Hornkvalster (Oribatida) knutna tiil lavar
pi Olands Stora Alvar
LARS FROBERG, TORSTEIN SOLHOX ANETTE BAUR & BRUNO BAUR
Frdberg, L., SolhOy, T., Baur, A. & Baur, B.: Hornkvalster knurna till lavar pi 6lands Stora Alvar. IOribatid mites (Acari: Oribatida) associated with lichens in the Great Alvar of Oland, Sweden.l - Ent. Tidskr. l17 (4): 161-164. Uppsata, Sweden t996. ISSN 0013-886x.
Oribatid mites associated with calcicolous lichens were collected on stone walls in the grass- landCreatAlvarontheBalticislandof Oland,sweden.Themites Phauloppialucorum(62a/c of all adults collected) andTrichoribate.\ trimu(uldtus (33c/c) were the most abundant species on the lichen Xanthoria parietina.Three other mite species associated with X. parietina were collected, among them Humerobates ro.strutlamellcttus, which was recorded for the first time in Sweden. In Europe, H. rostrolamelLrlx,r has been recorded from the Mediterranean region to Southern Fennoscandia and Great Britain, mostly in xeric habitats. There are also a few records of H. rostntlamellatu,s from North America. Camisiu invenusto and Phauloppia luutrum were found for the first time in Oland.
L. Friberg, Dept. o.f Sy'stematiL' Botonr, Ilniy. rf Luntl, Otra Vallg. lS-20, 5-223 6t Lund, Svveden.
T. Solhqt', Zxtlogical Inst., Univ. of Bergen, Allig.4l, N-5007 Bergen, Norwav-.
A. Berur & B. Baur Conservatiort Biologt'Reseanh Grutup (NLU\ Univ. of Basel, St.
J o h et rut s - Vt r,s ttt d t I 0, C H - 40 5 6 Bas e I, Sw i t :.e r I a n tl.
Inledning
De hcigre oribatiderna (Brachypylina), eller horn- kvalstren, iir hflrt kitiniserade och i regel 0.5-1.4 mm linga. De genomgf,r sex livsstadier: prelarv, larv, tre nymfstadier och ett vuxenstadium (Evans 1992). Oribatiderna fcirekommer vanligen I mos- sor, vAxtrester, humus eller jord (Seyd & Seaward 1984). De lever frirmodligen huvudsakligen pi
svamphyfer, som de klipper upp med sina skarpa chelicerer (munverktyg). men dven svampsporer har hittats i tarmen. Djuren spelar en stor ekolo- gisk roll som nedbrytare av skogsfrirna, diir tiit- heter upp till drygt 22000 individer per dm2 fdrna har rapporterats (Forsslund 1943). Hittills har 263 arter av oribatidkvalster rapporterats i Sverige
(Lundqvist 1987). Aven om oribatidfaunan i skogsfiirna iir ganska viilkiind, si ar djurgruppen lite undersbkt i andra biotoper. Nigra arter lever fciretriidesvis i och/eller pi lavar (Gerson &
Seaward 1977, Seyd & Seaward 1984, Spchting &
Gelstrup 1985).
Vflr studie genomfcirdes i samband med under- scikningar av relationerna mellan kalkstenslavar och evertebrater (kvalster och gastropoder) pi
Stora Alvaret, Oland (Frriberg et al. 1993, Baur et
al. 1995, Hesbacher et al. 1995). Hdr presenterar
vi artsammansattningen av oribatidkvalster i kalkstenslavar pi stenmurar. En av arterna ar ny fcir Sverige och ytterligare tvfl iir nya fcir 6land.
Metoder
Lavprover insamlades pd Stora Alvaret. Oland den 8-14 oktober 1993 (lokal l-6 och 8), samt den I
april 1995 (lokal 7a och 7b). Varje prov bestod av
l0-50 cm2 stora lavytor insamlade ovanpe sten- murar. Kvalstren frin lokalerna 1-6 och 8 plocka- des med pincett frin gropar pi lavarnas undersida och lades i 70Vo etanol. Fcir lokal 7a och 7b lades
ddremot hela lavproverna i 70Vo etanol, och kvalstren plockades ut i efterhand.
Insamlingar ?ir gjorda pi friljande lokaler: (l)
Skogsby socken, 50 m O om Uppsala Universitets
ekologiska forskningsstation (ESO: laven Xanthoria parietina); (2) Skogsby sn, 300 m SV om ESO (X. parietina); (3) Vickleby sn, 1.3 km SSV om Vickleby kyrka, 30 m O om landsviigen
t6l
Lars Frdberg, Torsten Solhqy, Anette Baur & Bruno Baur (X. parierina); (4) Vickleby sn, 1.3 km SSV om Vickleby kyrka, l0 m V om landsviigen (X. parie- rina); (5) Vickleby sn, 1.3 km SSV om Vickleby kyrka, 60 m O om landsvligen vid sidan om sten- brottet (X. parietina)', (6) Skogsby sn, 300 m VSV om ESO (X. parietina); (7) M6rbylinga sn, 1.7 km O om Scidra baspunkten (7a = X. parietina;1b = Lobothallia radiosa); (8) Skogsby sn, 250 m S om ESO (P/ryscla adscendens).
Nomenklatur och tidigare utbredningsuppgifter frir oribatidkvalster fciljer Lundqvist (1987). No- menklatur frir lavar fciljer Santesson (1993). De insamlade kvalstren zir deponerade pi Zoologiska Museet i Lund.
Resultat och diskussion
Totalt hittades fem arter av oribatidkvalster pi
laven Xanthoria parietina (lokal l-7a; Tab. l).
Kvalsterfaunan dominerades av Phauloppia luco- rum (62%o av alla adulta individ; Fig. lC) och Tric ho ri bat e s t r i mac u la t u s (33%o ; Fig. lD). P ha u -
loppia lucorum dr ny frir Oland (Baur et al. 1995).
Den har dock rapporterats fdrekomma bide ofta och rikligt pi lavar, bl. a. pi X. parietina (Seyd &
Seaward 1984), och ?ir i Sverige fcir tivrigt rapporterad frin spridda lokaler flnda frin Bohus- liin till Torne lappmark (Lundqvist 1987). Vi fann dessutom P. lucorum pA Lobothallia radiosa och Physcia adscendens (lokal 7b och 8; Tab. I ). Aven T. trimaculatus har tidigare pfltriiffats pA X. parie- rina (Sochting & Gelstrup 1985). Den iir i Sverige rapporterad frin spridda lokaler iinda frin Skine till Torne lappmark (Lundqvist 1987).
Pi lokal 4 samlades ett individ av Humerobates rostrolamellatas (Fig. tB). Detta dr ftirsta uppgif- ten frin Sverige fcir denna art. Den iir tidigare rapporterad friimst frfln mossor och lavar pA trad, eller direkt frin tr?idens bark (Murphy & Balla 1971), men dr iiven k?ind frin stenlavar (Seyd &
Seaward 1984). Den har bl. a. blivit funnen bflde
pi barklavar och stenlavar i Pyrenderna (Trav6 1963). I Danmark har H. rostrolamellatus rappor- terats frin epifyter pfl triid pi nordcistra Sjiilland (Gjelstrup 1978, Hallas I 978). Arten har en palearktisk utbredning, och iir i Europa hittills
funnen frin medelhavsomridet till scidra England, Fennoskandia och Ryssland (Karppinen & Kri-
volutsky 1982, Marshall et al. 1987).
Pi lokal 7a hittades bland annat fem drida indi- vid av Camisia invenusta (Fig. I A). Detta iir fcirsta t62
Ent. Tidskr. l17 (1996) Tab. l. Antal adulta hornkvalster insamlade frdn kalk' stenslovar pd dtta lokaler pd Strtra Alvaret, dland.
Kvol,ster sanilades frdn lavorna Xanthoria parietina pd lokat 1 -7a, Lobothallia radiosa pd lokal 7b och Physcit adscendens pd lokal 8.
Number of adult oribatid mile,s collected from calcico- ktus lichen.s ar eight ktcalities in the Creat Alvar of Ofund. Mites a.ssociated with the lichen Xanthoria parietina were sampled at the localitie.s l-7a, with Lobothallia radiosa at ktcalitlt 7b and with Physcia adscendens at localitt 8.
Art Species
Lokal Locality
I 2 3 4 5 61a'lb8
Camisiq invenuslq
H ume robqte s ros tro lam e I I o t us Phauloppia lucorum Scheloribates sp.
Tric h ori bat e s I ri mqcu I ol u s
-l 4-
201 I 35- 42t351- - l0-
399 3 il9 6 - - 9
uppgiften frin Oland ftir denna art. Den iir tidigare kiind frimst frin bergsomriden, men nflgra upp-
gifter frin strandklippor finns ocksi (Seyd &
Seaward 1984). I Sverige har den tidigare rappor- terats frin Jiimtland, Vdsterbotten och Lule lapp- mark (Lundqvist 1987).
Scheloribates sp. hittades pi lokal 2. De euro- peiska arterna av sliiktet Scheloribates iir under re- vision, sf, det insamlade materialet frin Oland iir tills vidare obestamt. Flera arter av sliiktet iir kiinda frfln lav- och moss-samhdllen pe stenar, trAd och klippor, samt fren barken och kiven pi triid.
Frin lavarna insamlade pi lokalerna 7a och 7b extraherades den totala oribatidfaunan. Phaulop-
pia lucorum var den vanligaste arten dven hiir.
Fdrdelningen av stadier for P. lucorum var pi X.
parietina: llTo larver, 24Ea protonymfer, 57o
deutonymfer, 57o tritonymfer, 34Vo adulter och 2l7o doda djur (totalt 38 individ), samt pi L. radi- osa'. l9Vo larver, l9Vo protonymfer, 19Vo deuto- nymfer, 7Vo tritonymfer, 317o adulter ochTVo d6da
djur (totalt 167 individ). Kcinsfijrdelningen av kvalstren phX. parietinavar 547o hannar och46%o honor, och pA L. radiosa 49Vo hannar och 5lVo honor.
Eftersom oribatidkvalster frdmst livniir sig pi
svamphyfer (Lundqvist 1987), iir det sannolikt att svampkomponenten utgdr den huvudsakliga fci- dan frir de arter som livndr sig pi lavar. Dock har
Ent. Tidskr. ll7 (1996)
Fig. I Ndgra av de pdtrciffude hornkvttl.stren A.
Camisia invenusta (liingd 0.68-0.71 mm: ColloJf 1993).
B. Humerobates rostrolamellatus (lnngd 0 75-0.81 mm; Pdre:.-liigo 1993). C. Phauloppia lucorum (ldngd 0.60-0.90 mm: Pdrez-lhigo 1993). D. Trichoribates trimaculatus (ltinsd 0.59-0.67 mm: Pavlitshenko I 994).
negra arter, dziribland H. rostolamelLatus och Camisia .\egnis, rapporterats att delvis livniira sig
pi alger (Marshall et al. 1987). Fcidovalet skulle kunna bestiimmas genom att identifiera de kom- ponenter som Ar nedbrutna i t'ekalierna. De kvalsterindivid som zir extraherade frin en viss
lavart behciver inte n<idvdndigtvis livniira sig pi
denna art. Fdr att ett fcidosamband skall kunna s5- kerstdllas, mAste man i fiilt observera att djuren verkligen dter av laven i friga och/eller att deras fekalier har identifierbara rester av laven (Seyd &
Seaward 1984). Man kan ocksi gcira fddovals- experiment, men di meste slutsatsen om deras preferenser dras med en viss fcirsiktighet, efter- som frirhillandena kan avvika frin dem i naturen.
Vid frirdovalsexperiment pe tve arter av oribatid- kvalster i Schweiz. observerades skillnader i deras
Hornkval,ster ptt Olands Stora Alvar
preferen ser ftir lavartern a C lado ni a sy mp h)r c a rpa ocll Cetraria islandica (Reutimann & Scheideg- ger 1987). Den fdrstniimnda lavarten fciredrogs, fcirmodligen p.g.a. skillnader i lavsyrainnehill och/eller bilstruktur. Pi Stora Alvaret. Oland har rapporterats rika populationer av oribatidkvalstel samt tva arter av landsnhckor (Chondrina clientct och Balea perver,sa), ph kalkstenmurar som domi- neras av lavvegetation (Baur et al. 1995). Det iir inte kiint om det finns nigra skillnader i oribatid- kvalsternas preferenser fcir dessa lavarter. Ett fri- dovalsexperiment pi de tvfl arterna av land- sndckor visade att de hade olika preferenser ftjr tre arter av kalkstenslavar, samt mikroskopiska cya- nobakterier (Baur et al. 1994). De lavarter som friimst fciredrogs var ocksi de som juvenila indi- vid av respektive snickart tillviixte biist p6. Vidare visades att enstaka individ av de bida sniick- arterna livniirde sig pi mer dn en lavart. Fcidovals- experiment pi oribatidkvalster, kombinerat med observationer av deras beteende i frilt, bcir kunna ge minga intressanta resultat r<irande relationerna mellan oribatidkvalster, landsndckor och kalk- stenslavar i det studerade omridet.
Tack
Ett varmt tack till personalen pi ESO fdr giistfrihet. Lars Lundquist har haft synpunkter pi manuset. Ekonomiskt stiid har erhillits frin Schweizerischer Nationalfonds.
Publicering av illustrationerna har gjorts med beniiget tillstend frin P V. Pavlitshenko, Kiev (Fig. lA); Museo Nacional de Ciencias Naturales, CSIC, Madrid (Fig. lB, C); och Journal of Natural History, London (Fig. lD).
Litteratur
Baur, A., Baur, B. & Frdberg, L. 1994. Herbivory on calcicolous lichens: different food preferences and
growth rates in two co-existing land snails. - Oecologia (Berl.) 98: 313-319.
Baur, B., Frtiberg, L. & Baur, A. 1995. Species diversity and grazing damage in a calcicolous lichen com- munity on top of stone walls in Oland, Sweden. - Ann.
Bot. Fennici 32: 239-250.
Colloff. M. J. 1993. Ataxonomic revision of the oribatid mite genus Cami.sia (Acari: Oribatida). - J. Nat. Hist 27:1325-1408.
Evans, G. O. 1992. Principles of Acarology. Cambridge (C. A. B. International).
Forsslund, K. H. 1943. Studier 6ver det liigre djurlivet i nordsvensk skogsmark. Medd. Stat. Skogsf. 34, l: l-
283.
( I
^:A-.\
163
t;'t'2 0\\:
o,-.
/ s$llri . ,/o,/'7
t'
\'. o.
\\
s;'z' \ *
0
Lars Frdherg, Torsten SolhLy, Anette Baur & Brurut Baur Frdberg, L.. Baur, A. & Baur, B. 1993. Differential ber-
bivore damage to calcicolous lichens by snails. -
Lichenologist 25: 83-96.
Cerson, U. & Seaward, M.R.D. 1977. Lichen-inverte- brate associations - /n: Seaward, M. R. D. (ed.). Lic- hen Ecology: 69-119. London (Academic Press).
Cjelstrup, P 1978. Oversigt over Danmarks pansermi- der (Acarina, Orebatei). - Ent. Meddr 46 109-121.
Hallas, T. E. 1918. Fortegnelse over danske mider (Acari). - Ent. Meddr. 46:21-45.
Hesbacher, S.. Baur, 8., Baur. A & Proksch. P. 1995.
Sequestration of lichen compounds by three species of terrestrial snails - J. Chem. Ecol. 2l : 233-246.
Karppinen, E. & Krivolutsky, D. A. 1982. List of oribatid mites (Acarina, Oributei) of northern palae- arctic region, l. Europe. - Acta Entomologica Fennica
4l: l-18.
Lundqvist. L. 1987. Bibtiografi och checklist civer Sve- riges oribatider (Acari: Oribatei) - Ent. Tidskr. 108:
3-t2.
Marshall. V. G.. Reeves. R. M & Norton. R. A. 1987.
Catalogue of the Oribatida (Acari) of continental Uni- ted States and Canada. Memoirs of the entomological society of Canada 139: I -4 I 8.
Murphy, P W. & Balla, A. N. 197 l. The bionomics of Humensbutel; rostrolamellatu,r Crandjean (Crypto- stigmata - Ceratozetidae) on fruit trees. Proceedings
of the 3rd lnternational Congress of Acarology, Prague ( 197 l): 97 -104
Pavlitshenko. P. G. 1994. A guide to the Ceratozetoid Mites (Oribatei, Ceratozetoidea) of Ukraine. Kiev (P.
G. Pavlitshenko).
Pdrez-liigo, C. 1993. Acari, Oribatei, Poronata /n:
Ramos, M A. et al. (eds.). Fauna lberica 3. Madrid (Museo Nacional de Ciencias Naturales, CSIC).
Reutimann, P & Scheidegger. C. 1987. lmportance of lichen secondary products in fbod choice of two
oribatid mites (Acari) in an alpine meadow ecosystem. - J. Chem. Ecol. l-3: 363-370.
Santesson, R. 1993. The lichens and lichenicolous fungi of Sweden and Norway. Lund (SBT-fbrlaget).
Seyd, E. L. & Seaward, M. R. D. 1984. The association of oribatid mites with Iichens. - Zool. J. Linn Soc 80:
369-420.
Sochting, U. & Gjelstrup. P. 1985. Lichen communities and the associated fauna on a rocky sea shore on Bornholm in the Baltic. - Holarctic Ecology 8: 66-75.
Trav6, J. 1963 Ecologie et biologie des Oribatides (Acariens) saxicole et arboricole. - Vie et milieu, Suppl6ment 14: l-26'l
Ent. Tidskr. I l7 ( 1996)
Summary
In this study we report on oribatid mites asso- ciated with calcicolous Iichens on stone walls in
the grassland Great Alvar on Oland, Sweden.
Oribatid mites feed together with two terrestrial gastropods (Balea perversa and Chondrina clienta) on a variety of lichen species. Using a pair of tweezers we removed the mites from the lower side of thalli of the lichens Xanthoria parietina and Physcia adscendens in seven samples (no. l-
6, 8), which were collected in October 1993. Two other lichen samples (no. 7a, X. parietina and 7b, Lobothallia radiosa: collected in April 1995) were put into ethanol and the mites were subsequently removed from the thalli.
A total of five mite species were fbund, viz.
Phauloppia lucorum, Trichoribates trimaculatus,
C am i s ia int; e nu s ta. H u me ro b at e s ro s t ro I a me I I at u s
and Sc'heloribates sp. Two species (P. lucorum, 627o, and T. trimac'ulatus, 33Vo) dominated the mite community. Humerobates rostrolomellatus was recorded for the first time in Sweden, and C.
invenusta and P. lucorum fot the first time in Oland.
The percentage of different life cycle stages of P. lucorum associated with the lichen Xanthoria parietina were I l%o larvae, 24% protonymphs, 57o deutonymphs, 57o tritonymphs, 347o addts and 2lVo dead individuals at locality 7a. Cor- responding figures for P. lucorum associated with Lobothallia radiosa were l9Vo larvae, l97o proto- nymphs, l9Vo deotonymphs, 1Vo tritonymphs, 307c adults andJVa dead individuals at locality 7b.
Oribatid mites frequently feed on fungal hyphae. Thus, one may assume that mites feeding on lichens probably assimilate mainly the myco-
biont. However, to ascertain whether lichens constitute an important part of the mites' food resource, their actual feeding behaviour should be observed under natural conditions, and/or the contents of the mites' faeces should be examined.
r64
