Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
När kraven överstiger resurserna
En litteraturöversikt hur arbetsbelastning påverkar
sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad
Elna Holmström
Elina Telleborn
Handledare: Boel Sandström
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Januari 2021
När kraven överstiger resurserna
En litteraturöversikt hur arbetsbelastning påverkar
sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad
Elna Holmström
Elina Telleborn
Sammanfattning
Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, som bör utgå från de sex
kärnkompetenserna. Partnerskap ska byggas på en personcentrerad omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser och engagemang. Detta behövs för att skapa kommunikation och delaktighet. Arbetsbelastning innebär den tiden och den vård som en sjuksköterska ägnar, både indirekt och direkt åt patienter, arbetsplats och professionell utveckling. KASAM är studiens referensram.
Syfte: Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och
utförandet av omvårdnad.
Metod: Studiens valda metod utgick från en integrerad metod. Studiens resultat baseras på
åtta vetenskapliga artiklar, varav sex artiklar har kvantitativ ansats och två artiklar har kvalitativ ansats. Dataanalysen gjordes enligt Friberg (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.
Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna teman: risk för psykiska påfrestningar,
begränsningar i utförandet av omvårdnad och rollen som arbetsledare. Resultatet visade att arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående, i form av utmattning, utbrändhet, sämre arbetstillfredsställelse och negativ prestation på arbetet. Arbetsbelastning begränsar
sjuksköterskans arbete, genom sämre vårdrelation, missad omvårdnad och bortprioriterad omvårdnad. Omvårdnaden påverkas negativt. Det finns inte tid för sjuksköterskan att upprätthålla en god ledarroll. Detta påverkar teamarbetet och ger sämre vårdstandard.
Slutsats: Ur studien framkom det att låg arbetsbelastning hade en god påverkan på
sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Det framkom även att hög arbetsbelastning har en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Sjuksköterskan påverkas inte endast av arbetsbelastningen i sig, utan sker oftast i kombination med andra bidragande faktorer. Hälso- och sjukvården är ständigt belastad och i obalans mellan resurser och krav. Därför blir det ännu mer ohanterbart för vårdpersonalen vid exempelvis pandemier, såsom nuvarande Covid-19 pandemin som belastar sjukvården ännu mer.
Nyckelord: Arbetsbelastning, Arbetsledare, Arbetsmiljö, Omvårdnad, Sjuksköterska, Teamarbete,
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 3
Inledning 5
Bakgrund 6
Sjuksköterskans arbetsuppgifter och kompetens 6
Personcentrerad omvårdnad 7
Arbetsbelastning 8
KASAM som referensram 9
Problemformulering 10 Syfte 11 Metod 11 Design 11 Urval 11 Inklusionskriterier 12 Exklusionskriterier 12 Datainsamling 12 Kvalitetsgranskning 14 Dataanalys 15 Etiska överväganden 16 Resultat 18
Risk för psykiska påfrestningar 18
Begränsningar i utförandet av omvårdnaden 19
Rollen som arbetsledare 20
Diskussion 20 Metoddiskussion 20 Resultatdiskussion 24 Kliniska implikationer 28 Slutsatser 29 Självständighet 30 Referenser 31
Bilaga 2 CASP:s Granskningsmall 5
5
Inledning
Sjukvården ställs ständigt inför nya krav. För att tillmötesgå dessa krav måste rätt resurser finnas (Ross et al., 2018). Bristande resurser kan visas som otillräcklig kunskap, otillräckligt med tid för att utföra arbetet, otillräckligt med personal, otillräckligt med hjälpmedel eller otillräckligt eller avsaknad av stöd från chef eller kollegor (Arbetsmiljöverket, 2018). Detta anses också vara de faktorer som brister i dagens sjukvård. Det finns inte tillräckligt med resurser för att tillmötesgå kraven. Mängden personal gentemot den arbetsbelastningen som ställs är i obalans (Ross et al., 2018). Faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som antal
anställda sjuksköterskor, vårdtyngd och samarbete kan påverka sjuksköterskans utförande av omvårdnad. Sjuksköterskan har ansvar för att skapa en stabil och säker omvårdnad för patienten. Omvårdnad inkluderar förhållande mellan patienten och sjuksköterskan, överlämnande av viss makt eller kontroll till patienten. Detta kan göras genom utbyte av information, kunskap och teamarbete (Oxelmark et al., 2017; Van Bogaert et al., 2013).
6
Bakgrund
I bakgrunden kommer centrala begrepp, som har betydelse för läsaren, att presenteras. Dessa begrepp är av betydelse för att förstå studiens innehåll och innebörd av
problemformuleringen. I bakgrundsdelen presenteras en beskrivning av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kompetens, den personcentrerade omvårdnaden, sjuksköterskans arbetsbelastning och studiens omvårdnadsteori KASAM, som referensram.
Sjuksköterskans arbetsuppgifter och kompetens
Sjuksköterskans specifika kompetens inom hälso- och sjukvården är omvårdnad. Den omvårdnad som förekommer ska grundas på vetenskaplig kunskap och en humanistisk människosyn där alla, oavsett förutsättningar, ska få en god och individanpassad vård. Ansvaret som sjuksköterskan har, innefattar beslut om olika valmöjligheter att förbättra patientens hälsa eller bibehålla hälsa. Sjuksköterskans arbetsuppgifter handlar om att försöka bidra till god livskvalité, välbefinnande för patienten och ge en god omvårdnad genom förtroende och relation mellan patient och närstående. Ett etiskt förhållningssätt behövs för att ta hänsyn och respektera människors självbestämmande, värdighet, värderingar, tro och integritet. Sjuksköterskan har huvudansvaret över omvårdnaden och det är sjuksköterskans ansvar att se till att den är personcentrerad. Den personcentrerade omvårdnaden utgår från att öka patientsäkerheten och välmående hos patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kompetens för att tillämpa detta (Coyne et al., 2018; Finnström, 2014).
Utförandet av omvårdnad och sjuksköterskans ansvar för skapandet av välbefinnande och livskvalité är en del av sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan har ett ansvar att den utformade omvårdnaden utgår från de sex kärnkompetenserna. Omvårdnaden ska därmed utformas utifrån kärnkompetenserna personcentrerad omvårdnad, evidensbaserad vård, säker vård, samverkan i team, informatik och förbättringskunskap för att utveckling av vårdens kvalité ska kunna ske. Sjuksköterskan har eget ansvar över den egna
yrkesutövningen. Det innebär att sjuksköterskan har ett ansvar att kontinuerligt förbättra kunskaperna och utvecklas i sjuksköterskerollen genom att tillämpa ny vetenskaplig forskning och kritiskt reflektera över det arbetet som utförs (Furåker & Nilsson, 2013).
7 sjukvården ska utforma omvårdnaden i samråd med patienten. Sahlsten et al. (2005)
uppmärksammar att en relation med patienten är viktigt för att uppmuntra patienten att delta i omvårdnaden. Utförandet av patientens vård och omvårdnad ska utgå ifrån patientens
önskemål och förutsättningar (Patientlag, 2014). Målet är att sjuksköterskan undersöker vad patienten värdesätter och är i behov av, för att få en trygg vård. Sjuksköterskan bör också utföra vården med respekt för patientens integritet och autonomi (Hälso- och sjukvårdslag [HSL], 2017).
Personcentrerad omvårdnad
Personcentrerad omvårdnad handlar om att vara i relation, vara på plats, vara i den sociala världen och vara med sig själv. Innebörden av omvårdnaden är att det skapas ett partnerskap med patienten under dennes vård och behandling. Partnerskapet bygger på en omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser, engagemang och att sjuksköterskan har empatisk närvaro vid mötet. För att inkludera patienten i omvårdnaden ska sjuksköterskan framförallt respektera patientens sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande, men även öppenhet för varandras kunskaper. Partnerskapet i omvårdnaden behövs för att kunna skapa en kommunikation och delaktighet baserat på tillit, mening, hopp och lindra lidande (Håkansson-Eklund et al., 2019; McChance & McCormack, 2013).
Tidigare har vården haft fokus på kroppens olika organ och sjukdomar. Numera har omvårdnaden övergått till en mer helhetssyn där patienten är i fokus. Patienter har genom åren haft ett passivt inflytande i vården, men är numera delaktiga i egenvården och vården utformas tillsammans med patienten (Olsson et al., 2012). En förutsättning för att patienten ska få inflytande i omvårdnaden, är att fokusera på patientens förutsättningar att hantera vården. Därav behöver omvårdnaden även utgå från de sex kärnkompetenserna, för att få en helhetssyn av patienten omvårdnadsbehov. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för patientens upplevelser. Detta skapar en dialog mellan sjuksköterskan och patienten (Bergbom, 2013).
Personcentrerad omvårdnad innebär att patienten är i centrum, framför sjukdom och tecken på ohälsa. Det är viktigt att omvårdnaden involverar patienten genom att tillgodose
människan psykiska, sociala och existentiella behov, och även involvera de närstående i vården. Patientens värderingar och tro är betydelsefulla för utformningen av omvårdnad. Skapandet av mening och kännedom om patientens livsplan är även värdefullt för att
8 ge patienten de bästa förutsättningarna att få en evidensbaserad vård i relation till patientens hälsa. Sjuksköterskan bör även respektera och låta patienten göra egna val i omvårdnaden (Bergbom, 2013; Coyne et al., 2018; Håkansson-Eklund et al., 2019). Ämnet personcentrerad vård ingår i många litteraturer, däremot anser Olsson et al. (2013) att det finns få genomförda studier om ämnet. Mer forskning behövs kring sjuksköterskans påverkan på utförande av huvudansvaret omvårdnad.
Arbetsbelastning
Arbetsmiljöverket definierar arbetsbelastning som ett förhållande mellan de krav som ställs på ett arbete, jämfört med de resurser som finns för att uppfylla kraven och sköta arbetet. En låg arbetsbelastning definieras som en balans där kraven kan tillmötesgå de resurser som finns eller att det finns mer resurser än vad kraven kräver. En hög arbetsbelastning definieras istället som en obalans, där kraven överstiger de resurser som krävs för att utföra ett arbete. En längre period av högre arbetskrav och brist på resurser kan vara en ohälsosam
arbetsbelastning, vilket bör motarbetas. För att skapa en bättre arbetsmiljö och minska risken för ohälsa hos de anställda rekommenderas ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en balans mellan krav och resurser på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2018).
Arbetsmiljöverket beskriver de olika typerna av krav och resurser som kan identifieras på en arbetsplats och som kan vara en bakomliggande orsak till en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven som kan identifieras är bland annat oklara förväntningar på arbetet som ska utföras, ständiga stora förväntningar, en stor arbetsmängd eller krav som genereras av komplexa IT – system kombinerat med okunskap. Bristande resurser kan vara otillräcklig kunskap inom arbetet, otillräckligt med hjälpmedel för att kunna utföra arbetet, otillräckligt eller avsaknad stöd från chef eller kollegor eller otillräckligt med tid för att utföra arbetet eller otillräckligt med personal (Arbetsmiljöverket, 2018).
Vid undersökningar av sjuksköterskans arbetsbelastning inom vården bör begreppet
9
KASAM som referensram
Känsla av sammanhang (KASAM) kan beskrivas som en global hållning som människans utsträckning av genomträngande och varaktighet med hjälp av dynamisk känsla av tillit. Detta betraktas utifrån tre perspektiv. Först betraktas människans stimuli från människans inre och yttre värld genom människans livstid som förutsägbara, strukturerade och begripliga. Den andra är att de resurser som krävs och finns tillgängligt, för att människan ska kunna tillmötesgå de krav som människans stimuli ställer. Den tredje är att människan ska anse att det är värt ett engagemang samt inventering i de krav som ställs i form av utmaningar (Antonovsky, 2005).
Känsla av sammanhang är en mycket central och viktig faktor som påverkar människans upplevelse av hälsa och ohälsa. Det kan betraktas som ett hjälpmedel på vägen mot en känsla av friskhet och god hälsa. För att skapa höga värden av KASAM måste det finnas höga värden av alla tre komponenter hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet hos en individ. Hanterbarhet beskrivs som ett förhållande av de resurser en person har till ens förfogande, gentemot de krav som människan ställs inför. Begriplighet definieras som sambandet mellan de inre och yttre stimuli som människan upplever som förnuftsmässigt gripbara. Sista
komponenten är meningsfullhet, vilket innebär den utsträckning människan upplever att livet har i en känslomässig innebörd och att det är värt att investera energi på de krav och problem i livet som människan ställs inför (Antonovsky, 2005).
För att skapa en stabil och högre KASAM för patienten krävs det att sjuksköterskan har kunskap om hur detta kan utformas och åtgärdas. Begriplighet i svåra situationer kan skapas genom förmedling av kunskap, upprepande och tydlig information samt att sjuksköterskan och patienten har en öppen och ärlig kommunikation. Meningsfullhet kan skapas genom positiv uppmuntran, stärka patientens motivation och att sjuksköterskan visar vilja att utföra omvårdnad. För att patienten ska uppleva hanterbarhet med den påfrestande situationen krävs det att sjuksköterskan får tillgång till de resurser som behövs för att stödja patienten.
10 Sjuksköterskans arbetsuppgift är inte att förändra en människas grad av KASAM. Det
handlar istället om att ha förståelse för människors förmågor och förutsättningar att hantera situationer som är påfrestande. I ett omvårdnadsarbete krävs det att sjuksköterskan försöker identifiera och utgår från patientens friskfaktorer. Åtgärder för att hantera svåra situationer ska anpassas utifrån patientens förmåga att förstå, känna meningsfullhet och hantera situationen. Förståelsen om olika sätt att hantera påfrestande situationer är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om, utifrån KASAM (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019).
KASAM är vald som teoretisk referensram för att en personcentrerad omvårdnad kräver god relation, patientens delaktighet och känsla av sammanhang. Alla patienter är olika och har olika förutsättningar att klara motgångar och påfrestningar i livet. Detta kräver därmed att sjuksköterskor har tillräckligt med resurser och tid för att skapa förutsättningar för patientens hantering av påfrestade situationer. Sjuksköterskans tillgänglighet och arbetsförhållanden är viktiga aspekter kring utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskan kan främja och stödja patientens hälsa och hantering av svåra situationer genom delaktighet, trygghet, förståelse och skapandet av meningsfullhet.
Problemformulering
Då befolkningen blir både fler, äldre och sjukare ställs stora krav på sjukvården vad gäller tillgång till vård. Globalt ökar antalet äldre invånare, och ökningen ser ut att fortsätta. Detta påverkar hela sjukvården, men framförallt sjuksköterskans arbetsförhållande och de krav som ställs (Finnström, 2014). Arbetsmiljöer där sjuksköterskors krav överstiger de resurser som finns, kan leda till risk för ohälsosamma arbetsförhållanden (Ross et al., 2018). Avsaknaden av resurser är ett stort problem och kan leda till påverkad vårdkvalité och sjuksköterskans prestanda (Alghamdi, 2016; Aslan et al., 2016; Guirardello, 2017; Shahpouri et al., 2015).
Patientens omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar inom hälso-och sjukvården. En god omvårdnad ska utformas med hjälp av patientens delaktighet och utgå utifrån de sex
11 fall chefens ansvar. Detta kan vara en faktor i sjuksköterskans avsikt att stanna på
arbetsplatsen (Karlsson, 2019).
Syfte
Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad.
Metod
I metoden kommer studiens integrerade metod, urval med tillhörande inklusions-och
exklusionskriterier, datainsamlingens genomförande samt kvalitetsgranskning att presenteras. Det kommer beskrivas hur data har analyserats samt studiens etiska överväganden.
Design
För att uppfylla studiens syfte valdes en litteraturöversikt, med en integrerad metod av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Kristensson (2014) beskriver att den integrerade metoden innebär en sammanställning av framtaget resultat och den möjliggör att resultatet från
artiklarna presenteras överskådligt genom en analys i olika steg. Denna studie skapar en översikt hur sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad påverkas av nivån på
arbetsbelastningen, vilket är studiens syfte. En litteraturöversikt (Friberg, 2017) ökar möjligheten att få en överblick av dagslägets forskning inom omvårdnad.
En integrerad metod inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier, och fyller en viktig funktion i den evidensbaserade omvårdnaden. Den integrerade metoden ger en heltäckande förståelse för ett problem som är relevant inom vården (Whittemore & Knafl, 2005).
Anledningen till att metoden valdes, var för att skapa en heltäckande förståelse för läsaren.
Urval
I studien gjordes ett urval utifrån de vetenskapliga artiklar som beskrev hur sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad påverkas av nivån på arbetsbelastningen. Artiklarna som berörde studiens definition av begreppen arbetsbelastning och omvårdnad, men även
12 risken för feltolkning. Enligt Kristensson (2014) beskrivs det att urvalet ska visa vad det är som ska undersökas. Inklusionskriterier beskrivs som de kriterier som datainsamlingen måste innehålla för att besvara studiens syfte. Exklusionskriterier är kriterier som datainsamlingen ska undvika för att minska risken för vilseledande fakta (Kristensson, 2014). Nedanstående inklusionskriterier och exklusionskriterier valdes för att studien skulle förhålla sig till syftet.
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna i denna studie var att artiklarna skulle beröra begreppen sjuksköterska, omvårdnadskvalitet, arbetsbelastning och omvårdnad. Artiklarna skulle ha ett etiskt tillstånd. Endast artiklar som fokuserade på ett sjuksköterskeperspektiv inkluderades. Dessa kriterier valdes för att skapa en strukturerad och relevant datainsamling, att basera resultatet på. De avgränsningar som gjordes var att språket i artiklarna skulle vara svenska eller engelska samt vara publicerade efter år 2010.
Exklusionskriterier
Exklusionskriterier var att artiklar som definierade begreppet arbetsbelastning endast som stress, eller inte hade samma definition av begreppet som studiens definition, exkluderades.
Datainsamling
Datainsamlingen gjordes under 2020-11-03 och 2020-11-25. Genom en systematisk och strukturerad strategi vid datainsamlingen (Friberg, 2017) kunde sökningen bli relevant för omvårdnadsområdet. Därav behövde framtagna data ske med noggrannhet vad gäller val av databas, sökvägar och söktermer. De databaser som studien baserades på i litteratursökningen var databaserna Cinahl, Medline och PubMed. Sökningar i flera databaser är ett sätt för att öka litteratursökningens tillförlitlighet (Östlundh, 2017). PubMed och Medline är två databaser som innefattar material från det medicinska området, men berör även bland annat sjuksköterskans huvudområde omvårdnad. Cinahl är en databas som inriktar sig på
vårdvetenskapliga områden, som omvårdnad. Övervägande är det vetenskapliga materialet, i alla tre databaserna, skrivet på engelska (Karlsson, 2017). Valet om att välja dessa källor gjordes på grund av databasernas storlek och relevans för vårdvetenskap och omvårdnad.
13 området. Med hjälp av en uppbrytning av studiens syfte uppstod framförallt sökorden
Workload, Quality of care, Nurse och Care. Vissa av sökorden kunde även identifieras med hjälp av andra artiklars nyckelord som Burnout, Hospital, Person-centered care och Nursing workload samt skapades andra sökord med hjälp av synonymer av ordet (Se tabell 1).
Sökningarna använde filtret Best match och English Language för att sortera ut artiklar som var mest relevanta till sökorden. Dessutom valdes den booleska sökoperatören AND i sökningen för att få ett begränsat sökningsresultat. Östlundh (2017) nämner att sökoperatorn AND är den vanligaste operatorn, och gör sökningarna mer specifika och avgränsade.
Sökningarna gav överlag många träffar (Se tabell 1). Redovisning av artiklar som lästes på titelnivå redovisas inte då det var många som ansågs vara irrelevanta för studien. Efter läsning på titelnivå kvarstod fyrtiofyra artiklar som lästes på abstrakt-nivå. Tjugotre av dessa artiklar lästes i fulltext, varav två av dessa exkluderades. Skälen till exklusion var att dem utgick från patientens perspektiv och beskrev endast arbetsbelastningen som stressrelaterat. Efter läsning i fulltext kvarstod tjugoen vetenskapliga artiklar som gick vidare till
kvalitetsgranskning, varav två var från Medline, elva var från PubMed och åtta var från Cinahl (Se tabell 1).
Tabell 1: Sammanställning av datasökningar i Cinahl, PubMed och Medline
Databas Datum Sökordskombinationer träffar Antal abstrakt Lästa fulltext Lästa i Granskade granskning Efter Cinahl 031120 Workload AND person-centered care 117 3 1 1 1
Cinahl 031120 Quality of care AND workload 2447 4 3 2 2
PubMed 031120 Quality of care AND workload 24720 7 4 3 3
Medline 101120 Nurse AND workload AND patient care 1841 3 2 2
PubMed 101120 Nurse AND burnout AND quality care 3742 7 3 3
PubMed 101120 AND patient safety AND Nurse work environment impact
308 3 2 2
PubMed 101120 Nursing AND workload AND patient care 4338 6 2 2
Cinahl 221120 Nursing workload AND quality of care 167 4 2 2
Cinahl 221120 Workload AND quality of care AND hospital 1001 5 3 3 1
PubMed 251120 Workload AND care AND hospital AND
14
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning används för att avgränsa studier genom att inkludera och exkludera artiklar. Granskningen ska ske utifrån de vetenskapliga artiklarnas arbetsprocess. Granskningsmallarna används för att studien ska hålla ett kritiskt förhållningssätt vid granskning av artiklarna. De frågor som granskningsmallarna innehåller kan skapa
funderingar och ge tankeställare över specifika aspekter eller områden inför granskning av artiklarna (Friberg, 2017).
Totalt lästes tjugotre vetenskapliga artiklar i fulltext, men endast tjugoen artiklar granskades. Bedömningen av studiens valda artiklar genomfördes genom en relevansbedömning. Därefter granskades artiklarnas kvalité och brister enskilt. Detta gjordes genom noggrann
genomläsning av framtagna artiklar. Därefter gjordes en sammanställning tillsammans, utifrån artiklarnas kvalité, tillförlitlighet, brister, svagheter och styrkor. Kristensson (2014) påstår att utformning av en relevansbedömning bör göras genom en stegvis granskning och bedömning av artiklarnas kvalité.
Relevansbedömningen började med att läsa artiklarnas syfte, där bedömning gjordes i förhållande till besvarandet av denna studie. Relevansbedömningen gjordes med fokus på inklusions-och exklusionskriterier samt övrig vetenskaplig relevans. Granskningen gjordes genom en analys av artiklarnas tydlighet och följsamhet genom arbetsprocessen av
vetenskaplig utgångspunkt, metod, resultat och diskussion. Sex artiklar ansågs ha hög relevans. Två artiklar hade måttlig relevans, då de inte uppfyller alla inklusionskriterier vad gäller det etiska godkännandet och beskrivning av den personcentrerad omvårdnad. Dessa åtta artiklar inkluderades, och ansågs vara betydelsefulla i besvarandet av studiens syfte. Resterande tretton artiklar ansågs vara av låg relevans och exkluderades. Anledningen var för att alla inklusionskriterier inte uppfylldes och för att definitionen av arbetsbelastning inte stämde överens med studiens definition. Artiklarna ansågs också ha faktorer som var utanför studiens syfte. De åtta artiklarna granskades ur ett helhetsperspektiv för att fastställa att kvalitén i artiklarna tillmötesgick studiens krav. Av de åtta artiklarna som inkluderades, har två artiklar kvalitativ ansats och sex artiklar har kvantitativ ansats.
15 medicinsk och social utvärderings (SBU, 2020) mall (Se Bilaga 1) och de kvantitativa
artiklarna granskades genom Critical Appraisal Skills Programmes (CASP, 2018) mall (Se bilaga 2). Efter granskning av de två kvalitativa artiklarna med hjälp av SBU:s mall, gjordes bedömningen att dessa artiklar höll hög kvalité. Hög kvalité på artiklarna bedömdes genom att dessa hade mindre eller obetydliga brister. Efter granskning av de sex kvantitativa
artiklarna med hjälp av CASP:s mall, gjordes bedömningen att fyra artiklar hade hög kvalité och två artiklar hade måttlig kvalité. Artiklarna med måttlig kvalité hamnade precis på gränsen mellan måttlig och hög kvalité. Det som värderade artiklarna som måttligt var att två delar av bedömningsformuläret inte framstod skriftligt men kunde utläsas och förstås genom läsning av fulltext av artiklarna, därav valdes dessa att inkluderas. Utifrån granskningen uppfyllde åtta vetenskapliga artiklar måttet på kvalitén och var relevanta för studiens syfte. Studiens resultat baserades på fyra vetenskapliga artiklar publicerade i PubMed och fyra vetenskapliga artiklar publicerade i Cinahl. Alla inkluderande artiklar finns sammanställda i bilaga 3 samt märkta med asterisk (*) i referenslistan.
Dataanalys
Det behövs en analys av innehållet i en litteraturöversikt för att skapa en helhet och en trovärdig studie. Analysen i en litteraturöversikt kan göras i fyra steg. I det första steget ska inkluderade studier, från exempelvis olika vetenskapliga artiklar, läsas. Inkluderade studiers resultat läses flera gånger med noggrannhet, för att skapa en förståelse av helheten (Friberg, 2017). Första steget tillämpades i studien genom läsning av de framtagna artiklarna flera gånger vardera. Därefter översattes artiklarna från engelska till svenska. Artiklarna lästes flera gånger, både på svenska och engelska. Översättningen gjordes för att hantera materialet på ett säkert sätt och för att få en djupare förståelse av innehållet i framtagna data.
Översättningen användes med försiktighet för att minska risken för missförstånd och feltolkningar. Komplicerade ord översattes med svenskt- och engelskt uppslagsverk.
16 Det tredje steget i analysen består av sökandet vad gäller studiernas likheter och skillnader i syfte, metod, utgångspunkt, dataanalys och resultat. Detta kan resultera i att nya eventuella teman och subteman kan utformas. Det tredje steget innehåller även en sammanställning av studiernas resultat, för att kunna skapa en överblick av analysen (Friberg, 2017). Steg tre tillämpades genom en sammanställning av artiklarnas likheter och skillnader. Detta gjordes för att identifiera kategorier och fördela dessa i teman.
I fjärde och sista steget ska en sortering av framtaget material ske. Steget består av en sammanställning av studiernas likheter, som därefter förs samman till olika områden i form av teman (Friberg, 2017). Det fjärde och sista steget tillämpades i studien genom sortering av de likheter som överensstämde med studiens inklusionskriterier och besvarandet av syftet. Efter sortering av de vetenskapliga artiklarnas likheter, utformades tre teman som besvarade studiens syfte.
Figur 1: Studiens analysprocess
Etiska överväganden
Etiska beskrivningar inom forskning beskrivs som normer, värderingar och vägledande riktlinjer. Vetenskaplig forskning ska förhålla sig till de etiska grundprinciperna som är autonomiprincipen, rättviseprincipen, godhetsprincipen och inte skada principen. Dessa
17 principer ska studier ta hänsyn till för att stärka deltagares och framtagen forsknings
rättigheter i etiska dilemman. Etiken syftar på att skapa kunskap och förståelse för eventuella överväganden och dilemman under studiens process. Därför är det viktigt att det tillämpas etiska riktlinjer. Forskningsetik innefattar ett kritiskt förhållningssätt gentemot de
överväganden som finns angående studiens risker och nytta. Resonemang kring etiska aspekter under studiens gång är även en beskrivning av etiska överväganden (Sandman & Kjellström, 2018).
Då denna studie baseras på flera artiklar ansågs det vara viktigt att de artiklar som valdes i studiens resultat höll en etisk kvalité för att hålla denna studie etiskt korrekt. För att minska risken att skada deltagarna i de artiklar som valts ut har inklusionskriterier varit att artiklarna ska ha ett etiskt tillstånd, för att uppnå god etisk kvalité. Utifrån studiens inkluderande artiklar finns det sju stycken som har ett etiskt godkännande.
En artikel hade inte ett etiskt godkännande, men ansågs ändå vara etiskt lämplig och
trovärdig utifrån studiens beskrivningar. Artikeln ansågs däremot vara etiskt genomförd, då studien använde respektfulla och värdiga beskrivningar. Alla artiklar som inkluderades valdes för att bedömningen av studiernas medvetenhet övervägdes ge mer nytta än att vara en risk för studiens etiska grund. Kristensson (2014) beskriver att studier som skrivs på en avancerad eller grundläggande nivå inte behöver genomgå en formell etisk prövning, enligt juridisk mening. En studie som inte genomgått en etisk prövning har större etiska krav. Etiken i studien bör behållas genom att kritisk granska den data som studien väljer att baseras på. Hantering av data ska ske på ett neutralt och respektfullt sätt samt tänka på att inte skada deltagarna i studien (Kristensson, 2014).
18
Resultat
Resultatet utgick från åtta vetenskapliga artiklar, varav två är kvalitativa och sex är
kvantitativa. Studien visade att sjuksköterskan påverkades av arbetsbelastning på olika sätt. Därav formulerades tre teman (1) risk för psykiska påfrestningar, (2) begränsningar i utförandet av omvårdnaden och (3) rollen som arbetsledare (Se figur 2).
Figur 2: Överskådlig bild över studiens syfte och utvalda teman
Risk för psykiska påfrestningar
I temat som beskriver sjuksköterskans risk för psykiska påfrestningar framkom det att hög arbetsbelastning ökade risken för utbrändhet, emotionell utmattning och lägre
arbetstillfredsställelse hos sjuksköterskor. Arbetsbelastningen berodde på obalans mellan vårdtyngd och mängd personal, vilket ledde till att sjuksköterskor fick jobba övertid för att jämna ut balansen (Bautista et al., 2018; Chang et al., 2019; Humphries et al., 2013; Luther et al., 2018). Höga arbetskrav och begränsade arbetsresurser, ökade risken för utbrändhet och ökade frånvaron hos sjuksköterskor. Färre sjuksköterskor i relation till fler patienter, ökade stressen på arbetet. Sjuksköterskor stannade sent på arbetet och gick hem med oavslutat arbete i tankarna. Detta ansågs påverka sjuksköterskans mående, eftersom det ökade risken för trötthet och frustration bland sjuksköterskor (Humphries et al., 2013).
Vidare framkom det i temat att sjuksköterskans psykiska påfrestningar hade en direkt koppling till omvårdnadskvalitén. Det framkom att sjuksköterskans negativa mående i
Syftet:
Beskriva hur nivån av arbetsbelastning
påverkar sjuksköterskan och utförandet av
19 relation till arbetsbelastning ledde till sämre personlig prestation, sämre vårdmoral,
utmattning och osäkerhet i sin identitet som sjuksköterska. Den försämrade prestationen skapade sämre förutsättningar för att skapa en god omvårdnadskvalitet. Sjuksköterskans minskade tillfredställelse på arbetet ökade frånvaron bland sjuksköterskor, vilket även påverkade omvårdnaden (Altafin et al., 2014; Bautista et al., 2018; Chang et al., 2019; Humphries et al., 2013; Luther et al., 2018). Arbetsbelastning var även den vanligaste stressfaktorn bland sjuksköterskor, vilket gav minskad möjlighet att skapa vårdrelation med patienterna (Bautista et al., 2019).
Begränsningar i utförandet av omvårdnad
I temat som beskriver sjuksköterskans begränsningar i att utföra en god omvårdnad framkom det att en hög arbetsbelastning försvårar sjuksköterskans arbete, genom svårigheter att hålla omvårdnaden personcentrerad. Arbetsbelastningen ledde till minskad möjlighet att skapa vårdrelation med patienter. Sämre vårdrelation berodde främst på minskad tid för varje patient och dennes omvårdnad, på grund av den höga arbetsbelastningen. Den minskade omvårdnadstiden per patient skapade mindre möjligheter att skapa vårdrelation med patienten (Bautista et al., 2018; Chang et al., 2019; Humphries et al., 2013; Luther et al., 2018;
Magalhães et al., 2017; Pereira Lima Silva et al., 2020; Qureshi et al., 2019). Sjuksköterskans krav på ansvar för patienter var för stor i relation till antal resurser och tid. De svårhanterliga arbetsförhållanden som förekom i hälso-och sjukvården påverkade resultatet av arbetet (Altafin et al., 2014).
20 Hög arbetsbelastning medförde att sjuksköterskor inte kunde utföra sitt arbete på ett korrekt sätt, detta medförde att omvårdnadsarbetet blev negativt påverkat (Magalhães et al., 2017). Den ökade arbetsbelastningen kunde leda till uteblivna omvårdnadsuppgifter före
arbetsskiftets slut. Detta innefattade framförallt utförandet av emotionellt stöd, i form av att samtala och skapa trygghet för patienten, utbilda patienten samt utebliven bedömning och planeringen av vården (Qureshi et al., 2019). Vidare ledde arbetsbelastning till att
sjuksköterskan behövde prioritera vissa uppgifter och åtgärder. Därmed uteblev uppgifter och tid med patienter, då det inte fanns tillräckligt med tid och få resurser (Pereira Lima Silva et al., 2020).
Rollen som arbetsledare
I temat som beskriver sjuksköterskans roll som arbetsledare framkom det att ett gott och professionellt arbetsförhållande mellan teammedlemmarna bidrog till en bättre omvårdnad. Vid en hög arbetsbelastning fanns inte den tid som sjuksköterskan behövde för att
upprätthålla en bra ledarroll. Detta gav ett sämre fungerande teamarbete. Det försämrade teamarbete ledde till sämre vårdstandard och ökat lidande för patienten. Alla i vårdteamet behövde jobba tillsammans för att tillmötesgå patientens behov och bidra med olika resurser och kompetenser. Vid ett försämrat teamarbete kunde patienten inte identifiera tillgängliga resurser och teammedlemmar. Bristande vårdrelation och tid var en orsak till att detta missades. Låg nivå av arbetsbelastning kunde däremot skapa ett gott teamarbete. Detta skapade inte enbart en säkrare vård för patienten, utan skapade även bättre
arbetstillfredsställelse i teamet och en god vårdtillfredställelse hos patienten och närstående (Altafin et al., 2014; Humphries et al., 2013; Magalhães et al., 2017).
Diskussion
Metoddiskussion
21 originalursprung till kvantitativ metod eller kvalitativ metod kunde detta främja att läsaren fick en heltäckande förståelse om hur sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad påverkas av arbetsbelastning inom sjukvården. Detta menar Whittemore och Knafl (2005) en studie med enbart kvalitativ eller kvantitativ metod inte hade fått. Studien vill skapa förståelse att arbetsbelastning kan ge många följder och belysa hur sjuksköterskan påverkas. Studien syftar inte till att skapa statistik eller beskriva upplevelse, därför valdes den integrerade metoden för att komplettera den kunskap som används i båda metoderna. En litteraturöversikt med
integrerade metod var ett relevant metodval gällande kunskapsläget. Metodvalet möjliggjorde en relevant och god kunskapsöversikt i relation till examensarbetets nivå, vilket Friberg (2017) förklarar är en lämplig metod på kandidatnivå.
Inklusionskriterier krävs för att öka studiers och datasökningars relevans och tillförlitlighet (Henricsson, 2017). Inklusionskriterierna som valdes ansågs räcka för att begränsa studien och besvara syftet. Hade däremot studien gjorts om, hade inklusionskriterie som peer-reviewed (Henricsson, 2017) ingått för att bekräfta att de vetenskapliga artiklarna finns i vetenskapliga tidskrifter. De artiklar som valdes hade däremot publicerats i vetenskapliga tidskrifter och de flesta tidskrifter har ett peer-review förfarande innan publicering. Ytterligare ett inklusionskriterie som var betydelsefull i beskrivningen av det aktuella problemet var att artiklarna skulle ha publicerats senast år 2010. Tidsavgränsning är ett givande kriterie att ta med menar Östlundh (2017), för att visa att problemet fortfarande är aktuellt och att studien baseras på aktuell forskning. Trots begränsningen till artiklar publicerade från år 2010, inkluderades den äldsta artikeln från år 2013, vilket ökar aktualiseringen och trovärdigheten på studiens resultat.
Datainsamlingen gjordes via databaserna Cinahl, PubMed och Medline. Alla dessa tre
databaserna hade fokus i området omvårdnad, vilket ökade tillförlitligheten i sökningarna för omvårdnad. Valet av att använda olika databaser var främst för att öka sökningens
trovärdighet. Sökning i flertal databaser (Östlundh, 2017) skapade bredare översikt och trovärdighet att problemet är aktuellt och gav en översikt över hur forskningen såg ut i dagsläget. Studien använde trattdispositionen (Kristensson, 2014) för att bryta upp syftet till nyckelord. Nyckelorden användes för att skapa studiens specifika sökningar i förhållande till studiens syfte. Synonymer till vissa ord, som omvårdnad och sjuksköterskan, användes med hjälp av MeSH. Datasökningarna använde endast sökoperatören AND. Studiens
22 Dock hade en sökning med NOT kunnat begränsa sökningen ytterligare. Sökningar med OR kunde hjälpt studien att bredda sökningarna och funnit andra relevanta artiklar till arbetet. Detta kan ha resulterat i att artiklar missats på grund av stora sökningar. En sökstrategi som innebär en kombination av olika sökningar, även kallat blocksökning skapade en tydligare och specifikare sökning (Kristensson, 2014). Detta kan ses som en svaghet i denna studie då inga kombinerade sökningar gjordes i form av blocksökningar. Dessa typer av sökningar hade kunnat specificera sökningarna och gett ett mindre urval med relevanta artiklar. Detta kan ha resulterat i att relevanta artiklar missats.
Deltagande studier skapade ett globaltperspektiv av problemet, med hjälp av deltagande länder såsom Brasilien, USA, Storbritannien och Irland, Kanada, Taiwan och Filippinerna. Valet av att använda studier globalt var för att skapa bredare och djupare översikt över hur sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad påverkas av nivån på arbetsbelastningen. Detta skapade möjlighet för identifiering av skillnader mellan länders förhållande till problemet och strategier för lösning av problemet. Inga geografiska avgränsningar gjordes för att studien skulle få ett helhetsperspektiv världen över. Några av artiklarna tillhörde dessutom
västvärlden, vilket är betydelsefullt för resultatets möjlighet till överförbarhet till den svenska hälso-och sjukvården. Dock inkluderades inga studier från Sverige som berörde detta område. Detta medförde att studien inte kunde generaliseras då det inte bekräftades att det är ett problem i Sverige också. Däremot utgick resultatet från olika länder, vilket kunde påverka studiens resultat. Detta skulle kunna öka risken för orättvis global översikt, på grund av kulturella skillnader, skillnader i värdegrund och riktlinjer samt i sjukhusens storlek, rankning av kvalité och omvårdnadsresurser mellan olika länder världen över. Kristensson (2014) påstår att det skapas större möjlighet vid överföring till andra kontexter, grupper och miljöer om resultatet utformas utan specifika begränsningar. Då det inte gjordes några specifika begränsningar i resultat gällande land, könsroll eller ålder skulle detta kunna medföra att resultatet kan generaliseras till sjuksköterskor globalt, trots skillnader inom sjukvården.
Datasökningarna resulterade i att tjugoen artiklar kvalitetsgranskades, där åtta artiklar inkluderades i resultatet och resterande tretton artiklar exkluderades på grund av bristande relevans i förhållande till studiens syfte. Artiklarna granskades genom att läsa dem enskilt, vilket kan ge en djupare överblick och öka resultatets tillförlitlighet (Friberg, 2017).
23 kvalitativa. Sex av dem ansågs ha hög kvalité, varav två hade måttlig kvalité. Inkluderingen av artiklarna med måttlig kvalité hade kunnat ge lägre tillförlitlighet i resultatet, men valdes att ta med i besvarandet av studiens syfte. Dessa valdes att ta med då de gränsade mot hög kvalité, därav inkluderades artiklarna i arbetet. Framtagandet av granskningsmallarna skapade viss problematik i framförallt sökningen av de mallar som hade varit mest lämplig till denna studie. Problematik uppstod, på grund av att de kvantitativa artiklarna framförallt innehåller olika studiedesign, vilket skapar svårigheter i att finna rätt anpassade
granskningsmallar till allihopa. Därav valdes CASP:s mall för bedömning av kvalitén, på grund av CASP:s neutrala utformning av frågor. Detta gjorde det möjligt att använda mallen till de kvantitativa artiklar som var randomiserade och icke randomiserade.
Granskningsmallarna kunde öka tillförlitligheten i besvarandet av studiens syfte.
Analysen av framtagna data gjordes genom en översättning från engelska till svenska. Artiklarna lästes flera gånger på båda språken. Detta gjordes för att få djupare förståelse för studiernas resultat. Översättningen gjordes med försiktighet, med hjälp av svenskt- och engelskt uppslagsverk. Detta användes främst för att minska risken för feltolkningar och missförstånd. Läsningen av data gjordes först enskilt och därefter sammanställdes det tillsammans i form av en artikelöversikt, vilket Kristensson (2014) beskriver ger en överskådlig bild om relevansen på materialet. Sammanställning av studiernas likheter och skillnader gjordes, både enskilt och tillsammans. Detta gjordes för att sedan kunna
sammanställa artiklarnas likheter och utforma teman. Kritiskt förhållningssätt (Kristensson, 2014) används för att minimera risken för egna tolkningar och invändningar. Detta var något som tillämpades under hela granskningen, analyseringen och sammanställningen både enskilt och gemensamt. Genom att kritiskt och neutralt granska all data var för sig och sedan
sammanställa tillsammans, gjordes för att minimera risk för feltolkning.
24 En styrka i studien är att den skapat en tydlig och relevant struktur i arbetet med hjälp av de begränsningar som gjordes med de bärande begrepp och inklusionskriterier som valts för studien. Valet om att studera sjuksköterskans påverkan på arbetsbelastning på global nivå vara ett relevant problemområde för ökad kunskap. Ytterligare en styrka i studien var att det förekommer ett tydligt fokus på omvårdnad genom hela arbetet, genom hela processen av exempelvis artiklar och val av metod. En styrka som identifierades var att valet av metod ger en unik helhetsbild över problemet. Inkludering av studier från flera olika länder kan också ses som en styrka. Problemet är inte endast lokalt förekommande utan arbetsbelastning påverkar sjuksköterskor på liknande sätt världen över, vilket stärker resultatets trovärdighet. Men, resultatet får tolkas med försiktighet då sjukvården är olika organiserade i olika länder och kan därför inte jämföras eller jämställas.
En svaghet med examensarbetet var däremot att kvalitetsgranskningen inte utfördes med hjälp av en granskningsmall som var anpassad för alla kvantitativa artiklar, vilket har kunnat påverka kvalitén på inkluderade artiklar i resultatet och skapandet av en rättvis bild.En svaghet i studien är att artiklar endast på engelska språket inkluderades. Detta kan ses som ett dilemma vid bristande kunskaper, vad gäller engelska språket och bristande metodologiska kunskaper. Därmed en risk för feltolkningar. Däremot granskades de vetenskapliga artiklarna enskilt och tillsammans för att minimera risken för feltolkningar.
Resultatdiskussion
Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad. Studien resulterade i tre teman (1) risk för psykiska påfrestningar, (2)
begränsningar i utförandet av omvårdnaden och (3) rollen som arbetsledare. Ett tema som tydligt kunde identifieras vid analysen av studiernas resultat var
sjuksköterskans risk för psykiska påfrestningar på grund av hög arbetsbelastning. I resultatets första fynd framkom det att en hög arbetsbelastning var en bidragande orsak till att många sjuksköterskor kände sig stressade, utmattade och utbrända. Detta visade att allt för lång period av påfrestande och svårhanterlig arbetsbelastning skapade sämre tillfredsställelse på arbetet, sämre vårdmoral och arbetsglädje. Ross et al. (2018) och Shahpouri et al. (2015) gjorde liknande fynd i sina studier där de fann att hälso-och sjukvårdens ökade
25 skapades. Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att utföra en god omvårdnad, när de har många arbetsuppgifter att utföra och mår dåligt. Som följd av svårhanterlig arbetsbelastning menar Ross et al. (2018) att mer stress hos sjuksköterskor kunde uppstå, vilket kunde leda till felprioriterade beslut eller missade patientbehov.
I resultatet framkom det även att försämrad prestation, genom osäkerhet i professionen, på grund av hög arbetsbelastning påverkade omvårdnadskvalitén. Den minskade
tillfredställelsen bland sjuksköterskorna ökade frånvaron, vilket var en bidragande orsak till att patienters omvårdnad påverkades. Detta styrks av Ross et al. (2018) som visade att arbetsbelastning i många fall resulterar i övertidsarbete och psykisk ohälsa, vilket medförde svårigheter i hanteringen av varje enskild patients behov. Aslan et al. (2016) menar däremot att anledningen till att patienter inte får tillräckligt med omvårdnad dessutom, beror på minskad arbetstillfredsställelse, avsikter att lämna arbetet och svårighet med personalbrist. I resultatet visades att arbetsbelastning berodde på obalans mellan vårdtyngd och mängd personal. Den höga arbetsbelastningen var en orsak till att många sjuksköterskor mådde dåligt. Fyndet stärks av Guirardello (2017) som fann att en följd av detta problem var att många sjuksköterskor sjukskriver sig och slutar på arbetsplatsen på grund av psykisk ohälsa. Detta problem efterlämnade minskade resurser, vilket ökade kraven hos kvarvarande
sjuksköterskor. KASAM är en mycket viktig faktor som påverkar upplevelsen av hälsa och ohälsa (Langius-Eklöf & Sundberg, 2019). Hög arbetsbelastning kan skapa en osäkerhet hos sjuksköterskan gällande dennes identitet och profession samt leda till minskad
arbetstillfredsställelse, sämre personlig presentation och vårdmoral och i värsta fall psykisk ohälsa och utmattning. Detta skulle kunna tolkas som att sjuksköterskan förlorar sin känsla av meningsfullhet och hanterbarhet vid hög arbetsbelastning, vilket skulle kunna påverka
sjuksköterskans psykiska hälsa och känsla av KASAM negativt.
26 arbetsuppgifter uteblev (Thomas-Hawkins et al., 2020). Oxelmark et al. (2017) visade att sjuksköterskor bland annat upplevde svårigheter med att lyssna och engagera patienten. Arbetsbelastningen ledde även till att sjuksköterskan avstod från sitt ansvar att dela makten och samarbeta med patienterna när det förekom hög arbetsbelastning.
Vidare framkom det att ohälsosam arbetsbelastning kunde leda till utebliven omvårdnad. Orsaken till att många sjuksköterskor kunde missa värdefull omvårdnad berodde på bristande tid, för många arbetsuppgifter under ett arbetsskift i relation till patienters ökade behov av vård. Detta visade sig i att sjuksköterskor behövde prioritera arbetsuppgifterna, på grund av otillräcklig tid och få resurser. Aslan et al. (2016) menar däremot att arbetsbelastning inte endast var orsaken till begränsningar i utförandet av omvårdnaden. Svaga teamarbeten, dåligt arbetsklimat och faktorer i organisationen försämrade kvalitén på arbetet, och påverkade utförandet av omvårdnaden. Det är vanligt att dessa problem identifieras i samband med arbetsbelastning på drabbade vårdenheter. Upplevelsen av arbetsbelastning kan variera mellan avdelningar. Detta kan bero på antal vårdplatser och patienters behov av just den avdelningen, därför kan begränsningar i utförandet av omvårdnad variera från avdelning till avdelning (Aslan et al., 2016). Detta kan i sin tur leda till att patienten får minskad
omvårdnadstid och minskad möjlighet till en god vårdrelation och personcentrerad omvårdnad, vilket i längden kan påverka patientens KASAM. Sjuksköterskan kan hjälpa patienten att uppleva KASAM genom motivation och delaktighet. Den höga
arbetsbelastningens negativa följder på sjuksköterskans utförande av arbete kan resultera i lägre KASAM, på grund av fråntagen omvårdnadstid och minskad delaktighet i vården. Låg arbetsbelastning är därmed en förutsättning för skapandet av hög KASAM. Detta skapar bättre förutsättningar för en bättre vård, god vårdrelation och motivation till patienten.
Tema tre beskrev hur ett gott teamarbete ledde till bättre omvårdnad. Det framkom att en hög arbetsbelastning minskar möjligheterna att upprätthålla en bra ledarroll. Vid hög
arbetsbelastning försämras teamarbetet vilket leder till sämre vårdstandard och ökat lidande hos patienter. Teamarbetet menar Oxelmark et al. (2017) behövs för att säkra
patientsäkerheten och kvalitén på vården. Ett fungerande teamarbete anser Van Bogaert et al. (2013) även vara viktigt för sjuksköterskans välbefinnande, men framförallt för alla
teammedlemmars prestation för att skapa god kvalité och säkerhet i vården. Då
27 (2020) att lösningen är att anställa fler sjuksköterskor. Detta skulle minska arbetsbelastningen och förbättra patientsäkerheten samt öka möjligheten att fokusera på omvårdnaden.
En bidragande orsak till svårhanterad arbetsbelastning bland sjuksköterskor menar Finnström (2014) kan vara brister i sjuksköterskans utbildning. Brister identifieras i förberedelsen av att vara arbetsledare, agerandet i akuta situationer och hanteringen av komplexa vårdsituationer. Det brister även i det fysiska teamarbetet (Finnström, 2014). Oxelmark et al. (2017) menar att sjuksköterskor har teoretiska kunskaper och viljan att göra patienter delaktiga i omvårdnaden, men att det är praktiskt svårt att förhålla sig till detta ute i verksamheten. Detta beror på arbetsbelastning, okunskap och för lite tid för förbättringsarbete (Oxelmark et al., 2017).
KASAM skulle kunna användas som en grund vid skapandet av ett välfungerande team genom att skapa trygghet och tillit till teammedlemmarna. KASAM skulle även kunna tydliggöra att alla i teamet är meningsfulla i processen mot de gemensamma målen. Sjuksköterskan har ledarrollen i vårdteamet och kan tillämpa de tre centrala begreppen i KASAM för att skapa ett gott teamarbete och upprätthålla en god ledarroll. Sjuksköterskan kan tillämpa begriplighet vid svåra situationer genom förmedling av kunskap, upprepande och tydlig information samt genom öppen och ärlig kommunikation till resterande
teammedlemmar. Meningsfullhet kan sjuksköterskan skapa genom positiv uppmuntran och stärka motivationen i teamet. Hanterbarhet kan sjuksköterskan tillämpa genom användning av de resurser som finns att tillhandahålla. Dessutom kan sjuksköterskan strukturera upp en arbetsplan, där samarbete står i fokus för att teamet ska kunna hantera och slutföra arbetet.
28 missad omvårdnad och sämre personcentrering (Knowles et al., 2020). White et al. (2020) beskriver att teamarbete mellan vårdpersonalen, patienter samt närstående har varit
räddningen i svårhanterliga omständigheter. Däremot menar Knowles et al. (2020) att Covid-19 har försvårat teamarbetet, genom att flera inom sjukvårdspersonalen blivit sjuka. Därav har teammedlemmarna bytts ut, vilket har försvårat arbetet och samverkan av teamet. Sjukvården ställs inför nya utmaningar och ny miljö. Därför är ett gott teamarbete nödvändigt, för att skapa en god och säker vård (Knowles et al., 2020).
Kliniska implikationer
Denna studie kan framförallt användas för sjuksköterskeprofessionen, men kan även
användas av chefer och ledare inom hälso-och sjukvården. Resultatet kan ge nytta genom att det ger ny kunskap om problemet som är viktig för att skapa bättre förutsättningar för god och personcentrerad omvårdnad för patienter samt förbättra sjuksköterskors välmående och arbetsglädje överlag. Resultatet uppmärksammade arbetsbelastningen, i förhållande till sjukvårdens bristande resurserna. En slutsats av resultatet var att detta problem inte endast påverkar vårdkvalitén utan även, direkt påverkar patientsäkerheten och eventuellt medför onödigt patientlindande. Ytterligare ett fynd som gjordes var hur sjuksköterskans mående och prestation samverkar. Detta problem påverkar sjuksköterskans psykiska mående negativt, vilket visades ge sämre prestation. Detta resulterade i en ännu större negativ påverkan på utövandet av omvårdnad i relation med arbetsbelastning.
Ny kunskap som uppkommit är sjuksköterskans mående påverkan på omvårdnadskvalitén. Denna studie visade att den ökade arbetsbelastningen ökade lidandet hos patienter och ökade risken för vårdskador. Arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående och dess utförande av omvårdnaden, vilket kan skapa onödig problematik för patienter. Mer forskning på
29
Slutsatser
Slutsatsen visade att en låg arbetsbelastning hade en god påverkan på sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Detta beror på att det finns tillgång till resurser, arbetstillfredsställelse och tid för varje patient. Dessutom skapar detta bättre möjlighet till en god vårdrelation, där risker och åtgärder kan identifieras effektivare. Nivå av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan på flera sätt. Det påverkar sjuksköterskans möjligheter till att skapa gott teamarbete, utförandet av den personcentrerad omvårdnad och sjuksköterskans förmåga att hantera motgångar i arbetet. Covid-19 pandemin som förekommer runt om i världen har ökat vårdbehovet hos patienter. Sammanfattningsvis kan det dras en slutsats att hälso- och sjukvården ständigt är belastad och i obalans mellan resurser och krav. Därför blir det ännu mer ohanterbart för vårdpersonalen vid pandemier eller andra tuffa perioder som belastar sjukvården mer. Detta skapade mer stress och irritation hos arbetskollegor, vilket försvårade samverkan av vårdteam. Detta gjorde det svårt för sjuksköterskan att upprätthålla sin
ledarroll, skapa gott teamarbete och ge en god omvårdnad.
Den höga arbetsbelastningen visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, vårdkvalité, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Det är oftast inte arbetsbelastningen i sig som påverkar sjuksköterskan, utan oftast sker det i kombination med andra faktorer. Dessa faktorer kan vara bristande teamarbete på grund av sjuksköterskans minskade möjlighet att vara ledare, sjuksköterskans psykiska mående och minskade
30
Självständighet
Elna. H och Elina. T har båda gjort informationssökningar enskilt till bakgrunden, däremot har den skrivits tillsammans. Elna. H hade huvudansvaret för sammanfattningen och inledningen. Valet av metod valdes i samråd med huvudhandledare Boel. S förslag om integrerad metod. Studiens syfte hade ingen tydlig kvalitativ eller kvantitativ ansats. Därför integrerades båda ansatserna, för att skapa en helhetsbild av problemet. Båda parter har aktivt deltagit i studiens metodprocess, resultat och diskussion. Resultatet utgick från tre teman, där båda parter sammanställde inkluderade artiklarnas resultat. Elina. T hade ansvarat för tabeller och figur samt haft huvudansvar för referenshantering genom hela arbetet, för att minska risken för oklarheter och slarv. Elina. T har ansvarat för studiens uppbyggnad och grammatik. Slutsatsen skrevs tillsammans. Inga konflikter eller förhindrade åsikter, privat eller
31
Referenser
(Artiklar som ingår i resultatet är markerade med *)
Alghamdi, M. G. (2016). Nursing workload: a concept analysis. Journal of Nursing Management, 24(4), 449-457. http://doi.org/10.1111/jonm.12354
*Altafin, J. A. M., Grion, C. M. C., Tanita M. T., Festti, J., Cardoso, L. T. Q., Veiga C. F. F., Kamiji, D., Barbosa, Á. R. G., Matsubara, C. C. T., Lara, A. B., Lopes, C. C. B., Blum, D., & Matsuo, T. (2014). Nursing Activities Score and workload in the intensive care unit of a university hospital. Revista Brasileira de Terapia Intensiva, 26(3), 292-298.
http://doi.org/10.5935/0103-507X.20140041
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2 uppl.). Natur och kultur.
Arbetsmiljöverket. (2018). Hantera arbetsbelastning: med hjälp av systematiskt arbetsmiljöarbete [Broschyr]. Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hantera-arbetsbelastning-broschyr-adi701.pdf
Aslan, M., Karaaslan, A., Yıldız, A., Doğan, F., & Evirgen, H. (2016). Workload of Nurses and Care Left Undone: Do we Really Care Enough?. International Journal of Caring Sciences, 9(2), 596-602. www.internationaljournalofcaringsciences.org
*Bautista, J. R., Lauria, P. A. S., Contreras, M. C. S., Maranion, M. M. G., Villanueva, H. H., Sumaguingsing, R. C., & Abeleda, R. D. (2019). Specific stressors relate to nurses’ job satisfaction, perceived quality of care, and turnover intention. International Journal of Nursing Practice, 26(1), 1-10. https://doi.org/10.1111/ijn.12774
Bergbom, I. (2013). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 111-134). Liber. *Chang, L-Y., Yu, H-H., & Chao, Y-F. C. (2019). The Relationship Between Nursing Workload, Quality of Care, and Nursing Payment in Intensive Care Units. The Journal of Nursing Research, 27(1), 1-9. http://doi.org/10.1097/jnr.0000000000000265
Coyne, I., Holmström, I., & Söderbäck, M. (2018). Centeredness in Healthcare: A Concept Synthesis of Family-centered Care, Person-centered Care and Child-centered Care. Journal of Pediatric Nursing, 42, 45-56. http://doi.org/10.1016/j.pedn.2018.07.001
Critical Appraisal Skills Programme. (2018). CASP Case Control Study Checklist. https://casp-uk.net/wp-content/uploads/2018/03/CASP-Case-Control-Study-Checklist-2018_fillable_form.pdf
Finnström, B. (2014). Den professionella sjuksköterskan i dagens vård. I E.
Dahlborg-Lyckhage (Red.), Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne (2 uppl., s. 59-84). Studentlitteratur.
32 narrative review. International Journal of Health Care Quality Assurance, 33(1), 1-17. http://doi.org/10.1108/IJHCQA-12-2018-0288
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141-151). Studentlitteratur. Furåker, C., & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 15-36). Liber.
Guirardello, E. B. (2017). Impact of critical care environment on burnout, perceived quality of care and safety attitude of the nursing team. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 25, 1-7. http://doi.org/10.1590/1518-8345.1472.2884
Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411-420). Studentlitteratur.
*Humphries, N., Morgan, K., Conry, M. C., McGowan, Y., Montgomery, A., & McGee, H. (2013). Quality of care and health professional burnout: narrative literature review.
International Journal of Health Care, 27(4), 293-307. https://doi.org/10.1108/ijhcqa-08-2012-0087
Håkansson Eklund, J., Holmström, I. K., Kumlin, T., Kaminsky, E., Skoglund, K.,
Höglander, J., Sundler, A. J., Condén, E., & Summer Meranius, M. (2018). ”Same same or different?” A review of reviews of person-centered and patient-centered care. Patient Education and Counseling, 102(1), 3-11. http://doi.org/10.1016/j.pec.2018.08.029 Hälso-och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Karlsson, A-K., Gunningberg, L., Bäckström, J., & Pöder, U. (2019). Registered nurses’ perspectives of work satisfaction, patient safety and intention to stay – A double-edged sword. Journal of Nursing Management, 27(7), 1359-1365.
http://doi.org/10.1111/jonm.12816
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 81-110). Studentlitteratur. Knowles, M., Aref-Adib, G., Moslehi, S., Aubrey-Jones, D., Obeney-Williams, J., Leveson, S., Galis, A., Pitman, A. (2020). Containing COVID: the establishment and management of a COVID-19 ward in an adult psychiatric hospital. The British Journal of Psychiatry, 6(6), 1-6. http://doi.org/10.1192/bjo.2020.126
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
33 *Luther, L., Gearhart, T., Fukui, S., Morse, G., Rollins, A. L., & Salyers, M. P. (2017). Working Overtime in Community Mental Health: Associations with Clinician Burnout and Perceived Quality of Care. Psychiatr Rehabil Journal, 40(2), 252-259.
http://doi.org/10.1037/prj0000234
*Magalhães, A. M. M., Costa, D. G., Riboldi, C. O., Mergen, T., Barbosa, A. S., & Moura, G. M. S. S. (2017). Association between workload of the nursing staff and patient safety outcomes. Journal of school of nursing, 51, 1-7.
http://doi.org/10.1590/s1980-220x2016021203255
McChance, T., & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81-110). Liber.
Olsson, L-E., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2012). Efficity of person-centred care as an intervention in controlled trials – a systematic review. Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), 456-465. https://doi.org/10.1111/jocn.12039
Oxelmark, L., Ullin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2017). Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors participation in care. Scandinavian Journal of Caring Science, 32(2), 612-621.
http://doi.org/10.1111/scs.12486
Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
*Pereira Lima Silva, R., Menegueti, M. G., Siqueira, L. D. C., Araújo, T. R., Auxiliadora-Martins, M., Mantovani Silva Andrade, L., & Laus, A. M. (2020). Omission of nursing care, professional practice environment and workload in intensive care units. Journal of Nursing Management, 28(8), 1986-1996. http://doi.org/10.1111/jonm.13005
*Qureshi, S. M., Purdy, N., Mohani, A., & Neumann, W. P. (2019). Predicting the effect of nurse- patient ratio on nurse workload and care quality using discrete event simulation. Journal of Nursing Management, 27(5), 971-980. http://doi.org/10.1111/jonm.12757 Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 375-389). Studentlitteratur. Ross, C., Rogers, C., & King, C. (2018). Safety culture and an invisible nursing workload. Collegian, 26(1), 1-7. http://doi.org/10.1016/j.colegn.2018.02.002
Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Lindencrona, C. S. C., & Plos, K. A. E. (2005). Patient participation in nursing care: an interpretation by Swedish Registered Nurses. Journal of Clinical Nursing, 14(1), 35-42. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00957.x Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken (2 uppl.). Studentlitteratur.
34 female nurses. Applied Nursing Research, 30, 216-221.
http://doi.org/10.1016/j.apnr.2015.10.008
Shoja, E., Alghamohammadi, V., Bazyer, H., Moghaddam, H. R., Nasiri, K., Dashti, M., Choupani, A., Garaee, M., Aliasgharzadeh, S., Asgari, A. (2020). Covid-19 effects on the workload of Iranian healthcare workers. BMC Public Health, 20(1636), 1-7.
http://doi.org/10.1186/s12889-020-09743-w
Si, M-Y., Su, X-Y., Jiang, Y., Wang, W-J., Gu, X-F., Ma, L., Li, J., Zhang, S-K., Ren, Z-F., Ren, R., Liu, Y-L., Qiao, Y-L. (2020). Pscychological impact of COVID-19 on medical care workers in China. Infectious Diseases of Poverty, 9(1), 1-13. http://doi.org/10.1186/s40249-020-00724-0
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (6 oktober 2020). Bedömning av studier med kvalitativ metodik.
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf
Thomas-Hawkins, C., Flynn, L., & Dillon, J. (2020). Registered Nurse Staffing, Workload, and Nursing Care Left Undone, and Their Relationships to Patient Safety in Hemodialysis Units. Nephrology Nursing Journal, 47(2), 133-143.
http://doi.org/10.37526/1526-744x.2020.47.2.133
Van Bogaert, P., Kowalski, C., Weeks, S. M., Van Heusden, D., & Clarke, S. P. (2013). The relationship between nurse practice environment, nurse work characteristics. Burnout and job outcome and quality of nursing care: A cross-sectional survey. International Journal of Nursing Studies, 50(12), 1667-1677. http://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2013.05.010
White, E. M., Wetle, T. F., Reddy, A., & Baier, R. R. (2020). Front-line Nursing Home Staff Experiences During the COVID-19 Pandemic. Journal of the American Medical Directors Association, 22(1), 199-203. https://doi.org/10.1016/j.jamda.2020.11.022
1
5
11
Bilaga 3 Artikelöversikt
Författare År, land,
tidskrift Titel Syfte Metod Resultat Kvalité
Altafin, J. A. M., Grion, C. M. C., Tanita M. T., Festti, J., Cardoso, L. T. Q., Veiga C. F. F., Kamiji, D., Barbosa, Á. R. G., Matsubara, C. C. T., Lara, A. B., Lopes, C. C. B., Blum, D., & Matsuo, T. 2014 Brasilien Revista Brasileira de Terapia Intensiva Nursing Activities Score and workload in the intensive care unit of a university hospital
Syftet: The aim of
this study was to evaluate the nursing
workload in an adult intensive care
unit at a university hospital using the Nursing Activities
Score (NAS) instrument.
Metod:
Kvantitativ
Totalt utvärderades 437 patienter i studien. Detta resulterade i en NAS
(Nursing Activities Score) på 74,4%. Typ av inläggning, sjukhusvistelsens längd på intensivvårdsavdelningen och patientens tillstånd när de lämnade
avdelningen och sjukhuset var faktorer som associerades med sjuksköterskans arbetsbelastning. Måttlig Bautista, J. R., Lauria, P. A. S., Contreras, M. C. S., Maranion, M. M. G., Villanueva, H. H., Sumaguingsing, R. C., & Abeleda, R. D. 2019 Filippinerna International Journal of Nursing Practice Specific stressors relate to nurses' job satisfaction, perceived quality of care, and turnover intention Syftet: To determine which stressor has the highest occurrence
and what stressors are related to nurse outcomes, such as
job satisfaction, perceived quality of
care, and turnover intention.
Metod:
Kvalitativ
Utforskande och bekräftande analys av nio faktorer för omvårdnadens
stresskala. Stressfaktorn är den vanligaste faktorn bakom arbetsbelastning. Arbetsbelastning
är även negativt relaterat med arbetsnöjdhet och vårdkvalité.
