Operationssjuksköterskans upplevelser av
att medverka vid urakuta kirurgiska
ingrepp utanför operationsavdelning.
- En kvalitativ intervjustudie
The Theater nurses’ experiences of emergency surgery outside the operating
department.
- A qualitative interview study
Fakulteten för Hälsa, teknik och naturvetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning operationssjukvård Avancerad nivå 15p
Handledare: Catrine Björn Examinator: Gunilla Borglin 2020-04-29
Sammanfattning
Titel: Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid
urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning.
Fakultet: Hälsa, natur och teknikvetenskap.
Kurs: Examensarbete med inriktning mot operationssjukvård 15p
Författare: Esraa Essameldein Nasr, Karin Vargmyr
Handledare: Catrine Björn
Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter
Examinator: Gunilla Borglin
Sidor: 20, exklusive bilagor
Datum för examination: 2020-04-29
Nyckelord: Operationssjuksköterska, traumakirurgi, traumarum, akutrum
Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god
perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning.
Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt
tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara
medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press, Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp
Abstract
Title: The Theater nurses’ experiences of emergency surgery outside the
operating department.
Faculty: Health, Science and Technology
Course: Degree project- nursing 15 ECTS
Authors: Esraa Essameldein Nasr, Karin Vargmyr
Supervisor: Catrine Björn
Examiner: Kaisa Bjuresäter
Examiner: Gunilla Borglin
Pages: 20, excluding appendices
Date of the examination: 2020-04-29
Key words: Theater nurse, traumatic surgery, trauma room, emergency room
Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. This
includes following medical development and their demands on new required skills and on participation in new team compositions. Assisting in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurses when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. The data analysis was done through one with an inductive
qualitative approach. Results: The study resulted in a theme: a member of the team with
complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances
and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories.
Conclusion: Carrying out emergency procedures outside the operating ward in a
patient-safe manner poses difficulties and challenges. The operating nurses felt that they had an important role in the trauma team and that they contributed with their skills, flexibility and ability to work under pressure.
Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting
in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward.
Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen
theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of
a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 5
OPERATIONSSJUKSKÖTERSKANS PROFESSION ... 5
Operationsteamet ... 5
Den perioperativa omvårdnaden ... 5
ETT ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT. ... 6
URAKUTA KIRURGISKA INGREPP ... 6
FORSKNINGSANKNYTNING ... 7 PROBLEMOMRÅDE ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 7 DESIGN ... 7 URVAL ... 7
TABELL 1:BESKRIVNING AV DELTAGARNAS ÅLDER OCH YRKESERFARENHET. ... 8
Datainsamling. ... 8
DATAANALYS ... 8
Tabell 2. Exempel på analysprocessen ... 9
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 9
RESULTAT ... 10
FIGUR 1. RESULTATETS TEMA, TRE KATEGORIER OCH ÅTTA SUBKATEGORIER ... 10
ATT PRESTERA UNDER PRESS ... 10
Upplevelsen av adrenalinpåslag. ... 11
Upplevelsen av ett fungerande teamarbete ... 11
Kommunikation inom traumateamet ... 12
FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHETER ... 12
Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö ... 12
Bristfällig kunskap ... 13
PRIORITERINGAR I DET AKUTA SKEDET ... 13
Svårigheten att arbeta patientsäkert ... 13
Det vanliga faller undan ... 14
Patientens utsatta situation ... 14
DISKUSSION ... 15
RESULTATDISKUSSION ... 15
METODDISKUSSION ... 16
KLINISK BETYDELSE ... 17
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 18
KONKLUSION ... 18
Introduktion
Operationssjuksköterskans profession
OperationsteametPå operationsavdelningen är operationssjuksköterskan en medlem av ett operationsteam. Här ingår även en operatör, en anestesisjuksköterska och en cirkulerande undersköterska. Alla medlemmar i teamet har väl dokumenterade och inarbetade roller och uppgifter. Alla teammedlemmar är även ansvariga för patientens omvårdnad och alla bidrar med sin specifika expertis (Sandelin, 2015). Operationssalarna är väl ventilerade och optimerade för kirurgiska ingrepp och högteknologiska hjälpmedel står till förfogande. Här finns också tillgång till extra instrument, medicinsk teknisk utrustning och annat material som kan efterfrågas under ett kirurgiskt ingrepp (http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/). En femtedel av patienter drabbade av trauma är i behov av akut operativ åtgärd och flertalet sjukhus har speciella traumateam med olika multiprofessionella sammansättningar. De flesta sjukhus har en kirurgläkare på bakjoursnivå som vanligtvis agerar traumaledare. Även anestesiolog, anestesisjuksköterska samt sjuksköterskor från akutmottagningen, är medlemmar i det team som först möter patienten vid ankomst till sjukhuset. Därutöver kan olika professioner delta som t.ex. radiolog, röntgensjuksköterska och operationssjuksköterska (LÖF, 2016). Vid behov av kirurgisk åtgärd larmas operationssjuksköterskan och tillsammans med en undersköterska, förbereder och planerar inför operationen. Dessa lämnar då sin traditionella operationsavdelning för att medverka vid ett urakut kirurgiskt ingrepp på någon annan avdelning eller på akutmottagningen. Både vid medverkan vid operationer på operationsavdelningen och vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning är operationssjuksköterskan en aktiv deltagare i vårdandet av patienten. Detta kräver färdigheter, förmågor och ett förhållningssätt baserat på hög kompetens, att arbeta under press och stress, samt att möta en svårt skadad person (Cole & Crichton, 2006).
I operationsteamet handhar operationssjuksköterskan ansvar för att förebygga infektioner, att förebygga trycksår genom god positionering samt att instrumentera och vid behov assistera
operatören
(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100, Sandelin et al, 2015).
I Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård (2011) står det beskrivet att utvecklingen av nya vårdformer och nya sätt att arbeta inom vården gör att: ”Operationssjuk sköterskan även i fortsättningen kontinuerligt måste utveckla sin kompetens
samt förmåga att samverka i nya konstellationer av team.” (Riksföreningen för
operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011)
Den perioperativa omvårdnaden
(https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100, Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening, 2011).
Ett etiskt förhållningssätt.
I professionen ingår ett etiskt förhållningssätt att med ödmjukhet och respekt tillvarata patientens intressen och patientens rätt till självbestämmande i sin vård (Blomberg et al, 2019). Enligt riksföreningen för operationssjuksköterskor kan en personcentrerad vård åstadkommas genom att operationssjuksköterskan identifierar och tar hänsyn till patientens individuella förutsättningar, gör en upp en strategi för den perioperativa omvårdnaden och kontinuerligt
utvärderar denna strategi
(http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/).Enligt Eriksson är den mänskliga kroppen en helhet bestående av kropp, själ
och ande, varav kroppen är ett kärl bestående av hälsa och lidande, ett förkroppsligande av mänsklig värdighet och sårbarhet (Eriksson, 2002). Att skydda patienten från onödigt lidande och att bevara patientens värdighet är en del av operationssjuksköterskans ansvar (Lindvall et al, 2010). Bruce (2000) skriver att i situationer av trauma och återupplivning, kan grundläggande etiska principer, som respekt för patientens autonomi och en vilja att göra gott inte uppfattas som självklara. Arbetet måste balanseras mellan vad som är etiskt korrekt och vad som är medicinskt praktiskt. Lindwall (2008) beskriver att återkommande etiska reflektioner över tillvägagångssätt och vårdhandlingar förstärker etiska värderingar och skapar en tolerant vårdkultur. Detta skulle kunna vara värdefullt för att utveckla förhållningssättet avseende bevarande av patientens värdighet vid akuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen (Lindwall, von Post, 2008).
Att kunna förena teori och praktik, att kombinera etiskt förhållningssätt med praktisk erfarenhet skapar en klinisk kompetens, en förmåga att utifrån etik och klinisk evidens agera och prestera i olika situationer samt att kritiskt reflektera och analysera sagda prestationer (Blomberg et al, 2019).
Urakuta kirurgiska ingrepp
I Sverige kallas i dagligt tal, akuta kirurgiska ingrepp ofta för urakuta. I västvärlden är traumatisk skada den ledande dödsorsaken hos patienter under 40 år och studier visar att det akuta omhändertagandet är mest framgångsrikt när det utförts av ett organiserat multiprofessionellt traumateam (Cole & Chrichton, 2006). Murdock (2008) definierar trauma som en allvarlig fysisk skada orsakad av externt våld, som kan leda till allvarlig funktionsnedsättning eller döden för den drabbade (Murdock, 2008). I takt med den medicinska och kirurgiska utvecklingen överlever fler och fler patienter som utsatts för traumatiskt/penetrerande våld, eller drabbats av akuta sjukdomstillstånd som kräver omedelbara kirurgiska ingrepp (Murdock, 2008).
given plats vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen (http://www.rfop.se/nationellt/riksfoereningen-anser-och-rekommenderar/).
Forskningsanknytning
Det har visat sig att detta ämne är till stor del outforskat. Det har varit svårt att hitta relevanta artiklar i ämnet, trots hjälp av bibliotekspersonal med litteratursökning. De hänvisningar till operationssjuksköterskor som hittats i litteratur och vetenskapliga artiklar omnämner operationssjuksköterskorna ofta i förbigående (Peitzman, 2013). En äldre artikel (Freeman et al, 1989) beskriver dock ingående hur operationssjuksköterskorna medverkar vid traumakirurgi på akutavdelningen på ett sjukhus i Washington. Detta visar på ett behov av aktuell forskning i ämnet.
Problemområde
Det har hittills inte varit självklart att operationssjuksköterskan har deltagit vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen. I och med att fördelarna med detta arbetssätt vid akuta traumatiska skador börjat uppmärksammas blir det dock mer vanligt att inkludera operationssjuksköterskorna i traumateamet. Då arbetssättet är nytt är det av vikt att undersöka hur operationssjuksköterskorna upplever arbetet med att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid
urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. .
Metod
Design
Deskriptiv kvalitativ intervjustudie är vald som studiedesign. Intervjubaserad forskningsmetod är lämpad inom kvalitativ forskning för att få en rik och detaljerad information om det studerade fenomenet (Polit & Beck,2012). Då operationssjuksköterskors upplevelser efterfrågas i studien, är det lämpligt att en kvalitativ metod med induktiv ansats används för dataanalys (Graneheim& Lundman, 2004). En manifest och latent innehållsanalys användes för att få djupare förståelse av fenomen (Graneheim & Lundman, 2004).
Urval
Ett bekvämlighetsurval tillämpades i studien. Vid ett morgonmöte informerades medarbetarna på respektive operationsavdelning angående studien, och vårdenhetschefen på respektive operationsavdelning tillfrågades om lämpliga informanter som kunde delta utifrån inklusionskriterierna. De tillgängliga informanterna söktes upp och tillfrågades personligen, och de som var villiga och hade möjlighet att medverka blev intervjuade.
Undersökningsgruppen bestod av yrkesverksamma operationssjuksköterskor.
ingrepp utanför operationsavdelning. Inga exklusionskriterier tillämpades (Polit & Beck 2012). Deltagarna bestod av 13 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor anställda vid två olika sjukhus i Sverige. Sju operationssjuksköterskor intervjuades på ett universitetssjukhus i norra Sverige. Dessutom intervjuades sex operationssjuksköterskor på ett regionsjukhus i Mellansverige. Både elektiv och akut sjukvård utförs på båda sjukhusen.
Av informanterna var 12 kvinnor och en man. I tabell 1 redovisas deltagarnas ålder samt antal yrkesverksamma år.
Tabell 1: Beskrivning av deltagarnas ålder och yrkeserfarenhet.
Antal deltagare (N-13) År lägst-
högst
Median
Ålder på deltagarna 32–63 47
Antal yrkesverksamma år som operationssjuksköterska
2–36 11,5
Datainsamling.
Datainsamlingen påbörjades efter att verksamhetscheferna på respektive operationsavdelning informerats, samt givit sitt skriftliga godkännande av studiens genomförande (bilaga1, bilaga 2). Datainsamlingen pågick mellan v.49 och v.52, 2019. Intervjuerna genomfördes på respektive enhet i avskildhet, efter överenskommelse och under arbetstid när arbetet så tillät. Vid intervjutillfället fick informanterna ett informationsbrev (bilaga 3) där studiens syfte beskrivs, samt meddelades muntligt att intervjun spelades in digitalt, med hjälp av mobiltelefon. Informanterna fick även skriva under ett medgivande om deltagande i studien (bilaga 4). Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod med öppna frågor, där en intervjuguide (bilaga 5) användes. Intervjufrågorna utformades med ett förståeligt språk där ja och nej frågor undveks för att få mer detaljerade svar (Polit & Beck 2012). Frågorna utformades så att de första frågorna var mer generella för att slutligen bli mer specifika. Följdfrågor användes vid behov under intervjuerna för att fördjupa och förtydliga svaren. Intervjuerna varade mellan 10–25 minuter, med en median på 14 min. En pilotintervju och tolv övriga intervjuer genomfördes. Pilotintervjun genomfördes för att kontrollera att intervjufrågorna var relevanta i förhållande till studiens syfte, prova inspelningsutrustning och utvärdera planerad tidsåtgång. Pilotintervjun gav också ett tillfälle att prova rollen som intervjuare. Pilotintervjun ledde fram till en insikt om att frågorna svarade mot studiens syfte och inkluderades därför i resultatet.
Dataanalys
tillhörde vilken intervju i under analysprocessen. Intervjumaterialet lästes igenom upprepade gånger, därefter plockades meningsenheter som svarade mot syftet ut. De meningsenheterna kondenserades med bevarande av det centrala innehållet. De kondenserade meningsenheterna kondenserades ytterligare till koder. Koderna grupperas utifrån skillnader och likheter i subkategorier och kategorier (Graneheim & Lundman 2004). I tabell 2 ges exempel på analysprocessen.
Tabell 2. Exempel på analysprocessen, där meningsenheter kondenserats och bildat koder som sorterats i subkategorier och kategorier
Meningsenheter Kondenserade
meningsenheter
Kod Subkategorier Kategorier
Man får ju en stress i kroppen, adrenalinpåslag, och hög puls. Stress i kroppen, adrenalinpåslag, och hög puls. Stress i kroppen, adrenalinpåslag. Upplevelsen av adrenalinpåslag
Att prestera under press
Ibland får man ställa sig på urakuta kirurgiska ingrepp utanför
operationsavdelning som man inte ens inskolad eller har kompetens för.
Man får ställa sig på urakuta
kirurgiska ingrepp som man inte ens inskolad eller har kompetens för. Kompetensbrist vid trauma. Bristfällig kunskap Försvårande omständigheter Patientens säkerhet är ju utsatt när det är akut, för att det går snabbt och vissa saker faller bort.
Patientens säkerhet är ju utsatt när det är akut, för att det går snabbt. Utsatt patient- säkerhet. Svårigheten att arbeta patientsäkert. Prioriteringar i det akuta skedet
Forskningsetiska överväganden
Forskning på människor är viktigt för att kunna förbättra levnadsvillkor och för att inhämta kunskap som kan komma mänskligheten till nytta (CODEX,2020).
Frågorna formulerades med ambitionen att respondenterna inte skulle uppleva att deras arbetssätt ifrågasattes.
Informerat samtycke uppnåddes genom att informationsbrev angående studien skickades till avdelningschef och verksamhetschef och tillstånd inhämtades (bilaga 1, bilaga 2). En blankett med informerat samtycke undertecknades av operationssjuksköterskorna i samband med intervjun (bilaga 4). Konfidentialitet uppfylldes genom att intervjuerna kodades på ett sätt så informanternas identitet skyddades genom hela processen. Inspelningarna och transkriberingarna överfördes från mobiltelefon och förvarades säkert i en lösenordsskyddad dator (Pilot & Beck 2012). Efter godkännande av examensarbetet kommer inspelningarna och transkriberingarna att raderas. Frivillighet uppnåddes genom att informanterna informerades om att medverkan i studien var frivilligt och att de hade möjlighet att avbryta sin medverkan i studien när som helst utan att ange anledning till avbrottet.
Resultat
Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Resultatet presenteras med det övergripande temat ”Att vara medlem i ett team med fullständigt fokus ”samt tre kategorier och åtta subkategorier (Figur 1)
Figur 1. Resultatets tema, tre kategorier och åtta subkategorier
Att prestera under press
I kategorin ” Att prestera under press” framkom att operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag när de larmades till ett akut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelningen. Det urakuta kirurgiska ingreppet ledde till att teamet upplevdes prestera bra och samarbetet var gott, målet var att rädda liv. Kommunikationen i teamet under det urakuta kirurgiska ingreppet var viktig, ofta fungerade kommunikationen bra men det fanns också tillfällen då det upplevdes sämre. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande subkategorier:
Upplevelsen av adrenalinpåslag, Upplevelsen av ett fungerande teamarbete och Kommunikation inom traumateamet.
Att vara medlem i ett team med fullständigt
fokus
Upplevelsen av
adrenalinpåslag annorlunda arbetsmiljö Att fungera i en
Patientens utsatta situation
Att prestera under press Försvårande omständigheter Prioriteringar i det akuta skedet
Upplevelsen av ett fungerande teamarbete
Kommunikationen inom traumateamet
Bristfällig kunskap Det vanliga faller undan
Upplevelsen av adrenalinpåslag.
Operationssjuksköterskorna upplevde att när akutlarmet gick och de skulle medverka vid ett akut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelning, fick de ett adrenalinpåslag med hög puls. Oftast upplevdes detta som en positiv känsla, när akutlarmet gick. Operationssjuksköterskorna upplevde att det var roligt med akutsjukvård. De upplevde att det var en positiv utmaning och en känsla av att känna sig stark i samband med adrenalinpåslaget. Vidare beskrevs en upplevelse av eufori av att kunna prestera och hantera situationen.
Att kunna delta vid urakuta kirurgiska ingrepp gav en spännande och lustfylld upplevelse. Operationssjuksköterskorna beskrev en upplevelse av att adrenalinpåslaget gjorde att de inte kände någon trötthet förrän efter det urakuta kirurgiska ingreppet, då kunde tröttheten bli desto större.
”Jag tycker om känslan att nu är det på allvar. Nu måste vi prestera och nu gäller det.” ” Man får endorfin kicken när man har fixat allt, det gör man oftast även om man är superstressad, så ordnar man det ju. Då är man på topp och allt är fixat”
Känslan förstärktes ibland på ett negativt sätt, om det till exempel var längesedan operationssjuksköterskan hade medverkat vid akutlarm.
” Jag upplevde att jag fick mycket adrenalinpåslag, hög puls och det börjar rusar mycket
tankar, hur ska vi lösa det här och försöka föreställa sig vad som man har framför sig”
” När man inte har gjort det på ett tag, så är det ju fruktansvärt. Man blir superstressad och
trött efteråt”
Upplevelsen av ett fungerande teamarbete
Teamarbetet upplevdes alltid vara väl fungerande vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen trots att operationssjuksköterskorna inte var på sin hemavdelning. Detta upplevde operationssjuksköterskorna var extra betydelsefullt vid dessa akuta situationer, då syftet var att rädda liv och utföra arbetet på ett effektivt och korrekt sätt.
Operationssjuksköterskorna upplevde även att alla brukade vara duktiga på att hjälpas åt vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen, vilket ledde till en god stämning i teamet och att det flöt extra bra.
” Alla i teamet gör egentligen sitt bästa. Jag tycker att alla jobbat ganska bra fast det är bråttom, för att man inte vill rusa åt fel håll. Man ser att det flyter extra bra”
” Det var som att alla gjorde allting samtidigt, vi hade väldigt bra flyt”
Operationssjuksköterskorna betonade att teamets mål var att rädda liv. Deras mål var att kunna prestera högt och att kunna styra i teamet för att det skulle bli ett effektivt arbete. Operationssjuksköterskorna upplevde att det alltid brukade finnas någon i teamet som kunde hjälpa till och hitta det material som behövdes. Då upplevdes samarbetet mellan
yrkesprofessioner som väl fungerande.
Kommunikation inom traumateamet
Operationssjuksköterskorna upplevde en tillfredsställelse över att kommunikationen mellan medlemmarna i traumateamet oftast fungerade väl i samband med det urakuta kirurgiska ingreppet utanför operationsavdelningen. Det var en god kommunikation trots att det var många personer inblandade. Vidare uttrycktes att den klara och tydliga dialogen möjliggjorde att alla i teamet kunde förstå varandra. Tydlig kommunikation var något som beskrevs kunna leda till ett mer effektivt omhändertagande.
”…. traumaledaren var jättetydlig med vad var och en skulle göra.”
” Det var väldigt tydligt vad som skulle göras och inte göras, det var inga tveksamheter.”
Operationssjuksköterskorna kunde dock ibland uppleva att det fanns en brist i
kommunikationen i det akuta skedet. Detta upplevde operationssjuksköterskorna berodde på att alla fokuserade på sin egen uppgift och glömde bort att kommunicera eller att
vidarebefordra viktig information till varandra.
” Kommunikationen funkar inte alltid, för att vi är väldigt fokuserad på våran egen uppgift
och glömmer bort att kommunicera med varandra. Det är viktigt att när man är klar med sin uppgift att vidarebefordra det, nu är det din tur, så att inte blir en miss”
Försvårande omständigheter
I kategorin ” Försvårande omständigheter” framkom att operationssjuksköterskorna upplevde svårigheter att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp i en annorlunda arbetsmiljö. De upplevde även att de saknade kunskap vid vissa urakuta kirurgiska ingrepp, det kunde vara ingrepp som de kanske aldrig medverkat vid förut, eller att det var mycket länge sedan de utfört dessa arbetsuppgifter. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande subkategorier: Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö och Bristfällig kunskap.
Att fungera i en annorlunda arbetsmiljö
När operationssjuksköterskorna lämnade sin vanliga arbetsmiljö upplevde en del av dem att det var stressande att arbeta utanför operationsavdelningen, de kände sig otrygga och osäkra utanför sin egen avdelning. Det kunde upplevas som en osäkerhet angående utförandet av obekanta arbetsuppgifter eller att inte känna sig kompetent att utföra arbetsuppgifter utanför operationsavdelningen.
”Att jobba utanför operationsavdelning är en otrygghetskänsla, stress och ont i magen.”
Det framkom även att det fanns en osäkerhet angående det material som skulle finnas på plats, huruvida man kunde lita på att allt som behövdes fanns där, och hur man skulle göra om behov av ytterligare material efterfrågades. Det kunde också upplevas trångt och att lokalerna inte var ändamålsenliga vid dessa situationer. Det beskrevs även att
operationssjuksköterskorna upplevde det som rörigt och kaotiskt, med många människor som cirkulerade runt omkring, både som medlemmar av traumateamet och som åskådare i
studiesyfte.
”Vi kommer ner på akuten och patienten ligger på bordet, det är jättemycket folk. Jättemycket studenter, kandidater som står och tittar på. Väldigt trångt var det eftersom alla vill vara runt
patienten.”
Bristfällig kunskap
En del av operationssjuksköterskorna upplevde att de saknade kunskap, att de kände sig osäkra på att utföra arbetsuppgifter som de kanske aldrig utfört tidigare, eller om det var mycket länge sedan de utfört dessa arbetsuppgifter.
”Det var utanför min expertis på ett område där jag har aldrig fått någon inskolning alls”.
Operationssjuksköterskorna upplevde även en osäkerhet kring vilket material de skulle förbereda, vilken roll de förväntades ha och i vilken ordning de skulle prioritera. De upplevde att de behövde en bra inskolning och en god kunskap angående andra avdelningars rutiner för att kunna medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning och utföra arbetet på bästa sätt.
” ...när jag jobbar utanför min avdelning, så har jag inte en ryggsäck med kunskap” ” Vi är tyvärr inte kompetenta att utföra uppgifter på andra avdelningar”
Prioriteringar i det akuta skedet
I kategorin ” prioriteringar i det akuta skedet” framkom att när operationssjuksköterskorna medverkade vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning upplevde de att de var tvungna att prioritera utförandet av vissa uppgifter. Det urakuta kirurgiska ingreppet ledde till svårigheter av att kunna arbeta patientsäkert, och att positionera bra och att arbeta sterilt upplevdes som omöjligt. Patientens situation under det urakuta kirurgiska ingreppet upplevdes som utsatt, trots att operationssjuksköterskorna beskrev ett gott omhändertagande av
patienten. Operationssjuksköterskorna beskrev kategorin enligt följande subkategorier:
Svårigheten att arbeta patientsäkert, Det vanliga faller undan och Patientens utsatta situation.
Svårigheten att arbeta patientsäkert
Operationssjuksköterskorna upplevde att deras roll var viktig för att säkerställa
patientsäkerheten i det akuta förloppet. Man arbetade evidensbaserat och efter lokala rutiner och riktlinjer. Detta gjorde att alla i det akuta teamet arbetade enligt sin profession, de hade sin uppgift att fylla och arbetade efter samma gemensamma mål. Operationssjuksköterskan hade kontroll över alla instrument, nålar och dukar. De kunde sina instrument, vilket gjorde att kirurgerna fick rätt instrument vid rätt tid, så ingreppet kunde ske snabbt, säkert och effektivt. I lugnare skeden kunde operationssjuksköterskan se över positionering och förebygga
eventuella trycksår.
”I grunden handlar det om patientsäkerhet, för om man inte får rätt hjälp eller rätt saker så fördröjs tiden och det blir sämre förutsättning för att rädda livet på patienten”. ” Man kan säkert positionera bättre och säkerställa bättre om det går lugnare”
Det framkom även att operationssjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten riskerades när de, som operationssjuksköterskor utförde obekanta arbetsuppgifter i en ovan miljö, och dessutom saknade tillräcklig kunskap om de lokala rutiner som gällde där.
Det vanliga faller undan
Operationssjuksköterskorna upplevde att deras medverkan vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning handlade om speciella situationer, det var tillfällen som inte uppstod varje dag, men att när larmet gick fick de vara beredda på att släppa allt. De gick ofta igenom det kommande scenariot för sig själva, de gjorde sig mentalt förberedda av vad som skulle kunna behövas i materialväg, var detta material förvarades och vad man kunde förvänta sig för hjälp av personalen på plats. Vanligtvis fick operationssjuksköterskorna inte reda på vad det akuta larmet gällde, utan de fick vara beredda på alla möjliga olika scenarion.
” Tänker liksom vad ska jag vara beredd på. Man vet ingenting, egentligen, vad det rör sig om.”
”Man vet ju inte vad som möter en, det blir lite att man måste tänka igenom olika scenarion eller vara beredd på olika scenarion.”
Att arbeta sterilt vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning upplevdes som omöjligt. Operationssjuksköterskorna upplevde det svårt och jobbigt när grunden i deras profession föll bort i den urakuta situationen.
”Steriliteten får man liksom lägga lite bakom, det är jättejobbigt faktiskt.” ” Man får bort sig från infektions prevention, kanske hinner man inte desinfektera och
positionera rätt”
Patientens utsatta situation
Här beskrev operationssjuksköterskorna hur de upplevde att även om patienten i det akuta skedet var väl omhändertagen så var denne även hjälplös, utlämnad och blottad. Detta beskrev de som en yrkesetisk konflikt då de medicinska omständigheterna krävde att patienten var blottad, samtidigt som det ur omvårdnadsperspektiv var önskvärt att det fanns en möjlighet att skyla patienten.
”För att kunna göra dom här undersökningarna och så, så måste man ju ha blottad hud, liksom så är det ju, men man får ju inte glömma värdigheten ändå hos patienten, att man får
försöka tänka till”
Under det urakuta kirurgiska ingreppet upplevde operationssjuksköterskorna att patienten som individ och patientens värdighet, lätt föll bort på grund av att personalen runtomkring hade fullt fokus på sina uppgifter kopplat till patientens akuta situation. Operationssjuksköterskorna kände att den sedvanliga perioperativa omvårdnaden sattes ur spel och de fick omvärdera sitt yrkesparadigm för just den här specifika situationen.
”Folk springer bara runt och tänker inte att det är en människa, utan glömmer bort det”. ”Dom är ju helt utlämnad, det är ju ingen som har tid att tänka så mycket på patienten. Alltså
Diskussion
Syftet med examensarbetet var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Dataanalysen mynnade ut i temat ”Att vara medlem i ett team med fullständigt fokus” med tre kategorier och åtta subkategorier.
Resultatdiskussion
När akutlarmet gick beskrev operationssjuksköterskorna ett adrenalinpåslag som upplevdes positivt, och gav dem en känsla av eufori. Ibland kunde dock detta adrenalinpåslag upplevas negativt och förstärkte den negativa stressen. Pressen att prestera i en ovan arbetsmiljö gjorde
en del operationssjuksköterskor otrygga och osäkra. En osäker och otrygg
operationssjuksköterska skulle kunna innebära att teamet fungerar sämre. Ett sätt att göra teammedlemmarna säkrare och mindre nervösa är att simulera akuta situationer. Paige et al (2009) skriver att ett gott teamarbete kommer patienten till gagn och poängterar vikten av regelbundna interprofessionella simuleringar för att öka den för medlemmarna i traumateamet, gemensamma kompetensnivån i teamet (Paige et al, 2009).
Operationssjuksköterskorna i den här studien upplevde också att kommunikationen i traumateamet var viktig för att säkerställa att alla förstod sin uppgift, och i och med det kunde teamet synkronisera sina insatser. Då operationssjuksköterskorna ibland upplevde brister i kommunikationen skulle utbildningsinsatser även på detta område vara av betydelse för ett framgångsrikt teamarbete. Reflektion efter medverkande vid akuta insatser skulle också kunna vara av nytta (Cole & Crichton, 2006). Gillespie (2009) skriver att för att tillhandahålla en god medicinsk vård är goda kommunikationsfärdigheter viktigt i multiprofessionella team, om färdigheter i kommunikation och medicinska insatser saknas kan det orsaka missförstånd och medicinska misstag kan uppstå (Gillespie et al 2009, Paige et al 2009). Cole & Crichton (2006) menar att nyckeln till en framgångsrik hantering av trauman är utbildning kring specifik yrkeskompetens, ledarskap och kommunikation. Så även utbildning i konflikthantering i det multiprofessionella teamet (Cole & Crichton, 2006).
Enligt subkategorin ”Brist på kunskap” beskrivs en upplevelse av att operationssjuksköterskan ifråga saknade adekvat inskolning av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Stephens et al (2017) beskriver hur en omsorgsfull introduktion på en välfungerande arbetsplats stärker nyutbildade i deras resiliens, det vill säga deras förmåga till återhämtning och bearbetning av traumatiska händelser, och hur en resilient individ, som kan beskrivas som en person som kan växa och utvecklas genom utmanande situationer och prövningar. De framhåller även att en individ kan utveckla och förhöja sin förmåga till resiliens när som helst i livet, vilket visar fördelarna med en aktiv lokal utbildningskultur (Stephens et al, 2017).
operationssjuksköterskorna i denna studie. För att fånga upp operationssjuksköterskor, men även andra teammedlemmar, som upplevt negativ stress skulle strukturerade reflektioner efter medverkan vid akuta insatser kunna vara av nytta (Cole & Crichton, 2006). ”Det vanliga faller undan” inbegrep också att hoppa över att positionera patienten optimalt, utföra huddesinficering
och drapering före ingreppet, det upplevdes som svårt och jobbigt av
operationssjuksköterskorna. Det framgick dock att det fanns en acceptans av detta. Det skulle till viss del kunna förklaras av att det ingick i rollen som operationssjuksköterska vid inkluderade operationsavdelningar att delta vid urakuta kejsarsnitt. De urakuta kejsarsnitten liknar till vissa delar urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen då operationssjuksköterskan larmas på ett liknande sätt, och utan dröjsmål skall infinna sig på avsedd operationssal för att medverka till att rädda livet på modern eller barnet i en pågående problematisk förlossning. Detta beskrivs av Baskett (2015) där det avråds att lägga tid på tidsödande faktorer och att en avskalad, smidig och väl inarbetad rutin är av största vikt vid ett ingrepp där varje fördröjning kan riskera moderns eller barnets liv(Baskett, 2015)
När operationssjuksköterskorna i den här studien beskrev patientens situation var deras upplevelse att det var svårt att bevara patientens värdighet under det urakuta kirurgiska ingreppet utanför operationsavdelning. Lindvall & von Post (2008) skriver att man bör undvika att åsidosätta etiska värderingar i vårdkulturen, att se patienten som en diagnos eller ett kirurgiskt ingrepp. De menar att alla i vårdteamet är ansvariga för att bevara patientens värdighet genom hela vårdkedjan. Bruce (2000) skriver dock att i situationer av trauma och återupplivning, kan grundläggande etiska principer, som respekt för patientens autonomi och en vilja att göra gott inte uppfattas som självklara. Arbetet måste balanseras mellan vad som är etiskt korrekt och vad som är medicinskt praktiskt. Detta framkom även av resultatet i den här studien då operationssjuksköterskorna beskrev vikten av att de medicinska åtgärderna prioriterades för att rädda liv. Lindwall (2008) beskriver att återkommande etiska reflektioner över tillvägagångssätt och vårdhandlingar förstärker etiska värderingar och skapar en tolerant vårdkultur. Detta skulle kunna vara värdefullt för att utveckla förhållningssättet avseende
bevarande av patientens värdighet vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför
operationsavdelningen (Lindwall, von Post, 2008).
Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Därför valdes deskriptiv intervjustudie som metod i studien, då ansågs det bäst lämpad att utforska operationssjuksköterskors upplevelser och inställningar till fenomenet som skulle undersökas (Polit & Beck 2012). Dataanalysen genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera datamaterialet där variationer och likheter identifierades. Både manifest och latent analys användes då delar av analysenheten var textnära beskrivande medan andra delar krävde tolkning av svaren (Graneheim & Lundman 2004). Studiens trovärdighet diskuteras med hjälp av begreppen tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet (Graneheim & Lundman,2004).
en varierande ålder och olika kön. Eventuellt hade en jämnare fördelning i kön kunnat öka giltigheten, men då män är underrepresenterade inom operationssjuksköterskeprofessionen visar fördelningen i denna studie att den speglar den reella kliniska könsfördelningen. Att inkludera akutverksamheter från två olika sjukhus, ett universitetssjukhus i norra Sverige och ett regionsjukhus i Mellansverige, ökar möjligheterna till överförbarhet.
För att kontrollera att intervjuguiden höll god kvalitet genomfördes initialt en pilotintervju av en av studiens författare, där det framkom att informanten hade en möjlighet att tala fritt utifrån sina upplevelser, vilket motsvarande studiens syfte. Då inga revideringar gjordes i intervjuguiden bedömdes den vara av tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas i resterande intervjuer. Därav inkluderades pilotintervjun i resultatet, vilket stärker tillförlitlighet (Graneheim & Lundman 2004). Studiens tillförlitlighet stärks även genom att samma semistrukturerade frågor och typ av följdfrågor användes i samtliga intervjuer. Pilotintervjun inkluderades i resultatet vilket stärker tillförlitligheten i studien (Graneheim & Lundman 2004). I studien genomfördes alla intervjuer enskilt av författarna. Möjligen kunde det ha varit en fördel om båda författarna medverkat vid samtliga intervjuer, därigenom kunde ett rikare material uppnåtts. Då ovana av att formulera intervjufrågor och att utföra intervjuer fanns, kan det inte uteslutas att detta kan ha begränsat utfallet. Resultatets tillförlitlighet ökade genom att författarna först lyssnade, transkriberade, läste och analyserade intervjuerna enskilt. Därefter jämfördes och diskuterades tolkningarna gemensamt (Polit & Beck 2012).
Genom att redovisa en noggrann beskrivning av tillvägagångssätt och analysprocess, så ökar studiens trovärdighet. Analys och tolkning har skett i en granskande process i diskussion med studiekamrater och handledare, vilket också stärker studiens giltighet och trovärdighet (Graneheim & Lundman 2004). I resultatet återfinns citat som valts utifrån att vara representativa för flera informanters uttalanden. Citaten visar också att det finns en överensstämmelse mellan författarens beskrivning av data och det manifesta innehållet i intervjuerna (Graneheim & Lundman 2004). Studiens möjliga överförbarhet till andra avdelningar på andra sjukhus, stärks genom en ingående beskrivning av metod och analys. Författarnas förförståelse genom tidigare kunskaper och erfarenheter av att arbeta på operationsavdelning kan ha lett till en minskad pålitlighet av analysen. Förförståelsen är det som möjliggör eller ockuperar tolkarens medvetenhet (Gadamer 1997). En medvetenhet om förförståelsen minskade risken för personlig bias vid analysen av resultatet vilket stärker studiens tillförlitlighet, trovärdighet och kvalitet (Polit & Beck, 2012). Författarna har varit medvetna om sin egen förförståelse, och inte tillåtit den påverka analysen och resultaten. Citaten i resultatet har valts från olika intervjuer, för att styrka att resultaten inte baseras på författarnas förförståelse utan speglar vad deltagarna verkligen sagt (Graneheim & Lundman, 2004).
Klinisk betydelse
vid urakuta traumatiska ingrepp och skänka medverkande operationssjuksköterskor trygghet i sin profession vid dessa tillfällen.
Förslag till fortsatt forskning
Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Då detta fält inom operationssjukvård till stor del är outforskat är en förhoppning att denna studie kan generera fortsatta uppsatsarbeten samt vidare forskning inom ämnet. Ytterligare studier inom området kan med fördel fokusera på något av huvudfynden som beskrivs i resultatet för att få en mer fördjupad kunskap om dessa. Fortsatt forskning utifrån alla teammedlemmars perspektiv på medverkan vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen skulle kunna vara intressant, att med en studie som fokuserar på deras syn på operationssjuksköterskornas medverkan vid akuta ingrepp utanför operationsavdelning. Det skulle kunna ge större underlag till vad som behöver förbättras inom operativ traumavård för operationssjuksköterskan, för att därigenom stärka operationssjuksköterskeprofessionen.
Konklusion
Vid urakuta kirurgiska ingrepp upplevde operationssjuksköterskorna att de hade en viktig roll att fylla. Adrenalinpåslaget vid ett akutlarm gav ofta operationssjuksköterskorna en känsla av eufori, och av att ha kompetens, att vara medlem i ett team som presterade bra och hade kontroll över situationen.
Operationssjuksköterskorna upplevde att de hade goda egenskaper av att kunna prestera under press och upplevde att en god kommunikation och ett gott teamarbete är avgörande för patientsäkerheten i det akuta skedet. Att medverka till att rädda liv är ett mål för operationssköterskorna, oavsett kompetens eller arbetsmiljö.
Det framkom även att en del av operationssjuksköterskorna upplevde att de hade brist på kompetens och att det ibland förekom osäkerhet och en känsla av otrygghet vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Därför kan det vara viktigt att teammedlemmar får fortgående utbildningsinsatser och simuleringar, och regelbundna studiebesök på akutmottagningen. Detta kan vara ett bra sätt att öka tryggheten och kompetensen hos
operationssjuksköterskorna när det gäller urakuta kirurgiska ingrepp utanför
Referenser
Baskett, T.,(2015) Preparedness for Emergency "Crash" Caesarean Section. Journal of
Gynaecology and Obstetrics in Canada. 37(12), 1116–1117
Blomberg, A., Lindvall, L., Bisholt, B., (2019) Operating theatre nurse´s self-reported clinical competence in perioperative nursing: A mixed method study. Nursing open. 6:1510-1518. doi:10.1002/nop2.352
Bruce, J.C. (2000) Trauma patients' rights during resuscitation.
Curationis. 23 (1)53–56
CODEX- regler och riktlinjer för forskning. (2020) Forskarens etik. Hämtad 2020-01-31 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Cole, E. & Crichton, N. (2006) The culture of a trauma team in relation to human factors.
Journal of Clinical Nursing. 15, 1257–1266.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), 1–10. doi: 10.1177/2158244014522633
Eriksson, K. (2002) Caring science in a new key. Nursing Science Q. 15. 61–65
Freeman, M. C., Flanagan, M. E., Champion, H. R. (1989). Perioperative nursing care of the multiple trauma patient. AORN Journal. 50(1), 40–50. doi: 10.1016/S0001-2092(07)67634-0 Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod. Göteborg: Daidalos
Georgiou, A,. Lockey, D, J. (2010). The performance and assessment of hospital trauma teams.
Trauma, resuscitation & emergency medicine. 18:66, doi:10.1186/1757-7241-18-66
Gillespie, B, M,. Chaboyer, W,. Wallis, M., Chang, H-Y, A,. Werder, H. (2009) Operating theatre nurses perceptions of competence: a focus group study. Journal of Advanced Nursing
65(5): 1019–1028.
Graneheim, U.H., Lundman, B. (2004): Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24:105– 113.
Lindvall, L., von Post, I. (2000) Perioperativ vård- den perioperativa vårdprocessen. Lund: Studentlitteratur
Lindvall, L. von Post, I. (2008) Habits in perioperative nursing culture. Nursing Ethics. 15 (5), 670-81.
Lindvall, L., von Post, I., Eriksson, K., (2010) Clinical Research with a Hermenutical Design and an Element of Application. International Journal of Qualitative Methods. 9(2), 172-186. Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund- Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Michael, R., Jenkins H. (2001) The impact of work-related trauma on the well-being of Perioperative Nurses. Collegian 8(2) 36-40.
Murdock, D. B. (2008). Trauma: when there´s no time to count. AORN Journal. 87(2), 322– 328. doi: 10.1016/j.aorn.2007.07.008
Paige, J. Aaron, D. Yang, T. Howell, S. Chauvain, S. (2009) Improved operating room teamwork via SAFETY prep: A rural community hospital´s experience. World J
Surg.;33(6):1181-7. doi: 10.1007/s00268-009-9952-2.
Peitzman, A. B., Rhodes, M., Schwab W. C., Yealy, D., M., Fabian, T., C., (2013) The Trauma
Manual: Trauma and Acute Care Surgery. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Riksföreningen för operationssjukvård & svensk sjuksköterskeförening. (2011)
Kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom operationssjukvård. Hämtad 200415
från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/operartion.kompbeskr.web.pdf
Sandelin, A., Gustavsson, B., (2015) Operating nurses´ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic journal of nursing research. 35(3). 179-185.
Schneid-Kofman, N., Sheiner, E., Levy, A., Holcberg, G., (2005). Risk factors for wound infection following cesarean deliveries. International Journal Gynaecology and
Obstetrics,90.10-15. doi:10.1016/j.ijgo.2005.03.020.
SFS.2003:460https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS.1993:100.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100
Stephens, T. Smith, P. Cherry, C. (2017). Promoting Resilience in New Perioperative Nurses.
Aorn Journal 105(3) 276-284.
Von Post, I. (1999). Professionell naturlig vård ur anestesi- och operationssjuksköterskors perspektiv. Vasa: Institutionen för vårdvetenskap Åbo Akademi.
World Medical Association, Inc. (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. 2018-07-09. Hämtad från:
Bilaga 1
Informationsbrev till verksamhetschef. Godkännande inför
genomförande av examensarbetet:
Operationssjuksköterskans upplevelser
av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.
Vi är två studenter som läser Operationssjuksköterskeprogrammet på Karlstad Universitet, vi ämnar intervjua operationssjuksköterskor om deras upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen. Intervjuerna beräknas ta 30-60 min och kommer att genomföras på arbetstid i avskildhet när arbetet så tillåter. Deltagande i studien är frivilligt och allt material kommer att behandlas konfidentiellt. Resultatet av studien kommer att presenteras på ett sådant sätt att ingen enskild invid går att identifiera. Uppsatsen kommet att återrapporteras till enheter där intervjuerna genomförts.Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Studenter:
Karin Vargmyr karin.vargmyr@regiongavleborg.se
Esraa Essameldein esraa31189@gmail.com
Handledare:
Bilaga 2
TILLSTÅND FÖR GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE
……… Studentens namn, kurs
……… Studentens namn, kurs
………
Ovanstående student/er vid Institutionen för hälsovetenskaper, Omvårdnad, Karlstads universitet, erhåller tillstånd att genomföra examensarbetet benämnt:
………. vid klinik/enhet/motsvarande vid/i ……….……… ……….. Ort och datum ………. Verksamhetschef/motsvarande
Bilaga 3.
Informationsbrev till Dig som deltagare i examensarbetet:
Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska
ingrepp utanför operationsavdelningen.
Vi är två studenter som läser Operationssjuksköterskeprogrammet på Karlstad Universitet, vi önskar intervjua Dig som operationssjuksköterska för att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Intervjuerna beräknas ta 30–60 min och kommer att genomföras i avskildhet på arbetstid när arbetet så tillåter. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att de uppgifter som kommer oss till del kommer att behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem och i resultatet kommer inget att presenteras som kan kopplas till Dig som enskild individ. Intervjuerna kommer att bevaras till dess att uppsatsarbetet är godkänt för att därefter förstöras. Personuppgifterna behandlas enligt informerat samtycke.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen
(dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till
dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Har Du frågor är Du välkommen att kontakta oss enligt nedan: Studenter:
Karin Vargmyr karin.vargmyr@regiongavleborg.se
Esraa Essameldein esraa31189@gmail.com
Handledare:
Bilaga 4
Blankett för samtycke om deltagande i studien:
Operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta
kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen.
Jag har mottagit informationsbrev angående studien och har erhållit information om hur mina uppgifter kommer att hanteras och lagras enligt GDPR.
Namn:
………. Ort/ Datum:
Bilaga 5
Intervjuguide
Ålder: Kön:
Yrkesverksamma år som operationssjuksköterska:
Kan du beskriva vad du upplevdeden senaste gången (eller ett annat tillfälle?) du medverkade vid ett urakut kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelningen, från larm till avslut?
Kan du beskriva upplevelsen när larmet går?
Hur upplever du stämningen i teamet under urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen?
Hur upplever du patientens situation under urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelningen?
Hur upplever du att patientsäkerheten bevaras under urakuta kirurgiskt ingrepp utanför operationsavdelningen?
Är det något mer du skulle vilja berätta?
