1
Uppsala Universitet
Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation
C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2008
”Den seriösare heterosexuella
mannen som har en
homosex-uell läggning.”
- En studie om maskulinitet, manlig sexualitet &
repre-sentation i tv-serien Queer as folk
2
Abstract
Title: ”Den seriösare heterosexuella mannen som har en homosexuell läggning” – a study about
masculinity, male sexuality and representation in the television series Queer as folk
Number of pages: 42
Author: Ida Tholcke Tutor: Ylva Ekström
Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn term 2008
University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,
Uppsa-la University.
Purpose/Aim: This study is an analysis of the view on masculinity, male sexuality and creation of identity with the television series Queer as folk as a base. The analysis is partly based on a semiot-ic analysis of the representation of masculinity and male sexuality from an episode of the chosen television series Queer as folk, and partly based on a thematic analysis of focus group discussions with young men with different sexualities.
Material/Method: This study is based on focus group interviews and a semiotic and thematic
analysis. The focus groups consisted of three men in three different groups and were chosen on the criteria of gender and sexuality. All groups were presented with an episode of the television series Queer as folk to see how they perceived masculinity and male sexuality. Their discussions were analyzed with a thematic analysis and the television series Queer as folk with a semiotic analysis.
Main results: The three analyzed characters in Queer as folk showed different representations of
masculinity and male sexuality. The discussions from the focus groups could be linked to the semiotic analysis and showed some similar tendencies. The focus groups perceptions were diffe-rentiated in relation to each other with certain diversity between the hetero, homo and bisexual participants. Above all, the participant’s perception was divided when it came to the male sexuali-ty that was featured in the episode but also of the representations of the homosexual characters.
Keywords: Masculinity, Male sexuality, Identity, Focus group, Representation, Television series,
3
Sammanfattning
Den här studien är en analys av synen på maskulinitet, manlig sexualitet och vilken effekt det har på identitetsskapande utifrån tv-serien Queer as folk. Analysen baserar sig på dels en semiotisk analys av representationen av maskulinitet och manlig sexualitet i ett valt avsnitt ur serien. Dels baserar den sig på en tematisk analys av fokusgruppsdiskussioner med unga män med olika sexu-ella läggningar. De teman som framförallt analyserades var identitet, representation och maskuli-nitet. I slutdiskussionen redogörs syftet och de tre frågeställningarna för. Dessa är:
Hur uppfattas maskulinitet och manlig sexualitet utifrån ett avsnitt ur tv-serien Queer as folk av en
publik bestående av unga män med olika sexuella läggningar och vilken effekt har det på identi-tetskapandet? Återfinns tendenser av den hegemoniska maskuliniteten bland männen under fo-kusgruppsdiskussionerna? Kan serier med icke-heterosexuella manliga huvudpersoner bli vanliga-re i framtiden?
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.1.1 Icke-heterosexuella män på TV ... 6 1.1.2 Queer as folk ... 6 1.2 Problemformulering ... 71.3 Syfte & Frågeställningar ... 8
2. Teori ... 9 2.1 Identitet ... 9 2.1.1 Representation ... 10 2.1.2 Stereotyper ... 10 2.2 Genus ... 11 2.2.1 Gender Performance ... 12 2.2.2 Queer ... 12 2.3 Maskulinitet ... 13 2.3.1 Hegemonisk Maskulinitet ... 14
3. Metodologi och Metod ... 15
3.1 Publikens roll ... 15 3.1.1 Fokusgruppsintervjuer ... 15 3.1.2 Val av fokusgruppsdeltagare ... 17 3.1.2.1 Presentation av fokusgruppdeltagare ... 18 3.1.3 Utvärdering av fokusgruppsintervjuerna ... 18 3.2 Analyser ... 19 3.2.1 Semiotisk analys ... 19 3.2.2 Tematisk analys ... 19 4. Semiotisk analys ... 21
4.1 Kort resumé av avsnitt 1:3 ... 21
4.2 Semiotisk analys: Queer as folks karaktärer ... 21
4.2.1 Vince ... 21
4.2.2 Stuart ... 23
4.2.3 Alexander ... 24
4.3 Sammanfattning ... 25
5 Tematisk analys av fokusgruppsdiskussionerna ... 26
5.1 Identitet ... 26
5.1.1 Inledning ... 26
5.1.2 Identifiering med karaktärerna i Queer as folk... 26
5
5.1.4 Icke – heterosexuella huvudrollskaraktärer ... 28
5.1.5 Queer as folks påverkan ... 28
5.2 Representation ... 29
5.2.1 Inledning ... 29
5.2.2 Representation i Queer as folk ... 30
5.2.3 Stereotyper i Queer as folk ... 31
5.2.4 Jämförelser med andra serier ... 31
5.3 Maskulinitet ... 32 5.3.1 Inledning ... 32 5.3.2 Maskulina egenskaper ... 32 5.3.3 Maskulinitetskonstruktion ... 33 5.3.4 Motstånd ... 34 5.3.5 Femininitet ... 35
5.3.6 Maskulinitet i Queer as folk ... 36
5.4 Sammanfattning ... 37
6 Slutdiskussion ... 38
6.1 Förslag på fortsatt forskning ... 40
7 Källförteckning ... 41
7.1 Litteratur ... 41
7.2 Internetkällor... 41
6
1.
Inledning
Vad har actionhjälten Rambo och sångaren i det legendariska bandet Queen, Freddie Mercury,
gemensamt? Inte mycket vid en första anblick, men två saker binder dem dock samman: de kan båda tillskrivas vara av manligt kön och representerar, vare sig de vill det eller ej genus i medierna. Eftersom de flesta av oss aldrig träffat någon av dem, i synnerhet då Rambo är fiktion och Mer-cury avliden, så har vi fått vetskap om och lärt känna dessa genom cd-skivor, böcker, filmer, tid-ningar, tv och radio. De två karaktärerna projicerar, genom att de är av manligt kön och kända bland många människor, därför två olika bilder av maskulinitet i betraktarens medvetande. Maskulinitet kan finnas hos en heterosexuell machokrigare som Rambo eller hos en homosexuell musiklegend som Mercury. Eller kan det?
Medierna har påpekat att mannen så som han tidigare framställts och framställt sig själv är på väg bort och en ny typ av mansbild har utropats att ersätta den gamla: den metrosexuelle mannen, med siktet inställt på skönhetsvård och hippa storstadslägenheter1
1.1
Bakgrund. Huruvida detta är korrekt eller ej lämnas obesvarat, men faktumet att den klassiska synen på mannen fortfarande i mångt och mycket är norm och genomsyrar både samhälle och medier: heterosexuell, aktiv, dominant, men framförallt maskulin. Men hur ser representationen av en variant av denna mansbild ut? Hur re-presenteras män som inte är heterosexuella och hur tas de emot av publiken. Kan de uppfattas som maskulina och rentav bidra till en vidare bild av dagens maskulinitetsideal?
1.1.1 Icke-heterosexuella män på TV
Om man ska summera tv-historiens alla heterosexuella män skulle man få räkna i all evighet. Skulle man däremot summera tv-historiens icke-heterosexuella män så skulle det inte ta mer än några minuter. Hillevi Ganetz skriver att ”Den vanligaste framställningen av homosexuella var i
amerikansk TV, fram till 1990-talet, ingen alls2.” Homofobi och ekonomiska faktorer låg bakom
mycket av homosexuellas tidigare osynlighet i medierna. Ett exempel är den amerikanska serien
Thirtysomething som visades i början av 90-talet, där två män i ett avsnitt satt bredvid varandra i en
säng. Utan att någonting av sexuell karaktär inträffade skapade avsnittet panik hos annonsörerna, som drog tillbaka sitt ekonomiska stöd, vilket resulterade i miljonförluster för tv-bolaget ABC Networks3. Trots att andra sexualiteter än den heterosexuella blivit vanligare i tv-rutan4
Queer as folk kretsar kring tre homosexuella killar i Manchester. Lokaliserade på Canal Street roar
de sig med att festa, drömma om kärlek, sex och om varandra. Vince och Nathan är båda föräls-kade i casanovan Stuart, som precis fått barn med ett lesbiskt par. Under seriens gång får vi följa Stuarts erövringar och komplicerade förhållande till sina föräldrar och till sin son. Vi får också följa skolpojken Nathans fixering vid Stuart, som han i slutändan befrias från på initiativ från
så är det fortfarande relativt ovanligt med homosexuella huvudrollskaraktärer på TV.
Ett undantag är dock den brittiska serien Queer as folk.
1.1.2 Queer as Folk
1 Aftonbladet 2004-01-25, http://www.aftonbladet.se/wendela/article189978.ab
2 Ganetz, Hillevi, Talangfabriken: iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality, s. 111 3 Gauntlett, David, Media, gender, and identity: an introduction, s. 82
7
Stuart, samt hans problem med klasskamrater och föräldrar som både försöker och inte försöker förstå. Vi får även följa Vince dolda kärlek till bäste vännen Stuart och hans försök att få det att fungera med en annan man, samt när han kommer ut som homosexuell på arbetsplatsen. Trots att Queer as folk togs emot väl hos kritikerkåren så producerades den i endast tio avsnitt. Serien
blev dock mycket uppmärksammad när den sändes under tidigt 2000-tal och utgjorde grund för
en amerikansk version med samma namn5
”Han går som en karl. Han ser ut som en karl. Med en kropp som en karl. Och han kysser som en karl ska.” – Lill Lindfors .
Queer as folk är lämplig som underlag för undersökningen då den presenterar och representerar en
annan bild av mäns sexualitet än man normalt ser i tv-serier.
1.2 Problemformulering
6
Det finns inget essentiellt kvinnligt skrev Simone de Beauvoir på 50-talet7 och den feministiska forskningen har under de senaste årtiondena fokuserats på att bryta ner den traditionella bilden av kvinnan med jämställdhet som motivering. Mannen å sin tur har tidigare lämnats utanför forsk-ningsarenan och därför lämnats okritiskt granskad. Men att låta bli att utforska synen av mannen på grunderna att han fungerat som norm under historien är orättvist då den allmänna bilden av mannen som ett heterosexuell, maskulint subjekt är lika missvisande som kvinnan som ett hetero-sexuellt, feminint objekt. Begreppen man och maskulinitet är nära sammankopplade, precis som kvinna och femininet. Madeleine Kleberg skriver att representationen av män och maskulinitet inte rönt någon större uppmärksamhet och därför framstår som ett relativt okomplicerat områ-de8. Trots att maskulinitetsforskningen blivit mer utbredd under de senaste åren så visar ändå den relativt okomplicerade förhållningen till ämnet på hur normativ bilden av den maskulina mannen är i vårt samhälle. Det säger även en del om hans förmodade sexualitet.
Heterosexualitet och maskulinitet kan sägas befinna sig i en form av symbiosförhållande, för då man är heterosexuell är eller kan man vara maskulin, och är man maskulin är man enbart hetero-sexuell. R.W Connell menar att det finns en rådande maskulinitet i vårt samhälle, den hegemonis-ka maskuliniteten, där det verkligt maskulina definieras genom ett avståndstagande från homo-sexuella män. Den hegemoniska maskuliniteten beskriver således heterohomo-sexuella mäns dominans
och homosexuella mäns underordning.9
Men varför har det utvecklats så att homosexualitet och maskulinitet är så pass åtskilda? Det skul-le vara omöjligt för uppsatsen att svara på denna frågeställning då det skulskul-le krävas både historie-bok och omfattande samhällsstudier. Vad som däremot går att göra är att undersöka många sam-hällsmedlemmars ibland enda bekantskapsstiftande med män som är uteslutna ur den hegemo-niska maskuliniteten: mediebilden av den homosexuelle mannen.
5 Imdb.com, http://www.imdb.com/title/tt0262985/ 6 Lill Lindfors – En sån karl (sång), från 1967
7 Beauvoir, Simone de, Det andra könet
8 1.3 Syfte och frågeställningar
Hur representeras egentligen män som inte är heterosexuella i en tv-serie och hur tas de emot av publiken? Uppfattas de som maskulina, trots den hegemoniska maskulinitetens avståndstagande från allt som har med manlig homosexualitet att göra? Syftet med denna studie är att undersöka synen på maskulinitet, manlig sexualitet och identitetsskapande med utgångspunkt i tv-serien
Queer as folk. Studien fungerar därför övergripande som en analys av synen på dessa teman, där
analysen baseras dels på en semiotisk analys av representationen av maskulinitet och manlig sexu-alitet i ett avsnitt ur Queer as folk och dels på en tematisk analys av fokusgruppsdiskussioner med
unga män med olika sexuella läggningar.
De frågeställningar som denna studie ämnas besvara är:
• Hur uppfattas maskulinitet och manlig sexualitet utifrån ett avsnitt ur tv-serien Queer as
folk av en publik bestående av unga män med olika sexuella läggningar och vilken effekt
har det på identitetskapandet?
• Återfinns tendenser av den hegemoniska maskuliniteten bland männen under fokus-gruppsdiskussionerna?
9
2. Teori
I det här avsnittet kommer studiens teoretiska begrepp att presenteras, och den teoretiska basen grundar sig i studiens syfte och frågeställningar som presenterades i föregående avsnitt.
Kapitlen om begreppen identitet, genus och maskulinitet är de mest centrala i avsnittet.
2.1 Identitet
”Jag är jag och ingen annan” är ett välkänt citat som brukar refereras till av någon som poängtera sin egen identitet, sitt jag. Men vad är en identitet och vad innebär det att identifiera sig med
nå-gon? Jostein Gripsrud beskriver begreppet identitet som ”likhet” eller ”enhet”10.
När vi reder ut intryck, både från medmänniskor och medier, formar vi åsikter om de likheter och olikheter som finns mellan andra människor och oss själva. Vi kommer successivt under våra liv upptäcka att vi behandlas på ett visst sätt utifrån särskilda tillhörigheter, vi är antingen ”poj-karna” eller ”flickorna”, ”barnen” eller ”vuxna”, ”Stockholmarna” eller ”Uppsalaborna”.11 Gripsrud anser att medierna fungerar tillsammans med skolan, föräldrar och andra auktoriteter då det är mediernas beskrivningar av omvärlden som vi tar del av och lär oss om andra platser
ge-nom, men även om den plats vi kallar hem12. Mediernas rapportering av det som händer i det
egna geografiska området, hemlandet, kan hjälpa till att förstärka känslan av att ha starka band med människor vi aldrig träffat, som bor långt bort och som vi kanske inte ens har någonting annat gemensamt med. Medierna kan därför tala om för oss vad det betyder att vara från Indien, Sverige eller Australien, vad det betyder att vara homosexuell eller heterosexuell och vad det be-tyder att vara börsmäklare eller skolfröken.13
Identifiering är ett intressant begrepp som Gripsrud menar kan handla om en medveten önskan att vara som någon, exempelvis en idol, men även om en omedveten önskan att vara som exem-pelvis sin far. Båda spelar en roll i identitetskapandet, då de handlar om att definiera sig själv i förhållande till attraktiva auktoriteter som man knyter, mer eller mindre, starka känsloband till.14 Vissa medieteoretiker anser att detta kan ge upphov till mediers reproduktion och förstärkning av ideologiska dispositioner, såsom vad som är manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt15. Vår identitet är en komplicerad uppsättning av likheter och olikheter i relation till andra männi-skor och ett hafsverk av olika identiteter menar Gripsrud16. Han menar att vi har en kollektiv identiteten, som betstår av de yttre faktorer som är synliga för omvärlden: ”jag är svensk, kvinna, student, skribent och filmintresserad”. Det är den identitet som andra uppfattar mig utefter och blir därför en del av hur jag uppfattar mig själv. Hur viktiga dessa beskrivningar av identiteten är beror dock på omständigheter och vilken situation man befinner sig i.17
10 Gripsrud, Mediekultur, Mediesamhälle, s. 18 11 Ibid. 12 Ibid. s. 19 13 Ibid. 14 Ibid. s. 29 15 Ibid. s. 30 16 Ibid. s. 19 - 20 17 Ibid. s. 20
10
2.1.1 Representation
I en tid då vi erbjuds diverse medieinnehåll till frukost, lunch och middag går det inte att bortse ifrån att vi även exponeras för olika framställningar av andra människor. Tv-serier, filmer, radio-program, musikvideos – i alla sammanhang i vilket det figurerar mänskliga individer så kommer tittaren i många fall att exponeras för män, gubbar, karlar, pojkar, killar.
Begreppet representation betyder kort och koncist ”stå för” i medieforskningssammanhang och syftar på framställningen av verkliga eller fiktiva fenomen18. Representationer framställer alltid något på ett visst sätt, en sorts konstruktion av det som framställs och är inte någon objektiv återspegling19
Att representeras i medierna har nämligen under lång tid spelat en stor roll för samhällets olika minoriteter, vilka under lång tid krävt att bli representerade i större utsträckning i mediernas framställning av befolkningen. Exempelvis homosexuella intressegrupper har länge krävt att TV-programmen ska belysa deras intressen och livsstilar i allt större omfattning. Anledningen till att representation i medierna är viktigt för vissa minoritetsgrupper är för att det visar att minoritets-gruppen existerar och att de är att räkna med i samhället
vilket kan tyckas självklart, men som dock inte alltid är fallet. Skådespelare som i intervjuer berättar hur människor kommit fram i mataffären och talat till dem som om de vore sin rollkaraktär åskådliggör ett incitament på att vissa personer har svårt att skilja mellan verkliga och fiktiva karaktärer i medierna. Hur många som har svårt att skilja på vad som är en representa-tion eller en bit verklighet är dock omöjligt att svara på utan en utdragen undersökning. Men vad vi faktiskt vet är att representationer är viktiga för många människor, oavsett om de kan skilja på verklighet och representation.
20.Men även om minoritetsgrupper blir representerade betyder inte det att det är en godtycklig bild av hur de är i verkligheten och ibland förbyts den tidigare kritiken om osynlighet till kritik mot sättet de representeras på.
Gällande genusrepresentationen så menar Anja Hirdman att de är en del av vår verklighet då de inte bara återger idéer om män och kvinnor, utan hjälper också till att skapa dem21.
Ganetz anser att genusslentrianer alltid funnits, och fortfarande existerar, i representationen av manligt och kvinnligt i medierna22. Hon menar att det även alltid funnits slentrianmässiga upp-repningar av kulturellt och samhälleligt skapade föreställningar om sexualitet:
”Att vara man och homosexuell är i vår kultur förknippat med en femininitet som negerar mas-kulinitet…” skriver hon23. Föreställningarna om homosexuella ligger grundade i att de ansågs (och i viss mån anses) tillhöra ett tredje kön, då homosexuella förr ansågs besitta för mycket av det andra könet inom sig, vilket heterosexuella inte tycktes göra. Homosexuella män uppfattades
därför som kvinnliga män medan heterosexuella män ansågs manliga.24
Stereotyp är ett begrepp som ligger nära representation då sättet någon eller något representeras på kan resultera i en stereotypisk framställning. Ganetz menar exempelvis att representationen av homosexuella män i medierna har skett under mycket stereotypa former
2.1.2 Stereotyper
25
18 Gripsrud, Mediekultur, Mediesamhälle, s. 25 19 Ibid. s. 25 - 26
20 Ibid. s. 26
21 Hirdman, Anja, Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i VeckoRevyn och Fib Aktuellt, s.14 22 Ganetz, Hillevi, Talangfabriken: iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality, s. 111 23 Ibid. s. 112
24 Ibid. 25 Ibid. s. 111
.
11
Olika dispositioner, beteenden och benägenheter isoleras, tas ur sin kontext och blir associationer till en särskild grupp eller kategori. Exempelvis en svart man eller en vit kvinna blir reducerade till de karaktärsdrag som stereotypen menar dessa besitter.26
Begreppet stereotyper kan, enligt Michael Pickering, förstås som element av breda kulturella pro-cesser och praktiker som bär med sig definitiva ideologiska värderingar och åsikter27. Han skriver att stereotyper hjälper till att upprätthålla maktstrukturer såsom de är och att bekvämligheten med att använda sig av stereotyper förstärker övertygelsen att rådande maktordningar är fixerade och nödvändiga. Därför konfronteras vi av ett dilemma som ligger bakom impulsen att använda en ofta osann referering till en stereotypisk tillskrivning28.
Vi står nämligen inför valet att antingen reproducerar en given stereotyp i våra sporadiska an-vändningar av den, eller vägra och istället förlita oss till en mer detaljerad och mer omfattande beskrivning. Detta blir alltså till det dilemma som användandet av stereotyper står inför: att an-tingen använda ensidiga representationer eller istället välja en mer öppen attityd och ett mer flexi-belt sätt att tänka. En valmöjlighet som konceptet stereotyper försöker dölja.29 Men varför an-vända sig av stereotyper om man har ett val? Pickering menar att det för dem som använder en viss stereotyp kan kännas som en grad av ordning uppstår när man låser en kategori till en viss plats30. Känslan av säkerhet som uppstår kan vara en förklaring till varför oriktiga refereringar av andra människor eller andra kulturer sprids så snabbt och anammas på en okritisk basis31. Detta blir med andra ord en perception att stereotypen är verklig vilket sker på bekostnad av de som blir till stereotyper, eftersom de blir fixerade i marginaliserade positioner eller får en lägre status, oavsett hur oriktiga grunderna av stereotypiseringen är.32
Genusforskning, genuspolitik, genusfrågor, genusperspektiv. Begreppet genus är visserligen fre-kvent använt, men vilken betydelse kan man egentligen tillskriva det? Anja Hirdman skriver att genus refererar till de kulturella, sociala och historiska betydelser som vid en viss tidpunkt till-skrivs de två kategorierna kvinna och man. Hon menar att genus är ett symbiotiskt begrepp där förhållandet mellan ”manligt” och ”kvinnligt” ligger i fokus och definieras inom olika institutio-ner och diskurser, och visar på de mönster denna relation ger utlopp för
2.2 Genus
33.
Kleberg menar att det saknas mer ingående och omfattande kunskap om hur genus, relaterat till andra sociala kategorier som etnicitet, sexualitet och klass konstrueras i mediernas diskurser34. Ett viktigt begrepp att ta hänsyn till i sammanhanget är därför intersektionalitet, som kan sägas erbjuda en förklaring till hur maktrelationer kan göras begripliga och hur klass, kön och etnicitet styr vår förståelse av makt. Det kan ses som ett alternativ till den tidigare vetenskapen som kon-struerat kön utan att ta hänsyn till den ojämnlikhet som grundats på föreställningar om exempel-vis klasstillhörighet och ras.35
26 Pickering, Michael, Stereotyping: the politics of representation, s. 4 27 Ibid. s. 3 28 Ibid. 29 Ibid. s. 3 - 4 30 Ibid. s. 4 31 Ibid. 32 Ibid. s. 5
33 Hirdman, Anja, Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i VeckoRevyn och Fib Aktuellt, s.13 34 Kleberg, Madeleine, Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap s. 41
35 Reyes, Paulina de los & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, s. 7
åter-12
skapande av nya markörer som gör olikheten mellan ”vi” och ”dem” till sociala koder. De beskri-ver begreppen bekönade processer och rasifieringsprocesser, vilka de menar skapar specifika maktpositioner och även specifika former av förtryck. Begreppet rasifiering identifierar skapandet av en hierarkisk ordning baserad på ”ras” och begreppet bekönande processer skapar kvinnor och män utifrån antagandet om biologiska och kulturella skillnader. Reyes och Mulinari utgår från att dessa processer är inbäddade i varandra och inte kan separeras i maktanalyser. De menar att könskonstruktionen således alltid är rasifierad på samma sätt som rasifiering är bekönad36 och vidare att intersektionalitet har ett syfte, att belysa maktrelationer som inte kan förenklas till frå-gor om enbart kön, eller enbart om klass eller ras37
Gender performance kan om ni frågar mig enklast förstås som ”könsuppträdande” men efterson innebörder ofta går förlorade i en svensk översättning så får därför gender performance benäm-nas så även i fortsättningen. Butler menar att kön egentligen är ett uppträdande (performance) och att splittringen mellan manlighet och kvinnlighet är en social konstruktion
.
Då genus rymmer många olika synsätt och begrepp så är en snävare definition av genus på sin plats. Judith Butlers begrepp ”gender performance” är intressant i sammanhanget och kommer att redogöras för nedan.
2.2.1 Gender performance
38.
Ett performance är enligt henne när en kvinna klär sig i klänning och högklackade skor och kän-ner sig som en ”riktig kvinna”, eller när en man i snickarbyxor känkän-ner sig som en ”riktig man” då han börjar borra i väggen. Känslan att känna sig som en riktig kvinna eller en riktig man efter att ha utfört vissa fysiska handlingar visar på att de flesta på en viss medvetandenivå är medvetna om att kön är en form av performance39. Butler menar att vår sexualitet följer ett liknande mönster, vi har ett fixerat kön (kvinna respektive man) som av kulturen får ett påbyggt genus vilket bestäm-mer vilka begär man har gentemot det motsatta könet40. Medierna har en roll i det hela, då Butler menar att de låter vissa föredragna kategorier av kvinnligt och manligt cirkulera vilket därför gör dessa mer påtagliga och verkliga41
2.2.2 Queer
Då undersökningens material utgörs av en tv-serie med namnet Queer as folk så är det lämpligt att
se till vad som egentligen menas med queer. Begreppet queer har sitt ursprung i den homopolitis-ka rörelsen men handlar inte enbart om sexuell tillhörighet. Begreppet är menat att uppmärk-samma förhållanden i samhället som har att göra med genus, makt och inte minst sexualitet. Det-ta genom att erbjuda ett redskap att ifrågasätDet-ta samhällets föreställningar om exempelvis sexuali-tet och genus.
. Detta borde vilket rimligtvis innebära att mediernas projicera-de bild av manligt och kvinnligt är projicera-delaktiga till konstruktionen av maskulinitetsiprojicera-deal.
Ytterligare ett intressant begrepp är ”queer”, som istället för att belysa splittringen mellan manligt och kvinnligt belyser splittringen mellan det heteronormativa och brottet mot normen.
42 Fanny Ambjörnsson menar att queer inte ska betraktas som en tydlig och
av-gränsbar identitet utan snarare som ett kritiskt förhållningssätt till det normativa43
36 Reyes, Paulina de los & Mulinari, Diana, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, s. 9 - 10 37 Ibid. s. 14
38 Gauntlett, David, Media, gender, and identity: an introduction, s. 137 39 Ibid. s. 139
40 Ibid. s. 137 41 Ibid. s. 140 42 Ibid. s. 140
43 Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer?, s. 27
13
Brottet mot normen är centralt i begreppet queer och det kan med framgång användas i syfte att belysa ”brottet” mot sexuella normer, identiteter och strukturer44. En av normerna kan sägas vara den heteronormativa, som i sammanhanget är ett intressant begrepp, som betecknar de processer som producerar heterosexualitet vilket gör att den tolkas som den rätta och normala sexualite-ten45
Maskulinitet är ett begrepp de allra flesta är bekanta med sedan tidigare och oavsett vilken förstå-else eller tolkning man har av begreppet så delar många av oss en gemensam bild av maskulinitet innebär. Manlig, kraftfull och viril är exempelvis några synonymer som finns för maskulinitet och även om man motsätter sig dessa adjektiv för maskulinitet så går det ända inte komma ifrån det faktum att män och maskulinitet är nära sammanlänkade, både historiskt och i nutid.
De första försöken att åstadkomma en vetenskaplig redogörelse för maskulinitet gjordes av den revolutionerande djuppsykologin, som Freud grundat vid sekelskiftet
. Begreppet queers målsättning ligger således inte i att söka tolerans eller upprättelse för de personer som berörs av diskriminering grundat i sexuella preferenser utan riktar alltså istället strålkastarljuset mot det som påstås vara ”normalt”.
2.3 Maskulinitet
”Maskulin, som har utpräglat manliga egenskaper; ord som böjs på samma sätt som många substantiv som beteck-nar varelser av hankön.”
– Nationalencyklopedin
46. Freud förstod att genus och den vuxna sexualiteten inte var någonting naturligt, utan resultat av en konfliktfylld och lång process47. Men som det historiskt sett ut, och i viss mån fortfarande gör, är övertygelserna att maskulinitet är någonting statiskt så pass starka att de flesta tidigare försök som föreslagit en för-ändring av begreppets innebörd runnit ut i sanden. Detta för att maskulinitet anses vara oförän-derligt och någonting sant hos män.48
Vissa teoretiker hävdar att den manliga kroppen är bärare av maskulinitet som hamnat där genom evolution, och enligt dessa föreställningar så ärver inte bara män sina maskulina evolutionära ge-ner utan även egenskaper såsom aggression, tävlingsinstinkt, politisk makt, revirtänkande, hierarki och sexuell promiskuitet49. Även om alla män inte kan sägas vara tävlingsinriktade så är det inte alltför sällan som män med ovanstående egenskaper figurerar i mediesammanhang - inte minst i underhållningsbranschen. Tänk Sylvester Stallone i filmen Rambo, Bruce Willis i filmen Die Hard
eller Robert DeNiro i filmen Tjuren från Bronx – samtliga populärkulturella fenomen och
avspeg-lingar av den ensamme krigaren, beundrade av inte minst av en manlig publik50. Dessa fiktiva män kan sägas tillhöra den hegemoniska maskuliniteten, ett begrepp som kommer att ge under-sökningen ytterligare dimension och en fördjupning i synen på maskulinitet idag.
44 Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer?, s. 9
45 Ganetz, Hillevi, Talangfabriken: iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality, s. 101 46 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 35
47 Ibid. s. 36 48 Ibid. s. 83 49 Ibid. s. 84 - 85
14
2.3.1 Hegemonisk maskulinitet
Connell menar att de mest framträdande bärarna av hegemonisk maskulinitet ofta inte är verkliga
människor utan fiktiva mediekaraktärer51, vilket därför borde innebära att den hegemoniska
mas-kuliniteten i viss mån produceras och reproduceras i mediemaskineriet. Begreppet hegemonisk maskulinitet spelar en viktig roll i denna studie och ett av syftena är att utreda huruvida uttryck för hegemonisk maskulinitet återfinnes bland män med olika sexualiteter under fokusgruppdis-kussioner med utgångspunkt i en tv-serie. En kartläggning av begreppet är därmed på sin plats. Hegemonisk maskulinitet kan definieras som ”den konfiguration av genuspraktik som innehåller det för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legitimitet52.” Connell menar att hegemoni skapas genom den kulturella dynamik som gör att en särskild grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position i samhället53. Kulturellt sett så reser sig vid en given tid en sär-skild form av maskulinitet över andra former, och det är sannolikt att hegemonisk maskulinitet skapas om det finns ett samband mellan kulturella ideal och institutionell makt. Denna ledande position är dock ingenting som är inpräntat i sten. Definitionerna av maskulinitet har under histo-rien varierat beroende på kulturella och sociala kontexter och historisk tidpunkt54.
Men hur ser detta ut i realiteten i vår vardag? Connell anser att i vår tids europeisk-amerikanska samhälle handlar den hegemoniska maskuliniteten om mäns övertag över kvinnor eller över dem
som anses vara morsgrisar, fjolliga, fegisar55 och om heterosexuella mäns dominans och
homo-sexuella mäns underordning56. Denna underordning realiseras enligt Connell genom ett uppbåd
av märkbara tillämpningar. Några exempel som nämns är politisk och kulturell uteslutning, kultu-rell smutskastning som exempelvis den amerikanska högerns motstånd mot homosexuella män, legalt våld såsom fängsling för sodomi, personlig bojkott och ekonomisk diskriminering. Detta förtryck betyder att inom den hegemoniska maskuliniteten placeras homosexuella män i botten av genushierarkin, eller som Connell uttrycker det: ”Att vara bög är i den patriarkaliska ideologin en förvaringsplats för allt som symboliskt har utestängts från den hegemoniska maskuliniteten.”57
51 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 115 52 Ibid. s. 115
53 Ibid.
54 Ganetz, Hillevi, Talangfabriken: iscensättningar av genus och sexualitet i svensk talang-reality, s. 61 55 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 117
56 Ibid. s. 116 57 Ibid.
15
3.
Metodologi och metod
I det har avsnittet presenteras den här studiens metodologi och metoder. Tre fokusgruppsinter-vjuer med unga män utgör grunden för en tematisk analys av diskussionerna, detta för att studera hur synen på maskulinitet och manlig sexualitet representeras i tv-serien Queer as folk, samt hur
det påverkar identitetsskapandet. Även en semiotisk analys används i studien, för att studera re-presentationen av maskulinitet och manlig sexualitet i serien.
3.1 Publikens roll
Hirdman skriver att föreställningarna om publiken är en primär förutsättning för många mediers existens. Det är utifrån tolkningar om publikens behov och av vilka publiken är som medieverk-samheten till stor del legitimeras och fortgår58. Detta betyder alltså att medieprodukter skapas utifrån ett antagande om var publikens intresse ligger. Då studien baserar sig på medieprodukten (tv-serien) Queer as folk, som skapats för att tillfredsställa en publiks behov, är det intressant att se
hur en publik av unga män uppfattar seriens representationer. Precis som alla andra serier har
Queer as folk passerat många olika produktionsled, från den tidiga idén i manusförfattarens
skiss-block till repriserna på SVT en torsdagsnatt och därför influerats av många olika viljor. Då Queer as folk har skapats av personer som precis som alla andra har olika åsikter, uppfattningar och
livs-åskådningar, och därför har förmodligen dessa faktorer färgat den färdiga serien.
Ett sätt att tolka denna process samt publikens reception är att utgå från ”encoding/decoding”- modellen. Den såg dagens ljus på 70- talet och presenterande en syn på textproducenten, där text kan betyda allt ifrån verbal mening till manuskript, som ”kodande”. Producenten kodar med andra ord in en mening i sin text som baseras på särskilda förståelser och sociala kontexter. När mottagaren sedan tar del av den utsända texten så baserar sig dennes läsning på hans eller hennes egna antaganden och sociala kontexter och därför får den utsända texten och den lästa texten ofta inte samma mening.59 Studien utgår från att fokusgruppsdeltagarna har sina egna sociala
kontex-ter och antaganden när de ser Queer as folk och kommer därför inte att ha samma tolkning av den
som varandra eller som producenten av serien eventuellt hoppades att de skulle få. Det är denna tolkning som kommer att utgöra studiens underlag i form av fokusgruppernas diskussioner. Gällande studiens val av fokusgrupper som metod menar Gauntlett att influenser någonting komplext där många olika element såsom åsikter, tidigare erfarenheter, värderingar, och påverkan från annat håll spelar in60
Men vad är egentligen en fokusgrupp? Jo, det är en planlagd gruppdiskussion där den aktuella gruppen är sammansatt i ett visst syfte och att samtalet är fokuserat kring ett tema eller flera te-man samt att det finns en särskild utsedd samtalsledare som har en styrande roll
. Därför är jag medveten om att studiens urval av fokusgruppsdeltagare inte är en godtycklig eller generell representation av hur inställningar och attityder ser ut i samhäl-let i stort, utan ger en liten bild av hur det kan se ut.
3.1.1 Fokusgruppsintervjuer
61
58 Hirdman, Anja, Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i VeckoRevyn och Fib Aktuellt, s. 14 59 Gauntlett, David, Media, gender, and identity: an introduction, s. 26
60 Ibid. s. 29
61 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, s. 361
.
16
män diskussioner om representationen av maskulinitet och manlig sexualitet utifrån ett avsnitt ur serien Queer as folk. Detta för att sedan kunna uttyda vissa teman som kan vara intressanta bidrag
till hur synen på maskulinitet och manlig sexualitet kan se ut bland unga män med olika sexuella läggningar. Tre är antalet grupper som sammansattes till fokusgruppsstillfällena, Victoria Wibeck skriver att vid val av mängden fokusgrupper måste man ta hänsyn till den tid man har att
disponera och då detta är en c-uppsats som förutom en tematisk analys av fokusgruppsintervju-erna även innehåller en semiotisk analys räckte tre fokusgrupper för att uppnå en mättnad av ämnet62. Antalet fokusgruppsdeltagare i varje grupp är tre personer, vilket kan tyckas i minsta laget vid en första anblick men beslutet att låta fokusgrupperna ingå i triader är motiverat. Wibeck skriver att i fokusgruppsintervjuer talar mycket för ett mindre antal deltagare och menar att den övre gränsen för hur många människor som kan vara i färd med ett samtal går vid fyra individer63. Fördelar med ett mindre antal deltagare i varje grupp är dels att i en stor grupp kan det vara mer problematiskt att komma till tals då någon kan känna sig obekvämare att dela med sig av privata åsikter, dessutom blir tiden mer begränsad om alla ska hinna komma till tals. Dels blir kommunikationen mer opersonlig då det blir svårare att få ögonkontakt med flera personer samt att en stor grupp behöver en väl fungerande struktur för att kunna få jämvikt mellan delta-garna64. Fokusgrupperna var strukturerade, det vill säga styrda av moderatorn (mig). Wibeck me-nar att strukturerade fokusgruppsintervjuer med fördel kan användas om ämnet som ska behand-las kan verka lite känsligt, vilket den här studien kunde ha uppfattats som av mindre
öppensinna-de personer65. Under fokusgruppsintervjuerna var moderatorns roll styrande, med andra ord
led-de jag frågorna unled-der diskussionerna och styrled-de i viss mån gruppdynamiken. Detta för att få alla fokusgruppsdeltagare att delta i diskussionen eller avleda ämnet om en gruppmedlem tar över diskussionen. Målsättningen med strukturerade fokusgrupper var att undvika frånvaro av befintlig diskussion eller bekväm stämning.66
Frågorna ställdes utifrån en färdig intervjuguide, som återfinns som bilaga i slutet av studien, ef-tersom en intervjuguide rekommenderas till strukturerade fokusgruppsintervjuer, då frågorna ska vara specificerade och relativt många. Frågorna delas upp i fem olika typer: öppningsfrågor,
in-troduktionsfrågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor67. Öppningsfrågorna är
menade att få fokusgruppsdeltagarna att känna samhörighet och att de har något gemensamt. Eftersom deltagarna i fokusgrupperna kände varandra sedan tidigare och bjöds på fika innan in-tervjun så förutsattes stämningen vara relativt avslappnad. Istället gick jag direkt till introduk-tionsfrågorna, de frågor som introducerar ämnet och ger deltagarna en chans att reflektera. Dessa frågor är menade att hjälpa till att främja interaktionen i gruppen.68 De efterföljande övergångs-frågorna ska hjälpa fokusgruppsdeltagarna att se ämnet i ett bredare perspektiv och hjälpa diskus-sionen mot nyckelfrågorna. Nyckelfrågorna är lämpligen mellan två och fem till antalet och är de viktigaste för diskussionen. Dessa övergår sedan till de avslutande frågorna, där alla deltagare har möjlighet att uttrycka sin slutgiltiga position och intervjun slutförs med de avslutande frågorna, där deltagarna har chansen att tillägga något.69
17
3.1.2 Val av fokusgruppsdeltagare
När fokusgruppsdeltagare ska väljas till studien är en enkel tumregel att de bör ha en gemensam egenskap i varje grupp70, vilket i den här studien är genus, sexualitet och ålder. Genus, eftersom inga andra passar bättre att diskutera representationen av maskulinitet och manlig sexualitet än de
som historiskt sett exkluderats ur medieforskningen71: männen. Mäns syn på maskulinitet och
manlig sexualitet ger en mycket intressantare bild än vad kvinnors syn på mäns maskulinitet skulle göra. Detta eftersom män helt enkelt är män, med de krav och förväntningar de må ha på sig själva och som samhället har på dem. Medvetet eller omedvetet kan de ge en talande bild av hur synen på representationen av maskulinitet och manlig sexualitet kan ta uttryck.
Kriteriet sexualitet valdes för att se om det finns olikheter i männens reception av representatio-nen av maskulinitet och manlig sexualitet, som eventuellt bottnar i deras sexualitet. Då studien även kommer att undersöka begreppet hegemonisk maskulinitet, som bekant utesluter homosex-uella män, kan det vara intressant att se om tendenser av denna maskulinitet även förekommer i den grupp där männen inte är heterosexuella. Även ålder kan räknas till kriterierna då de utvalda
fokusgruppsdeltagare som ombads att värva bekanta även anmodades värva personer som befann sig någorlunda nära varandra åldersmässigt för fler gemensamma intrapersonella faktorer.
När kriterierna valts handlade det att hitta deltagare. Hur användbar den genomförda fokus-gruppsdiskussionen blir för en senare tematisk analys handlar till stor del om hur de deltagande känner sig inför det faktum att de ska dela med sig av sina erfarenheter och tankar för gruppen72. Därför användes ett såkallat ”snöbollsurval” i rekryteringsprocessen, vilket innebar att en tilltänkt fokusgruppsdeltagare kontaktades och blev tillfrågad och informerad om hur fokusgrupperna kommer att gå till. Sedan fick den blivande deltagaren kontakta två vänner eller bekanta utifrån kriterierna som givits. Denna metod gav en bra förutsättning för ett avslappnat och givande sam-tal då deltagarna redan var bekanta, men blev även lite av en morot att överhuvudtaget ställa upp: För om ens vänner vill vara med så är det lättare att ställa upp själv. Fokusgruppsdeltagarna er-bjöds även att vara anonyma och ha fiktiva namn i den färdiga uppsatsen redan under rekryte-ringsprocessen, vilket också fordrades från några deltagare. Anonymitet var en smidig och enkel åtgärd som förhoppningsvis fick deltagarna att känna sig mer bekväma med situationen men hade inte någon negativ effekt på den tematiska analysen där de fiktiva namnen figurerar.
Intrapersonella faktorer var viktiga att ta hänsyn till i urvalet av fokusgruppsdeltagare. Wibeck skriver att dessa faktorer påverkar fokusgruppsdiskussionen på två sätt, dels genom att individer-na har olika personlighetsdrag som avgör deras beteende i gruppen och dels hur gruppen svarar på dessa drag, vilket i sin tur kan påverka hela fokusgruppstillfället73
70 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, s. 366 71 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 83
72 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, s. 27 73 Ibid.
. Detta kan bli till realitet un-der fokusgruppsintervjuer genom att exempelvis en dominant deltagare tar över diskussionen och får de andra att vilja undvika att stöta sig med honom genom att gå emot hans åsikter. Motsatsen kan också bli realitet om en deltagare är extremt öppensinnad och trevlig så kan det skapa en situation där de andra deltagarna blir positiva gentemot hans idéer på grund av att han som per-son är gemytlig. Då fokusgruppsdeltagarna genom snöbollsurvalet var bekanta med varandra sedan tidigare var de intrapersonella faktorerna redan kända i gruppkonstellationerna.
på-18
verkar giltigheten i resultatet på ett negativt eller felaktigt sätt. Istället var förhoppningen att det skulle komma att leda till en rikare diskussion vilket jag även tror var det som skedde.
Gruppkohesion var en målsättning under fokusgruppsdiskussionerna och ett av motiven bakom användandet av ett snöbollsurval. I varje gruppsammansättning har nämligen gruppmedlemmarna ofta en önskan om att förbli medlemmar av gruppen74 vilket är viktigt för att de ska kunna identi-fiera sitt uppdrag: att bidra med information till studien. Ett problem med gruppkohesion kan dock vara om det blir en för hög dos av samhörighet och det skapas en norm hur deltagarna för-väntas uttala sig inom gruppen75
Att fokusgrupperna genom snöbollsurvalet kom att bli relativt homogena inbördes var enbart positivt för undersökningen, då samtalen blev vänliga och avslappnade. Deltagarna i grupp ett hade en ganska skämtsam ton under hela fokusgruppsintervjun, även om samtalen var ganska korta och koncisa. Deltagarna i grupp två hade inte samma uppsluppna stämning under diskus-sionen, men däremot en avslappnad stämning och ett samtal som flöt på bra med ungefär lika mycket deltagande hos alla. I grupp tre var stämningen mer seriös och frågeställningarna togs på allvar. Stämningen var god, även om en deltagare fick kämpa för att inte prata för mycket och en annan för att prata mer. De intrapersonella faktorerna var i balans i gruppsammansättningarna, i grupp tre uppvisade dock en deltagare en förmåga att styra samtalet vilket dock avvärjdes.
. Jag var dock innan intervjuerna av åsikt att normskapande för-modligen skulle kunna undvikas då deltagarna redan har en inbördes dynamik i grupperna och eventuella uppvisade normer under fokusgruppstillfället skulle i så fall vara liknande normer som de rättar sig efter när de umgås under andra omständigheter.
3.1.2.1 Presentation av fokusgruppsdeltagarna
Så vilka var de deltagande unga männen? Här följer en kortare presentation av dem.
Grupp ett:
Peter: Heterosexuell 23- årig man boende i Uppsala. Singel, arbetar som hygientekniker och tycker om att spela
musik, friluftsliv och resa.
Werner: Heterosexuell 23- årig man, tidigare boende i Uppsala men i nu i San Fransisco. Singel, studerar film och är
intresserad av att spela musik och dataspel.
Rasmus: Heterosexuell 28-årig man, boende i Uppsala. Singel, egenföretagare och intresserad av att spela musik. Grupp två:
Anders: Heterosexuell 19–årig man, boende i Uppsala. Singel, arbetar tillfälligt på Posten och är intresserad av att
spela musik och umgås med vänner.
Daniel: Heterosexuell 20-årig man, boende i Uppsala. Singel, vikarierar på förskola och är intresserad av datorer och
dataspel.
Jonas: Heterosexuell 21-årig man, boende i Uppsala. Har ett förhållande, arbetar som säljare och är intresserad av
teknik, film och att träffa vänner.
Grupp tre:
Olle: Bisexuell 22-årig man, boende i Uppsala. Har ett förhållande med en man, studerar och är intresserad av
roll-spel, teater och politik.
Felix: Homosexuell 22-årig man, boende i Uppsala. Har ett förhållande, jobbar inom en snabbmatskoncern och är
intresserad av att sjunga, teckna och mingla.
Carl: Homosexuell 18-årig man, boende i Knivsta. Har ett förhållande, studerar och är intresserad av att läsa, se på
film och spela musik.
3.1.3 Utvärdering av fokusgruppintervjuerna
19
Gruppkohesionen tycktes fungera fint, då alla fokusgruppmedlemmar kunde identifiera sitt upp-drag att bidra med information till studien efter bästa förmåga. Intentionen med fokusgruppsin-tervjuer var att ta del av några unga mäns diskussioner om maskulinitet och manlig sexualitet i ett avsnitt ur serien Queer as folk, vilket jag anser blev en framgång. En mättnad av ämnet hade
ge-nom dessa tre fokusgruppsintervjuer uppnåtts.
3.2 Analyser
När materialet från fokusgruppsdiskussionerna senare skulle bearbetas och kompletteras använ-des en semiotisk och en tematisk analys.
3.2.1 Semiotisk analys
Liksom representation betyder ”stå för” och syftar på verkliga eller fiktiva fenomen så innebär semiotiken ett sätt att definiera tecken – ett tecken som står för någonting annat76. Semiotisk ana-lys som metod har valts för att ge en ytterligare dimension till den tematiska anaana-lysen då den läg-ger mer fokus på de mest framträdande karaktärerna i det valda avsnittet av Queer as folk.
Semiotik betyder teckenlära och beskriver tecknet som en helhet, bestående av ett materiellt ut-tryck och ett immateriellt innehåll. Utut-tryck kan vara figurer, prickar, streck, ljudvågor eller andra mer eller mindre starka fysiska fenomen som vi förknippar med en särskild föreställning eller idé. Denna förknippning är ingenting vi reflekterar över då den försiggår enligt en viss kod eller norm som vi lärt oss för länge sedan. De är konventioner som genom vanans makt etablerat en enighet inom ett kollektiv av bildanvändare eller språkanvändare.
En kod är alltså en konvention eller regel som förbinder ett uttryck med ett innehåll, enligt Grips-rud.77 Det finns dock ingen statisk fastslagning av innehållet och ingen absolut koppling mellan ett uttryck och ett särskilt innehåll. Samma uttryck kan betyda olika saker för olika människor, i olika tider.78 De redskap som jag använde i den semiotiska analysen var denotation, konnotation, symbol och myt. Denotation är den första, omedelbara betydelsen av det man uppfattar och konnotation är den andra, indirekta betydelsen79. Tecken som förbinder det som tecknet står för på ett konventionellt och godtyckligt sätt är en symbol80 och myter är berättelser med underlig-gande system av föreställningar som finns i olika samhällen81
En tematisk analys användes för att analysera fokusgruppsdiskussionerna utifrån de olika teman som yttrades under diskussionerna, baserade på mina frågor och på deltagarnas egna samtalsiniti-ativ. Wibeck föreslår att en analys av fokusgruppsdiskussioner kan innehålla en kodning av
mate-. Jag gick till väga genom att se av-snittet några gånger och sedan anteckna händelserna i avav-snittet i kronologisk ordning. Sedan an-vände jag mig av de semiotiska redskap som beskrevs ovan för att finna tecken på maskulinitet och manlig sexualitet, en karaktär i taget, som sedan sammanställdes till en analys.
3.2.2 Tematisk analys
76 Gripsrud, Mediekultur, Mediesamhälle, s. 25 77 Ibid. s. 140
20
rialet, en uppdelning i enheter och ett sökande efter mönster82, vilket förenklat var den process som jag arbetade efter. Fokusgruppsintervjuerna spelades in för att kunna ge en korrekt återskap-ning av samtliga diskussioner. Dessa ljudupptagåterskap-ningar lyssnades först igenom några gånger för att få en överskådlig uppfattning om vad som sagts. Sedan skrevs det viktigaste ner, fråga för fråga, och intressanta och relevanta citat togs ut. Efter att alla fokusgruppsdiskussioner skrivits ner i stora drag så började arbetet med att gå igenom den stora mängd material som genererats i jakten på olika teman och se om de kunde knytas an till syftet och teoribegreppen. När varje fokusgrupp var genomsökt efter teman började sammanställningen av den blivande analysens disposition. Den teoretiska basen för studien kopplades ihop med de teman som utvanns ur fokusgruppsdis-kussionernas och analyseringen påbörjades. Deltagarnas uttalanden och deras gemensamma åsik-ter analyserades och presenåsik-teras i samma disposition som teorikapitlet, för läsbarhetens skull. Den semiotiska analysen samt fokusgruppsdiskussionerna med den tematiska analysen kommer i de följande två avsnitten att presenteras och redovisas för.
21
4. Semiotisk analys
I det här avsnittet kommer en semiotisk analys av de mest betydande karaktärerna i Queer as folk
att presenteras. Jag har tittat på hur de tre karaktärerna Vince, Stuarts och Alexanders sexualitet och maskulinitet representeras i avsnittet. Vad denoterar och konnoterar karaktärerna? Vad sym-boliserar dem? Symsym-boliserar dem en myt? Genom att använda semiotiska verktyg är det intres-sant att se hur karaktärerna konstruerats, för att representera maskulinitet och manlig sexualitet. Avsnittet innehåller fler karaktärer än de valda men urvalet till analysen grundades på att de är karaktärer som antingen är huvudroller (Vince och Stuart), eller hade en utmärkande roll i avsnit-tet (Alexander). Phil var en karaktär som ofta nämndes i samma sammanhang som Vince av fo-kusgruppsdeltagarna, men på grund av begränsat utrymme i studiens disposition och begränsat antal scener där Phil exponeras eller fungerar som annat än Vince sällskap så analyserades inte han.
4.1 Kort resumé av avsnitt 1:3
Avsnittet som analyserats och som fokusgruppsdeltagarna fått se är avsnitt tre av tio. Motivering-en bakom valet av avsnitt som visades för fokusgrupperna är att det inte är ett pilotavsnitt (det första avsnittet i en serie) vilket inte hade varit karakteristiskt för serien som helhet. Avsnittet befinner sig inte heller för långt bak i kronologin, vilket skulle innebära att karaktärerna i serien utvecklats alltför mycket och det skulle vara svårare för fokusgruppsdeltagarna att hänga med i handlingen. Då avsnittet befinner sig långt fram i seriens gång så presenteras huvudkaraktärerna lite mer utförligt och man får chansen att följa med dem i deras utveckling. Huvudpersonerna i avsnittet är Vince och Stuart, båda kring trettio år gamla och bosatta i Manchester. Vince är för-älskad i bäste vännen Stuart och tar i avsnittet hand om hans son. Stuart är casanovan som i av-snittet är ute efter sex. En karaktär som figurerar tillsammans med Vince är hans kompis Phil, som fungerar lite som Vince personlige rådgivare och jämlike.
Avsnittet i fråga handlar om hur Vince och Stuarts vänner kommer till Manchester. Vännerna är Alexander och Dane, samt Alexanders nyfunna pojkvän Lee. Tillsammans tittar de på prinsessan Dianas begravning och festar tillsammans. Nathan, den unge skolpojke som haft ett one night stand med Stuart följer efter gänget under hela avsnittet för att observera sin forne älskares takti-ker ute i svängen. Under avsnittet visar det sig att Alexanders pojkvän Lee inte bara är otrogen utan även prostituerad och Stuart hittar inte bara en utan två män ute på krogen. Vince får med sig en man hem som inte riktigt levde upp till förväntningarna och får spendera natten ensam i soffan. Avsnittet slutar med att Phil, som tydligen testar droger för första gången, avlider i en överdos och Vince får dödsbudet precis innan eftertexterna börjar rulla.
4.2 Semiotisk analys: Queer as folks karaktärer
4.2.1 Vince
22
Hans första replik handlar om karaktären Alexander, som han berättar om för vännen Phil: ”han är lite fjollig men trevlig” och vidare ”fast om han är lite fjollig var Hitler lite elak”. Att han refe-rerar till Alexander som fjollig konnoterar i viss mån manlighet då han reducerar Alexander till ett adjektiv som inte direkt anses vara maskulint vilket rent symboliskt utestänger honom från den hegemoniska maskulinitetens sfär där, som bekant, fjolliga personer inte får inträde83. Att det även är en av Vince första repliker i avsnittet tyder på att det är av vikt att tittaren förstår att han gör skillnad mellan den ”fjolliga” Alexander och sig själv. Vince bär med sig en liten bebis i en stol som han presenterar genom att säga ”detta är Alfred, så ingen rökning” för vännerna. När Vince senare lämnar av Alfred till hans mammor säger en av dem: ”du är mer far än vad han är” och syftar på den biologiske fadern Stuart. Att Vince tar hand om bebisen åt Stuart konnote-rar att han besitter fadersinstinkter och är ansvarsfull och symbolisekonnote-rar att Vince är en något fa-miljär man som ställer upp.
Angående Vince kärleksliv så får han frågan om han vill ha sex med Stuart, vilket han svarar nej på, detta för att han ”inte skulle kunna se Stuart i ögonen dagen efter”. Detta denoterar att Vince skulle känna sig så pass obekväm efter sexet med Stuart att han hellre avstår. Det symboliserar däremot inte en maskulin handling, då normen föreskriver att unga män ska vara sexuellt promis-kuösa84, inte eftertänksamma och tacka nej då tillfälle ges. När Vince uppmanas att snärja en man
han är intresserad av slår Vince ifrån sig det och menar att han inte har någon chans. Vännen Phil säger ”du skulle bara se dig själv!” vilket Vince skojar bort, en handling som konnoterar dåligt självförtroende. Karaktärerna ser en snygg man på en klubb och Vince talar filosofiskt om att träffa den rätte, som inte ens vet att man existerar men att man minns honom för resten av livet. När Stuart sedan raggar upp denne man rakt framför ögonen på honom blir han inte arg eller besviken utan ser på och säger ”om vi bara vetat de magiska orden”. Att Vince inte anser sig själv ha en chans i kärleksdjungeln utan önskar att han besatt Stuarts magiska teknik och därför i viss mån tillåter honom att ta snärja en man han själv är intresserad. Detta konnoterar att Vince ser upp till Stuarts sexuella förmåga, men tror däremot inte på sin egen förmåga vilket blir ännu ett tecken på dåligt självförtroende. Vince blygsamhet och något försiktiga framtoning symboliserar den ordinäre, inte så självsäkra mannen som inte sticker ut.
När Vince senare får med sig en man hem som jobbar på BBC, vilket konnoterar en ganska hög status, bjuder Vince på gin & tonic, vilken kan sägas symbolisera en maskulin drink. Efter en stunds tystnad kysser de varandra och när mannen måste uppsöka klosetten ringer Vince direkt till Stuarts telefonsvarare och berättar att han ”har fått hångla”. Han får dock inte hångla så mycket mer då hans sällskap säger att han har en parasit i ändtarmen och tar en taxi hem vilket resulterar i att Vince återigen ringer till Stuarts telefonsvarare och berättar allt. Det hela slutar med att han ligger i soffan, besviken, och kollar på film. Att Vince ringer direkt till Stuart för en lägesrapport denoterar att han behöver prata av sig med någon. Det konnoterar i sin tur att Vince behöver någon i sitt liv som han måste höra av sig till så fort något bra eller dåligt händer. Det hela symboliserar en bild som känns igen från representationer av singelkvinnan, hon som är i behov av att prata av sig och analysera vad som gick fel med en man med sina vänner, en bild som uppvisas i exempelvis serien Sex and the city85. Det blir till ett fenomen som kan härledas till myten om singelkvinnan som aldrig träffar den rätte utan får nöja sig med dåliga dejter och en-samma kvällar i soffan, som ses i filmen Bridget Jones Dagbok86
83 Connell, R.W, Maskuliniteter, s. 116 84 Ibid. s. 84 - 85
.
23
4.2.2 Stuart
Vince bäste vän Stuart har mörkt, lockigt hår, är relativt muskulös och talar med en tydlig irländsk dialekt. Under avsnittet har han bland annat på sig en svart tennis t-shirt och en svart skjorta. Stuarts uppenbarelse konnoterar snygg, modemedveten man. Olika tecken på ekonomiskt väl-stånd återfinns hos Stuart under avsnittet. När karaktärerna befinner sig i hans hem så är det inte en liten etta med kokvrå utan en stor lägenhet med vad som denoterar dyr inredning. Han har en assistent som får jobba en lördag, enbart för att översätta vad karaktären Lee säger, vilket konno-terar makt i arbetslivet, vilket kanske främst kan knytas till maskulinitet, då det historiskt sett varit män som haft (och till stor del har) makt och höga positioner i arbetslivet. Stuart har inte alltid goda avsikter för sina vänner, vilket exempelvis visar sig när han får veta att Alexander och de andra ska bo hos honom och säger ”gör dig av med dem!” till Vince, trots att det var han själv som bjöd in dem. Att han förmanar Vince att göra sig av med gästerna åt honom konnoterar auktoritet och makt, då han delegerar över ansvaret till Vince likt en chef.
Ett annat exempel är när han får veta att Lee är prostituerad och vill ha Alexanders pengar, men låtsas att Lee bara vill ha kärlek. Denna handling konnoterar att han i viss mån njuter av att leka med andras känslor men även att han har makten att göra det. För om Vince i viss mån tryckte ner Alexander genom att omtala honom som fjollig så gör Stuart detsamma med Vince. Ett ex-empel är när Vince möter sin kvinnliga kollega som är kär i honom men som inte vet om att han är homosexuell. Stuart går fram till henne och säger att Vince är intresserad. Hon blir glad och Vince bevittnar det hela, men blir dock inte arg utan skrattar åt Stuarts lilla hyss. Även denna incident konnoterar att Stuart har en viss maktposition där han kan bete sig som han önskar. När Vince senare passionerat berättar om en tv-serie säger Stuart ”det finns inga ord för hur sorglig du är”, dock inte på ett ohyfsat vis men innebörden i orden betyder likväl att Vince är sorlig. Alla dessa exempel på hans agerande symboliserar därför ett auktoritärt maktutövande vilket kan tolkas som en maskulin egenskap, enligt den normativa bilden av maskulinitet.
Stuart har inte bara ledaregenskaper, han besitter även ett mycket gott självförtroende. När karak-tärerna sitter i en bar och pratar om ejakulationsmuskeln och sprutförmågans förändring från åldern 20 till 30 år klagar de andra på sin förmåga medan Stuart säger att han ”fortfarande kan spruta över axeln”, vilket är en konnotation för ett gott sexuellt självförtroende. Ett annat exem-pel på gott självförtroende är när Stuart ser en man som han får intresse för, och stirrar länge på mannen. Stirrandet konnoterar en självsäkerhet, då Stuart visar vad han vill och uttrycker det. När han tappar bort mannen ifråga blir han grinig, vilket konnoterar att han räknat med att något skulle hända mellan dem vilket även det tyder på gott självförtroende.
24
4.2.3 Alexander
Vince och Stuarts vän Alexander är smal, blond och har ljus röst med bred dialekt. En ljus röst konnoterar kvinnlighet då kvinnor oftast är de som talar med en ljusare stämma. Under avsnittet är han ofta iklädd färgglada kläder såsom en lila kostym prydd med stora guldknappar och tillhö-rande lila byxor eller en lös, glansig skjorta i guld och svart. Alexanders kläder konnoterar en vilja att synas då färgerna är starka och modellerna ovanliga, såsom överdimensionerade knappar. Det denoterar att hans stil skiljer sig från många andra män i trettioårsåldern. Alexander gestikulerar mycket och drar ett skämt i nästan varje replik, vilket konnoterar att han är en lättsam och rolig person. Hans första replik handlar om var han köpt sin kostym vilket konnoterar fåfänga, och fåfänga förknippas ytterst sällan med att vara maskulin, utan snarare med femininitet.
En annan anspelning på femininitet finns i scenen där Vince kommer in rummet med ett video-band innehållande prinsessan Dianas begravning och Alexander utbrister ”hämta näsdukarna!”. Detta denoterar att papperstussar ska plockas fram, men blir på en konnotativ nivå ett tecken för att någonting ledsamt eller sorgligt kommer att insupas och de samlade karaktärerna kommer att gråta. Då känsloyttringar av det tårfyllda slaget inte direkt förknippas med maskulina män utan mer hör ihop med synen på kvinnan som en varelse som har lättare till tårarna, blir detta en sym-bol för att även vuxna homosexuella män kan visa känsloyttringar gemensamt och frivilligt. Detta spär därmed på myten att homosexuella män är mer feminina än heterosexuella män.
Det framkommer inte vad Alexander jobbar med, men några tecken på rikedom återfinns. Ett exempel är när han ringer till Stuarts assistent mitt i natten för att få veta det japanska ordet för ”slampa”. Det är dock utformat i en komisk scen och konnoterar ytterligare att Alexander är seri-ens komiska behållning. Ett annat exempel är när Alexander säger att han ska ta tillbaka kosty-men han köpt åt Lee och att det nu blir ekonomiska sanktioner, vilket konnoterar att han försör-jer Lee och blir en symbol för ekonomiskt välstående och makt.
25 4.3 Sammanfattning
Den semiotiska analysen av karaktärerna Vince, Stuart och Alexander urskönjer vissa generella symboler och myter som åskådliggjorts genom att titta på främst vad de denoterar och konnote-rar. Karaktärerna har uppenbart konstruerats på olika sätt och fyller därför olika syften. Ser man till vilka utseenden som karaktärerna tilldelats är Vince den ordinäre som inte sticker ut, inte ge-nom klädval, inte i sin genetik. Stuart ser däremot både välklädd och vältränad ut, med svarta klädesplagg och en sugande blick. Alexander är den som sticker ut mest med sin smala lekamen och ytterst färgglada kläder. Det är därmed tydligt att karaktärernas olikheter inte exponeras en-bart genom deras personlighetsdrag, utan tydliggörs redan innan de fått uttala sina första repliker. Karaktären Vince har konstruerats som den ordinäre homosexuelle mannen genom att överlag denotera att han är just en vardaglig, sympatisk man. Han konnoterar en del maskulinitet dels genom sin kommentar om karaktären Alexander och genom att ta hand om Stuarts bebis. Han konnoterar även en del femininitet då han inte alltid tar för sig sexuellt, utan filosoferar om kärlek och deppar över ett misslyckat one night stand precis som många kvinnor gör i filmer och tv-serier. Han symboliserar att han är den vanlige och sympatiske killen som inte behöver hävda sin sexualitet eller sin maskulinitet för att passa in. Därför blir Vince överlag till myten om den vanli-ge homosexuelle mannen som accepteras av omgivninvanli-gen (och tittaren) som en maskulin man men som inte räds att vara i kontakt med sina feminina sidor.
Stuart har konstruerats som en slags motsats till Vince, då han överlag denoterar en enorm själv-säkerhet, vilket kan ses som maskulint. Han konnoterar en man med makt i arbetslivet men även med en status i vänkretsen. Eftersom mycket av hans framgångar i avsnittet baseras på sexuella erövringar så kan det tolkas som han har denna status utifrån sexuella preferenser.
Att höja upp någon utifrån dennes sexuella erfarenhet kan härledas till myten om den heterosex-uelle mannen som benämns som en ”hingst”, vilket kan kopplas till maskulinitetens nära sam-band med sexuell promiskuöshet. Karaktären Alexander skiljer sig mest från de andra två, då han överlag denoterar en feminin, färgglad lustigkurre. Han konnoterar en man som gillar att utmärka sig, genom tal och utseende, och inte fruktar att inte följa maskulinitetsnormen. Alexander sym-boliserar den färgglade och muntre homosexuella mannen som konstruerats för att underhålla men som inte tilldelas något djup eller komplex personlighet (som de andra karaktärerna hade i högre grad). Därför blir Alexander överlag till myten om den färgstarke, ytlige men underhållande homosexuella mannen.
26
5. Tematisk analys av fokusgruppsdiskussionerna
I det här avsnittet kommer jag att analysera de fokusgruppsdiskussioner som följde efter visning-en av Queer as folk- avsnittet. Analysen presenteras utifrån de olika teman identitet, representation
och maskulinitet som relaterar till de teoretiska perspektiv som används i den här studien. De deltagande unga männen är i grupp ett Peter 23 år, Werner 23 år och Rasmus 28 år, alla hete-rosexuella. I grupp två finns Anders 19 år, Daniel 20 och Jonas 21, alla hetehete-rosexuella. I grupp tre deltog Olle 22 år, Felix 22 år och Carl 18 år, förstnämnda bisexuell, de andra homosexuella. Deltagarnas diskussioner kommer sedan att summeras i sammanfattningen, där deras olika sexua-liteter kommer att belysas i förhållande till de tendenser som återfanns.
5.1 Identitet
5.1.1 Inledning
Såsom togs upp i teoriavsnittet är vår identitet någonting komplicerat och Gripsrud menar att vi har både en kollektiv och en personlig identitet87. Begreppet identifiering är relevant då det inne-bär antingen en medveten önskan att vara som någon, exempelvis ens idol, eller en omedveten önskan att vara som exempelvis sin far. Båda spelar en roll i identitetskapandet, då de handlar om att definiera sig själv i förhållande till vissa attraktiva auktoriteter som man knyter, mer eller mindre, starka känsloband till enligt Gripsrud.88 Detta kan anses ge upphov till mediers reproduk-tion och förstärkning av ideologiska disposireproduk-tioner, såsom vad som är manligt eller kvinnligt, na-turligt och onana-turligt89
87 Gripsrud, Mediekultur, Mediesamhälle, s. 20 88 Ibid. s. 29
89 Ibid., s. 30
. Därför var det intressant att se hur deltagarna identifierade sig med karak-tärerna i Queer as folk.
5.1.2 Identifiering med karaktärerna i Queer as folk
Fokusgruppsdiskussionerna startade med frågan vilken av karaktärerna i Queer as folk de ansåg
mest sympatisk. Karaktärerna Vince och Phil passade in på det kriteriet enligt deltagarna i grupp ett. Rasmus svarade: ”Han som såg ut som Ewan McGregor och han som dog.” Han menade att de två var mest sympatiska för att ”dom var minst gay” och att man brydde sig mest om dem för att ”dom verkade schyssta”. Nästa fråga gällde identifikation, vilken av karaktärerna deltagarna identifierade sig mest med. Peter svarade att han identifierade sig med ”de som var minst gay”. Rasmus tyckte att det var svårt att lära känna karaktärerna. Han menade att de som framstod som ”minst gay”, Vince och Phil, var de som också hade svårast att ragga på killar vilket Rasmus kun-de ikun-dentifiera med sin egen förmåga att ragga på tjejer. Att Rasmus inte kunkun-de namnge kun-de karak-tärer som han tyckte var mest sympatiska antyder att han kanske inte helt och fullt tagit till sig dessa, vilket han även bekräftade när han sa att han inte lärde känna karaktärerna. Innebörden av benämningen ”minst gay” är svår att fastställa, trots att det användes av både Rasmus och Peter i liknande kontexter. Helt klart syftades det på en gemensam föreställning som de två har av inne-börden gay, en föreställning de varken identifierade eller sympatiserade med.
