Iii och lek af deras vingade sångarskara

sprides öfver fälten*), lärer icke undfallit någon,

som sednare decennier berest nämnde "icke

provins,

utan Kungarike" **). Huru tröttande för ögat, med

all sin rike¬

dom, vore icke denna

strandlösa

ocean

af höljande skördar

ined sina enformiga vågor, om ej

Videhäckarne omskapade den

*) Den enda olägenhet vi hört tillskrifvas

de årligen ökade pil—

planteriugavne äro de millioner sparfvar, som i

dem hafva sina nä¬

sten, och beskyllas älven uttaga sin tionde af skörden. Andra åter påstå, attdessameragagnagenom

förstörande af Insekter och Sädesmask,

och förklara deraf, livarföre Skåne mindre än andra provincer lider

af dessa. Det vissa är, alt i Skåne fleraskogslundars löf årligen för-

störes af Insekt-larver, sedan man ur dem bortskjutit all sinåfogel.

**) Så berättar Skåningen med

stolthet

vara yttrat-om

sitt land

af den högsta Auclorilet undersåten och

fosterlandsvännen känner.

(9)

7

Iill cn vänlig skärgård med landlgårdar*) och tempel, om- kransade af silfverglänsande Pilar. Men som Ekonomer böra

vi ja fästa oss mera vid nytian, och lyckligtvis tro vi i denna

hufvudsak kunna öfvertyga hvar och en, äfven den som efter

sin hembygds idealer fÖröfrigt ej stort tror på hela Pile-herr- ligheten. Huru således Skånska slältboen af sina pilar eger bak- och kokved, af dess grenar jemte något storvirke och

lera bygger varma och föga kostsamma hus,

med dess qvistar

binder halmtak, som trotsa ett helt sekels stormar af pilens

bark erhåller garfämne, af videts qvistar flätar åtskilligt hus- geråd, utom hvad som afyltras till

tunnbindare, skall blifva

foremål för en särskild afdelning i fortsättningen

af

denna

uppsats.

ANDRA STYCKET.

De i Sverige odlade Pil-arter.

Innan vi vidare fortsätta närvarande afhandling, anse vi nödigt, alt uppräkna och till sina väsendtligaste

kännetecken

beskrifva de arter, som allmännare odlas hos oss,myc¬

ket mer som framgången och afkastningen af deras plan¬

tering till hufvudsaklig del beror

valet

af de för hvarje

lokal och ändamål passande art. Som vår afsigt är att endast

anföra det vi sjelfve erfarit om Pil-plantering i Sverige,

ämna

vi icke upptaga alla de arter som af utländska Ekonomer, syn¬

nerligen Engelske (hufvudverket i denna väg, Salicetum TVo- humense, lärer knappast finnas i Sverige) anföras, ulan endast

*) Skånes ekonomiska välstånd, liksom den allmännai'e Pil-plan-^

teringen, daterar sig från de gamle byarnes rasering genom enskiftet.

Förut helte det "En Hyll och to Pil är skoy nog på slätten."

(10)

s

•«em vi sjelfve seit odlas i större qvanlitet, äfven med uteslu¬

tande af sådane, som tillhöra endast Botaniske trädgårdar *)

och i Ekonomi icke kunna komma i fråga.

Den naturligaste indelning af Pil-slägtet synes oss vara allmänhetens uti Pilar och Viden. Det ligger verkligen till grund för denna en riktig uppfattning om deras verkliga för- vandtsfcap, sådan den ultryckes i

hela deras

yttre

utseende.

Äfven systematiskt låta dessa strängt begränsa

sig

deiigenom

att Pilarne ega en dubbel honungs-glandel under hvarje fjäll;

/7(7e-arterne åter en enkel. De förra äro vanligen träd, de

sednare. buskar, som blomma på bar qvist. De små Fjäll- pilarne, som hafva äfven ett eget bildadt

ståndarne omfattan¬

de honungshus, höra icke till närvarande afhandling.

I, Egentliga Pilar.

1. Evita Pilen (Salix alba). Den uppväxer till höga träd,

med upprätta grenar, fint hvitpudrade qvistar.

Bladen äro

lan-

cettlika, finsågade, jemnt afsmalnande uti en hvass spets, på hägge sidor silkesludna, isynnerhet yngre. Hängenen äro fnyc-

ket smala, något glesblommige, fröhusbärande alltid hängande.

Denna är det allmännaste tiädet på hela Skånska slättbyg¬

den; om sommaren genast igenkänd af sin hvitskimrande kro¬

na, om vintern af sina upprätta qvistar. Deu förekommer

äfven mera spridd i kustprovincerna ända

till Stockholm,

der

den äfven väl trifves. Blommar sednare än följande.

2. Gråna Pilen (S. viridis) uppnår icke den storlek, som

föregående; qvislarne äo mera

utstående, alldeles glatta. Bla-

*) Den sköna 3. Croweana (som vi skulle vilja anse för en vi-

tfllin form, se nedanför, af S. Phylicaefolia teniiifolia) förtjenar väl

den plats åt henne inrymmes i några Liistanläggningar.

References

Related documents

All this together a tool for analyse KPIs in these specifi c studies is both doable and would prob- ably provide extra value to McKinsey.. The project is to create an pilot tool for

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla befintliga och kommande samordnings- och stödinsatser, tex. när det: gäller tillgången till diagnostik, vårdplatser

Once more, Kalmar became the hub in a great union, this time uniting the Kingdom of Sweden and the Polish-Lithuanian Rzeczpospolita, Unfortunately, this brave experience

THE ADMINISTRATIVE BOARD OF KALMAR COUNTY'S ROLE AND EXPERIENCES CONCERNING CONTAMINATED SITES Jens Johannisson Administrative Board of Kalmar County, Sweden.. THE ROLE OF

Det finns också anledning att citera Britt-Louise Gunnarssson i samma bok: ”frågan om vad som är vetenskap och vad som är vetenskaplig stil säkerligen inte skulle ha besvarats

Den räknas äfven allmänt bland ätlige arter, och användes i stor mängd icke blott bland Slaviske folken, utan äfven i I

är denna art tydligen skild från föregående. Är sannolikt icke sällsynt, fast vi hittills endast funnit den på gråsvarta åker¬. renar vid S. sepiilibera) har till färg

fortplanta sin art, eller huru deras ofta tallösa mängd i sådan bast på naturligt sätt kan genereras. Med Insekterne hafva svamparne ock det gemensamt att vara de typer, som naturen