Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

Ronny Swami

EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska policy i relation till

Israel-Palestinakonflikten

En kvalitativ innehållsanalys om EU:s roll i den israelisk-palestinska konflikten utifrån EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska policysom behandlas genom liberalismen

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap

SVGB50 – B-Uppsats

Termin: VT 2020

Handledare: Magnus Lindh.

Karlstad University.

SE-651 88 Karlstad, Sweden Telefon:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97

Abstract

The EU has long advocated a two-state solution in the current conflict between Palestine and Israel. A two-state solution - one Israel and one Palestine would give the Middle East peace. The EU foreign and security policy is intended to simplify the peace process based on diplomacy and respect for international rules. In this paper, i intend to analyze EU policies in relation to the conflict by using Liberalism. Since the essay's problem formulation and purpose consists of analyzing the EU foreign and security policy, I intend to use a qualitative content analysis. The theory is being approached in a theory consuming way focusing on following concepts; Interdependance, democracy promotion and international law. Based on the analysis and the results EU would need to make their politics and political actions more effective in order to have a more prominent and stronger impact in the conflict, by standing. In this way, results might make greater differences towards a peaceful resolution of the conflict.

Innehållsförteckning

2.2. Liberalt teoretiskt perspektiv ...6

(1)

1. Inledning

Fredsprocessen i Mellanöstern är ett av de mest största utrikespolitiska problemen som EU står inför, och EU:s roll i konflikten har många gånger ifrågasatts. Den Europeiska Unionen har varit en inflytelserik aktör på många sätt, men rollen har mestadels varit diplomatisk och ekonomisk eftersom EU:s utrikes och säkerhetspolitik dels bygger på diplomati, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete. Europa har investerat stora mängder diplomatisk energi och pengar i idén om en tvåstatslösning, men till ingen nytta1_.

Att lösa den långvariga konflikten mellan Israel och Palestina fortsätter att vara en topprioritering för EU. Unionen förespråkar för en tvåstatslösning med en oberoende, demokratisk, livskraftig och sammanhängande palestinsk stat som existerar sida vid sida i en fredlig och säker relation med Israel är det bästa lösningen.2 _{I den mångåriga konflikten}

mellan Israel och Palestina är den viktigaste målsättningen en varaktig fred, där båda parter kan leva i fred och säkerhet.

Europeiska unionens grundläggande värden är respekt för mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen. Europeiska unionens

huvudmål är att försvara dessa värden och främja fred och medborgarnas välbefinnande. Europaparlamentet försöker på sin sida se till att dessa värden förverkligas i

EU-lagstiftningen.3 _{Europaparlamentet har ställt sig bakom GUSP sedan dess inrättande genom}

föredraget om Europeiska unionen trots parlamentets begränsade formella roll i samband med utrikespolitiska beslut.4 _{Den Europeiska unionen arbetar för social jämlikhet. Det}

utvecklar social trygghet och försöker skydda de svagaste, och det syftar till att förhindra social utslagning och diskriminering. Den israelisk-palestinska konflikten har visat sig vara en av de mest komplexa utrikespolitiska frågorna för EU, trots de diplomatiska ansträngningar

1 _{Cer, Can Europe overcome its paralysis on Israel and Palestine?, 2020}

https://www.cer.eu/publications/archive/policy-brief/2020/can-europe-overcome-its-paralysis-israel-and-palestine [hämtad 2020-06-01]

2_{Europarl, EU och fredsprocessen i mellanöstern, 2016}

https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/israel-palestina-konflikten/20160622STO33251/eu-och-fredsprocessen-i-mellanostern [hämtad 2020-05-11]

3_{European Parliament, Values and objectives, u.å.,}

https://europarlamentti.info/en/values-and-objectives/values/ [hämtad 2020-05-11]

4 _{Europarl, Utrikespolitiken: mål, instrument och resultat, 2020}

(2)

och pengar in i idén om en tvåstatslösning. Varför är då en lösning så långt borta? Mitt ämnesval blir således att undersöka EU:s roll i relation till Israel-Palestinakonflikten i

denna fredsprocess utifrån EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska policy. EU: s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är utformad för att lösa konflikter och främja internationell förståelse som är baserad på diplomati och respekt för internationella regler. Handel,

humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete spelar också en viktig roll i EU:s internationella roll.5

1.1. Problemformulering

EU:s roll i Israel-Palestinakonflikten utifrån EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolicyn, baserat på de teoretiska begreppen demokratiskt främjande, ömsesidigt beroende och internationell rätt.

1.2. Syfte

Denna studie syftar till att analysera EU:s utrikes- och säkerhetspolicy som är utformad för att lösa konflikter och främja internationell förståelse. Som tidigare nämnt har EU varit en viktig aktör i den pågående fredsprocessen mellan Israel och Palestina. Det huvudsakliga målet är att få en klar bild över EU:s utrikespolitik i relation till konflikten, genom att använda mig utav ett liberalt teoretiskt perspektiv eftersom unionen förespråkar för en liberalistisk politik. Undersökningen kommer därav att operationaliseras genom tre aspekter: Demokratifrämjande, Ömsesidigt beroende och Internationell rätt. Dessa tre aspekter utgör en viktig grund för EU:s utrikes och säkerhetspolicy och genom att inkludera alla dessa aspekter är ambitionen att nå en aktuell och omfattande studie som kommer att besvara forskningsfrågan på bästa sätt. Jag kommer även att ta hänsyn till olika politiska

förändringar, både inom EU och på den internationella arenan såsom exempelvis andra aktörers inbladning i processen.

5 _{European Union, foreign and security policy, u.å.,}

(3)

1.3. Bakgrund

Konflikten mellan dessa två stater handlar i grunden om två folk som gör anspråk på samma landområden. Sedan upprättandet av staten Israel 19486 _{har europeiska länder försökt att}

utföra fredsbevarande insatser där de försökt att finna en långsiktig politisk lösning som gynnar båda parterna.

Sedan 1967 har Palestinierna levt under israelisk ockupation.De europeiska länderna var inte ett block vid skapandet av staten Israel. Ändå erkände många av dem dess existens och gav materiellt och politiskt stöd för sin konsolidering. Fram till 1967 uttryckte européer en stor vänlighet mot Israel, som kände sig hotad av dess fientliga arabiska grannar. Det finns utan tvekan historiska skäl för denna ståndpunkt, särskilt på grund utav förintelsen och massmordet av judar under andra världskriget. Att stödja staten Israel var en moralisk skyldighet för överlevande från koncentrationsläger under andra världskriget. Att ge dem ett land att samlas och bo, förblev priset att betala.7 _{En fredsprocess för att motverka striderna}

inleddes i början av 1990-talet, det skulle leda fram till en tvåstatslösning som skulle gynna båda staterna och säkerställa fred. En palestinsk regering med vissa befogenheter inrättades men fredsprocessen stannade upp och där den palestinska regeringen istället har haft ett mycket begränsat självstyre, vilket har medfört till att striderna fortsatt.8

Det har även pågått fredsförhandlingar de senaste åren, dock har de förhandlingarna varit misslyckade och man har inte kommit fram till en lösning. Det har varit viktigt för EU att främja och etablera fred i Mellanöstern på grund av EU:s gemensamma utrikes och

säkerhetspolitik, därför är EU:s engagemang fortfarande av betydelse. Det finns flera skäl till detta, ett av dessa är Mellanösterns betydelse för Europas säkerhet, eftersom händelserna i Mellanöstern utgör globala säkerhetshot och utmaningar inklusive terrorism,

kärnkraftsspridning, väpnade konflikter och regional instabilitet. Vilket går emot EU:s utrikes och säkerhetspolicyn.

6 _{Globalis, Palestina, 2018., https://www.globalis.se/Konflikter/Palestina [hämtad 2020-05-11]}

7 _{Ceps, The eu and israel - partnership and weight of history, 2017.,}

https://www.ceps.eu/ceps-publications/eu-and-israel-partnership-and-weight-history/ [hämtad 2020-05-11]

8 _{Utrikespolitiska institutet, Israel-Palestina, 2016., http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/}

(4)

1.4. Avgränsning

Den vetenskapliga relevansen av denna studie är bred. För att avgränsa mitt arbete med anledning av det omfattande området EU täcker så har jag valt att främst fokusera på att undersöka EU:s gemensamma utrikes och säkerhetspolicyn. För att avgränsa arbetet ännu mer så utgår jag bara från en systemteori och det blir liberalismen. Enligt liberalismen finns det flertal viktiga och inflytelserika aktörer inom den internationella arenan. Med det sagt så är inte staten den enda avgörande aktören. Den internationella politiken ger fler möjligheter för transnationella samarbeten som antas vara grundat i aktörernas gemensamma intressen då de strävar efter att samarbeta med andra aktörer med liknande agendan. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten. Och i detta fall försöker institutionerna att avvärja konflikter mellan Palestina och Israel. Mitt mål är att nå utförlig analys som ger en innovativ förklaring av EU:s utrikespolitik i den israelisk-palestinska konflikten. Det är relevant att göra en avgränsning av studiens omfattning på grund av faktorer som tidsram, avhandlingens omfattning och materialtillgänglighet. Materialet som samlats in är från år 1993 till 2020 för att se till att resultaten och analysen mäter vad denna studie avser att mäta.

Valet att fokusera på tidsperioden 1993 till 2020 baseras på det faktum att konfliktens sammanhang förändrades under 1990-talet vilket ledde till Osloavtalet året 1993.

Konfliktens kontext förändrades från att uppfattas som en konflikt mellan Israel och dess angränsande arabiska stater, för att ses som en konflikt mellan Israel, Palestina och

angränsande arabiska stater. Efter denna utveckling träffades representanter från PLO och Israel i Madrid 1991 där de förhandlade om fred. Förutom detta hölls flera möten i Oslo som så småningom ledde till Osloavtalet 1993.

(5)

2. Teori

2.1. Teoretiskt ramverk

I följande kapitel kommer det teoretiska ramverket att presenteras. Teorin jag valt att använda mig utav är liberalismen. För att besvara forskningsfrågan på bästa möjliga sätt kommer olika och relevanta begrepp från teorin att väljas. De kommer senare att läggas in i analysmodellen som kommer att följa hela studien. Innan jag presenterar mitt teoretiska tillvägagångssätt förklarar jag kort varför denna teori har valts för denna studie. Enligt liberalismen finns det flertal viktiga och inflytelserika aktörer inom den internationella arenan. Med det sagt så är inte staten den avgörande aktören. Den internationella politiken ger fler möjligheter för transnationella samarbeten och den grundas i aktörernas

gemensamma intressen då de strävar efter att samarbeta med andra aktörer med liknande agendan. Detta gör att internationella institutioner kan formas och verka för att stabilisera världen och främja ytterligare internationella samarbeten. Och i detta fall försöker man avvärja konflikter mellan Palestina och Israel. Liberala samhällen är politiskt organiserade kring de två principerna om konstitutionalism och samtycke; utformade i syfte att skydda medborgarna från faran för regeringens tyranni. Liberalismen har utan tvekan varit den mest kraftfulla ideologiska kraften som utformar västvärldens politiska tradition.9 _{Liberaler stödjer}

en rad åsikter beroende på deras förståelse av dessa principer, men de stöder i allmänhet fri handel, begränsad regering, individuella rättigheter (inklusive civila rättigheter och

mänskliga rättigheter), kapitalism, demokrati, jämställdhet, rasjämlikhet, internationalism, frihet osv. Precis som den Europeiska Unionen som kan uppfattas som ett liberalt projekt. EU använder i första hand en strategi för att främja liberal-demokrati i Europa.

De teoretiska begreppen kommer att läggas in i en gemensam analysmodell genom vilken varje koncept kommer att begränsas till relevanta indikatorer som syftar till att underbygga den empiriska analysen. Begreppen väljs utifrån deras bidrag till analysen och syftet med denna studie. Begreppen från teorin kommer att användas för att förklara hur EU uppfattar begrepp såsom demokratifrämjande, ömsesidigt beroende, internationell rätt och vad deras

(6)

roll i denna konflikt är. Denna teori kommer att ge bättre förutsättningar för att utföra en utförlig analys av EU: s arbete i den israeliska - palestinska konflikten.

2.2. Liberalt teoretiskt perspektiv

Joseph Nye, Immanuel Kant, John Locke, John Stuart Mill, m.m. är liberala tänkare som på olika sätt har inspirerat till utvecklingen av den liberala IR-teorin.10 _{Dessa tänkare}

förespråkar frihet genom demokrati och ekonomiska reformer. En annan vanlig aspekt som liberalistiska perspektiv vill hantera är frågan om att organisera staten på ett sätt som möjliggör rättvisa och ordning i samhället. Men vägen mot detta skiljer sig mellan forskare, även om den gemensamma tanken är att liberala och demokratiska samhällen är

nyckelbegreppet för en fredlig global ordning. Den fria marknaden till exempel drar mest nytta av en öppen och globaliserad världsekonomi. Mycket av den liberala teorin fokuserar på globaliseringens roll och betonar vikten av internationell organisation för en fungerande internationell arena och internationella relationer. De koncept som jag kommer att fokusera på i denna avhandling är: demokratifrämjande, beroende av ömsesidigt intresse och

internationell rätt.

Demokratifrämjande

Liberal demokrati är den dominerande politiska kraften i den utvecklade världen och alltmer i utvecklingsländerna. Dess "liberala" funktioner återspeglas i ett nätverk av interna och externa kontroller av regeringen som är utformade för att garantera medborgerlig frihet och säkerställa ett friskt civilt samhälle. Immanuel Kant argumenterade för ett system där alla människor i samhället är fria och lever under samma regler. Han betonade maktfördelningen och menade att det borde finnas någon som är ansvarig för medborgarnas frihet och deras påverkan på staten. Med detta främjade Kant också federationer mellan suveräna stater som skulle skydda staterna från konflikter. Det blev därefter uppenbart att demokrati spelat en central roll inom liberalismen.11 _{Människor uppfattas som fria, rationella och egoistiska}

10 _{Ibid, (2017) s.52}

11 _{Aier, ’Kant was a friend of classical liberalism’’, 2018,}

(7)

varelser. Enligt till exempel John Locke strävar människor efter sina egna behov och intressen, och för att uppfylla dessa är människor oftast med sitt sunda förnuft. Locke menade dock också att detta kan vara farligt eftersom fria människor som arbetar för sitt eget bästa lätt kan komma i konflikter. Genom att anta detta antog Locke varje individ en nyckelroll i skapandet av politik.12 _{Å andra sidan argumenterade John Stuart Mill för varje}

människas vilja, lycka och intressen. Han menade att alla individer har rätt att leva som de vill. Detta kan nås genom självutveckling och frihet.13 _{Staten bör i detta fall bara ingripa när}

friheten är i fara. Mill uppgav emellertid också att staten har rätt att begränsa sin frihet för att ge skydd.

Dessutom består ett liberalt och fritt samhälle av människor som är födda fria, lika och oberoende. Ingen människa bör undergräva sig till någon politisk makt utan samtycke. Med detta bör alla människor ha rätt att organisera sig baserade på sina intressen, värderingar etc. även om dessa inte följer majoritetens intressen och värderingar - alla grupper och organisationer av människor bör respekteras. Detta kan ses som ett grundläggande liberalt och demokratiskt värde. Därefter kan demokratifrämjande tolkas som ett verktyg för

utveckling, inflytande och fredsskapande.

Dessutom kan demokrati kopplas till begreppet fred och antagandet att demokrati leder till fred. Förbindelsen mellan dessa två begrepp är utbredd inom liberalismen och betonar vikten av demokratiska stater. En som höjer detta är Immanuel Kant som introducerade den demokratiska fredsteorin, vilket innebär att demokrati leder till fred. Kant hävdade att en stat med individuella rättigheter, social ordning och god politisk styrning och klimat var en idealisk liberal stat. Det grundläggande antagandet i denna teori är dock att demokratiska stater är mindre benägna att gå i krig än icke-demokratiska stater.14 _{En anledning till att}

demokratisk fred är möjlig är det faktum att valda företrädare måste lyssna på olika åsikter som folket uttrycker. Genom detta blir de populära och deras chanser att bli omvald

kommer att öka; makten är ju en central och viktig aspekt.

Därför har den demokratiska freden en viktig roll i internationella förbindelser eftersom de flesta demokratier inte går i krig med varandra. Baserat på teorins antaganden kan krig

12 _{Heywood, A. (2017) Political ideologies, an introduction s.52} 13 _{Ibid, (2017) s.50}

(8)

därför utrotas genom demokratisering av alla stater.15 _{Efter det kan man också säga att fred}

har blivit viktigare nuförtiden, det har blivit mycket viktigare för stater och internationella organisationer att få vad de vill genom fredliga åtgärder, dessa åtgärder inkluderar

demokratifrämjande, fredsbevarande styrkor, internationell rätt etc. Därefter blir EU: s demokratiska främjande ett viktigt begrepp att undersöka i denna avhandling. EU är en demokratisk union som främjar demokrati i flera regioner, ett aktivt stöd till Europeiska unionens internationella insatser för att främja demokrati är ett av Europaparlamentets centrala ansvarsområden, som fastställs i EU:s grundfördrag.16 _{EU indikerar också att}

världsomspännande främjande av demokrati är en prioritering för EU och säger att demokrati är det enda styrsystemet som gör det möjligt för människor att förverkliga sina

mänskliga rättigheter, vilket är den enda avgörande faktorn för utveckling och stabilitet.17

Det är vidare, relevant att undersöka demokratifrämjandet av EU i just denna konflikt, och för att kunna göra det, sätts fokus på två indikatorer för demokratifrämjande åtgärder som kommer att leda den empiriska och analytiska ramen för detta koncept: EU: s icke-statliga finansiering och demokrati som ett verktyg för fred.

Ömsesidigt beroende

Ett av de mest centrala begreppen inom liberalismen är ’’interdependence’’, vilket innebär att aktörer på den internationella arenan är beroende av varandra och i behov av samarbete för att maximera sina intressen och resultatet av deras handlingar. Keohane och Nye (1977) talar om interdependens som i princip innebär ömsesidigt beroende mellan aktörer som kan vara både ekonomiskt och politiskt.18 _{Ömsesidigt beroende kan delas in i tre egenskaper,}

varav det första är att det finns flera sätt på vilka stater kan samarbeta eller skapa relationer genom. Det behöver inte nödvändigtvis vara mellan politiska ledare. Den andra är att stater inte använder militära resurser om de är ömsesidigt beroende av varandra. Den tredje och sista är att det finns en hierarki mellan olika politiska frågor och problem inom en stat.

15 _{Nau, 2007, Perspectives on International Relations: p. 394}

16 _{Europarl, 2019 https://www.europarl.europa.eu/ftu/pdf/sv/FTU_5.4.2.pdf [hämtad 2020-05-14]} 17 _{Europarl, 2019}

(9)

Förekomsten av hierarki eller plan i en stat förhindrar ingripanden från utländska aktörer. Därför är de utländska aktörernas relationer viktiga, vilket gör militära insatser mindre

attraktiva.19

Nye (2013) fokuserar på ekonomisk utveckling och den globala ekonomin medan han

indikerar att i konflikter kan verktyg som ekonomiska sanktioner användas för att kontrollera andra aktörer genom att de är ömsesidigt beroende av varandra.20 _{Den internationella}

arenan uppfattas i detta fall också anarkisk vilket gör ’’interdependence’’ extra viktigt i relation till att koppla aktörer till varandra och skapa ett ömsesidigt beroende av varandra. De måste därför samarbeta, kompromissa och förhandla. När det gäller internationella organisationer uppfattas de dessutom lika viktiga som stater då de bidrar till fred och rättvisa genom samarbete med stater och civila. Likaså betonar liberalismen vikten av

politiska rättigheter, inbördes beroende, och utrikespolitik som centrala begrepp i teorin.21

Ömsesidigt beroende kommer därför att användas för att förstå EU: s relationer till andra aktörer och hur dessa påverkar EU: s roll i konflikten. Jag kommer till exempel att undersöka det ömsesidiga beroendet mellan EU och Israel och EU och Palestina.

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder från väpnade konflikter och statligt maktmissbruk. Det internationella systemet har numera byggts upp efter andra världskriget. Detta innebär att de internationella

institutionerna, organisationerna och normerna bygger på nationella (inhemska) liberala institutioner och normer. Den internationella ordningen, eller så idag den liberala

världsordningen, har studerats utifrån arbetet från forskarna Deudney och Ikenberry (1999) som introducerade tre olika faktorer inom den internationella ordningen. Den första är internationell rätt vilket innebär att internationell rätt och andra avtal på den internationella arenan ofta åtföljs av internationella organisationer. Detta skapar ett internationellt system som finns ovanför den inhemska staten. FN är ett bra exempel på en internationell

19 _{Keohane & Nye, 1977: s. 25, 32, 225.}

20 _{Nye & Welch, 2013, Understanding Global Conflict and Cooperation}

21 _{Jeffrey W. Meiser, Introducing Liberalism in International Relations Theory, 2018}

(10)

organisation som åtföljs av internationell lag som arbetar för att nå gemensamma mål, diplomati mellan stater och för att säkerställa varje stats roll på den internationella arenan. Den andra är frihandel och kapitalism som uppnås genom mäktiga liberala stater och internationella organisationer. Och den tredje är internationella normer som gynnar internationellt samarbete, demokrati, mänskliga rättigheter osv. Fokus i denna avhandling

kommer dock att vara på internationell rätt inom den internationella ordningen.

En som har lyft upp lagen på den internationella arenan är John Rawls. Rawls gör ett försök att presentera principer som reglerar förhållandena och interaktionen mellan aktörer, dessa är territoriellt definierade politiska och företagsagenter som legitimt kan använda våld och styra individer.22 _{Den ideala typen av internationell rättvisa enligt honom är en värld}

bestående av välordnade aktörer vars relationer och handlingar styrs av moraliska principer. När det internationella systemet inte är idealiskt bör de moraliska principerna användas för att täcka och stödja dessa situationer. Det kan vara samhällen som lider av fattigdom, misslyckade institutioner, krig osv. Rawls menade att människor bör tas som de är och lagar som de kan vara. Inom detta menade han att internationella system som består av väl fungerande aktörer med representativa regeringsverk är fredliga.23

Internationell rätt definieras också av EU, vilket är relevant att betona eftersom det är EU:s arbete som kommer att analyseras. EU indikerar att begreppet internationell rätt kan hänvisas genom två juridiska discipliner, folkrätt och internationell privaträtt. Den första reglerar förhållandet mellan stater och internationella organisationer som hanterar områden som mänskliga rättigheter, internationell straffrätt och internationell humanitär rätt. Den andra består av en uppsättning processrätt som bestämmer det reglerande rättssystemet och lagen om behörighet som måste tillämpas på en viss rättslig tvist. Denna definition av "internationell rätt" kommer att användas i denna avhandling med syftet att förklara hur EU som internationell aktör främjar detta och hur dess handlingar kan relateras till

internationell rätt, eftersom EU också har EU-lagstiftning som reglerar dess åtgärder.24

De indikatorer som jag kommer att fokusera på när det gäller internationell rätt är EU: s beslut utifrån exempelvis bestämmelserna om mänskliga rättigheter, humanitär rätt osv.

22 _{Rawls,1999, The Law of Peoples: s.6.} 23 _{Rawls, 1999: s. 11-12, 44-45, 36, 108-110.}

24 _{E-Justice/EU, International law, 2020 https://e-justice.europa.eu/content_international_law-10-sv.do}

(11)

Fokus kommer också att läggas på EU-lagstiftningen och hur lagen används för att lösa konflikten mellan Palestina och Israel.

2.3 Teoretiskt ramverk

Teoretisk metod Koncept Teoretiska definitioner

Indikationer

Liberalism Demokrati Människor är fria, rationella

och egoistisk. De har sina egna intressen. Människan är alltid den viktigaste,

Demokrati resulterar i fredliga

stater och internationell arena.

-EU institutioner. -NGO-finansiering och marknadsföring. -Demokrati → Fred

Liberalism Ömsesidig beroende Aktörer på den

internationella arenan är beroende av varandra. Samarbete, förhandlingar och kompromisser behövs. Internationella organisationer är viktiga, de ger fred och rättvisa. -Ömsesidigt beroende EU-Israel. -Ömsesidigt beroende EU-Palestina. (Politiska relationer, ekonomiska och handelsrelationer) -EU-samarbete med andra aktörer (FN, USA etc.)

Liberalism Internationell rätt En viktig del för den

internationella ordningen. Det åtföljs oftast av

internationella organisationer (FN, EU etc.). Reglerar förhållandet mellan stater och internationella organisationer.

(12)

3. Metod

I detta kapitel kommer jag att ta upp metoden för denna studie. Jag kommer att utgå ifrån en specifik forskningsdesign och reflektera kring materialet som används i uppsatsen.

Följaktligen kommer jag dessutom att göra en avgränsning för att klargöra syftet med denna uppsats.

3.1 Forskningsdesign

En Forskningsdesign är en rad olika tillvägagångsätt en studie kan genomföras på. Då uppsatsens problemformulering och syfte består av att analysera EU policyn och därefter identifiera EU:s roll i konflikten så utgår jag ifrån en kvalitativ innehållsanalys, vilket är fördelaktigt när jag drar slutsatser om innehållet såsom olika texter och andra aspekter.25

Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign kan forskaren granska dokument, artiklar och litteratur för att identifiera problematiseringar och därefter granska vilka implikationer den resulterar i vid analys av det insamlade empiriska materialet.26 _{Den gynnar denna studie}

i och med att resolutionsförslag i form av dokument och artiklar kring konflikten tolkas och analyseras. Forskningsuppgiften blir då att klargöra idéstrukturen genom att lyfta fram och begripliggöra väsentliga aspekter av innehållet, ofta genom att logiskt ordna innehållet i texterna eller att formalisera texternas ofta komplexa innehåll i enklare kategorier.27_Utifrån

denna strategi kan forskaren också inkludera olika textenheter och teoretiska

tillvägagångssätt i studien. Det blir därför uppenbart att en kvalitativ strategi är bäst lämpad för denna studie. Med tanke på syftet med studien och forskningsfrågan måste denna studie närma sig med en design som möjliggör en detaljerad och djup analys.

Eftersom studien går ut på att analysera EU:s roll i konflikten utifrån utrikespolicyn som presenterats av EU så vill textanalytikern veta ’’vad’’ policyn innehåller och vilka sorts idéer som är rådande för att senare få en klar bild över EU:s roll och vad de vill uppnå i konflikten.

När man använder en teorikrävande strategi tillämpar forskaren redan befintliga teorier om det fall som studeras. I denna avhandling undersöks EU: s roll genom att tillämpa begrepp

25 _{Esaiasson, 2017, Metodpraktikan, konsten att studera samhälle, individ och marknad, s.211} 26 _{Ibid, 2017, s.87ff}

(13)

från en redan befintlig teori. Därför är en teorikrävande metod bäst lämpad när man försöker förklara och förstå EU: s roll.

3.2. Innehållsanalys

Kvalitativ innehållsanalys är en av de mest använda metoderna för att analysera kvalitativa data inom samhällsvetenskap och den används oftast för att ta framdet väsentliga

innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och den kontext vari den ingår.Huvudfokus för innehållsanalyser är att analysera texters innehåll, mening, avsikter osv, vilket sambanden mellan olika processer och relationer.28 _{Syftet med denna avhandling}

är att analysera exempelvis EU dokument med förslag till resolution och få ett resultat om EU:s roll i konflikten. Den israeliska-palestinska konflikten har pågått i många år och är ganska komplext problem, vilket har medfört till att många aktörer har involverats i den såsom, USA, EU, Mellanöstern stater osv. På grund av detta har konflikten en speciell karaktär och har haft en intressant utveckling och fredsprocessen har inte varit så framgångsrik som många hoppats på. Detta gör ärendet mycket intressant att studera. Därför är det också intressant att analysera EU:s utrikes- och säkerhetspolicy som är utformad för att lösa konflikter och främja internationell förståelse som är baserad på diplomati och respekt för internationella regler. Det som gör EU extra speciellt är att det består av många olika stater, vilket gör att EU: s åtgärder är en blandning av olika statliga åsikter och strategier kombinerade till en EU-strategi. Analysen kommer att framhäva EU:s avsikter genom en noggrann analys av diverse dokument, artiklar och böcker kring ämnet.

3.3. Material

Det material som är relevant för analysen av EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska policy i relation till konflikten är originaldokument från EU, olika politiska aktörer, organisationer etc. för att skapa en så stor trovärdighet som möjligt och försäkra så att informationen man innehar och analyserar är korrekt. De flesta av material samlas in från EU är främst

dokument och rapporter. Jag använder mig även utav andra studier som gjorts på området

(14)

eftersom jag strävar efter att få en givande och intressant diskussion med både EU-rapporter, akademiska artiklar och litteratur som uttalar sig om EU: s arbete. Med detta kommer olika perspektiv att inkluderas som bidrar till en mer objektiv och bred analys. Andra studier som används är sekundära resurser, vilket betyder att jag måste vara försiktig när jag använder dem. För att se till att de är relevanta och giltiga kommer jag att kontrollera att varje studie granskas utförligt för att försäkra sig att informationen stämmer.

3.4. Operationalisering

För att analysera problemformuleringen i denna avhandling EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska policy i relation till Israel-Palestinakonflikten utifrån ett liberalt perspektiv, har de valda teoretiska begreppen opererats in i en analysmodell. En operationalisering behövs för att skapa en kopplingslinje mellan teori och praktik, med andra ord betyder det att teorin används och tillämpas på forskningsproblemet.29 _{För att detta ska vara möjligt}

måste forskningsproblemet och teorin delas upp i indikatorer. I denna studie har varje koncept från teorin delats upp i indikatorer som kommer att leda det kommande empiriska och analytiska kapitlet.

Det analytiska ramverket är uppdelat i fyra kolumner, medan de första två indikerar det teoretiska tillvägagångssättet och konceptet, den tredje innehåller en kort sammanfattning av den teoretiska definitionen av de begrepp som sammanfattas och anpassas till detta specifika fall. Det fjärde innehåller indikatorerna som observeras. Det här är olika strategier, strukturer etc. inom EU. Varje indikator har baserats på dess relevans för den teoretiska beskrivningen av varje koncept och dess relevans för ärendet. Genom att göra detta görs en bro mellan teori och analys där analysen och resultaten av denna studie kommer att byggas utifrån det operativa analytiska ramverket.

(15)

4.

Resultat

4.1. Demokratifrämjande

Utifrån demokratisituationen för närvarande, baserat på demokratiindexet från Freedom House (2020) så rankas de israeliska delarna som fria och demokratiska med starka

institutioner som tillhandahåller politiska och medborgerliga rättigheter för majoriteten av befolkningen.30 _{De palestinska delarna Gaza och Västbanken rankas inte som fria där de}

politiska och medborgerliga rättigheterna är begränsade. Den israeliska ockupationen av Västbanken och blockeringen av Gaza påverkar detta på många sätt då det medför till begränsad fri rörlighet. Även användningen av våld och förstörda hem och infrastruktur utförs av israel. 31

EU:s landrapport visar samma resultat, där Israel klassificeras som en demokratisk stat och de palestinska delarna klassificeras som icke-demokratiska och under ockupation. EU fokuserar därför på olika aspekter. När det gäller Israel syftar unionen till att fokusera på Israels ansvar som ockupationsmakt, barn och väpnade konflikter, upprätthålla

demokratiska värderingar, situationen för den arabiska minoriteten, asylsökande och migranter. När det gäller de palestinska delarna syftar EU till att fokusera på att göra en åtskillnad mellan Palestina och Israels ansvar som ockupationsmakt. EU strävar också efter fortsatt kapacitetsuppbyggnad av Palestina, genom exempelvis innovativa reformer av styrelseformer.32 _{Med detta blev EU nära involverat i konflikten. Sedan Osloavtalen}

undertecknades har EU emellertid haft en ganska passiv roll när det gäller den palestinska icke-statliga sektorn, men har ständigt främjat icke-statliga organisationer som systematiskt syftade till en israelisk-palestinsk dialog som främjar fredsprocessen. T.ex. EU har infört människor-till-människor-program med målet att stärka samarbetet mellan Israel och Palestina genom internationellt stöd.33 _{Hursomhelst har dessa inte upplevts som effektiva}

30 _{Freedom House, 2020, https://freedomhouse.org/country/israel/freedom-world/2020} 31 _{Freedom House, 2020b; Freedom House, 2020c.}

32 _{European Union External Action, Middle East Peace Process, 2016,}

https://eeas.europa.eu/diplomatic-network/middle-east-peace-process/337/middle-east-peace-process_en [hämtad 2020-05-20]

33 _{MEPP-European Commision, Middle East Peace Process (MEPP) - EU Peacebuilding Initiative 2015,}

(16)

och EU:s roll för det civila samhället har fortfarande ifrågasatts med att EU uppfattas som en sekundär aktör i den israelisk-palestinska dialogen och rollen i det övergripande bidraget till den demokratiska utvecklingen.

4.2. Ömsesidigt beroende

EU-Israel

Nathalie Tocci argumenterar för att EU har ett konstruktivt engagemang med

utvecklingsländer som använder positiva villkor, dvs. en metod då du försöker övertala dem att göra något genom att ge dem en belöning. Det innebär att EU genom sina

kontraktsförhållanden har erbjudit förmåner som har levererats om kraven har uppfyllts i det aktuella utvecklingslandet. Denna strategi har tillämpats på Israel. Genom att använda en ganska fast retorik har EU uppnått flera mål genom att spela en komprometterande och tolerant roll. Detta är uppenbart när man tittar på handeln och de ekonomiska relationerna. Om villkoren som ställs av EU bryts kan de avtal som ställts mellan aktörerna inte uppfyllas, därav påverkas det ömsesidiga beroendet. Men å andra sidan sätts EU i en paradoxposition när det gäller Israel. Genom att ha en positiv inställning gentemot Israel i och med att EU är Israels största handlingspartner, men ändå ha en negativ inställning till Israel till följd av våldsaktionerna gentemot Palestinierna. Det har skadat EU:s trovärdighet där Israel har anklagat EU för att vara anti-israeliskt.34

Trots detta växer förbindelserna mellan EU och Israel, med ökat ömsesidigt beroende och samarbete. Det ömsesidiga beroendet mellan EU och Israel formas främst genom att handeln och ekonomin har ett frihandelsavtal som en del av associeringsavtalet mellan EU och Israel som tecknades år 2000. EU är också Israels största handelsmarknad och utgör cirka en tredjedel av Israels totala handel. Och Israel är å andra sidan EU:s viktigaste handelspartner i Mellanöstern och är EU:s 24:e handelspartner globalt.35 _{När det gäller}

politiska förbindelser fokuserar EU mest på att upprätthålla en regelbunden politisk dialog,

(17)

etablering av frihet, liberalisering av tjänster, fri rörlighet osv. Dessa mål är alla relaterade till unionens mänskliga rättigheter och demokratiska principer.36

EU - Palestina

Förhållandena med Palestina skiljer sig i jämförelse med Israel. EU har länge förespråkar för en oberoende och suverän stat i Palestina som lever i fredliga förbindelser med Israel. Förhållandet genomsyras också av principer om ömsesidig ansvarsskyldighet, öppenhet och djupa demokratiska värden som är grundläggande för en framtida konstitution av en

demokratisk palestinsk stat. De politiska förbindelserna är främst baserade på EU:s bidrag till den palestinska staten för att bygga upp institutioner. Därefter har flera avtal och

partnerskap inrättats, vilket har lett till förhållandet mellan EU och Palestina. När det gäller den finansiella och handelsrelationen tror EU att större handel mellan aktörerna kan ge ökad ekonomisk tillväxt och stabilitet för Palestina. Till följd av det så samarbetar EU med andra aktörer i regionen för att förbättra palestiniernas tillgång till internationella marknader.37

Hursomhelst, det största ömsesidiga beroendet uppstår emellertid längs EU:s humanitära bistånd. Bidraget har hjälpt palestinier sedan år 2000 med grundläggande behov och bidrar med 82 miljoner euro till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar varje år.38 _{I denna}

fråga arbetar EU tillsammans med många andra aktörer, främst FN t.ex. FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA) och FN: s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA), icke-statliga organisationer och stater i regionen.

Baserat på begreppet ömsesidig beroende är ekonomiska aspekter viktiga, där ekonomiska verktyg kan användas för att t.ex. kontrollera andra aktörer.39 _{Därmed är det uppenbart att}

en fredlig lösning av konflikten inte bara är viktig för Mellanöstern utan också för hela EU. En av orsakerna är unionens egen säkerhet och ekonomi där många europeiska ledare tror att konflikten hotar de ekonomiska intressen i Mellanöstern. Därutöver finns det en rädsla för att konflikten är främjande och radikaliserar människor. Trots EU:s engagemang i både Israel

36 _{Ibid, 2019} 37 _{EEAS, 2016.}

38 _{Riksdagen, Sveriges bistånd till Unrwa, 2019,}

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/sveriges-bistand-till-unrwa_H612892 [hämtad 2020-05-20]

(18)

och Palestina, främst när det gäller ekonomiskt ömsesidigt beroende, har EU visat sig inte kunna bidra med en direkt politisk makt angående fredsprocessen.40

4.3. Internationell rätt

Medborgarna på Västbanken, Gaza och östra Jerusalem lever under förtryck medan deras grundläggande rättigheter förföljs av förtryckarna som använder våld, skär ned

vattenförsörjningen, avgränsar rörelser och förstör hem.41 _{Av ockupationerna tvingas}

medborgarna också flytta, vilket är ett våld mot internationell lag.42 _{Enligt internationell}

lagstiftning bör därför tredje part, exempelvis EU:s medlemsstater inte acceptera, eller hjälpa ockupationerna. De bör arbeta mot dessa då detta även nämns i EU-lagstiftningen som på många sätt är konstruerad och baserad på internationell rätt.43 _{EU har fastställt att}

erövring är olagligt, men har trots det fortsatt att vara en av Israels viktigaste

handelspartner. Detta sätter unionen i en situation då de motsäger sig själva, där unionen främjar en tvåstatslösning med en suverän palestinsk stat samtidigt som de inte gör så mycket åt de israeliska ockupationerna förutom att de förkunnar dem olagliga och

våldsamma. EU:s arbete angående internationell rätt är också starkt diplomatiskt, EU följer internationell lagstiftning främst på grund av dess förhållande till FN genom att fördöma kränkningarna i konflikten och genom att utforma sin politik om internationell rätt. Efter det är det uppenbart att EU agerar på internationell rätt utifrån den liberala definitionen av den. Förhållandena mellan EU och till exempel FN regleras av internationell rätt, liksom EU:s relation med Israel och Palestina. Man kan också dra slutsatsen att detta är anledningen till att EU står i en paradox-situation och också utgör EU:s roll som på många sätt kan

ifrågasättas utifrån detta. EU har emellertid också i detta fall en avslappnad roll främst på grund utav FN-systemet.

40 _{Tocci, 2005}

41 _{UN, Israel’s violations of human rights regarding water and sanitation in the OPT, 2011}

https://www.un.org/unispal/document/auto-insert-195880/ [hämtad 2020-06-07]

42 _{European Parliament resolution, res: 0348/2017,}

https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/B-8-2017-0348_SV.pdf [hämtad 2020-05-20]

(19)

5. Analys

5.1. Demokratifrämjande

EU som internationell och demokratisk aktör kan på många sätt främja demokrati, vilket innebär att demokratifrämjande kan ske genom exempelvis politiska dialoger, ekonomiskt samarbete, tekniskt samarbete etc. De kan också hjälpa institutionsbyggandet och bidra till att utveckla regeringarnas kapacitet från lokal till statlig nivå, förbättra valprocesserna och ekonomiskt främja program för civilsamhället osv.44 _{Främjandet av extern demokrati blev}

emellertid inte ett uttryckligt, formellt och allmänt mål för EU förrän 1990, t.ex. genom Maastrichtfördraget.45 _{I nuläget går främjandet av EU:s demokrati främst genom den}

europeiska grannskapspolitiken som omfattar exempelvis Israel och Palestina. Ett av deras huvudmål är att främja gott styre, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga

rättigheter.46 _{Unionens främjande av yttre demokrati har emellertid diskuterats, främst på}

grund av dess struktur och de åtgärder som används. Över tiden har unionen använt olika modeller för att stödja demokratisk utveckling i andra länder. Den första modellen är baserad på "koppling", ett stöd nedifrån och upp från demokratisering i tredjeländer. Den andra är baserat på "inflytande", en stimulans uppifrån och ner med fokus på politiska eliter och politiska villkor. Och den tredje modellen, "governance", har främst införts genom grannskapspolitik och fokuserar på samarbetet mellan förvaltningar, dvs.

institutionsbyggande.47 _{"Inflytande" modellen var den mest dominerande modellen under}

året 1990 och var främst inriktad på tredjelandsregeringar som syftade till att införa demokrati i statliga institutioner och beteende. Detta är en topp-down-strategi och gör i allmänhet väldigt lite för att främja det civila samhällets kultur (t.ex. icke-statliga

organisationer).48

Under 2000-talet infördes inom ramen för grannpolitiken, "styrning" -strategin. Denna strategi fokuserar mest på demokratisk styrning i sektors samarbete mellan EU och offentlig

44 _{Persson, A. (2013). Defining, Securing and Building a Just Peace: The EU and the Israeli-Palestinian Conflict.}

Lund Political Studies, s.114

45 _{Lavenex & Schimmelfenning, 2011, Democracy Promotion in the EU’s Neighbourhood: s.885.} 46 _{EEAS, 2019b.}

(20)

förvaltning i de länder som det riktas mot. Fokus ligger därför mindre på specifika

institutioner, utan snarare på principer som ligger till grund för demokrati, t.ex. transparens, ansvarsskyldighet och deltagande.49

5.2. Ömsesidigt beroende

Ömsesidigt beroende kan användas för att förklara förhållandet mellan aktörer och deras beroende av varandra.Som tidigare nämnt i det analytiska ramverket och i resultatet om ömsesidigt beroende kan konceptet delas upp i tre delar som förklarar egenskaperna hos det; Sätt där stater samarbetar, fred finns mellan aktörer som är ömsesidigt beroende av varandra och hierarki inom staten / aktören behövs. Ömsesidigt beroende kan därför vara både politiskt och ekonomiskt, därav båda aspekterna kommer att beaktas när man förklarar förbindelserna mellan EU - Israel och EU - Palestina.50

EU: s engagemang med Israel och Palestina är emellertid stort. Med Israel upprätthåller EU avancerat och väl konstruerade relationer avseende ekonomi, vetenskap och kultur. Å andra sidan är unionen den största givaren till Palestina och palestinier och stöder den palestinska statsbyggnaden. EU har emellertid inte lyckats förvandla sitt stora ekonomiska engagemang till en politisk roll, vilket innebär att politiken gentemot Israel och Palestina är hårt kopplad från varandra.51 _{Det är därför nödvändigt att titta på relationerna separat.}

5.3 Internationell rätt

Internationell rätt i den israelisk-palestinska konflikten kan förklaras som en betydelsefull men oroande paradox. Det beror på att det har bidragit enormt till den framtida

utvecklingen av internationellt regelverk, t.ex. de grundläggande principerna i internationell rätt såsom krigslagar, internationell humanitär rätt, självbestämmelsens centralitet,

49 _{Ibid, 2011: s. 895-896.}

50 _{Keohane & Nye, 1977: s.25,32, 225}

51 _{Del Sarto, 2015, Fragmented Borders, Interdependence and External Relations:The Israeli-Palestinian-}

(21)

betydelse av terrorism och så vidare.52 _{Men samtidigt har lagens effektivitet påverkats sedan}

de mäktigaste aktörerna som är involverade i hanteringen av konflikten, ständigt marginaliserat internationell rätt som ett politiskt och diplomatiskt kriterium när man grundade förhandlingsprinciperna för fredsprocessen mellan Israel och Palestina.

Sedan 1993 då det tecknades viktiga och stora avtal och deklarationer angående konflikten har det dock varit rätt tyst när det gäller många grundläggande rättsliga skyldigheter som rör den israelisk-palestinska konflikten. Trots ständiga överträdelser mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt gjorde EU inte mycket. Men efter 1999 intensifierade unionen sitt arbete kring internationell rätt, till exempel genom att fördöma de flesta av de pågående överträdelserna, inklusive allt från palestinska självmordsbombningar till israeliska former av kollektiv straff. Sedan 2002 talar EU mot israelernas ockupation, vilket är olagligt enligt internationell rätt.53 _{Dessutom fastställs rättsliga principer för internationell rätt i}

konflikten av FN. Dessa principer fungerar som etablerade juridiska rättigheter som de ledande aktörerna i fredsprocessen agerar på. De juridiska principerna betonar viktiga situationer som måste hanteras, till exempel den ojämlika dynamiken mellan ockuperaren och de man upptar utrymme från. EU och FN är på många sätt naturliga partner när det gäller fredsbyggande, och de aktuella aktörernas gemensamma värderingar och intressen ger grunden för detta. Inom detta förhållande är EU på den internationella arenan inbäddad i FN-systemet där internationell rätt har en ledande roll som reglerar unionens beteende. Med detta sagt spelar internationell rätt i allmänhet en viktig roll i EU: s arbete.54 _Därefter

kan man använda de israeliska ockupationerna för att exemplifiera det arbete som EU gör när det gäller internationell rätt.

52 _{Akram, 2011, International Law and the Israeli-Palestinian conflict;} 53 _{Tocci, 2005: s.10.}

(22)

6. Slutsats/Diskussion

6.1. Slutsats

Syftet med denna avhandling var att analysera EU:s utrikes- och säkerhetspolicy som är utformad för att lösa konflikter och främja internationell förståelse, baserat på olika begrepp från en systemnivå; liberalism. Baserat på analysen ovan och det teoretiska ramverket kan man dra slutsatsen att EU:s policyn i relation till konflikten inte har varit effektiva om man ser till konfliktens utveckling, eftersom de är konstruerade för att främst skapa fred och stärka den internationella säkerheten. EU ses ändå fortfarande som en viktig men passiv aktör.

När man tittar på analysen av demokratifrämjande är det uppenbart att demokrati är en viktig utgångspunkt för EU. Baserat på unionens intressen spelar demokrati en central roll i alla åtgärder som vidtas. Demokrati är fortfarande en prioritering i den meningen att den måste främjas och främjas i externa länder, såsom Israel och Palestina. EU:s roll när det gäller främjande av demokrati är dock ganska stark. De är till exempel en av de största demokrati-främjande aktörerna i konflikten och även den största bidragsgivaren till icke-statliga organisationer. Med detta är EU:s ekonomiska effekter stora. Men å andra sidan, genom att titta på konflikten och dess struktur, kan man indikera att det inte räcker att bidra ekonomiskt för att anses vara en stark aktör. Analysen indikerar att EU måste vara mer effektiva och direkt för att göra de förändringar som de strävar efter. Som det framgår i analysen av ömsesidigt beroende är den ekonomiska aspekten också relevant här där EU har starka ekonomiska relationer med båda parter. Man kan diskutera om EU faktiskt har den starkaste inverkan genom sitt ömsesidiga beroende med Israel och Palestina. Som det anges i teorin kan ekonomiska verktyg användas för att exempelvis kontrollera andra aktörer. Därför sätter handelsavtalen med Israel och de stora donationerna till Palestina EU i en ganska dominerande ställning. Genom att vara Israels viktigaste handelspartner kan EU kräva visst beteende från Israel. Detsamma gäller för Palestina när det gäller

stöddonationerna. En fredlig lösning är också viktig för EU:s ekonomiska intressen i Mellanöstern. Det är därför möjligt att dra slutsatsen att EU kan göra stora förändringar

(23)

Diplomatin fortsätter vidare i internationell rätt. EU följer den liberala definitionen av internationell rätt som presenteras i den teoretiska metoden. Genom att titta på

indikatorerna har EU ett stabilt förhållande till FN-systemet som regleras av internationell rätt. Förhållandena mellan EU, Israel och Palestina är också baserade på internationell rätt. Det kan emellertid diskuteras att EU har en paradoxroll när det gäller internationell rätt, där de riskerar att ifrågasättas som legitim aktör. Detta har mycket att göra med det ömsesidiga beroendet mellan EU och Israel där EU har fördömt de internationella lagbrott som Israel gjort, men ändå är de stabila och starka handelspartner. Detta har resulterat i en försvagad trovärdighet som främjare av fred i regionen som på många sätt påverkar EU, EU-beslut och beslutsfattande. Analysen har visat att detta ytterligare kan diskuteras om det kommer att påverka EU:s utrikespolitik i relation till den israeliska palestinska konflikten.

6.2. Avslutande diskussion

Avslutningsvis kan EU:s utrikes och säkerhetspolicyn i relation till konflikten förklaras på olika sätt baserat på de teoretiska begreppen och indikatorerna som förklaras ovan. I allmänhet skulle jag med stödet från analysen säga att EU är en stark ekonomisk aktör, med åtgärder som mestadels överensstämmer med liberalismen. Handel, humanitärt bistånd och

(24)

7 Referenser

Litteratur

Akram, S. (2011). International law and the Israeli-Palestinian conflict: A rights-based strategy for Middle East peace. London: Routledge.

Del Sarto, Raffaella (2015). Fragmented Borders, Interdependence, and External Relations: The Israeli-Palestinian-European Union Triangle. London: Palgarve MacMillan

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

Heywood, A. (2017) Political ideologies, an introduction

Keohane, Robert O. & Joseph S. Nye, Jr. (1977), Power and Interdependence, 2nd Edition, Harvard University, Harper Collins Publisher

Nau, Henry R., 2007. Perspectives on International Relations: power institutions and ideas. Washington D.C.

Nye, Joseph S. & Welch, David A. (2013). Understanding global conflict and cooperation: an introduction to theory and history. Boston: Pearson Education Limited

Persson, A. (2013). Defining, Securing and Building a Just Peace: The EU and the Israeli-Palestinian Conflict. Lund Political Studies

Rawls, John (1999). The Law of Peoples, Cambridge, MA: Harvard University Press.

Tocci, Nathalie (2005). The Widening Gap between Rhetoric and Reality in EU Policy towards the Israeli-Palestinian Conflict. Center for European Policy Studies.

(25)

Aier (2018), Tillgänglig:

https://www.aier.org/article/kant-was-a-friend-of-classical-liberalism/ [hämtad 2020-05-14]

Britannica, Democratic Peace, Tillgänglig:

https://www.britannica.com/topic/democratic-peace [hämtad 2020-05-14]

Ceps (2017) The eu and israel - partnership and weight of history, Tillgänglig:

https://www.ceps.eu/ceps-publications/eu-and-israel-partnership-and-weight-history/ [hämtad 2020-05-11]

European Commision (2015), Middle East Peace Process (MEPP) - EU Peacebuilding Initiative, Tillgänglig: https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/3/2015/EN/C-2015-6146-F1-EN-ANNEX-8-PART-1.PDF [hämtad 2020-05-20]

European Parliament, Values and objectives, u.å., Tillgänglig:

https://europarlamentti.info/en/values-and-objectives/values/ [hämtad 2020-05-11] European Parliament resolution, res: 0348/2017, Tillgänglig:

https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/B-8-2017-0348_SV.pdf [hämtad 2020-05-20]

European Union External Action, Middle East Peace Process, 2016, Tillgänglig:

https://eeas.europa.eu/diplomatic-network/middle-east-peace-process/337/middle-east-peace-process_en [hämtad 2020-05-20]

European Union, foreign and security policy, Tillgänglig:

https://europa.eu/european-union/topics/foreign-security-policy_en [hämtad 2020-05-11]

EEAS (2019). European Neighborhood Policy, Tillgänglig:

https://eeas.europa.eu/diplomatic-network/european-neighbourhood-policy-enp_en [hämtad 2020-05-20]

EEAS (2019b). Israel and the EU, Tillgänglig:

https://eeas.europa.eu/delegations/israel/1337/israel-and-eu_en [hämtad 2020-05-20]

E-Justice/EU, International law, 2020, Tillgänglig:

(26)

Europarl (2016), EU och fredsprocessen i mellanöstern, Tillgänglig:

https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/priorities/israel-palestina-konflikten/20160622STO33251/eu-och-fredsprocessen-i-mellanostern [hämtad 2020-05-11]

Europarl (2020), Utrikespolitiken: mål, instrument och resultat, Tillgänglig:

https://www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/158/utrikespolitiken-mal-instrument-och-resultat [hämtad 2020-06-07]

Freedom House (2020). Freedom in the World- Israel, Tillgänglig:

https://freedomhouse.org/country/israel/freedom-world/2020 [hämtad 2020-05-20]

Freedom House (2020b). Freedom in the World, West Bank, Tillgänglig:

https://freedomhouse.org/country/west-bank/freedom-world/2020 [hämtad 2020-05-20]

Freedom House (2020c). Freedom in the World, Gaza Strip, Tillgänglig:

https://freedomhouse.org/country/gaza-strip/freedom-world/2020 [hämtad 2020-05-20]

NGO- Monitor (2016), EU Funding for NGO's Value for Money?, Tillgänglig:

http://www.ngo-monitor.org/nm/wp-content/uploads/2016/02/Value-for-money-Part-I-Final-1.pdf

[hämtad 2020-05-20]

Riksdagen (2019), Sveriges bistånd till Unrwa, Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/sveriges-bistand-till-unrwa_H612892 [hämtad 2020-05-20]

Utrikespolitiska institutet, Israel-Palestina, 2016., Tillgänglig:

http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Israel-Palestina/ [hämtad 2020-05-11]