Intressanta fynd av fjiiltfjflrilar i Sverige 1998

Intressanta fynd av fjiiltfjflrilar i Sverige 1998

NILS RYRHOLM & ANDERS OHLSSON

Ryrholm, N. & Ohlsson, A.: Intressanta fynd av fjallfjiirilar i Sverige 1998. [Interesting records of Lepidoptera in the taiga- and tundra regions of Sweden 1998.1 - ^{Ent. Tidskr.}

l2O (l-2):43-53. Lund, Sweden 1999. ISSN 0013-886x.

This is the fifth report on interesting finds and events from the Swedish mountain range and adjacent areas that are generally not reported in the national lists for Micro- and Macrolepi- doptera. Despite the mostly unfavourable weather, with the exception for a relatively warm period in the very north during the first three weeks ofJuly, a large number of species has been observed during 1998. Some ^species, such as Metaxmeste schrankiana, Loxostege ephippialis, Pyrgus centaureae, Colias nastes, Pieris napi, Clossianafreija, C. frigga, Eu- phydryas iduna, Erebia pandrose, Caloplusia hochenwarthi, ^Sympistis heliophila, Anarta melanopa, Xestia lyngei, X. tecta, X. alpicola and X. lorezi, have appeared in higher, or even much higher, numbers than normal. Also taiga forest species, such as Xesrla Laetabilis, X. distensa, X. speciosa andX. rhaetica, were more abundant than during an average year.

Presumably this is due to the mainly favourable weather during previous years. Among the more remarkable finds were: Depressaria leucocephala, Coleophora paeltsaella (n sp.), Ptycera petasitis, Gnorimoschema valesiella, G. herbichi, G. nordlandicolella, Diasemia reticulais, Clossiana polaris ald Xestia borealis. Other remarkable finds were: Olethreu- tes boisduvaliana, which ^was found for the first time in Sweden for more than 20 years;

Acerbia alpina which ^also this year was found in large numbers on NissuntjflLrro and last, but not least, Xestia atrata, which was re-found in Hiirjedalen - ^{this was the} third record in Sweden and the fourth in Europe. A previously un-investigated area approximately I 50 km SSE ofAbisko was visited this year revealing that many alpine species, slch zs Polopeustis altensis, Catasia marginea, l,oxostege ephippialis, Pyrgus andromedae, Colias nastes, C.

hecla, Clossiana chariclea, Argiades gLandon, Entephria polata, E. byssata, E. nobiliaria, Psychophora sabinii, Sympistis zetterstedti, Hada leucocycla, Polia richardsoni and Xestia lorezi, occur in this area. The extremely wet season in Hiirjedalen in combination with a

cold and delayed spring is presumed to be the reason why a number of recently established species, such as Cosmia trapezina, Apamea monoglypha and Diarsia brunnea, could not be found this year. Just as a year with warm weather allows them to persist in this harsh envi- ronment a cold year probably will wipe them out again.

Nils Ryrholm, Avdelningen fdr zooekologi, Institutionen fdr evolutionsbiologi, Uppsala universitet, Norbyvcigen 18 D, S-752 36 Uppsala.

Anders Ohlsson, Persikeviigen I, 5-223 55 Lund.

Inledning

Aret i norr bdrjade kallt, fortsatte kyligt och av- slutades kallt. Begrundar man vddret lite mer i detalj kan man konstatera att vintern i Norrland var ovanligt snririk och kall under januari-mars 1998. Aven perioden april-maj var kylslagen och

det kom kraftiga snrifall liingst i norr bide i bcir-

jan och slutet av maj. I scidra fjiillviirlden var sen-

vintern och veren ocksi kallare dn vanligt vilket

ledde till ^en mycket sen vflr i hela Norrland. I juni

bdrjade ligtrycken gi sin tunga ban 6ver hela

NiLs RyrhoLm & Anders Ohlsson

Skandinavien och vadret blev dystert i hela lan- det. Undantaget var nordligaste Norrland som

frin och med 28 juni fick kiinna pi lite av den stora "ryssvarmen" som lig cister om Finland och som pumpades upp pe "baksidan" av ligt- rycken civer sddra Skandinavien. Detta omslag i vridret fick ett mycket kraftigt genomslag pi fjii-

ril arnas aktivi tetsmcij li gheter vilket framgir tyd- ligt i rapporterna nedan. Aven under kommande veckor, fram till ungefzir 20 juli, var vddret be- tydligt varmare och soligare i norra Norrland zin

i resten av Sverige, dven om det var en smula ostadigt ocksi hdr. Vddret fortsatte lzingst i norr att vara varmt, men bl6tt, anda till bdrjan av au-

gusti di den stora ligtrycksdepressionen tog civer dven hiir. I hela mellersta och scidra Norr- land inklusive fjiillviirlden var dven hela juli

mycket ostadig, solfattig och regnrik. Exempel- vis var det si ont om solmcijligheter p.g.a. det ostadiga vridret att man i borjan av juli i Hlirje- dalen for runt mellan Bruksvallarna - ^Funrisda-

len - Mittidalen i jakt pi luckor i molntdcket for att fcirscika locka glasvingar med hjiilp av fero- moner (RYRS, TBOS, TSSS). Nrir man vdl hck en liten glugg i molntdcket och lyckades fi ihop 20 minuters sol visade det sig att knappast nigot

hade kliickt p.g.a. det kyliga vddret. Det fortsatte att vara blcitt och solfattigt i Hiirjedalen-Jiimt- land under bide juli _och augusti. Att vadret verkligen var diligt visas bland annat av att den rutinerade fidrilsrziven Barry Goater frin det regntyngda landet England gav upp efter 14 da- gars mer eller mindre kontinuerligt bldNader och ikte hem igen! Augusti blev i hela Norrland en mycket dyster mflnad med extremt mycket regn och knappt nigon sol. Det myckna regnan- det fdrsvirade inte bara fcir insekter och entomo-

loger utan ledde iiven till civersviimningar i mflnga av Norrlands dlvar. Runt den 20 augusti var vi exempelvis nflgra entomologer i Ramsele (AEPS, ATTS, KJCS, RYRS) som efter tvi da- gars stugsittande p.g.a. ihillande htillregn till slut tog p6 oss allt ^{som fanns} i regnklddesvdg och begav oss ut och i hlillande regn tittade pi

den vanligen helt torrlagda men nu vildsamt forsande Faxdlven. En upplevelse som sallan bjuds i dagens Sverige! Pi grund av det usla vddret i Angermanland fldg minga fjiirilar som normalt flyger i juli-augusti, exempelvis bjcirk-

Ent. Tidskr. 120 (1999) gcirdelmzitare (CycLophora albipunctata), litet jordfly (Ochropleura plecta), arktiskt jordfly

(Xe.stia speciosa) och stort skogsfly (Eoris oc-

culta) iinda till mitten av september (AEPS, ATTS, FPLS). Regnet fortsatte sedan mer eller mindre dagligen till mitten av ^september dfl snon i strillet tog river i norr. En m6nad senare hade sndn nitt ned till sddra fjiillviirlden och sii- songen var obcinhcirligen slut. Troligen kommer det solfattiga och blcita viidret siirskilt i nedre och mellersta Norrland att inverka menligt pi

populationsstorleken hos minga arter under kommande sdsong. Frirhoppningsvis klarar sig

de tvSiriga arterna nigot bdttre, fdrutsatt att 1999 6rs sdsong blir varmare rin den fdregiende.

Trots det mindre bra vddret under stora delar av sdsongen har ovanligt minga fjzirilsarter rap- porterats detta flr. Dessutom var antalet individer av minga fjiirilsarter strirre ein normalt vilket troligen beror pi fdregAende irs gynnsamma vri- der (fr ^Ryrholm & ^Ohlsson 1998). Exempelvis har arter som klintvisslare (Pyrgus centaureae),

grdngul h6fjaril (Colias nastes), rapsfjiiril

(P ie r

s ^nap i), Frejas piirlemorfj iiril ^(C lo

iana fre ^ij a),

apsk natfj aril

E up hy d ry ^a s i duna), f ^j all-

grtisfjiiril ^(Erebia pandrose), fjiillmetallfly (Caloplusia hochenwarthi), vitvingat hedfly (Sympistis heliophila) och svartfldckat hedfly (Anarta melanopa) upptratt talrikt pi minga lo- kaler (flera rapp.). Aven mflnga Xestia after var ovanligt talrika, och exempelvis cistligt fjallfly

(X. distensa) upptrAdde i stort antal i Jukkasjiirvi (flera rapp.). Arter som hcignordiskt fjiillfly

(Xestia Laetabilis) och arktiskt jordfly (X. spe- ciosa) flog mycket rikligt bide i Jukkasjlirvi och

i Hiirjedalen (flera rapp.). Aven hdgnordiskt

jordfly (X. alpicola) och rcidbrunt fiAllfly ^(X.

tecta) var mer eller mindre allmdnna frfln H2irje- dalen i ^scider till Piiltsa i norr (flera rapp.). Ex- empelvis var det massflygning av tecta pfl Halju varje kvtill 2O-26 ^jluJi, och under samma period samt kvzillarna darefter fylldes betena av specio- sa och alpicola ^(KJCS, KJKS, RYRS). Likasi var norskt fjallfly (Xestia lorezi) vanligare an

normalt i Abisko-Bjorklidentrakten (BZZS, FAZS, GUSS) och i Hiirjedalen fingades l6 st

vilket dr mer 6n nigonsin tidigare ^(KJCS, RYRS). Mdjligen kan frirskjutningen av szisong-

en i Hiirjedalen ha spelat in pi att si ^minga

Ent. Tidskr. 120 (1999)

Xestbr fingats eftersom flertalet flcig i augusti

di ^det iir avsevart m<irkare iin i juli och dlirftir lockas mer effektivt av fdllornas ljus. Dessutom var antalet mulna och m<irka niitter stcirre dn nor- malt p.g.a. alla blcita ligtryck som drog fcirbi. En annan art som var vanlig uttiver det normala var fj?illbjdrkmhtaren (Epirrita autumnata) som hade massupptrridande i Hiirjedalen under 1998.

Atminstone frfln Hamrafiiillet till Mittidalen var fjiillbjdrkskogen pfl mflnga stiillen helt kaleiten i juli, och gick man genom angripna skogspartier blev man snabbt nerkladdad med larver och lar- vexkrementer. Senast fjiillbjorkmataren hade massupptrtidande i detta omr6de var 1987.

I Hlirjedalen bromsades expansionen av nya arler troligen upp under 1998, och mflnga ny- etablerade arter upptrridde i mycket leigre antal dn under fciregiende 5r eller visade sig inte alls.

Exempelvis hade minga av de nyligen invand- rade arterna, t.ex. tvdrkantat vecklarfly (lpimor- phct subtusa), fldckat stamfly (Amphipoea _ocu- lea) och Dahls jordfly (Diarsia dahlii), mycket liigre populationer dn under 95-97. Andra nyss etablerade arter som ockragult rovfly ^(Cosmia

t

r ap

zi na),

tort tin g sfl y (Ap ame a mo no g ly p ha), potatisstamfly (Hydraecia micacea) och rrid- brunt jordfly (Diarsiabrunnea) sigs civerhuvud taget inte 1998 (KJCS, RYRS). De arter som vi-

sade sig fcir fcirsta gflngen var granvirvecklare (Acleris nigrilineana), fyrbandad feiltmeitare (Xanthorhoe quadrifasiata), brunbandad falt- mAtare (T he r a fi ^rmat a),

viiv fl u glik dagsvzirma-

re ^(Hemaris tityus), vitbrokigt slitterfly ^(Cal-

li.stege mi), maskrosllvfly (Hopolodrina blan-

da) och vackert nejlikfly (Hadena confusa) (KJCS, RYRS;jfr Palmqvist 1999). Intressant att notera dr att alla nya arter fcir Hiirjedalen, fcir- utom vackert nejlikfly, togs pfi Duvberget vid Sveg. Med stor sannolikhet zir irets nykomlingar arter som nfln Harjedalen frin siider och cister genom att de successivt kunnat flytta fram sina

positioner under de friregiende gynnsamma 6ren, snarare 6n att de under mycket gynnsam-

ma fcirhillanden kunnat ta stora utbrednings- spring (fr Ryrholm & Ohlsson 1997). Framti- den f6r utvisa vilka av ^{dessa som civerlevde}

19981 Anmiirkningsvdrt ar att det fcir ^fdrsta

gflngen visade sig fyra nejlikflyarter, violettrdtt nejlikfly ^(Hadena rivularis), vackert nejlikfly

Fjtillfjcirilar i Sverige 1998

(H. confusa), ftirvdxlat nejlikfly ^(H. capsincola och bligritt nejlikfly (H. caesia), under samma 6r. Uppgingen av dessa tillsammans med upp-

gingen av glimmalmdtaren (Eupithecia veno- sata) tyde.r pfl att arter knutna till nejlikarter i bergsbranterna har gynnats starkt av det gynn- samma vaidret under friregflende ^sdsonger (KJCS, RYRS).

Markus Franzdn och Henrik Jeansson tog ett mycket lovviirt initiativ genom aft ^Agna delar av szisongen 6t underscika fjiirilsfaunan pA kalkber- gen Aralibti och Sierkatjikkfl i Lu Padjelanta nationalpark. Med hjiilp av medel frin ^Maria

och Thure Palm minnesfond inventerades dessa

berg vars fjiirilsfauna tidigare har varit helt okiind. Flera mycket intressanta fjdrilsarter, ex- empelvis polarfldltmdtare (P syc hophora sabinii) och arkti sk piirlemorfj liri I ^(C I o

s

an a c hn r

c

a ;

se Fig. I ndsta uppslag) upptacktes, civriga in- tressanta fynd redovisas 6ven nedan . Delar av deras rapport finns pi Internet under adressen:

http://www.ng.hi k. se/-mf I I am/padjel anta. htm, dzir ziven ett antal bilder frin de bflda lokalerna kan beskflidas.

Inflridet av varmluft frfln sydost 6ver Norr- land medfrirde att ocksi sydliga migranter som

k6lmal (Plutella xylostella), amiral ^(Vanessa atalanta) och tistelfjiiril (Cynthia cardui) visade sig lite varstans i fjiillviirlden. ^Siirskilt tistelfjiiri- len visade sig pi minga platser civer hela fjiill-

veirlden trots att vddret var fdga liimpat fdr arter anpassade till medelhavsklimat.

Intressanta fynd och observationer

Stigmella dryadelLa, fjnllsippedviirgmal. To,

Nissuntjirro flera ex hivade p6 fjiillsippblom- mor 17.7 (LJRS. LTSS).

Nemophora amurensis, sibirisk antennmal. Se Svenssons rapport civer smifjdrilsfynd i detta nummer av ET.

Alloclemens ia me sospilella, vinbdrsbredvinge- mal. Se Svenssons rapport river smflfjtirilsfynd i detta nummer av ET.

D ahlic a cha r Lottae, tunnvingesdckspinnare. To, Abisko O 1 ex 21.6 (FAZS, JHES).

Bruandia norvegica, norsk sdckspinnare. To,

Jukkasjiirvi 1 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS)

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson

Fig l. En nykldckt hona av Clossiana chaiclea. Tre larver underforpuppning pdtrriffades av en slump vid Besses 9.7 (l 100 m 6 h) pd norua sidan Tornetruisk.

Foto Markus Franzdn.

A newly hatchedfemale of Clossiana chariclea, three

larvae were found on the north side of ^lake

Tbrnetrcisk.

Sterrhopterix fusca, hifig sickspinnare. To, Halju vid besriket hittades flera honsrickar vars avkomma mest liknar/asca men arttillhdrighe- ten tir fortfarande oklar. Om det handlar om den-

na art Ar det fcirsta fyndet i ^{Torne lappmark}

(KJCS, KJKS, RYRS).

Sterrhopterix standfussi, Standfuss szickspinna- re. To, Jukkasjiirvi 2 ex hflvade pi ca 5 meters hdjd 18.7, ytterligare ex sigs (LJRS, UISS).

Scardia tessulatella, punktsvampmal. Nb, Nak- kajiirvi I ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind).

Triaxome ra fulv ^imitre lla, ^rddhuvad svampmal.

To, Nissuntjirro 1600 m.ci.h. I ex 17.7 (LJRS,

IjISS). Man kan undra vad denna lilla svamp-

mal gjorde uppe pe Nissuntjflrro, kanske en mycket extrem form av hilltopping _{Qfr Jodis} putata)?

Lypusa maurella, hedsiickspinnare. To, 1,5 mil SV Karesuando 1 ex 12.7 (LJRS, LNHS, LISS,

F. Lind). Arten 2ir uppenbarligen mycket utbredd

i norr.

Tinagma dryadis, _fi iillsippeskiickmal. To, Piilt- san S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS).

R hi g o gno s tis kuus amo ens is, nordli g senapsmal.

To, Pziltsan I ex 29.6 (EQTS, PGAS); Nb, Seskarci I ex21.6.(BJOS, WCMS).

Rhigognostis senilella, gra senapsmal. To,

Bjdrkliden flera ex pfl husvriggar 27.6.

Nissunsnflkke 2 ex 28.6. (BJOS, CHAS,

Ent. Tidskr. 120 (1999) WCMS), Kiirkevagge I ex l4.l ^(LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind).

Agonopte rix broennoeensis, fjiillsklireplattmal.

An Ramsele I ex22.8-13.9 (AEPS, ATTS).

Depressaria leucocephala, ljusbrcistad gribo- plattmal. Nb, Kalix, Frevisciren larvangrepp pA grilbo (Artemisia vulgaris) den'7 .7 .2 ex kliicktes en minad senare (SVNS).

Elac hi s ta v ons c hant 7i, kustgrdsminerarmal. Nb, Kalix, Frevisciren nigra ex 7.7 (SVNS).

Elachista subalbidella, gul grdsminerarmal. To, Nissunjflkk 2 ex 17.7 (LJRS, LISS).

Biselachista kebneella, Kebnegrdsminerarmal.

To, Abisko lex. hivad ^ph Luzula 30.6 (BJOS,

wcMS).

B

e lac hi sta ab is ko e lla, Abi skogrdsminerarmal.

To, Abisko flera ex hflvade pi Luzula 30.6.

C oleophora svens soni, kilstreckad fjiillsiickmal.

To, Pdltsan S-SV-sluttning I ex 30.6 (EQTS, PGAS).

Coleophora paeltsaella, Pliltsaslickmal. To, Piiltsan S-SV-sluttning 800-1000 m.6.h. skrap- hivades 4 ex30.6 (EQTS, PGAS) ^(se Palmqvist

& Hellberg i detta nummer av ET).

Aristotelia heliacella, {Zillsippfilosofmal. ^To, Kdrkevagge 1 ex 15.7 (LJRS, LTSS). Lu, Aral6-

bti I ex 16-22.7 (FAZS, JHES).

P ty c e ra p e t as it i s, fj iill skrfl pm al. To, Jukkasj iirv i 1ex9.l (SVNS).

Gnorimoschema valesiella, tirOgd smistdvmal.

Se Svenssons rapport 6ver smifjdrilsfynd i detta nummer av ET.

Gnorimoschema herbichi, grflnad smistdvmal.

Se Svenssons rapport civer smifjiirilsfynd i detta nummer av ET. (fr Fig. 2)

Gnorimoschema nordlandicolella, nordlig smistdvmal. Se Svenssons rapport civer smifjii- rilsfynd i detta nummer av ET. (fr ^Fig. 2) Acleris arcticana, arktisk virvecklare. Mycket larver pi lappvide (Salix lapponum) vid Halju i slutet av juli. Fjiirilarna kliickte i slutet av augus- ti (KJCS, KJKS, RYRS). Troligen [r arten oftast mycket allmzin i fjiillviirlden, men fdrbisedd pi

grund av att den flyger utanfdr den giingse szi- songen.

T rac hy

m a ^{v u} ln e rat ana, fj iil

skZirepraktveckla- re. Lu, Aralibti mer dn lO ex 16-22.7 (FAZS, JHES).

Ae the s cn ic ana, tistelblomvecklare. Nb, Ken gis

Ent. Tidskr. 120 (1999) Fjrillfjiirilar i Sverige 1998

Fig 2. Sanddyner vid Ptiltsastugan lokal fdr bl.a. grdnad smdstiivmal (Gnorimoschema herbichi), nordlig smd- stiivmal (G. nordlandicolella) och grdgul grtisfiiiril (Oeneis bore). Foto Gdran Palmqvist.

Sand dunes in the vicinity of Piiltsastugan in the extreme north of Sl,z,)eden. This is the habitat for ^{e.g. Gnorimo-}

schema herbichi, G. nordlandicolella and Oeneis bore.

I ex l2.l ^(LJRS, LISS)

A et he s trian ^g ulana,strandveronikeblomveckla- re. Allmdnt frirekommande Nb, Kengis 25.6 (BJOS, WCMS) samt aven 12.7 (LJRS, LTSS), Seskarri talrik 21.6 (BJOS, WCMS), Hedendset flera ex 26.6 (BJOS, WCMS); Lu, Aralflbti mer rin l0 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki 3 ex 22-27.1 (FAZS, JHES). Detta dr det fcirsta fynden av strandveronikeblomvecklaren i Lule lappmark.

Det tycks som arten friljer viirdviixten strandve- ronika (Veronica longifolia) riverallt ddr denna upptreider. Tillsammans med Stenoptilia ve roni- cde strandveronikefjiidermottet utg0r triangula- na ofta successiva karaktzirsarter pi ^{de lokaler}

v zirdvdxten fcirekommer.

C oc hly dia

ub ro

ana, hal vrosa gullrisvecklare.

Nb, Kengis 1 ex 12.7 och Pajala camping I ex 12.7 (UrSS).

Sparganothis praecana, !iill6ngpalpvecklare.

Lu, Aralflbti 1 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki 2 ex 22-21.7 (FAZS, JHES).

Olethreutes boisduvaliana, blybandbrokveck- lare. Nb, Atrask riklig ftirekomst pi slfltterdngen

diir bokstavsmottet (se nedan) flyger 8.7 (SVNS) och 9.7 (EQTS, PGAS). Fjiirilen flrig endast deir det vdxte ormrot (Polygonum vivi- parum) som alltsi 6r trolig vdrdvrixt (SVNS).

Detta mycket glZidjande fynd iir det forsta av arten i Sverige sedan 1960, och m6jligen finns hdr den enda kvarvarande populationen i landet.

Lokalen zir en sydsluttande dngsmark som mark- dgaren, Ulf Ohlund, slflr varje ir f6r att zingen skall bevara sin ursprungliga karaktdr. Detta ar ett mycket gott exempel pi att l6ng kontinuitet och regelbunden hdvd mdjliggdr dverlevnad fcir arter som i rivrigt fcirsvinner niir landskapet ut- armas.

Ole t hre ute s ^no ricana, fj?illsippebrokvecklare.

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson

To, Pdltsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS).

Lu, Aralibti 4 ex 16-22.1 samt SierkatjAkki 4 ex 22-27.7 (FAZS, JHES).

Olethreutes hyperboreana, nordlig barrskogs- brokvecklare. Lu, Aralflbti I ex 16-22.7 (FAZS, JHES).

Ancylis paludana, sumpvialsikelvecklare. Nb.

Frevisciren I ex 23.6 (BJOS, WCMS), Mdrtin

ex24.6 (EQTS, PGAS), Kalix, Stordn I ex25.6 (BJOS, WCMS). Arten verkar mdjligen kunna fcirekomma ldngs hela kusen mellan Lulei och Haparanda.

E p ib

ema

c utu

ana, stcirre tistel

tj zilkvecklare.

Nb, Kengis flera ex 12.7 (LJRS, _LTSS).

E p

b

ma s imp lon i ana, fj 2illstj iilkv eckl are. Lu, Aralibtfl mer hn 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjek-

ki 5 ex 22-21.1 (FAZS, JHES).

Cydia orobana, vickerzirtvecklare. Nb, Kengis I ex 12.7 (LJRS, UISS).

Cydia aureolana, fjallv edelvecklare. To, Piiltsan S-SV-sluttning 30.6 (EQTS, PGAS), Nissuntjflr- ro, I ex. hivat i ^{rasbrant 29.6. pit} ca ll00 ^m

(BJOS, WCMS). Lu, Aralflbtfi mellan 50 och 100 ex 16-22;7 samt Sierkatjikkfl mer dn l0 ex 22-21.1 (FAZS, JHES).

Synanthedon scoliaeformis, dolkstekellik glas- vinge. To, Halju en mycket stadig hona fingades med hjiilp av en keps 26.7 nar hon skulle ldgga agg pi en fjiillbjcirk. Vid ndrmare kontroll efter bytets nedliiggande av treiden runt omkring visa- de det sig att flera av trtiden hyste goda fcirekom-

ster av scoliaeformis-larver (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Mittfldalen I ex pi feromon 1.7 (RYRS), 2 expirferomon 9.7 GBOS, ^TSSS).

Synant he don p o la ri s, htignordisk glasvinge. To,

Halju I hona som lade iigg pi lappvide (Saftx lapponum) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS); ^Hr, Bruksvallarna - Mittidalen _, totalt26 ex pi fero- mon 30.6-8.7 (RYRS, TBOS, TSSS) samt Bruk- svallarna 20 ex pi feromon 13.7 (Barry _Goater).

Epermenia falcifurmis, rcidgul striittemal. ^Se Svenssons rappoft civer smifjdrilsfynd i ^detta

nummer av ET.

Platyptilia tesseradactyla, kattfotfiddermott.

To, Halju 1 ensamt ex hittades flygandes uppe pfl fjiillheden 20.7 runt nigra fcirkrympta smi plantor av kattfot (Antennaria dioica) (KJCS, KJKS, RYRS).

Stenopt

lia is landicus, tuvbriickefjiidermott. To,

Ent. Tidskr. 120 (1999) Kdrkevagge I ex l4.l och Nissunjikk I ex 17.7 (LJRS, LISS).

Polopeustis altensis, blflgritt fjiillmott. Lu, Sier-

katj8kki mer dn lO ex 22-27.1 (FAZS, JHES).

Det blflgri fiiillmottet ^ar en art som flertalet sam- lare triiffar pi i Abiskotrakten eller pi Pdltsan, men i civrigt hittas den relativt siillan.

Catasia marginea, guldfransmott. To, Karesu- ando I ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Arali- bti mer dn l0 ex 16-22.7 (FAZS, _JHES).

Myelopsis tetricella, hedmott. To Pessinki ca l0 ex 20-30.7 (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duberget 30.5-29.6 (KJCS, RYRS).

As

a ra ^{t e} re b re lla, granfrdmott. To, Jukkasj iirvi I ex 18.7 (LJRS, LISS).

Crambus hamella, spetsgrasmott. Lu, Aralibti

mer dn l0 ex 16-22.7 (FAZS, JHES).

Crambus perlella, sllvervitt grasmott. To, Halju hittades vid flera tillfiillen flygande pi och runt jiittemyrstackar, men syntes aldrig nflgon annan-

stans (KJCS, KJKS, RYRS).

Metaxmeste schrankiana, lapphedflymott. To,

Pdltsan S-SV-sluttning massflygning 30.6

(EQTS, PGAS) och Kdrkevagge I ex ^14.7

(LJRS, LISS).

Pyrausta po rp hy ralis, porfyrljusmott. To, Mas- ugnsbyn minga ex 8.7 ^(EQTS, PGAS). Hr, Bruksvallarna I ex 1.7 (RYRS).

Loxostege ephippialis, fjiilliingsljusmott. Lu, Sierkatjikki 5 ex 22-27 .7 (FAZS, _JHES).

Diasemia reticularis, bokstavsmott. Nb, Atrask riven i flr rikligt fdrekommande 8.7 (SVNS) och

9.7 (EQTS, PGAS). Se eiven under blyband- brokvecklaren ovan.

Pyrgus andromedae, blomvisslare. To, Njulla

8.7 (LKHS);Jiebrenjikk I ex 10.7 och Bj6rkli- den, kratersjciarna 3 ex 1l.l ^{(BZZS, FAZS,}

GUSS); Kdrkevagge I ex 15.7 (LJRS, LTSS).

Lu, Aralibt6 ca 10 ex 16-22.7 samt Sierkatjikki

5 ex 22-27 .1 (FAZS, _JHES).

Carte roc ep halus ^silv icolus, svartfl iickig ^glans- smygare. Nb, Kengis I hona 13.7 ^(LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind).

Carterocephalus palaemon, gulfliickig glans- smygare. Lu, N Jokkmokk I ex 6.7 (LNHS). Hr, Vemdalen I ex 10.7 (ReineAndersson).

Colias nastes, grcingul h6fjaril. Vanlig i To, Abi-

sko-omridet ^2'7 .6-13.7 (flera rapp.); Pdltsastu-

gan nflgra ex 30.6 (EQTS, PGAS). Lu, Sier-

Ent. Tidskr. 120 (1999)

katjikkfl mer dn lO ex22-21.1 (FAZS, _JHES).

Colias hecla, rodgu'l hrif,iiril. To, N Tornetrdsk ca20 ex l0-11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Lulle- hacomr flera ex 13.7 (JCAS); Keirkevagge 2-3

ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS, JHES, LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind). Lu, Aralibti allmiin l6- 22.7 samt Sierkadikki 3 ex 22-27.7 (FAZS, JHES).

Vanessa atalanta, amiral. To, Masugnsbyn I ex 27.6 (EQTS, PGAS). Lu, Aralibti I ex 16-22.1 (FAZS, _JHES).

Cynthia cardui, tistelfjaril. Spridda ex rapporte- rade27.6-8.1 i Torne lappmark frin Kiruna i s6- der till Kummavuopio i norr (flera rapp.). Lu,

Aralibti 3 ex 16-22.7 samt Sierkatjikkfl I ^ex

22-21.1 (FAZS, JHES).

C lo

iana polaris, hdgnordisk piirlemorfjiiril.

To, Lullehacomr 5 ex 13.7 (JCAS).

C lo s s iana c har ic le a, arktisk pdrlemorfj dril. To, Besses I 100 m.6.h. pitriiffades 9.7 tre larver un- der forpuppning fiista pi kantljung (Cassiope te-

tragona). Fjiirilarna kldcktes 23.7 ^(FAZS,

JHES). Lu, Sierkatjikki. ^100-tals ex 23-27.7.

Arten fltig inom ett mycket begrdnsat omride pi

bergets nordostsida pi ca 1200 m.ci.h. Fjiirilarna upptradde som talrikast i utkanten av stora sn<i-

flilt diir vegetationen var mycket sparsam. Kant- ljung (Cassiope tetragona) som har angetts som viirdviixt fcir arten (Henrikssen 1982) frirekom inom det omride som mest frekventerades av fj iirilarna (FAZS, JHES).

C lo

s iana tho re, grhkantad pdrlemorfj iiri l. To, Jiebrenjflkk I ex I1.7 (BZZS, FAZS, GUSS).

Clossiana frigga, ^Friggas piirlemorfjiiril. To, Nikkaloukta enstaka ex 8.7 (LNHS, _{F. Lind);}

Krokvik-Jiinkrinalusta ca l0 ex 7.7 ^(FAZS, HEYS), Krokvik 4 ex 8.7 (AAUS), Halju 1 ri- sigt ex 22.1 (KJCS, KJKS, RYRS); Lu, Jokk- mokk 5 ex 6.'7; Pi, N Arvidsjaur, Sleng flera ex 5.7 (LNHS);An, Ate t ex24.6 (EQTS, PGAS);

Dr, Idre, Nipfjallet I ex 1.7;

Clossiana improba, dvtirgpdrlemorfjaril. To, Njulla ca 30 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och

rikligt frirekommande 19.7 (LNHS, F. Lind);

Lullehacorru I ex 13.1 (JCAS).

Euphydryas iduna, lapsk niitfjiiril. Hade ett osedvanligt gott flyger minadsskiftet juni-juli i To, Abisko-omrfldet (flera rapp.). Ocksi allmiint fcirekommande pi nor:ra sidan av Tornetriisk l0-

Fjrillfjtirilar i Sverige 1998

ll.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Pdltsan nigra ex 29-30.6 (EQTS, PGAS); Besses 1000 m.<i.h.

ex 9.7 (FAZS, JHES); Njulla 900 m.ci.h. nigra ex 9.7 (LNHS, F. Lind); Borrascohkka 850 m.<i.h. 3 ex 13.7 (JCAS).

Oeneis norna, gulbrun griisfjiiril. To, Abisko I ex 4.7 (AAUS); Piiltsastugan ca l0 ex 29.6

(EQTS, PGAS); Vittangi I ex 8.7 (EQTS, PGAS); NO Svappavaara enstaka ex ^8.7

(LNHS, F. Lind). Lu, Jokkmokk 3 ex6.7 (FAZS, HEYS); N. Jokkmokk riklig 6.7 (LNHS); Aral8- bti mer dn l0 ex 16-22.7 (FAZS, _JHES).

Oeneis bore, grirgll griisfjiiril. To, Piiltsastugan 7 ex 30.6 (EQTS, PGAS); Abisko, Paddus 9.7 (LKHS).

Erebia embla, gulringad griisfjiiril. Nb, Pajala

nigra ex 27.6 och To, Vittangi flera ex 8.7 (EQTS, PGAS);Lu, Jokkmokk 5 ex6.l ^(FAZS,

HEYS); To, NO Svappavaara riklig 8.7 (LNHS, F. Lind); Nb, Kengis I ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind).

Erebia disa, Disas griisfjlril. To, Nikkaloukta 4

ex 28.6 och Abisko O 3 ex samma datum (FAZS, JHES); Karesuando, Kaarevaara allmdn 28.6 (EQTS, PGAS); Krokvik 3 ex l.l ^(FAZS,

HEYS).

Lycaena helle, violett guldvinge. Se dven Palm- qvists rapport civer storfjiirilsfynd i detta num- mer av ET.

Albulina orbitulus, fjiillvickerblivinge. Hr, Bruksvallarna 5 ex 1.7 (RYRS, TBOS, TSSS);

Bruksvallarna ca 2O ex 28.7 (FAZS, _JHES).

Argiades glandon, hdgnordisk blivinge. To, Jie-

brenjikk ca l0 ex 10.7 och Bjcirkliden, krater- sjtiarna I ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu,

Aralibti allmdn 16-22.1 samt Sierkadikki 3 ex 22-21.1 (FAZS, JHES).

J o dis p ut at a, blibzirslundmdtare. To, Nissun _d ir-

ro 1300 m.ri.h. I ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS).

Annu en liten fjiiril som tycks ha fdrvirrat sig upp i fjiillviirlden (fr Triaxomera fulvimitrella).

Xanthorhoe abrasaria, lapsk fiiltmiitare. To,

Abisko 1 ex 6.7 (AAUS), 7-8.7 (LKHS) och 5 ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Nakkajiirvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjtirvi ca

1

0 ex 14.7 (BZZS,FAZS, GUSS); utbredd i Pes-

sinki och runt Halju 20-31.7 , eftersom det var i

slutet av flygperioden sflgs lika minga honor

som hanar vilket annars dr ovanligt hos denna

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson ATt (KJCS, KJKS, RYRS).

Entephria polata, hrignordisk fiiltmdtare. To, Kiirkevagge 14-15.7 nigra ex och Lapporten 4 ex 17.7 (LJRS); observerad To, Njulla 19.7;Ll,

Padjelanta, Arasloukta och Mulka 3.8 (LNHS, F.

Lind). Lu, Aralibti I ex 16-22.7 samt Sier-

katjikkfl ca 50-100 ex22-27.7 ^(FAZS, JHES).

Entephria byssata, sidengldnsande ftiltmiitare.

To, Njulla I ex 13.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och 2 ex 19.7 (LNHS, F. Lind); Klirkevagge nflgra ex 14-15.1 (LJRS). Lu, Sierkatjikkfi fltig i hund- ratal22-27 .l ^(FAZS, JHES).

Entephria nobiliaria, gribli fliltm[tare. ^To, Abiskojikk 5 ex ll.7 (BZZS, FAZS, GUSS);

Krirkevagge 14.'l mer an 200 ex (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Nissunjikk I ex ^{17.7 (LJRS,} nSS). Lu, Aralibti > 500 ex 16-22.7 samt Sier-

katjakki 5 ex 22-27.7. Arten hade en anmuirk- ningsvdrt individrik frirekomst i branterna vid AralSbt6 diir hundratals fjiirilar svlrmade varje kvall ^(FAZS, JHES).

Chloroclysta infuscata, olivgri ftiltmdtare. To, Jukkasjiirvi 3 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS) och drygt 100 ex 18.7 (LJRS, UISS).

Thera serraria, finsk fdltmdtare. To, Nakkajiirvi 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind); Jukkasjiirvi ca 50 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS), ytterligare nigra ex 16.7 (Fred Ockruck), vanlig vid Halju 20-31.1 (KJKS, KJCS, RYRS).

Colosty gia turbata, mdrkbrdmad fdltmzitare. To,

Kiruna 7 ex 28.6 (FAZS, JHES), 3 ex ^1.7 (AAUS) och 6.7 rikligt frirekommande (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind).

Coenocalpe lapidata, stenmetare. Nb, ^Kengis

en larv 12.7 (LJRS). Fjiirilen kliicktes i aug.

Psychophora sabinii, polarfiiltmzitare. To,

Nissuntjirro 1200 m.o.h. 5 ex ^(BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkatjflkki I ex 22-21.1. Fjiirilen hittades pfl Sierkatj6kkfl:s topparti pi ca 1300 m O h (FAZS, JHES). Denna art som hiller till ⁱ

fjiilltopparnas "stenravel" iir endast krind frin ett

fital lokaler, mdjligen rir detta fynd det sydligas- te i landet.

Pe r i zo ma mino rat a, _fi lil

iingsmiitare. To, Abi sko 3 ex 6.7 (LKHS); Bjcirkliden, kratersjoarna 5 ex 13.1 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Aralflbti hund- ratals ex 16-22.7 samt Sierkadikkfl 5 ex 22-21.7 (FAZS, JHES).

Eupit he c ia analo ga, mindre grankottmdtare. To,

Ent. Tidskr. 120 (1999)

Nakkajiirvi 1 ex 13.7 (LJRS, LNHS, LTSS, F.

Lind).

Eupithecia pygmaeata, dviirgmalmdtare. To, Masugnsbyn 5 ex 8.7 (EQTS, PGAS); Nb, Paj- ala camping I ex 12.7 (LISS).

Eupithecia venosata, glimmalmzitare. Hr, Fu- ndsberget 6 ex ^{1.7-23.8 samt} Tiinndalen, Skarvruet I ex ^31.5-30.6 och 5 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS). Arten tycks dven i 6r haft en god population i Hdrjedalens bergsbranter (iimftir iiven med nejlikflyna).

Eupithecia ortoioto, paddbtirsmalmdtare. An Ramsele I ^ex 3-15.7 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg,

Duvberget 1 ex 29.6 - ^{24.8, Tdnndalen,}

Skarvruet I ex 31.5-30.6 (KJCS, RYRS).

Eupithe c ia virgaureata, gullrismalmdtare. To, Jukkasjiirvi vanlig 2l 2l .6 (BJOS, WCMS _), I ex 29.6 (AAUS).

Acasis appensata, trolldruvelobmdtare. Nb, Kengis bruk l0 honor 26.6 (EQTS, PGAS).

Ly c ia p omona ria, iipplev intermAtare. To, Nikka- loukta 2 larver 8.7 (LJRS, IjISS), Halju I para- siterad larv hittad 24.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

Lycia lapponaria, lapsk vintermzitare. To, Piilt- sastugan 4 honor 29.6 (EQTS, PGAS), Halju I

parasiterad larv hittad 29.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

Alcis jubata, skdgglavmeitare. An Ramsele 2 ex 16.7-21.8 (AEPS, ATTS); Hr, Sveg, Duvberget 2 ex29.6 - ^{24.8 (KJCS, RYRS).}

Cosmotriche lunigera, fjdllspinnare. To Halju I

hona fflngades cakl 22 den20.7 ndr den var pi

vag att lagga agg pi en ca 5 meter h<ig tall i triid- grrinsen (KJCS, KJKS, RYRS).

Setina irrorella, stor borstspinnare. An Ramsele

I ex 16.1-21.8 (AEPS, ATTS).

Para rc

a lap ^p onic a,

apsk igel kottspinnare. To, Abisko 5.7 (LKHS); Jdnkzinalusta 3 ex 7.7 och

Krokvik I ex samma datum (FAZS, HEYS);

Nikkaloukta I hona 8.7 (LNHS, F. Lind).

Acerbia alpina, nordisk igelkottspinnare. To,

Nissuntjirro 30 kokonger 26.6 (FAZS, JHES);

28.6 ca 40 kokonger vartr 2 hanar och 2 honor kldcktes redan de ndrmaste dagarna (BJOS,

svNS, wcMS, AcHs); 30.6-3.7 eft 30-ral ko-

konger (LKHS). Det insamlade materialet inne-

hrill ett tiotal friska puppor som klzicktes efter-

hand. Flertalet kokonger i civrigt var antingen

redan klzickta, upphackade av figlar, sonder-

Ent. Tidskr. 120 (1999)

trampade av renar eller innehcill drida larver.

Kokongerna pitrliffades pi spridda, men starkt begrhnsade fdrekomstytor 1000-1200 m.ri.h.

och var fiista pi eller invid smi eller medelstora stenar. En parad hona fick liigga iigg och siirskilt uppmdrksammades det di att inga flygfcirscik

gi ordes mel lan iiggl tiggn in garn a. Honan f<irflyt- tade sig endast krypande, vilket skulle kunna frirklara varfcir kokongerna pitraffas p5 begr6n- sade ytor. Endast tre veixtslag noterades i nrirhe- ten av kokongerna: kantljung ^(Cassiope teta- gona),ligvuxet glest grd.s (Poa spp.) och dviirg- vide (Salr-r herbacea). Senare kliickta larver frin

ndmnda iigglZiggning hade ett ljusskyggt uppffA- dande och at pa sitt foder frin undersidan. Inga kokonger hittades i omrflden med endast kant- ljung - larvernas behov och beteende pekar hdr- vid mot dvdrgvide som trolig vdrdveixt for alpi- na-poulationen pfl Nissuntjino (LKHS).

Som kuriositet kan ndmnas att en nyklzickt hona lockade till sig tre exemplar av Perizoma mino- rata pi myrmark vid Abisko (LKHS). Se riven Palmqvists rapport 6ver storfjiirilsfynd i ^detta

nummer av ET.

Grammia qvenseli, alpigelkottspinnare.To, Abi- sko, Paddus 9.7 (LKHS).

H o loarctia fridolini, ^{To, Ni} ssuntjflrro, 1 puppa

29.6 som kkicktes efter en vecka ^(BJOS, wcMS).

Sy n g rap ha dias ema, lapskt metal lfl y. Hr, Trinn- dalen, Skarvruet 3 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS).

Detta var troligen det "szimsta" iret sedan 1988- 89 dfl effekterna av katastrofiret 1987 fortfaran- de miirkes pi diasema. Troligen har kombinatio- nen av frirra htistens, denna virs och sommarens kylslagna vdder slagit hflrt mot larvpopulatio- nen.

Stngrapha parilis, hdgnordiskt metallfly. Vid feromonlockning observerades 1 ex 12.7 pimyr 1,5 mil SV To, Karesuando (LJRS, LNHS, LTSS, F. Lind) samt flera ex vid Nikkaloukta 18.7 (LJRS, LISS), Halju I hona som lade iigg pi dviirgbjork (BetuLa nana) 22.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

CaLoplus ia hochenwarthl, fjiillmetallfl y. To, Ka- resuando J -12.7 konstaterades en riklig flygning (BZZS, EQTS, FAZS, GUSS, LJRS, LNHS, LTSS, PGAS). Fjiirilarna flcig snabbt, rakt och

ligt ca 50 cm-l m river marken bide i solsken

Fjdllfjiirilar i Sverige 1998 och dfl det var molnigt. En hane fdljdes under en 20-minutersperiod pfl fdrmiddagen. Under den- na tid besdktes ca25 olika blommor, bl.a. rrille- ka (Achillea millefolium), strandveronik a (Ve ro-

nica longifolia), flkerbiir (Rubus arcticus) och

bligull (Polemonium sp.). Blombesciken var ganska korta (2-7 s) utom vid bescik av bligull (10-30 _s). Vid vila gdmde fjiirilen sig pifallande ofta djupt nere i vegetationen, ocksfl di solen sken. Den var di mycket oriidd och svir att stdta upp. Ett beteende som kan grira arten latt att fdr- bise pi lokaler diir den inte fcirekommer rikligt.

Det studerade exemplaret hrill sig inom ett be- gransat omride ca 20 m x 20 m och nigon ten- dens till ldngre flygstriickor noterades ej ens niir det blev skrdmt (LJRS). _Dessutom vid N. Torne- triisk, Bessenjokki 5 ex 9-10.7 (BZZS, FAZS, GUSS).

Apamea maillardi, fjiilliingsfly. To Halju I ^ex

27 .7 och I ex 29.1, bida pi bete (ISCS, KJKS, RYRS). Denna art som i Finland betraktas som sdllsynt hittas mycket siillan norr om polcirkeln.

Mesoligia literosa,strandzingsfly. An Ramsele

ex 22.8-

3.9 (AEPS, ATTS).

Athetis lepi gone, gribrunt kiirriingsfl y. Massfci- rekomst iNb. Frevis<iren22-23.6. Vid en kiind lokal pi Seskarti dagen innan kunde inte ett enda ex. observeras (BJOS, WCMS), B6tskiirsnris rik flygning 25.6 aven puppor hittades under breidor och grenar pi sandstranden (EQTS, _PGAS).

Hillia lris, nordiskt pilfly. Hr, Tiinndalen, Skarvruet ca 20 ex 31.6-23.8 (KJCS, RYRS).

Troligen hade arten just brirjat flyga p.g.a. den kalla sommaren ndr fdllorna plockades in vilket mrijligen fcirklarar den, i relation till ^fdregiende tvi irs siffror. l6ga numerriren.

Symp.istis funebris, syartbandat hedfly. To, Abi-

sko O I ex 21.6 (FAZS, JHES); Hr Messlingen flera ex 14-17 .7 flygandes i glimtar av solsken i anslutning till sncilegor (Barry Goater).

Sympistis lapponica, lapskt hedfly. ^To, Nissuntjino 1 ex 28.6 (FAZS, JHES); Bjdrkli- den7.7 (LKHS);Jiebrencorru 1 ex 8.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Kiirkevagge 6 ex l4-15.7 (LJRS,

LNHS, LTSS, F. Lind); Lapporten I ex l7.l

(LJRS).

Sympistis zetterstedti, Zetterstedts hedfly. To,

Njulla 8.7 (LKHS) samt ytterligare I ex samma

dag (Fred Ockruck). Lu, Aralibti ca 50-100 ex

Nils Ryrholm & Anders Ohlsson

16-22.7 samt Sierkatjikki mer dn l0 ex 22-27.1 (FAZS, _JHES).

Anarta cordigera, vitfluickat hedfly. To, Priltsa- stugan I ex29.6 (EQTS, PGAS).

Anartomima secedens, Bohemans hedfly. To, Abisko 29.6 och 4.7 (LKHS); Jukkasjiirvi 1 ex 7.1 (FAZS, HEYS); flera ex 12.7 (BZZS, FAZS, GUSS); I nykliickt hona 18.7 (LJRS, nSS).

H ad a

e u c o cy c

a, D ov refjtillfl y. Lu, Aralibti re-

lativt allmiin ^(10-50 ex) i ^{branterna 16-22.7}

(FAZS, JHES).

Hada staudingeri, hcignordiskt hedfly. To, Bj<irkliden, kratersjriarna 3 ex9.l och 5 ex 14.7 (BZZS, FAZS, GUSS). Lu, Sierkadflkki mer 6n

l0 ex 22-27.7. Arten fltig endast inom samma

omride som den arktiska piirlemorfjiirilen (FAZS, JHES).

Hada skraelingia, lappflallfly. To, Jukkasjiirvi flera ex 12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); I hona 18.7 (LJRS, nSS), I ex ll.7 samt 2 ex 18.7 (Fred Ockruck).

Polia richardsoni, Richardsons hedfly. ^To, Nissuntjirro 30.6 (LKHS) och I ex 17.7 (LJRS, LTSS); Jiebrenjflkk 2-3 ex9.7 och Njulla I hona (BZZS, FAZS, GUSS); Kiirkevagge ett par ob- servationer 14.7 (LJRS); Njulla I hona 19.7 (LNHS, F. Lind). Lu, Sierkadikki mer zin 10 ex 22-27 .1 . Aven denna art fl69 endast inom sam- ma omrflde som den arktiska piirlemorfjiirilen (FAZS, JHES).

Polia lamuta, sibiriskt lundfly. To, Jukkasjlirvi flera ex ^12-14.7 (BZZS, FAZS, GUSS); 2 ex

18.7 (LJRS, LISS).

Xestia quieta, spensligt hedfly. To, Lapporten 2

ex 17.7 (LJRS).

Xestia lyngei, fjAllhedfly. Vanlig pi NissuntjArro och Njulla 30.6-19.7 (flera rapp.).

Xestia rhaetica, rhdtiskt fjallfly. To Halju, arten visade sig fcirvinansvzirt nog finnas vid Halju, detta rir troligen den enda krinda populationen som fdrekommer norr om polcirkeln. Mellan 23

och 30.7 fingades ca 20 exemplar (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Skarvruet, Fundsberget och Duvberget relativt vanlig i ^{augusti (KJKS,}

RYRS);Dr, Styggforsen, I ex 2O.7 (Barry Goa- ter & Fred Ockruck); 4 ex28.7 (FAZS, JHES).

Xestia sincera, barrskogsfjhllfly. Hr, Sveg, Duv- berget, 2 ex 30.6-24.8 (KJKS, RYRS); Dr, Styggforsen 3 ex 4.7 (FAZS, HEYS).

Ent. Tidskr. ^l2O (1999) Xestia gelida, Meves fjAllfly. To, Jukkasjdrvi re- lativt vanlig 6.7-18.7 (flera rapp.), Halju enstaka slitna exemplar flog fortfarande 20-26.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

Xestia borealls, nordiskt jordfly. _To, Jukkasjiirvi enstaka ex 6.7 ^(LNHS); 4 ex 7.7 ^(FAZS, HEYS); I ex 8.7 (AAUS); 2 ex 12.7 och 3 ex

t4;7 (BZZS, FAZS, GUSS), I ex 18.7 (Fred Ockruck); Halju enstaka exemplar flog fortfa- rande 20.1 dessutom f6ngades en mycket sliten hona26.7 (KJCS, KJKS, RYRS).

Xe

tia lae tabi lls, hcignordiskt fj iillfl y. Massfl yg- ning noterades To, Jukkasjiirvi 13-14.1 och 18.7 (flera rapp.), forekom dven vid Halfu 20-29.7 (KJCS, KJKS, RYRS). Hr, Funrisberget allmein i slutet avjuli-augusti, dessutom i Sveg, Duvber- get 3 ex 30.6-24.8, arten har endast vid enstaka

tillfiillen visat sig pi Duvberget (KJKS, RYRS).

Xestia distensa, tistligt fjallfly. Aven denna art

fl6g rikligt pi samma lokal och vid samma tid som foregiende art (flera rapp.). Anmhrknings- vdrt var att denna art inte tycks fdrekomma vid Halju trots att skogarna ser mycket liimpliga ut (KJCS, KJKS, RYRS); Hr, Sveg, Duvberget 5

ex 30.6-24.8, arten har aldrig visat sig p6 Duv- berget tidigare! Att ddma av fjiirilarnas utseende har alla flugit relativt l6ngt innan de gfltt i fiillan vilken troligen indikerar att den egentliga bioto- pen inte finns i niirheten (KJKS, RYRS).

Xestia lorezi, norskt fjiillfly. To, JiebrenjSkk I ex 9.7 och Bjdrkliden ca 50 ex 11.7 (BZZS, FAZS, GUSS); Krirkevagge nflgra ex 14.7 (LJRS); Lu, Padjelanta, Pflrkas 800 m.6.h. t hona aktivt fly- gande i ^solsken vid l6-tiden 3.8 (LNHS, ^F.

Lind). Lu, AralAbt6 2 ex 16-22.1 (FAZS, JHES);

Hr, Tdnndalen, Skarvruet l5 ex 31.6-23.8, Fu- ndsberget 1 ex 1.7-23.8 (KJCS, RYRS).

Xestia atrata, Haralds fjallfly. Se iiven Palm- qvists rapport river storfjhrilsfynd i detta num- mer av ET.

Tack

Ett varmt tack till alla rapportdrer som mtijliggiort

denna sammanstiillning. Det Ar mycket gliidjande att

se att intresset fcir norra delen av Sverige tycks ha

cikat undre senare ir!

Ent. Tidskr. l2O (1999)

Rapportiirer

AAUS = Anders Amandusson, AEPS = ^{Peder An-}

drdn, ATTS = Ulla Britt Andrdn, BJOS = ^{Jan OIov} Bjtirklund, BZZS = Per-Eric Betzholtz, EQTS = H6- kan Elmquist, FAZS = Markus Franzdn, FPLS= ^Per Frederiksen, GUSS = ^Bertil Gunnarsson, HEYS ₌ Benny Henriksson, JCAS ₌ Anders Jacobsson, JHES

= Henrik Jeansson, LJRS ₌ Jesper Lind, KJCS = ^Clas Kiillander, KJKS = ^Karl Kiillander, LKHS = ^Hans

Lindmark, LNHS = Henrik Lind, LTSS = Mats Lin- deborg, PGAS _{= Gciran} Palmqvist, RYRS - ^{Nils Ryr-}

holm, SVNS = Ingvar ^Svensson, TBOS = Bjcirn Tor- stenius, TSSS = ^Stig Torstenius, WCMS= Bengt Wickholm, ACUS = Christer Agren

Litteratur

Eggertsson Karlstrcim, C. 1999. Viider och vatten. En tidning frin SMHI- viideriret 1998.

Fjtillfjiirilar i Sverige 1998

Henriksen, H.J. & Kreutzer, I. ^1982. Skandinaviens Dagsommerfugle i Naturen. Skandinaviskt Bog- forlag (Odense).

Palmqvist, G. & ^Hellberg, H. 1999. Coleophora paeLtsella (Lepidoptera: Coleophoridae), a new species of Microlepidoptera described from northern Sweden. - Ent. Tidskr. l2O (l-2): 37 -42.

Palmqvist, G. 1999. Intressanta fynd av storfjiirilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1998. - ^{Ent. Tidskr.}

120 (t-2): 59-74.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1997 .Intressanta fynd av

fjallfjfilar i Sverige 1996. - Ent. Tidskr. 118 (l):

43-48.

Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1998. Intressanta fynd av

fjallfjarilar i Sverige 1997. -Ent. ^{Tidskr. I} l9 ^(1):

4t-45.

Svensson, I. 1999. Anmiirkningsviirda fynd av smi- fj?irilar (Microlepidoptera) i Sverige 1998. - ^Ent.

Tidskr. 120 (l-2): 23-35.

sArms

Fdlj ande tidskrifter sliljes

Siffran inom parentes avser beglirt pris. Fdr utlZindska titlar cinskas bud.

Entomologisk Tidskrift t943-59 (350:-), 1951-95 (300:-), 1963-67 (80:-), 1980-85 (15:-), Meves register I 880-89, Wahlgrens register 1890- I 909.

Notulae Entomologicae ^192l-46 i 7 band, 1947-86 Annales Entmologici Fennici 1935-51 i 7 band, l95l-79:1 Acta Entomologica Fennica ^nr l-9

Opuscula Entomologica 7936,1943-69, register 1936-55

Norsk Entomologisk Tidskrift ^1934:3, 1935, 1936:3, 1931:l , ^{I 938:3, 1940:4,} l94l:1 , ^1964-70,

1968-78

Entomologiske Meddelelser ^1964-67 , ^1979:1 , ^1936:7 -lO

Entomologen ^{1972-76 (50:-)} Entomologbladet ^{1937-39 (150:-)}

Koleopterologisches Rundschau 1918-20:8 Entomologische Bldtter

Zoologisk Revy

Endast kontant betalning, fritt ^Vallentuna Tor-Erik Leiler

Sdrgirden ¹³⁵ 186 38 Vallentuna

l9l9-20:1, 1973-93

1912-731,3, 1977:l