• No results found

3. Tidigare forskning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "3. Tidigare forskning"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)
(3)

Svedlund, H. (2021). Individanpassad undervisning.Examensarbete i pedagogik.

Grundlärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. De frågeställningar som använts i studien är: Hur individanpassar lärare undervisningen? Samt vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen? Det sociokulturella perspektivet används för att analysera resultatet. Urvalet bestod av fem lärare från två olika skolor. Kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för att få fram resultatet. Resultatet visar att lärarna i stor utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som

framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsaten som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer att göra. En viktig del är att se samspel och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

Nyckelord: Grundskollärare, Individanpassad undervisning, Individanpassning, Individualisering, Lågstadiet, lärare

(4)

1. Inledning 1

1.1 Problemformulering 2

1.2 Syfte och frågeställningar 2

1.3 Disposition 2

1.4 Begrepp, Individanpassad undervisning & Individualisering 3

2.Bakgrund 4

2.1 Individanpassad undervisning förr och nu 4

2.2 Eget arbete 4

3. Tidigare forskning 5

3.1 Att arbeta individanpassat 5

3.2 Arbetsformen eget arbete 5

3.3 Relationsbyggande 6

3.4 Arbetssätt och gruppens betydelse 6

3.5 Dilemman med individanpassad undervisning 7

4.Teoretiskt perspektiv 8

5. Metod 9

5.1 Metodval 9

5.2 Urval 9

5.3 Genomförande 10

5.4 Databearbetning 11

5.5 Reliabilitet och validitet 11

5.6 Etiska överväganden 12

6. Resultat 12

6.1 Lärares syn på individanpassad undervisning 12

6.2 Lärares arbete med individanpassad undervisning 13

6.2.1 Planering och förberedelse 14

6.2.2 Relationer 15

6.2.3 Variation i undervisningen 15

6.2.4 Tid och nivå 16

6.2.5 Hjälpmedel 17

6.3 Hinder för individanpassad undervisning 18

6.3.1 Individens och gruppens behov 18

6.3.2 Tid och resurser 18

6.4 Sammanfattning 19

7. Analys 20

8.Diskussion 21

8.1 Resultatdiskussion 21

8.2 Metoddiskussion 23

9. Slutsat 23

(5)

9.1 Förslag till vidare forskning 24

Referenslista 25

Bilagor

Bilaga 1 Artikelsök Bilaga 2 Missivbrev Bilaga 3 Intervjuguide

(6)

1. Inledning

En klass idag består ofta av många elever, alla med olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Alla med samma rätt att utvecklas efter sina förutsättningar och med samma rätt till stöd och stimulans. Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig med att utbildningen ska bidra till alla elevers utveckling och lärande. Hänsyn ska tas till alla elevers olika behov samt ge dem stöd och stimulans så de utvecklas så långt som möjligt.

Under min lärarutbildning med två terminer specialpedagogisk inriktning framgick vikten av att varje elev får rätt förutsättningar för att lyckas i sin skolgång. Ute i skolan, vid den verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samt vid tillfällen som vikarie upplevde jag svårigheter med att anpassa undervisningen efter elevers olika behov. Boo, Frykedal

& Thorsten (2017) belyser att skolinspektionens granskningar har visat att många skolor inte lyckas anpassa undervisningen tillräckligt efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt granskningarna är undervisningen anpassad efter en medelnivå innehållsmässigt, i arbetssätt och tempo. Det betyder att många elever möts av undervisning som på många sätt inte möter dem där de befinner sig kunskapsmässigt och innehållsmässigt.

Även “läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” ( Lgr11, 2019) är tydlig med att undervisningen ska anpassas efter varje elev.

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (s. 6)

(7)

1.1 Problemformulering

Med heterogena grupper i skolan där elevantalet växer är det viktigt att hitta arbetssätt och metoder som möjliggör en individanpassad undervisning. När utbildningens slut nu närmar sig, upplevs detta som min största utmaning, att lyckas planera och genomföra undervisningen så det anpassas efter alla elever. Imsen (1999) belyser att en

undervisning som är skräddarsydd efter den enskilde elevens förutsättningar är målet. I praktiken måste undervisningen organiseras så att den passar elevgrupper som kan arbeta på ungefär samma nivå. Den här studien önskar bidra med kunskap kring hur lärare som ansvarar för en stor elevgrupp, samtidigt kan anpassa undervisningen till enskilda elever.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen.

Studiens frågeställningar:

Hur individanpassar lärare undervisningen?

Vilka hinder ser lärare för att kunna individanpassa undervisningen?

1.3 Disposition

Studien disponeras initialt med en inledning som följs av problemformulering samt studiens syfte, frågeställningar samt begrepp. Därefter presenteras bakgrund samt tidigare forskning. Sedan följer studiens teoretiska perspektiv samt val av metod, de metodologiska valen samt de etiska övervägandena. Vidare presenteras studiens resultat, samt resultatdiskussion och metoddiskussion. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats samt förslag till vidare forskning

(8)

1.4 Begrepp, Individanpassad undervisning & Individualisering Individanpassad undervisning utgår från elevers olika erfarenheter, behov och

förutsättningar och kräver nära relationer mellan lärare och elev. Det utgår också från att skolan, och därmed läraren, ansvarar för att alla elever ges möjlighet att lyckas samt möjlighet att nå kunskapsmålen (Boo, 2014). Boo, et.al; (2017) belyser att det är svårt att hitta någon skillnad i begreppen individanpassning och individualisering samt att de ofta används som synonymer. I de äldre läroplanerna används begreppet

individualisering. Från 1990-talet har begreppet bytts ut mot individanpassning.

Användandet av begreppen har inte bytts ut i samma utsträckning inom forskningen, utan där har individualisering delvis fortsatt använts (Boo, et.al; 2017). Den här studien utgår från begreppet individanpassad undervisning men likställs med individualisering i den forskning som används som referenser. Vinterek (2006) betonar i sin

forskningsrapport att individualisering kan ha så olika innebörd som innehåll, omfång, nivå, material, arbetstempo, metod och värdering av elevers arbete. Det kan även handla om val och anpassning av studiemiljö samt vilket eller hur stort ansvar den enskilda eleven ska ta. En individualiserad undervisning sker i olika omfattning och kan innehålla en eller flera aspekter.

(9)

2. Bakgrund

Bakgrunden inleds med en presentation av hur individanpassad undervisning funnits med i styrdokumenten. Bakgrunden omfattas även av en beskrivning av arbetssättet eget arbete som framhålls i litteratur och forskning som ett tidigare vanligt sätt att

individanpassa undervisningen.

2.1 Individanpassad undervisning förr och nu

Imsen (1999) förtydligar att individanpassad undervisning inte handlar om särskilda stödinsatser, utan är ett av skolans viktiga uppdrag, att anpassa undervisningen efter elevens nivå och bakgrund. Anpassad undervisning innebär också att de elever som har lätt för sig och har kommit långt i sin kunskapsutveckling ska möta krav utifrån sin förmåga. Alla elever ska komma vidare i sin utveckling (Imsen, 1999). Individanpassad undervisning har funnits med i form av begreppen individualisering eller

individualiserad undervisning i skolverksamhetens styrdokument under lång tid. Redan i 1919 års undervisningsplan för rikets folkskolor fanns förslag på hur läraren på bästa sätt skulle anpassa undervisningen efter eleven (Giotta, 2013). Under den första halvan av 1900-talet fanns det flera olika skolformer i Sverige. Under mitten av decenniet förslogs en enhetlig nioårig obligatorisk skola. Frågorna gällande hur man inom en och samma grundskola skulle kunna möta elever med olika förutsättningar blev centrala.

Lösningen var att lärarna skulle individualisera sin undervisning och skapa arbetssätt och uppgifter som passade elevers skilda kunskapsnivåer (Boo et.al; 2017).

2.2 Eget arbete

I och med införandet av 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) som hade stort fokus på individen, samt med allt fler åldersblandade klasser växte arbetsformen eget arbete fram med inriktning på individuella arbetsformer (Boo, 2014).

Carlgren (2015) framhåller att lärarna ville komma ifrån att alla elever skulle arbeta i samma takt och istället få ta mer ansvar för sitt eget lärande och arbeta i sin egen takt.

Det egna arbetet bidrog till att eleverna sällan fick lyssna till lärarens genomgångar, redovisningar samt sällan själva prata inför hela klassen (Vinterek, 2006). Boo (2014) belyser att i och med det egna arbetet blev det en förskjutning av ansvaret från lärare till elev. Lärarens roll blev att handleda eleverna i deras egna arbete istället för att eleverna fick ta del av lärarens kompetenser och kunskaper. Den individuella arbetsformen ägde

(10)

rum på bekostnad av undervisning i helklass och arbeten i grupp. Skolverket (2004) presenterade en rapport som visade olika forskningsresultat som innehöll kritik mot det egna arbetet. Tidigare talades det kritiskt om att lärarna i sin undervisning lämnade eleverna utanför men med eget arbete lämnades istället för stor del av lärandet till eleverna själva (Carlgren, 2015). Giotta (2013) framhåller att ett flertal forskare konstaterat att ett sådant individuellt lärande inte stämmer överens med

styrdokumentens syn på att elever lär i samspel med andra. Samtidigt framgår

svårigheter med en undervisning där både klassen och den enskilda individen gynnas (Kotte, 2017).

3. Tidigare forskning

I avsnittet presenteras tidigare forskning kring synen på och arbetet med

individanpassad undervisning, i form av arbetssätt, relationer och gruppens betydelse samt dilemman som uppstår.

3.1 Att arbeta individanpassat

Boos (2014) studie påvisar att det länge har varit självklart att anpassa undervisningen efter elever i behov av särskilt stöd, men att individanpassad undervisning är till för samtliga elever. Det poängteras att de elever som ligger längre fram kunskapsmässigt också behöver utmanas så att de inte blir uttråkade och tappar intresset. Det finns även studier (Giotta 2013) som framhåller att de lågpresterande samt de högpresterande eleverna inte får tillräckligt med hjälp, stöd och uppmärksamhet från lärare samt att undervisningen anpassas efter de medelpresterande eleverna i klassen. I Kottes (2017) studie framgår det att under lektionstid individanpassas undervisningen särskilt till elever i behov av extra stöd.

3.2 Arbetsformen eget arbete

Den tidigare mycket vanliga arbetsformen eget arbete lyfts fram som det huvudsakliga arbetssättet i Lindkvists (2003) studie. Det framhålls som ett sätt att individanpassa undervisningen samt att eleverna tränas för att ta eget ansvar för sin lärprocess och lärarens roll är att guida. Eleverna bestämmer själva när de arbetar med vad och lärarna stöttar och följer upp. Då läraren uppmärksammar att eleven gör framsteg uppmuntras

(11)

eleven till mer utmanande uppgifter. Forskning visar att samspel mellan elever är viktigt för en lyckad kunskapsutveckling och formen av eget arbete har lett till att fokus har flyttats från elever som grupp till individer, samt försvårat samspelet mellan elevers olika sätt att förstå (Vinterek, 2006). Det framgår även i Lindkvists (2003) studie att arbetsformen tar stor plats under skoldagen, men även gemensamma, varierande aktiviteter lyfts fram som en viktig del. Nyare studier (Boo, 2014) framhåller att det finns en medvetenhet om kritiken som riktats mot arbetsformen, samt om forskningen som framhåller vikten av samspel i grupp för eleverna i klassrummet och att

arbetsmetoden därför inte används på samma sätt idag.

3.3 Relationer

Studier lyfter fram vikten av att som lärare skapa goda relationer till eleverna och gruppen (Boo 2014, Giotta, 2013, Lindkvist 2003). Goda relationer samt kunskap om elevernas intressen, personligheter, styrkor och svagheter samt lärarens vilja att möta behoven är avgörande för att kunna anpassa undervisningen efter individens behov (Boo, 2014, Giotta, 2013). Även elevens samspel med andra elever, samt kulturella och sociala bakgrund lyfts fram som viktiga delar för elevens motivation och individuella utveckling i skolan (Giotta, 2013, Lindkvist 2003).

3.4 Arbetssätt och gruppens betydelse

Boos (2014) undersökning framhåller förflyttningen som skett bort från individuellt arbete i form av eget arbete till mer varierad, gemensam undervisning i grupp. Lärarna individanpassar utan att det innebär individuella arbetssätt. De förespråkar istället en variationsorienterad individanpassning genom varierade lektionsupplägg, uppgifter samt gruppsammansättningar vilket leder till alla kan vara delaktiga i en gemensam

undervisning. Genom gemensamma genomgångar och diskussioner skapas en gruppkänsla medan arbetet sedan kan skilja sig från elev till elev. I linje med detta framgår det i Kottes (2017) studie att lärarna arbetar med varierande uppgifter samt att det finns en jämvikt mellan anpassningar till den enskilda eleven och gruppen.

Lektionerna planeras på så sätt att alla ska kunna delta i det som pågår i klassrummet.

Giottas (2013) studie belyser vikten av att elever får känna att uppgifterna är meningsfulla, vilket påverkar deras motivation. För att nå fram till detta krävs att eleverna har möjlighet att vara med och påverka undervisningens innehåll och

(12)

utformning, så den blir anpassad. Vidare framhålls att för att bibehålla motivationen behöver eleverna gå utanför sina komfortzoner för att utmanas och lära sig nytt. I linje med detta framhålls (Boo, 2014, Lindkvist, 2003) vikten av att bygga på elevens förkunskaper för att man möter eleven på rätt nivå. I Vintereks (2006) undersökning framgår att målen för undervisningen inte lyfts fram i praktiken och målet riskerar istället endast att uppfattas som att något ska utföras.

3.5 Dilemman med individanpassad undervisning

Tidigare forskning är enig om att det uppstår och finns flera dilemman när det kommer till att individanpassning ska ske i praktiken (Boo, 2014, Giotta, 2013, Kotte, 2017, Lindkvist , 2003, Vinterek, 2006). Svårigheter med att genomföra en undervisning där både den enskilda eleven samt klassen som grupp gynnas och deltar i lektionsarbetet lyfts fram (Kotte, 2017). I linje med det framgår att det är lättare att få syn på elevernas olika behov än att kunna bemöta dem individanpassat (Boo, 2014). Ett annat dilemma som lyfts fram i tidigare studie (Boo, 2014) är lärarens tid. Stora klasser och mycket tid som ska läggas på möten och dokumentation gör att tiden till att planera genomtänkta lektioner inte räcker till.

(13)

4.Teoretiskt perspektiv

Då målet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på möjligheten att individanpassa undervisningen har det sociokulturella perspektivet valts som ram för att förstå hur samspelet mellan elever och lärare kan stödja individanpassad undervisning.

Grundaren till det sociokulturellt perspektiv anses vara den ryske forskaren Vygotskij. I sociokulturell teori ingår en stark betoning på språk och kommunikation (Nilholm, 2016). Vygotskij framhåller att undervisningen ska utgå från det som eleverna redan känner till (Lindkvist 2003).

Barn utvecklas dels biologiskt men också genom sina handlingar och samspel med andra. (Nilholm, 2016). Från att människan föds samspelar och utvecklar den

erfarenheter med andra. Genom samspel kan människor få insikt om hur världen ska förstås och tolkas. Människan lär sig utifrån vad omgivningen uppmuntrar och tillåter (Säljö, 2000). Kommunikation och språkanvändning är i det sociokulturella perspektivet centralt och ses som länken mellan barnet och omgivningen. Det är också genom

kommunikation som lärande och utveckling sker (Säljö, 2000). Säljö (2000) belyser att genom att barnet lär sig ett språk har den inte bara möjlighet att delta utan även att möjlighet att påverka. Inom det sociokulturella perspektivet belyses den proximala utvecklingszonen. Vygotskij använde begreppet för att belysa vad barnet klarar av med lite hjälp och vägledning. Stödet kan vara från en vuxen eller en mer kunnig kamrat.

Vygotskij framhåller att individen bara kan ta till sig kunskap som befinner sig innanför den proximala utvecklingszonen då det inte går att förstå något som är helt främmande.

Med det som bakgrund framhåller Vygotskij en undervisning som kännetecknas av ett aktivt samspel mellan lärare, elev och innehållet i undervisningen (Lindkvist, 2003).

Inom teorin fungerar världen olika i olika miljöer. Det finns stora skillnader i de miljöer vi växer upp i och dessa skillnader får betydelse för hur människor tänker, känner, upplever och föreställer sig omvärlden (Säljö, 2000). Synen i en sociokulturell teorin är att människans förmåga att lära och utvecklas, både individuellt och tillsammans med andra, inte har en bestämd gräns. Eftersom de kulturella och fysiska redskapen hela tiden utvecklas kommer människors kunskaper och intellektuella förmåga att fortsätta

(14)

förändras och utvecklas genom att det tillkommer ny teknik och nya kunskaper. Det som är avgörande är vilka intellektuella och fysiska redskap människor har tillgång till och behärskar (Säljö, 2000).

5. Metod

I följande avsnitt redogörs det för metodval, urval, genomförande och databearbetning samt reliabilitet och etiska överväganden. Syftet med studien är att få djupare förståelse för lärares syn på möjligheten att individanpassa undervisningen och använde mig av kvalitativa intervjuer. Bryman (2011) belyser att i kvalitativa intervjuer är intresset riktat mot den intervjuades perspektiv.

5.1 Metodval

Då syftet med studien var att undersöka hur några lärare ser på möjligheten att

individanpassa undervisningen genomfördes semistrukturerade intervjuer. Intervju blev det självklara valet för att få en djupare förståelse av intervjupersonernas syn på och arbete med individanpassning. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren har ett antal frågor i form av en intervjuguide där ordningsföljden kan variera samt att frågorna kan vara mer allmänna. Det finns även möjlighet att ställa följdfrågor om intervjuaren anknyter till något som intervjupersonen sagt (Bryman, 2011). Det upplevdes viktigt att under intervjuerna ha möjlighet att anpassa frågorna och låta intervjun delvis vara flexibel, för att nå den djupare förståelsen för hur de ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. Då intervjuerna önskades spelas in för att, som Bryman (2011) framhåller, kunna vara uppmärksam på vad som sägs och hur det sägs utan att behöva anteckna, finns alltid en risk att intervjupersonerna blir

hämmade och tänker för mycket på hur de uttrycker sig. Deltagande observationer hade med fördel använts som ett komplement till intervjuerna men ansågs inte genomförbart inom tidsramen för arbetet.

5.2 Urval

Urvalet består av fem lärare verksamma på lågstadiet, från två olika skolor. Tre arbetar på den ena skola och två på den andra skolan. Till en av skolorna finns en personlig

(15)

relation sedan tidigare i form av genomförd verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där för några år sedan. Då en tid har gått sedan genomförandet av VFU var det av intresse att undersöka om de arbetar på samma sätt samt om det skiljer sig mellan olika klasser.

På den andra skolan finns en kontakt som framhöll att de gärna deltog i studien.

Målinriktat urval av intervjupersoner användes, som enligt Bryman (2011) används för att skapa överensstämmelse mellan forskningsfrågor och urval. De intervjuade är alla behöriga lärare, verksamma i lågstadiet. med varierande lång erfarenhet (se tabell).

Inget urval har gjorts med avseende av kön eller ålder då detta inte är relevant för studien. Jag har valt att hålla nere mitt urval till fem verksamma lärare då processen att transkribera intervjuerna tar mycket tid och det snabbt blir mycket textmassa som ska analyseras (Bryman, 2011).

Lärare Verksam i årskurs Antal verksamma år i

skolan.

Anna Åk. 2 4 år

Sofie Åk. 2 10 år

Tomas Åk. 3 7 år

Marie Åk. 1 21 år

Sara Åk. 1 14 år

5.3 Genomförande

Via mail kontaktades totalt fem lärare från två olika skolor och informerades om studien. Alla de tillfrågade var intresserade av att delta. Ett missivbrev mailades ut till deltagarna med mer ingående information om studiens syfte, de forskningsetiska principerna samt att intervjun beräknades ta cirka trettio minuter. Deltagarna gavs alternativ till att ses fysiskt, på grund av rådande pandemi och då förslagsvis via ett videomöte online. De fick annars komma med förslag på tid och plats. Bryman (2011) framhåller vikten av att säkerställa att intervjun sker på en lugn och ostörd plats och att den intervjuade inte ska behöva vara orolig för att någon kan höra vad som sägs under intervjun.

(16)

De två lärare som arbetade på den ena skolan valde att ses fysiskt i ett av klassrummen efter dagens slut. Intervjuerna genomfördes under samma eftermiddag med en kort paus mellan. Även på den andra skolan genomfördes två intervjuer under samma dag, i ett mindre grupprum efter skoldagens slut. Den femte och sista intervjun genomfördes hemma hos respondenten enligt dennes önskemål. Samtliga intervjuerna spelades in med mobiltelefon. Bryman (2011) framhåller att det är en fördel att inte behöva föra anteckningar under intervjun då du som intervjuare ska du vara uppmärksam på det som sägs och följa upp. Vid samtliga intervjuer tillfrågades deltagarna om inspelning av intervjun kunde ske, vilket samtliga deltagare gav sitt medgivande till.

5.4 Databearbetning

Intervjuerna bearbetades genom att de kort efter intervjutillfället lyssnades igenom och det som var av vikt för min studie transkriberades. Till det avsattes gott om tid då Bryman (2011) uppmärksammat att processen kräver mycket tid. Transkriberingarna lästes sedan igenom och kodades utifrån mina frågeställningar och resulterade i tre teman, Lärares syn på individanpassad undervisning, lärares arbete med

individanpassad undervisning samt hinder för individanpassad undervisning. Bryman (2011) framhåller att koder är ett sätt att sammanställa och organisera data. Därefter skapades underrubriker för en tydligare presentation av resultatet.

5.5 Reliabilitet och validitet

Bryman (2011) framhåller att då det i kvalitativa undersökningar sällan handlar om att mäta något används istället begreppet tillförlitlighet. Det består av fyra delkriterier:

Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera.

Vidare belyser Bryman (2011) att forskaren måste vara tydlig med att det som studien avser mäta mäts för att den ska uppnå en hög trovärdighet, det genom att studien utgår ifrån sitt syfte. Trovärdighet i studien kan även uppnås genom att intervjuguiden (bilaga 2) utgick från syftet. Undersökningen kan upprepas genom att följa redovisningen av metoddelen samt följa intervjuguiden (bilaga 2). Det är dock möjligt att resultatet av studien kan skilja sig med andra intervjudeltagare och andra följdfrågor.

(17)

5.6 Etiska överväganden

I studien har de forskningsetiska principerna i form av informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet följts (Vetenskapsrådet 2017). Deltagarna informerades om de fyra huvudkraven först genom missivbrevet och sedan vid intervjutillfället. Intervjupersonerna informerades om studiens syfte, att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. De försäkrades om att den information som han eller hon lämnar kommer att behandlas konfidentiellt. Vid sammanställningen av resultatet och i diskussionen har deltagarna och skolorna avidentifieras då fiktiva namn har använts.

6. Resultat

Syftet med den här studien är att få kunskap om hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. Resultatet redovisas utifrån tre

kategorier, lärarens syn på individanpassning, lärarens arbete med individanpassning samt hinder för individanpassning. Resultatet kommer att innehålla citeringar från intervjudeltagarna under fiktiva namn.

6.1 Lärares syn på individanpassad undervisning

Respondenternas syn på individanpassad undervisningen stämmer väl överens. Samtliga lärare framhåller att det innebär att undervisningen anpassas efter elevens behov och att innehåll och arbetsmetoder inte behöver se lika ut för alla. Anna framhåller att det framförallt är kraven på den enskilda eleven som måste anpassas.

-Det går inte att ha samma förväntningar på slutresultatet från alla elever. Två elever kanske slutför en arbetsuppgift på liknande vis, det kan betyda att den ena eleven får mycket beröm, när jag ser vilken ansträngning som eleven gjort.

Medans den andra eleven får komplettera, då jag förväntar mig mer och vet att eleven kan. (Anna)

(18)

Ytterligare belyser respondenterna att individanpassad undervisning inte endast handlar om att eleven arbetar individuellt eller alltid har individuella uppgifter. Det viktiga är att eleven har möjlighet att lyckas samt att undervisningen anpassas till en passande nivå.

-Det gäller att hitta bitarna som gör att eleven kommer framåt. Det kan inte alltid vara det som de är intresserad av eller det arbetssättet som de föredrar. De måste också träna och utvecklas inom de andra områdena och ha möjlighet att hitta fler saker att intressera sig för. Jag menar det viktiga är att eleven har möjlighet att lyckas så det inte hamnar på en orimlig nivå. (Sara)

Vidare framhåller lärarna att det inte är rimligt att som ensam lärare i en klass ha lektionsupplägg som är helt anpassade efter varje elev vid alla tillfällen. Ett par av respondenterna framhåller även att skolans mål inte är att endast arbeta individuellt med ständiga individuella lösningar, utan att gruppen och gemensamma arbeten har ett stort värde.

-Det är ett samarbete, vi får inte glömma den sociala biten och gruppens betydelse i jakten på att anpassa undervisningen i minsta detalj. Det vore givetvis heller inte rimligt med tanke på storlek på klasser och så vidare. De behöver lära sig att samarbeta, de måste få lära av varandra.

...Självklart vore det optimalt med mindre klasser men ännu mer skulle vi vinna på fler vuxna. Då har vi möjlighet att dela klassen när vi behöver arbeta i mindre grupp, för att kunna ge mer stöd. Men vi har också den stora gruppen att

använda i andra sammanhang. (Tomas)

6.2 Lärares arbete med individanpassad undervisning

I den här delen presenteras olika sätt som läraren använder sig av i arbetet med att individanpassa undervisningen.

(19)

6.2.1 Planering och förberedelse

Respondenterna framhåller vikten av en noggrann planering för en lyckad

individanpassning. Anna förklarar att hon gör en gemensam grundplanering för alla elever i klassen. Där försöker hon lägga upp arbetet så att det finns olika osynliga nivåer. Hon framhåller vikten av att det i planeringen ska finnas tillräckligt med tid så att samtliga har möjlighet slutföra något. Marie och Sara arbetar på samma skola i parallella klasser och samplanerar mycket. De framhåller på liknande sätt, att det i detaljplaneringen av lektionerna bör finnas uppgifter eller mål som alla elever har möjlighet att lyckas med och känna att de har gjort det bra.

-....att redan i planeringen ha tänkt igenom hur alla i klassen på sitt sätt kan lyckas och känna att de kommit vidare. Det är viktigt med delmål som är synliga för eleven, så de kan bocka av. (Marie)

Sofie menar att individanpassning inte alltid går att planera för. Det är mycket som uppstår i situationen som kräver anpassningar och hon framhåller att det är de anpassningarna som är mest utmanande. Hon förklarar att med en del elever är dagsformen avgörande för hur olika delar kommer att fungera.

Flera av lärarna framhåller att de arbetar med bildstöd. Det sker i olika stor omfattning men beskrivs som ett bra och tydligt komplement. Anna framhåller bildstöd som en viktig del i förberedelsen genom att hon kan förbereda eleverna redan innan lektionen startar på vad de ska arbeta med, samt vad de behöver i form av material. Hon använder det i stor omfattning.

-Jag förbereder varje lektion med en kort beskrivning på tavlan med både text och bild. Om vad vi ska arbeta med, var vi ska arbeta och vad de behöver plocka fram. Då skriver jag till exempel vad? och sätter en bild på matteboken, var?

med en bild på ett bord och jag behöver? med penna och sudd på bilden då. Så jag har en bild för nästan allt. Saknar jag något då skriver jag upp och fixar det.

Barnen är så vana nu och det blir inte lika många frågor. (Anna)

Lärarna planerar för varierade arbetssätt och belyser elevers olika sätt att ta till sig kunskap.

(20)

6.2.2 Relationsbyggande

Flera av respondenterna framhåller relationens betydelse samt vikten av att intressera sig för eleverna för att möjliggöra individanpassning.

-Grunden för all individanpassning handlar ju om relationen till eleven. Jag vill påstå att det är omöjligt att anpassa undervisningen om man inte först har fått möjlighet att bygga en relation och få se vad som fungerar, när det fungerar, vad som intresserar eleven och så vidare. (Tomas)

Vidare utvecklar Tomas relationernas betydelse. Genom att ha god kunskap om var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, om hur de bäst arbetar och vad orken räcker till, finns möjligheten att utforma lektionsupplägg som är anpassat och utmanar alla.

Det framgår att en stor fördel i relationsskapandet är att få följa klassen under flera läsår.

Sara som arbetar i årskurs ett har erfarenhet sedan tidigare att arbeta med samma klass under tre läsår, med start i årskurs ett. Sara betonar vikten av arbetet med relationen både till eleverna och mellan eleverna som grupp. Tomas påpekar att eleverna måste vara trygga med varandra i gruppen för att våga utmanas och på så sätt utvecklas. Några gemensamma sätt att stärka relationerna mellan eleverna som framhölls av

respondenterna var genom gruppstärkande lekar och samarbetsövningar

6.2.3 Variation i undervisningen

I resultatet framkom en gemensam betoning på varierade arbetsformer i form av individuellt arbete varierat med grupparbeten. Respondenterna framhåller att genom grupparbeten får eleverna i hög utsträckning träna på att sätta ord på hur de tänker och menar samt på att samarbeta. Samtidigt går det att anpassa kraven.

-Det låter kanske motsägelsefullt, att grupparbeten är att arbeta individanpassat.

Men det finns så mycket positivt med det. Grupperna kan delas så att de i gruppen är på ungefär samma nivå, samtidigt som det andra gånger medvetet blandas så de som ligger längre fram kan hjälpa eller stötta. (Tomas)

(21)

Det framgår att det är av vikt att se till att det inte endast är en eller några som gör hela arbetet i grupparbetet. Genom att eleverna innan de startar tilldelas olika roller eller ansvarar för olika uppgifter möjliggörs en stor delaktighet. Det bidrar också till att det går att individanpassa arbetet, då individuella insatser i gruppen anpassas så samtliga både lyckas och utmanas efter sina förkunskaper.

Ytterligare sätt att individanpassa undervisningen som respondenterna framhåller är genom varierade arbetssätt samt komplettera olika arbetssätt. De framhåller elevers olika sätt att befästa kunskap, samt att det är en fördel att variera innehållet.

-Vi arbetar med alla sinnen. Särskilt med de här yngre eleverna som behöver få känna, lukta, se och utforska. Vi kanske lär oss om myror, då läser vi en text, vi ser en film och vi går ut och ser om det stämmer. (Marie)

-Det är bara den egna fantasin som sätter gränser egentligen. Det finns oändligt många sätt att lägga upp ett arbete. Läsläxan redovisades i dag gruppvis med teater som ett exempel. (Sofie)

6.2.4 Tid och nivå

Samtliga respondenter framhåller anpassningar av tiden eleven har att slutföra sitt arbete samt nivån på arbetet. Respondenterna var överens om att nivån hamnar på en

medelnivå som passar de flesta elever när det kommer till utmaningar. Därefter finns en tydlig anpassning till de som behöver extra stöd eller ligger efter kunskapsmässigt i form av en nivå som möter dessa elever bättre. Respondenterna framhåller även en gemensam syn på de elever som ligger längre fram kunskapsmässigt, att de behöver utmanande uppgifter för att inte bli uttråkade och förlora motivationen. Ett par av respondenterna påpekar att de eleverna ibland hamnar i skuggan av gruppens behov samt av de elever som ligger efter kunskapsmässigt.

-Det måste vara meningsfullt arbete som väntar för de elever som blir färdiga snabbt med en gemensam huvuduppgift. Det är lätt att de blir bortglömda och man bara drar till med att de kan jobba med sin I-pad. (Marie)

(22)

Vidare framhåller respondenterna att det skiljer sig i arbetet mellan olika ämnen. I vissa ämnen som matte och svenska använder sig några av respondenterna av läromedel som är nivåanpassat vilket underlättar för lärarna.

-Det underlättar att arbeta med läromedel som våra läseböcker till exempel, som eleverna har i läxa, som finns i olika nivåer. Det är samma bilder och med samma handling, så det är ändå möjligt att jobba gemensamt med texten då alla har fått med sig samma handling, bara inte läst lika mycket text. (Sofie)

Ytterligare något samtliga respondenter belyser är att elever behöver olika lång tid för att slutföra sina arbeten. Som det framgick tidigare i resultatet försöker lärarna att redan i planeringen se till att god tid avsätts för olika moment, så att alla ska ha möjlighet att slutföra sina uppgifter. Flera av respondenterna försöker alltid ha planerade “göra klart”

lektioner, där sådant som eleven inte hunnit slutföra kan slutföras.

6.2.5 Hjälpmedel

I samtliga av respondenternas klasser finns I-pad eller datorer som används i undervisningen. Marie och Sara framhåller att genom arbetet med olika appar har möjligheten att anpassa efter olika nivåer underlättats. De belyser även att många elever är positiva till att arbeta digitalt. Anna lyfter möjligheten att använda sig av program som ljudar bokstäver samtidigt som eleven skriver, vilket är till stor hjälp för många elever.

-Det är en hel värld med appar och program. Det finns verkligen många välarbetade och roliga appar för eleverna och en riktigt bra möjlighet att få utmanas efter sina färdigheter. (Marie)

(23)

6.3 Hinder för individanpassad undervisning

I avsnittet presenteras olika hinder som lärarna upplever i arbetet med att individanpassa undervisningen.

6.3.1 Individens och gruppens behov

En gemensam syn bland respondenterna är att det inte är möjligt att planera varje del i alla moment efter varje elev. Som det framgick tidigare i resultatet utgår de från en medelnivå som passar majoriteten av gruppen. Flera av respondenterna påpekar att det inte alltid blir som det var tänkt med planeringen, att situationer uppstår som gör att det inte finns möjlighet att individanpassa och att gruppen som helhet måste prioriteras.

-Det händer, att jag kanske räknat med en till vuxen i planeringen men som sedan är frånvarande av någon anledning. Då kanske jag måste starta igång något som jag vet att inte kommer fungera för alla. Då får man lösa det på bästa sätt tänker jag….... Det blir så ibland, att jag fokuserar på gruppen, så får jag stötta upp där det behövs när alla är igång. (Marie)

6.3.2 Brist på tid och resursstöd

Tid förs fram som en av de stora hindrena med att planera och genomföra

individanpassad undervisning. Samtliga respondenter framhåller att de har svårt att hinna planera och förbereda tillräckligt för att tillgodose alla elevers behov. Även dokumentation och möten nämns som aktiviteter som tar mycket av lärarens tid.

Sara som arbetar i årskurs ett påpekar att det vid vissa tillfällen dröjer med resursstöd till elever med behov av särskilt stöd. Vilken kan leda till att det går ut över resten av klassen i form av att en elev ständigt behöver hennes stöd.

-Det kan kännas ohållbart, när det är så att jag skulle behöva sitta med eleven i princip hela tiden, men samtidigt ska räcka till alla i klassen. Nu menar jag på en sådan nivå att det inte fungerar alls att jobba för eleven utan stöttning.

(24)

Respondenterna framhåller en gemensam problematik kring att ofta vara den enda vuxna i en klass med många elever. Sofie påpekar att möjligheten att kunna dela upp klassen vid behov för att hinna stämma av med alla elever och stötta dem enskilt, ständigt minskar i takt med att resurser dras in.

6.4 Sammanfattning

I resultatet framgår att lärarna har en gemensam syn på individanpassad undervisning, att undervisningen ska anpassas efter den enskilda elevens behov samt att arbetsmetod och innehåll inte behöver se lika ut.

För att individanpassa undervisningen framhåller samtliga respondenter vikten av förberedelse i form av en noggrann planering. Bildstöd förs fram som ett sätt att förbereda eleverna samt som ett bra komplement i undervisningen genom att det gör instruktionerna extra tydliga. Respondenterna lyfter fram relationens betydelse för att möjliggöra individanpassad undervisning. Goda relationer mellan elever och lärare möjliggörs genom ett genuint intresse för eleven. Även relationerna mellan eleverna, som grupp belyses som viktig att arbeta med för att eleverna ska vara trygga och våga utmanas. Vidare framgår det av resultatet att lärarna varierar arbetsformerna

individuellt arbete samt grupparbete. Respondenterna är överens om att grupparbeten möjliggör individanpassad undervisning genom att eleverna tilldelas olika

ansvarsområden i gruppen samt varierade gruppindelningar. Resultatet visar ett fokus på anpassningar av nivån på arbetets svårighetsgrad samt att tillräckligt med tid ska finnas för eleven att slutföra arbetet. Vidare framförs nivåanpassade läromedel samt digitala hjälpmedel som ett sätt att möjliggöra individanpassad undervisningen. Resultatet visar en gemensam syn på att det finns vissa svårigheter med att individanpassa

undervisningen. Respondenterna framhåller att oförutsedda händelser ständigt sker, samt att gruppen som enhet prioriteras före den enskilda individen. Vidare ses för lite enskild tid med elever, stora grupper och minskade resurser som ett hinder i arbetet med att individanpassa undervisningen.

(25)

7. Analys

I det här avsnittet analyseras resultatet som framkom genom de kvalitativa intervjuerna med hjälp av det sociokulturella perspektivet som använts som teoriram i studien. Jag kommer att fördjupa lärarnas tolkning av elevernas möjlighet till utveckling genom ett sociokulturellt perspektiv.

I det sociokulturella perspektivet framgår det att undervisningen ska utgå ifrån det eleven känner till sedan tidigare (Lindkvist 2003). Av resultatet framkom det en enhetlig syn på individanpassad undervisning genom att den inte behöver se lika ut för alla elever. Innehåll, krav, värdering av arbetet, omfång, nivå och arbetsmetoder anpassas efter den enskilda eleven samt utifrån tidigare erfarenheter. I det

sociokulturella perspektivet belyses att barn utvecklas genom sina handlingar och i nära samspel med andra (Nilholm, 2016). Genom samspel kan de få insikt om hur världen ska förstås och tolkas (Säljö, 2000). Det kan kopplas samman med resultatet och lärarnas betoning på relationens betydelse mellan lärare och elev samt mellan eleverna för att möjliggöra individanpassad undervisning. Även forskning (Boo, 2014, Giotta, 2013, Lindkvist, 2003) framhåller vikten av att främja goda relationer i skolan. Giotta (2013) framhåller i sin undersökning att elevens samspel med andra elever är en viktig del i den individuella utveckling i skolan.

Centralt i det sociokulturella perspektivet är kommunikation och språkanvändning, vilket ses som länken mellan barnet och omgivningen. Det är genom kommunikation som lärande och utveckling sker. Vidare framgår att det genom språket finns möjlighet att delta samt att påverka (Säljö, 2000). Resultatet visar utifrån det sociokulturella perspektivet en gemensam syn på grupparbeten som ett framgångsrikt sätt att arbeta.

Arbetet i grupp leder till samarbete och kommunikation mellan eleverna, samtidigt som lärarna har möjlighet att anpassa arbetet efter elevens förutsättningar.

Ett viktigt begrepp inom det sociokulturella perspektivet är den proximala utvecklingszonen, vilken framhåller en nivå som barnet klarar av med stöd och vägledning. I ett skolsammanhang kan stödet vara från en lärare eller en mer kunnig elev. Vygotskij framhåller att individen bara kan ta till sig kunskap som befinner sig innanför den proximala utvecklingszonen då det inte går att förstå något som är helt främmande (refererad i Lindkvist, 2003). I likhet belyser Imsen (1999) att anpassad

(26)

undervisning utformas i ett “spänningsfält” av det eleven kan sedan tidigare och det den inte kan. Det blir lärarens uppgift att anpassa. Med utgångspunkt i begreppet visar resultatet en genomgående strävan efter att anpassa undervisningen så att eleverna lyckas och samtidigt utmanas. Dock framgår det att nivån ofta hamnar på en medelnivå och att det därefter görs individuella anpassningar till elever som ligger längre bak kunskapsmässigt samt de som behöver mer utmanande uppgifter. Vidare framgår av resultatet en strävan av att utforma meningsfullt arbete till de som slutför arbetet snabbt, men även att de inte alltid utmanas med nya genomtänkta uppgifter.

8. Diskussion

I diskussionsdelen presenteras inledningsvis studiens resultatdiskussion. I

resultatdiskussionen jämförs och diskuteras studiens resultat med tidigare forskning samt litteratur. Resultatdiskussionen följs av en metoddiskussion som reflekterar kring val av metod.

8.1 Resultatdiskussion

Avsikten med studien var att få kunskap om hur lärare ser på möjligheten att

individanpassa undervisningen. I studiens resultat framkom en tydlig gemensam syn på individanpassad undervisning och arbetet med att försöka möjliggöra det. Samtidigt framgick även en gemensam syn på att det finns många svårigheter i arbetet kring att anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar.

I inledningen lyfts krocken som uppstår genom krav att anpassa undervisningen samtidigt som undersökningar (Skolverket 2004) visar att det inte genomförs på ett tillfredsställande sätt, utan att många skolor ser svårigheter med uppdraget. I resultatet av studien framgår en tydlig medvetenhet kring och strävan efter att individanpassa undervisningen. Lärarna framhåller att de planerar och genomför ett flertal

anpassningar. Ett tydligt mönster som framgick av undersökningen var ett gemensamt fokus på att anpassa tiden eleven har till sitt förfogande samt nivån på arbetet. I tidigare forskning (Boo, 2014, Giotta, 2017, Lindkvist 2003) lyfts vikten av goda relationer genom att läraren behöver ha kunskap om elevernas intressen, personligheter, styrkor och svagheter för att individanpassa undervisningen. Resultatet påvisar ett enhetligt

(27)

resultat och framhåller att det inte är möjligt att anpassa undervisningen innan goda relationer byggts upp.

I det tidigare vanliga arbetssättet eget arbete där tanken var att underlätta för en individanpassad undervisning låg fokus på det individuella istället för på elever som grupp (Vinterek 2006). I motsats till eget arbete framgår i studiens resultat istället en utgångspunkt i eleverna som grupp, vilken anpassningar sker utifrån. Arbetssättet eget arbete ledde till mindre samspel mellan eleverna samt deras olika sätt att förstå

(Vinterek 2006). I resultatet framkom ett synsätt att eleverna genom grupparbeten får sätta ord på, samt förklara för de andra hur de menar och tänker. De lär och lär av varandra.

Tidigare forskning (Boo, 2014) belyser att individanpassad undervisning är till för alla elever. Undersökningen visar att större delen av klassen “klumpas ihop” där planering och undervisning ofta utgår ifrån den gruppen elever som anses ligga på ungefär samma nivå. Därefter individanpassas undervisningen till elever som särskiljer sig, antingen som högpresterande eller lågpresterande. Samtidigt visar undersökningen att de som ligger långt fram ibland kommer i kläm. Trots att lärarna är medvetna om behoven och försöker tillgodose dem, sker det inte alltid i praktiken. Istället är det lätt att ta till något i stunden för att eleven ska ha något att arbeta med. Imsen (1999) samt Boo (2014) framhåller att de som ligger längre fram kunskapsmässigt behöver utmanas för att behålla motivationen och utvecklas. Imsen (1999) belyser att rutinarbete som blir en sysselsättning och tidsfördriv istället för meningsfulla uppgifter inte rekommenderas. I resultatet framgår ett fokus på individanpassad undervisning för de elever som ligger efter kunskapsmässigt, samt är i behov av extra stöd. Andra studier (Giotta, 2013) påvisar att både de lågpresterande samt de högpresterande eleverna inte tillgodoses tillräckligt med hjälp och stöd. Boo et:al (2017) framhåller att det är viktigt för elevens motivation att läraren visar att den tror på elevens förmågor. Genom att sätta höga men realistiska mål ökar motivationen hos eleven.

I tidigare forskning (Boo, 2014, Giotta, 2013, Kotte 2017, Lindkvist, 2003, Vinterek 2006) samt i resultatet av studien framgår det att lärarna ser flera hinder med att erbjuda individanpassad undervisning. I studiens resultat framgår att planeringen inte alltid är möjlig att följa, då oförutsedda händelser är en del av vardagen. Carlgren (2015) påvisar

(28)

att samtidigt som arbetet ska gå framåt ska även ordningen upprätthållas. Det leder till svårigheter att erbjuda en undervisning där alla elever får möjlighet att utmanas och utvecklas. Istället menar Carlgren att resultatet inte blir tillräckligt utmanande.

8.2 Metoddiskussion

Valet av metod utgår ifrån studiens syfte och frågeställningar. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i lågstadiet. Det är inte möjligt att dra några generella slutsatser om hur lärare ser på möjligheten att

individanpassa undervisningen. Då studien endast utgår ifrån fem lärare samt två olika skolor ger resultatet endast en inblick i hur arbetet kan se ut. En nackdel med urvalet som upptäcktes efter genomförandet av intervjuerna var att två lärare på varje skola arbetade i parallella klasser. Det innebar att de arbetade nära varandra och i stort sett planerade innehållet i undervisningen för båda klasserna gemensamt. Genom att ha fokuserat på olika årskurser på skolorna hade resultatet möjligen blivit mer omfattande.

För att få ett mer tillförlitligt resultat hade studien behövt fler respondenter samt med fördel kompletteras med observationer. I planeringsstadiet av studien ingick

observationer, men de valdes bort på grund av tidsaspekten.

9. Slutsats

Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen. Resultatet visar att lärarna i stor

utsträckning planerar och förbereder för en undervisning som möjliggör att eleverna kan delta och utmanas efter sina förutsättningar och behov. Goda relationer lyfts fram som en förutsättning för individanpassad undervisning. Vidare framgår grupparbeten, varierade arbetsmetoder, nivåanpassat läromedel samt digitala verktyg som framgångsrika strategier och hjälpmedel i arbetet med att att individanpassa undervisningen. Resultatet visar även en gemensam syn på att det finns hinder i genomförandet. Det framgår att oförutsedda händelser ständigt sker och att eleverna som grupp prioriteras. Andra hinder som framgår i resultatet är brist på tid samt för få resurser till stora klasser. Slutsatsen som kan dras från studien är att det är svårt som lärare att hinna med att individanpassa på ett tillfredsställande sätt. Det finns alltid mer

(29)

att göra. En viktig lösning blir att se samspelet och gruppen som betydelsefull och utgå ifrån de möjligheter som finns.

9.1 Förslag till vidare forskning

Då målen blir tydligare och kraven ökar högre upp i åldrarna vore det av intresse att med liknande syfte och frågeställningar intervjua lärare på mellanstadiet för att se om resultatet skiljer sig. Intervjuer skulle med fördel kompletteras med observationer för att få en tydligare insyn.

(30)

Referenslista

Boo, S. (2014). Lärares arbete med individanpassning. Strategier och dilemman i klassrummet. (Licentiatavhandling, Linköping Studies in pedagogic practices No. 24.) Linköpings universitet.

Boo, S., Frykedal, F. K., Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning till individ och grupp i klassrummet. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.

Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan.

Vetenskapsrådets rapportserie, 3:2013. Stockholm

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2013-02-01-individualiserad-undervis ning-i-skolan---en-forskningsoversikt.html

Imsen, G. (1999). Lärarens värld. Lund: Studentlitteratur.

Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning. (Doktorsavhandling, Malmö studies in Educational Sciences No. 81.) Malmö högskola.

Lgr.11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019.

(2019) Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Lindkvist, M (2003). Individualisering. Att kliva ur och vara i gemenskapen.

(Licentiatavhandling, Filosofiska fakulteten FiF-avhandling 63/03) Linköpings universitet.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund:

Studentlitteratur.

(31)

SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skol lag-2010800_sfs-2010-800

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv.Stockholm: Prisma.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet.

Vinterek, M. (2006). individualisering i ett skolsammanhang. (Forskning i fokus No.31) Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.

(32)

Forskningsöversikt

Databassökningar gjordes i ERIC, Google Scholar samt SwePub. I samband med sökningarna i databasen ERIC användes de engelska sökorden Individualized teaching som utgångspunkt. Träffarna avgränsades med peer reviewed, full text samt artiklar från tidigast år 2000. Utifrån nyckelorden lästes ett antal intressanta artiklar. Genom

nyckelorden sökte jag även vidare på individualized education, learning styles samt differentiated education. Flera artiklar lästes men ingen valdes ut att användas i studien då fokus önskade hamna på den svenska skolan. Vidare söktes artiklar på SwePub samt Google Scholar där artiklarna avgränsades med att vara refereegranskade. Sökorden som användes var individanpassad undervisning, individanpassning, individualisering samt individualiserad undervisning. Där valdes artiklar ut som var intressant för studien.

Forskningen valdes som ett första steg ut genom att titlarna samt ämnesorden var relevanta för studien. Då syftet var att undersöka hur verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen valdes tidigare forskning ut som ansågs ge en bra bakgrund till syftet. Tidigare forskning som granskade begreppet individualisering samt belyste det i ett skolsammanhang valdes ut. Även publikationer som belyser klassrumsarbetet med individanpassning. En publikation med lärarens uppfattningar om undervisningen ur ett inkluderande perspektiv valdes ut då den belyser dilemmat kring att samtidigt tillgodose klassens samt enskilda elevers behov.

(33)

Värmdö april 2021

Medgivande inför studien

Under vårterminen 2021 kommer jag att genomföra en studie som är del i mitt examensarbete i pedagogik inom lärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I min studie vill jag undersöka hur några lärare arbetar med att individanpassa undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i lågstadiet ser på möjligheten att individanpassa undervisningen.

Jag kommer att samla data genom intervjuer. Varje intervju beräknas ta cirka 30 minuter. Under intervjun kommer ljudupptagning att förekomma för att på bästa sätt kunna analysera intervjun.

Under intervjun kommer även anteckningar att göras. De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet. Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.

Min handledare för arbetet är universitetslektor Cresantus Biamba.

cresantus.biamba@hig.se

För mer information kring studien kontakta undertecknad:

Hanna Svedlund

svedlund.hanna@gmail.com 0702973007

Med bästa hälsningar Hanna Svedlund

(34)

Intervjuguide

● Vad har du för utbildning?

● Hur länge har du arbetat som lärare?

● Vad innebär individanpassad undervisning för dig?

● Hur planerar och genomför du undervisningen så att innehållet anpassas efter varje elev?

● Prioriteras vissa elever?

● Vilken är den största utmaningen?

● Vad skulle du behöva för att kunna individanpassa undervisningen ytterligare?

● Har du något som du vill tillägga?

References

Related documents

Informanterna poängterade hur de får vara med och påverka arbetet, att de tillsammans på det sociala företaget kommer fram till gemensamma beslut samt att arbetskollegorna hjälper

Även om jag i denna uppsats koncentrerat mig på specifikt hur personer med dyslexi hanterar skriftlig information i vardagslivet så kan så klart även ”normalläsare” ha erfarenhet

Resultatet om när elaka kommentarer förekommer kan knytas an till resonemanget som Svaleryd (2002), Davies (2003) skriver om att flickor inte får ta lika mycket plats som pojkar

Här kan man som lärare naturligtvis inte komma och kräva att de ska läsa för sina barn, men som lärare skulle man kanske kunna uppmuntra föräldrarna att köpa eller gå

Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar dessa

Utredningen anser dock att förslaget borde godtas för att det skulle höja kvalitén i undervisningen, göra att vi får lärare med högre kompetens, göra att fler når målen, höja

Planen bör bygga på en analys av nuläget av den pågående verksamheten, för att de ska veta vad skolan främst behöver arbeta med för att förebygga och motverka

Våra informanter tar upp många fördelar med att placera på HVB-hem och ser flera situationer då en sådan placering är lämplig i det akuta läget, till exempel när barnet är i