Sammanfattning
Denna kvantitativa studie syftar till att studera gymnasieelevers attityd till psykisk ohälsa. Avsikten var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på attityden till psykisk ohälsa och om dessa skiljde sig åt med tanke på affektivitet samt benägenhet till optimistiskt tänkande. Detta gjordes med en enkätstudie där
mätinstrument som CAMI-S-questionnarie PANAS-scale och LOT- testet användes.
Beträffande skillnader mellan pojkar och flickor gällande attityd till psykisk ohälsa framkom signifikanta skillnader vid två av CAMI-S 20 påståenden. Pojkar var mer instämmande än flickor till att ”Lokalbefolkningen bör acceptera att en psykiatrisk
verksamhet utlokaliseras till deras bostadsområde för att tillgodose samhällets behov”. Pojkar var mer benägna än flickor att anse att; ”Det bästa sättet att omhänderta människor med en psykisk sjukdom är att låsa in dem”.
LOT samt PANAS instrument som användes i studien visade på signifikanta samband med flera positiva korrelationer. Benägenhet för optimism (LOT) visade sig
korrelera med positiv affekt (PA). När graden av benägenhet för optimistiskt tänkande ökar så ökar även graden av positiv affekt. LOT korrelerade även med negativ affekt (NA) vilket innebär att när benägenhet för optimistiskt tänkande ökar så ökar även graden av negativ affekt (NA). Intressant var att även positiv affekt (PA) korrelerade med negativ affekt (NA).
En regressions analys mellan LOT och positiv affekt (PA) visade ett signifikant samband där 37,7% av variationen i LOT kan förklaras av PA.
Nyckelord: Gymnasieelever, attityd, psykisk ohälsa, CAMI-S, PANAS, LOT.
Abstract
This quantitative study aims to study high school students attitudes towards mental ill-health. The intention was to find out if there was any difference between boys and girls in terms of attitudes towards mental ill-health and whether these differed in view of affectivity, and propensity for optimism thinking. This was done with a survey in which measuring devices CAMI-S-questionnarie Panas-scale and LOT-test was used.
Regarding differences between boys and girls attitudes towards mental ill-health showed significant differences in two of CAMI-S 20 claims. Boys were more assent than girls to ” residents should accept the location of mental health facilities in their neighbourhood to serve the needs of the local community” Boys were also more likely than girls to believe that
” the best way to handle people with mental illness is to keep them behind locked doors”
LOT and Panas instruments used in the study showed significant relationships with several positive correlations. Propensity for optimism (LOT) was found to correlate with positive affect (PA). When the degree of susceptibility to optimistic thinking increases, so does the degree of positive affect. LOT also correlated with negative affect (NA), which means that when the propensity for optimistic thinking increases, so does the degree of negative affect (NA). It was interesting that although positive affect (PA) correlated with negative affect (NA). A regression analysis between LOT and positive affect (PA) had significant associations with 37.7% of the variation in the LOT can be explained by the PA.
Keywords: High school students, attitude, mental ill-health, CAMI-S, PANAS, LOT.
Förord
Tack! Till alla gymnasieelever som deltog i studien och tog sin tid för att besvara enkäten. Ett stort tack till skolans kurator och berörda lärare som gjorde studien möjlig genom att informera och distribuera enkäter. Tack till berörd rektor som godkände att eleverna deltog i studien under lektionstid. Utan er alla hade inte studien varit möjlig att genomföra.
Tack till min handledare Sven-Åke Bood som bidragit med synpunkter och stöd i arbetets framskridande. Tack till Tina som bidrog med värdefull information så att arbetet kunde fortgå. Tack till kurssekreterare Inger Jonsson som bidragit med sin expertis och ordnat med dokument. Tack till mina vänner som kommit med uppmuntrande ord på vägen. Sist men inte minst ett stort tack till min underbara sambo Marcus som stått ut med mycket under denna period och fått ta hand om våra barn så att jag kunnat fokusera på min uppsats.
Innehållsförteckning
Inledning ... 6
Syfte ... 10
Frågeställning ... 10
Hypotes ... 10
Metod ... 11
Design ... 11
Urval ... 11
Bortfall ... 11
Genomförande ... 12
Datainsamlingsmetod ... 12
Mätinstrument ... 13
CAMI-S – questionnaire ... 13
PANAS- scale ... 13
LOT-test ... 14
Databearbetning ... 15
Etiska överväganden ... 15
Reliabilitet och validitet ... 16
Resultat ... 17
Sammanfattning resultat ... 18
Diskussion ... 20
Begränsningar och problem ... 23
Vidare forskning ... 24
Referenser ... 26
Bilagor ... 28
Inledning
2009 påbörjade regeringen en tre årig satsning, Hjärnkoll, där temat för kampanjen är ”För ett psykiskt friskare Sverige”. Syftet är att öka kunskaperna om och attityderna till personer med psykisk sjukdom, förhoppningen är att kunna slå hål på myterna och fördomarna kring psykisk ohälsa. Människor som lider av psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning bemöts idag ofta med okunskap, både inom vården och i samhället i stort. Genom satsningen som görs för att öka kunskaperna är förhoppningen att det skall förbättra både vårdens och allmänhetens attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. En vision är att det skall bli lika naturligt att prata om psykisk ohälsa som att prata om att ha ont i t.e.x magen (www.Hjärnkoll.se). Handisam (
Myndigheten för handikappolitisk samordning) har i samarbete med NSPH (Nationell samling för psykisk hälsa) samt Sveriges kommuner, landsting och myndigheter tagit fram programmet, förändra attityder, där syftet är att öka kunskapen om och förändra attityder till människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (www.Handisam.se). En del av programmet består av att göra befolknings undersökningar för att få veta hur
allmänheten förhåller sig till psykisk ohälsa. En studie utfördes på uppdrag av Handisam och NSPH hösten 2009 av CEPI (Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser) Studiens namn var; Pykisk ohälsa- attityder, kunskap, beteende. Vid studien användes CAMI-S en vidareutvecklad svensk version av CAMI (Community Attitudes towards Mental Illness) som ett av fyra olika frågeformulär. Omkring 25% av personerna som deltog i studien uttrycker en negativ attityd till att ha psykiatriska verksamheter i sina bostadsområde eller att man skall
skyddas från personer med psykisk sjukdom (www.Handisam.se).
Rapporter som belyser ungdomars attityder och värderingar väcker ofta stort intresse. På uppdrag av regeringen har ungdomsstyrelsen genomfört flera attityd- och
värderingsstudier sedan 1993. Man vill kunna fånga upp strukturer och mönster för att genom dem kunna analysera ungdomars attityder. Detta möjliggör till en bild av hur ungdomar ser på det svenska samhället, framtiden, sin livssituation här och nu (Ungdomsstyrelsen, 2007)
I avseendet hur svenska ungdomar är nöjda med sin hälsa och om de oroar sig för hälsan kan man urskilja en negativ utveckling. Flickor instämmer mer till påståenden om att de är nedstämda, ledsna, spända, irriterade eller arga. Av de deltagande så är det gruppen 16- 19 år som i störst utsträckning anser sig vara pessimistiska (6%). Ser man till ungdomarnas självbild så kan man se att de flesta har en positiv identitet med ett balanserat känsloliv. Cirka
80 % av ungdomarna tror att de själva kommer att få det bra i framtiden, där skillnader mellan könen är marginella. Tidigare studier har kunnat visa på ett samband mellan personens
upplevelse av att vara nöjd med livet och synen på sin framtid, pessimistiskt eller optimistiskt.
Om flertalet känner sig nöjda med sitt liv kan man förvänta sig att flertalet ser optimistiskt på sin framtid. Ungdomarna i studien uppgav att de hade en ganska eller mycket optimistisk syn på sin egen framtid (Ungdomsstyrelsen, 2007). Genom att använda sig av Life Orientation Test (LOT) kan man mäta benägenheten till optimistiskt tänkande (Scheiver m.fl,1985).
I Sverige kan man se att konsumtionen av barn- och ungdomspsykiatrisk vård har ökat och även utskrivandet av psykofarmaka. Antalet barn och ungdomar som anger psykiska och psykosomatiska symtom som besvär har ökat. Under åren 2001-2002 så uppgav 20-30%
av pojkarna och 30-40% av flickorna i åldern 11-15år att de varje vecka hade t.ex.
sömnproblem, magont, huvudvärk mm vilket ansågs vara psykosomatiska symtom.Vid en studie som genomfördes i mitten av 1990-talet i Uppsala där 2300 tonåringar i åldern 16-17år deltog kunde man diagnostisera depression hos 2,3% av pojkarna samt 8,9% av flickorna (Socialstyrelsen, 2005).
En svensk studie som gjordes på pojkar och flickor, indelade i grupper 13 och 16år, undersökte ungdomars uppfattning om psykisk hälsa. Psykisk hälsa är något som beskrivs av ungdomarna som en emotionell upplevelse. Den emotionella aspekten innefattar både positiva och negativa affekter. Genom att använda sig av ett mätinstrument, PANAS, kan man mäta affekt i två delar, positiv affekt (PA) samt negativ affekt (NA) (Watson m.fl, 1988). Ungdomarna förklarade att känslorna innefattar både introverta och extroverta känslor, där känslor gentemot andra betonas. Flickorna som ingick i gruppen 16år relaterade lättare till negativa känslor mer än vad pojkar i samma åldersgrupp gjorde. Både flickorna och pojkarna i gruppen 16 år utgick från sina personliga erfarenheter när de relaterad till psykisk ohälsa. Uppfattningen av psykisk hälsa innefattade såväl känslan av att må bra som att må dåligt (Johansson m.fl, 2007).
Psykisk ohälsa kan betraktas från flera nivåer. Allt från lättare psykiska besvär som oro, sömnproblem och ångest till att lida av psykiska sjukdomar som t.ex. depressioner och psykoser. Psykisk ohälsa kan beskrivas utifrån två dimensioner, en hälsodimension och en sjukdomsdimension. Hälsodimensionen utgår från personens subjektiva upplevelser av sina psykiska besvär. Ett tillstånd som tycks vara ett resultat av levnadsförhållandena och
personens egna val, hur man väljer att leva. De psykiska besvären tycks kopplas till hur personen klarar att hantera och balansera olika typer av stress som uppkommer.
Sjukdomsdimensionen utgår från de biologiska faktorernas inverkan på hur olika psykiska sjukdomar och störningar uppstår. Sjukdomsdimensionen relateras ofta till hjärnan och dess funktion för att utveckla psykisk sjukdom. Tillståndet anses vara något man drabbas av och man själv anses ha en begränsad förmåga till att kunna påverka sin situation (Socialstyrelsen, 2005).
Barn utvecklas i ett intensivt samspel med sin omgivning, livet består av snabba förändringar hos både kropp samt beteende. Att jobba med förebyggande insatser tidigt i livet kan ge långsiktiga positiva effekter och borde vara en viktig del i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2005). Det är viktigt att ta i beaktande att grunden för framtida värderingar och attityder tycks skapas i barndomen och i början av tonåren (Secker m.fl, 1999).
Idag så används attitydbegreppet av många sociologer och socialpsykologer för att kunna få en ökad förståelse för hur människor agerar (Ungdomsstyrelsen, 2007). Det finns flera sätt att definiera samt beskriva begreppet "attityd" nedan följer ett utdrag från
Nationalencyklopedin;
”attity´d (franska attitude 'hållning', av italienska attitudine, ytterst av senlatin aptitu´do 'lämplighet', 'lämpligt tillfälle'), kroppsställning, kroppshållning, pose; eller inställning, förhållningssätt. Attityd är alltsedan 1920-talet en viktig term inom socialpsykologin och andra socialvetenskaper.”
Inom flera olika vetenskapliga discipliner används begreppet attityd för att beskriva en hållbar ståndpunkt som har byggts upp av erfarenheter vilket visar sig i att man är för eller emot något . Attityd kan definieras som en allmän och varaktig positiv eller negativ känsla för ett ämne, en sak eller en person ( Högberg, 2010). Tre aspekter anses vara viktiga komponenter för hur attityder formas;
• Kognitivt; Vad personer vet om eller tror om personer med psykisk sjukdom. Som att
” den psykiskt sjuke är farlig”
• Affektivt; De känslor som attityd objektet väcker hos personen som att ” jag är rädd för den psykiskt sjuke”
• Beteende; Kunskap om tidigare, nuvarande och framtida interaktioner med attitydobjektet. Detta leder till att man har för avsikt att handla eller utför en aktiv
handling, ” Jag undviker den psykiskt sjuke”(Addison m.fl, 2004; Högberg m.fl, 2008).
Attityder kan delas in i fyra olika funktioner som har olika grader av påverkan på vårt handlande. Följande utdrag kommer från Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007;
• ”Attityder hjälper oss att sortera och förstå verkligheten genom att strukturera information.
Vilka kunskaper vi har kommer sedan att ge avtryck i vårt handlande.
• Vi orienterar oss mot det som vi har positiva attityder till och vi undviker det som vi har negativa attityder till, vilket gör att de påverkar våra målsättningar.
• Attityder är också en social riktmärkning, utifrån sina attityder förstärker man sin självbild och avläser andras. En grupp attityder har fått en egen beteckning som”politiskt korrekta”.
• Men attityder kan också vara användbara i obehagliga situationer som ett försvar. Det innebär att vi intar olika attityder (det behöver inte vara medvetet) för att dölja och försvara oss mot situationer och företeelser som vi uppfattar som skamliga eller pinsamma ”
När man har studerat ungdomars förståelse för psykisk sjukdom kunde man se att ungdomarna utgick ifrån sig själva och sina egna erfarenheter för att kunna skilja mellan olika beteenden. Pojkar och flickor uttryckte att deras eget sätt att hantera negativa känslor var att uppvisa aggressivitet mot andra personer och saker. Beteendet ansågs inte vara onormalt för de kunde identifiera sig med beteendet själva. När det gällde depression var det samma sak, kunde ungdomarna identifiera sig genom sina egna upplevelser eller genom personer som var viktiga i deras närhet var det inget man uttryckte som psykisk sjukdom. Vid beteenden som ungdomarna inte kunde identifiera sig med eller härleda till omkringliggande orsaker befanns det vara onormalt eller antogs vara psykisk sjukdom (Secker m.fl, 1999) Vid en
gruppdiskussion så uttryckte sig eleverna så här:
” Depression is not mental illness/my mum´s friend used to be depressed because her boyfriend walked out. She lost lots of weight but then she went to see the doctor and he gave her anti-depressants”
En studie belyste hur ungdomars förståelse för psykisk sjukdom skapas. När de själva kan identifiera sig med den psykiskt sjukes beteenden eller att personer i deras egen närhet inte uttrycker att det finns något normbrytande i det beteende som utspelas så tycks det appliceras på ungdomarnas attityd till psykiskt sjuka (Secker m.fl, 1999). Detta styrks
ytterliggare genom studier utförda av Schulze m.fl, (2003) där man i en studie gjord på ungdomar i åldern 14 – 18 år undersökte deras attityd till personer med schizofreni. När ungdomarna inte kunde relatera till beteendet resulterade det oftare i att de såg på personen negativt eller förklarade deras sjukdomstillstånd som patologiskt.
Tidigare studier har visat på skillnader mellan pojkar och flickor i deras attityder till psykisk sjukdom. Pojkar tenderar ha en mer negativ attityd till psykisk sjukdom än flickor.
Pojkarna ansåg i fler fall sig ha tillräcklig med kunskap om psykiska sjukdomar och de ansåg att förståelse för psykisk sjukdom inte var så viktigt (Williams m.fl, 2007).
Syfte
Syftet med studien var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på attityden till psykisk ohälsa (CAMI-S) och om dessa skiljde sig åt med tanke på affekt (PANAS) samt benägenhet för optimism (LOT).
Frågeställning
Finns det skillnader i attityd till psykisk ohälsa hos pojkar och flickor? och skiljer sig dessa åt med tanke på affekt (PANAS) samt benägenhet för optimism (LOT)?
Hypotes
Det finns skillnader i pojkar och flickors attityder till psykisk ohälsa. Pojkar har en mer negativ attityd till psykisk ohälsa än vad flickor har.
Metod Design
Avsikten med studien var att studera gymnasieelevers attityd till psykisk ohälsa och studien utgick från en deduktiv ansats, vilket innebär att studien utgår från en existerande teori genom vilken det skapades en hypotes och ett påstående om verkligheten. En kvantitativ metod användes för att kunna besvara frågeställningen. För att kunna få ett trovärdigt resultat från en större population valdes en enkätundersökning för insamlandet av data(Hayes, 2000, Patel m.fl, 2003). Enkäterna användes för att kunna beskriva både pojkar och flickors eventuella gemensamma drag eller olikheter gällande attityd till psykisk ohälsa. Studien har en s.k. Independent-measures design (oberoende mätningar- design) (Hayes, 2000).
Oberoende variabel är kön, man och kvinna. Beroende variabler är attityd till psykisk ohälsa(CAMI-S; Högberg m.fl 2008) affektivitet (PANAS; Watson m.fl, 1988) och benägenhet för optimism (LOT; Scheiver m.fl, 1985).
Urval
Studien bygger på ett tillfällighetsurval (Hayes, 2000). Skolans elever som fanns tillgängliga tillfrågades, skolans rektor samtyckte efter information om syftet och att det var en enkät undersökningen som skulle utföras. Studien utfördes vid en gymnasieskola i Värmland. Studiens undersökningsgrupp bestod av gymnasieelever i årskurs två, samtliga hade fyllt 16 år. Eleverna som deltog var i åldrarna 16-21 år och var uppdelade enligt följande, 2 elever var 16 år, 59 elever var 17 år, 8 elever var 18 år och 1 elev var 21 år.
Eleverna som deltog var från fyra klasser med olika inriktningar. 70 elever besvarade enkäten, 41 pojkar och 29 flickor.
Bortfall
Enkäter delades ut till 89 elever. Svarsfrekvensen uppgick till 70 enkäter motsvarande 78,6 %. Det interna bortfallet resulterade i 3 elever som ej besvarat två av de i studiens ingående mätinstrument. För att säkerställa att enkäten inte skulle ta för lång tid att fylla i och för att kunna informera lärarna i förväg om tidsåtgång, utfördes 5 pilottester av enkäten (Hayes, 2000)
Genomförande
Kontakt togs via mail med skolans kurator. Kuratorn informerades om syftet med studien och tillvägagångssätt. Kuratorn tog kontakt med skolans rektor och samtycke gavs till studien efter en vecka. Samtliga lärare för elever i årskurs två blev genom kuratorn
informerade om enkätundersökningen och tillfrågade om de ville delta. Sju klasser var intresserade av att delta och av dessa valdes fyra klasser ut, baserat på att dessa hade flest antal elever. Mail kontakt togs med respektive ansvarig lärare för varje klass, information om studien gavs samt tidsramen för enkätundersökningen diskuterades fram. En av lärarna blev kontaktperson för att underlätta hanterandet av enkäterna på skolan. Alla elever befann sig ej på skolan då praktikperioden pågick därav bestämdes att enkäterna skulle utlämnas två veckor senare då alla elever befann sig åter på skolan.
Enkäterna lämnades till läraren som var utsedd till kontaktperson, varje lärare som skulle delta med sin klass hämtade sina enkäter från kontaktpersonen. Enkäterna hade delats upp klassvis med samma informations brev (bilaga1) och frågeformulär (bilaga 2) till samtliga lärare. Lärarna fick fem dagar på sig till enkätundersökningen, detta för att kunna genomföra ifyllandet under lämpligt lektionstillfälle.
Enkätundersökningarna genomfördes under lektionstid i elevernas ordinarie klassrum, under överinseende av ansvarig lärare. Varje tillfälle inleddes med en kort presentation av syftet med undersökningen och uppläsning av informationsbrevet, eleverna hade i varje enkät samma informationsbrev i skriftlig form. Alla elever fick trettio minuter på sig för att fylla i enkäterna. Lärarna samlade in sina klassers enkäter och gav dessa till
kontaktpersonen. Enkäterna samt lärarnas frågeformulär inhämtades dag fem hos kontaktperson för att kunna påbörja statistisk analys.
Datainsamlingsmetod
Data samlades in med hjälp av enkäter. I enkäterna fanns informationsbrev (bilaga 1) gällande studiens syfte, frågeformulär (bilaga 3) för bakgrundsvariabler och mätinstrument som avsåg mäta gymnasieelevers attityd till psykisk ohälsa, affektivitetsgrad och benägenhet till optimistiskt tänkande. Avsikten var att göra en kvantitativ analys för att kunna besvara frågeställningen, därför valdes frågor med fasta svarsalternativ (Patel m.fl, 2003). Eleverna
fick svara på påståenden samt frågor genom att välja ett av flera svarsalternativ som var formulerat i förväg. Enkäten innehöll ett försättsblad där kontakt uppgifter stod uppskrivna både till ansvarig student samt till ansvarig handledare. I informationsbrevet fick eleverna information om vem som utförde studien och dess syfte. En definiering av begreppet psykisk ohälsa gavs då det efter 5 pilottester efterfrågades. Tre av personerna som utförde pilot studien kunde inte relatera till begreppet psykisk ohälsa och efterfrågade en definition.
Eleverna informerades om deltagandet genom ett informationsbrev både skriftligt och muntligt. Eleverna informerades om att läsa igenom frågeformuläret noga och att svar skulle ges med det bäst stämde med deras egen åsikter. Vid frågor som man inte ville besvara gavs rådet att ej besvara frågan och gå vidare i formuläret. Uppstod frågor kring enkäten så hänvisades eleven till att kontakta ansvarig för studien. Enkäten inleddes med neutrala
bakgrundsfrågor gällande kön, ålder, utbildning, familjeförhållande samt personlig erfarenhet av psykisk sjukdom. Efter att ha besvarat dessa frågor fick eleven besvara mätinstrument i följande ordning; CAMI-S, PANAS och LOT. I alla enkäter fanns instruktioner som alla elever ombads att läsa igenom noggrant.
Mätinstrument
CAMI-S - Community Attitudes towards Mental Illness in Sweden
Frågeformuläret CAMI (Community Attitudes towards Mental Illness)
konstruerades ursprungligen av Taylor och Dear där den ursprungliga versionen innehöll 40 påståenden om attityder till psykisk ohälsa. CAMI-S är en vidareutvecklad svensk version av CAMI som innehåller 20 påståenden, varav tolv är positivt formulerade och åtta är negativt formulerade. Dessa är uppdelade på tre olika attitydfaktorer som handlar om vidsynthet/pro- integration, rädsla/undvikande och inställning till en samhällsbaserad psykiatri.
Respondenten tar ställning till de 20 påstående på en sex-gradig skala. Instämmer inte alls =1 till instämmer helt och hållet = 6 (Högberg m.fl, 2008).
PANAS - Positive Affect and Negative Affect Scales
Frågeformuläret mäter graden av affekt i två delar, positiv affekt (PA) samt negativ affekt (NA). Man summerar de tio positiva adjektiven och de tio negativa adjektiven var för sig. De 20 adjektiven beskriver stämningslägen. Eleverna fick svara
på hur de känt sig den senaste veckan. Genom att markera sitt svarsalternativ på en skala från fem-gradig skala; Inte alls = 1 till mycket = 5 (Watson m.fl, 1988). Med hjälp av resultaten från PA- och NA-skalan delar man in elevernas värden efter de affektiva personlighetstyperna; självförverkligande, högaffektiv, lågaffektiv samt självdestruktiv läggning för att få en beskrivning av undersökningsgruppen (Norlander m.fl, 2002). Se indelningen nedan:
• PA högre än 35 och NA högst 17. Resulterar i personer med självförverkligande personlighets drag.
• PA högre än 35 och NA högre än 17. Resulterar i personer med högaffektiva personlightes drag.
• PA högst 35 och NA ej högre än 17. Resulterar i personer med lågaffektiva personlighets drag.
• PA lägre än 35 och NA högre än 17. Resulterar i personer med självdestruktiv läggning. Se hur värdet på PA samt NA förs samman enligt nedan: (se figur 1).
Figur 1: Affektiv personlighet ( Norlander m.fl, 2002).
LOT - Life Orientation Test
Formuläret mäter benägenhet till optimistiskt tänkande. Respondenten tar
ställning till tolv påståenden varav fyra av dessa är med som utfyllnad i testet. Av resterande åtta påståenden är fyra påståenden positivt formulerade samt fyra påståenden negativt
Självförverkligande
50
Högaffektiv
NA:0 17
Lågaffektiv
35 50
Självdestruktiv
PA:0
formulerade. Man markerar sitt svarsalternativ på en skala från 0-4, stämmer inte alls = 0 till stämmer precis = 4 ( Scheiver m.fl, 1985).
Databearbetning
En kvantitativ studie har utförts där data som samlats in med hjälp av enkäter har skrivits in i en datamatris. Datamatrisen bearbetades med statistikprogrammet statistical package for social science (SPSS). Jämförelser mellan olika variabler mot varandra har gjorts för att se olika mönster och vilka faktorer som påverkar elevers attityd till psykisk ohälsa.
Variablerna som användes var; deltagare, kön, ålder, familj, syskon, utbildning, erfarenhet av psykisk sjukdom, attityd faktor 1, 2, 3, LOT, PA, NA, personlighetstyper och samtliga påståenden från CAMI-S 1-20.
Parametiska tester användes för att analysera data. Deskriptiv statistik samt korstabeller användes för att granska och beskriva materialet. Detta resulterade i en överblick av medelvärden och standardavvikelser, t-test användes för att jämföra grupper. One –way ANOVA användes då fler än två variabler jämfördes. Pearsons korrelations test användes vid korrelationstest följt av regressions analys (Hayes, 2000; Patel m.fl, 2003). Cronbach´s alpha användes för att styrka reliabilitet i CAMI-S 20 påståenden (Högberg m.fl, 2008).
Etiska överväganden
Inför enkätundersökningen tillfrågades rektorn på skolan om elevernas deltagande under lektionstid, rektorn samtyckte till att enkätundersökningen genomfördes.
För att säkerställa det etiska i enkätundersökningen så skapades ett
informationsbrev där information om studiens syfte och tillvägagångssätt gavs. Eleverna informerades om att deltagandet garanterade anonymitet och att deras svar endast skulle användas i statistiska sammanställningar där inga enskilda individer kunde identifieras. Deras deltagande var frivilligt och kunde avbrytas när de själva ville utan att förklaring behövdes.
Information gavs om att den färdiga rapporten kommer att skickas till skolan om eleverna vill ta del av studiens resultat. Informerat samtycke om elevernas deltagande ansågs vara uppfyllt då samtliga elever tagit del av all information både muntligt som skriftligt (Hayes, 2000; Patel m.fl, 2003). Varken orten eller skolans namn delges i studien för att kunna garantera
anonymiteten. För att eleverna skulle förbli anonyma genom hela processen användes en framsida på enkäten för att säkerställa att ingen kunde se elevens ifyllda svar vid inlämnandet.
Reliabilitet & Validitet
Enkäterna delades ut till alla lärare. Samtliga lärare fick ett informationsbrev, brevet tog upp aspekter kring att det var viktigt att likställa villkoren för allas deltagande.
Samtliga elever befann sig i klass rummet vid ifyllandet. Alla deltagande hade samma tidsram för ifyllandet av enkäterna, trettio minuter. Informationen kring enkäten gavs både muntligt och skriftligt för att försäkra sig om att alla elever fått information innan sitt deltagande.
Testerna valdes då dessa fanns tillgängliga och ansågs vara relevanta för att kunna besvara studiens frågeställning. CAMI-S är en svensk version av CAMI som översatts och vidarutvecklats 2008. Då det finns lite referensmaterial att tillgå med någon enstaka svensk undersökning där CAMI-S använts så testades Cronbach´s alfa för samtliga CAMI-S 20 påståenden (Högberg m.fl, 2008). Detta för att säkerställa reliabiliteten, instrumentets tillförlitlighet (Patel m.fl, 2003). Life Orientation Test (LOT) samt Positive Affect and Negative Affect Scales (PANAS) anses uppfylla reliabilitet och validitet (att man undersöker det som avses att undersöka) (Patel m.fl, 2003), då de redan används som etablerade
mätinstrument inom psykologin och är väl beprövade (Norlander m.fl, 2002).
Fem pilottester gjordes innan enkäterna delades ut till eleverna, detta för att mäta tidsåtgången vid ifyllandet men även för att se om några av påståenden var svåra att förstå (Hayes, 2000). Efter pilottesterna så tillfördes en definition av begreppet psykisk ohälsa då flera hade svårt att förstå vad begreppet innefattade.
Resultat
För att beskriva populationen i undersökningsmaterialet användes deskriptiv, statistik. Kön fördelat över CAMI-S 3 attitydfaktorer gav en överblick över medelvärden och standardavvikelser(se tabell 1).
________________________________________________
Infoga Tabell 1 här.
_________________________________________________
Korstabellerna beskriver affektiv personlighet fördelat över utbildning (se tabell 2). Av 67 elever så indikerade 43,28% en självdestruktiv läggning. Av populationen var störst andel självdestruktiva (N = 29) flera var högaffektiva ( N= 17) och ( N= 14) några var lågaffektiva och endast (N= 7) var självförverkligande.
________________________________________________
Infoga Tabell 2 här.
_________________________________________________
Ett independet samples t-test visade ett signifikant resultat mellan pojkar och flickor på två av CAMI-S påståenden där pojkar och flickor skiljde sig åt.
Pojkar är mer instämmande än flickor till att; Påstående 11 (1)”Lokalbefolkningen bör acceptera att en psykiatrisk verksamhet utlokaliseras till deras bostadsområde för att
tillgodose samhällets behov”. Påståendet tillhör attityd faktor 1, vidsynthet/pro-integration (t (67) = 1,99, p = .050.). Pojkar är mer benägna än flickor att anse att; Påstående 9 (13) ”Det bästa sättet att omhänderta människor med en psykisk sjukdom är att låsa in dem”. Påståendet tillhör attityd faktor 2, rädsla/undvikande( t (68) = -2,55, p= . 013. (se tabell 3). Cronbach´s alfa för testet CAMI-S med 20 påståenden var a = 0.86. Detta värde indikerar att skalans reliabilitet är över 0,70 och att skalan har god reliabilitet.
________________________________________________
Infoga Tabell 3 här.
________________________________________________
LOT testades för att se om det fanns någon korrelation mellan LOT och PA.
Pearsons korrelationstest visade att det fanns en signifikant korrelation ( r = , 614, p = < ,001) en positiv korrelation mellan LOT och PA, vilket innebär att om LOT har ett högt värde så är det troligt att även PA har ett högre värde. Pearsons korrelationstest visade att det fanns en signifikant korrelation även mellan LOT och NA ( r = , 264, p = , 027) en positiv korrelation mellan LOT och NA. Vilket innebär att om LOT har ett högt värde så är det även troligt att NA har ett högre värde. PA testades för att se om det fanns någon korrelation mellan PA och NA. Pearsons korrelationstest visade att det fanns en signifikant korrelation ( r = ,479, p = < , 001) en positiv korrelation mellan PA och NA. Detta innebär att om PA har ett högre värde så är det troligt att NA värdet även är högre(se tabell 4).
________________________________________________
Infoga Tabell 4 här.
_________________________________________________
En regressions analys mellan PA och LOT visade signifikant samband. R square
= ,377 vilket innebär att 37,7% av variationen i den beroende variabeln LOT med stor sannolikhet kan förklaras av den oberoende variabeln PA ( F (1,67) = 41,171, p = .000) (se tabell 5).
________________________________________________
Infoga Tabell 5 här.
_________________________________________________
Ett independent samples t-test visade ingen signifikant skillnad i gymnasielevers attityd till psykisk ohälsa (CAMI-S) , affektivitet (PANAS) och benägenhet för optimism (LOT) ( p = > ,05 ). Envägs ANOVA användes då fler variabler jämfördes, detta visade ingen signifikant skillnad i gymnasieelevers attityd till psykisk ohälsa (CAMI-S), affektivitet
(PANAS) och benägenhet för optimism (LOT)(p = > ,05).
Sammanfattning resultat
Frågeställningen var: Finns det skillnader i attityd till psykisk ohälsa hos pojkar och flickor? Syftet med studien var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor med avseende på attityden till psykisk ohälsa (CAMI-S) och om dessa skiljde sig
åt med tanke på affekt (PANAS) samt benägenhet för optimism (LOT). Inga signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor fanns gällande: attityd till psykisk ohälsa ( CAMI-S), affektivitet (PANAS) samt benägenhet för optimism (LOT). Två av påståendena i CAMI-S påvisade dock signifikant resultat, hurvida psykiatrisk verksamhet skall utlokaliseras i
samhället och om människor med en psykisk sjukdom skall låsas in. Av eleverna som ingick i studien så indikerade cirka 43% att de hade en självdestruktiv läggning. Bakgrundsfrågorna utbildning, familjeförhållande och personlig erfarenhet av psykisk sjukdom svarar för en för liten del i variation då underlaget var för bristfälligt.
Diskussion
Studiens syfte har varit att undersöka om det finns några skillnader i attityd till psykisk ohälsa mellan pojkar och flickor och om dessa skiljde sig åt med tanke på affekt (PANAS) samt benägenhet för optimism (LOT). Den genomförda studien har inte påvisat några skillnader mellan pojkar och flickor men det finns indikatorer i undersökningen som ändå visar att det finns skillnader i attityd. Dessa skillnader är kopplade till två påstående i Cami-S frågeformulär:
- ”Lokalbefolkningen bör acceptera att en psykiatrisk verksamhet utlokaliseras till deras bostadsområde för att tillgodose samhällets behov” Pojkar är mer positiva till detta påstående än flickor och tenderar att framstå som mer vidsynta i denna fråga.
- ”Det bästa sättet att omhänderta människor med en psykisk sjukdom är att låsa in dem”.
Pojkar visar i studien en mer negativ attityd när det gäller att omhänderta personer med psykisk sjukdom och tenderar till att uppvisa mer rädsla och en undvikande attityd.
Flera av instrumenten som användes i studien visade på signifikanta samband med flera korrelationer. Benägenhet för optimism (LOT) visade sig korrelera med positiv affekt (PA) samt negativ affekt (NA). När graden av benägenhet för optimistiskt tänkande ökar så ökar även graden av positiv affekt samt att när benägenhet för optimistiskt tänkande ökar så ökar även graden av negativ affekt (NA). Slutligen så korrelerade även positiv affekt (PA) med negativ affekt (NA) vilket innebar att när graden av positiv affekt ökade så ökade även graden av negativ affekt. En regressions analys mellan optimism (LOT) och positiv affekt (PA) visade ett signifikant samband där graden av optimism (LOT) kan förklaras med hjälp av positiv affekt (PA).
I likhet med ovanstående finns det studier som har fått signifikanta resultat där dessa två påståenden från CAMI-S innehåll tas upp. Williams och Pows (2007) studie resulterade i en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i attityden till personer med psykiska problem. Attityden till psykisk sjukdom var mer negativ hos pojkar. Pojkarna var mer än dubbelt så negativa till att tro att befolkningen bör skyddas bättre från personer med psykiska problem. I en befolkningsundersökning i Sverige utförd av CEPI, 2009, undersökte man deltagarnas attityd till personer med psykisk sjukdom med testinstrumentet CAMI-S. Av 2053 deltagande så uttryckte cirka 25% en negativ attityd till personer med psykisk sjukdom.
Män och kvinnor skiljde sig procentuellt åt i 12 av de 20 påståendena i CAMI-S. Män hade en mer negativ attityd än kvinnor i 11 av de 20 påståendena vilket inkluderade påståendena som i denna studie skiljde sig åt mellan pojkar och flickor, där pojkar hade en negativ attityd som yttrade sig i att de anser att personer med psykisk sjukdom bör hållas inlåsta. Vid flera studier har det framkommit att ungdomar utgår från sig själva och sina egna erfarenheter för att kunna skilja mellan olika beteenden, detta bidrar till att förståelse för psykisk sjukdom skapas.
Besitter man erfarenhet av och kan relatera till beteenden som antas förekomma bland eller i interaktion med personer med psykiska problem så anses det inte vara något onormalt och man blir mindre dömande (Johansson m.fl, 2007; Secker m.fl, 1999). Att kunna identifiera sig med den psykiskt sjukes beteende tycks bli viktigt för att inte inta en negativ attityd.
Beträffande positiv och negativ affektivitet (PANAS) och benägenhet till optimistiskt tänkande (LOT) var pojkar och flickor att betrakta som likvärdiga, inga signifikant resultat framkom. När ungdomar i en svensk studie skulle beskriva deras
perspektiv på psykisk hälsa beskrevs det som positiva och negativa emotioner, att må dåligt likväl som att må bra är en naturlig del av livet. Positiva emotioner uttrycktes som en känsla av att vara lycklig, harmonisk och ha ett bra självförtroende. Positiva emotioner sett i relation till andra innebar en känsla av att vara omtyckt både av andra och sina föräldrar samt att ha personer i sin omgivning att prata med. Negativa emotioner innefattade en känsla av att vara olycklig, en brist på hopp och mening, stress och att ha dåligt självförtroende. Negativa emotioner sett i relation till andra innebar en känsla av att inte vara omtyckt, ensamhet och att vara olycklig även i sitt hem. Detta indikerar att negativ och positiv affekt samexisterar enligt ungdomar i begreppet psykisk hälsa, vilket även innefattar psykisk ohälsa (Johansson m.fl, 2007). Detta kan vara en av de bidragande orsakerna till hur eleverna relaterade till
påståendena i PANAS i studien, att eleverna som ingick i studien relaterade till både positiv och negativ affekt som en naturlig del i psykisk hälsa och kunde lättare identifiera sig med både positivt och negativt formulerade påståenden. Detta kan vara en trolig orsak till att PA och NA korrelerade i denna studien.
I en studie gjord av Ungdomsstyrelsen (2007) konstaterade man att
samvariationen mellan upplevd livskvalitet och framtidssyn är mycket stor. Det framkom att 86% av ungdomarna som var nöjda med sitt liv här och nu, upplevde att de hade en hög livskvalité, även såg optimistiskt på sin framtid. Utav de deltagande som uppgav en låg livskvalitet så såg två tredjedelar av ungdomarna optimistiskt på framtiden. Den troliga
orsaken som uppgavs var att ungdomarna sannolikt såg sämre livskvalité som något
övergående (Ungdomsstyrelsen, 2007). En orsak till att LOT korrelerade med både PA och NA kan vara att det finns likheter i denna studie att eleverna som inte är tillfreds med livet ser det som något övergående och att känslor såväl positiva som negativa inte påverkar det optimistiska tänkandet. Det är viktigt att ta i beaktande att populationen bestod till stor del av elever med högaffektiv samt självdestruktiv läggning. Det är troligt att fördelningen av högaffektiva och självdestruktiva individer bland eleverna påverkar resultatet i PANAS och LOT och gör att skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat blir för marginellt för att urskilja sig.
Ser man till åldersgruppen som populationen består av kan det vara en betydande del i det som gör att pojkar och flickor inte skiljer sig åt varken i attityden till psykisk ohälsa, positiv och negativ affekt samt benägenheten till optimistiskt tänkande. Kan grund orsaken vara att de befinner sig i en livsfas där det är en pågående utvecklingsprocess som sker? Den gruppen av elever som studien utgick från kan antas vara i en livsfas som står mellan barn och vuxen där det finns många dimensioner att ta hänsyn till. Mycket sker en del flyttar hemifrån, en del är på väg att bli myndiga eller har precis blivit det, förväntningarna är höga och eleverna tror sig förväntas veta vad man vill med sitt liv. Den individuella utvecklingen sker i en rasande fart i ett försök ta reda på vad man vill med sitt liv, hitta sin egen identitet, att kunna stå för och ta ansvar för sina beslut och åsikter. Utvecklingen sker stegvis där tonåringar med tiden får en allt mer stabilare och fastare identitet. Ser man till gruppen som studien utgick från så kan man anta att deltagarnas värderingar och attityder är mitt i en skapande och formande process som gör det svårt att ha en fast ståndpunkt som baseras på erfarenheter där man kan stå för att man är för eller emot något (Högberg, 2010; Secker m.fl, 1999).
Förr så tenderade flera av de handlingar som ledde fram till vuxenlivet att vara mer självklara med att man tog allt i ett steg, skola, arbete, eget boende etc men i nuläget har det fått en mer ambivalent innebörd där allt fler ungdomar går sin egna väg och allt kan komma att kastas runt. Den individuella utvecklingen som sker kan ses som delar i en
kognitiv eller emotionell ”mognad”. En utveckling som under barn och tonårstiden präglas av drömmar, visioner, planer och förhoppningar men även av den vanliga vardagen och rutiner.
Identitet tycks skapas när drömmar ställs mot begränsningarna och stabiliteten ställs mot förändringar. Det blir som en ständig inre konflikt där identiteten formas fram i en komplex
fas där det blir svårt att veta hur man skall förhålla sig till och värdera olika aspekter i livet (Ungdomsstyrelsen, 2007). Eleverna som studien utgick ifrån kan antas vara under en kognitiv och emotionell utvecklingsfas där de kognitiva och affektiva (emotionella)
komponenterna är en viktig del i hur attityderna formas (Addison m.fl, 2004; Högberg m.fl, 2008). Ungdomars förståelse tycks bygga på deras förmåga att kunna identifiera sig med psykisk sjukdom, den kognitiva och emotionella aspekten blir då viktig för hur man kommer att tänka om och förhålla sig till personer med psykisk sjukdom eller till beteenden som anses onormala. Fördomar kan lättare ta fäste och resultera i tron att psykiskt sjuka personer är farliga och att rädsla blir en befogad reaktion (Secker m.fl,1999).
Begränsningar & problem
Studien har begränsningar. Studien utgick från ett tillfällighetsurval. Tillgång till en större undersökningsgrupp fanns inte och generella slutsatser kan inte dras av de resultat som framkom (Hayes, 2000). Jämförelser med avseende på bakgrundsfaktorer som
utbildning, familjeförhållande och personlig erfarenhet av psykisk sjukdom blev ej möjligt då underlaget var för litet för att kunna urskilja några skillnader mellan pojkar och flickor. Om undersökningsgruppen bestått av fler elever kunde det varit möjligt att fler skillnader skulle kunnat gått att urskilja. En jämförelse mellan årskurser (årskurs 1,2 och 3) skulle ha tagits i beaktande. Detta blev dock en tids och kostnadsfråga då vårdnadshavares samtycke skulle krävts vid elever yngre än 16år och den ekonomiska kostnaden blivit för stor för författaren i fråga.
Vid en studie i Sverige som utfördes på ungdomar i åldern 13 och 16år berättade pojkarna (gruppen 16år) som deltog att när de skulle fylla i frågeformulär om hur de själva känner sig så fyller de inte i lägsta poäng på en skala utan fyller i en högre siffra för att det skall visa att de mår bättre än vad de gör. Pojkarna är inte helt ärliga enligt dem själva ( Johansson m.fl, 2007) detta är viktigt att ha i åtanke då denna studie gjordes på elever i samma åldersgrupp och fler pojkar än flickor deltog i studien. Ett problem är att det kan upplevas som svårt för de eleverna som ingick i studien att värdera och veta hur de skulle förhålla sig till samtliga påståenden, då detta kräver en relativt god självkännedom och det kan vara svårt i en utvecklingsfas som ofta kan te sig ambivalent (Ungdomsstyrelsen, 2007).
CAMI-S är framtaget 2008 och få tidigare undersökningar är gjorda med det som underlag. Detta har gjort det svårt att få fram referensmaterial och en värdering av materialet
blev svår att göra. Under studiens gång har det blivit tydligt att det varit önskvärt att även ha använt testinstrument med avsikt att mäta elevers inställning till personer med psykisk ohälsa och förväntat beteende vid möte med personer med psykisk ohälsa. En bredare täckning av de tre komponenterna; beteende, kognition samt affektivitet hade gett mer information för hur attityderna formas och såg ut, vilket hade tillfört information som möjliggjort till än mer tillförlitliga resultat (Addison m.fl, 2004; Högberg m.fl, 2008).
Vidare forskning
I vidare studier vore det intressant att utgå från elever från årskurs 1 på gymnasiet upp till årskurs 3 för att kunna jämföra pojkar och flickor från tre olika årskullar.
Detta skulle kunna möjliggöra till ett bredare underlag för att kunna urskilja mönster gällande bakgrundsfaktorer som kön, ålder, utbildning, familjeförhållande samt personlig erfarenhet av psykisk sjukdom, vilket i denna studie inte var tillräckligt för kunna att analysera. I
befolkningsstudien som utfördes av CEPI där CAMI-S användes så var det i 20 av 21
påståenden en statistiskt säkerställd skillnad där deltagarna som hade personlig erfarenhet av psykisk sjukdom hade en genomgående mer positiv attityd till personer med psykisk sjukdom (www.Handisam.se).
Det finns få studier i Sverige som undersökt ungdomars perspektiv och deras kunskapsnivå gällande psykisk ohälsa, de flesta berör ungdomars perspektiv på psykisk hälsa och livskvalité (Johansson m.fl, 2007, Ungdomsstyrelsen, 2007). Intervjuer med ungdomar gällande psykisk ohälsa skulle vara intressant för att få mer kunskap om deras perspektiv och vad som relateras till psykisk ohälsa. Det skulle vara intressant att undersöka kunskaps nivån innan man utförde en attityd undersökning för att se om kunskapsnivå och attityd till personer med psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan pojkar och flickor vilket kan ge yttliggare förklaring till attityden som sådan. Genom intervjuer skulle man även kunna möjliggöra till att pojkar kanske skulle ha lättare för att vara mer öppna och ärliga vilket de inte tenderar att vara när de fyller i formulär enligt dem själva ( Johansson m.fl, 2007).
Ett instrument som kan anses vara relevant att tillföra i vidare studier är att mäta självförtroende (SCQ), flera ungdomar i studier tar upp vikten av självförtroende och hur det påverkade dem både vid positiv och negativ affekt. De själva beskrev det som att ” Having low self-confidence is having bad mental health” (Johansson m.fl, 2007). Kan man genom att
mäta självförtroende få mer insikt i hur positiva och negativa känslor kan inverka på attityden till psykisk ohälsa? Genom att även mäta den affektiv komponent ytterliggare med påståenden som belyser rädsla inför personer med olika psykiska sjukdomar/tillstånd kan kanske mer förklaring ges och en större varians i attityd framkommit.
En faktor som tagits upp i flertalet artiklar som ingick i denna studie är tv och medias betydelse för ungdomars kunskapsinhämtande, detta vore intressant att ta upp i vidare studier för att se hur mycket detta inverkar på ungas attityder till psykisk ohälsa. Det som speglas i tv och media är tyvärr ofta en negativ och felaktig bild av olika psykiska sjukdomar och tillstånd. Detta bidrar till en snedvriden bild av personer med psykisk ohälsa som
ungdomar tar till sig och relaterar till när inga andra personliga referensramar finns att tillgå ( Secker m.fl, 1999; Williams m.fl, 2007).
Referenser
Addison, S. J., & Thorpe, S. J. (2004). Factors involved in the formation of attitudes towards those who are mentally ill. Soc Psychiatr Epidemiol, 39, 228-234.
Handisams , Myndigheten för handikappolitisk samordning, program för att öka kunskap om psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning, Förändra attityder (2009:7).
Hämtad 22 dec 2010 från
http://www.handisam.se/upload/Program_Attityduppdraget.pdf
Handisam/NSPH;s befolkningsstudie. Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende. En befolkningsundersökning 2009. Hansson, L. (2009) CEPI,Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser. Hämtad 22 dec, 2010 från
http://www.handisam.se/upload/attityd/dok/Befolkningsstudie_attityder_2009.pdf
Hayes, N. (2000). Doing Psychological Research- Gathering and analyzing data.
Buckingham: Open University Press.
Hjärnkoll, ett regeringsuppdrag, kampanjen - ”För ett psykiskt friskare Sverige”. Hämtad 22 dec, 2010 från http://www.hjarnkoll.se/Om-hjarnkoll/
Högberg, T., Magnusson, A., Ewertzon, M., & Lützén, K. (2008). Attitudes towards mental illness I Sweden: Adaptation and development of the Community Attitudes towards Mental Illness questionnaire. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 302-310.
Högberg, T. ( 2010). “ Not in my backyard” Public attitudes towards mental illness and people with mental illness living in Sweden. Karolinska Institutet. LarsErics Digital Print AB.
Johansson, A.,Brunnberg, E., & Eriksson, C. (2007). Adolescent Girls' and Boys' Perceptions of Mental Health. Journal of Youth Studies, 10, 183-202.
Nationalencyklopedin. Hämtad 23 feb, 2010 från http://www.ne.se/lang/attityd
Norlander, T., Bood, S. Å., & Archer, T. (2002). Performeance during stress: affective personality, age, and regularity of physical exercise. Social Behaviour and
personality, 30, 495-508.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Scheier, M.,& Carver, C. (1985). Optimism, Coping, and Health: Assesment and Implications of Generalized Outcome Expectancies. Health Psychology, 4, 219-247.
Schulze, B., Richter-Werling, M.,Matschinger, H., & Angermeyer, M. C. (2003). Crazy? So what! Effects of a school project on students´attitudes towards people with schizophrenia. Acta Psychiatr Scand, 107, 142-150.
Secker, J., Armstrong, C., & Hill, M. (1999). Young people´s understanding of mental illness.
Health education research, 14, 729-739.
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapport 2005, 130-152, 248-269. Hämtad 27 dec, 2010 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9967/2005-111-
2_20051113.pdf
Ungdomsstyrelsens skrifter (2007:11). Attityd, Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2007, 1-56, 179-193. Hämtad 27 dec, 2010 från
http://www2.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e59515f5733801 15f59064c90005/unga_med_attityd.pdf
Watson, D., Clark, L. A, & Tellegen, A. (1988) Development and validation of brief measures of positive and negative affect: The PANAS scale. Journal of personality and Social Psychology, 54, 1063-1070.
Williams, B., & Pow, J. (2007). Gender Differences and Mental Health: An exploratory Study of Knowledge and Attitudes to Mental Health Among Scottish Teenagers. Child and Adolescent Mental Health,12, 8-12.
