• No results found

Kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Kvinnors erfarenhet av stöd från

(2)

2

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sexuella övergrepp är ett folkhälsoproblem som 35 procent av världens kvinnor någon gång har utsatts för. Ett sexuellt övergrepp kan medföra psykiska och fysiska

hälsorisker för kvinnan. Sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att ge kvinnan stöd och omvårdnad för att underlätta återhämtningsprocessen.

Syfte: Syftet var att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp.

Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med en kvalitativ ansats enligt Fribergs metod (2017). Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Tio vetenskapliga artiklar återfanns som besvarade examensarbetets syfte. Katie Erikssons omvårdnadsteori användes för att diskutera arbetets resultat.

Resultat: De tio studieartiklarna besvarade studiesyftet genom två kategorier, vilka

redovisade kvinnors positiva respektive negativa erfarenheter av sjukvårdspersonalens stöd. Kvinnorna som varit informanter i studieartiklarna beskrev ett professionellt och kompetent bemötande som främjande i återhämtningsprocessen. De uppskattade att bli bemötta med respekt och få information via tydlig kommunikation. Det beskrevs som negativt att bli bemött av oerfaren sjukvårdspersonal som var skuldbeläggande, stigmatiserande oförstående. Slutsats: Litteraturöversikten visade att kvinnor utryckt såväl positiva som negativa

erfarenheter gällande sjukvårdens stöd efter sexuella övergrepp. Detta pekar på potential för utbyte av erfarenheter inom hälso- och sjukvård, så sjukvårdspersonal kan lära av goda exempel. Mer forskning inom området vore av värde.

(3)

3

ABSTRACT

Background: Sexual offence is a public health problem and 35 percent of the women around the world have been offended sometime in their lives. A sexual offence can cause

psychological and physical health risks. Nurses and other health professionals have a responsibility to give the woman support and care to benefit the womans’ recovery. Aim: The purpose was to investigate the scientific literature of womens’ experience of support from healthcare professionals after sexual offence.

Method: To carry out the study a descriptive literature review with a qualitative approach was used according to Fribergs’ (2017) method. The litterature search was performed by using the databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Ten scientific articles to answer the purpose were found. Katie Erikssons’ nursing theory was used to discuss the result.

Result: The ten study articles resulted in two categories, dissatisfaction with support and satisfaction with support. The women who were informants in the study articles described a professional and competent treatment as something that promoted their recovery. They appreciated to get treated with respect and get adequate information. It was described as negative to get treated by unexperienced healthcare professionals who were blaming, stigmatizing and unsympathetic.

Conclusion: The literature review found that women expressed both positive and negative experiences regarding support from healthcare professionals after sexual offence. This points to potential for exchanging experiences within healthcare, in that healthcare professionals can learn from (others’) good examples. More research on this subject would be valuable.

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 5

Psykiska konsekvenser efter sexuella övergrepp... 5

Hälso- och sjukvårdens ansvar efter sexuella övergrepp... 6

Sjuksköterskans ansvar ... 7 Problemformulering ... 10 Syfte ... 10 METOD ... 11 Design ... 11 Sökstrategi ... 11 Inklusionskriterier ... 11 Sökord ... 11 Urval av studier ... 12

Bearbetning och dataanalys ... 12

(5)

5

BAKGRUND

Detta är ett arbete inom vårdvetenskap som kommer fokusera på kvinnans erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal efter att ha utsatts för ett sexuellt övergrepp. I arbetet avses

sjukvårdspersonal som alla yrkeskategorier inom hälso-och sjukvården som kommer i kontakt med den utsatta kvinnan efter övergreppet. Detta kan både vara läkare och undersköterskor men fokus i denna studie kommer ligga på sjuksköterskans roll och ansvar.

Sexuellt våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem i världen som både påverkar kvinnors liv och hälsa. Dessutom leder dessa övergrepp till att besöken till hälso- och sjukvården ökar (Steenkamp, Dickstein, Salters-Pedneault & Hofmann, 2012). Hela 35 procent av den kvinnliga världsbefolkningen har någon gång utsatts för sexuellt eller fysiskt våld (World Health Organisation [WHO], 2013). Prevalensen av sexuella övergrepp är densamma för kvinnor i höginkomstländer, såsom Sverige, England och Kanada, och låginkomstländer, såsom Sydafrika och Tanzania (WHO, 2013). Under 2016 uppgav 4,7 procent av deltagarna i den nationella trygghetsundersökningen i Sverige att de utsatts för någon form av sexualbrott. Av dessa var 4,1 procent kvinnor och 0,6 procent män (Brottsförebyggande rådet, 2019). Sexuellt övergrepp är ett samlingsbegrepp för fler sexuella handlingar (Polisen, 2018) men i denna studie kommer det smalnas av till den typen av övergrepp som leder till fysiska och psykiska skador som kräver uppsökande av vård.

Våldet mot kvinnor är inte endast ett hot som påverkar kvinnan och hennes rättigheter utan utgör även stora ekonomiska kostnader för samhället (Nationellt centrum för kvinnofrid [NCK], i.d.a). Våldet kostade sjukvården år 2006 mellan 21 och 38 miljoner kronor. Det finns dock svårigheter med att mäta detta i och med att kvinnan inte alltid uppger vem som orsakat skadan. Sjukförsäkringen för våldsutsatta kvinnor beräknas vara 690 miljoner kronor per år (Socialstyrelsen, 2006).

Psykiska konsekvenser efter sexuella övergrepp

(6)

6

medarbetare (2017) menar dessutom att symtomen hos kvinnor, som har utvecklat depression, ångest, bipolär sjukdom och PTSD efter ett sexuellt övergrepp har betydligt starkare symtom än de som lider av dessa diagnoser utan att ha blivit utsatta. En studie av Cochran (2019) visar att det är mycket vanligt med självmordstankar efter ett sexuellt övergrepp och att en

screening för självmordsrisk efter sexuella övergrepp både är gynnsamt för kvinnornas

återhämtningsprocess och säkerhet. Det finns även ett stort behov av stöd för att den drabbade ska kunna återgå till sitt vanliga liv efter en traumatisk upplevelse (Michel, Lundin,

Johannesson, Nilsson & Arnberg, 2001).

Hälso- och sjukvårdens ansvar efter sexuella övergrepp

Efter ett sexuellt övergrepp är det oftast sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården som är de första kvinnan möter i det akuta skedet. Det kan vara på en akutmottagning eller på en

gynekologmottagnin. I vissa orter finns också mottagningar som är specialiserade för personer som utsatts för våldtäkt. Även under besök på ungdomsmottagningar, där majoriteten av de som arbetar är sjuksköterskor eller barnmorskor, kan det komma fram att unga kvinnor utsatts för sexuella övergrepp. Den utsatta kvinnan kan också vända sig till instanser utanför hälso- och sjukvården. Detta kan vara polisen, socialtjänsten, kyrkan och ideella organisationer såsom en kvinnojour (NCK, 2008).

NCK (2008) menar att det ligger stor vikt att alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården har kunskap kring hur misstänkta offer för sexuella övergrepp bör bemötas. Detta för att kunna agera på ett professionellt sätt och göra rätt undersökningar. NCK (2008) menar även att hälso- och sjukvårdspersonal ska lyssna, ge stöd och information till den utsatta kvinnan. Kvinnan kan få information som innefattar; att sexuella övergrepp är ett brott, möjlighet till skydd för kvinnan och eventuella barn, polisanmälan och möjligheter till krishantering och stöd. I denna process har sjuksköterskan en viktig roll (NCK, 2008). Enligt Ullman (1999) ska sjukvården förse kvinnorna med stöd i form av information, resurser, vänlighet, empati och tillit. Men risken att kvinnan blir dömd genom stigma och skuldbeläggning finns också (Ullman, 1999). Stöd i form av information och rådgivning har enligt forskning visats ha en gynnsam effekt på den drabbade. Det är dock viktigt att den här informationen är adekvat, otvetydig och ärlig (Michel et al, 2001). Informationen som ges ska dessutom vara

(7)

7

Trots sjukvårdens ansvar att ge adekvat vård och omsorg framgick det i en enkätstudie besvarad av 60 hälso- och sjukvårdspersonal (38% svarsfrekvens) att vårdpersonal hade kunskapsbrist och brist på erfarenhet gällande omhändertagandet av kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Knappt 20 av informanterna i studien hade någon form av svårighet, professionella eller personliga, gällande att vårda en kvinna som utsatts för sexuella övergrepp (Vandenberghe, Hendriks, Peeters, Roelens och Keygnaert, 2018). Hälsosystem i länder där det finns utformade protokoll och riktlinjer vid behandling och stöd efter ett sexuellt

övergrepp, har visat sig vara betydligt effektivare gällande omhändertagandet av kvinnor. Det har även visat sig vara effektivt att vårdpersonalen är ordentligt förberedd och där de har ett bra samarbete med rättssystemet (WHO, 2002).

Behoven hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp är, enligt NCK (i.d.b), både lång- och kortsiktiga. Dessa innefattar både emotionellt stöd (Michel et al., 2001) men även vård av fysiska påföljder (Jina & Thomas, 2013). För att kvinnornas behov ska bemötas adekvat förordar NCK (i.d.b.) ett värdigt och kompetent bemötande till kvinnan och grundläggande blir att hälso- och sjukvårdspersonalen är medveten om sina roller och sitt ansvar. För dem kvinnor som drabbas, har psykosocialt stöd stor betydelse och detta behöver hälso- och sjukvården erbjuda eller hänvisa till (NCK, i.d.b). För att kvinnan ska kunna bearbeta det sexuella övergreppet är det psykosociala stödet ytterst viktigt (NCK, 2008). Enligt en studie, utförd på en mottagning för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i Kanada, vill och förväntar sig kvinnorna att få psykisk och emotionellt stöd när de uppsöker mottagningen (Du Mont, White & McGregor, 2009).

Sjuksköterskans ansvar

(8)

8

vård, vilket är ett sätt att synliggöra hela personen. Det innefattar psykiska, andliga,

existentiella och sociala behov (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016a). Sjuksköterskor som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp kan uppleva känslor såsom rädsla, osäkerhet, impotens, ambivalens och ångest (Reis et al., 2010). Trots att det kan vara jobbigt att möta dessa känslor och upplevelser kände många av sjuksköterskorna lättnad och

tillfredsställelse att hjälpa och ge stöd till de utsatta kvinnorna (Reis et al., 2010).

International Council of Nurses har tagit fram en etisk kod som vägledning för

sjuksköterskors yrkesutförande (International Council of Nurses [ICN] (1952) 2012). Denna har av Svensk sjuksköterskeförening översatts och anpassats till svenska förhållanden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). I den svenska versionen anges fyra grundläggande områden som sjuksköterskan är ansvarig för; främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Vården som ges ska grundas på respekt för mänskliga rättigheter och i sin profession ska sjuksköterskan handla med trovärdighet, lyhördhet, medkänsla och med respekt för integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).

Kvinnor som blivit utsatta för olika typer av våld kan ofta uppsöka sjukvården med diffusa psykiska och fysiska symtom. Symtomen kan vara orsakade av att kvinnan blivit utsatt för våld. I många fall berättar inte kvinnan om våldet, utan hittar på andra orsaker till hur symtomen uppkommit. I sin yrkesroll har sjuksköterskan en viktig uppgift att identifiera symtom som kan vara resultatet av våld. Men sjuksköterskan har även en betydande uppgift att våga ställa frågor angående våld (Socialstyrelsen, 2015). Dock har det framkommit att vissa sjuksköterskor inte vågar ställa frågor till kvinnliga patienter angående sexuellt våld (Ross et al., 2010). Detta problem kan bero på olika saker, bland annat att sjuksköterskan själv har varit utsatt för sexuella övergrepp och därför inte ville fråga, att sjuksköterskan känner sig osäker på hur hon ska hantera situationen och/eller att sjuksköterskan upplever tidsbrist (Ross et al., 2010).

Teoretisk referensram

Ett sexuellt övergrepp innebär inte bara ett trauma för kvinna, utan också ett lidande (WHO, 2002). Den teoretiska referensram som användes till studien och för att diskutera

(9)

9

sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande orsakas av psykisk eller fysisk sjukdom men även känslor av skuld och skam. Vårdlidande innebär lidande som orsakas av vård och behandlingssituationer. Livslidande innebär lidande som kommer till följd av en särskild livssituation och att förhålla sig till den. Detta kan appliceras på den drabbade kvinnan som nu måste leva och förhålla sig till det hon varit med om (Eriksson, 2015).

Katie Eriksson (2015) ser medlidande som en central del av vårdprocessen och en stor del av att lindra lidande. Medlidande innebär att känna med i en annan individs känsloupplevelser. Hon menar dock inte att medlidande är botande utan istället ett sätt att minska lidandet hos den drabbade. Enligt Eriksson (2015) kan lidande endast lindras med hjälp av respekt,

delaktighet, bekräftelse och omsorg. Patienten måste få möjlighet att berätta om sina problem och behov och bemötas utifrån hens unika erfarenheter och upplevelser. Sjuksköterskan ska varken döma, kränka, kritisera eller skuldbelägga patienten (Eriksson, 2015). Katie Erikssons omvårdnadsteori kan appliceras på kvinnans möte med sjukvården där hon enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska känna trygg- och säkerhet. Hälso- och sjukvårdspersonal ska även tillgodose kvinnan med stöd (NCK, i.d.b) vilket sammanfaller med det Eriksson skriver i sin omvårdnadsteori. Sammanfattningsvis är medlidande, respekt och omsorg aspekter av stöd som kvinnan kan behöva.

Inom ämnet vårdvetenskap finns fyra metaparadigm: människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Av dessa kan alla relateras till vård och stöd av kvinnor som varit utsatta för sexuella

övergrepp. Begreppet människa handlar om människosyn och att se människan som en helhet. När en drabbad kvinna uppsöker sjukvård ska sjuksköterskan se henne utifrån ett holistiskt perspektiv och inte endast fokusera på vad hon varit med om. Kvinnan är unik och måste därför bemötas utifrån hennes erfarenheter och resurser. Hälsa handlar om livet som helhet och är i regel målet med sjukvården. Sjuksköterskans mål blir i detta fall att sträva efter att få kvinnan att återgå till ett, för henne, acceptabelt tillstånd och välmående. Miljö innefattar de förhållanden som sjukvården utförs i och omvårdnad syftar på utförandet av vårdhandlingar men också en stödjande process. Miljön är relevant för detta arbete, på så vis att

(10)

10

konsensusbegrepp är till för att avgränsa omvårdnaden och omvårdnadsforskningens målområden (Fawcett & Desanto-Madeya, 2013).

Problemformulering

Kvinnor som varit med om sexuella övergrepp och söker sjukvård är i behov av stöd såsom information, vänlighet, empati och tillit, men kan i stället enligt forskning riskera

stigmatisering och skuldbeläggning. Vidare kan sjuksköterskor ha svårt att ställa frågor till patienter om sexuellt våld, särskilt om sjuksköterskan själv varit med om sexuella övergrepp, vilket kan skapa rädsla och osäkerhet. Sjuksköterskor kan även känna sig osäkra över hur patientfall vid sexuella övergrepp ska handläggas. Vidare kan även tidsbrist påverka detta. Hälso- och sjukvårdspersonal och däribland sjuksköterskor har enligt hälso- och

sjukvårdslagen skyldighet att erbjuda kvinnan en god, trygg och säker vård medan forskning visar att sjuksköterskor saknar kunskap gällande omhändertagandet efter sexualbrott. Mot denna bakgrund är det värdefullt att studera hur kvinnor erfarit stöd från sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Syfte

(11)

11

METOD

Design

Studiens design var deskriptiv med kvalitativ ansats och gjordes i form av en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Litteraturöversikten användes för att sammanställa tidigare forskningsresultat för att få en överblick av den befintliga forskningen inom området (Friberg, 2017). Friberg beskriver fyra steg som ska följas när en litteraturöversikt utförs. Steg ett innefattar att “läsa igenom de valda studierna flera gånger för att förstå innehåll och

sammanhang”. Artiklarna ska även sammanfattas för att underlätta analysarbetet i en till två sidor text. Steg två innefattar att “dokumentera i en översiktstabell”. Studierna placeras i en tabell där syfte, metod, design, deltagare, resultat och kvalitetsgrad för varje artikel beskrivs. Steg tre innefattar att “söka likheter respektive skillnader”. Likheter och skillnader gällande teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt, analysgång och syfte identifieras. Därefter identifieras resultatens likheter och skillnader. Till sist innefattar steg fyra att “göra en sammanställning av det som analyserats fram”. Artiklarnas innehåll sammanställs under lämpliga rubriker i form av teman och kategorier (Friberg, 2017).

Sökstrategi Inklusionskriterier

Inklusionskriterierna var kvalitativa orginalartiklar publicerade 1999 eller senare. De skulle vara publicerade på engelska i en peer reviewed tidskrift och vara skrivna enligt IMRAD. Artiklarna skulle finnas tillgängliga genom Uppsala universitetsbibliotek. Informanterna skulle vara över 18 år vid tillfället för studierna. Artiklarna skulle vara av hög eller medelhög kvalitet. De skulle även fått tillstånd från en etisk kommitté eller granskats noggrant utifrån etiska överväganden.

Sökord

De databaser som användes i denna studie var PubMed, CINAHL och PsycINFO. För att hitta lämpliga sökord använde författarna svensk MeSH. Sökorden som användes var: ”sexual offence”, ”women”, ”support”, ”health care” och ”experience”. Dessa sökord har använts i olika kombinationer. På PubMed utfördes två sökningar med olika kombinationer av

(12)

12

Tabell 1. Översikt av litteratursökning

Databaser Sökord Utfall Lästa abstract

Lästa artiklar

Valda artiklar

PubMed Sexual offence, women, support, health care, experience

191 15 7 6

PubMed Sexual offence, women, support, health care

648 6 1 1

CINAHL Sexual offence, women, support, health care, experience

321 8 4 2

PsycINFO Sexual offence, women, support, health care, experience

19 5 1 1

Urval av studier

Artiklarnas titlar lästes för att se om de stämde överens med studiens syfte och i så fall lästes abstraktet för att få ett helhetsgrepp. Om abstrakten ansågs passa gentemot studiens syfte lästes hela artikeln av båda författarna. Därefter granskades och analyserades de valda artiklarna om författarna ansåg dem som lämpliga för litteraturöversikten.

Bearbetning och dataanalys Kvalitetsanalys

Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av ett granskningsprotokoll innehållande 21 frågor gällande kvalitativ forskningsmetodik från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) (Se Bilaga 1). Frågorna täckte litteraturöversiktens syfte, urval, datainsamling, analys och resultat (SBU, 2014). Granskningsprotokollet som användes i litteraturöversikten hade inget eget poängsystem. Därför utformade författarna ett eget poängsystem där varje fråga i protokollet motsvarade ett poäng. För att få fram en procentsats delades artikelns totalpoäng med maxpoängen i protokollet som var 21 poäng. Artiklarna bedömdes ha hög, medelhög eller låg kvalitet beroende på vilken procentsats den fick. De artiklar som hade 80-100 % ja-svar bedömdes ha hög kvalitet och de artiklarna med 70-79 % ja-ja-svar bedömdes ha medelhög kvalitet. Om en artikel skulle haft lägre än 70 % ja-svar skulle den ha bedömts ha låg kvalitet och exkluderats från denna studie. Tre av artiklarna bedömdes ha hög kvalitet och sju av artiklarna bedömdes ha medelhög kvalitet, därmed kvarstod alla tio artiklarna efter granskningen. Artiklarna granskades först av författarna var för sig och därefter

(13)

13

Resultatanalys

Litteraturöversiktens analys utfördes enligt Fribergs (2017) metod. När lämpliga artiklar valts ut läste författarna individuellt igenom dessa flera gånger för att förstå innehåll och

sammanhang. Varje studie sammanfattades var för sig i cirka en sidas text i ett dokument, där relevanta resultat för studiens syfte togs ut. Författarna till studien diskuterade därefter

resultaten som de fått fram för att undvika bias. Genom att sammanställa resultaten kunde resultat från tidigare forskning tillsammans skapa en ny slutsats för att besvara denna studies syfte. Sammanfattningarna jämfördes även för att identifiera skillnader och likheter i

resultaten. Därefter sammanställdes vad som framkommit i analysen i ytterligare ett dokument. Artiklarnas innehåll sammanställdes i form utav två kategorier, med respektive underkategorier. Därefter gjordes en resultatöversikt där de två kategorierna och dess underkategorier presenterades. Denna tabell användes sedan under processens gång för att översiktligt kunna se likheter och skillnader mellan de olika artiklarna och för att underlätta analysarbetet (Se tabell 2).

Forskningsetiska överväganden

Inom omvårdnadsforskning ska fyra etiska principer följas, principen om autonomi, principen om att göra gott, principen om att inte skada och principen om rättvisa (Northern Nurses´ Federation, 2003). Varje studie som användes till den här litteraturöversikten hade fått tillstånd från en etisk kommitté eller gjort noggranna etiska överväganden (Forsberg & Wengström, 2016). Vid forskning som involverar människor gäller informerat samtycke. Detta innebär att forskningsdeltagaren behöver ge sitt godkännande att delta i studien för att forskningen ska få utföras (CODEX, 2018). Detta hade författarna i åtanke när de valda kvalitativa studierna lästes och granskades. Alla resultat från de använda artiklarna

(14)

14

RESULTAT

Litteraturöversiktens resultat baserades på tio studieartiklar som presenteras i bilaga 2. Sju av artiklarna kommer från USA, en från Sverige, en från Sydafrika och en från Brasilien. Alla kvinnor som deltog i studierna hade utsatts för sexuella övergrepp när de var 13 år eller äldre. Alla kvinnor var dock över 18 år när intervjuerna ägde rum. Alla artiklar var kvalitativa, varav nio var intervjustudier och en använde ett kvalitativt frågeformulär. Sju av artiklarna

bedömdes vara av medelhög kvalitet och de resterande tre var av hög kvalitet. Som svar på syftet att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp återfanns under analysen två kategorier, om kvinnors positiva erfarenheter av stöd, respektive negativa erfarenheter av stöd. Två av studieartiklarna gav uttryck för kvinnors positiva erfarenheter, fem gav uttryck för negativa erfarenheter och tre av studieartiklarna presenterade både positiva och negativa

erfarenheter. Resultatet kommer nedan presenteras utifrån dessa två kategorier.

Tabell 2. Resultatöversikt gällande kvinnors erfarenheter av stöd från sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp.

Kvinnors positiva erfarenheter av stöd

Att bli professionellt och kompetent bemött minskar lidande och

främjar återhämtning

Att få träffa samma personal, dvs. vårdkontinuitet ger ökad tillit Att bli bemött med respekt, lyhördhet, omsorg och empati

Att sjuksköterskor repeterar att övergreppet inte var ditt fel och att det

är ett brott, dvs. ett icke-dömande bemötande

Att få valmöjligheter och bli tillfrågad om hur jag vill handskas med

situationen

Att få tydlig och relevant information via tydlig kommunikation

Kvinnors negativa erfarenheter av stöd

Att bli skuldbelagd och stigmatiserad

Att bli tillfrågad om tidigare sexuella erfarenheter och ifrågasatt

gällande relationen till förövaren

Att bli tillsagd hur jag ska agera

Att vårdpersonal ej förstår att deras beteende påverkar vår återhämtning Att inte få förståelse för sina känslor utan enbart ses som offer

Att bli misstrodd gällande sin berättelse

Att få för mycket information vid samma tillfälle Att bli bemött av oerfaren personal

Positiva erfarenheter av stöd

Två av studieartiklarna, skrivna i Brasilien och Sydafrika, presenterade enbart kvinnornas positiva erfarenheter i sitt möte med sjukvårdspersonalen. Gemensamt för dessa två studier var att kvinnorna rapporterade att sjukvårdspersonal stöttade dem och hade en viktig roll i deras återhämtningsprocess (Reis, Lopes & Osis, 2016; Sebaeng, Davhana-Maselesele & Manyedi, 2016). Tre av studieartiklarna rapporterade om både positiva och negativa

(15)

15

Sebaeng och medarbetare (2016) skriver i sin studie där 18 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp intervjuades att majoriteten av kvinnorna var nöjda med vården de erbjudits och mådde bättre efter besöket. Sjukvårdspersonalen hade enligt studieartikeln haft en positiv attityd och stöttade kvinnan. Reis och medarbetare (2016) skrev dessutom i sin studie att de 13 kvinnor som intervjuades uttryckte att sjukvårdspersonalen var en viktig källa till stöd i deras återhämtningsprocess.

I en studie skriven av Ranjbar & Speer (2013) fick 27 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp besvara ett kvalitativt frågeformulär. Dessa kvinnor beskrev att ett professionellt och kompetent bemötande från sjukvårdspersonal minskade kvinnornas lidande och främjade deras återhämtning. Studien visade även att om hälso- och sjukvårdspersonalen hade

erfarenhet och kompetens var kvinnorna mer mottagliga och benägna att ta emot hjälp och dela med sig om övergreppet. Kvinnorna i en studie av Starzynski och medarbetare (2017) uttryckte vikten av vårdkontinuitet gällande samma personal. De kvinnorna som fick träffa samma vårdpersonal, istället för att byta under flera tillfällen, upplevde en större känsla av tillit då det inte behövde berätta sin historia flera gånger om.

I två av studierna uttryckte kvinnorna att de blivit bemötta med respekt, lyhördhet och förståelse av sjukvårdspersonal och att detta hjälpte dem att bearbeta övergreppet och fick dem att gå vidare i återhämtningsprocessen (Sebaeng et al., 2016; Starzynski et al., 2017). I Starzynski och medarbetares (2017) studie där 15 kvinnor intervjuades beskrev två av kvinnorna att de blivit bemötta med vänlighet och förståelse. I en annan studie intervjuades kvinnor som omhändertagits av specialistutbildade sjuksköterskor, så kallade ”Sexual Assault Nurse Examiners” [SANE]. Av de 20 kvinnor som intervjuades rapporterade 17 av dem att de hade blivit bemötta med omsorg, empati och medlidande (Fehler-Cabral et al., 2011). Ett icke-dömande bemötande från sjukvårdspersonalen, där inget ifrågasättande av kvinnorna förekom hjälpte de utsatta att bearbeta övergreppet (Starzynski et al., 2017). I två studier rapporterades det om sjuksköterskor som påpekat för kvinnorna att det sexuella övergreppet inte var deras fel och att de inte skulle skuldbelägga sig själva. Detta upplevdes som värdefullt i den stödjande processen (Fehler-Cabral et al., 2011; Reis et al., 2016). Draucker (1999) rapporterade även i sin studie att en av de 33 kvinnor som intervjuades uttryckte en vilja om att bli tillfrågad om hur hon ville hantera situationen.

(16)

16

undersökningar som kunde vara påfrestande. Dessa valmöjligheter uppfattades som positiva, i och med att kvinnorna i dessa fall inte upplevde tvång och var mer bekväma i situationen. I samma intervjustudie av Fehler-Cabral och medarbetare (2011) uttryckte kvinnorna vikten av att sjuksköterskan gav tydlig information om vad för typ av undersökning som skulle ske, varför den behövde utföras och även information under undersökningens gång. Tydlig kommunikation från sjuksköterskan resulterade i att kvinnorna kände sig välinformerade och att de hade kontroll över sina kroppar. På så sätt kände de sig delaktiga i sin vårdprocess. I en intervjustudie av Draucker (1999) där 33 kvinnor intervjuades uttryckte kvinnorna även ett behov av att få hjälp att arbeta med sin självkänsla och att sjukvårdspersonalen tar sig tid till att lyssna. Kvinnorna som deltog i studien skriven av Reis och medarbetare (2016) beskrev det som positivt för deras återhämtningsprocess när sjuksköterskor informerade om att ett sexuellt övergrepp är ett brott och rekommenderade kvinnorna att anmäla brottet till polisen.

Negativa erfarenheter av stöd

Fem av studieartiklarna presenterade endast negativa erfarenheter från sjukvårdspersonal (Campbell, 2005; Draucker, 1999; Place, Billing & Valenzuela, 2019; Ranjbar & Speer, 2013; Steinbrenne, Shawler, Ferreira & Draucker, 2017) medan tre presenterade både negativa och positiva erfarenheter (Fehler-Cabral et al., 2011; Muguanyizi et al., 2011; Starzynski et al., 2017). De fem studieartiklar som endast rapporterade negativa erfarenheter var alla

publicerade i USA.

Studien av Place och medarbetare (2019) där 23 kvinnor intervjuades om hur de upplevt stödet från hälso- och sjukvårdspersonal, visade att det ibland upplevts som stigmatiserande. Sex av studierna rapporterade att de intervjuade kvinnorna upplevde att hälso- och

sjukvårdspersonalen varit skuldbeläggande (Campbell, 2005; Place et al., 2019; Ranjbar & Speer, 2013; Sebaeng et al., 2016; Starzynski et al., 2017; Steinbrenne et al., 2017).

(17)

17

varför de var med gärningsmannen vid tillfället och i vissa fall varför kvinnan hade en relation med gärningsmannen överhuvudtaget. Draucker (1999) beskriver i sin intervjustudie med 33 kvinnor att det förekom uppmaningar om att kvinnorna skulle lämna förövarna om de hade en relation med dem. Detta upplevdes som mycket negativt. Kvinnorna ifrågasattes även av sjuksköterskor och annan häls- och sjukvårdspersonal om varför de inte lämnat partnern tidigare. En av kvinnorna i Drauckers (1999) studie berättade att hon inte ville att hälso- och sjukvårdspersonalen skulle tala om för henne hur hon skulle handskas med den rådande situationen.

Även andra delar i bemötandet från hälso- och sjukvården ansågs vara bristande. Campbell (2005) rapporterade i sin intervjustudie att viss personal inom hälso- och sjukvården inte förstod att deras beteende påverkade de utsatta kvinnornas återhämtningsprocess.

Sjukvårdspersonalen måste ha förståelse för kvinnornas känslor och inte endast behandla dem som offer (Draucker, 1999). Fehler-Cabral och medarbetare (2011) rapporterade i sin studie att en av de 20 intervjuade kvinnorna upplevde att sjuksköterskan endast arbetade på rutin och försökte få undersökningen klar så snabbt som möjligt. Kvinnan, som precis utsatts för en traumatisk händelse, upplevde att hon inte fick det stöd hon behövde av sjuksköterskan. I en annan studie beskrev de intervjuade kvinnorna vikten av att sjuksköterskan och annan sjukvårdspersonal tog sig tid att lyssna (Draucker, 1999). I en studie av Muguanyizi och medarbetare (2011) där 10 kvinnor intervjuades gällande deras kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal efter ett sexuellt övergrepp beskrev en kvinna att den medicinska

behandlingen var god men att bemötandet var bristfälligt. I två av de 10 studierna uttryckte kvinnorna att de kände sig misstrodda och beskrev avsaknad av förståelse från vårdpersonal (Place et al., 2019; Ranjbar & Speer, 2013). Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrevs även som känslokall, oengagerad och upptagen i två av studierna (Fehler-Cabral et al., 2011; Place et al., 2019).

(18)

18

uttryckte ett behov av tydligare kommunikation. Place och medarbetare (2019) rapporterade i sin studie att en av de 23 intervjuade kvinnorna ansåg sig ha fått för mycket information under samma tillfälle vilket ledde till att hon inte kunde ta till sig den. I samma studie rapporteras även att kvinnorna uttryckte ett behov av individuellt anpassad information och omvårdnad. Att informationen behövde anpassas individuellt återkommer i studien av Draucker (1999), där en intervjuad kvinna uttryckte att det bästa sättet att ge råd ibland är att inte ge några råd alls.

(19)

19

DISKUSSION

Syftet med litteraturöversikten var att undersöka den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter sexuella övergrepp. Resultatet från de tio studieartiklarna visade att det fanns ungefär lika många positiva som negativa erfarenheter. Behovet av stöd verkar enligt litteraturöversiktens resultat vara viktigt för utsatta kvinnor. Detta var väntat i och med det Michel och medarbetare (2001) skrev om vikten av stöd för att återgå till ett, för kvinnan, normalt tillstånd. Något som förvånande var dock att kvinnorna i sex av de tio studieartiklarna hade erfarenhet av vårdpersonalen som skuldbeläggande.

Resultatdiskussion

I studieartiklarna uppgavs både positiva och negativa erfarenheter från hälso- och sjukvårdens stöd. Kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp har större risk att drabbas av

självmordstankar (Chochran, 2019). För att förebygga och motverka sådana tankar är det viktigt att kvinnan får stöd i form av professionell hjälp (Johansson, 2019). Katie Eriksson (2015) skriver om livslidande i sin omvårdnadsteori. Det är sannolikt att det inte är lätt att som utsatt kvinna förhålla sig till sin livssituation och tankar kring självmord. Adekvat stöd från hälso- och sjukvårdspersonal kan dock troligtvis underlätta detta och minska lidandet. Påståendet stärks i en av studieartiklarna där kvinnorna uppgav att de blivit bemötta med en positiv attityd och erbjudits adekvat stöd vilket resulterade i att de mådde bättre efter besöket (Sebaeng et al., 2016). Detta kan förutom på individnivå även ses som viktigt utifrån ett samhällsperspektiv. Det är sannolikt att ett förhöjt välmående hos dessa kvinnor kan minska sjukskrivningar och återkommande besök till hälso- och sjukvården. Därmed kan

samhällskostnader, som i dagsläget ligger på 690 miljoner kronor per år (Socialstyrelsen, 2006), på lång sikt minska.

Fem av studieartiklarna presenterade endast kvinnors negativa erfarenheter från

sjukvårdspersonal. Alla dessa var publicerade i USA. Kvinnorna i de fem studierna beskrev bemötandet som skuldbeläggande och respektlöst. Fehler-Cabral och medarbetare (2011) rapporterade, i sin studie, om hur kvinnor upplevde stödet från SANE:s, det vill säga

(20)

20

erbjuds ska vara adekvat. Vandeberghe och medarbetarbetare (2018) beskrev en kunskapsbrist hos vårdpersonal i Belgien som omhändertagit kvinnliga offer. I Sverige har Socialstyrelsens (SOSFS 2014:4) utformat föreskrifter om att hälso- och sjukvårdpersonal ska ha kunskap om våld i nära relationer. Detta belyses också i examensbeskrivningen för sjuksköterskor som gavs ut 2018 (SFS 1993:100). Trots sjukvårdens ansvar att ge adekvat vård och omsorg visade resultatet från två studieartiklar att kvinnorna upplevt kunskapsbrist och brist på erfarenhet hos sjukvårdspersonal (Muguanyizi et al., 2011; Ranjbar & Speer, 2013). Förutom

kunskapsbrist kan sjuksköterskan uppleva andra svårigheter i att omhänderta kvinnorna, exempelvis att sjuksköterskan själv varit utsatt för sexuella övergrepp, osäkerhet och/eller tidsbrist. En annan orsak är att sjuksköterskan kan uppleva rädsla och osäkerhet inför mötet med kvinnan (Reis, 2010). Det är sannolikt att detta grundar sig i en vilja att inte uppröra eller kränka hennes integritet. Alla dessa faktorer kan spela roll i de amerikanska studieartiklarnas resultat, men det är svårt att veta exakt varför resultaten föreföll sig som de gjorde.

Enligt Erikssons (2015) omvårdnadsteori ska sjuksköterskan varken döma, kränka, kritisera eller skuldbelägga en patient. Trots detta visade sex av studierna att kvinnorna upplevt att sjukvårdspersonal varit skuldbeläggande i samband med omhändertagandet och att detta hämmat deras återhämtningsprocess (Campbell, 2005; Place et al., 2019; Ranjbar & Speer, 2013; Sebaeng et al., 2016; Starzynski et al., 2017; Steinbrenne et al., 2017). En av de psykiska konsekvenserna en kvinna kan uppleva efter ett sexuellt övergrepp är skuldkänslor (Jina & Thomas, 2013) och det är dessutom vanligt att dessa känslor uppkommer redan innan de möter hälso- och sjukvårdspersonal (Tjejjouren, 2019). Det är sannolikt att ytterligare skuldbeläggning leder till att kvinnan inte vill söka sig till vården vid senare tillfällen och på så vis får otillräckligt stöd. Resultatet i tre av studieartiklarna visade att sjukvårdspersonal som hade ett icke-dömande förhållningssätt och som berättade för kvinnorna att det sexuella övergreppet inte var deras fel hade en viktig roll (Fehler-Cabral et al., 2011; Reis et al., 2016; Starzynski et al., 2017). Att som sjukvårdspersonal inte skuldbelägga kan förhindra det som Eriksson (2015) beskriver som sjukdomslidande vilket kan orsakas av skuld och skam. Istället är det viktigt att visa medkänsla vilket beskrivs i ICNs etiska koder för sjuksköterskor (ICN, 2012). Majoriteten av kvinnorna i Fehler-Cabral och medarbetares (2011) studie beskrev att de blivit bemötta med medlidande. Beltrán Salazar (2015) beskriver vikten av att

(21)

21

Information är en viktig del i den stödjande processen och har tidigare visats ha en gynnande effekt (Ullman, 1999). En av de positiva erfarenheterna kvinnorna uttryckte i studieartiklarna handlade om informationen som erhölls. I en studie av Fehler-Cabral och medarbetare (2011) uttryckte kvinnorna vikten av relevant information genom tydlig kommunikation. Enligt Ullman (1999) är det viktigt att informationen som kvinnan erbjuds är adekvat, ärlig och otvetydig. Men den ska även vara individanpassad (NCK, 2008). Detta går i linje med resultatet från Place och medarbetares (2019) studie som visade att kvinnorna upplevde ett behov av individuellt anpassad information. I samma studie beskriver en kvinna svårigheter att ta in information överhuvudtaget efter övergreppet. Detta tyder på att mängden

information och hur den ges har med stor betydelse. En tänkbar lösning till detta problem kan vara att kvinnan får med sig en broschyr med lämplig information hem. På så sätt kan hon läsa igenom och ta till sig informationen när hon känner sig redo.

Om kvinnan går igenom en behandling eller undersökning hon inte är införstådd med kan detta potentiellt resultera i en obehaglig upplevelse, något Eriksson (2015) beskriver som vårdlidande. Vid exempelvis en gynekologisk undersökning kan kvinnan exponeras på ett sätt som kan upplevas som mycket olustigt. Kvinnorna i en av studieartiklarna beskrev vikten av att sjuksköterskan och annan vårdpersonal beskrev olika behandlingssituationers förlopp både före och under förloppet (Fehler-Cabral et al., 2011). Detta är även viktigt utifrån ett etiskt perspektiv i och med att en sådan situation kan upplevas som kränkande mot kvinnans

integritet. Sjuksköterskan har ett ansvar att respektera de mänskliga rättigheter och därmed stå upp för kvinnans autonomi (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017b). Draucker (1999) skriver även i sin studie om hur kvinnorna uppskattade när sjukvårdspersonal tog sig tid att lyssna. Patientberättelsen är en förutsättning för att sjukvårdspersonalen ska arbeta personcentrerat och på så sätt blir vården individanpassad (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016a).

Sjukvårdspersonalen visar engagemang och kvinnan får chans att beskriva hur hon vill hantera situationen, något som i Drauckers (1999) studie beskrevs som viktigt.

Metoddiskussion Metodval

(22)

22

litteraturöversikt att risken finns att författarna endast väljer ut data som gynnar deras studie (Friberg, 2017). För att undvika detta valde författarna att läsa titel, abstrakt och resultat noggrant och diskutera artikelns innehåll sinsemellan innan den inkluderades. Studien hade även kunnat utföras i form av intervjuer men detta ansågs inte etiskt försvarbart av författarna. Resultatet av en sådan studie hade kunnat få fram kvinnornas erfarenheter mer på djupet, däremot hade endast kvinnor i ett begränsat område studerats.

Val av datamaterial

En av studiens styrkor var att flera databaser användes i litteratursökningen för att få ett nyanserat resultat. En av sökningarna i PubMed resulterade dock i 648 träffar, vilket försvårar förutsättningarna att replikera studien. Ett inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara skrivna år 1999 eller senare. Fem av artiklarna som valdes i denna studie var publicerade under de fem senaste åren, detta ansågs vara en styrka. På grund av brist på tidigare forskning inom ämnesområdet inkluderades dock en artikel från 1999, vilket kan ses som en svaghet. Dock överensstämde resultatet i den äldre studien med resultatet från de senare studierna och sågs därför som tillförlitlig för att inkluderas.

Ett inklusionskriterie var att kvinnorna skulle vara över 18 år vid tillfället för intervjuerna, vilket är en etisk styrka. En svaghet var dock att en del kvinnor som deltog i studierna utsattes för sexuella övergrepp vid 13 års ålder och intervjuades först vid 18 års ålder. Det är möjligt att det kan vara svårt att minnas upplevda känslor, samtidigt som vissa händelser kan ha förträngts. Det är möjligt att resultatet i litteraturöversikten hade sett annorlunda ut om studierna som inkluderades byggde på intervjuer som var närmre i tiden för övergreppet. Artiklarna avgränsades inte till vissa länder eller världsdelar då sökningen inte gav tillräckligt många träffar. Litteraturöversikten inkluderade endast en svensk studie. Detta sågs som en svaghet då resultatet kan anses vara svårapplicerat inom den svenska sjukvården.

Analys

(23)

23

därför tycker författarna att resultaten från dessa artiklar kan appliceras på hälso- och sjukvården som helhet. En annan svaghet var att författarna hade förkunskaper inom

ämnesområdet. Detta är dock något som författarna var medvetna om under arbetets gång och arbetade för att det inte skulle påverka resultatet.

Då erfarenheter studerades var ett inklusionskriterie att författarna i studierna skulle gjort etiska överväganden under sin process, vilket är en styrka i denna litterturöverrsikt. Det är sannolikt att studiernas resultat varit annorlunda om informanterna behandlats oetiskt. Sekretessen leder till att kvinnorna vågar vara öppna och ärliga med sina upplevelser. När artiklarna översattes användes ordböcker för att översättningen skulle bli så korrekt som möjligt. Detta resulterade även i att egna tolkningar undveks och resultatet blev deskriptivt.

Klinisk implikation

Litteraturöversikten har undersökt den vetenskapliga litteraturen gällande kvinnors erfarenhet av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal efter de utsatts för ett sexuellt övergrepp. Sexuellt våld mot kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem som drygt en tredjedel av världens kvinnor någon gång har varit med om. Detta innebär att en sjuksköterska med största sannolikhet någon gång under sitt yrkesliv kommer stöta på en våldsutsatt kvinna. Resultatet från de tio studieartiklarna visade att kvinnornas erfarenhet av stöd från sjukvårdpersonal var både positiva och negativa. Genom att personal inom hälso- och sjukvården tar del av detta resultat kan de få en djupare förståelse för kvinnornas positiva erfarenheter av stöd och arbeta i enlighet med detta. Ett gott stöd i det akuta skedet kan dessutom på lång sikt förbättra kvinnors hälsa och minska återkommande besök till hälso- och sjukvården.

Vidare forskning

(24)

24

Slutsats

Litteraturöversiktens syfte var att studera kvinnors erfarenhet av stöd från hälso- och

sjukvårdspersonal efter ett sexuellt övergrepp. Som svar på syftet framträdde två kategorier i analysen gällande kvinnors positiva respektive negativa erfarenheter av stöd. Erfarenheterna upplevdes som positiva när sjukvårdspersonal uppträdde på ett kompetent och professionellt sätt. Den andra delen av resultatet beskrev kvinnors negativa erfarenheter av otillräckligt stöd. Stödet ansågs brista på grund av ett bemötande där skuldbeläggning och stigmatisering

förekom vilket hämmade kvinnornas återhämtningsprocess.

Kunskapen inom detta ämne kan tänkas behöva utvecklas för att öka sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals medvetenhet. Resultatet som beskrivits i denna

(25)

25

REFERENSER

*Artiklarna som inkluderades i resultatet

Beltrán Salazar, O. A. (2015). Humanized care: A relationship of familiarity and affectivity. Invest

Educ Enferm, 33(1), 17-27. doi:10.17533/udea.iee.v33n1a03

Brottsförebyggande rådet. (2019). Våldtäkt och sexualbrott. Stockholm: brottsförebyggande rådet. Hämtad 9 januari, 2019, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html

*Campbell, R. (2005). What really happened? A validation study of rape survivors' help-seeking experiences with the legal and medical systems. Violence and Victims, 20(1), 55-68.

doi:10.1891/0886-6708.2005.20.1.55

Cochran, C. B. (2019). An evidence-based approach to suicide risk assessment after sexual assault.

Journal of Forensic Nursing, 15(2), 84-92. doi:10.1097/JFN.0000000000000241

CODEX. (2018). Forskning som involverar människan. Uppsala: CODEX. Hämtad 15 april, 2019, från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml

*Draucker, C. B. (1999). The psychotherapeutic needs of women who have been sexually assaulted.

Perspectives in Psychiatric Care, 35(1), 18-28. doi:10.1111/j.1744-6163.1999.tb00564.x

Du Mont, J., White, D. & McGregor, M. J. (2009). Investigating the medical forensic examination from the perspectives of sexually assaulted women. Social Science & Medicine, 68(4), 774-780. doi: 10.1016/j.socscimed.2008.11.010

Dworkin, E. R., Menon, S. V., Bystrynski, J., & Allen, N. E. (2017). Sexual assault victimization and psychopathology: A review and meta-analysis. Clinical Psychology Review, 56, 65-81. doi:

10.1016/j.cpr.2017.06.002

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Stockholm: Liber

Fawcett, J. & Desanto-Madeya, S. (2013). Contemporary nursing knowledge: analysis and evaluation

of nursing models and theories (3rd ed.). Philadelphia, Pa: F. A. Davis.

*Fehler-Cabral, G., Campbell, R., & Patterson, D. (2011). Adult sexual assault survivors’ experiences with sexual assault nurse examiners (SANEs). Journal of Interpersonal Violence, 26(18), 3618-3639. doi:10.1177/0886260511403761

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och

presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (s. 133 – 145). Lund: Studentlitteratur.

International Council of Nurses (1952/2012). The ICN code of ethics for nurses. Geneva, Switzerland: International Council of Nurses.

Jina, R. & Thomas, L.S. (2013). Health consequences of sexual violence against women. Best Practice

& Research Clinical Obstretics and Gynaecology, 27 (1), 15-26. doi:10.1016/j.bpobgyn.2012.08.012

Johansson, B. (2019). Fakta om självmord. KI.se. Hämtad 15 juni, 2019, från https://ki.se/nasp/fakta-om-sjalvmord

Michel, P-O., Lundin, T., Bergh Johannesson, K., Nilsson, D. & Arnberg, F. (2001).

Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur.

*Muganyizi, P. S., Nyström, L., Axemo, P. & Emmelin, M. (2011). Managing in the contemporary world: Rape victims’ and supporters’ experiences of barriers within the police and the health care system in tanzania. Journal of Interpersonal Violence, 26(16), 3187-3209.

(26)

26 Nationellt centrum för kvinnofrid (2008). Handbok: nationellt handlingsprogram för hälso- och

sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. Uppsala: Nationellt centrum för

kvinnofrid. Hämtad 26 april, 2019, från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/?id=87&librisId=10969902&swepubId=

Nationellt centrum för kvinnofrid (i.d.a). Våldets kostnader. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 25 april, 2019, från http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/valdets-kostnader/

Nationellt centrum för kvinnofrid (i.d.b). Sjukvårdens roll och ansvar. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 9 januari, 2019, från

http://nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/temasidor--omhandertagande-efter-sexuella-overgrepp/for-vardpersonal/

Nationellt centrum för kvinnofrid (i.d.c). Utbildning om våld gör skillnad – Sök våra kurser! Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 24 juni, 2019, från https://www.nck.uu.se/utbildning/ Northern Nurses´ Federation. (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Oslo: Northern Nurses´ Federation.

*Place, J. M. S., Billings, D. L., & Valenzuela, A. (2018;2019;). Women’s post-rape experiences with guatemalan health services. Health Care for Women International, 38(5), 1-17.

doi:10.1080/07399332.2018.1545230

Polisen. (2018). Sexualbrott - lagar och fakta. Polisen. Hämtad 9 januari, 2019, från https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/sexualbrott/

*Ranjbar, V. & Speer, S. A. (2013). Revictimization and recovery from sexual assault: Implications for health professionals. Violence and Victims, 28(2), 274-287. doi:10.1891/0886-6708.11-00144 Reis, M., Lopes, M., Higa, R., Turato, E., Chvatal, V., & Bedone, A. (2010). Experiences of nurses in health care for female victims of sexual violence. Journal of public health, 44(2), 325-331.

doi:10.1590/S0034-89102010000200013

*Reis, M., Lopes, M. & Osis M. (2016). 'It's much worse than dying': the experiences of female victims of sexual violence. Journal of Clinical Nursing, 26, 2353-2361. doi: 10.1111/jocn.13247 Ross, R., Draucker, C. B., Martsolf, D., Adamle, K., Chiang-Hanisko, L., & Lewandowski, W. (2010). The bridge: Providing nursing care for survivors of sexual violence. Journal of the American Academy

of Nurse Practitioners, 22(7), 361. doi:10.1111/j.1745-7599.2010.00519.x

*Sebaeng, J. M., Davhana-Maselesele, M., & Manyedi, E. (2016). Experiences of women who reported sexual assault at a provincial hospital, south africa. Curationis, 39(1), 1-7.

doi:10.4102/curationis.v39i1.1668

SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Socialstyrelsen. (2006). Kostnader för våld mot kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 26 april, 2019, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9744/2006-131-34_200613134.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 26 april, 2019, från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf

(27)

27 *Starzynski, L. L., Ullman, S. E., & Vasquez, A. L. (2017). Sexual assault survivors' experiences with mental health professionals: A qualitative study. Women & Therapy, 40(1-2), 228-246.

doi:10.1080/02703149.2016.1213609

Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering. (2014). Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Stockholm: Statens Beredning för

Medicinsk Utvärdering.

Steenkamp, M. M., Dickstein, B. D., Salters‐Pedneault, K., Hofmann, S. G., & Litz, B. T. (2012). Trajectories of PTSD symptoms following sexual assault: Is resilience the modal outcome? Journal of

Traumatic Stress, 25(4), 469-474. doi:10.1002/jts.21718

*Steinbrenner, S. Y., Shawler, C., Ferreira, S., & Draucker, C. (2017). The lived experience of help-seeking by south african women after sexual assault. Health Care for Women International, 38(5), 425-438. doi:10.1080/07399332.2017.1290097

Svensk Sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Svensk Sjuksköterskeförening (2017b). Etik. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 26 juni, 2019, från https://www.swenurse.se/Vi-arbetar-med/Etik/

Svensk Sjuksköterskeförening. (2016a). Personcentrerad vård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2016b). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Tjejjouren. (2019). Sexuella övergrepp. Tjejjouren. Hämtad 21 maj, 2019, från https://tjejjouren.se/tjejguiden/utsatt/sexuella-overgrepp

Ullman, S. E. (1999). Social Support and recovery from sexual assault. A review. Aggression and

Violent Behaviour, 4(3), 343-358. https://doi.org/10.1016/S1359-1789(98)00006-8

Vandenberghe, A., Hendriks, B., Peeters, L., Roelens, K. & Keygnaert, I. (2018). Establishing sexual assault care centres in Belgium: health professionals’ role in the patient-centred care for victims of sexual violence. BMC Health Service Research, 18(1), 1-11. doi:10.1186/s12913-018-3608-6 WHO. (2002). Sexual violence (Chapter 6). Hämtad 11 april, 2019, från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42495/9241545615_eng.pdf;jsessionid=659B068A94 23E3D7DB74EF65FCA79417?sequence=1

WHO. (2013). Global and regional estimates of violence against women: prevalence and health

effects of intimate partner violence and non-partner sexual violence. Geneva, Switzerland: World

(28)

28

BILAGA 1.

Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik – patientupplevelser

reviderad 2014

SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.

Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________

Anvisningar:

• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten. • Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):

Hög Medelhög Låg

a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?

Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):

a) Är urvalet relevant?

b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? c) Är kontexten tydligt beskriven? d) Finns relevant etiskt resonemang?

(29)

29

mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik

e) Genereras hypotes/teori/modell? f) Är resultatet överförbart till ett liknande

sammanhang (kontext)?

g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?

Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):

a) Är datainsamlingen tydligt beskriven? b) Är datainsamlingen relevant?

c) Råder datamättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?

Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):

a) Är analysen tydligt beskriven?

b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?

c) Råder analysmättnad?

d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen? Kommentarer (analys, analysmättnad etc):

a) Är resultatet logiskt? b) Är resultatet begripligt? c) Är resultatet tydligt beskrivet? d) Redovisas resultatet i förhållande

(30)

30

BILAGA 2.

Översikt över examensarbetets studieartiklar

Författare År Tidskrift Titel Land

Syfte Metod/deltagare Resultat Kvalitet

Campbell, R. (2005)

Violence and Victims, 20(1), 55-68

”What really happened? A validation study of rape survivors´ help-seeking experiences with the legal and medical system ”

USA

Att ta reda på hur offer för sexuella övergrepp, läkare, sjuksköterskor och poliser upplever mötet i eftervården av övergreppet, och sedan jämföra om de olika grupperna har samma upplevelse av situationen. Kvalitativ.

81 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp intervjuades på två olika sjukhus. Även 18 läkare, 26

sjuksköterskor och 22 poliser som deltog i omhändertagandet av kvinnan intervjuades.

Vården som kvinnorna uppgav sig ha fått överensstämmer med läkarnas och

sjuksköterskornas rapporter av vården de gett. Kvinnorna utrycker dock att de inte fått information om psykologiska konsekvenser efter ett sexuellt övergrepp. Medan

sjuksköterskorna uppger att de gett detta. Hög Draucker, C. B. (1999) Perspectives in Psychiatric Care, 35(1), 18-28 ”The psychotherapeutic need of women who have been sexuall assaulted”

USA Att beskriva de psykoterapeutiska behoven och upplevelserna från kvinnor som överlevt sexuella övergrepp från deras egna perspektiv. Kvalitativ.

33 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och som tagit del av psykoterapeutisk vård intervjuades.

Kvinnorna berättade att de inte ville bli ifrågasatta och endast behandlas som offer. De uttryckte ett behov att få hjälp att arbeta med självkänslan. Vårdpersonalen bör lyssna och ge stöd. En rädsla för att inte bli bemött med empati fanns.

Medelhög Fehler-Cabral, G., Campbell, R., & Patterson, D (2011) Journal of Interpersonal Violence, 26(18), 3618-3639

”Adult sexual assault survivors´ experiences with sexual assault nurse examiners (SANEs)”

USA

Att försöka förstå vuxna kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp

upplevelser av SANEs under den forensiska undersökningen.

Kvalitativ.

20 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp efter 18 års ålder och omhändertagits av SANE intervjuades.

Sjuksköterskorna

omhändertog kvinnorna med omsorg och medlidande, tydliga förklaringar vad som skulle utföras och gav kvinnan valmöjligheter. Några få av kvinnorna upplevde dock ett bristfälligt omhändertagande. Hög Muguanyizi, P. S., Nyström, L., Axemo, P. & Emmelin, M. (2011) Journal of Interpersonal Violence, 26(16), 3187-3209 Att undersöka erfarenheter från kvinnor när de kontaktat rättsväsendet och/eller hälso- och sjukvården efter att ha utsatts för våldtäkt. Men även

Kvalitativ.

10 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och 20 män och kvinnor som har stöttat kvinnor som varit utsatta intervjuades om deras kontakt med polis

Brist på kompetent sjukvårdspersonal som har erfarenhet av att bemöta sexuellt utsatta kvinnor. Bristande information. Kvinnorna upplevde att behandlingen var god men inte bemötandet.

(31)

31

” Managing in the contemporary world: rape victims’ and supporters’ experiences of barriers within the police and the health care system in Tanzania” Sweden undersöka erfarenheter från de som stöttat kvinnorna.

och hälso- och sjukvård.

Place, J. M. S., Billings, D. L. & Valenzuela, A. (2019)

Health Care for Women International, 38(5), 1-17 ”Women´s post-rape experiences with Guatemalan health services” USA Att dokumentera kvinnors upplevelse av att ha sökt stöd från hälso- och sjukvården i Guatamala efter att ha utsatts för sexuella övergrepp. Men även undersöka händelseförloppet på sjukhuset. Kvalitativ. 23 intervjuer med kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp och sedan uppsökt vård på ett sjukhus i Guatemala.

Behov av tydligare kommunikation, mer engagemang och individuell omvårdnad från hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna kände sig inte betrodda, skuldbelagda och stigmatiserade.

Medelhög

Ranjbar, V. & Speer, S. A.

(2013)

Violence and Victims, 28(2), 274-287

”Revictimization and recovery from sexual assault: implications for health professionals” USA Att undersöka kvinnors upplevelse av återhämtning efter sexuella övergrepp och identifiera faktorer som antingen underlättade eller försvårade deras process. Kvalitativ.

27 kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp fick besvara ett kvalitativt

frågeformulär om deras kontakt med hälso- och sjukvården.

Kvinnorna upplevde att mötet förhindrade deras

återhämtningsprocess. Vårdpersonalen beskrevs som oerfaren, generaliserande och saknade förståelse för kvinnorna. Kvinnorna kände sig skuldbelagda och respektlöst behandlade.

Medelhög

Reis, M., Lopes, M. & Osis M.

(2016)

Journal of public health, 44(2), 325-331

”It´s much worse than dying´: the experiences of female victims of sexual violence” Brasilien Att beskriva kvinnors upplevelse av att ha utsatts för sexuella övergrepp och hur det våldet har påverkat deras liv.

Kvalitativ.

13 kvinnor över 18 år som utsatts för sexuella övergrepp intervjuades.

Kvinnorna uttryckte rollen som hälso- och sjukvården har som en källa för stöd under deras återhämtningsprocess. De tryckte extra på vikten av att omhändertas av ett multiprofessionellt team som gav kvinnan strukturerad hjälp för hennes fysiska, psykiska och sociala behov.

Medelhög Sebaeng, J. M., Davhana-Maselesele, M. & Manyedi, E. (2016) Curationis, 39(1), 1-7 Att ta reda på kvinnors upplevelse av eftervården på ett specialistcenter efter att ha utsatts för ett sexuellt övergrepp.

Kvalitativ.

18 kvinnor i åldrarna 18-55 år som har utsatts för sexuella övergrepp intervjuades

Kvinnorna uttrycker deras behov av trygghet och stöd från hälso- och sjukvården. Majoriteten av kvinnorna var nöjda med den vård de fått och mådde bättre efter de besökt sjukvården. De kvinnorna upplevde att personalen hade

(32)

32

”Experiences of women who reported sexual assault at a provincial hospital, South Africa”

Sydafrika

en positiv attityd och att de stöttade kvinnan.

Starzynski, L. L., Ullman, S. E., & Vasquez, A. L. (2017)

Women & Therapy,

40(1-2), 228-246

”Sexual assault survivors' experiences with mental health professionals: A qualitative study” USA Att undersöka kvinnors upplevelse av att bearbeta ett sexuellt övergrepp tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal inom psykiatrin. Kvalitativ.

33 kvinnor som hade utsatts för sexuella övergrepp intervjuades. Men det var endast 15 kvinnor som i efterförloppet hade omhändertagits av personal från

psykiatrin. Det är dessa 15 kvinnor som deltar i denna studie.

De flesta kvinnor som endast bearbetade sin upplevelse med en personal hade positiva erfarenheter. Kvinnorna upplevde att de blev bemötta med vänlighet, förståelse och på ett icke-dömande sätt. Medan de som behövde byta terapeut flera gånger hade negativa erfarenheter och påverkade återhämtningsprocessen negativt. Kvinnorna rapporterar om skuldbeläggande och oprofessionella handlingar. Hög Steinbrenner, S. Y., Shawler, C., Ferreira, S. & Draucker, C. (2017)

Health Care for Women International, 38(5),

425-438.

”The lived experience of help-seeking by South African women after sexual assault”

USA

Att undersöka hur kvinnor upplever hjälpsökandet efter att ha utsatts för sexuella övergrepp. Kvalitativ. 6 kvinnor över 18 år som utsatts för sexuella övergrepp intervjuades.

Majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade blivit dåligt behandlade av

sjuksköterskorna. De upplevde dem som respektlösa, elaka och skuldbeläggande.

References

Related documents

Sampson och Laub (2005) menar att vändpunkter kan ge möjlighet för en individ att avsluta sin kriminella livsstil genom att 1) “knifing off” det förflutna och fokusera

Tillhandahållande av produkter som krävs för att kunna utföra handhygien korrekt har visat sig öka följsamheten av riktlinjer för handtvätt med nästan det dubbla (Samuel et

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om upphandlingskrav inom kollektivtrafiken och tillkännager detta för

Åt vänster sägs det att de är ett sätt att bryta kapitalets makt och införa de- mokrati även på det ekonomiska området Utan ekonomisk demokrati är demokratin inte

Vårdpersonalen upplevdes inte ha kunskap om hur adekvat hjälp skulle ges till kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld..

Transpersoner anses för unga för att kunna veta vad hen vill ha för könsidentitet och därmed vill hälso- och sjukvårdspersonal inte remittera patienten vidare, vilket leder till en

This paper will focus on changes to the implementation of road safety inspections in Ireland following the requirement, under EU Directive 2008/96/EC on Road Infrastructure

Kunderna använder idag de digitala kanalerna istället för att besöka de fysiska bankkontoren vid vardagliga ärenden, detta har lett till att bankerna fått