Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Estetisk-Filosofiska fakulteten Estetiskt lärande
Nathali Thor
Konsten att skapa sitt eget kunnande
En uppsats om estetiska läroprocesser och estetiska
arbetssätt
The art of creating your own knowledge
An essay about aesthetic learning processes and an aesthetic learning
approach
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum: 2012-06-13
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska
läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som
förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning.
Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap.
Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min
litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen. Något de alla nämnde var vikten av att göra eleverna delaktiga i processen fram till sin kunskap. De intervjuade lärarna har dessutom liknande uppfattning om varför de estetiska ämnena kan påverka elevernas inlärning positivt, men det visar sig att de alla har olika sätt att utföra sin undervisning på.
En slutsats som kan dras utifrån materialet är att om eleverna blir känslomässigt berörda av det de lär sig, så blir kunskapen personlig och stannar kvar längre i deras kroppar och hjärnor. Om de också får vara delaktiga i processen fram till kunskapen, får de möjligheten att genom de estetiska ämnena, skapa sitt eget kunnande.
Abstract
The aim with this essay has been to get a clearer picture over what the term aesthetic learning
processes means, why an aesthetic approach can be good for the students learning, what is
expected of myself as a teacher and what teacher's role is in an education with an aesthetic approaches and what an education with an aesthetic attitude can look like. I started this survey with the presupposition that an aesthetic approach influences students' learning in a positive way. My essay is based on a literature survey and a number of interviews with relatively new examined professionally active teachers, who all have a teachers education based on aesthetic learning.
There are various ways to include the aesthetic subjects in the education; one of them is to work with themes. During these theme works there is many opportunities for the students to use the aesthetic subjects in order to create, gain sights on and develop their knowledge. The result of my survey shows that aesthetic learning processes and an aesthetic approach can influence students' learning in a positive way, under the conditions that the teacher has great knowledge about the aesthetic subjects and an aesthetic approach. During my literature survey and during my interviews, it shows itself that both the interviewed teachers and the authors have similar opinions about and point of views on the teacher's role in that’s kind of
education. Something they mentioned was the importance of making the students involved in the process of making their knowledge. The interviewed teachers has similar views on why the aesthetic subjects can influence the students' learning in a positive way, but they all have different ways of executing it into their teaching.
A conclusion that can be drawn on the basis of this material is that if the students become emotionally affected off what they are learning, then the knowledge becomes personal and stays longer in their bodies and their brains. If the students also are being involved in the process of getting their knowledge, they are given the possibility that through the aesthetic subjects, create their own know-how.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
Syfte och frågeställning 2
Metod 2
2. Litteraturgenomgång 3
Vad innebär begreppet estetiska läroprocesser? 3
Vad säger Läroplanen om de estetiska ämnena? 4
Varför är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen? 5
Kroppen – Hjärnan och inlärning 7
Musik och språkutveckling – finns det något samband? 8
Vad finns det för forskning kring de estetiska ämnenas påverkan på elevers inlärning? 10
På vilket sätt kan jag som pedagog använda mig av ett estetiskt arbetssätt i min undervisning? 11
Vad är lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt? 13
Hur kan en undervisning baserad på ett estetiskt förhållningssätt se ut? 15
Sammanfattning av litteraturdelen 19
3. Intervju 20
Sammanfattning av intervjuer 22
4. Diskussion 23
Vad innebär begreppet estetiska läroprocesser? 24
Varför är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen? 24
Vad finns det för argument till att en estetisk undervisning inte skulle vara bra? 27
På vilket sätt kan jag som pedagog använda mig av ett estetiskt arbetssätt i undervisningen? 28
Vad är lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt? 28
5. Litteraturförteckning 30
1
1. Inledning
Jag lät musiken genomströmma mig så att den kunde rena min själ från rädsla och skuld. Och påminna mig om att jag alltid var bättre och starkare än jag trodde.
Jag har alltid varit blyg, rädd och den som satt längst bak i klassrummet utan att våga räcka upp handen. Genom att utsätta mig själv för mina största rädslor - prata, sjunga, dansa, leka, spela teater - framför och med mina klasskamrater, växte jag som person. Den blyga, rädda flickan fick vika åt sidan för den nya självsäkra och modiga flickan som vågade hålla en muntlig redovisning utan att vara rädd för att svimma, som vågade visa upp sin
egenkomponerade dans utan att vara rädd för att bli utskrattad, som går in i ett klassrum med huvudet högt, och som känner att jag förtjänar att vara där lika mycket som alla andra. Genom att utmana mig själv och göra saker som kan kännas svåra, självutlämnande eller bara
främmande - stärkte jag mig själv inifrån. Jag tror att självförtroende och kunskap hänger ihop, jag tror också att inlärning och estetik hör ihop. Dessa fyra begrepp borde blandas, användas och hjälpa alla elever. Är man trygg i sig själv, så blir man trygg i gruppen och det skapar en inlärningssituation som alla kan utvecklas i och som gör att kunskapen varar.Det motto som finns längst upp på denna sida är något som gjort ett djupt intryck på mig och som beskriver min uppfattning kring hur musiken påverkar mig och andra människor. Jag tror att man genom att släppa sina hämningar och rädslor i en estetisk process och genom att våga, så utvecklas man som människa, på alla sätt.
2
Syfte och frågeställning
Jag har valt att skriva mitt examensarbete inom ämnet estetiskt lärande. Estetik är något som ligger mig varmt om hjärtat, och något som jag brinner för. Min uppsats handlar i huvudsak om estetiska läroprocesser, ett estetiskt arbetssätt och hur det kan se ur i praktiken. Jag gick in i detta arbete med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevernas inlärning på ett positivt sätt. Detta antagande är grundat på mina tidigare erfarenheter och observationer under min utbildning och praktik i skolans värld. Mitt syfte med denna
undersökning är att ta reda på hur de estetiska ämnena påverkar elevers inlärning och om det finns några fakta som säger att detta arbetssätt påverkar elevernas inlärning på ett positivt sätt. Jag vill även gå in djupare på själva betydelsen av uttrycket estetiska läroprocesser, då jag ofta hört uttrycket men aldrig reflekterat över den egentliga innebörden. Jag vill veta vad ett estetiskt arbetssätt innebär. Jag vill också ta reda på vad min roll som lärare, i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt, innebär. Därför har jag valt att ställa följande
frågeställningar:
Vad innebär begreppet estetiska läroprocesser? Varför är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen?
På vilket sätt kan jag som pedagog använda mig av ett estetiskt arbetssätt i undervisningen?
Metod
Jag har valt att använda mig av en jämförelse av författarnas tankar kring mina
frågeställningar i min litteraturundersökning. Jag har också valt att utföra intervjuer med yrkesverksamma lärare. Dessa intervjuer innehöll frågor om deras tankar kring ett estetiskt arbetssätt och kring lärarens roll i verksamheten. Jag använde mig av en helt standardiserad ostrukturerad intervjumetod, enligt Patel & Davidsson1, som innebär att alla de intervjuade fick samma frågor ställda i samma ordningsföljd, med maximalt svarsutrymme. Eftersom jag ville att de deltagande skulle ha möjligheten att förklara sin undervisning, sina tankar kring
1
3 begreppen och sina erfarenheter, med egna ord. Jag kontaktade sex stycken förskolelärare/ lärare via mail, och förklarade syfte med mitt Examensarbete och etiken enligt Patel & Davidsson2, som innebär att deras medverkan i intervjun är anonym och frivillig, och att uppgifterna och svaren endast kommer att användas i den här uppsatsen. När fem av de tillfrågade accepterade att delta, så skickade jag mina frågor till dem.
2. Litteraturgenomgång
Vad innebär begreppet estetiska läroprocesser?
Innan jag startade min sökning efter svaren på mina frågeställningar, så ville jag finna en förklaring på vad estetiska läroprocesser kan vara. Jag ville ha någon slags definition av begreppet, en allmän betydelse. Jag fann två artiklar och en bok, som innehöll definitioner av begreppet estetiska läroprocesser. Dessa citat och referat beskriver de estetiska och skapande ämnena och estetiska läroprocesser på ett sätt som känns väldigt nära min egen uppfattning av begreppen.
Den första artikeln Djupdykning i estetiska läroprocesser är skriven av Ellinor Lidén och Moa Wester på Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet:
Vissa menar att det handlar om att låta barn och unga uppleva och ta del av konst och kultur. Andra anser att det handlar om att tillhandahålla konst som ett uttrycksmedel där alla sinnen är inkluderade - som komplement till det talade och skrivna språket. Vissa hävdar att estetiska läroprocesser innebär att man på ett kreativt, skapande och undersökande vis gestaltar och uppnår ny kunskap. Andra kanske vill framhäva estetik i termer av fostran eller förmedling av ett kulturarv.3
Den andra artikeln Estetiska Läroprocesser är skriven av Sofia Balic:
Det finns ingen klar definition av begreppet estetiska läroprocesser men det finns ändå några tydliga innebörder. Det kan handla om lärande i en estetisk process. Som när barn och unga själva går in i ett estetiskt skapande. Det kan också handla om estetiska uttrycksmedel som
2
Bo Davidsson & Runa Patel Forskningsmetodikens grunder Studentlitteratur, 1994
3
4
metod inom andra ämnesområden är de estetiska: skolämnen, värdegrundsuppdrag, social- och personlig utveckling.
Estetiska läroprocesser knyter samman kunskapsutveckling med andra aspekter som känslor, upplevelser, erfarenheter och analys. Gestaltning och upplevelser är basen. När man pratar om estetiska läroprocesser kommer man också in på frågor om ett vidgat språkbegrepp: talspråk, kroppsspråk, bildspråk, tonspråk, samt multimodalitet, mångspråklighet, där flera sinnen engageras samtidigt i lärandet.4
I boken Musiken och rytmiken i praktiken, skriver författaren Jessica Gottberg att för henne så innebär ett estetiskt förhållningssätt bl.a. att eleven görs engagerad i sitt eget lärande. Eleven ses inte som en passiv mottagare av kunskap utan deltar i den process som leder fram till kunskapen och där målet är att utveckla och få tillgång till alla sina uttryckssätt.5
Det dessa citat och referat har gemensamt är de alla ger en bild av de estetiska läroprocesserna som ett verktyg att inhämta kunskap, och att eleverna själva ska vara delaktiga i sitt lärande och i processen som leder fram till kunskapen. De har också gemensamt att de beskriver de estetiska läroprocesserna som ett sätt att knyta samman kunskapen med alla våra andra sinnen. Det handlar om en känslomässig upplevelse av lärandet och kunskapen, att genom musik, bild, drama och dans gestalta sitt lärande och att använda alla sina språk. Både skriftspråket, talspråket och de estetiska språken. De två första citaten beskriver också
problematiken i en definition av begreppet eftersom att alla som någonsin deltagit i en estetisk läroprocess har en egen uppfattning om innebörden av uttrycket.
Vad säger Läroplanen om de estetiska ämnena?
Den nya Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) trädde i kraft under hösten 2011, i den står det förklarat vad skolans verksamhet ska arbeta och sträva efter när det gäller elevernas lärande och utbildning. Jag har letat fram de delar ur Lgr11 som jag tycker berör mitt ämne och som ger klarhet i min frågeställning. De delar jag har valt är hämtade ur del 1: Skolans värdegrund och Uppdrag och del 2: Övergripande mål och
riktlinjer och handlar om värdet i estetiken som hjälpmedel för undervisningen, och som en
4
5 viktig del i inlärningen. Jag har gjort en egen sammanfattning av formuleringarna i läroplanen som jag anser vara viktiga i sammanhanget.
o Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att
kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
o Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. o Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina
olika former.
o Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna
uppmärksammas.
o Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar.
o Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.
o En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.
o
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.6Varför är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen?
Nu när jag fått en bättre bild av vad begreppet estetiska läroprocesser kan innebära, och vad läroplanen säger om estetiskt lärande, så ville jag finna svar på varför ett estetiskt arbetssätt är bra för inlärningen. Kan det vara så att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt?
6 I sin bok När kulturen knackar på skolans dörr berättar Ulla Wiklund att begreppet estetiska läroprocesser innefattar både förhållningssätt och metod i utbildningssammanhang. Det
handlar om att förhålla sig till kunskap på ett sätt där man är öppen för många olika tolkningar av verkligenheten, och som utgår ifrån att kunskapen skapas i människan tillsammans med andra människor. Ulla Wiklund tycker att det är på tiden att de estetiska läroprocesserna får bli en naturlig del av skolans kunskapssyn, både i läroplanerna och i det vardagliga
skolarbetet. Hon menar att i ett utvecklat kunskapssamhälle är kommunikationen ett grundelement med en kunskapssyn som betonar sambandet mellan estetik och logik. Med denna kunskapssyn menar hon att vi kommer att få fler elever som klarar kunskapsmålen, och som kan fortsätta att utveckla sitt sätt att kommunicera med hjälp av de estetiska uttrycken. Wiklund skriver om de estetiska uttryckssätten som ett sätt att få syn på sig själv, och att skapa sig själv. Hon menar att du genom de estetiska uttrycken kan prova identiteter, förändra dig, stilisera och ta tillbaka. Hon skriver vidare att hela idén om en identitet som är fastställd för livet därmed blir ifrågasatt, och att dagens barn och ungdomar visar på ett utforskande av sig själva och sina identiteter, som ger oss vuxna ledtrådar till vilka frågor som kommer bli viktiga i framtiden.7
I sin bok Rörelseaktivitet - lek & lärande för utveckling av individ och grupp skriver Susanne Wolmesjö att det finns en tydlig koppling mellan lusten att lära och känslan av hälsa och välbefinnande. Hon menar att lusten att lära främjas av flera olika faktorer, som: en känsla av sammanhang, helhet, trygghet och trivsel. En känsla av delaktighet, inflytande och
självkänsla, och även genom att få använda alla våra sinnen och att få utveckla vår kreativitet. Bernt Gustavsson hävdar i sin bok Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunskap att vi genom att öka kroppsmedvetenheten och att utveckla våra kroppsrörelser,
integrerat med stillasittande studier, inte bara ökar vår hälsa utan att det även bidrar till en högre grad av lärande och kunskap. 8
I Ingegerd Ericssons avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer En
interventionsstudie i skolår 1-3 från 20039 uppmanar hon till att leka mer rörelselekar med barnen för att stimulera den motoriska utvecklingen och påskynda språkutvecklingen. Hon
7 Wiklund 2009, s.78
8 Bernt Gustavsson Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap, 2002, Skolverket 9
7 anser att kroppsrörelser och motoriska övningar borde ingå i skolans vardag och att mer motoriklek i skolan skulle kunna bidra till mer trivsel i skolan, både för vuxna och elever. 10 Jessica Gottberg anser att de estetiska ämnena hjälper till att förbereda det som ska bli
finmotoriskt med grovmotorik. Hon ger ett exempel, där läraren lägger rep på golvet i form av de bokstäver som ska läras in och låter eleverna fysiskt gå på dem. Hon menar att eleverna på detta sätt aktiverar det taktila och det rumsliga sinnet, och på det sättet bygger upp en
förståelse för hur bokstaven ser ut, i kroppen. Genom att använda rytmiken gör man inlärningen lustfylld, menar Gottberg, på ett sätt som släpper fokus från problemen i
inlärningen och gör den lekfull. Vilket gör att de elever som annars inte trivs så bra i skolan eller har svårigheter med inlärningen blir delaktiga och vill vara med. 11
Kroppen - Hjärnan - och inlärning
Berit Uddén förklarar i sin bok Tanke - Visa - Språk, sambanden mellan hjärnans halvor och hur det fungerar när vi lär oss. Hon skriver att det som kallas mellanhjärnan, fungerar som en kontrollpanel som tar hand om all information som skickas från alla våra sinnen och
hjärnstammen, och organiserar och samordnar den till en helhet. Mellanhjärnan kontrollerar därför många av kroppens fysiologiska reaktioner, men den kontrollerar även våra känslor, vårt minne och vår förmåga att lära. Detta samarbete gör att vi lär oss bättre när vi blir känslomässigt berörda av vad vi gör, och att vi lär oss bättre när vi rör på oss.
Hon fortsätter att förklara hjärnans funktioner, och skriver att den högra hjärnhemisfären koncentrerar sig på de icke-verbala medan den vänstra koncentrerar sig på de verbala
uttrycken. Den högra sidan är alltså specialiserad på färg, fantasi, form och känslor medan den vänstra sidan specialiserar sig på skrivande, läsande, hörselassociationer, fakta och detaljer. Den högra hjärnhemisfären är dominant när det gäller slump, oordning, intuition och
helhetstänkande och den vänstra hjärnhemisfären är dominant när det gäller logiska, rationella och linjära tankeprocesser och abstrakt och symboliskt tolkande. Uddén förklarar att de båda sidorna, som arbetar tillsammans trots sina olikheter ändå är beroende av varandra och binds samman till en helhet av hjärnbalken. Hon menar att vi kan utveckla och stärka detta
samarbete mellan hjärnhalvorna, och på det sättet öka vår hjärnfunktion t.ex. genom att sjunga
10
8 sånger och röra oss rytmiskt. Detta fungerar eftersom att de melodiska och rytmiska
helheterna tas emot av höger hjärnhalva och de snabba språkljuden tas emot av vänster - och för att sången ska få en mening så måste de samarbeta.
Uddén skriver att vi ofta talar om olika slags minnen, att vi minns med både kroppen, hjärtat och huvudet. Men hon menar att det vi minns hela livet, är de situationerna där vi använt oss av kroppen, hjärtat och huvudet - sammankopplat. Berit Uddéns tanke är att vi behöver bli berörda av det vi lär oss, för att det ska fastna, och stanna kvar inom oss en längre tid. Hon förklarar att allt det vi upplever och tänker tar vi emot i vårt sinnesmottagande system, och är intrycket känslomässigt starkt så stannar det kvar längre i mellanhjärnans kärnor, och hinner på det sättet påverka oss mera, innan det skickas vidare för lagring i hjärnbarken. Uddén skriver också att hjärnforskning idag har visat att det inte finns endast ett centrum för musik i hjärnan, istället finns de musiska elementen utspridda över hela hjärnan och verkar vara en bidragande del i samarbetet mellan hjärnans olika system. Dessa samarbeten är nödvändigt för att kunna utveckla det högra systemet där det logiska tänkandet finns, och det verkar därför som att musisk lek och musik är ett kommunicerande medel för vår inlärning.12
Musik och språkutveckling - finns det något samband?
Ulla Wiklund hävdar i sin bok När kulturen knackar på skolans dörr, att man genom att lyfta fram musikens plats i skolan sätter fokus på alla delar av barns språkutveckling. Hon anser att musiken ger en möjlighet till att skapa mening, och att känna ett det finns en mening är en förutsättning för oss människor att kunna lära oss språk. Hon skriver vidare att det finns forskning som visar på att barns språk-, läs- och skrivutveckling hänger ihop med vilka
möjligheter de får att variera och utveckla sina språkliga förmågor, och i detta sammanhang är de estetiska ämnena viktiga för den språkliga utvecklingen, för där finns möjligheterna till variation och därigenom utveckling.13
Berit Uddén skriver i boken Tanke - Visa - Språk, att visan borde vara en central del i
undervisningen, eftersom visan kopplar samman orden på ett rytmiskt och melodiskt sätt. Hon menar att barn kommunicerar på många olika plan samtidigt för att framföra det de vill säga och för att gestalta sina upplevelser, och att de förtydligar sina ord och tankar med hjälp av
12
9 sång, rytm och rörelse.14 Uddén tror att vi kan möta våra elever på ett naturligt sätt, genom sång och musik. Hon menar att vi kan tillgodose alla elevers olika sätt att lära och möta alla barn på ett naturligt sätt, genom att använda en musisk pedagogik.15
I boken Musiken och rytmiken i praktiken beskriver författaren Jessica Gottberg fördelarna med att ha med musiken i undervisningen. Hon anser att musiken är: öppen för alla, oavsett språk, handikapp eller ålder och att den är ett av människans uttryckssätt. Musiken är ett medel för att skapa samarbete, gemenskap och gruppdynamik i klassrummet och ett sätt att erövra kunskap och ett pedagogiskt hjälpmedel för kunskapsutveckling. Musiken är också ett sätt att skapa inlevelseförmåga, solidaritet och förståelse och ett sätt att främja fantasi och kreativitet. Musiken ger en möjlighet att observera barnen, eftersom de under musikaktiviteter visar sidor av sig själva som de inte gör under de teoretiska arbetspassen och det ger också en möjlighet för de elever läraren annars inte når att blomma ut samtidigt som den ger eleverna en upplevelse av konst. 16
Jag anser att Gottbergs syn på musiken i samband med inlärning är tydligt positiv, hon menar att:
Musikaktiviteter ger stora möjligheter att arbeta konkret med språket genom ljud, röst, ord, ramsor, sånger, texter och tal. I sången använder barn ett större ordförråd än annars och den språkliga utmaningen är större. Musik och språk har så mycket gemensamt att det kanske är genom musiken vi lättast lär in vissa språkfunktioner. 17
Vad finns det för forskning kring de estetiska ämnenas påverkan på elevers inlärning?
I artikeln ”Anne Bamford tar hit The Wow Factor” ur Lärarnas Nyheter skriven av Annika Claesdotter, finns en intervju med Anne Bamford där hon berättar om sin bok The Wow Factor och hennes tankar och forskningsresultat kring användandet av de estetiska ämnena i undervisningen.
10 kunde lära sig saker om hon fick göra det med hjälp av konstnärliga metoder. När Bamford senare själv började undervisa barn i åldern 5-12 år, hade hon tanken om att det kanske fanns fler barn som hon och hon använde sig därför av alla konstformerna i sin undervisning och jobbade för att göra den så kreativ som möjligt. Bamford berättar att alla elever fick utmärkta resultat på sina prov, de var glada och trivdes i skolan, föräldrarna var nöjda och hon tyckte själv att det var roligt att vara lärare. Efter 10 år som undervisande lärare, började hon istället undervisa på lärarutbildningen i Sidney. Där fortsatte hon att utveckla sina idéer om att använda konstformerna som ett sätt att tänka och ställa frågor om världen. Det var när hon fick ett pris för sitt nytänkande som FN-organisationen UNESCO fick syn på henne.
UNESCO hade då precis inlett en undersökning i hur konventionen om mänskliga rättigheter - när det gällde barn och ungas tillgång till kultur - efterföljdes. Världens 193 länder inbjöds att delta i en enkätundersökning, och att presentera tre fallstudier. Efter att 170 av de tillfrågade länderna hade skickat in sina svar, så var det Anne Bamford som samlade ihop och
sammanställde alla resultat. Det tog henne två år att analysera all information, och detta arbete blev tillslut boken The Wow Faktor. Titeln på boken kommer ifrån ett uttryck som är hämtat från en Australiensk lärare som ville beskriva känslan som uppstår när en elev plötsligt kan utföra någonting som den aldrig kunnat förut - som att spela ett instrument, dansa, eller måla en bild.
11 att de kan lära sig att använda dem på alla sätt som är möjliga. När de fått grunden gäller det att hålla igång sin kunskap, genom att använda den. Bamford jämför detta med
konditionsträning, men hon uttrycker att de flesta människor tycker att det är mycket roligare att dansa, sjunga och måla än att gå på gym eller att springa. Hon menar att människan har en naturlig önskan om att få uttrycka sig konstnärligt. 18
På vilket sätt kan jag som pedagog använda mig av ett estetiskt
arbetssätt i undervisningen?
Jag ville i den här delen av min undersökning ta reda på hur jag ska använda mina kunskaper i det estetiska området. Nu när jag fått mer klarhet i vad estetiska läroprocesser kan innebära och varför de kan vara bra för inlärningen, vill jag veta hur jag kan skapa en undervisning som innehåller alla dessa delar. Jag ville också veta vad som förväntas av en lärare som undervisar på detta sätt. Vad det är viktigt att tänka på och vilken roll läraren bör ha för att undervisningen ska bli lyckad.
Ulla Wiklund tycker att musiken bland annat, kan användas i undervisningen som en
förstärkning av ämnet. Hon menar att musiken kan användas för att förtydliga eller illustrera ett annat område, och på så sätt få kunskap med och genom musiken. Man kan tillexempel lyssna på medeltida musik när man läser om medeltiden, eller använda musikens språk som stämningsskapande för att via musiken framhäva spänning, gemenskap eller glädje. Hon menar att musiken berättar något mer som inte kan sägas.19 Hon anser att ifall den estetiska undervisningen på skolan är välutvecklad och det finns ett samarbete med skolans övriga lärare kan man arbeta med större teman. Denna undervisning kan antingen kombineras med de vanliga lektionerna, eller finnas till i särskilda verkstäder där det finns utrymme och tid att arbeta med olika ämnen eller fördjupningar. Författaren påpekar att denna form av
undervisning kräver en djup ämneskunskap av varje lärare som deltar, ett ämnesöverskridande och ämnesintegrerande arbetssätt ställer stora krav på ämnesdjup och ett öppet tankesätt.20
18 Lärarnas Nyheter “Anne Bamford tar hit The Wow Factor” Från Fotnoten 2009-06-03 00:00 Hämtad 2012-04-17 22:25 http://www.lararnasnyheter.se/fotnoten/2009/06/03/anne-bamford-tar-hit-wow-factor
19
12 I boken Musiken och rytmiken i praktiken berättar Jessica Gottberg om Katharina Dahlbäck, som är lärare i svenska och matematik, och hennes sätt att arbeta med språkinlärning. En dag i skolan med Dahlbäck som lärare börjar med en halvtimmes arbete med språk och musik. Dahlbäck utvecklar också elevernas musikaliska kunskap genom att arbeta med rytmik, använda instrument och att dramatisera sångerna som sjungs. De sjunger sångerna på olika sätt, lyssnar på musik, gör danssagor, massagesagor och jobbar med temaarbeten. Enligt Dahlbäck så tycker eleverna att detta sätt att arbeta är väldigt bra, de gillar de fasta rutinerna och de vet hur samlingen går till. Rutin, repetition och trygghet är nyckelorden i hennes tankesätt. Hon anser att i arbetet med musiken så ges möjligheten att arbeta med de viktiga grundläggande kunskaper, som t.ex. alfabetet, under en längre tid men att ändå göra det på ett varierat och lustfyllt sätt. Dahlbäck använder begreppet autentiskt lärande, som innebär att läraren också är med i jakten på kunskap, och hjälper till att skapa och upptäcka det som sker under resan mot lärandet.21
Gottberg menar att man genom att använda sången kan man göra arbetet med alfabetet så varierat, att det går att få med sig alla elever. Både de barn som brukar ge upp för att de inte hänger med och de elever som kommit längre i sin språkutveckling.Hon tycker också att eleverna bör ses som resurser i undervisningen och menar att läraren kan få många idéer till nya rörelser eller nya sätt att sjunga, genom att fråga eleverna.22
Vad är lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt?
I sin bok När kulturen knackar på skolans dörr skriver Ulla Wiklund att hon tycker att det är varje lärares ansvar att främja de estetiska läroprocesserna inom sitt eget område. Hon menar att detta tillexempel kan göras genom att undervisningen och sättet att redovisa på öppnare, så att eleverna kan få syn på och utforma sitt kunnande på flera olika sätt. På detta sätt blir elevernas delaktighet och inflytande över undervisning och redovisning djupare, genom att deras kunskaper och färdigheter kan gestaltas med estetikens alla språk på många olika sätt. Berit Uddén skriver i sin bok Tanke - Visa - Språk, om vikten av att klassläraren är delaktig i den estetiska verksamheten. Hon menar att det är vanligt att klassläraren låter professionella och utbildade pedagoger inom de estetiska ämnena ta över undervisningen i dans, drama,
21
13 musik och bild helt, och att de inte deltar själva. För att den estetiska undervisningen ska bli så bra som möjligt, anser Uddén att det är viktigt för den ordinarie läraren att vara med under dessa undervisningstillfällen. Dels för att se hur eleverna beter sig i den estetiska
undervisningssituationen och även för att barnen inte ska tro att deras lärare drar sig undan från lektionen för att han/hon tycker att han/hon inte är lika bra som experten. Detta tycker Uddén sänder fel budskap till eleverna, som då kan få uppfattningen att den estetiska
undervisningen handlar om prestation och att det hämmar den musiska glädjen och elevernas behov av musik som ett personlighetsutvecklande verktyg. Hon menar att klassläraren istället ska delta, och vara deltagande med inlevelse, och på detta sätt visa att alla kan vara med och att det inte är prestationen som räknas. Uddén skriver också att pedagogen stödjer barnen i deras process att skapa struktur i sina tankar och erfarenheter, och skapa ett yttre språk som de kan använda för att öka sin kunskap och sina förmågor, genom att delta, och sjunga
exempelvis visor med inlevelse. Hon påpekar även hur viktigt det är att den pedagogiska dialogen läraren har med eleverna, blandas med musiska och logiska dialogformer, för att läraren och eleven lättare ska kunna förstå varandra23
Elisabeth Skoglund, författare till boken Lusten att skapa, anser att det är lärares och vuxnas ansvar att utveckla det som är bra hos sig själva, att också att se det som är dåligt och förändra det. På det sättet får även eleverna chansen att göra detsamma. Skoglund hävdar att alla människor kan vara kreativa, och att livet skulle berikas om barn och elever fick fortsätta sitt lekande genom skapandet i skolan. Hon anser att läraren hela tiden måste arbeta med sitt eget mod, sin lust och sin tillit för att eleverna ska våga, vilja och kunna vara kreativa.24 Skoglund har en stark åsikt när det gäller undervisning och kreativitet och skapande, hon uttrycker att:
Det finns fortfarande människor som tror att kreativitet är något man föds med, eller utan. Det är alldeles fel! Dessa människor måste ha glömt att studera barnen. Glömt att lyssna och se vad barnen berättar. Efter 20 års arbete med barn och skapande vågar jag påstå att:
Alla barn är kreativa, om de får chansen och stimulansen från sin omgivning.
Alla barn kan bli skapande vuxna, om de får möjlighet att utvecklas till det.25
23 Uddén s. 109ff 24
14 Skoglund skriver att lärare och vuxna måste träna sig på att lyssna och se, allt det som barnen berättar i ord, bilder, lek, rörelse och ljud. Skoglund anser att läraren måste ha modet att testa nya saker, att misslyckas, försöka igen, lyckas och att glädjas. En lärare måste också våga vara en öppen, ärlig och närvarande vuxen som kan leka, se, lyssna och känna. Hon tycker också att en lärare måste kunna lust inför barnen, ämnet och sig själv. Läraren måste kunna känna vrede, sorg, smärta och tillfredställelse, glädje och lycka. Skoglund menar att en uttråkad pedagog blir en tråkig pedagog. Läraren måste också ha en tillit till sig själv och barnen, en respekt och en tro på barnen, kunna känna trygghet och använda sin intuition. En lärare behöver vara stolt över det den är bra på men samtidigt inse det den är mindre bra på, utan att känna att den är dålig - för en pedagog utan självtillit kan inte respektera eleverna.26 Skoglund reflekterar över sin egen roll som pedagog och uttrycker att:
Jag kommer aldrig att bli en fullärd pedagog - att arbeta med barn är en ständig rörelse. Mina misstag är möjligheter att förändras och utvecklas. Jag kan aldrig få tillräckligt med kunskaper och erfarenheter. De ger mig trygghet att arbeta i nuet. Utan färdiga lösningar. Vad som helst kan hända, och det är spännande. 27
Skoglund tycker att en lärare ska arbeta tillsammans med barnen och ställa frågor, finna svaren, ge form och gå vidare. Tillsammans med barnen kan läraren öva sig på att acceptera den inre och den yttre verkligheten, och genom det kan vi skapa. Vi kan starta igång de kreativa processerna där vad som helst kan hända. Hon menar att barnen är det viktigaste vi har, och att det är vårt jobb att låta dem utvecklas till självständiga och skapande människor. Om lärare och vuxna bara vågar lyssna och se, så kan barnen lära oss väldigt mycket.
Skoglund berättar att hennes erfarenhet av arbete med barn har lärt henne att barnen hela tiden överraskar med sin självklarhet, insikt, öppenhet, fördomsfrihet, sensibilitet, kunskap,
15
Hur kan en undervisning baserad på ett estetiskt förhållningssätt se ut?
I den här delen av min undersökning vill jag få fram konkreta metoder som visar vad för moment ett estetiskt arbetssätt kan innehålla. Därför har jag tittat närmare på
undervisningsformen temaarbete, som jag tror är en vanligt förekommande metod för estetisk verksamhet. Jag har också tagit fram exempel på övningar och undervisningsexempel, där de estetiska ämnena är involverade. Jag ville få fram en tydlig bild på hur ett estetiskt arbetssätt kan se ut, och vilka delar som är viktiga att få med i undervisningen för att den ska bli kreativ och konstnärlig.
I boken Från fakta till fantasi skriver författaren Gunilla Lindqvist om undervisningsformen temaarbete, som ett sätt att kombinera den traditionella undervisningen med de estetiska ämnena på ett givande sätt. Lindqvist anser att den svenska förskolepedagogiken behöver ett synsätt som tar hänsyn till människan som en kulturell varelse och som ger eleverna utrymme att utveckla sina föreställningar i ett socialt och kulturellt sammanhang. Hon anser att det bästa sättet att förmedla de sociala och kulturella sammanhangen som eleverna behöver för att förstå världen, är via de skapande ämnena. Eftersom de skapande ämnena är så lika barnens egen lek och de båda är ett sätt att vända och vrida på verkligheten, så kan man genom att skapa ett tema utifrån leken och de skapande ämnena ge verksamheten en helhet. Detta sätt att arbeta, menar Lindqvist, kräver en stor delaktighet av de lärare och pedagoger som deltar. Det kräver en medveten pedagogik och en pedagog som har stor kunskap, för att eleverna ska kunna utveckla sin skapande förmåga och kunna skapa en rik föreställningsvärld.29
Gunilla Lindqvist menar att detta arbetssätt bör ge barnen en skapande attityd och stimulera dem till att använda sin musikalitet och sitt lekande. Genom musik och dans får barnens glädje sätta sin prägel på undervisningen, och skapar ett arbetssätt som är allt annat än traditionellt. Lindqvist berättar att de olika teman som hon arbetat med haft en musikalisk inriktning, där de tillsammans har lyssnat på ljud, lyssnat och tolkat musik, spelat instrument, sjungit och dansat och spelat musikteater. I dessa temaarbeten har barnen fått ta initiativ och deras associationer har flödat. 30
I boken Musiken och rytmiken i praktiken har författaren Jessica Gottberg skrivit om olika sätt att arbeta med de estetiska ämnena i undervisningen. Hon har samlat alla de tankar och idéer
29
16 kring hur man kan använda sig av ett estetiskt arbetssätt, och gjort en lista med tips på
praktiska övningar att använda sig av. Denna lista innehåller övningar som kan användas i arbetet med svenska, från förskolan upp till årskurs 5. Jag har gjort en egen sammanställning av Gottbergs lista, som ligger väldigt nära hennes egen, men är omskriven med mina egna ord för att förtydliga det jag uppfattar att hon menar:
Forma bokstäver med rep - Utgångspunkten i rytmiken är att man genom att utgå från en
grovmotorisk rörelse, förbereder rörelsen som sedan ska bli finmotoriskt. Genom att lägga ut rep på golvet och forma dem som bokstäver, kan barnen gå på de utlagda repen. Då aktiveras en mängd sinnen, bland annat det taktila och det rumsliga. Övningen fortsätter med att man delar upp klassen i två grupper och låter den ena halva gestalta bokstäver med kroppen, och låter den andra halvan gissa vilken bokstav eller vilket ord som gestaltas.
Veckans bokstav - Varje vecka introduceras en ny bokstav, som sjungs och ljudas. Sedan visas
veckans bokstav med handalfabetet. Efter detta så arbetar man med Majas alfabetssånger, där eleverna även får öva in bokstaven med rim och ramsor.
Gestalta sångtexter - I den här övningen får eleverna gestalta varje ord i en sångtext och på så
sätt stimulera sin ordförståelse. Eleverna får stå två och två mitt emot varandra, den första eleven läser texten medan den andra gör rörelser till orden. Här är det viktigt att stanna vid varje fras, och att upprepa den, tills tvåan gjort klart sitt rörelsemönster till just den frasen. Sedan får den första eleven härma den andres rörelsemönster, och den andre får läsa texten.
Skriva egna sånger och sångtexter - Den här övningen går ut på att barnen själva får skapa
17
Hel stor ring - I den här övningen arbetar hela klassen tillsammans, och bildar en stor ring av
alla elever i klassen. Först dansar barnen i den hela, stora ringen, för att sedan dela sig i två halvor, därefter fyra fjärdedelar, och sedan i åtta åttondelar. Det är barnen som själva ska få komma på hur de ska dela sin ring.
Klappa pulsen till musik i fyrtakt - I den här övningen får eleverna öva sig på att höra och
känna takterna i musiken. Barnen få börja med att markera ettan med en hård klapp och klappa resten av takterna tystare (1-2-3-4, 1-2-3-4) utan att räkna dem högt. Sedan får de öva upp känslan för hur lång fyran är, känna i kroppen hur lång takten är. Därefter får de jobba ihop två och två, och klappa två takter var. När eleverna förstår och behärskar denna övning kan man gå vidare till att jobba i par om fyra och klappa en takt var.
Vad finns det för argument till att en estetisk undervisning inte skulle
vara bra?
Jag fann en artikel på DN:s hemsida som är skriven av utbildningsminister Jan Björklund, där han talar för att återinföra den traditionella undervisningen i den svenska skolan. Jag uppfattar att Björklund menar att det krävs en mer strukturerad skolmiljö för att elevresultaten ska bli bättre. Han talar för att återinföra den så kallade katederundervisningen, där läraren leder undervisningen längst fram i klassrummet. Han anser att en lärares uppgift är att gå igenom stoffet, förklara, instruera, och repetera och dessutom är det viktigt att läraren för en aktiv dialog med eleverna i helklass. Björklund menar att det viktigaste i skolan är mötet mellan eleverna och läraren, och därför kommer den nya skolförordningen att innehålla tydliga direktiv om att eleverna ska få kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad
undervisning. Björklund hävdar att orsaken till de sviktande resultaten i skolan idag, beror på den avskaffade katederundervisningen. Han menar att de pedagogiska trender som funnits genom tiderna, har drivit bort läraren från sin plats i den lärarledda undervisningen och att denna utveckling måste brytas så att läraren kan återta sin plats i klassrummet. Den
18 som visar att elevresultaten förbättras om man ökar tiden som läggs på undervisning i
helklass.
I artikeln beskrivs en svensk forskarstudie gjord i en lågstadieklass på en skola i Sverige, där över två tredjedelar av skoltiden ägnas åt eget arbete, och där klassrummet flödar av både hög ljudvolym och mycket rörelse. I denna lågstadieklass fick eleverna själva ta ansvar för sina uppgifter, sitt val av studieinnehåll, att strukturera sitt arbete, notera resultaten och även att rapportera och utvärdera sitt eget arbete. Björklund menar att om eleverna själva ska ta ansvar för planering och inhämtningen av kunskap, så kommer de elever som är mogna för att ta ansvar eller de elever som har engagerade föräldrar, att gynnas och de elever som saknar detta kommer att få väldigt svårt att hänga med. Han tycker att den aktiva skolan och den aktiva lärarens uppdrag är att jämna ut skillnader mellan eleverna med olika förutsättningar, och att detta uppdrag misslyckas om eleverna själva ska ta så mycket eget ansvar. 31
Jag fann en artikel på Lärarnas Nyheters hemsida, där Anne Bamford uttrycker att det finns risk för att den kreativa och konstnärliga undervisningen inte blir tillräcklig bra, på grund av att personalen inte är tillräckligt utbildade. Istället blir det så att den estetiska verksamheten finns till bara för att den ska finnas. Bamford anser att om så är fallet, så är det bättre att inte ha någon sådan undervisning alls. Hennes forskning visar att många av dem som undervisar i de konstnärliga och kreativa ämnena har mindre än tre månaders utbildning i ämnena. 32 Elisabeth Skoglund, författare till boken Lusten att skapa, anser att skolan inte har som grundläggande uppgift att utveckla barnens kreativitet och självständighet, och att det därför är svårt för lärare och barnomsorgspersonal att arbeta skapande med barn och elever. 33 Ulla Wiklund menar att det krävs en ökad lärarkompetens inom det estetiska området för att skapande och kreativitet ska kunna lyftas fram i skolan. Det är lärarnas kunskap och
kompetens som är avgörande för skolans resultat och en lärare behöver ha en mängd olika metoder för hur de kan stimulera alla barns lärande. 34
31 http: www.dn.se/debatt/dags-for-lararen-att-ater-ta-sin-plats-i-skolans-kateder Debatt: Den svenska skolan. “Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder”. Jan Björklund (FP) Utbildningsminister Publicerad 2011-03-13, 00:50 Hämtad 2012-04-16, 22:10
32http://www.lararnasnyheter.se/fotnoten/2009/10/28/anne-bamford-gav-argument-pa-fotnotens-konferens Lärarnas Nyheter, “Anne Bamford gav argument på Fotnotens konferens” Från Fotnoten 2009-10-28, 01:00 Hämtad 2012-04-16, 22:53
33
19
Sammanfattning av litteraturundersökningen
Det jag sett i min litteraturundersökning är att det finns många positiva aspekter på ett
estetiskt arbetssätt. Jag tolkar det som att de författare jag har valt att citera och referera i min text, har en tydlig åsikt om att de estetiska ämnena kan användas för att förstärka och fördjupa inlärningen hos eleverna. Jag vill sammanfatta min litteraturundersökning med följande påståenden, som jag själv format med utgångspunkt ur litteraturen:
Det estetiska förhållningssättet handlar om att ge kunskapen en innebörd och att göra
kunskapen personlig. Att eleverna får möjlighet att formulera sitt kunnande och sin förståelse, att de får syn på sig själva och får möjligheten till at skapa sig själva. Det handlar också om att bli berörd av det vi lär oss för att kunskapen ska fastna. Att vi får lust till att lära genom en känsla av sammanhang, helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla. Ett estetiskt
förhållningssätt handlar om att stimulera motoriken och på så sätt öka språkinlärning. Eftersom grovmotoriken förbereder finmotoriken. Vi kan lära oss att känna igen en bokstav, genom att gå på den fysiskt. Det handlar också om att genom musiken skapa en mening, där kunskapen betyder något. Att variera och utveckla våra språkliga förmågor med hjälp av de estetiska ämnena och att musiken kopplar ihop våra ord på ett rytmiskt och melodiskt sätt, som gör det lättare för oss att lära oss ord och bokstäver.
Ett estetiskt arbetssätt innebär variation, och att genom variation stimulera utveckling av kunskaper. De estetiska ämnena finns och är öppna för alla människor, oavsett svårigheter eller färdigheter. Det innebär också att skapa rutiner, där det kreativa och konstnärliga är inkluderat. Att repetera kunskapen, på så många olika sätt som de estetiska uttryckssätten tillåter och genom det utveckla kunskapen och göra den personlig.
Lärarens roll i en estetisk verksamhet är att främja de estetiska läroprocesserna, att skapa tillfällen för utveckling av kunskapen genom de estetiska uttryckssätten. Läraren bör också vara delaktig i alla estetiska aktiviteter, för att visa eleverna att alla kan vara kreativa. Läraren måste våga och vilja vara deltagande, testa nya saker, misslyckas och lyckas. Känna lust inför det som komma skall, våga känna, både vrede, sorg och lycka. Läraren bör ha en stor tillit till sig själva som pedagog i en estetisk verksamhet, och även ha tillit till eleverna. Lärarens roll är också att se alla elever, lyssna på vad de berättar, se vad de målar och visa att det de
20 sina brister och tillkortakommanden. Läraren bör ha inställningen att barnen är det viktigaste vi har, och att det är vår uppgift att låta dem utvecklas till självständiga och skapande
människor.
För att en estetisk undervisning ska bli precis så bra som författarna menar att den kan vara, så krävs det att pedagogen har stor kunskap i ämnet. Läraren behöver utbildning, för att kunna känna sig säker och att skapa en så bra undervisning som möjligt. Om pedagogen är osäker, så blir undervisningen bristfällig, och själva innebörden av de estetiska läroprocesserna uteblir. Det krävs stor kunskap och kompetens kring det estetiska området, för att det ska bli en givande och bra undervisning som stimulerar barnens kreativitet och skapande.
3. Intervju
Jag ville ta reda på hur de estetiska ämnena kan användas av lärare i den svenska skolan idag, och på vilket sätt de används. För att få ett djupare perspektiv på mina frågeställningar valde jag att skicka ut ett frågeformulär via mejl till sex stycken verksamma lärare och
förskolelärare. Alla de fem lärare som var villiga att delta i intervjun är 25-30 år gamla och är relativt nyexaminerade lärare. Fyra stycken av de tillfrågade lärarna läste en estetisk
inriktning under sin Lärarutbildning. Jag tyckte att det var intressant att undersöka hur de arbetar i sin verksamhet, eftersom deras utbildning var så pass färsk.
Lärare 1 är 29 år gammal och arbetar som gymnasielärare sedan två år tillbaka. I sin
undervisning använder hon sig inte av alla de estetiska ämnena, däremot ingår dans som en del i Idrottsämnet. Musiken som används under dessa lektioner är oftast på andra språk än svenska, och hon menar att eleverna lär sig språket de använder i sången under tiden som de dansar, och att musiken och texten hjälper eleverna att komma ihåg stegen. Hon tycker att lärarens roll i undervisningen är att leda och att stå för sitt lektionsupplägg och sitt sätt att lära ut. Hon tycker också att det är viktigt att en lärare är lyhörd, ödmjuk och låter eleverna känna sig delaktiga. Hon menar också att det är viktigt för en lärare att kunna känna sig trygg, men att också våga vara obekväm.
Lärare 2 är 28 år gammal och arbetar som förskolelärare i en barngrupp med barn i åldrarna
21 att stimulera språkutvecklingen i vardagen, genom att uttrycka vad barnen ser och sätta ord på ting och upplevelser som barnen ser och är med om. Hon anser att de använder sig mycket av de estetiska ämnena i sin verksamhet, detta gör de genom sånger, ramsor och rörelser. De sjunger sånger och gör rörelser till, och de tränar språket genom ramsor och rim. De arbetar också med bild, genom att måla bilder som barnen sedan får berätta om och diskutera kring med pedagogerna. Hon tycker att lärarens roll är att stötta och bekräfta barnen, att se barnen i det de gör och att nå fram till alla barn med hjälp av alla sinnen. Hon tycker att det är viktigt att ge barnen både en visuell och en verbal upplevelse av allt som de gör tillsammans.
Lärare 3 är 29 år gammal och arbetar som lågstadielärare i en årskurs 2, där hon har arbetat
sedan tre år tillbaka. I sin undervisning använder de sig av musik och bild, i samband med språkundervisning. Hon berättar att de sjunger alfabetssånger och sånger som berör det tema de arbetar med. Under ett temaarbete som handlade om Rymden fick eleverna måla
planeterna som finns i vårt solsystem, och sedan gjorde de tillsammans en bok om Rymden som innehöll faktatexter och bilderna som eleverna hade målat. Hon berättar också att eleverna får sin musikundervisning av en annan lärare. Eleverna arbetar i huvudsak med språkinlärningen genom att samtala, tala inför klassen, arbeta i grupper och att ge varandra respons. Hon övar upp elevernas självförtroende genom att göra övningar där eleverna får använda sina röster på olika sätt, med olika känslor, för att de ska våga tala inför klassen. De använder sig också mycket av läroböcker i undervisningen. Hon tycker att lärarens roll är att vara den som leder, har kommandot i klassrummet och ger tydliga instruktioner. Hon tycker också att det är viktigt att alla elever känner sig lyckade och som att de förstår vad som pågår, att läraren ska se alla elever och tillgodose deras behov. Det är också viktigt att en lärare kan anpassa undervisningen så att den passar alla och att stötta eleverna så att de hänger med i undervisningen.
Lärare 4 är 26 år gammal och arbetar som förskolelärare i en barngrupp med barn i åldrarna
22 Riddare. Barnen fick lära sig alltifrån vad människor åt på Riddartiden, vad de hade på sig för kläder och vad de sjöng för sånger och dansade för danser. Vid temaarbetets slut satte de ihop allt de lärt sig och ordnade en föreställning som föräldrarna fick komma och titta på. Hon tycker att lärarens roll är att alltid finnas tillhands för barnen och att stötta dem i sin
utveckling. En pedagog ska lyssna på barnen och lägga märke till vad de vill lära sig och vad de är intresserade av. Hon anser att alla barns behov ska bli tillgodosedda och att barnen känner en trygghet till pedagogen. Hon tycker också att en pedagog ska kunna ha roligt tillsammans med barnen.
Lärare 5 är 29 år gammal och arbetar som förskolelärare i en barngrupp med barn i åldrarna
1-5 år. Hon har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i ca 5 år. På hennes arbetsplats arbetar de med språkinlärning genom att spela ordspel, sjunga sånger och de arbetar med ramsor. De använder sig även av en mall för att kolla barnens språkinlärning, denna metod kallas TRAS (Tidig registrering av språkinlärning) som gör att de får en tydlig bild över vad barnen behärskar och saknar i sin språkutveckling. Hon tycker att de använder sig mycket av de estetiska ämnena i samband med språkinlärningen genom att de under samlingen sjunger sånger som återkommer ofta, så att barnen lär sig sångerna och kan sjunga med. De använder sig även av rörelsesånger, där hela kroppen blir involverad i sången och texten. De dansar också tillsammans, där är dansstunderna utformade efter dansens byggstenar (kraft, tid, rum) och barnen har även fått dansa sina känslor. Barnen arbetar mycket med bild under dagarna, där de får använda sig av allt det material som finns i förskolans ateljé. Hon berättar också att de anpassar sin verksamhet efter barnens intressen, uppmuntrar deras intressen och låter dem göra det de tycker om. Hon anser att lärarens roll är att vara en vägvisare för barnen, hjälpa dem med det de behöver och att se till att barnen får möjligheten att kunna utvecklas och att få testa sig fram. Hon tycker också att det är viktigt att en lärare är lyhörd och ser alla elever, barnen ska komma i första hand och det är viktigt att våga gå ner på deras nivå för att förstå dem bättre.
Sammanfattning av intervjuer
23 hjälpa barnen att sätta ord på vad de gör i vardagen och genom att sjunga sånger tillsammans. De använder sig också av ramsor och de berättar att de arbetar med bild. Jag tycker att de alla har gemensamt att de använder sig av de estetiska ämnena på ett ganska grundläggande vis, de sjunger sånger, lyssnar på musik, målar och ritar tillsammans. Jag uppfattar inte att de använder sig av ett estetiskt arbetssätt, utan mer att de använder de estetiska ämnena på särskilda tillfällen i sin undervisning. Två av lärarna berättar att de ofta arbetar med teman, där de låter eleverna använda sig av de estetiska ämnena under temats gång.
Alla de intervjuade lärarna verkar vara ganska så överens om hur de tycker att en lärare ska vara. De använder ord som: vägvisare och ledare. De tycker att det är viktigt att vara ödmjuk, att lyssna på och se alla elever. De anser också att en lärare ska stötta och bekräfta sina elever och få dem att känna sig lyckade i det de gör. Två av lärarna berättar att de i sin undervisning fångar upp elevernas intressen och formar aktiviteter och undervisning efter vad eleverna är intresserade av och vill lära sig mera om. En av lärarna berättar att hon brukar göra övningar med eleverna, i syfte att bättra på deras självförtroende, där de få använda sina röster och kroppar på olika sätt och utforska olika känslor och sinnesstämningar. Två av lärarna pratar om vikten av att vara en trygg och stadig pedagog, men att också våga vara obekväm och att gå ner på elevernas nivå. Jag tolkar detta som att de tycker att en lärare ska vara delaktig i aktiviteter och vara med när eleverna dansar, sjunger och leker. Jag tycker att alla de intervjuade lärarna tänker lika kring användandet av de estetiska ämnena, men alla gör de olika i sin undervisning.
4. Diskussion
24
Vad innebär begreppet estetiska läroprocesser?
I mitt sökande på en definition av begreppet estetiska läroprocesser så fann jag att det inte finns någon definition eller allmän betydelse av begreppet. Det finns lika många förklaringar av begreppet som det finns människor som någonsin deltagit i en estetisk läroprocess. En sådan upplevelse är så personlig, och olika för alla, att det därför inte går att förklara den på endast ett sätt. Istället för att sätta fingret på en exakt beskrivning av begreppet så bestämde jag mig för att bilda min egen definition, en betydelse av begreppet som jag kan stå för och som på något sätt speglar den grundtanke som min uppsats skapades ifrån. Min definition av
estetiska läroprocesser är: Ett arbetssätt som gör det möjligt för eleverna att koppla ihop sina
känslor, upplevelser, erfarenheter och analys med sin kunskap och skapa en helhet av det. Det handlar också om att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande och låta dem skapa sin egen kunskap. Det handlar om att använda alla sina språk, både talspråk, skriftspråk och de
estetiska språken som ett verktyg för att uttrycka sig, utveckla sitt språk och att formulera och gestalta sin kunskap.
Varför är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen?
Jag ville inte bara veta att ett estetiskt arbetssätt är bra för inlärningen, jag vill ta reda på
varför. I min litteratur fann jag många idéer och åsikter om varför ett estetiskt arbetssätt är bra
för inlärningen. De författare som jag tycker har en tydlig förklaring kring detta och som uttrycker tankar som jag själv kan relatera till är Wiklund, Uddén, Wolmesjö och Gottberg. Därför har jag valt att göra en summering av vad jag fastnat för i deras resonemang. Enligt Ulla Wiklund är ett estetiska arbetssätt bra för inlärningen för att det sätter fokus på alla delar av barns språkutveckling. Hon skriver att forskning visar att det finns en stark koppling mellan elevers läs- skriv- och språkutveckling och möjligheten de får att variera och utveckla sina språkliga förmågor. Därför påverkar ett estetiskt arbetssätt barn inlärning på ett positivt sätt, eftersom eleverna får möjlighet att lära sig på ett väldigt varierat sätt och genom det utveckla sitt lärande.
25 samarbetet mellan hjärnhalvorna och ökar vår hjärnfunktion, när vi t.ex. sjunger sånger, ramsar och rör oss rytmiskt. När vi sjunger sånger och visor, kopplas hjärnans delar ihop på ett rytmiskt, motoriskt, tankemässigt och känslomässigt sätt, och på det sättet utvecklar vi vårt logiska tänkande och lär oss att hantera vårt språk bättre. Hon hävdar också att musik inte har ett eget center i hjärnan, utan att den finns utspridd på många olika ställen. Musiken är också en del av samarbetet mellan hjärnans olika system, dessa samarbeten är nödvändiga för att utveckla den högra hjärnhalvans system där det logiska tänkandet finns. Uddén hävdar att vi kan tillgodose alla elevers olika behov genom en musisk pedagogik.
Enligt Susann Wolmesjö är välbefinnande och trivsel viktiga faktorer till att ha en lust att lära. Hon menar att vår lust att lära lockas fram av bl.a. trygghet, delaktighet, självkänsla och genom att använda alla våra sinnen och utveckla vår kreativitet. Hon hänvisar till Bernt Gustavsson som skriver att vi genom att öka kroppsmedvetenheten och kroppsrörelsernas plats i undervisningen, integrerat med stillasittande studier, så kan vi öka vår hälsa. Detta i sin tur bidrar till att vi ökar vårt lärande och vår kunskap.
Enligt Jessica Gottberg är ett estetiskt arbetssätt bra för inlärningen eftersom alla kan delta i undervisningen, trots svårigheter eller att man inte trivs i skolan. Detta genom att
undervisningen blir lustfylld genom rytmiken, som gör att fokuset på problem och svårigheter släpps och gör undervisningen mer lekfull. Hon tycker också att musiken skapar samarbete och gemenskap mellan eleverna, och att eleverna ökar sin förståelse, kreativitet och kunskap genom musiken samtidigt som de får en upplevelse av konst. Hon tycker även att
musikaktiviteter skapar stora möjligheter att arbeta varierat med språket, genom både ljud, röst, ord, sång, tal och text. Dessutom påpekar hon att eleverna använder sig av ett större ordförråd i sången, att den språkliga utmaningen blir större och att vi lättare lär in vissa språkfunktioner genom musiken.
Det jag har upptäckt att dessa fyra författare tycker är de viktigaste fördelarna med ett
26 oss rytmiskt, tycker jag är ett väldigt bra argument för att ge musiken en större plats i
undervisningen. Att Gottberg dessutom skriver att eleverna använder ett större ordförråd och utmanar sina språkliga funktioner genom sången, tycker jag stärker min uppfattning om att ett estetiskt arbetssätt verkligen påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt.
Vad finns det för argument till att en estetisk undervisning inte skulle vara bra?
I min litteraturundersökning refererar jag till en artikel skriven av Jan Björklund, där han
talar för att återinföra den traditionella katederundervisningen. Jag tycker att Björklunds artikel känns väldigt enkelspårig och hans tanke verkar vara att återvända till en gammal tradition som vi för längesen växt ifrån. Katederundervisningen som han talar om, känns väldigt långt ifrån den tanke jag har om pedagogik och undervisning. Att eleverna ska sitta stilla och tysta i sina bänkar, medan läraren förmedlar kunskapen är inte ett arbetssätt som jag skulle förespråka. Jag vet inte om Björklund menar att han tycker att den svenska skolan enbart ska ägna sig åt katederundervisning, eller om hans tanke är att katederundervisningen ska finnas med tillsammans med annan pedagogik. Menar han att varje lektionspass bör innehålla en gemensam genomgång, där eleverna sitter och lyssna på vad läraren berättar? I så fall ser jag inga svårigheter med att kombinera detta med ett estetiskt arbetssätt! Eftersom ett estetiskt arbetssätt bland annat handlar om att variera sättet att inhämta kunskap så finns det massor av utrymme, efter den gemensamma genomgången eller samlingen, till att utforska informationen och kunskapen med hjälp av de estetiska uttryckssätten.
Både Bamford, Skoglund och Wiklund belyser problemet i att lärare har för lite kunskap kring de estetiska ämnena. Bamford och Wiklund poängterar att det krävs stor kunskap och
kompetens kring det estetiska området, för att det ska bli en givande och bra undervisning som stimulerar barnens kreativitet och skapande. Medan Skoglund menar att det är
27 mycket ljud och rörelse, och försökte kontrollera detta genom att använda en högre och högre röst. Läraren ville också gärna tillrättavisa eleverna i sitt arbete. Därför kan jag hålla med Bamford när hon menar att om en undervisning är dålig, är det bättre att inte ha den alls. Det är väldigt viktigt att alla lärare som är intresserade av att använda sig av ett estetiskt arbetssätt får regelbunden fortbildning, och framförallt att de har viljan och lusten att skapa en givande och lustfylld undervisning. Det kanske inte är så att ett estetiskt arbetssätt är bra för
inlärningen i alla situationer, men ett estetiskt arbetssätt kan vara bra, under förutsättningarna att det utförs av en lärare med stor kompetens i ämnet och som har en vilja att sprida de estetiska ämnenas glädje vidare.
På vilket sätt kan jag som pedagog använda mig av ett estetiskt arbetssätt i undervisningen?
Den största anledningen till att jag ville skriva om det här ämnet, var för att jag själv ville veta hur jag skulle kunna använda mig av ett estetiskt arbetssätt i min undervisning - men också för att inspirera andra lärare till att inkludera de estetiska ämnena i sin undervisning. Jag tyckte att Wiklund, Gottberg och Lindqvist hade bra resonemang kring hur man kan använda sig av de estetiska ämnena i sin undervisning och har därför valt att göra en sammanfattning av deras tankar som jag tyckte var mest relevant för min frågeställning.
Ulla Wiklund tycker att musik kan användas som ett förstärkande media i undervisningen, där musiken blir en del av skapandet och ett sätt att få kunskap.
Jessica Gottberg berättar om pedagogen Katharina Dahlbäcks dagliga morgonsamlingar, där musiken och rytmiken har en stor roll i bokstavsinlärningen. Detta arbetssätt gör det möjligt att ha fasta rutiner som skapar trygghet, samtidigt som kunskaperna repeteras och
undervisningen kan varieras. Gottberg har även listat upp exempel på kreativa och
28 en viss övning en gång, så kan man reflektera över hur det gick, vad som gick fel och vad som fungerade. Och sedan forma om den till en övning som passar läraren själv och eleverna som deltar. Övningen blir på så sätt ett sätt att komma igång, och kommer att stimulera både elever och lärare till fortsatta övningar med liknande och varierande innehåll.
Både Wiklund, Gottberg och Lindqvist skriver om arbetsformen temaarbete. Detta arbetssätt var också något som många av de lärare jag intervjuade berättade om. Jag uppfattar det som att tema är ett sätt att få in de estetiska ämnena i skolan på ett bra sätt, som inte heller behöver vara så komplicerat. Dessutom är det ett arbetssätt som gör det möjligt att variera
undervisningen mycket. Om man har ett tema att arbeta utefter så tror jag att det kan vara lättare att finns inspiration till vilka aktiviteter som ska ingå i undervisningen. Dessutom får eleverna möjligheten att komma med egna idéer kring vad som ska ingå i temat, de kanske till och med kan få bestämma vilket tema de ska ha nästa gång? I mina intervjuer har två av lärarna berättat att de valt tema efter det som de märkt att eleverna varit intresserade av just då, och det tycker jag är något som är väldigt viktigt. Eftersom det handlar om elevernas inlärning och deras lust till att inhämta kunskap, så borde vi som lärare se till att de känner lust inför sin skoldag och sin undervisning.
Vad är lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt?
Jag ville titta närmare på vad litteraturen sa angående lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt arbetssätt, för att få en klarare bild av vad som förväntas av mig som pedagog. Wiklund, Uddén och Skoglund har alla använt sig av ordet delaktighet för att beskriva
lärarens roll. Även i mina intervjuer dök ordet delaktighet upp. Jag uppfattar det som att det är en viktig del i ett estetiskt arbetssätt, att läraren är delaktig i elevernas läroprocesser och hela tiden upptäcker kunskapen tillsammans med barnen. Att läraren deltar med inlevelse i de estetiska aktiviteterna, för att visa eleverna att alla kan och för att få bort prestationspressen, är också något som både författarna och de intervjuade lärarna nämner.
29 dem på ett nytt sätt. I min uppsats har jag sett att många av författarna nämner att ett estetiskt arbetssätt gör det möjligt för alla elever att delta, även de som inte vill, kan eller vågar vara aktiva i en traditionell klassrumssituation får tillfälle att vara delaktiga. Därför kan läraren se att eleven kan, vad eleven kan och läraren kan få en dialog med eleven genom detta som i sin tur gör att eleven känner sig sedd och hörd.
Jag tycker att Skoglund visar tydligt i sin bok hur hon tycker att en bra pedagog ska vara, och vad lärarens roll i en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt är. Hon nämner ord som: Öppen, ärlig och närvarande. Tillit, respekt och trygghet. Att ha mod till att testa nya saker, misslyckas – försöka igen och att lyckas. Att känna lust för både ämnet, barnen och sig själv. Att se och lyssna på sig själv som pedagog, inse sina brister och se sina möjligheter, vara stolt över det den är bra på och veta det den inte är bra på utan att känna sig misslyckad eller dålig. Detta tycker jag är viktiga ord, som jag tagit till mig och kommer att tänka på i min
kommande roll som pedagog. Jag tycker att dessa ord beskriver hur en bra lärare ska vara, oavsett om man ägnar sig åt ett estetiskt arbetssätt eller inte.
Skoglund säger att barnen är det viktigaste vi har och det är vårt jobb som lärare att låta dem utvecklas till självständiga och skapande människor, att vi kan lära oss mycket av barnen om vi lyssnar på dem och ser dem. Hon tycker också att det är lärarens skyldighet att alltid finnas i närheten men aldrig lägga sig i den kreativa processen, vi får inte hindra barnen i deras arbete utan måste respektera dem. Jag tycker att det Skoglund skriver är något av det
