Utgångspunkter för beräkning av ersättningar från Lantmäteriet till kommunsektorn

(1)

Ersättningsmodell till Ramavtal 2007;

Fördjupad samverkan inom lantmäteriområdet mellan Lantmäteriet och kommunerna

Ersättningsmodellen

Ersättningsmodellen är en vidareutveckling av den ersättningsmo- dell som beskrivs i bilaga 1 till Ramavtal 2003 mellan Lantmäteriver- ket och Svenska Kommunförbundet.

Utgångspunkter för beräkning av ersättningar från Lantmäteriet till kommunsektorn

Storleken av ersättningarna till kommunerna grundas på det ökade värde kommunernas medverkan i uppbyggnad och ajourföring av de nationella databaserna skapar.

Detta värde uttrycks som en andel av Lantmäteriets totala årliga in- täkter från försäljning av grundläggande fastighetsinformation och geografisk information som finns i de nationella databaserna. Denna information säljs via återförsäljare i form av olika produkter med olika sammansatt informationsinnehåll och varierande andel kom- munal information. För marknadsföring, försäljning, produktutveck- ling m.m. har Lantmäteriet kostnader som skall betalas av försälj- ningsintäkterna. Dessa kostnader har beaktats när den andel i intäk- terna som beror av kommunernas medverkan beräknats.

Värdet av kommunernas insatser beskrivs som andel i Lantmäteriets totala intäkter på tre olika samverkansnivåer och för olika informationsslag. Samverkansnivån mellan Lantmäteriet och den enskilda kommunen beror av hur omfattande kommunens medverkan i de nationella databaserna är, vilken information kommunens åtagande avser samt vilka tekniska lösningar för samverkan som utnyttjas. Till grund för förhandlingarna har legat version 4.4 av Objekttypkatalo- gen.

(2)

Förutsättningar för beräkning av ersättning från Lantmäteriet till enskild kommun.

1. De olika samverkansnivåerna innebär olika omfattande kommu- nala insatser i de nationella databaserna och därmed olika värde- andelar i Lantmäteriets intäkter. Nettovärdeandelen uttrycks di- rekt i procent för varje informationsslag och samverkansnivå.

2. Ersättningarna består av en fast del (grundbeloppet) och en rörlig del (tilläggsbeloppet).

3. Grundbeloppen är fasta och lika för alla kommuner oberoende av samverkansnivå, folkmängd och antalet byggnader.

4. Särskilt grundbelopp betalas för medverkan i NDRK. Medverkan i NDRK är bara aktuell för kommuner med KLM.

5. För varje samverkansnivå beräknas ett tilläggsbelopp. För ABT baseras tilläggsbeloppet på antalet invånare och antalet registrerade byggnader viktat med 75 % resp. 25 %. För NDRK baseras tilläggsbeloppet enbart på invånarantalet.

6. Underlag för ersättningsberäkningen är Lantmäteriets redovisade totala intäkter från försäljning av grundläggande information, ex- klusive intäkter från bild och geodesi, året före ersättningsåret.

Redovisning av intäkterna görs senast i februari året efter intäkts- året.

7. Kommunernas folkmängd redovisas enligt SCBs definitiva siffror avseende den 31/12 året före ersättningsåret. I de fall ändring i kommunindelningen skett vid årsskiftet redovisas dock folk- mängden vid ingången av det nya året.

8. Antalet byggnader beräknas utifrån antalet registrerade byggnader i Fastighetsregistret 31/12 året före ersättningsåret.

Grundbeloppens storlek

Grundbeloppet till kommun med avtal om informationsslagen Adress, Byggnad och övrig Topografi (ABT) utgör 13 000 kronor.

Grundbeloppet till kommun med avtal om NDRK utgör 65 000 kro- nor. Grundbeloppet betalas varje år avtalet gäller.

(3)

Ersättningsberäkning

Lantmäteriet tillhandahåller från och med 2008 ett beräkningsschema med aktuella ingående grunduppgifter. Ett schema för preliminär beräkning av ungefärlig ersättning för kommun kommer att göras baserat på 2007 års förutsättningar.

Schemat kan hämtas från www.skl.se.

Ersättningsmodell och -matris I modellen ingående informationsslag

• Adress

• Byggnad

• Övrig Topografi

• NDRK

För varje informationsslag beskrivs tre olika samverkansnivåer

Ersättningsnivåer i procent av Lantmäteriets bruttointäkter

I kolumnerna S1 – S3 (nivå av samverkan) anges ersättningen till kommunerna i % för resp. informationsslag.

Inform ationsslag Inform ationsslag Inform ationsslag

Inform ationsslag S1S1S1S1 S1+S2S1+S2S1+S2S1+S2 S1+S2+S3S1+S2+S3S1+S2+S3S1+S2+S3

Adress 2,5 % 4,5 % 6 %

Byggnad 3 % 6,5 % 7,5 %

Övrig Topografi 0,5 % 1 % 1,5 %

NDRK 4 % 5,5 % 7 %

Sum m a Sum m a Sum m a

Sum m a 10 % 17,5 % 22 %

(4)

Beskrivning av samverkansnivåer Adress

S1 (samverkansnivå 1)

• Adressdelen i fastighetsregistret är upplagd och kommunen ajourför fortlöpande i BALK.

• Adresser finns och är kopplade till de flesta flerbostadshus och till en stor del av övriga bostadshus. Adresser kan saknas inom vissa geografiska områden.

• Kommunen medverkar aktivt för att höja kvaliteten i adressre- gistret och följer god ortnamnssed.

• Alla bostadsadresser är klara och kvalitetskontrollerade samt överlämnade till BALK-förvaltning.

Anm: Förutom de som är undantagna från adressättning.

• Adressdelen innehåller adresser som är kopplade till alla registrerade byggnader, förutom för Bostad även för objekttyperna Verksamhet, Samhällsfunktion, Samfund och Industri enligt gällande objekttypskatalog (bilaga till Normalavtal ABT).

Anm: Förutom de som är undantagna från adressättning.

• Alla byggnader med flera entréer har olika adress för varje en- tré.

• Ajourföring sker fortlöpande och de fel och brister som upp- täcks vid kontroller och under kvalitetsarbete ska åtgärdas.

• Kommunens rutiner för adressättning innebär att bostads- och verksamhetsadresser registreras innan byggnaden tas i bruk.

• Alla gällande adresser enligt S2, oberoende av typ av adress, anges med individuella koordinater.

• Läget för adresskoordinaterna avser entré om flera adresser är kopplade till samma byggnad.

• Inom områden med villa- och fritidsbebyggelse samt för byggnader på landsbygd med en entré är entrékoordinat inget krav. Där kan adresskoordinaten avse infart eller byggnad, men samman-hängande områden ska behandlas enhetligt.

Detta innebär att byggnader med en entré som är belägna

(5)

entré ges adress med entrékoordinater.

• Ingen adress har läge ”ungefärligt lägesbestämd”.

Definitioner:

- Entréadress innebär att koordinaterna för adressplatsen ska ligga i omedelbar närhet till den port, dörr, yttertrappa eller dylikt som adressen avser.

- Infartsadress innebär att koordinaterna för adressplatsen avser ett läge i nära anslutning till en faktisk (bebyggd) eller tänkt (obebyggd) infart för besök eller leverans till avsedd fastighet (koordinatläget ska ligga inom fastigheten).

Byggnad

• Kommunen ajourför kontinuerligt byggnader inom hela kommunen i BALK och medverkar till att höja kvaliteten i bygg- nadsregistret genom att åtgärda de fel och brister som upp- täcks vid kontroller och under kvalitetsarbete.

• Byggnadsbeståndet är i huvudsak fullständigt och alla taxe- rade byggnader utom jordbrukets ekonomibyggnader finns i registret.

• Vid registrering och ajourföring av nya byggnader registreras alltid byggnadstyp samt för småhus typ av bebyggelse.

Anm: För bostadsbyggnad gäller lägenhetsregisterlagen.

• Kopplingar mellan byggnad och fastighet som påverkas av fastighetsbildning, redovisad i BALK:s ”brevlåda”, registreras senast två veckor efter förrättningens registreringsdatum.

• Byggnadsbeståndet i fastighetsregistrets byggnadsdel är kom- plett med alla byggnader inom objekttyperna Bostad, Verk- samhet, Samhällsfunktion, Samfund och Industri enligt gäl- lande Objekttypskatalog (bilaga till Normalavtal ABT).

• Kommunen kompletterar med byggnadsgeometrier från kom- munal primärkarta eller motsvarande samt kvalitetsuppgifter, i digital form, inom områden där GGD saknar byggnadsredo- visning. Urval, underlag för kodning och kvalitet enligt gäl- lande Objekttypskatalog och Exempelsamling ABT (bilagor till Normalavtal ABT).

• Kontrollkörning (ABRA) är genomförd mellan byggnadsre- gistret och GGD och huvuddelen av utredningsfallen är åtgär- dade av kommunen.

(6)

Anm: Detaljerad beskrivning av utredningsfallen och ev. prioritering finns i Handbok Byggnad kap. 13.

• Endast i undantagsfall är byggnad ”ungefärligt lägesbe- stämd”.

• Kommunen levererar kontinuerligt (minst 2 ggr/år) föränd- ringar av byggnadsgeometrier samt kvalitetsuppgifter, i digital form, inom samtliga de områden där kommunen har pri- märkarta eller motsvarande. Inom övriga områden i den mån kommunen har tillgång till förändringar. Urval, underlag för kodning och kvalitet enligt gällande Objekttypskatalog och Exempelsamling ABT (bilagor till Normalavtal ABT).

• Kartbilaga bifogas gällande ABT-avtal med resp. kommun som redovisar de områden där kommunen ansvarar för ajourhållning av byggnader.

• Alla nya byggnader registreras med fullständiga uppgifter enligt BALK-formuläret.

• Samtliga utredningsfall efter kontrollkörning ABRA är åtgärdade (se S2).

• Levererade förändringar i byggnadsgeometri håller så hög kvalitet att Lantmäteriet kan uppdatera GGD i befintlig pro- duktionslinje utan större redigering, se Exempelsamling ABT.

- ursprung och medelfel ska anges.

- slutna fristående figurer, linje eller yta, är ett krav.

• Leverans av byggnadsgeometri ska ske så snart som möjligt när definitiva lägesuppgifter finns hos kommunen, minst 2 ggr/år.

(7)

Övrig Topografi

Vid leverans av upplysningstext och ortnamnstext, som fristående text eller som attribut till byggnad gäller samma krav som kommunen själv har vid uppdatering av sina databaser och produkter.

• Kommunen aviserar i analog eller digital form ajourhållen information gällande övrig topografisk information (anlägg- ningar, upplysningstext och kommunikation) samt kvalitetsuppgifter. Urval och underlag för kodning enligt gällande Objekttypskatalog.

• Kommunen levererar kontinuerligt (minst 1 ggr/år) föränd- ringar gällande övrig topografisk information (anläggningar, upplysningstext och kommunikation) samt kvalitetsuppgifter i digital form. Urval och underlag för kodning enligt gällande Objekttypskatalog.

• Levererade förändringar gällande övrig topografisk information (anläggningar, upplysningstext och kommunikation) håller så hög kvalitet att Lantmäteriet kan uppdatera GGD i befintlig produktionslinje utan större redigering.

- ursprung och medelfel ska anges.

- slutna fristående figurer, linje eller yta, är ett krav för anläggning.

- typ av anläggning ska redovisas, antingen som attribut eller som upplysningstext.

- övrig upplysningstext ska levereras enligt gällande värde- förråd.

- mittlinje och ”sammanhängande” linjer är ett krav för cykelväg och övrig järnväg.

Urval, underlag för kodning och kvalitet enligt gällande Objekttypskatalog och Exempelsamling ABT (bilagor till Normalavtal ABT).

(8)

NDRK

(uppdaterad efter beslut av Samverkansgruppen SKL-Lantmäteriet den 10 december 2009)

Samverkansnivå 1 uppnås genom att kommunen uppfyller både punkt 1 och 2 nedan;

1. Kommunen har beslutat om förande av DRK och lagring i NDRK.

2. NDRK innehåller fastighetsindelningen som ajourförs månadsvis enligt kraven för s.k. periodisk ajourhållning.

Kommunen levererar förändringar i överenskommet format.

Samverkansnivå 2 uppnås genom att kommunen antingen uppfyller punkt 1 eller punkt 2 nedan;

1. NDRK innehåller fastighetsindelningen som efter laddning och kontroll av Lantmäteriet ajourförs löpande med

tekniskt stöd i form av Bryggan (Gränssnitt 2000) i GML- format.

2. NDRK innehåller kommunens fastighetsindelning, rättigheter, gemensamhetsanläggningar samt planer som efter laddning och kontroll av Lantmäteriet ajourförs månadsvis enligt kraven för s.k. periodisk ajourhållning för respektive informationsslag. Kommunen levererar förändringar i överenskommet format.

Anm: NDRK som innehåller fastighetsindelning och ajourförs löpande med stöd av AutoKa-PC eller ArcCadastre utan behov av manuell redigering av Lantmäteriet kvalificerar för ersättning enligt nivå S2 så länge NDRK lagras i GDB-Alfa. Ett krav är dock att kommunen i samråd med Lantmäteriet aktivt arbetar med kvalitetsförbättringar utifrån en gemensamt upprättad

åtgärdsplan.

Samverkansnivå 3 uppnås genom att kommunen antingen uppfyller punkterna 1 och 4 nedan eller punkterna 2, 3 och 4 nedan;

1. NDRK innehåller fastighetsindelningen, rättigheter samt gemensamhetsanläggningar som efter laddning och kontroll av Lantmäteriet ajourförs löpande med tekniskt stöd i form av Bryggan (Gränssnitt 2000) i GML-format.

2. NDRK innehåller fastighetsindelningen som efter laddning och kontroll av Lantmäteriet ajourförs löpande med

(9)

format.

3. NDRK innehåller kommunens rättigheter samt gemensamhetsanläggningar som efter laddning och

kontroll av Lantmäteriet ajourförs månadsvis enligt kraven för s.k. periodisk ajourhållning. Kommunen levererar förändringar i överenskommet format.

4. NDRK innehåller kommunens planer som efter laddning och kontroll ajourförs periodiskt via Lantmäteriet enligt kraven för s.k. periodisk ajourhållning. Kommunen levererar förändringar i överenskommet format.

Anm: NDRK som innehåller fastighetsindelning, rättigheter,

gemensamhetsanläggningar, planer och bestämmelser och ajourförs löpande med stöd av AutoKa-PC eller ArcCadastre utan behov av manuell redigering av Lantmäteriet kvalificerar för ersättning enligt nivå S3 så länge NDRK lagras i GDB-Alfa. Ett krav är dock att kommunen i samråd med Lantmäteriet aktivt arbetar med kvalitetsförbättringar utifrån en gemensamt upprättad åtgärds- plan.

Redovisning av bestämmelser i NDRK

I avvaktan på utvecklingen av Lantmäteriets nya lagringsmiljö har Lantmäteriet f.n. inga önskemål om kommunernas redovisning av bestämmelser i NDRK.