Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för samhällsvetenskap och Social omsorgsvetenskap
Brian Unis
Sexuellt riskbeteende och självkänsla
hos ungdomar
Sexual risk behavior and self-esteem in late adolescence
Examensarbete 15 hp
Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete
och socialt förändringsarbete i lokalsamhället
Datum/Termin: HT 2010
Handledare: Christina Sällström Inger Johansson Examinerande
Abstract
Author (Last name, First name)
Year
Unis, Brian
2010
Title
Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar (Sexual risk behavior and Self-Esteem in late adolescence)
Unpublished thesis for the degree Master of Community Care and Public Health Pages (tot) Karlstad: Karlstad University. Faculty of Social and Life Sciences 47 Department of Social Studies
Background: Attitudes to sex and sexual behaviour especially among young people
have gone through great changes in recent years with a rise in the number of sexually transmitted diseases (STD), especially Chlamydia, in the youth group and unwanted pregnancies. Many studies show a negative correlation, some show a weak correlation and some studies show a positive correlation between self-esteem and sexual risk behaviour.
Aim: The aim of the study was to describe self-esteem and sexual behaviour in high
school students. Another aim was to investigate attitudes, norms, and self-efficacy in relation to young peoples’ sexual behaviour.
Method: The study’s design was a cross sectional study. Three instruments were used to
study basic self-esteem (Basic Self-Esteem Scale, short form), earned self-esteem (Earning Self-Esteem Scale, short form) and factors which affect sexual risk behavior (Sexual Risk Behavior Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). The survey also contained supplementary questions on sexual behavior. A systematic random sample was made among students between 16 and 18 years old from two high schools in a small town in mid-Sweden and 139 students participated in the study. The survey was distributed to the students by their class mentors. The response rate was 38%.
Results: The results show that young people have good self-esteem. The boys have
significantly higher scores for basic self-esteem while the girls’ results show significantly higher scores for earned self-esteem. The students had positive attitudes about condom use but around half of them were poor at using condoms. Attitudes about sexual intercourse showed a liberal view. A third of the students did not have any experience of sexual intercourse. A little more than half of those with experience answered that they had no partner or one partner in the last 12 months. It was uncommon that the students used alcohol in combination with sex. The results showed that self-efficacy was good when it came to refusing sex, in communication about condoms, and buying and using condoms. The girls had a significantly higher score for self-efficacy in refusing sex than the boys.
Sammanfattning
Författare (Tillnamn, förnamn) Årtal
Unis, Brian 2010
Arbetets titel
Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar
Opublicerad uppsats för magisterexamen. Sidoantal (tot)
Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.
Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap 47
Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället.
Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått
stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende.
Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos
gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.
Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att
studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). Enkäten innehöll även tilläggsfrågor om sexuellt beteende. Ett systematiskt slumpmässigt urval gjordes bland ungdomar mellan 16 och 18 år från två gymnasieskolor i en glesbygds kommun i mellersta Sverige och 139 ungdomar deltog i studien. Enkäterna förmedlades via mentorerna för respektive klass. Svarsfrekvens var 38%.
Resultat: Resultat visar att ungdomarna har en god självkänsla. Killarna har ett
signifikant högre värde för bassjälvkänsla medan tjejerna redovisar ett högre signifikant värde för förvärvad självkänsla. Ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning men cirka hälften var dåliga i att använda kondom. Attityder till samlag visade på en liberal inställning. En tredjedel av ungdomarna hade inte erfarenhet av samlag. Drygt hälften av dem som hade erfarenhet angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag. Det framkom att self-efficacy var god när det gällde att avstå samlag, att kommunicera om kondomanvändning och att köpa och använda kondom. Tjejer hade en signifikant högre self-efficacy i att avstå från samlag än killar.
Nyckelord
Innehållsförteckning
Introduktion ... 1
Ungdomar och sexualitet ...- 1 -
Sexuellt riskbeteende ...- 2 - Självkänsla ...- 5 - Problemformulering ...- 8 - Syfte ...- 9 - Frågeställningar ...- 9 - Metod ...- 10 - Urval ...- 11 - Genomförandet ...- 12 - Bortfallsanalys ...- 12 - Dataanalys ...- 12 - Etiska överväganden ...- 13 - Resultat ...- 14 -
Ungdomars sexuella vanor ...- 14 -
Självkänsla ...- 17 -
Variabler som förutsäger sexuella riskbeteenden ...- 21 -
Diskussion ...- 28 -
Resultat diskussion ...- 28 -
Självkänsla ...- 28 -
Attityder, normer och self-efficacy ...- 29 -
Sexuellt beteende ...- 32 -
Metod diskussion ...- 33 -
Slutsats ...- 35 -
Referenslista ...- 36 -
Bilaga 1 Informationsbrev till elever Bilaga 2 Enkät
- 1 -
Introduktion
Sexuell hälsa innebär att sexualiteten är fri från negativa konsekvenser, fördomar, diskriminering, tvång och våld och kännetecknas av ett sexuellt välbefinnande. Synen på sexualitet i Sverige är positivt och liberalt och sexualundervisningen har en lång tradition. Tonåringars rätt till ett sexuellt liv är allmänt accepterat och det är angeläget att främja en god sexuell hälsa bland ungdomarna (Statens Folkhälsoinstitut, 2005).
Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos unga människor har genomgått stora förändringar de senaste åren. Det kan man se inte minst med ökningen av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter (Statens Folkhälsoinstitut, 2005). Det finns allmänt en föreställning hos professionella inom hälsovård som arbetar förebyggande och hos många som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning om att en hög självkänsla (self-esteem) skyddar mot en mängd riskbeteende hos ungdomar (Goodson et al., 2006; Baumeister et.al., 2003, Baumeister et al., 2005).
Ungdomar och sexualitet
Det fanns en acceptans för sex utan kärlek hos ungdomar (Eknemar, Johansson & Söderlund, 2008). Det gällde både killar och tjejer fast de talade om sex utan kärlek på olika sätt. Enligt ungdomarna var det behov och drifter som styr sexualiteten. Samtidigt drömde de om att vara kär i den man hade sex med vilket i litteraturen benämns ”kärleksidealet”. Christiansons (2006) studie visade att drivkraften för ett sexuellt möte var önskan om ett fast förhållande. Intima förhållanden började med det sociala livet som en strategi för att lära känna varandra att bygga upp en tillit till varandra. Lust och tillit var det som avgjorde om ett sexuellt möte skulle bli till. Ungdomar sökte bekräftelse genom det sexuella mötet (Christianson, 2006). En studie visade att det kunde vara svårt för ungdomarna att kommunicera med sin partner om känslor och risker. Det ansågs vara lättare att kommunicera med sina vänner (Eknemar, Johansson & Söderlund, 2008). Föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kunde leda till missförstånd och svårigheter att kommunicera. Ungdomarna upplevde dialogen kring ansvaret för den sexuella hälsan som mera intimt än själva samlaget. Dialog bygger på intimitet och verbal kommunikation kräver närhet. Osäkerhet och att det kändes pinsamt gjorde att det kunde vara svårt att diskutera kondomanvändning. Ungdomarna var rädda för att partner skulle uppfatta det som om han/hon blev beskylld för att vara smittbärare. Killar uppgav att de respekterade tjejer som föreslog kondom vid tillfälliga sexuella kontakter och för tjejen kunde det leda till att hon kunde ändras från att vara ett sexuellt objekt till att bli ett subjekt. När tjejen blev betraktad som ett subjekt kunde det leda till att en relation uppstod (Hammarlund, 2009; Ekstrand, 2008).
- 2 -
medan killarna ville det. Ungdomarna hade för avsikt att använda kondom när de hade sex med okända partners. Samtidigt uppgav de att de bara hade sex med personer de kände. Tiden det tog att lära känna någon kunde vara så kort som några timmar (Christianson, 2006). Det fanns vissa spelregler som ska följas vid tillfälliga kontakter som kommer från attityder och värderingar inom ungdomsgruppen (Hammarlund, 2009). Spelreglarna innebar att vid tillfälliga kontakter skulle man låtsas om att man inte har haft tankar på en sexuell relation innan man träffades. Det skulle kännas spontant, omedelbart och vara starka känslor inblandade och samlaget skulle vara oplanerat. Då passade inte kondomer med in i bilden för då skulle det verka som det var planerat och svika spelet. Det ingick inte i spelet att se sin tillfälliga partner som en källa till smitta för en könssjukdom vilket kunde leda till att ungdomen inte tog ansvar för sin sexuella hälsa. Däremot kunde det vara lättare för tjejen att föreslå kondom som ett skydd mot oönskad graviditet. Killarna gjorde ofta skillnad mellan tillfälliga sexuella relationer och en kärleksrelation vilket innebär närhet och intimitet. De hade svårt att hantera rädslan för att bli avvisad och kunde använda alkohol som ett sätt att våga ta kontakt med det motsatta könet och glömma bort risken att bli smittad. Det förväntades att killarna skulle ta initiativ och söka sexuella kontakter och få så mycket sexuell erfarenhet som möjligt. Manligheten blev bekräftad genom prestationer. Sexualiteten upplevdes som mera begränsad för tjejerna som riskerar att få ett dåligt rykte. För tjejer kunde sex vara något som ingick när de söker närhet medan killarna sökte sexuellt tillfredställelse (Hammarlund, 2009). Både könen ansåg att det var tjejernas ansvar att skydda sig mot oönskade graviditeter (Skidmore & Hayter, Ekstrand, 2008).
Killar och tjejer delade liknande åsikter om att vara tonårsförälder, sexuellt beteende och användande av skydd. Attityderna till abort var positiva fast möjligheten till abort inte borde missbrukas. Det skulle vara en katastrof för både könen att bli tonårsförälder och kunde förstöra deras liv nu och i framtiden. Andra hinder till att bli en ung förälder var omognad och att inte ha tillräcklig bra ekonomi (Ekstrand, 2008). Ungdomarna hade en liberal inställning till sexuella kontakter och en obekymrad attityd till att ta risker sexuellt och till eventuella konsekvenser. Alkohol och oplanerade sexuella kontakter var vanliga orsaker till att inte använda skydd (Ekstrand, 2008).
Ungdomarna hade kunskap om att kondomanvändning skyddar mot graviditeter och könssjukdomar. Tjejerna ansåg att kondom var bra som skydd mot sjukdomar vid tillfälliga kontakter. Killar var mest oroliga för oönskade graviditeter. Det pinsamma med kondomer var inte att använda dem, det var att köpa dem. Det var vanligt när alkohol brukades i samband med sex att det struntades i att använda kondom (Darj & Bondestam, 2003).
Sexuellt riskbeteende
- 3 -
bitestikelinflammation. Genom att antalet STI ökar finns det även en risk för en ökad spridning av humant immunbrist virus (HIV) (Statens folkhälsoinstitut, 2005).
Kotchick et al. (2001) beskriver sexuellt riskbeteende hos ungdomar som inkonsekvent användning av kondom, inkonsekvent användning av andra preventiva metoder, att ha multipla sexualpartners och användning av droger eller alkohol före eller i samband med sexuell aktivitet. Dessa riskbeteenden har i många studier visat samband med risker för att ungdomar ska drabbas av negativa sexuella konsekvenser (outcomes) som att få en sexuell transmitterad infektion (STI) eller oönskad graviditet (Kotchick et al., 2001). Forsberg (2006) definierar sexuellt risktagande som risker relaterade till sexualitet och nämner risken att bli eller göra någon gravid utan att vilja det, risken att bli smittad av en sexuellt överförbar sjukdom samt ett allmänt risktagande bland annat i form av att vara berusad i samband med sex. Riskfaktorer som att ha flera sexualpartners än genomsnitt, tidig samlagsdebut och alkoholkonsumtion i samband med sex kan relateras till en ökat risktagande. Många som har haft samlag under berusningen har ångrat sig efteråt. Det finns ett samband mellan alkohol konsumtion och attityder till sexualitet där de människor som konsumerar mer har en liberalare syn på sexualitet (Forsberg, 2006). I Folkhälsoinstitutets rapport Ungdomar och
sexualitet – en presentation av aktuell svensk kunskap framkommer att riskbeteenden ofta
hänger ihop i ”clusters” dvs. att riskbeteenden ofta inte uppträder ensamma utan en ungdom med riskbeteende har ofta flera riskbeteenden samtidigt. Sexuellt riskbeteende finns som en del i ett större mönster. Exempel som nämns som sexuellt riskbeteende är berusning i samband med sex, att inte använda preventivmedel och att ha samlag ”första kvällen” (Statens folkhälsoinstitut, 2000).
Det finns en mer liberal och tillåtande inställning i samhället allmänt till tillfälliga sexuella kontakter. När attityder förändras till sexualiteten förändras också det faktiska sexuella beteendet. Ungdomar och särskilt unga tjejer byter sexualpartners med tätare mellanrum idag än för 20 år sedan. Trots ökningen i antalet partners och flera tillfälliga kontakter har inte kondomanvändningen ökat (Herlitz, 2008). Antalet som har haft samlag första kvällen har nästan fördubblats mellan 1989 och 2007. Ungdomar och unga vuxna har den snabbaste ökning i antalet som haft samlag första kvällen (Herlitz, 2008). En annan förändring är att sexuallivet börjar tidigare idag än för 20 år sedan. Andelen 16–17-åringar som inte har haft någon sexualpartner de senaste 12 månaderna har minskat mellan åren 1989 till 2007 (Herlitz, 2008).
- 4 -
tilltänkte partner utgjorde en risk. Tjejer bedömde utifrån om killens utseende kunde tyda på att han hade liberala sexvanor (Skidmore & Hayter, 2000).
Ungdomarna underskattade risken att bli smittad med könssjukdomar. Alkohol bidrog till att man inte tog ansvar (Hammarlund, 2009; Christianson, 2006). Ungdomarna ansåg att HIV var ett avlägset hot. Det fanns en föreställning om att risken att bli smittad av HIV fanns endast inom riskgrupper som invandrare, prostituerade och drogmissbrukare medan vanliga heterosexuella svenska inte var i risk för att smittas. Det fanns även vissa stereotyper och utseenden som kunde associeras med risk. Det fanns också vissa riskområden som t.ex. resor utomlands och barer och uteställen där risken att gå hem med någon och ha sex var stor trots att många tjejer sade att de ville känna någon bättre innan de gick hem tillsammans. Det ledde till svåra situationer att bemästra för dem. Killarna menade att det var könsdriften som styr deras beteende (Christianson, 2006). Ungdomar ansåg att besvären med att bli smittad var lindriga eftersom det gick att bota könssjukdomar med antibiotika (Hammarlund, 2009). Skillnaden mellan tillfälliga sexuella relationer och en fast sexuell relation enligt ungdomarna var att vid en tillfällig sexuell relation betraktade man sin partner som objekt medan partnern vid en fast relation betraktades som ett subjekt. Ungdomarna ansåg att det var en stor skillnad mellan att smitta en tillfällig partner och en flick- eller pojkvän (Hammarlund, 2009).
Killar i Ekstrands (2008) studie underskattade riskerna med sitt sexuella beteende och såg inte konsekvenser av en könssjukdom som hotfulla. Klamydia ansågs inte vara så farlig och risken att bli en tonårsförälder bedömdes vara låg då de var säkra på att en eventuell graviditet inte skulle fullföljas. Utifrån detta minskades motivationen att dela ansvaret för skyddet med sin partner. Killar brydde sig mera om konsekvenserna för egen del än för sin partner (Ekstrand, 2008). Det har alltid funnits en stark tilltro till kondomen som skydd och under perioden 1987 - 2007 har tilltron ökat. Däremot har inte kondomanvändningen ökat under samma period med undantag av åldersgruppen 16-17 år (Herlitz, 2008).
Killar hade det största sexuellt risktagande vilket ansågs bero på en traditionell uppfattning av manlighet och könsroller (Lindfors & Özcelik, 2009). Heterosexuella killar utryckte att den största anledningen till att använda kondom var att förhindra oönskade graviditeter och inte för att förhindra sjukdomar. Killar tog ofta för givet att partnern använde p-piller (Flood, 2003). Killar hade dålig motivation att använda skydd och ansåg att kondom förstörde spontaniteten, minskade den sexuella känsligheten och njutning, var svåra att använda, utgjorde en risk för att tappa erektionen, var pinsamt eller förmedlade misstro (Ekstrand, 2008; Darj & Bondestam, 2003; Flood, 2003).
Samlag stod också för intimiteten och då blev kondomen ett hinder för närheten (Flood, 2003; Darj & Bondestam, 2003). Det var svårt att avbryta sexualakten mitt i för att ta på sig kondomen utan att förstöra hettan, passionen och sexigheten i stunden. I fasta relationer litade man på partners trohet och avstod kondomen och gick över till att använda p-piller. Killar var snabba i att definiera den sexuella kontakten med en tjej som ett fast förhållande (Flood, 2003). Sex i sig kunde skapa ett tillit som gjorde att man kunde avstå från kondomen. Heterosexuella killar ansåg det osannolikt att de kunde smittas av (HIV). HIV var osynlig i heterosexuella sammanhang och heterosexuell sex ansågs inte utgöra en risk för att bli smittad med HIV (Flood, 2003).
- 5 -
har inte kunnat ge något självklart svar om självkänsla är en skyddsfaktor mot sexuellt riskbeteende (Unis, 2008).
Självkänsla
Självkänsla beskrivs i litteraturen på olika sätt beroende på teoretiska utgångspunkter. Ett sätt är att definiera självkänsla som en attityd mot ett objekt (självet). Självkänsla kan beskrivas som en diskrepans mellan självet man önskar vara och den man uppfattar sig vara. Självkänsla kan definieras utifrån psykologiska responser en person har mot sig själv. Ännu ett sätt att se självkänsla är som en komponent av personligheten där den är en del av ett system som påverkar bl.a. motivation och självreglering. Definitioner kan utgå ifrån en global självkänsla som är relativt stabilt över tiden eller utifrån olika situationer som kan variera över tiden (Mruk, 2006).
Rosenberg (1965) definierade självkänsla som en attityd som är baserad på en känsla av ens värde som person. Attityden mot sig själv kan vara positiv eller negativ. Hög självkänsla uttrycker en känsla av att vara tillräcklig bra ”good enough”. Individen känner att han har ett värde och har självrespekt (Rosenberg, 1965). Rosenbergs definition ligger till grund för begreppet global självkänsla. Global självkänsla ses som en personlig egenskap som är relativt stabil. Global självkänsla som är grunden i självkänslan är generell och unidimensionell (Mruk, 2006).
- 6 -
självkänsla är oberoende av graden bas självkänsla men hur stor roll förtjänad självkänsla spelar är beroende av graden bas självkänsla (Johnson, 1997).
Självkänsla är inte bara något man har utan även något man strävar efter vilket kan göras på en mängd olika sätt. Johnson (1997) delar in två områden som är viktiga för självkänsla; att vara framgångsrik och uppskattad för framgångar och att bli älskad och få stöd i personliga relationer. Personer med hög bas självkänsla kan förbättra sin självkänsla från olika källor medan personer med låg självkänsla behöver förtjäna sin självkänsla från externa källor (Johnson, 1997).
Under den tidiga barndomen formas barnets självbedömning av den kognitiva utvecklingen och socialisering. Men utvecklingen i den åldern medför begränsningar för deras uppfattning av sitt egenvärde som person. De kan bedöma hur kompetenta de är i olika domäner men ofta bedömer de sig själva alltför positivt än vad som är realistiskt. Överlag har de en hög självkänsla med få individuella skillnader. I mitten av barndomen utvecklas den kognitiva förmågan vilket gör att barnet kan göra mera realistiska bedömningar om sig själv. De kan skilja mellan det verkliga självet och ideal självet och ju större skillnaden är mellan dessa där det verkliga självet värderas mera negativt än det ideala självet ju lägre blir individens självkänsla. De har också i det skedet utvecklat förmåga att se andras perspektiv. Bedömningen av andra och den feedback man får kan påverka självkänslan negativt om den inte är lika bra som individen hade önskat. En annan förmåga som kan påverka självkänslan är att kunna göra jämförelser och mäta sig mot jämnårigas färdigheter för att bedöma sig själv. I mellanperioden av barndomen börjar föräldrar ställa högre krav för färdigheter och beteende vilket kan påverka de barn som inte når upp till kraven negativt. Den kognitiva utvecklingen och förändringarna under perioder mellanbarndomen kan leda till lägre nivåer av självkänsla och större individuella variationer. Under den senare perioden av barndomen kan självkänsla vara relativt stabil för en del medan den är mera fluktuerande för andra (Harter, 2006).
Searcy (2007) menar att självkänsla hos barn och ungdomar utvecklas genom umgänge med andra. I adolescens spelar jämnåriga en viktig roll och vilka de identifierar sig med. Det är en tid med emotionell stress och experimentering vilket kan sätta självkänsla på prov. Självkänslan utvecklas också genom att delta i aktiviteter och av framgångar. En aktivitet som att ha sex kan utveckla självkänsla. Självkänslan utvecklas även genom beröm och att höra vad andra säger om en själv. Det är särskilt viktigt för självkänslans utveckling om det är personer som betyder mycket för ungdomen (Searcy, 2007).
Birndorf et al. (2005) har studerat ungdomar i årskurs 8, 10 och 12 (14-, 16- och 18-års åldern) och fann att större antalet pojkar visade hög självkänsla än flickor i alla åldrar. Några faktorer som prejudicerade hög självkänsla var positiv kommunikation inom familjen, bassjälvkänsla och en känsla av säkerhet i skolan. Självkänsla kunde variera över tid och undersökningen visade att färre antal pojkar visade hög självkänsla i årskurs 10 och 12 än i årskurs 8. Självkänsla förändrades under utvecklingen i adolescensen och faktorer som skolklimat, vuxna rollmodeller och relationer hade större betydelse för självkänslan i årskurs 8 än i årskurs 12 (Birndorf et al., 2005).
- 7 -
förändringarna. En tidig eller sen utveckling kan orsaka svårigheter då ungdomen blir socialt avvikande i en tid då man inte har hunnit forma sin identitet och önskar att passa in och efterlikna sina jämnåriga kamrater. En tidig mognad kan bryta mellanperioden i barndomen då man utvecklar olika färdigheter. Det finns en risk att den som mognar tidigt kan ta på sig roller och identiteter som man inte har färdigheter eller förmågan att klara av. För tjejer har tidig pubertetsutveckling en negativ effekt på självkänslan. Tjejer utvecklas ett par år tidigare än jämnåriga pojkar generellt och utvecklas man tidigt är man långt ifrån de jämnåriga killarna vilket kan vara svårt då det är viktigt i den åldern att jämföra sig med jämnåriga. Det kan leda till en känsla av isolering och förvirring. Tjejer som mognar tidigt utgör en riskgrupp för ungdomsbrottslighet, depression, alkohol- och drogmissbruk, tidig sexuell aktivitet och skolrelaterade problem. Tjejer som är missnöjda med sin kropp och sitt utseende har lägre självkänsla. För tjejer spelar kroppen och utseende en större roll för självkänslan än killar och generellt har tjejer en något lägre självkänsla. För killar är det tvärtom. Det verkar som de som mognar tidigt har bättre självkänsla. De ligger mera i fas med jämnåriga tjejer. Den fysiska utveckling med större längd och mera muskler kan leda till bättre idrottsprestationer som värderas högt (Dusek & McIntyre, 2003).
Samtidigt som ungdomar i adolescens genomgår stora fysiska och social förändringar byter de ofta stadium i skolan, från mellanstadiet till högstadiet. Forskningen visar att det ofta inträffar en minskning av självkänsla i årskurs 7 men att den återhämtar sig under högstadiet. Återhämtningen kan bero på en anpassning till de fysiska förändringarna och en lösning av identitetskrisen. Bytet av stadium innebär många förändringar och krav samtidigt som ungdomar inte har adekvata coping strategier. Ungdomarna har också utvecklats kognitivt och kan göra bättre och mer realistiska jämförelser med sina jämnårige och bedömningar av sig själv som kan påverka självkänslan negativt. Högre krav från lärare, betygsättning, mindre uppmärksamhet från lärare och störningar i det sociala nätverket kommer i en tid då man behöver mycket stöd från lärare och kamrater (Dusek & McIntyre, 2003).
Det finns en korrelation mellan framgångar i skolan och självkänslan men den är inte stark. Det är också svårt att avgöra om det är självkänslan som ger bättre framgångar i skolan eller framgångar i skolan som gynnar självkänslan. Det har också undersökts hur föräldrarnas sätt att uppfostra påverkar självkänslan. En auktorativ (ej auktoritär) uppfostran ledde till bättre skolprestationer, bättre coping förmåga, bättre stress hantering, bättre psykiskt anpassning och en bättre självkänsla. Familjeförhållanden som familjestruktur och socioekonomiska faktorer spelade också roll för självkänslan (Dusek & McIntyre, 2003).
Boden, Fergusson och Horwoods (2008) har undersökt sambandet mellan självkänsla och olika aspekter av hälsa. Studien visade att självkänsla i 15 års ålder inte hade något samband med psykisk hälsa, missbruk och låga nivåer av tillfredställelse med livet och relationer i 18-, 21- och 25 årsålder efter att ha vägt in bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorer som socioekonomisk bakgrund, familjefaktorer och individuella egenskaper och beteenden påverkade ungdomarnas psykiska hälsa, eventuella missbruk och tillfredställelse med livet och relationer. Dessa faktorer utgör den psyksocial kontext där självkänslan utvecklas (Boden, Fergusson & Horwood, 2008).
- 8 -
Karatzias et al. (2006) studerade sambandet mellan välbefinnande (general well-being), självkänslan och känslor (affectivity) hos ungdomar i adolescens och fann att högre värden för välbefinnande kunde associeras till höga värden för självkänsla i alla domäner, flera positiva känslor och färre negativa känslor. Självkänsla i den domän som härrör från familjen var den viktigaste domän för att prejudicera välbefinnande och stödjer andra forskningsresultat som visar hemmet och familjens roll för välbefinnande (Karatzias et al., 2006).
Evenson (2006) undersökte relationen mellan reflekterad självkänsla, identitet och mental hälsa hos ungdomar i adolescensen. Reflekterad självkänsla handlar om en individs perception över andra viktiga personers bedömning av ens värde. Viktiga personer i adolescensen är föräldrar, lärare och jämnåriga kamrater. Reflekterad självkänsla är en viktig del i utvecklingen av global självkänsla. Hon fann att reflekterad självkänsla var en viktig faktor för mentalhälsa och att de specifika källorna till reflekterad självkänslan, föräldrar, lärare, medarbetare och vänner spelade alla viktiga roller. Dessa källor till reflekterad självkänsla bestod över tiden vilket innebär att samtliga källor fortsätter att spela en roll från tidig adolescens till tidig vuxen ålder. Detta säger emot tidigare uppfattningar om att föräldrarnas roll i självkänsla minskar i adolescens. Det fanns genusskillnader i sättet för hur pojkar och flickor manifesterar ohälsa till följd av negativa förändringar i reflekterad självkänsla. Hos pojkar kunde det leda till ökade riskbeteenden medan flickor hade ökade känslor av bristande socialt stöd, ensamhet och depression (Evenson, 2006).
Problemformulering
- 9 -
Syfte
Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.
Frågeställningar
Hur ser självkänsla ut hos ungdomar? Hur ser ungdomars sexuella beteende ut?
- 10 -
Metod
Studiens design var en tvärsnittsstudie (cross sectional). En tvärsnittstudie ger en ögonblicksbild utan någon relation till tiden framåt eller bakåt. (Ejlertsson 2003) I föreliggande studie har tre mätinstrument använts för att studera bassjälvkänsla, förtjänad självkänsla och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteende.
Mätinstrumentet
För att mäta basjälvkänsla användes i studien Basic Self-Esteem Scale (kort version) som utvecklades för att få ett mått på graden av bassjälvkänslan som har givits individen mer eller mindre ovillkorligt (Forsman & Johnson 1996, Johnson 1997). Basic Self-Esteem Scale (kort version) består av 13 items. Den visade en validitet som hade en hög korrelation (p 0,001) med Rosenbergs och Coppersmiths skalor för självkänsla (Forsman & Johnson 1996, Johnson 1997). Basic Self-Esteem Scale har sin teoretiska grund i psykodynamiska och humanistiska traditioner.
Earning Self-Esteem Scale (kort version) användes för att mäta kompetensbaserad och
relationsbaserad självkänsla och visar förtjänad självkänsla baserad på kompetens eller emotionella relationer (Johnson & Blom 2007, Johnson 1997). Earning Self-Esteem Scale (kort version) består av 13 items. Skalan hade en positiv relation mellan Neuroticism och Conditional Self-Esteem faktor och en negativ relation med Hard-working faktor. Det ger stöd för föreställningen om en neurotisk persons dilemma nämligen att ha ett behov av framgång och godkännande för att öka sitt värde kopplad till en passiv attityd och låga krav på sina prestationer. En positiv relation mellan Type-A, Hard-working och Conditional Self-Esteem faktorerna ger också stöd för att självkänsla kan vara betingat och föreställningen att det går att förbättra sin självkänsla genom hårt arbete och höga krav på sig själv (Forsman & Johnson, 1996). I båda mätinstrumenten används en likert skala där låga värden på skalan står för låg självkänslan och höga värden för hög självkänsla på en femgradig skala. Svarsalternativen till påståenden/items var från 1= stämmer inte alls till 5 = stämmer precis. Några frågor hade omvänt kodning (reverse). Earning Self-Esteem Scale har sin grund i teorier som hävdar kompetensens betydelse för att förtjäna självkänsla. Det valdes ut teoretiskt relevanta items som inte hade någon korrelation med bassjälvkänsla (Johnson, 2007).
Mätinstrumentet för faktorer som påverkar sexuellt riskbeteende är Sexual Risk Behavior
Belief and Self-efficacy scales (SRBBS). Skalan mäter psykosociala variabler som påverkar
- 11 -
Cognitive Theory och Health Belief Modell (Basen-Engquist et.al., 1999). Instrumenten utvecklades med stöd från litteratur och teorier och testades för att stärka innehållsvaliditet. I mätinstrumentet Sexual Risk Behavior Belief and Self-efficacy scales används totalt 8 delskalor. I skalorna (4) för attityder till sexuellt samlag, attityder till kondomanvändning, normer om sexuellt samlag och normer om kondomanvändning användes en 4 gradig skala med svarsalternativ 1 = definitivt nej till 4 = definitivt jag. I skalorna (3) self-efficacy i att avstå samlag, self-efficacy i kommunikation om att använda kondom och self-efficacy i att köpa kondomer användes en 3 gradig skala från 1 = inte alls säker till 3 = helt säker. I skalan (1) för hinder för kondomanvändning användes en 4 gradig skala från 1 = jag håller inte alls med till 4 = jag håller helt med. Ju högre mätvärden på skalorna desto mindre förutsäger det ökad sexuella riskbeteenden för alla skalor utom skalorna för Self-efficacy i att avstå samlag,
Self-efficacy i att kommunicera om att använda kondom och Self-efficacy i att köpa kondomer
där högre mätvärden förutsäger ökad sexuella riskbeteenden.
Enkäten kompletterades med ytterligare fyra frågor om sexuella vanor. Grunder för dessa frågor kom från 14 studier där sexuellt riskbeteende undersökts. De mest frekventa frågor valdes ut för att kunna jämföra studiens resultat med andra studier. Frågorna förekom även i Herlitz (2007) undersökningar över svenska ungdomars sexuella vanor under en 20 års period. Därutöver tillkom bakgrundsfrågor om ålder, kön och sexualläggning.
Översättningen av Sexual Risk Behavior Belief and Self-efficacy scales (SRBBS) utfördes enligt Bullinger et al. (1998) utom det andra steget där författaren själv, som är tvåspråkig med amerikansk engelska som huvudspråk bedömde kvaliteten på översättningarna och kommer överens med översättare 1 och 2 om en gemensam översättning. Några elever på en högstadieskola konsulterades för synpunkter om ordförståelse i enkäten. De hade inga synpunkter som ledde till en ändring i enkäten.
Urval
Urvalet var ett systematiskt slumpmässigt urval. Listor över en population är oftast inte slumpmässiga utan kan vara ordnade på ett systematiskt sätt t.ex. alfabetiskt. Väljer man systematiskt från en sådan lista blir urvalet systematiskt slumpmässigt i stället för ett enkelt slumpmässigt urval. Varje medlem av populationen har inte samma chans att bli uttagen då uttagningen beror på vem som valdes innan. Genom att använda en slumpmässig urvalsmetod ökar möjligheten att få ett representativt urval ur populationen (Bowling, 2002).
- 12 -
Totalt var det 139 ungdomar (38 %) som svarade på enkäten. Medelåldern var 17,01 och SD 0,864. Av dessa var 43 % killar (n = 60) och 57 % tjejer (n = 79). Åldersmässigt var fördelningen ganska lika med 35 % i 16 års ålder (n = 48), 28 % i 17 års ålder (n = 49) och 37 % i 18 års ålder (n = 51).
Genomförandet
De identifierade respondenterna (n = 375) fick ett informationsbrev (bilaga 1) med information om studien, dess syfte och tillvägagångssätt och att deltagande i studien var frivilligt och att alla data behandlas konfidentiellt. Detta brev skickades ut samtidigt med frågeformuläret som en förfrågan om deltagande. Ifyllda och returnerade frågeformulär betraktas som ett informerat samtycke från eleverna att delta i studien. Påminnelser skickades vid två tillfällen som skrivet brev.
Studien förankrades hos rektorerna genom muntligt och skriftligt information (bilaga 2). Informationen lämnades på en rektorskonferens där rektorerna fick möjlighet att ställa frågor och få svar. Rektorerna undertecknade en samtyckesblankett (bilaga 3). Rektorerna informerade lärarna på respektive skola om undersökningen och att informationsbrev, enkäterna och eventuella påminnelsebrev till utvalda respondenterna skulle delas ut via dem. Eleverna skulle själva lämna in ifyllda enkäter i slutna kuvert till en avsedd låda på skolsköterskeexpeditionerna på respektive skola. Höstterminen 2009 genomfördes enkätundersökningen.
Bortfallsanalys
Av 363 enkäter som skickades ut erhölls 139 svar vilket ger en svarsfrekvens på 38 %. De som inte svarade på enkäten var 137 killar (61 %) och 87 tjejer (39 %). Det innebär att det var en högre svarsfrekvens bland tjejer. Det var en signifikant skillnad i kön men det förekom inga signifikanta skillnader beträffande ålder.
Dataanalys
Vid analys av datamaterialet användes både deskriptiv och analytisk statistik. Analysen utfördes med hjälp av SPSS version 17 och 18. De variabler som är med i analysen är bas självkänsla, betingad självkänsla och sexuellt riskbeteende. Deskriptiv statistik används för att få fram medelvärden och standard avvikelser i variablerna.
- 13 -
Etiska överväganden
Enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor kan forskningspersoner som har fyllt 15 år men inte 18 år själv ge sitt samtycke under förutsättningen att han eller hon inser vad forskningen innebär och har fått information enligt lagen. Ungdomarna som tillfrågas till denna studie ansågs kunna göra bedömningen själv att inse vad forskningen innebar. Deltagande var frivillig och ungdomarna har rätt att säga nej under undersökningen. Ungdomarnas integritet garanterades genom att de besvarar enkäten konfidentiellt. Kodlistorna förstörs efter examensarbetets avslutande och godkännande. Datamaterialet hanteras i enlighet med Karlstads universitets ”Bevarande och gallringsplan för forskningsmaterial” (Dnr 230/02). Elevlistan/kodlistan och enkäterna bevaras inlåsta på olika ställen. I den här studien följdes forskningsetiska normer (c.f. Forsman 2005). Forskningsetiska kommittén vid Karlstadsuniversitet godkände etikansökan (dnr C 2009/254). Tillåtelse för att använda samtliga skalorna har inhämtats.
- 14 -
Resultat
Resultatet redovisas i form av löpande text och tabeller. Först redovisas ungdomarnas sexuella vanor, därefter ungdomarnas självkänsla och sist attityder, normer och self-efficacy som påverkar sexuellt riskbeteende hos ungdomarna att redovisas.
Ungdomars sexuella vanor
I detta avsnitt redovisas resultaten av ungdomarnas sexuella vanor. I Tabell 1 redovisas ungdomars erfarenhet av samlag. Därefter redovisas ungdomarnas sexuella vanor beträffande kondomanvändning i Tabell 2. Antalet sexpartners och användandet av alkohol i samband med samlag redovisas i tabell 3 respektive tabell 4. En jämförelse mellan kön redovisas även i samtliga resultat presentationer. De flesta ungdomar (n = 133) anger att de var heterosexuella, två var bisexuella och en homosexuell. Tre av ungdomarna svarade inte på frågan. (N=139) Resultatet visar att 30 % av ungdomarna inte har haft samlag (n = 42), 68 % att de har haft samlag (n = 94) och 2 % har inte svarat på frågan (n = 3). Av de elever som har haft samlag (n = 94) hade åtta elever haft en könssjukdom (sju tjejer och en kille).
Tabell 1. Åldersfördelning och könsskillnader för de som har haft samlag
Ålder Total n = 94 Kille n = 38 Tjej n = 56 Chi-Square p-värde n % n % n % 16 32 34 15 40 17 30 17 29 31 13 34 16 29 18 33 35 10 26 23 41 2.190 0.335
- 15 -
Tabell 2. Användande av kondom de senaste tre månaderna
Total n = 93 Killar n = 38 Tjejer n = 55 Chi-Square p-värde n % n % n % Alltid 16 17 7 18 9 16 Ofta 10 10 3 7 7 12 Hälften av gångerna 4 4 2 5 2 3 Sällan 17 18 7 18 10 18 Aldrig 46 49 19 50 27 49 0.686 0.953 Missing = 1
Analysen av ungdomarnas kondomanvändning de senaste tre månaderna visade att hälften av ungdomarna aldrig använde kondom och en knappt femte del alltid använde kondom. Det fanns inga större skillnader mellan killarna och tjejerna beträffande kondomanvändning de senaste tre månaderna.
På frågan om kondomanvändning vid senaste samlaget redovisar 61 % (n = 57) att de inte använt kondom. Något fler tjejer 67 % (n = 37) än killar 53 % (n = 20) använde inte kondom. Skillnader är inte statistiskt signifikanta.
Tabell 3. Antal sexpartners de senaste 12 månaderna
Antalet sexpartners Total n = 93 Killar n = 38 Tjejer n = 55 Chi-Square p-värde n % n % n % 0 7 8 5 13 2 4 1 43 46 17 45 26 47 2 23 25 9 24 14 25 3 eller mer än 3 20 21 7 18 13 24 3.051 0.384 Missing = 1
- 16 -
Tabell 4. Alkohol i samband med samlag
Total n = 93 Killar n = 38 Tjejer n = 55 Chi-Square p-värde n % n % n % Aldrig 45 49 22 58 23 42 Sällan 33 35 10 26 23 42 Hälften av gångerna 8 9 3 8 5 9 Ofta 4 4 2 5 2 4 Alltid 3 3 1 3 2 4 2.968 0.563 Missing = 1
- 17 -
Självkänsla
I detta avsnitt redovisas resultaten av ungdomarnas självkänsla. I Tabell 5 redovisas ungdomars resultat på skalorna för bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla. Därefter redovisas ungdomarnas resultat för hur de har svarat på påståenden i mätinstrumenten för bassjälvkänsla och för förvärvad självkänsla i Tabell 6 respektive 7. Sambandet mellan bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla redovisas i Figur 1.
Tabell 5. Bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla totalt och uppdelad på kön
Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Mann Whitney U-test M SD M SD M SD z-värde p-värde Bassjälvkänsla 3.90 0.60 4.07 0.59 3.76 0.57 -3.324 0.001 Förvärvad självkänsla 3.46 0.40 3.33 0.41 3.56 0.36 -3.318 0.001 M = Medelvärde SD = Standardavvikelse
Scoring: 5-gradig skala, 1 = lägst, 5 = högst 1 = Stämmer inte alls
2 = Stämmer ganska dåligt 3 = Stämmer delvis – delvis inte 4 = Stämmer ganska bra 5 = Stämmer precis
- 18 -
Tabell 6. Bassjälvkänsla totalt samt jämförelse mellan ungdomar
Påståenden Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Mann Whitney U-test M SD M SD M SD z-värde p-värde
Positiv och optimistisk om
livet 4.18 0.85 4.24 0.94 4.13 0.77 -1.238 0.216
Sällan bekymrad för vad andra människor ska tänka
om mig 3.67 0.95 3.90 0.95 3.49 0.92 -2.783 0.005
Nöjd att vara just den jag är 4.24 1.02 4.48 0.81 4.06 1.13 -2.883 0.004 Litar inte på mina känslor
(rev) 3.83 1.22 3.38 1.29 3.84 1.17 -0.280 0.779
Känner mig underlägsen en
del av mina vänner (rev) 4.04 1.09 4.20 1.13 3.91 1.04 -2.037 0.042 Känner mig trygg med mig
själv 4.23 0.99 4.53 0.92 4.01 0.99 -3.767 0.000
Känner mig aldrig
underlägset folk jag känner 3.71 1.17 4.07 1.08 3.44 1.17 -3.379 0.001 Tycker ibland att jag är
alldeles värdelös (rev) 3.68 1.22 3.97 1.07 3.46 1.29 -2.352 0.019 Känner mig ofta
förödmjukad (rev) 4.17 0.94 4.20 1.0 4.14 0.87 -0.906 0.365 Kan fritt uttrycka vad jag
känner 4.03 0.96 4.15 1.07 3.94 0.86 -2.015 0.044
Lätt att hävda rätten att få vara ifred när jag vill vara
för mig själv 4.16 0.99 4.29 0.95 4.06 1.02 -1.498 0.134 Känner mig avspänd
tillsammans med andra
människor 4.01 1.04 4.10 1.09 3.94 1.00 -1.461 0.144
Känner mig blyg då och då
(rev) 2.73 1.19 3.02 1.19 2.52 1.15 -2.372 0.018
M = Medelvärde
SD = Standardavvikelse Scoring: 5 gradig skala 1 = Stämmer inte alls 2 = Stämmer ganska dåligt 3 = Stämmer delvis – delvis inte 4 = Stämmer ganska bra 5 = Stämmer precis
- 19 -
- 20 -
Tabell 7. Förvärvad självkänsla totalt samt jämförelse mellan ungdomar
Item Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Mann Whitne y U-test M SD M SD M SD z-värde p-värde
Viktigt att lyckas med något
man har tagit sig före 3.99 0.85 3.85 1.00 4.10 0.70 -1.375 0.169 Att vara arbetslös skulle
allvarligt sänka mitt
självförtroende 3.42 1.23 3.30 1.29 3.52 1.18 -0.986 0.324 Besvärligt att misslyckas med
en prestation 3.66 0.96 3.47 1.02 3.81 0.89 -1.895 0.058 Självkänslan påverkas inte av
att inte få bestämma och ha
inflytande (rev) 2.83 0.90 2.65 0.94 2.96 0.86 -1.895 0.058 Inget större behov av att
andra uppskattar det jag gör
(rev) 2.91 1.08 3.15 1.07 2.72 1.06 -2.148 0.032
Att lyckas påverka en vän har avsevärt stärkt mitt
självförtroende 3.62 1.03 3.58 1.12 3.64 0.95 -0.131 0.896 Satsar till hundra procent när
jag företar mig något 3.98 0.85 3.97 0.92 3.99 0.80 -0.023 0.982 Inga krav på mig själv att det
jag gör skall vara perfekt
(rev) 2.84 1.20 2.67 1.12 2.97 1.25 -1.475 0.140
Att människor tycker om mig stärker min självkänsla en hel
del 4.17 0.87 4.00 0.94 4.31 0.80 -2.056 0.040
Inte särskilt höga krav på mig
själv (rev) 3.17 1.18 3.03 1.05 3.28 1.26 -1.165 0.244
Gör inte alltid mitt bästa 3.42 1.24 3.03 1.31 3.41 1.16 -1.699 0.089 Inte så viktigt för mig hur jag
ser ut eller hur andra ser på
mig (rev) 3.26 1.24 2.95 1.20 3.49 1.23 -2.682 0.007
Jag är en ansvarsfull person 3.91 1.00 3.69 1.00 4.06 0.98 -2.331 0.020 M = Medelvärde
- 21 -
Resultatet visar en större variation mellan värden på påståenden för förvärvad självkänsla jämfört med bassjälvkänslan. Det högsta värdet för förvärvad självkänsla var påståendet Att
människor tycker om mig stärker min självkänsla en hel del och lägst var Självkänslan påverkas inte av att inte få bestämma och ha inflytande. Tjejerna hade signifikant högre
medelvärden på Att människor tycker om mig stärker min självkänsla en hel del (rev), Inte så
viktigt för mig hur jag ser ut eller hur andra ser på mig (rev) och Jag är en ansvarsfull person. Killarna hade ett signifikant högre medelvärde på påståendet Inget större behov av att andra uppskattar det jag gör (rev). Skillnaderna var små och kan säkerställas statistiskt
inom fyra påståenden.
Figur 1. Plotterdiagram för spridning av variablerna Bas självkänsla och Förvärvad självkänsla.
Figuren visar att de flesta ungdomarna placerade sig i det övre högre hörn av diagrammet (på en skala från 1 – 5 där 5 = hög självkänsla, 1 = låg självkänsla) vilket visar att ungdomarna i studien har redovisat en hög självkänsla.
Variabler som förutsäger sexuella riskbeteenden
- 22 -
kondomanvändning. Därefter redovisas värden för skalorna över ungdomarnas attityder, normer och self-efficacy relaterad till sexuellt risk beteende i tabell 12.
Tabell 8. Ungdomarnas attityder till samlag och attityder till kondomanvändning totalt samt en jämförelse mellan kön Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Chi-square p-värde
Jag anser att: M SD M SD M SD
Personer i min ålder bör vänta tills de är äldre för att
ha sex 1.96 0.84 1.73 0.78 2.13 0.84 8.59 0.35
Okej att ha sex med stadig
pojkvän/flickvän (revers) 1.14 0.43 1.20 0.51 1.10 0.35 3.96 0.27 Kondomer bör användas 3.12 0.80 3.17 0.78 3.09 0.83 0.94 0.82 Kondomer bör användas
även om tjejen använder
p-piller 2.67 0.99 2.71 1.00 2.64 0.99 0.82 0.85
Kondomer bör användas även om båda känner
varandra mycket väl 2.91 0.91 2.97 0.88 2.87 0.93 1.21 0.75 M = Medelvärde
SD = Standardavvikelse Scoring: 4 gradig skala 1 = Definitivt nej 2 = Förmodligen nej 3 = Förmodligen ja 4 = Definitivt ja
Resultatet visar högsta värdet för Kondomer bör användas och lägsta värdet för Okej att ha
sex med stadig pojkvän/flickvän. Högre mätvärden förutsäger minskad sexuella riskbeteenden.
- 23 -
Tabell 9. Ungdomarnas redovisning av vänners normer om samlag och normer om kondomanvändning totalt samt en jämförelse mellan kön
Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Chi-square p-värde De flesta av vänner anser att: M SD M SD M SD
Personer i min ålder bör vänta
tills de är äldre för att ha sex 1.69 0.64 1.63 0.61 1.73 0.66 1.05 0.59 Okej att ha sex med stadig
pojkvän/flickvän (revers) 1.24 0.52 1.35 0.58 1.15 0.46 9.46 0.02 Kondomer bör användas 2.78 0.80 2.92 0.82 2.68 0.77 4.02 0.26 Kondomer bör användas även
om tjejen använder p-piller 2.34 0.84 2.58 0.87 2.15 0.77 11.64 0.01 Kondomer bör användas även
om båda känner varandra
mycket väl 2.64 0.85 2.85 0.84 2.47 0.83 6.77 0.08
M = Medelvärde SD = Standardavvikelse Scoring: 4 gradig skala 1 = Definitivt nej 2 = Förmodligen nej 3 = Förmodligen ja 4 = Definitivt ja
Resultatet visar högsta mätvärdet för Kondomer bör användas och lägsta mätvärdet för Okej
att ha sex med stadig pojkvän/flickvän. Högre mätvärden förutsäger minskad sexuella
riskbeteenden. Killar hade en signifikant högre mätvärde än tjej för påståenden Okej att ha sex
med stadig pojkvän/flickvän (rev) och Kondomer bör användas även om tjejen använder p-piller.
- 24 -
Tabell 10. Ungdomars self-efficacy i att avstå samlag, self-efficacy i att kommunicera och använda kondom och self-efficacy i att använda och köpa kondom totalt samt en jämförelse mellan kön Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Chi-square p-värde
Hur säker är du på att: M SD M SD M SD
Du kan avstå från att ha sex
(ny partner) 2.33 0.77 1.85 0.76 2.71 0.54 42.87 0.00 Du kan avstå från sex tills du
känner dig redo (i en
relation) 2.23 0.74 1.78 0.69 2.58 0.57 39.52 0.00
Du kan berätta för din partner att du vill börja använda
kondom (i en relation) 2.77 0.47 2.76 0.50 2.77 0.54 0.92 0.63 Du kan berätta för den
personen att du vill använda
kondom (ny partner) 2.72 0.47 2.80 0.45 2.65 0.48 6.39 0.41 Du kan övertyga din partner
om att ni behöver använda
kondom också (med p-piller) 2.58 0.57 2.56 0.57 2.59 0.57 0.24 0.89 Du kan använda kondom
korrekt eller förklara för din partner hur man använder en
kondom korrekt 2.61 0.61 2.80 0.45 2.47 0.68 9.52 0.01 Du skulle kunna gå till
affären och köpa kondomer 2.41 0.76 2.54 0.73 2.31 0.78 4.42 0.11 Du skulle kunna ha en
kondom med dig när du
behövde den. 2.38 0.77 2.43 0.79 2.35 0.73 2.55 0.28 M = Medelvärde
SD = Standardavvikelse Scoring: 3 gradig skala 1 = Inte alls säkert 2 = Ganska säkert 3 = Helt säkert
Resultatet visar att ungdomarna höga mätvärden i self-efficacy totalt. Resultatet visar högsta mätvärdet för påståendet Du kan berätta för din partner att du vill börja använda kondom (i
- 25 -
signifikanta högre mätvärden än killar på påståendena Du kan avstå från att ha sex (ny
partner) och Du kan avstå från sex tills du känner dig redo (i en relation). Killar hade ett
signifikant högre mätvärde på påståendet Du kan använda kondom korrekt eller förklara för
din partner hur man använder en kondom korrekt.
Tabell 11. Barriärer för kondomanvändning
Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Chi-square p-värde M SD M SD M SD
Det skulle vara pinsamt att
köpa kondomer i en affär 2.44 1.03 2.28 0.98 2.56 1.05 6.35 0.10 Det skulle kännas obekvämt
att ha kondomer med mig 1.76 0.96 1.60 0.83 1.88 1.03 6.63 0.30 Det skulle vara fel att
kondomer med mig för att det skulle betyda att jag
planerar att ha sex. 1.80 0.94 1.77 0.91 1.83 0.96 1.76 0.62 M = Medelvärde
SD = Standardavvikelse Scoring: 4 gradig skala 1 = Jag håller helt med 2= Jag håller delvis med 3 = Jag håller inte riktigt med 4 = Jag håller inte alls med
- 26 -
Tabell 12. Attityder, normer och self-efficacy
Total n = 139 Killar n = 60 Tjejer n = 79 Mann Whitney U-test M SD M SD M SD z-värde p-värde Attityder till samlag1 1.55 .52 1.46 .53 1.62 .51 -2.197 0.028 Attityder till kondomanvändning1 2.89 .80 2.92 .79 2.87 .82 -0.357 0.721 Normer om samlag1 1.46 .46 1.49 .51 1.44 .43 -0.322 0.747 Normer om kondomanvändning1 2.58 .74 2.78 .75 2.44 .70 -2.794 0.005 Self-efficacy i att avstå samlag2 2.28 .69 1.82 .66 2.64 .48 -6.891 0.000 Self-efficacy i att kommunicera om att använda kondom2 2.69 .39 2.71 .39 2.67 .38 -0.700 0.484 Self-efficacy i att
använda och köpa
kondomer2 2.47 .52 2.59 .48 2.38 .54 -2.500 0.012
Barriärer för
kondomanvändning3 2.00 .76 1.88 .67 2.09 .82 -1.434 0.151 M = Medelvärde
SD = Standardavvikelse 1. Scoring: 4-gradig skala Svarsalternativ:
1 = Definitivt nej 2 = Förmodligen nej 3 = Förmodligen ja 4 = Definitivt ja 2. Scoring: 3-gradig skala Svarsalternativ:
1 = Inte alls säkert 2 = Ganska säkert 3 = Helt säkert 3. Scoring: 4-gradig skala Svarsalternativ:
- 27 -
Resultatet visar högsta mätvärden på skalorna Attityder till kondomanvändning och Normer
om kondomanvändningoch lägsta mätvärden hade skalorna Attityder till samlagochNormer om samlag. Det innebär att ungdomarnas attityder och normer om samlag förutsäger ett ökat
sexuellt riskbeteende medan attityder och normer om kondomer förutsäger ett minskat sexuellt riskbeteende. Det var en statistiskt säkerställd skillnad mellan könen för Self-efficacy
i att avstå samlag där tjejerna var mera säker i att kunna avstå samlag än killarna. Fyra skalor
- 28 -
Diskussion
Studiens syfte var att besriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieundgomar och att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende. Först kommer resultatet att diskuteras och sedan kommer en medtoddiskussion.
Resultat diskussion
Huvudresultaten av studien tyder på att ungdomarna har en hög självkänsla. Trots att självkänslan hos ungdomarna i studien var hög använde inte ungdomarna kondom i större utsträckning (två tredjedelar av ungdomarna angav att de sällan eller aldrig använde kondom) vilket tyder på att självkänsla inte är en viktig faktor för att skydda sig mot ett sexuellt riskbeteende. Skalan Sexual Risk Behavior Belief and Self-efficacy scales (SRBBS) har sin teoretisk grund i Theory of Reasoned Action, Social Cognitive Theory och Health Belief
Modell och prejudicerar sexuella riskbeteenden. Studien visar en tendens att det faktiska
riskbeteendet (kondomanvändning) är inte i överensstämmelse med det förväntade riskbeteende utifrån resultatet av instrumentet SRBBS. Studien visade låg användning av kondom trots att ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning. Attityder och normer till samlag hos ungdomarna var liberal i jämförelse var det en tredjedel av ungdomarna i studien som inte hade erfarenhet av samlag och av dem som hade erfarenhet var det drygt hälften som angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Ett annat fynd i studien var att det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag där 84 % av ungdomarna svarade aldrig eller sällan på frågan.
Självkänsla
I denna studie visade ungdomarna höga värden för bas självkänsla och förvärvad självkänsla vilket tyder på att ungdomarna hade hög självkänsla. Bjurlings (2006) studie på högskolestudenter visade ett högt medelvärde för bassjälvkänsla, 3.91. Medelvärdet av bassjälvkänsla hos respondenterna i denna studie motsvarade resultatet av Bjurlings studie. I Thunströms (2007) studie hade respondenterna som var studenter på en högskola i Mellansverige ett medelvärde för relationsbaserad självkänsla på 2.88 och för kompetensbaserad självkänsla 2.68. Relationsbaserad självkänsla och kompetensbaserad självkänsla utgör förvärvad självkänsla. I föreliggande studie låg medelvärdet för förvärvad självkänsla hos respondenterna högre än i Thunströms (2007) studie. I en studie av Johnson (1997) hade respondenterna lägre bas självkänsla men lite högre förvärvad självkänsla.
- 29 -
tjejerna och tjejerna hade en något högre förvärvad självkänsla. Skillnaderna var små men förväntade utifrån tidigare studier (Harter, 2006; Birndorf et al., 2005; Dusek & McIntyre, 2003; Sharif & Smrecki, 2008). Harter (2006) beskriver hur självkänslan kan bli lägre under mellanbarndomen men så småningom blir mera positiv under utvecklingen i adolescensen. I Birndorf et al.s (2005) studie hade killar en högre självkänsla än tjejer i alla åldrar. Motsvarande resultat redovisades av Dusek och McIntyres (2003) och Sharif och Smrecki (2008). Det är alltså en myt att ungdomar har dålig självkänsla. Detta stöds av resultat från andra studier (Harter, 2006; Bjurling, 2006; Sharif & Smrecki, 2008).
I jämförelse med Rosenbergs teori om global självkänsla visade Johnson en hög korrelation mellan bassjälvkänsla och Rosenberg’s global självkänsla men korrelationen saknades mellan förtjänad självkänsla och Rosenberg’s global självkänsla. (Forsman & Johnson 1996, Johnson 1997). Resultatet av bassjälvkänsla i föreliggande studie kan därmed antas korrelera till Rosenbergs begrepp global självkänsla och tyda på att de ungdomarna i föreliggande studie som hade en hög bassjälvkänsla även hade en hög global självkänsla.
Attityder, normer och self-efficacy
Resultatet av studien visar att ungdomarnas attityder och normer om samlag tyder på att ungdomarna hade en tillåtande syn på samlag. Resultatet visar att ungdomarnas uttalanden om vänners attityder och normer stämmer överens med deras egna attityder och normer. Detta resultat pekar på att de borde haft ett större sexuellt riskbeteende än vad resultatet visar. Det var vanligt hos dem som hade haft samlag att endast ha haft en sexualpartner det senaste året. I studien hade ungdomar mätvärden som prejudicerade minskat sexuellt riskbeteende med avseende till skalorna; attityder till kondomanvändning, normer till kondomanvändning, self-efficacy i att avstå samlag, self-self-efficacy att kommunicera om kondomanvändning och self efficacy i att använda och köpa kondomer. Trots detta utsatta sig cirka hälften för risker genom att inte använda kondom. En förklaring till detta kan vara att de som hade en partner kan ha haft stadigt sällskap och bedömt att inte kondom behövdes i fall p-piller användes.
Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan killar och tjejer på skalorna för attityder till kondomanvändning, normer om samlag, normer om kondomanvändning, self-efficacy att kommunicera om kondomanvändning, self-self-efficacy i att köpa och använda kondom och hinder för kondomanvändning. Men å andra sidan redovisar tjejer en signifikant skillnad i self-efficacy att avstå från samlag vilket innebär att tjejer hade en signifikant högre förmåga att avstå från samlag jämfört med killar.
- 30 -
modellen. Indikatorer för att handla kan vara symptom, information, publicitet i media och andra aktiviteter som ökar medvetenhet. Self-efficacy (självförmåga) är också ett viktigt begrepp i teorin där tron på att man kan utöva en nödvändig handling med framgång leder till resultat dvs. ett förändrat beteende (Breinbauer & Maddaleno 2005).
I föreliggande studie hade ungdomar en positiv attityd till kondomanvändning och deras self-efficacy i kondomanvändning var god. Mätinstrumentet som användes i föreliggande studie (Sexual Risk Behavior Belief and Self-efficacy scales, SRBBS) har sin grund i The Health
Belief Model, The Theory of Reasoned Action och The Social Cognitive Theory. I en studie av
Adih och Alexander (1999) användes The Health Belief Model och Social Learning Theory för att identifiera psykosociala och beteende faktorer som påverkar kondomanvändning. Studien visade att individens uppfattning av mottaglighet för HIV, self-efficacy i kondomanvändning, hinder i kondomanvändning och socialt stöd var signifikanta prediktorer för kondomanvändning. De upptäckte också ett samband mellan individens uppfattning av hinder i kondomanvändning med individens uppfattning av mottaglighet och self-efficacy (Adih & Alexander 1999). Laraque et.al. (1997) använda också The Health Belief Model för att undersöka relationen mellan kondomanvändning och psykosociala variabler samt perception och motivation för att använda kondom. Resultatet visade att de starkaste prediktorerna för att använda kondomer konsekvent var partners attityder till kondomer och uppfattning av fördelar av att undvika graviditet samt socialt stöd för att förhindra graviditeter (Laraque et al. 1997). Laraque et al.s (1997) resultatet var inte i överensstämmelse med resultatet från föreliggande studie där ungdomarnas attityder var positiva till att använda kondom men den rapporterade kondomanvändningen var låg. Resultatet av föreliggande studie var inte i överensstämmelse med Adih och Alexanders (1999) resultat där self-efficacy var en predikativ faktor för kondomanvändning. Self-efficacy i kondomanvändning hos ungdomarna i föreliggande studien var god men kondomanvändningen låg. Å andra sidan bedömda ungdomarna i föreliggande studie att hinder för kondomanvändning inte var stora och de redovisade en god self-efficacy i kondomanvändning. Detta motsvarar resultatet av Adih och Alexanders (1999) studie som visade ett samband mellan individens uppfattning av hinder i kondomanvändning och individens self-efficacy.
The Theory of Reasoned Action visar att individens beteende bestäms huvudsakligen av
personens intentioner. I teorin beskrivs två faktorer som avgör intentionen; attityder och subjektiva normer. Attityder i sin tur bestäms av individens tro på vilka resultat som kommer av att utföra beteendet och vilket värde resultaten har. Den subjektiva normen handlar om uppfattningen av andras åsikter om beteendet. Denna avgörs av vilken tro personen har av vad andra tycker att man ska göra och personens motivation att foga sig. I adolescensen är känslor som njutning, glädje, förväntan, spänning eller att ha roligt vanliga resultat som bedöms positivt snarare än rationella eller kognitiva tankar. De som är motiverade att möta förväntningarna av exempelvis kamrater, föräldrar och lärare får en positiv subjektiv norm (Ajzen & Fishbein 1980 refererad i Breinbauer & Maddaleno 2005).
- 31 -
kondom. Både de som hade intentioner att använda kondom och de som inte hade intentioner var motiverade att anpassa sig till viktiga personers önskemål t.ex. sexualpartner, vänner, föräldrar och läkare. Skillnaden var att de som hade intentioner att använda kondom hade en starkare tro på att signifikanta personer såg positivt på kondomanvändning. De som inte hade intentioner att använda kondom trodde istället att signifikanta personer var negativa till kondomanvändning (Bosompra 2001). Teorin och de redovisade resultaten från Bosompras (2001) studie visade på avvikande resultat jämfört med föreliggande studie i vilket normerna hos vänner till ungdomarna var positiva till kondomanvändning men kondomanvändningen var låg hos ungdomarna.
The Social Cognitive Theory omfattar faktorer som bestämmer beteenden och metoder för att
främja beteendeförändringar. Teorin visar att det är ett samspel mellan tre faktorer som bestämmer beteende: sociala miljöfaktorer, kognitiva eller personliga faktorer och beteende faktorer. Miljöfaktorer kan vara sociala normer, tillgångar i samhället och influenser från andra. Kognitiva eller personliga faktorer kan vara kunskap, förväntningar och attityder. Beteende faktorer kan vara färdigheter, handlande och self-efficacy (Bandura 1986 refererad i Breinbauser & Maddaleno 2005).
Ungdomarna i föreliggande studie hade en god self-efficacy i kondomanvändning. I Wulfert och Wans (1993) studie användes The Social Cognitive Theory som grund när de undersökte sexuellt aktiva heterosexuella högskolestuderandes kondomanvändning, förväntade konsekvenser, sexuella attityder, påverkan från kamratgruppen, kunskap om AIDS och uppfattad mottaglighet för AIDS. Resultat visade att kondomanvändning inte prejudicerades av sexuella attityder däremot fanns ett samband mellan self-efficacy och kondomanvändning. Wulfert och Wans (1993) resultatet stämmer överens med resultatet av föreliggande studie där attityder till sex hos ungdomarna inte visade någon tendens att prejudicera den faktiska kondomanvändningen. Resultatet stämde inte överens beträffande self-efficacy som inte visade någon tendens att prejudicera kondomanvändning i föreliggande studie.
I flera studier (Hammarlund, 2009; Eknemar, Johansson & Söderlund, 2008; Ekstrand, 2008) undersöks ungdomarna svårigheter med att kommunicera med sin partner om kondomanvändning, känslor och risker. Genusmönster kan leda till missförstånd och svårigheter att kommunicera. Andra faktorer som kan försvåra kommunikation är intimiteten och känslan av pinsamhet i dialogen med sin partner. I föreliggande studie i skalan för
Self-efficacy i att kommunicera och använda kondom var svarsalternativet Helt säker det som
ungdomarna angav mest på påståendet Du kan berätta för din partner att du vill börja
använda kondom (i en relation och med en ny partner). Resultatet i föreliggande studien
visade att ungdomarna anser att de kan kommunicera med sin partner om att använda kondom. Detta skiljer sig från ovannämnda studiers resultat.
