• No results found

GRÖN INSIKT

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "GRÖN INSIKT"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hushållningssällskapet

Hushållningssällskapens Förbund

Drottninggatan 95 B | Box 451 57, 104 30 Stockholm | info@hushallningssallskapet.se | www.hushallningssallskapet.se

GRÖN INSIKT En serie spaningar med nedslag i rapporter och artiklar som speglar utmaningar och möjligheter för en levande landsbygd.

Ekogris med danskt mervärde går bra

Det går bra för Danmarks största ekologiska grisproducent.

Konsumenterna köper gärna köttet med varumärket Poppelgrisen, trots att det är dubbelt så dyrt som annat griskött.

Hestbjerg Økologi drivs av Bertel Hestbjerg och hans fru Marianne Fløe Hestbjerg. De har ekologisk grisproduktion på sju gårdar i Västjylland med 1 500 suggor som går ute hela året.

Av deras 30 000 grisar föds 25 000 slaktgrisar per år upp i lösdrift, 5 000 säljs. Det är nästan lika många ekogrisar som föds upp i hela Sverige på ett år.

Affärsidén är god djurvälfärd, hållbarhet och att ständigt utveckla idéer för att göra allt lite bättre. De går längre än vad som krävs för att kunna sälja köttet som ekologiskt. De får också extra betalt för sitt varumärke

Poppelgrisen fra Hestbjerg.

‒ Vi brukar säga att om du blir återfödd som gris så skulle du önska att du hamnade här hos oss, säger Marianne Fløe Hestbjerg till tidningen Gröna Affärer.

Hestbjerg Økologi har expanderat rejält och gick förra året med cirka 28 miljoner kronor i vinst (20,5 miljoner danska kronor).

‒ Det har gått bra för oss i två, tre år efter några sämre år. Men det ligger väldigt mycket arbete bakom, säger Marianne Fløe Hestbjerg.

Det är stor efterfrågan på ekologiskt griskött i Danmark. Fler och fler grisproducenter ställer om till ekologiskt.

‒ Foderpriserna stiger och konkurrensen ökar. Vi är glada för att vi är etablerade, säger hon.

(2)

Hushållningssällskapens Förbund

Drottninggatan 95 B | Box 451 57, 104 30 Stockholm | info@hushallningssallskapet.se | www.hushallningssallskapet.se

2

Bertel Hestbjerg är den 15:e generationen på gården. När han tog över efter sina föräldrar 1996 ville han förnya grisproduktionen och fick inspiration från utegångsgrisar i England.

Han började i mindre skala tillsammans med en kamrat och sedan dess har produktionen utvecklats i takt med hans visioner om djurvälfärd.

Nu går suggorna ute hela året och betar med tillgång till planterad poppelskog. Smågrisarna avvänjs vid tio veckor. Grisarna utfodras med ekologiska rotfrukter och slaktgrisarna har tillgång till ett ”wellness center”

där de kan leka och böka.

Som en av få gårdar i Danmark har Hestbjerg också en heltidsanställd veterinär. Niels Peter Baadsgaard har jobbat i företaget i ett och ett halvt år och är inriktad på förebyggande arbete.

‒ Det handlar förstås om god djurvälfärd, men också om att göra det enklare för sig själv på jobbet. Ju färre sjuka djur desto färre problem och högre säkerhet, säger han.

Hestbjerg har låg antibiotikaanvändning Målet är att den ska ned

ytterligare, helst till noll. Den stora utmaningen är att fler smågrisar ska överleva. Ett nytt avelsprogram syftar till att få ned antalet smågrisar i varje kull till 15, 16 stycken.

References

Related documents

GRÖN INSIKT En serie spaningar med nedslag i rapporter och artiklar som speglar utmaningar och möjligheter för en levande landsbygd.. Företagare underskattar kraften

Hon har lång erfarenhet som jurist inom det gröna näringslivet och har som vd för Hushållningssällskapet Östergötland fått alltfler kunder i hela landet inom juridiska

Det började i Danmark i fjol och efterfrågan på ekologiskt betsocker gjorde att Nordic Sugar kontrakterade tio odlare i Skåne till årets säsong. Årets odling ser fin ut,

Han har en bakgrund i det norska lantbruket och anställdes av norska Bondelaget för att sköta odlingar i ett gammalt industriområde i Oslo, Losæter. Han är mest känd i Norge

Ett kopplat stöd för nötkreatur och krav på ekologiska fokusarealer i förgröningsstödet var två nyheter i reformen. Agri Foods generella slutsats är att direktstöden dämpar

Däremot behöver vi som forskare lära känna varandra, få reda på vad vi gör och kommunicera det till resten av världen, säger Kalle Åström, professor i matematik och en av

”Till viss del kan man betrakta denna typ av informationsutbyte både som en viss form av rådgivning, men främst som ett komplement till traditionell rådgivning”, skriver Per

Drönare kan vara till god hjälp när Jordbruksverket och länsstyrelserna ska göra kontroller av jordbrukarstöden.. Det visar en pilotstudie som Jordbruksverket gjorde