Marks kommun Granskning av årsredovisning 2015

(1)

www.pwc.se

Inger Andersson Certifierad kommunal revisor

Anela Cmajcanin Revisor

Daniel Johansson godkänd revisor Mars 2016

Granskning av årsredovisning 2015

Marks kommun

(2)

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 1

2. Inledning ... 2

2.1. Bakgrund ... 2

2.2. Revisionsfråga och metod ... 2

2.3. Revisionskriterier ... 3

3. Granskningsresultat ... 5

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning ... 5

3.1.1. Förvaltningsberättelse ... 5

3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten ... 5

3.1.1.2. Investeringsredovisning... 6

3.1.1.3. Driftredovisning ... 7

3.1.1.4. Bokslutsprognoser och utfall ... 7

3.1.2. Balanskrav ... 8

3.1.3. God ekonomisk hushållning ... 8

3.1.3.1. Mål för verksamheten ... 9

3.1.3.2. Finansiella mål ... 9

3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag ... 10

3.2. Rättvisande räkenskaper ... 11

3.2.1. Resultaträkning ... 11

3.2.2. Balansräkning ... 11

3.2.3. Kassaflödesanalys ... 12

3.2.4. Sammanställd redovisning ... 12

3.2.5. Tilläggsupplysningar ... 12

(3)

1. Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.

Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att Marks kommun i stort följer vad som anges i KRL och RKR´s rekommendationer samt i övrigt kan betraktas som god redovisningssed.

Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Resultatet för 2015 blev 68,6 mnkr. Kommunen har inget negativt resultat att återställa.

Vi bedömer att Marks kommun uppfyller de finansiella målen för god ekonomisk hushållning (Hållbar ekonomi och finansiering), såväl under det enskilda året 2015 som under senaste fyraårsperiod 2012 - 2015.

När det gäller Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning har Kommunstyrelsen gjort en värdering av måluppfyllelsen utifrån nämnders och styrelsers uppföljning och bedömning utifrån elva

kommungemensamma mål. Fyra mål (36 %) anges som uppfyllda, fem stycken (45

%) anges som delvis uppfyllda, ett mål ej uppfyllt och ett anges ej mätbart (vardera 9 %).

Med ledning av vad som framgår i årsredovisningen har vi ingen avvikande

uppfattning. Vi saknar dock en samlad bedömning från Kommunstyrelsen avseende måluppfyllelsen i förhållande till kommunens långsiktiga vision.

(4)

2. Inledning

2.1. Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokförings- nämndens normering.

Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande.

När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2. Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisning- en är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen.

Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor:

 Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

 Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

 Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning?

 Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning)

 resultaträkning

 kassaflödesanalys

 balansräkning

(5)

 sammanställd redovisning

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevna- den av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas

redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte inne- håller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.

Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens kommunledningskontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för

redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av

räkenskapsmaterial.

Vår granskning och våra synpunkter baseras huvudsakligen på det utkast till årsredovisning som presenterades 2016-02-26. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2016-03-23.

Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef, redovisningschef, ekonom och kvalitetsutvecklare i Marks kommun.

2.3. Revisionskriterier

Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 § KL ska godkännas av kommunfullmäktige.

Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer:

 Kommunallagen

(6)

 Kommunal redovisningslag

 Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning

 Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning

(7)

3. Granskningsresultat

3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1. Förvaltningsberättelse

Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med kraven i KRL.

3.1.1.1.

Översikt över utvecklingen av verksamheten

Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning

Förvaltningsberättelsen saknar en formell utvärdering av kommunens ekonomiska ställning enligt KRL 4:5. Vi bedömer dock att den ekonomiska översikten ger en god bild av Marks kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling. Olika

nyckeltal och ekonomiska begrepp redovisas på ett informativt och lättillgängligt sätt. Redovisningen utgår ifrån den så kallade RK-modellen (resultat – kapacitet och risk – kontroll) och redovisas över en fyraårsperiod, vilket ger en bra bild av utvecklingen. ”Marks kommun, 10 år i sammandrag” ger än mer en bild av kommunens ekonomiska utveckling.

Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exklusive

pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 76,3 %. Det är en försämring om 0,9 % -enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande

intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten 36,1 %. En ökning om 3,1 % -enheter sedan föregående bokslut.

Nettokostnaderna har ökat med 2,5 %. Noterbart är att kommunen under 2015 erhållit återbetalning från AFA med 14,7 mnkr. Skatteintäkter och generella

statsbidrag har ökat med 4,2 %. Marks kommun har fått fortsatt ökat bidrag i LSS- utjämningssystemet (19,3 mnkr 2014 till 28,1 mnkr 2015).

Händelser av väsentlig betydelse

Under rubriken ”Året som gått” beskrivs ett antal punkter av väsentlig betydelse för Marks kommun.

Förväntad utveckling

Förvaltningsberättelsen saknar i princip beskrivning avseende förväntad utveckling.

Väsentliga personalförhållanden

Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har fortsatt öka och uppgår nu till 7,4 %, vilket är en ökning med 0,7 % -enheter sedan föregående år. Även långtidssjukfrånvaron har fortsatt öka och uppgår till 49,4 % av den totala sjukfrånvaron.

(8)

Gemensam förvaltningsberättelse

I förvaltningsberättelsen redogörs för en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar lämnas om ekonomi och verksamhet i koncernföretag. Redogörelsen är inte fullt ut i enlighet med RKR 8.2.

Pensionsredovisning

I förvaltningsberättelsen upplyses om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. I den ekonomiska översikten lämnas upplysningar och värdering avseende kommunens pensionsförpliktelser. Ytterligare upplysningar lämnas i not till balansräkningen.

Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten

Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av fullmäktiges mål och uppdrag.

Fullmäktige har beslutat om ett antal grunduppdrag för de olika

huvudverksamheterna. Nämnder och styrelsers bedömning är att de flesta av grunduppdragen uppfyllts helt eller i hög grad. Det är endast gator, vägar och parker under Teknik- och servicenämnden samt överförmyndarverksamheten som anges vara delvis uppfyllda.

3.1.1.2.

Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar.

Nedan redovisas investeringsbudget, prognos och utnyttjande under de senaste åren.

År Budget Utnyttjande delår

Prognos delår Verkligt utfall

2012 116,8 mnkr* 49,9 mnkr (41%) 90,6 mnkr (76%) 85,5 mnkr (73%) 2013 172,7 mnkr 39,2 mnkr (23%) 134,4 mnkr (78%) 99,2 mnkr (57%) 2014 179,5 mnkr 51,4 mnkr (29%) 116,6 mnkr (65 %) 104,8 mnkr (58%) 2015 170,3 mnkr 70,7 mnkr (42%) 138,3 mnkr (81%) 105,6 mnkr (62%)

Tabellen visar på fortsatta svårigheter med att uppnå beslutad investeringsvolym.

Investeringsredovisningen är kommenterad och överensstämmer i stort sett med kraven i förarbetena till KRL då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos avseende färdigställande.

(9)

3.1.1.3.

Driftredovisning Bedömning och iakttagelser

Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget.

Driftredovisningen är kommenterad avseende respektive nämnds budgetavvikelse.

3.1.1.4.

Bokslutsprognoser och utfall

Marks kommun har redovisat tre bokslutsprognoser baserade på april, augusti (delårsrapport) samt oktober månads redovisning

I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall och avvikelse i bokslut 2015 samt prognostiserad avvikelse vid de olika prognostillfällena.

Driftredovisning per nämnd

Avvikelse Prognos Prognos Prognos mnkr Reviderad

Budget Utfall Bokslut April Aug Okt

Fullmäktige, partistöd,

revisionen 5,1 4,9 0,2 0,0 -0,1 0,1

Kommunstyrelsen 119,2 99,6 19,6 1,2 6,4 9,6

Barn- och utbildningsnämnden* 757,4 752,9 4,5 0,0 2,5 1,0

Kultur- och fritidsnämnden 72,1 70,8 1,3 0,2 0,3 0,4

Miljönämnden 7,3 7,6 -0,3 0,0 0,0 0,0

Plan- och byggnadsnämnden 9,4 9,4 0,0 0,0 0,0 0,1

Samrehabsnämnden 17,1 16,4 0,7 0,0 2,6 1,8

Socialnämnden** 302,0 301,5 0,5 0,0 -1,5 0,0

Äldreomsorgsnämnden*** 404,6 403,8 0,8 0,0 -3,0 0,0

Teknik- och servicenämnden 53,2 50,5 2,7 0,9 0,1 2,0

Valnämnden 0,1 0,2 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Överförmyndarnämnden 2,6 2,3 0,3 0,0 0,0 0,3

Summa nämnderna _{1 750,1} ^{1 719,9} ^29,9 ^2,2 ^7,2 ^15,2

* höjning med 2,4 mnkr i budgetram sedan aprilprognos

** höjning med 0,4 mnkr i budgetram sedan aprilprognos

*** höjning med 1,7 mnkr i budgetram sedan aprilprognos

Efter april månad prognostiserades ett sammanlagt överskott om netto 2,2 mnkr.

Detta kan till stor del tillskrivas Kommunstyrelsen, som beräknade ett överskott om 1,2 mnkr främst på grund av lägre personalkostnader. Även Teknik- och

servicenämnden beräknade ett mindre överskott om 0,9 mnkr. Övriga nämnder angav i princip ett 0-resultat.

Efter augusti månad prognostiserades ett sammanlagt överskott om 7,2 mnkr. Den beloppsmässigt största förändringen svarade Kommunstyrelsen för som nu angav ett överskott om 6,4 mnkr. I likhet med tidigare år var det huvudsakligen

personalkostnaderna som visade positiv avvikelse till följd av tjänstledigheter och vakanser. Procentuellt sett svarade Samrehabsnämnden för största förändringen.

(10)

Samrehabsnämnden redovisade ett överskott gentemot budget med 2,6 mnkr – 8

%. Samtliga övriga nämnder prognostiserade ett mindre överskott alternativt ett 0- resulat.

I oktoberprognosen hade överskottet ökat till 15,2 mnkr. Största förändringen svarade Kommunstyrelsen för som prognostiserade ett budgetöverskott om totalt 9,6 mnkr, det vill säga en ökning med drygt 3 mnkr. Till bokslutet i december hade budgetöverskottet ökat med ytterligare 10 mnkr och uppgår då till 19,6 mnkr. Det anges inget enskilt skäl som varit mer betydande utan ett antal olika orsaker redovisas. Övriga nämnder redovisar endast mindre förändringar.

I årsredovisningen finns ett avsnitt ”Jämförelse med prognos i delårsrapporten”.

Avvikelserna mellan delårsrapport och slutligt utfall är kommenterad. Utifrån ett överskådligt perspektiv uppfattar vi att budgetföljsamheten och prognossäkerheten – med undantag av Kommunstyrelsens ansvarsområde – är god.

3.1.2. Balanskrav

Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts.

Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt KRL kapitel 4. I RKR´s information ”Beräkning och redovisning av

balanskravsresultat” anges ytterligare rader, vilka kan vara av värde att ha med.

Resultatet för 2015 blev 68,6 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet skall inga realisationsvinster exkluderas. Kommunen har inget tidigare negativt resultat att återställa.

Marks kommun har fattat beslut om införande av resultatutjämningsreserv. Under 2015 har kommunen fått möjlighet att sätta av ytterligare 3,6 mnkr.

3.1.3. God ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige har december 2014 beslutat om vision och mål för Marks kommun. Dokumentet står som grund för budget 2015-2018. För att nå visionen

”Mark är känd som en attraktiv kommun. En kommun där det är bra att bo och verka. En kommun där livskvalitet står i fokus” har fullmäktige fattat beslut om fyra strategiska mål områden, vilka i sin tur är konkretiserade i elva

kommungemensamma mål. Utifrån de kommungemensamma målen och grunduppdrag beslutar därefter respektive nämnd och styrelse om egna mål.

God ekonomisk hushållning i Marks kommun innebär:

 Positiva ekonomiska resultat

 Investeringar med egna medel

 Oförändrad skattesats

 Effektivt resursutnyttjande

 God förvaltning av kommunens egendom.

Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Verksamheten ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt och socialt perspektiv.

(11)

Dagens behov ska tillgodoses utan att begränsa kommande generationers möjligheter till utveckling.

3.1.3.1.

Mål för verksamheten

Som nämnts ovan har kommunen fyra strategiska målområden, vilka i sin tur är konkretiserade i elva kommungemensamma mål. När det gäller de

kommungemensamma målen har Kommunstyrelsen gjort en bedömning utifrån nämndernas uppföljningar. Av de elva målen uppges följande fyra som uppfyllda:

 All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga

 Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

 En god samverkan mellan skola och näringsliv

 En god kommunal service Delvis uppfyllda

 Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

 Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning

 Ett gott företagsklimat

 Goda boendemiljöer

 Goda möjligheter till inflytande och ett rikt fritids- och kulturliv.

Ej uppfyllt

 Barn och unga har en god utbildning Nedanstående uppges ej vara möjlig att bedöma:

 Barn och unga har en meningsfull fritid

Med ledning av vad som framgår i årsredovisningen har vi ingen avvikande

uppfattning. Vi saknar dock en samlad bedömning från Kommunstyrelsen avseende måluppfyllelsen i förhållande till kommunens långsiktiga vision.

3.1.3.2.

Finansiella mål

I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som

fastställts av fullmäktige i budget 2015-2018. Samtliga mål ska ses som ett snitt över senaste fyraårsperioden.

Finansiella mål, fastställda av fullmäktige i budget 2015- 2018

Utfall 2015 Måluppfyllelse

Kommunstyrelsens bedömning

Resultatet ska uppgå till minst 1

% av skatteintäkter, utjämning och finansnetto.

2012 var målet 2 %, vilket ger ett genomsnittligt målvärde om 1,25 %

Skatter, utjämningsbidrag och finansnetto uppgår till 1 785,4 mnkr. 1 % kräver ett resultat om 17,9 mnkr. Årets resultat uppgår till 68,6 mnkr, d.v.s.

drygt 3,8 %.

För fyraårsperioden 2012-2015 uppgår resultatet till 3,8 %.

Målet uppnås för 2015.

Målet uppnås för perioden.

(12)

Investeringar ska finansieras med summan av resultat och

avskrivningar.

Årets investeringar uppgår till 105,6 mnkr. Årets resultat är 68,6 mnkr och avskrivningarna uppgår till 58,6 mnkr, vilket ger ett totalt utrymme om 127,2 mnkr. Således en positiv differens om 21,6 mnkr. Själv- finansieringsgraden är 120 %.

För fyraårsperioden 2012-2015 uppgår självfinansieringsgraden till 123 %.

Målet uppnås för 2015.

Målet uppnås för perioden.

Skattesatsen ska vara oförändrad Skattesatsen är oförändrad. Målet uppnås.

Vi instämmer i Kommunstyrelsens bedömning att för såväl det enskilda året 2015 som över en fyraårsperiod bakåt i tiden så uppnås samtliga tre finansiella mål.

Noteras skall att endast drygt 60 % av investeringsbudgeten utnyttjats.

3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

I budget 2015-2018 har kommunfullmäktige fördelat uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I årsredovisningen redovisas en avstämning där

bedömningen uppges utgå från hur väl uppdraget gentemot medborgarna uppfylls.

Av totalt 31 uppdrag görs bedömningen att tio uppdrag uppfyllts helt, 17 i hög grad och resterande fyra anges som delvis uppfyllda. De delvis uppfyllda är till

övervägande del inom Teknik och servicenämnden: gator, vägar och parker. Även Överförmyndarnämnden redovisar delvis uppfyllt för överförmyndarverksamheten.

Bedömningarna överensstämmer med vad som förutspåddes i delårsrapporten.

I årsredovisningen finns ett avsnitt benämnt ”Verksamhetsberättelse”. Här redogörs för respektive nämnd/styrelse och bolags uppgift, årets verksamhet och sammandrag av ekonomin.

(13)

3.2. Rättvisande räkenskaper

3.2.1. Resultaträkning

Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi anser dock att noterna till verksamhetens intäkter respektive kostnader bör utvecklas och ange vilken typ av externa intäkter/kostnader som redovisas.

Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2015, vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Under året har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2016.

Nedan följer några iakttagelser kring bokslut 2015.

 Skatter och fastighetsavgift har beräknats enligt gällande prognos per december från Sveriges kommuner och landsting.

 Under året har kommunen erhållit 14,7 mnkr i återbetalning av AFA-medel.

Beloppet är korrekt redovisat som en jämförelsestörande post.

 I december månad erhöll kommunen 26,3 mnkr i extra statsbidrag för flyktingmottagande. Bidraget har huvudsakligen periodiserats till år 2016, vilket är i enlighet med gällande rekommendationer. 1 mnkr har

resultatförts på 2015.

 Under året har kommunen erhållit 2,5 mnkr i bidrag för kompensation för höjda sociala avgifter för unga. Bidraget är korrekt bokfört som ett generellt bidrag.

 Under året har det gjort en sluttäckning av deponi. Utöver avsatta medel har ytterligare 0,5 mnkr påverkat årets resultat.

 En periodiseringskontroll visar att väsentliga poster periodiserats korrekt.

3.2.2. Balansräkning

Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Se dock ovan om komponentavskrivning.

Balansräkningen är uppställd enligt KRL. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning.

Under året har en fordran – närmare 200 mnkr – på Spinnerskan AB omklassificerats från lång- till kortfristig fordran.

(14)

Bland kommunens kortfristiga skulder finns en ersättning från Migrationsverket.

Ersättningen anges var hänförlig till 2012 och tidigare. Vi rekommenderar att posten intäktförs samt att det görs en genomgång avseende eventuella ytterligare poster avseende flyktingverksamhet som skall resultatföras.

3.2.3. Kassaflödesanalys

Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns i tillräcklig omfattning. Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen.

3.2.4. Sammanställd redovisning

Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har beskrivits på ett korrekt sätt. Vi bedömer att uppgifterna i koncernenheternas resultat- och balansräkningar har överförts korrekt till koncernredovisningen.

Elimineringar har skett av interna poster. Bolagens redovisningsprinciper har inte anpassats till kommunens. Vi bedömer dock att dessa inte har någon väsentlig påverkan på redovisningen.

Sammanhållen förvaltningsberättelse i enlighet med RKR 8.2 bör upprättas.

3.2.5. Tilläggsupplysningar

Under rubriken ”Tillämpade redovisningsprinciper” anges att Marks kommun i allt väsentligt följer regelverket avseende KRL och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Avsteg som anges är att kommunen beträffande

leasingavtal tillämpar en något förenklad redovisning gentemot vad som anges i rekommendationen. Vidare sker bokföring av löner enligt kontantprincipen, vilket innebär att arbetad, men inte utbetald övertid och fyllnadstid samt timlöner december månad redovisas som en kostnad i januari påföljande år. Motsvarande gäller för vissa ledighetsuttag.

Beträffande komponentavskrivning så sker detta i allt väsentligt på kommunens VA-verksamhet. Kommunstyrelsen har i oktober 2015 beslutat om en komplettering av kommunens redovisningsprinciper med anledning av komponentredovisning. I 2014 års årsredovisning angavs att avskrivningar skulle tillämpas för större

nyinvesteringar samt underhåll av anläggningar från och med 2015. Detta har inte gjorts.

Vi bedömer att Marks kommun i stort följer vad som anges i KRL och RKR´s rekommendationer samt i övrigt kan betraktas som god redovisningssed, med undantag avseende komponentavskrivning.

(15)

Vår samlade bedömning är att årsredovisningen i övrigt ger en i allt väsentligt rättvisande bild över resultat och ställning.

2016-03-18

__________________________ ___________________________

Inger Andersson Fredrik Carlsson

Projektledare Uppdragsledare