Den queera kyrkan

(1)

Den queera kyrkan

Svenska kyrkans förändrade förhållningssätt till samkönade äktenskap – en queerteoretisk diskursanalys av Svenska kyrkans teologi

The queer church

The changed attitudes towards same-sex marriages by the Church of Sweden – a queertheoretical discourse analysis of the Church of Sweden theology

Ylva Serck

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Ubildningsprogram: Religionsvetenskap

Nivå/Högskolepoäng: Självständigt arbete C-nivå, 15 hp Handledarens namn: Ervik Cejvan

Examinatorns namn: Katarina Plank Datum: 2021-01-14

(2)

Abstract

This paper examines the Church of Sweden’s changing approach to same-sex marriage from a queer theoretical and queer theological perspective. A discourse analytical method examines the previous discourse and how it has come to change over time. The analysis takes place among the statements that priests, bishops, and other theologians have expressed in the public debate, the Church’s theological committee and the church meetings that take place every year. The study also addresses the changes and explanations of the new Church Handbook based on a theological statement. The queer theoretical basis is based on Michel Foucault and Judith Butler's foundations for the theory and culminates in two explanatory models. The study's stated aim of investigating the Discourse of the Church of Sweden also lands in how the Swedish Church responds to National Socialist and value conservative forces in society such as the Sweden Democrats.

The Church of Sweden’s policy to flag with the rainbow flag and meet homophobic expressions in both the society as in its own ranks.

Keywords: Queer theory, queer theology, Michel Foucault, Judith Butler, The Church of Sweden, LGBTQ, Sweden Democrats

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledningskapitel 1

1.1 Inledning 1

1.2 Syfte och forskningsfrågor 2

1.2.1 Problemformulering 2

1.2.2 Syfte med den här undersökningen 2

1.2.3 Frågeställningar 3

1.3 Avgränsningar 3

1.3.1 Tidsavgränsning 3

1.3.2 Materialavgränsning 3

1.3.3 Geografisk avgränsning 4

1.4 Tidigare forskning 4

1.4.1 HBTQ i Svenska Kyrkan – en sammanställning 4

1.4.2 Forskning kring queer teologi 8

1.5 Centrala begrepp och teoretisk utgångspunkt 10

1.5.1 Queer som begrepp 10

1.5.2 Queerteoretiska förklaringsmodeller 11

1.5.3 Michel Foucault – sexualitetens historia 12

1.5.4 Judith Butler kön, genus och makt 13

1.5.5 Queerteoretiska centrala utgångspunkter 14

1.5.6 Queer teologi – en kort introduktion 14

1.6 Metod och genomförande 15

1.6.1 Diskursanalys 15

1.6.2 Insamlande av data 16

1.6.3 Analysen utifrån materialet 16

(4)

2. Undersökningskapitel 18

2.1 Bakgrund och de teologiska utgångspunkterna 18

2.1.1 Guds skapelsemönster och bibeln 18

2.1.2 Välsignelse vs Vigsel 20

2.2 Förändringen i diskursen 23

2.2.1 Svenska kyrkans vidare bestämmelser 23

2.2.2 Svenska kyrkans nya ansikte 23

2.3 Nutida uttryck – moralens väktare 24

2.3.1 Samhällsdiskursen kring HBTQ 24

2.3.2 SD vs Svenska Kyrkan 25

2.4 Nya kyrkoordningen – ett queer teologiskt klimat 26

3. Slutsatser/diskussion 28

3.1 Besvarandet av frågeställningarna 28

3.2 Diskussion kring teoretiska utgångspunkter och metod 30

3.3 Framtida forskning 31 Käll- och litteraturförteckning

(5)

1

1. INLEDNINGSKAPITEL

1.1 Inledning

I slutet av oktober 2020 exploderade internet av både jubel och aversion, en intervju med Påve Franciskus innehöll ett uttalande kring homosexuella och deras rätt till familjer.¹ Reaktionerna var många och en hel värld höll andan. Skulle detta betyda att påven ger sitt samtycke till samkönade äktenskap och vad skulle detta betyda för den katolska kyrkans doktriner? Det visade sig dock ganska snabbt att påvens väl valda ord hade tagits ur sin kontext och världen återgick till det vanliga.² Det vill säga att katolska kyrkan fortfarande är motståndare till samkönade äktenskap och HBTQ-rörelsen har återgått till att vänta och hoppas på förändring.

Men var detta viktigt för den svenska kontexten? Sverige har legaliserat samkönade äktenskap³, Svenska kyrkan går i Pride-tåget⁴ och flaggar med regnbågsflaggan ute i kommunerna⁵, Sverige har till och med HBTQ-personer bland alla positioner inom kyrkan, även biskopar.⁶ Bakgrunden för denna uppsats är intresset av att ta reda på vilka teologiska slutsatser som har gjort att Sverige och Svenska kyrkan kunde gå den vägen medan andra kristna organisationer ännu kan vara motståndare till samkönad kärlek.

Att tillåta samkönade äktenskap är en relativt ny företeelse i Sverige, vi har numera lagar som tillåter par av samma kön få juridisk status som gifta och inte bara som registrerade partnerskap.⁷⁸ Men motståndet från kyrkan hade en lång tradition och även om kyrkan tillslut ändrade ståndpunkt finns det ännu ett visst motstånd bland kyrkans företrädare i Sverige⁹ och till och med nu år 2020 har präster en slags samvetsklausul som tillåter dem att vägra viga samkönade par på grund av etiska och teologiska principer.¹⁰ Däremot verkar målet för Svenska kyrkan vara att HBTQ-certifiera hela organisationen.¹¹

1 www.svt.se/nyheter/utrikes/paven-vill-se-lag-for-samkonade-partnerskap, hämtad 2020-11-29

2 www.nytimes.com/2020/11/02/world/europe/pope-gay-civil-unions.html, hämtad 2020-11-29

3 SOU 2007:17

4 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/pride, hämtad 2020-11-06

5 www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/demonstration-mot-horbys-nya-flaggpolicy, hämtad 2020-11-06

6 Svenska Kyrkan, Störst av allt är kärleken, 2020, s. 5

7 SOU 2007:17

8 www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap, hämtad 2020-11-29

9 www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/konfirmationsprast-anmald-hotade-med-djavulen-och-helvetet, hämtad 2020-11-29

10 Svenska Kyrkan, Kyrkomötet TU 2017:11

(6)

2

Den här uppsatsen ska avhandla vägen från homo-motstånd till HBTQ-certifiering av församlingarna i Sverige och vad detta har för betydelse för de teologiska slutsatserna för Svenska kyrkan som organisation.

1.2 Syfte och forskningsfrågor

1.2.1 Problemformulering

Svenska kyrkan och homosexualitet har avhandlats i flera rapporter och avhandlingar med början i Holsten Fagerbergs uppdrag att undersöka frågan hur kyrkan ska hantera homosexuella.¹² Problemet för den här uppsatsen är huruvida de teologiska belägg, för eller emot samkönade äktenskap, går att implementera i det teologiska klimat som råder nu år 2020.

Kyrka och stat är skilda sedan 2000¹³ samtidigt är maktpositionen för Svenska kyrkan som statskyrka hotad då andra religiösa förbund knappar in på inflytandet av religionstillhörighet och religionsutövande¹⁴. Går det att se Svenska kyrkan som en samhällsmoralisk aktör i fråga om mänskliga rättigheter, människovärde och motståndare till nationalsocialistiska aktörer för att kunna hävda sig i det svenska samhället? Hur hamnade Svenska kyrkan i den hållning de numera har i regnbågsfrågor?¹⁵

1.2.2 Syfte med den här undersökningen

Syftet med studien är att undersöka Svenska kyrkans förändrade förhållningssätt till samkönade äktenskap. Svenska kyrkan är idag en av aktörerna i Pride-tågen och andra regnbågs-event.

Svenska kyrkan med ärkebiskop Antje Jackeléns stöd har blivit en av landets främsta röster för inkludering och medmänsklighet, även för andra rörelser utanför HBTQ-rörelsen såsom kvinnoorganisationer och flyktinghjälp. Det har dock inte alltid sett ut så utan Svenska kyrkans företrädare har under årens lopp lyft teologiska argument för eller emot samkönade äktenskap men tillslut landat i att alla stiftens församlingar ska HBTQ-certifieras.¹⁶ Undersökningen utgår från och med diskursen som rådde 2005, då grundarbetet för att göra äktenskapet öppet även för homosexuella lades, till den rådande diskursen år 2020. Därefter görs nedslag i diskursförändringen som skedde då präster och biskopar lyfte sina röster kring frågan, både för

12 Ibid.

13 www.svenskakyrkan.se/tidslinje, hämtad: 2020-11-20

14 Willander, Erika, Sveriges religiösa landskap: samhörighet, tillhörighet och mångfald under 2000-talet.

SST:s skriftserie: nr 8. Stockholm: Myndigheten för stöd till trossamfund, 2019

15 Regnbågsfrågor innebär i detta fall Pride, samkönade äktenskap, stöd till regnbågsfamiljer och flaggning med regnbågsflaggan

(7)

3

och emot. Uppsatsen vilar på queerteoretisk grund, särskilt två förklaringsmodeller av denna teori och visar hur Svenska Kyrkan har förändrat sitt förhållningssätt till samkönade relationer och hur detta kan mynna ut i ett queer teologiskt klimat.

1.2.3 Frågeställningar

1) Vilka teologiska argument lade Svenska Kyrkans präster och biskopar fram för eller emot samkönade äktenskap?

2) Hur såg diskursförändringen ut under de år som frågan om samkönad tillvaro avhandlades?

3) Är Svenska kyrkans HBTQ-certifiering en väg för ett mer queer teologiskt kyrkoklimat och ett samhällsmoraliskt vapen mot politiska aktörer som är ute efter att begränsa människovärdet?

1.3 Avgränsningar

För att kunna slutföra den här undersökningen under den tidsgräns som Karlstads Universitet har för uppsatser på C-nivå behöver jag göra vissa avgränsningar i tidsperiod, materialinsamling och geografiska ramar.

1.3.1 Tidsavgränsning

Då uppsatsen syftar till att avhandla det förändrade förhållningssättet kring samkönade äktenskap behöver jag påbörja undersökningen några år före lagstiftningen trädde i kraft år 2009 och sedan landa i den samhällsdiskurs som råder år 2020 har jag valt att avgränsa mitt material till att beröra åren 2005, då frågan om samkönade äktenskap lyftes på kyrkomötet och Svenska kyrkans apparat började bearbeta frågan, fram till 2020 då alla Sveriges församlingar har i uppdrag att HBTQ-certifiera sin verksamhet. Åren mellan 2005 till 2020 blir således de år som tydligast ger en bild av hur diskursen förändras.

1.3.2 Materialavgränsning

Mitt huvudsakliga material är den information som Svenska kyrkan själv har gett ut i frågorna, nyhetsrapportering från de politiskt obundna medierna SVT nyheter och Sveriges Radio kring kyrkomötenas beslut och prästers och biskopars teologiska position kring frågan om samkönade äktenskap i media och diskussioner bland biskoparna i både den teologiska kommittén och biskoparnas läronämnd. Kyrkomötets motioner och beslut får utgöra en del av diskursen bland kyrkans företrädare. Sammanfattningsvis är källmaterialet 6 publikationer från Svenska kyrkan, hämtade från Svenska kyrkans hemsida; 5 rapporteringar från Sveriges Radio, den skrivna

(8)

4

texten som finns på varje artikel på hemsidan; 7 artiklar från SVT nyheter då dessa tar upp prästers och biskopars uttalanden kring samkönade äktenskap under de år undersökningen utgår ifrån och 2 artiklar från andra mediapublikationer ur ett utrikesperspektiv.

1.3.3 Geografisk avgränsning

Den geografiska avgränsningen är Sveriges olika stift eftersom undersökningen utgår från den svenska, lutherska kontexten. Även fast det finns mycket att hämta från andra religiösa samfund i Sverige fokuseras denna uppsats på den luthersk-protestantiska maktpositioneringen samhällsdiskursen vilar i. Då med undantaget i inledningsdelen då den katolska kyrkan fick bidra med sitt senaste utspel i frågan.

1.4 Tidigare forskning

Svenska kyrkan har länge avhandlat området om homosexualitet och kyrklig närvaro. Flera offentliga utredningar har gjorts för att komma tillrätta med hur kyrkan ska förhålla sig till de homosexuella, från att ha börjat med Holsten Fagerbergs utredning De homosexuella och kyrkan¹⁷ till kyrkomötets beslut att äktenskapet kan omfatta par av samma kön lika väl som av motsatta kön och således beslutar om en vigselordning för både hetero- och homosexuella par.¹⁸ Därefter gick det snabbt över till att handla om HBTQ-certifiering och revidering av kyrkohandboken så den bara innehåller en enda vigselakt,¹⁹ i sann queerteoretisk anda ska den inte ta för givet att könsroll, könsuttryck och sexuellt begär är heteronormativ utan istället kunna användas på alla par som vill äkta varandra. Här nedan kommer uppsatsen teckna den brokiga bild av de forskningsalster som har stött och nött frågan om huruvida HBTQ-personer och queer teologi går att implementera i kyrkans sfär.

1.4.1 HBTQ i Svenska Kyrkan – en sammanställning

HBTQ-personers utsatthet i kyrkan och samhället tas upp i avhandlingen Hatar Gud bögar?²⁰ där prästen Lars Gårdfeldt analyserar helgonberättelser utifrån en teologisk idé om att inkludera HBT-personer²¹ i kyrkan med ett befrielseteologiskt perspektiv. Gårdfeldt har skapat en

17 Fagerberg, Holsten (red.), De homosexuella och kyrkan, Verbum, Stockholm, 1974

19 Ibid.

20 Gårdfeldt, Lars, Hatar Gud bögar?: teologiska förståelser av homo-, bi- och transpersoner : en befrielseteologisk studie, Normal, Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2005, Stockholm, 2005

21 Då avhandlingen skrevs var HBT de enda akronymerna som användes och står för Homo – bi – trans, numera har man lagt till queer, intergender och asexuell, i den här uppsatsen används dock bara queer i tillägg.

(9)

5

helgonkalender och ger en analys av helgonen utifrån ett queerperspektiv och landar i en queer teologisk utgångspunkt²² för hur man kan närma sig helgonen och vilken betydelse de har för HBT-personer.²³ Avhandlingen har ett emancipationssyfte, därav författarens val att använda sig av benämningen befrielseteologi, att kunna frigöra homosexuella, bisexuella och transpersoner ur bibelns texter och ge dem utrymme i Svenska kyrkans textläsningar, teologi och samtal. Gårdfeldt förklarar avhandlingens syfte:

Avhandlingen har ett uttalat emancipativt (sic!) syfte. Genom den kritiska analysen av helgonlegendernas människosyn och påvisandet av det släktskap jag menar kan påvisas mellan skildringen av helgonens liv och homo-, bi- och transpersoners liv, vill jag visa på en teologi som befrämjar likaberättigande för dessa grupper.²⁴

Författaren lyfter flera gånger hur de berättelser som homo-, bi- och transsexuella kan identifiera sig med ofta kapas. Som exempel tas Rut och Noomis relation, två kvinnor som lovar varandra trohet och kärlek – endast döden kan skilja dem åt. Den texten läses på många heterosexuella vigselgudstjänster för att den berättar om kärlek på lika villkor utan någon som underkastar sig den andra – vilket andra äktenskapsyner i bibeln talar om.²⁵ Avhandlingen ger en bild av att homosexualitet i tron, kyrkan och samhället inte är något att bortse ifrån, de tillhör det givna livets teologi.²⁶

Den hemlösa sexualiteten – en antologi utgiven år 2001 som tecknar en bild av homosexualitet som något man ”kämpar mot” eller ”kämpar med”, som något som besitter dig utan din vilja, utan Guds vilja.²⁷ Homosexualitet likställs med alkoholism och avundsjuka²⁸ och på frågan om huruvida det är lämpligt för kristna som ”upplever” sig som homosexuella att utöva sin homosexualitet svarar professor i Nya testamentet Richard B Hays resolut ”nej”.²⁹ Författaren vidhåller att kristna homosexuella bör försöka leva ett disciplinerat liv i sexuell avhållsamhet och likställer detta med de heterosexuella som är äktenskapsbrytare eller lever i otukt och menar

22 Gårdfeldt kallar sin teologi för befrielseteologi men bör förstås som queer teologi. Se Althaus-Reids förklaring på skillnader och likheter mellan befrielseteologi och queer teologi

23 Gårdfeldt, 2005

24 Gårdfeldt, 2005, s. 191

25 Gårdfeldt, 2005

26 Gårdfeldt, 2005, s. 242

27 Balswick, Judith & Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten: om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001

28 Hays, Richard B, ”En vision för kristen etik – Exemplet homosexualitet” i Balswick, Judith & Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten: om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001 s. 74

29 Ibid. s. 75

(10)

6

att de borde sluta synda.³⁰ ”Det finns två sätt att leva för oss som Guds skapade, sexuella varelser om vi vill leva som rättrogna lärjungar – antingen i heterosexuellt äktenskap eller i sexuell avhållsamhet”.³¹ Det promotas två nätverk i antologin, EKHO och Medvandrarna, som båda profilerar sig för de ”kämpande”, EKHO är för dem som finner gayrörelsen för promiskuös som betonar de varaktiga förhållanden av trohet som kyrkan kan ställa sig bakom, Medvandrarna profilerar sig däremot som de som kan ”rädda/bota” de homosexuella kristna, att genom själavård och förböner försöka förändra en persons homosexuella läggning.³² Antologin ger dessutom en tydlig bild för dem som läser den att kyrkan inte fördömer homosexualitet som något naturvidrigt, bara något moraliskt förkastligt, vilket de tre livsberättelserna som inleder boken bevisar. ”Jag tycker att bibeln är tydlig med att det är synd att leva ut sina homosexuella känslor”.³³ Eller: ”Därför tror jag också att Gud kan hela de skador och de brister som ligger till grund för en homosexuell orientering.”³⁴ Och: ”Jag ville att Gud skulle hela mig. Två pastorer, en man och en kvinna, bad för mig. Det var inget märkvärdigt med det. Jag tyckte som de, att homosexualitet var fel.”³⁵

I antologin blott i det öppna skriver flera författare om hur kyrkan har förhållit sig till homosexualitet, den sociala konstruktionen av kön och sexualitet i samhället men också i kyrkans teologi.³⁶ Antologin tecknar en historisk och social kamp för de homosexuella att få en given plats, utan tukt och moraliska förmaningar, och kunna känna igen sig i den teologi som kyrkan förmedlar utan att känna sig fel och utanför.³⁷ Författarna till de olika kapitel som presenteras bidrar med sina egna erfarenheter, ibland som homosexuella och ibland som representanter för kyrkan - ibland båda.

Susanne Lindström skriver i sin avhandling Kamp om rummet om hur par- och familjebildning och uppdelningen av manligt och kvinnligt, den heterosexuella normen, upprepas gång på gång

30 Ibid.

31 Ibid. s. 76

32 Östberg, Thomas, ”Det finns på nätet – Gayrörelsen som samhällsfenomen”, i Balswick, Judith &

Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten: om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001, s. 160 - 161

33 Sandberg, Agneta, ”Mitt sanna jag”, i Balswick, Judith & Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten:

om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001, s. 19

34 Johansson, Erik, ”Jag – Homosexuell”, i Balswick, Judith & Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten:

om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001, s. 25

35 Morholm, Carin, ”Vägen hem”, i Balswick, Judith & Balswick, Jack (red.), Den hemlösa sexualiteten: om homosexualitet och kristen tro : en antologi, Libris, Örebro, 2001, s. 32

36 Reimers, Eva & Lindström, Susanne (red), 2000

37 Ibid.

(11)

7

i kyrkans rum, i vigslar, dop och teologi.³⁸ Kyrkan är en maktfaktor bakom de heteronormativa föreställningar som råder både inomkyrkligt men också utåt i samhället då de med legitimitet kan uttrycka diskriminering mot de homo- och bisexuella då de kan hänvisa till skapelsemönstret och visa svart på vitt vad bibeln har att säga om homosexuella handlingar.³⁹ Lindström visar också på hur kyrkan har lyckats förhålla sig till homosexuella relationer på ett heteronormativt sätt, homosexualitet måste vara i harmoni med heterosexuella livsmodeller (normer). Det vill säga modellerna ”sexualiteten är essentiell och icke-vald”⁴⁰ och ”att man formar sitt liv i enlighet med det heterosexuella äktenskapets normer”.⁴¹ Alltså har kyrkan kunnat acceptera homosexuella om de lever i enlighet med denna harmoni, den genuint homosexuella ska inte ha kunnat välja sin sexualitet och ”homosexuella som lever i monogama parförhållanden är mer acceptabla i kyrkan än dem som inte lever i fasta förhållanden”.⁴² Avhandlingen är skriven då äktenskapet var under utredning av riksdag och kommande kyrkomöten, konsensus om huruvida det skulle gå att införa ett könsneutralt äktenskap var ännu inte nådd eller färdigutrett. Lindström skriver en avhandling som både utmanar och uppmärksammar kyrkans företrädare att se hur de diskurser som kyrkan existerar i både osynliggör och medvetet exkluderar människovärdesfrågor och rättvisefrågor och hänvisar denna exkludering till teologin.⁴³ Frågan som ställs är vilken teologi som ska råda i en allmännelig kyrka?

Ett verk utanför den svenska kontexten som behöver lyftas fram för relevansen av teologi, kärlek och homosexualitet i min undersökning är Sexuality and the christian body av Eugene F. Rogers Jr. Han försöker ge en bild av hur konservativa respektive liberala kristna lyfter fram sina ståndpunkter för att sätta sexualitet i relation till nåd.⁴⁴ Framförallt i den tredje och avslutande delen av sin bok förklaras hur treenighetens ömsesidiga relation går att överföras till äktenskapet.⁴⁵ Treenigheten och Gud är en bröllopsfest, ett bröllop mellan två älskande som bevittnas och bejublas av en tredje part.⁴⁶ Slutsatsen blir då att ifall man ställer samkönade äktenskap utanför denna bröllopsfest säger man nej till treenighetens tredje part, den heliga

38 Lindström, Susanne, Kamp om rummet: en studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005, s. 14

39 Lindström, 2005

40 Ibid. s. 62

41 Ibid.

42 Lindström, 2005, s. 63

43 Ibid. s. 163

44 Rogers, Eugene F., Sexuality and the Christian body: their way into the triune God, Blackwell, Malden, Mass., 1999, s. 1

45 Ibid. s. 195-ff

46 Ibid. s. 195

(12)

8

Anden, som bevittnar, bekräftar och bejublar all kärlek given av Gud och mellan Gud och Guds människor. En spännande teologisk slutsats som bör tas i beaktande under resterande av denna uppsats.

1.4.2 Forskning kring queer teologi

Marcella Althaus-Reid skriver hur man teologiskt kan queera Gud: ”By theological queering, we mean the deliberate questioning of heterosexual experience and thinking wich has shaped our understanding of theology, the role of theologian and hermeneutics”.⁴⁷ Althaus-Redi ger en förklaring till varför Gårdfeldt kan kalla teologin för befrielseteologi,⁴⁸ det går att göra befrielseteologi utifrån ett queerperspektiv. Istället för att vara en politisk befrielseteologi som uppstod i Sydamerika under förtryck och politisk förföljelse är queer teologi en befrielse

”beyond freedom”, frihet från köttet där kropp, kön och sexualitet ingår.⁴⁹ Författaren poängterar detta då hon lyfter förståelsen för kön och sexuella relationer utifrån en queer Gud.

Författaren lyfter tesen att heterosexualiteten har ett problem angående sexuella och andra relationer, det är en svårighet för heteronormativiteten att inse faktumet att inte alla kön har ett namn, ett datum eller ens är upptäckta än, men Gud vet detta då Gud är allt. Om Gud både är man och kvinna är Gud också allt däremellan och utanför. Enligt författaren behöver trinitarianer⁵⁰ inte heterosexuella relationer, men inte heller behöver de så kallade samkönade relationer eftersom termen samkönade inte finns i verkligheten då inga kön är lika och bygger på den heteronormativa tanken där bara två kön finns.⁵¹

Eva Reimers, pastor och forskare vid Umeå universitet skriver ett kapitel i antologin blott i det öppna om queer teologin, hur man läser bibelns befriande budskap och formulerar sin tro.⁵² Reimers påvisar hur kristenhetens rädsla för samkönad kärlek har begränsat kyrkan, människor som inte har kunnat närma sig en tron i rädsla för att inte passa in i den rådande föreställningen om två kön. Pojk-flickor och flick-pojkar som ifrågasätts och exkluderas på det stora hela kan känna sig fel och utanför den kristna tron.⁵³ Men bibeln kan läsas på flera sätt och Reimers skriver att HBTQ-personer har kommit att se bibeln som en vän, inte en bokstavlig och absolut

47 Althaus-Reid, Marcella., The queer God, Routledge, London, 2003, s. 2

48 Emancipationsteologi och befrielseteologi är alltså i Gårdfeldts mening samma sak.

49 Althaus-Reid, 2003 s. 24

50 En term som kombinerar två andra termer – trefaldighetens olika persona och den historiska och ekonomiska treenigheten (Althaus-Reid, 2003, s. 58)

51 Althaus-Reid, 2003, s. 59

52 Reimers, Eva, Befriad att älska: Utkast till en teologi i ljuset av samkönad kärlek, i Reimers, Eva &

Lindström, Susanne (red), blott i det öppna: Kyrkornas och kärlekens olika vägar, 2000 s. 163

53 Ibid. s. 164

(13)

9

auktoritet.⁵⁴ En vän som ses som en samtalspartner där man kan finna mönster i sin tro och inte bli avvisad.⁵⁵ Författaren påpekar också att Jesus var normbrytare – han beblandade sig med de oberörbara, talade till kvinnor och marginaliserade på lika villkor och lyfter flera gånger fram barnen, Jesus ger dessa upprättelse och HBTQ-personer kan därmed ana att Gud ser och värdesätter även dem.⁵⁶ För den kristna trons kärna är kärleken, Jesus var bevis på att man inte behövde hålla fast vid absoluta regler i livet.⁵⁷ Reimers avslutar sin beskrivning av queer teologi med orden:

Utifrån de egna erfarenheterna, queer teorin och mötet med Gud i Jesus Kristus, visar den teologi som är sprungen ur homosexuellas erfarenheter på möjligheten att leva livet öppet, utan garantier, utan kontroll och att där, mitt i det äventyr som kallas livet, få möta och bäras av Guds gränslösa kärlek.⁵⁸

Gerard Loughlin ger sig i kast med att försöka definiera queer teologi utifrån David Halperins definition av queer, en identitet utan essens.⁵⁹ I artikeln What Is Queer? Theology after Identity ger Loughlin en bild av hur Gud bröt med normen, för när Gud uppenbarade sig bland människorna gjorde han det i en marginaliserad och förföljd person som sedan blev krossad i och med korsfästelsen, ändå lät Gud sina mördare gå fria – att älska sina vänner och sin familj är naturligt men att älska sina fiender är naturvidrigt, så naturvidrigt att få kristna har testat det.⁶⁰ Men ändå gjorde Gud just det. Författaren skriver att queer teori och queer teologi har en överensstämmelse som är viktig att notera, queer är nämligen möjligt att använda som namn på Gud då Gud är uppenbar men ändå radikalt okänd.⁶¹ Loughlin lyfter att en av de första saker som Thomas av Aquino lär oss om Gud -hur vi talar om Gud- är att vi inte vet vad Gud är.⁶² Det mesta vi med säkerhet kan säga om Gud är att Gud är, vilket inte är en beskrivning av Gud utan en teologisk poäng. På samma sätt är queer inte en beskrivning som nödvändigtvis går att applicera på en särskild individ – en identitet utan essens.⁶³

54 Ibid. s. 166

55 Ibid. s. 167

56 Ibid. s. 172 - 173

57 Ibid. s. 177

58 Ibid. s. 178

59 Loughlin, Gerard, ”What is Queer? Theology after Identity”, Theology & Sexuality, 2008, 14:2, (143 – 152), s. 150

60 Ibid. s. 145

61 Ibid. s. 150

62 Ibid. s- 151

63 Ibid.

(14)

10

En av riskerna med att hävda att queer teologi är den mest inkluderande och befriande teologin är att man då per definition exkluderar andra teologier som ”den exkluderande andre” vilket i sin tur kan leda till anti-semitism enligt Linn Mari Tonstad i artikeln The Limits of Inclusion:

Queer Theology and its Others.⁶⁴ Vad som menas med den risken är att queer teologer gärna hävdar att Jesus var gränsöverskridande, könsöverskridande och att han radikalt omfamnade de ekonomiskt, religiöst, sexuellt och socialt utstötta, vilket i sin tur kräver att det är någon som stöter ut dessa grupper, någon som är normen – ”den exkluderande andre” – i detta fall de bestämda och heteropatriarkala judarna och Jesus är då i deras motsats, de behöver exkluderas ifrån queer teologin.⁶⁵ Författaren gör en poäng av att det normbrytande begreppet queer – vilket ibland kan vara ett utomordentligt inkluderande begrepp – ibland i sig själv kan vara exkluderande.

1.5 Centrala begrepp och teoretisk utgångspunkt

Uppsatsen vilar på queerteoretisk grund, men queerteorin är inte enhetlig och är ofta vag och ospecificerad. I detta kapitel förklaras queerteorins uppbyggnad, de olika förklaringsmodeller uppsatsen utgår ifrån och några av de mest tongivande personers inlägg i det som ryms i queerteorin. Uppsatsen avhandlar också begreppet queer teologi, det behövs därmed presenteras en kortare förklaring av vad queer teologi innebär och vad det har för inverkan på mer traditionell teologi som exempelvis Svenska Kyrkan utgår/har utgått ifrån.

1.5.1 Queer som begrepp

Definitionen av queer är både enkel och komplicerad. David Halperin har bland annat definierat begreppet på detta sätt: ”Queer är per definition allt som står i konflikt med det normala, det legitima, det förhärskande. Det finns ingenting som det med nödvändighet hänvisar till.”⁶⁶ Vad Halperin menar är också att vara queer kan betyda att man definierar sig som straight men som trots det också är marginaliserad på något sätt, att en person tillexempel inte följer traditionella familjeideal.⁶⁷ En kvinna som inte vill skaffa barn eller en man som skaffar barn på egen hand. Flera teoretiker uppmanar dem som studerar queerbegreppet att använda det som ett verb, det är en handling mer än ett teoretiskt varande.⁶⁸ RFSL förklarar begreppet med ”ett

64 Tonstad, Linn Marie, ”The Limits of Inclusion: Queer Theology and its Others”, Theology & Sexuality, 2015 21:1, 1-19, s. 3

65 Ibid. s. 3 - 4

66 Berg, Martin & Wickman, Jan, Queer, 1. uppl., Liber, Malmö, 2010, s. 14, (kursivering i original)

67 Berg & Wickman, 2010, s.15

68 Berg & Wickman, 2010, s. 14

(15)

11

ifrågasättande av dominerande idéer om hur människor ska leva i sexuella relationer och andra relationer, hur vi ska bilda familj, hur vi ska uttrycka kön osv.”⁶⁹

1.5.2 Queerteoretiska förklaringsmodeller

Queerteorin är inte en enhetlig teori med bara en definition, den innehåller flera olika perspektiv och förklaringar. Då fältet är för brett har den här uppsatsen tagit fasta på två förklaringsmodeller som står beskrivna i boken Queer och som är tillräckligt tydligt definierade för att kunna appliceras på de teologiska belägg som presenteras längre fram i uppsatsen:

a) ”kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna kön, genus och sexuellt begär är självklar, enhetlig och ’naturlig’”.⁷⁰

Det vill säga att antagandet att om du har biologiska könsdelar som tillskrivs kvinnor och identifierar dig som kvinna då också självklart, enhetligt och naturligt sett har ett sexuellt begär gentemot det manliga könet. Detta antagande ska analyseras kritiskt.

b) ”queerteori konstrueras som ett slags vag och obestämbar uppsättning praktiker och (politiska) positioner som har potential att utmana normativ kunskap och normativa identiteter”.⁷¹

Detta gäller då heterosexuella identiteter och positioner, äktenskap och samlevnad på normativ nivå, men också homosexuella normativa identiteter såsom vidlyftigt sexuellt umgänge, marginalisering och särskilda könsuttryck. Att som homosexuell positionera sig och praktisera något som går i klinch med normen, att ingå äktenskap med sin partner till exempel, är att konstruera queerteori enligt denna förklaringsmodell. Men det kan även vara att som heterosexuell inte vilja vara monogam med sin partner utan kanske bryta den normativa (heterosexuella) tvåsamheten.

Det mest grundläggande man måste ta i beaktande när man talar om queerteori är just detta, det är inte en enda teori utan flera olika teoretiska perspektiv som tillsammans ser heteronormativitet som något som behöver brytas ned, förklaras och inte ses som naturlig.⁷²

69 RFSLs begreppsordlista, www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/. Hämtad 2020-11-20

71 Ibid. s. 13

72Kulick, Dan, “Queer Theory: Vad är det och vad är det bra för?”, lambda nordica, 2(3-4), pp. 5-22. 1996, tillgänglig på https://www.lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/article/view/26 hämtad 2020-12-20

(16)

12 1.5.3 Michel Foucault – sexualitetens historia

Man kan inte praktisera, analysera eller beröra queerteori utan att ta Michel Foucault i beräknande, även om han dog innan queerteorin kom att definieras och användas så lade han en viktig grund genom sitt arbete med makt, identitet och sexualitet för det queerteoretiska perspektivet.⁷³ Foucault var själv progressivt homosexuell och var starkt engagerad i homopolitiska frågor.⁷⁴ Hans arbete resulterade i queerteorins viktigaste utgångspunkt genom att visa att gränsen mellan hetero- och homosexualitet inte bara är oklar utan också spelar en stor roll i samhällsfrågor men också i sociala processer.⁷⁵ Detta gjorde Foucault i sitt verk om sexualitetens historia då han visade att sexualitet är något som historiskt sett varit det område som har krävt mest reglering och att det fortfarande är en fråga om att kontrollera den och att försöka avgränsa den trots att det egentligen inte går att avgränsa något som är sträckt över ett så brett fält som någons sexualitet faktiskt är.⁷⁶ Det blir en fråga om att kontrollera och tygla sexualiteten på ett sätt som kan få den att framstå som något som går att kategorisera och som vi då kan tänka på och tala om.⁷⁷ Foucault gjorde detta tydligt genom att hävda att den homosexuella individen uppstod under 1800-talets senare hälft.⁷⁸ Inte att homosexualitet uppstod då, men den homosexuelle. Homosexuella relationer fanns såklart innan denna tidpunkt men identiteten- livsformen, den kliniske individen som går att studera och förklaras, uppstod då.⁷⁹ ”Sodomiten” gick från att ha varit en individ som hade begått en kriminell handling (homosex) till att vara en kriminell (medicinskt och psykologiskt förklarad) individ. Homosex var något man kunde ”råka” utföra, lite som att man ibland råkar köra lite för fort i trafiken, men nu var det alltså en särskild karaktärstyp.⁸⁰ Kör man lite för fort i trafiken är man inte stämplad som kriminell i statens ögon, betala dina böter så är saken ur världen, men

”homosexar” du är du lika dömd som en mördare det vill säga: en kriminell karaktär.⁸¹

Vad har då detta för inverkan på det queerteorietiska perspektivet? Vår tid har skapat den sexuella mångfalden som präglar samhället men samtidigt som sexualiteten hos tillexempel homosexuella, barn och galna människor skulle studeras och förklaras regelmässigt var samhället tvunget att inrätta något som kunde verka som norm, det legitima heterosexuella

74 Ibid. s. 25

75 Ibid.

76 Ibid.

77 Ibid.

78 Ibid. s. 26

79 Ibid.

80 Ibid.

81 Detta gällande då homosexualitet var kriminaliserat under slutet av 1800-talet

(17)

13

paret.⁸² Jonathan Katz studerade detta och visade då på hur alla sexuella variationer som inte syftade till att avla barn (det vill egentligen säga merparten av de akter som heterosexuella praktiserar) betraktades som perversioner.⁸³ Man perverterade och skulle kontrollera barns sexualitet, man gjorde homosexualitet till något som både var moraliskt felande och perverst och framhöll det heterosexuella sexet, som kunde leda till ett barn, som det friska, sunda och moraliskt rätta.

Queerteorins studieobjekt är heterosexualiteten. Den kan inte betraktas som självklar, norm och det enda gångbara utan snarare något som är framvuxen ur specifika kulturella, sociala och historiska processer.⁸⁴ Kyrkan har vilat på heterosexualitet som norm då äktenskapet är något som är vigt åt man och kvinna i syfte att avla barn.⁸⁵

1.5.4 Judith Butler kön, genus och makt

Precis som Foucault har Judith Butler en särställning när man berör och avhandlar queerteorin, hon benämns ofta som en av de viktigaste profilerna och ibland som grundare till teorin.⁸⁶ Hon benämns som både kung (!) och drottning av queerteorin och även varit den som har problematiserat begreppet queer.⁸⁷ Butlers teoribildning av begreppet queer berör kön och genus i huvudsak och Butler menar att uppdelningen mellan män och kvinnor inte är självklar utan hänger samman med det som kan benämnas som heterosexualitetens institutionalisering.⁸⁸ Butler förklarar att relationen mellan kön, genus och sexualitet/makt (normen äger makten) kallas för genusbegriplighet. Begrepp som man och kvinna blir begripliga i förhållande till varandra genom behov, en man behöver en kvinna (och vice versa) för att skapa begriplighet i sin heterosexualitet.⁸⁹ Queerteorins förklaringsmodell a försöker bryta ned denna genusbegriplighet och skapa en grund där genus, kön och sexualitet inte ”naturligt och självklart” är i behov av motsatspar.

83 Ibid.

85 Gårdfeldt, 2005

87 Björklund, Jenny & Dahl, Ulrika, Gender Trouble in lambda nordica. i Lambda Nordica; 2015, Vol. 20 Issue 2/3, 7 - 19, s. 7

89 Ibid. s. 42

(18)

14 1.5.5 Queerteoretiska centrala utgångspunkter

Att vara queerteoretiker och arbeta utifrån ett queerteoretiskt perspektiv kräver att man använder ett dekonstruktivistiskt arbetssätt, att kritiskt tänka kring och upplösa motsatspar på ett analytiskt sätt för att genom detta avslöja den diskursiva uppbyggnaden kring dessa par.⁹⁰ Att genom dekonstruktion möjliggöra förståelse för hur språk och makt samverkar för att skapa olika kategorier⁹¹ och kunna identifiera dessa som avgränsas mot och utesluts från varandra.⁹² Detta arbetssätt kan exemplifieras med de symboliska uppdelningar som genus, kön och sexualitet har bildat, heterosexualitet mot homosexualitet och det maskulina mot det feminina, dessa antas fungera som ett slags kunskapskategorier där individer språkligen tänker och organiserar sina upplevelser, egenskaper och erfarenheter.⁹³

För att sammanfatta queerteorins huvudsakliga utgångspunkter är förklaringsmodell a och b varsin gren av det som det queerteoretiska tänkandet alltid innefattar, en kritik av identitetsbegreppet.⁹⁴ Kategorier av olika slag ska förstås som både öppna och instabila och svåra att fixera en gång för alla.⁹⁵ Detta förstås både som kritik av den normativa heterosexualiteten som de olika former av det som ger en normativ homosexualitet, framförallt hur dessa två motsatspar, motsatta sexualiteter, är beroende av varandra och deras relation emellan spelar en viktig roll för hur de olika varianterna av genus, kön och makt skapas och uttrycks.⁹⁶

Eller enklare förklarat: ”Queerteori är en fråga om ett antal perspektiv som har det gemensamt att de tolkar sociala företeelser med utgångspunkten att den normativa heterosexualiteten är problematisk och i behov av förklaring.”⁹⁷

1.5.6 Queer teologi – en kort introduktion

Prästen Peter Forsberg ger i sin artikel Introduktion till queer teologi i Lambda Nordica en inblick i vad queer teologi är och hur den kan användas i teologiska diskussioner. Definitionen som presenteras är hämtad från Marcella Althaus-Reid och Lisa Isherwood som beskriver queer teologi som ”ett politisk och sexuell queerande av teologi som går bortom det genusparadigm

90 Ibid. s. 23

91 Se 1.6.1

93 Ibid. s. 24

94 Ibid. s. 32

95 Ibid.

96 Ibid.

97 Ibid.

(19)

15

som präglat den tidiga feministiska teologins tänkande, men som också överskrider lesbian and gay-teologins statiska grundantaganden”⁹⁸.

Queer teologiska studier av religion har en radikalt annorlunda syn på hur monoteistiska system (som kristendomen) har tydliga manliga och heterosexuella strukturer och om man då ”queerar”

organen vidgar man då frågan om genus, samhället och maktstrukturer länkade till tvetydiga religiösa historier och läror.⁹⁹ Återigen kommer man i kontakt med Foucault och heteronormativitet, teologin kan således gå att analysera utifrån ett queerteoretiskt perspektiv.

1.6 Metod och genomförande

Det material jag samlar in från företrädare för Svenska Kyrkan i frågan om samkönade äktenskap behandlar jag utifrån en diskursanalys. För att förklara närmare kring vad en diskursanalys är och hur det sätts i relation till ämnet följer här en metodförklaring.

1.6.1 Diskursanalys

Diskursanalys är ”studier av meningsskapande kring olika frågor och samhällsfenomen”¹⁰⁰ och i den här uppsatsen är då studien inriktad på det meningsskapande företrädare för Svenska kyrkan gör i frågan om samkönade äktenskap. Diskurser innehåller vissa element som gör det till vad det är. Det som ses som legitimt att uttrycka i vissa sammanhang, vilka kategorier som används och de föreställningar som tas för givna.¹⁰¹ Diskurserna som analyseras i den här uppsatsen utgår alltså från präster och biskopars legitima åsikter kring samkönade äktenskap då det är de som har fått uppdraget att viga samman människor i äktenskap, vilka kategorier de använder för att uttrycka sig såsom skapelseordningen, bibelställen eller andra teologiska eller moraliska grunder och slutligen de föreställningar som tas för givna i deras argument. De föreställningarna kan till exempel vara heteronormativitet, föreställningen om att det bara finns två kön eller att Gud skapade allt och därmed också homosexualitet. Diskursanalysen utgår från makt och Svenska kyrkans företrädare uttalar sig från en maktposition då de talar om ”de homosexuella” eftersom normen äger makten, vilket redan har uttryckts i den här uppsatsen.

En diskurs etableras i och med ”vem som har rätt att uttala sig om en viss fråga”¹⁰². Enklare

98 Forsberg, Peter, Introduktion till queer teologi, Lambda Nordica. 15(1-2), 2010, s. 18

99 Encyclopedia of Religion, Vol. 5. 2nd ed. Gender and Religion: An overview, s.3300 (2020-11-29)

100 Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys i Boréus, Kristina &

Bergström, Göran (Red.), Textens mening och makt, 2018, s. 25

101 Ibid.

102 Bergström, Göran & Ekström, Linda, Tre diskursanalytiska inriktningar, i Boréus, Kristina & Bergström, Göran (Red.), Textens mening och makt, 201, s. 255

(20)

16

uttryckt - om vissa samhälleliga grupper, HBTQ-personer i det här fallet, varit exkluderade till förmån för experter, prästers tolkningsföreträde i frågan om äktenskapet, i formandet av en viss politik (äktenskapets legitimitet) har detta samhälleliga makteffekter.¹⁰³

När man närmar sig diskursanalyser kommer man oåterkalleligen i kontakt med Michel Foucault på grund av hans teorier kring makt, hans tolkning av begreppet diskurs var ”practices that systematically form the objects of which we speak”¹⁰⁴. Att närma sig diskurser och maktutövande kan man genom artikeln Ideology and discourse analysis, skriven av van Dijk¹⁰⁵ få en förståelse för hur (Svenska kyrkans) ideologier och diskurser kan samspela för att göra sitt meningsskapande utifrån legitimitet, kategorier och givna föreställningar kring ämnet samkönade äktenskap.

1.6.2 Insamlande av data

För att få fram ett material att kunna göra data av och sedan analysera behövs flera prästers och biskopars teologiska ståndpunkt. De ståndpunkter har presenterats nyhetsrapporteringar och i mer teologiska funderingar som i teologiska kommittén eller som motioner i kyrkomöten och uttalande i biskoparnas läronämnd. Jag har utgått från Svenska kyrkans egna publikationer (kyrkomötesprotokoll, utredningar och andra foldrar och publikationer), dagstidningar och nyhetsrapportering för att kunna skapa en överblick i hur diskursen har förändrats över tid, just för att det som definierar en diskurs är att den har ett dynamiskt inslag, regelsystemet som pekar ut vilka som har rätt att uttala sig som auktoriteter kan förändras.¹⁰⁶

1.6.3 Analysen utifrån materialet

Eftersom en diskurs är dynamisk, beroende på vem som är i maktposition, går det inte att fixera en diskurs då den är tänjbar och varierande,¹⁰⁷ ska jag genom min analys få fram ”koncentrat”¹⁰⁸ av diskursens ideologier då de visar vilka byggstenar diskursen vilar på, teologiska, moraliska eller samhällscentrerade sådana. Jag tar således ett av inläggen från präster eller biskopar i frågan om samkönade äktenskap och analyserar detta utifrån legitimitet, kategori och givna

103 Ibid.

104 Bergström, Göran & Ekström, Linda, Tre diskursanalytiska inriktningar, i Boréus, Kristina & Bergström, Göran (Red.), Textens mening och makt, 2018 s. 258

105 van Dijk, Teun A., ”ideology and discourse analysis”, Journal of Political Ideologies (June 2006), 11(2), 115–140

106 Bergström, Göran & Ekström, Linda, Tre diskursanalytiska inriktningar, i Boréus, Kristina & Bergström, Göran (Red.), Textens mening och makt, 2018, s. 258 (253 – 301)

107 Rennstam, Jens & Wästerfors, David, Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning, 1.

uppl., Studentlitteratur, Lund, 2015, s. 89

108 Ibid.

(21)

17

föreställningar (Diskursanalys). Är inlägget legitimt utifrån maktposition, vilka ståndpunkter kan kategoriseras och vilka givna föreställningar har författaren? Detta ska då läsas genom ett queerteoretiskt och queer teologiskt perspektiv för att se hur Svenska kyrkans förhållningssätt till samkönade äktenskap förändrades över tid och hur detta påverkar det teologiska samtalet i Svenska kyrkans domäner.

Ett exempel på diskursanalys är debatten mellan biskoparna Koskinen och Jackelén i radioprogrammet Människor och tro. Båda biskoparna ger sin syn på samkönade äktenskap.

Koskinen säger att det har gått för fort och att de teologiska betänkanden som behövs för att förändra en kyrkoordning inte har fått utrymme.¹⁰⁹ Detta är en legitim åsikt då Koskinen är teolog och biskop samt talar ur en maktposition för dem som ska förvalta vigselordningen.

Jackelén kategoriserade sin legitima åsikt, som gick åt andra hållet, då hon förde in Jesus budskap till människan och Svenska kyrkans roll som förvaltare och gestaltare av evangelierna.

De givna föreställningarna var, från båda parterna, kyrkans uppgift att ansvara för Guds välsignelse av äktenskapet. Huruvida den välsignelsen skulle gälla de homosexuella också var från ena hållet tveksamt och åt andra hållet självklart. Båda diskurserna är ett meningsskapande av samhällsfenomenet äktenskap. Förändringen i diskursen är vilken av dessa som får utrymme i Svenska kyrkan idag. Koskinen talar för den tidigare diskursen som har fått råda och Jackelén talar utifrån den förändrade.

109 Se 2.1.2

(22)

18

2. UNDERSÖKNINGSKAPITEL

Undersökningen är tvådelad, först och främst är det en diskursanalys av de teologiska argument som används för eller emot samkönade äktenskap. För det andra undersöks Svenska kyrkans maktposition som samhällsmoralisk väktare och de queer teologiska perspektiv som ligger till grund för Svenska kyrkans nuvarande diskurs.

2.1 Bakgrund och de teologiska utgångspunkterna

Här nedan avhandlas den första frågeställningen för uppsatsen: Vilka teologiska argument lade Svenska Kyrkans präster och biskopar fram för eller emot samkönade äktenskap?

2.1.1 Guds skapelsemönster och bibeln

När kyrkan talar om homosexualitet brukar det vara vissa bibeltexter som lyfts för att lägga en grund för teologiska utgångspunkter som kan användas för att positionera sig emot samkönad kärlek.¹¹⁰ Bibeltexterna som läggs fram är: 1 Mos 1:27, 1 Mos 2:18 – 24, Matt 19:3 – 9, Mark 10:2 – 9, Rom 1:18 – 32, 1 Kor 6:9 och 1 Tim 1:10.¹¹¹

Alla dessa bibeltexter användes i en motion år 2005 för att motionera mot kyrklig välsignelse av samkönad samvaro, så kallat registrerat partnerskap.¹¹²

Moseböckerna hänvisas till när man talar om Guds skapelsemönster, Gud skapade man och kvinna och dessa är ämnade för att förenas i äktenskap och bilda avkomma, motionärerna till 2005:40 lade fram de bibelhänvisningarna med argumentet ”All sexuell utlevnad utanför det heterosexuella äktenskapet bryter mot den grundplan som finns i skapelsen.”¹¹³, de fortsatte sin motion med att förklara hur det ingenstans i bibeln sanktioneras utlevd homosexualitet och hävdar att de bibelställen de presenterade ”… inte handlar om den typ av genuin homosexualitet som vi känner till idag. Nya testamentet skrevs i en tid då man var väl bekant med olika former av homosexualitet.”.¹¹⁴ Här kan man härleda motionärernas syn på homosexualitet till Michel Foucaults slutsats att den homosexuelle har blivit en karaktär, motionärerna vet att homosexualitet utlevdes under tiden då bibeln skrevs och att homosexualitet förekommer i naturen men de menar att ”karaktären”, den genuina homosexuella individen, inte åsyftas i

110 Forsberg, 2010

111 Svenska Bibelkommissionen, Bibel 2000

112 Kyrkomötet, Motion 2005:40

113 Ibid.

114 Ibid.

(23)

19

bibelställena.¹¹⁵ Guds skapelsemönster är det argument man oftast stöter på när man undersöker vilka teologiska utgångspunkter som ligger till grund för nekande av homosexuell samlevnad, eller bara homofoba uttalanden som inte behöver vara teologiska utan mer politiskt.¹¹⁶ För att bryta ned detta på ett queerteoretiskt sätt kan man gå till förklaringsmodell a och kritiskt granska relationen mellan just man och kvinna, att den sexuella attraktionen (eller viljan att ingå äktenskap) inte behöver vara naturlig eller självklar.¹¹⁷

I 1 Mos 1:28 återfinns ett annat teologiskt argument (utöver skapelsemönstret), detta kallas för prokreationsargumentet, Gud skapade man och kvinna för att berika jorden med sin avkomma.¹¹⁸ I Kyrkostyrelsens skrivelse till 2005 års kyrkomöte finner man prokreationsargumentet med orden att ”Homosexuell partnerrelation inte kan utgöra ett äktenskap i kristen mening, eftersom idén med förenandet av de båda könen i en relation där de gemensamt ger upphov till nytt liv saknar tillämplighet i en sådan relation”.¹¹⁹ Som redan har påpekats i den här uppsatsen så ägnar sig heterosexuella åt sexuell utlevnad som inte ger upphov till barn, och det är inte ett teologiskt problem. Dessutom väcks funderingar kring ifall heterosexuella par som kanske inte är fertila eller ens vill ha barn i sådana fall borde få ingå äktenskap, det vill säga queerteoretisk förklaringsmodell b. Sexualitetens moraliska berättigande är något som kyrkan kämpar med, då de framhäver prokreationen som det enda moraliska och riktiga i fråga om samlevnad ger det upphov till sexualfientliga tankeströmningar.¹²⁰ I kyrkostyrelsens skrivelse beskrivs också Teologiska kommitténs överväganden och samtal kring samkönad tillvaro i kyrkan och angående prokreationen som teologisk utgångspunkt poängteras det att homopar inte kan ge upphov till gemensamma barn och ju därför inte kan blandas in i äktenskapet.¹²¹ I samma dokument tas överväganden kring insemination och adoption för homosexuella upp och de motsäger då sina egna argument när de å ena sidan säger att äktenskapet är för att ge nytt liv och å andra sidan säger att det nya liv som uppstår i och med insemination för lesbiska inte räknas som tillräckligt för att låta dem ingå äktenskap.¹²² Judith Butler skulle kunna säga att detta beror på att teologiska kommittén

115 Se teoretisk utgångspunkt i 1.5

116 www.expressen.se/nyheter/bush-vill-forbjuda-homoaktenskap/, Hämtad: 2020-12-09

118 Bibel 2000

119 Kyrkostyrelsens skrivelse, 2005:9

120 Ibid.

121 Ibid.

122 Ibid

(24)

20

söker genusbegriplighet, en kvinna behöver sin motsats, en man, för att på så sätt kunna infinna sig i normen.¹²³

Kyrkostyrelsens skrivelse står bakom argumentationen ”kyrkans teologi om äktenskapet är inte identisk med statens ideologi”¹²⁴, även fast staten erkänner homosexuella partnerskap och har

”en positiv inställning till att samkönade par i samhället ges samma lagstadgade skydd för sina relationer som andra, kyrkan kan däremot inte bekräfta dessa relationer genom förböns- eller välsignelsehandling.”¹²⁵ Ärkebiskop KG Hammar fortsatte en teologisk utläggning med

”homo- och heterosexuell samlevnad är inte samma sak, men bör betraktas och bedömas på samma sätt”¹²⁶ och åsyftade då på huruvida man etiskt kan ställa sig bakom samkönade relationer – utanför kyrkan. Teologen Jesper Svartvik konstaterade däremot att ”kyrkans plats bör vara vid de utsattas och marginaliserades sida”.¹²⁷

2.1.2 Välsignelse vs Vigsel

I och med kyrkostyrelsens skrivelse 2005:9 beslutade kyrkomötet att ge sitt samtycke till en välsignelseakt över registrerade partnerskap. I motion 2005:96 ansågs det viktigt att ”Svenska kyrkan i ett tidigt skede av utredningen klargör att välsignelseakten endast är ett första steg mot att också samkönade par skall kunna få sin relation stadfäst inom Svenska kyrkan vid en officiell ceremoni.”¹²⁸ Men en välsignelseakt är inte en vigsel, registrerat partnerskap är inte ett äktenskap, ännu var samkönade inte insläppta i den samhälleliga institutionen som äktenskapet är och som kyrkan förfogade över.

Under år 2007 började stiften runt om i Sverige positionera sig mer markant runt frågan om samkönade skulle få ingå äktenskap istället för att bara få en välsignelse över sitt registrerade partnerskap. Detta på grund av en statlig utredning som skulle utreda huruvida det skulle vara möjligt att införa en könsneutral vigsel.¹²⁹ Först ut att uttala sig var biskopen i Linköpings stift, Martin Lind. Han tog ställning för samkönade äktenskap och såg inga hållbara teologiska skäl att förvägra homosexuella att få ingå äktenskap.¹³⁰ Lind skrev ”Ett livslångt förbund i trohet och kärlek mellan två personer, bör kunna omfatta särkönade par likväl som samkönade par.

124 Kyrkostyrelsens skrivelse 2005:9

125 Ibid.

126 Ibid.

127 Ibid.

128 Kyrkomötet, motion 2005:96

129 SOU 2007:17

130 Sveriges radio, Martin Lind tar ställning för samkönade äktenskap, 17 april, 2007 https://sverigesradio.se/artikel/1315882, hämtad 2020-12-17

(25)

21

Kan kyrkan välsigna partnerskap, kan kyrkan också kalla partnerskap äktenskap”¹³¹. Han var således den första biskop att ställa sig bakom en reform av äktenskapsförordningen.¹³² Uppsala stift positionerade sig däremot emot, biskop Ragnar Persenius avgjorde omröstningen och sålunda sade stiftet nej till homovigslar.¹³³ Stiftet föreslog samtidigt att förändra vigselrätten ifall det skulle bli en lagändring och samkönade skulle få gifta sig i kyrkan.¹³⁴

Under 2009 var frågan i hetluften då kyrkomötet skulle besluta om vigselordningen skulle göras könsneutral och då även kunna gälla homosexuella eftersom staten i och med Civilutskottets betänkande beslutade att införa könsneutrala äktenskap och upphäva det registrerade partnerskapet.¹³⁵¹³⁶ Inför kyrkomötet möttes biskoparna Lennart Koskinen från Visby stift och Antje Jackelén, dåvarande biskop i Lund (numera ärkebiskop), i radioprogrammet Människor och Tro och debatterade kyrkomötets kommande omröstning.¹³⁷ Koskinen var kritisk till att införa en könsneutral vigselordning då han menade att det har gått för fort och att de teologiska frågorna inte har gåtts igenom tillräckligt.¹³⁸ Jackelén däremot förklarade att kyrkan absolut kan ställa sig bakom beslutet och påpekade att kyrkan har avhandlat frågan om homosexualitet teologiskt sedan 1970-talet.¹³⁹ Kyrkan har även ett uppdrag att gestalta evangeliet som i sig är en befrielserörelse, frihet för de förtryckta.¹⁴⁰ Antje Jackelén presenterar ett argument som grundar sig i detta:

När man läser bibeln och tittar på vad den säger om Jesu liv, lära och leverne och jämför det med hur mycket vi pratar om sexualitet, så finns där en ojämnvikt. För där sägs så väldigt mycket mera just om fattigdom, frihet, socialt liv och rättvisa – och väldigt lite om sexualitet och äktenskap.¹⁴¹

Jackelén påpekar att om man skulle läsa bibeln och bara plocka ut de delar som handlar om sex och äktenskap skulle det bli väldigt tunt, gör man detsamma med bibelställen som tar upp

131 Ibid.

132 Ibid.

133 Sveriges radio, Uppsala stift emot homoäktenskap, 19 september, 2007 https://sverigesradio.se/artikel/1607854 hämtad 2020-12-17

134 Ibid.

135 Civilutskottets betänkande 2008/09:CU19

136 Termen registrerat partnerskap togs bort och likställdes med äktenskap. De som ville kunde då göra om sin ceremoni och ”gifta sig på riktigt”, men de som inte ville detta omvandlades bara till juridiskt gifta

137 Kyrkans biskopar oeniga om könsneutrala vigslar, Sveriges radio, Människor och Tro, 16 oktober, 2009, https://sverigesradio.se/avsnitt/77942, hämtad 2020-12-17

138 Kyrkans biskopar oeniga om könsneutrala vigslar, Tid: 01:10