• No results found

Med ro i tvillingsjälen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Med ro i tvillingsjälen"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

2

Sammandrag

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen. Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, ”Det måste få ta tid”.

(3)

3

Innehållsförteckning

Sammandrag ... 2

1 Inledning ... 4

1.1 Syfte och frågeställning ... 5

1.2 Min egen bakgrund ... 5

2 Bakgrund ... 7 2.1 Musikterapins historia ... 7 2.1.1 Musikterapin i Sverige ... 8 2.2 FMT-metoden ... 9 2.2.1 Målbeskrivning ... 11 2.2.2 FMT-historik ... 11 2.2.3 MUISK ... 12 2.2.4 Kodsystemet ... 13 2.2.5 Instrument/attribut ... 13 2.2.6 Arbetsplatsen ... 14 2.2.7 Observationspunkter ... 14 3 Fallbeskrivningar ... 20

3.1 Daniel och Maria – Arv och miljö ... 20

3.2 Tvillingstudier ... 21

3.2.1 Beteende; genetik och miljö ... 21

3.2.2 ADHD ... 22

3.2.3 Autismspektrumstörning och autismliknande egenskaper ... 23

3.2.4 Childhood (ADHD) ... 23

3.2.5 Geners påverkan på miljön ... 24

3.2.6 Genetiken av Autismspektrumstörning och relaterade Neuropsykiatriska funktionshinder i barndomen ... 25

3.3 Daniels bakgrund ... 26

3.4 FMT med Daniel ... 28

3.4.1 Återkoppling med Daniels Mamma ... 31

3.5 Marias bakgrund ... 31

3.6 FMT med Maria ... 33

3.6.1 Återkoppling med Marias mamma ... 36

3.7 Resultat av arbete med Daniel ... 36

3.8 Resultat av arbete med Maria ... 37

4 Resultatsammanfattning och diskussion ... 39

5 Slutsats ... 44

(4)

4

1 Inledning

Tidigt i min utbildning till FMT-terapeut (Funktionsinriktad musikterapi) kom jag i kontakt med en kvinna som var mamma till ett tvillingpar. När jag berättade om FMT-metoden jag studerade, blev hon nyfiken och ville veta mer. Försiktigt frågade hon om jag skulle kunna tänka mig att arbeta med hennes barn tillika tvåäggstvillingar. Hon berättade att barnen hade vissa svårigheter i skolan och i det sociala livet. Med tanke på att det skulle vara en spännande utmaning sa jag självklart ja. Nästan omedelbart for mina tankar till att detta skulle vara ypperligt att skriva om i mitt kommande examensarbete.

Under mitt arbete med tvillingarna, har jag haft en mycket bra kontakt med mamman som jag har intervjuat flertalet gånger och som gett mig ovärderlig information. Jag har även varit i personlig kontakt med Jonathan Lundström, Filosofie Doktor vid Lunds universitet som har skrivit en avhandling om CATSS-studien (Sveriges största tvillingstudie) och Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi och chef för tvillingregistret vid Karolinska Institutet som har försett mig med visst material.

Jag har utifrån mitt arbete med tvillingarna valt att lägga tyngdpunkten i detta examens-arbete på hur deras skolexamens-arbete har utvecklats och på hur mitt examens-arbete med FMT har påverkat dem. Likaså lägger jag vikt vid arv och miljö, hur dessa faktorer har kopplingar till

tvillingar och eventuella funktionsnedsättningar.

Ett speciellt tack vill jag ge till tvillingarnas mamma jag arbetat med för all värdefull information som jag har fått ta del och använda mig av.

(5)

5

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med mitt arbeta är att beskriva FMT-metoden och ta reda på hur arv och miljö påverkar tvillingar med koncentrationssvårigheter och överaktivitet.

Min frågeställning är: Hur kan FMT-metoden förbättra och stärka självkänslan och skolarbetet hos tvillingar med koncentrationssvårigheter och överaktivitet?

1.2 Min egen bakgrund

(6)

6 musikterapi faktiskt hjälpte och underlättade vardagen för många individer med denna sjukdom. Vid detta tillfälle minns jag att jag tänkte att det här vill jag arbeta med, musik och människor. Jag hade valt fel utbildning. Närmare än så kom jag inte någon utbildning i musikterapi mer än att jag skrev om detta i ”vårdmetoder”. Dock fanns det nu ett avtryck i mitt huvud om musikterapi och en avlägsen strävan efter mera kunskap och arbete inom området.

Sommaren 2008 var min mamma på besök hos mig på Gotland. Med sig hade hon några exemplar av Norrköpings Tidning, ovetande om att jag skulle fastna för en annons i tidningen. Det stod något liknande, ”Vill du jobba med musik i behandling inom vården”. Utbildningen var vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads Universitet. Detta var min andra väckarklocka för just musikterapi. Vid detta tillfälle var jag ännu mer mogen att ta emot ytterligare information om utbildningen och vad det innebar osv. Även denna gång blev det inte mer än så. Jag var nu ännu mera nyfiken och funderade ofta över utbildningen. Saken är att efter många för mig personligen besvärliga år, var jag på väg tillbaka till det liv jag saknat, vilket kan förklara att jag inte varit mogen för att utbilda mig vidare eller att ta det slutgiltiga steget. Jag hade ju min trygga vardag runt mitt arbete.

(7)

7

2 Bakgrund

Under följande kapitel kommer jag att i enkla drag beskriva musikterapins historia både internationellt och nationellt, med början från antiken. Jag beskriver även FMT-metoden, dess målbeskrivning och tillämpning.

2.1 Musikterapins historia

David tog harpan och spelade; så kände Kung Saul lindring, och det blev bättre med honom, och den onde anden vek ifrån honom. (1 Sam 16:23)

Detta citat är hämtat från Gamla testamentet, där Kung Saul således plågades av en ond ande. Saul fick rådet att söka upp en harpaspelare. Uppdraget åtogs av David som fann nåd i Sauls själ. Detta har att blivit en klassisk mening i musikterapisammanhang (Ruud 1980, s. 7). Musikterapi kan tolkas med orden: att bota med musik, att hela, att lindra (Ruud 1980, s. 7).

När vi utvidgar musikterapins målsättning till att omfatta ”hälsa” och ”livskvalitet”, ser vi att musikterapi inte handlar om terapi i betydelsen att bota eller kurera

sjukdomar. När hälsa handlar om att skapa handlingsmöjligheter i betydelsen att hjälpa människor med att främja vitala mål i livet, uppstår möjligheter att kulturella verkningsmedel gynnsamt ska kunna påverka människors livssituation. (Ruud 2002,

s. 61)

(8)

8 symptom och botemedel för att sammanställa sjukdom och hälsa. Nu inleddes teorier som grundades på observationer och erfarenheter där mytologiska samt övernaturliga

förklaringar uteslöts. Detta ansågs som tidigt vetenskapligt betraktelsesätt (Ruud 1980, s. 72).

De som framförallt var ledande inom detta tänkande och denna utveckling var

Pythagoréerna, vars mål var att hitta en urprincip till allt varande, där harmoni var grunden till hälsa och välbefinnande. När harmonin var ur balans innebar det sjukdom.

Pythagoréerna höll på mycket med musik vid sidan av sina djupa tänkanden och

matematiska analyser. Just i musiken ansågs det att det fanns en kraft som framhävde läran om harmoni och tal. De analyserade att på samma sätt som det fanns musikaliska strukturer i makrokosmos, så borde det finnas i människan också (Ruud 1980, s. 71–72).

En dåtida informationskälla Jamblichos, påvisade att Pythagoras ofta använde sig av musik i läkande syfte, där en lyramusiker ackompanjerade sångare för att anbringa harmoni i själen genom läkesång i muntra stämmor som var särskilt läkande (Ruud 1980, s. 75).

2.1.1 Musikterapin i Sverige

I Sverige har musikterapi som begrepp använts sen mitten av 1900-talet. Till en början användes musikterapi med pedagogisk inriktning inom specialpedagogik och omsorgs-verksamheten och som senare även kom att användas inom klinisk form inom hälso- och sjukvård (Paulander 2011, s. 24–27)

*1974 grundades Svenska förbundet för musikterapi på initiativ av några specialpedagoger och musiklärare som hade stort intresse av musikterapi.

* 1981 startades den första kursen i musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm. Till en början tillhörde kursen musiklärarlinjen men som senare kom att flyttas till Musikpedagogiskt Centrum (MPC). Sedan 2000 har man även möjligheten att ta en magisterexamen i musikpedagogik med inriktning musikterapi (Paulander 2011, s. 24–27) * 1987 startar FMT-utbildningen (Funktionsinriktad musikterapi) vid Musikterapiinstitutet i Uppsala av grundaren Lasse Hjelm (Hjelm 2005, s. 16)

(9)

9 Musikterapin i Sverige finns i dag inom många olika områden så som hälso- sjukvård, elevhälsa, rehabilitering och habilitering men även inom institutioner. I Sverige finns tre olika musikterapeutiska inriktningar. FMT (Funktionsinriktad MusikTerapi), som ges vid Musikhögskolan Ingesund, Karlstads Universitet. Psykodynamisk grundad musikterapi ges vid Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Guided Imagery and Music (GIM) ges som privat utbildning av företaget Expressive Arts Stockholm AB (Paulander 2011, s. 24–27). FMT och GIM räknas till musikterapeutiska metoder och utövas individuellt, medan den psykodynamiska musikterapin räknas som integrativ terapiform och utövas både i grupp och individuellt. I och med dessa varierande metoder har Sverige en mångfald och bredd som når många varierande områden som till exempel hälso- sjukvård och elevhälsa (Paulander 2011, s. 24–27).

2.2 FMT-metoden

FMT står för Funktionsinriktad MusikTerapi. Det är en unik metod som är ett resultat av

ett annorlunda tänk, ett tänkande under mottot: ställ alltid en fråga till (Hjelm 2005, s.

273).

”om jag vore rädd för människorna skulle jag rätta mig efter dem”

(Bo Setterlind gäst hos Hagge 1987 refererad i Hjelm 2005)

FMT-metoden är en ickeverbal behandlingsmetod där varken verbalt beröm, kommentarer, instruktioner eller anvisningar förekommer. Detta som grund för att individen som

behandlas, själv skall utvecklas genom hanterandet av speciella uppställningar av trummor och cymbaler i olika formationer, där hon/han ges möjlighet till egna initiativ, egna

handlingar, egna reaktioner och associationer och där FMT-terapeuten skapar förutsättningar för adeptens utveckling.

(10)

10 metodens olika ”melodislingor”. Metoden utförs individuellt och är nivåanpassad utifrån varje enskild individ och fungerar därmed inte i grupp (Hjelm 2005).

”Vi lär inte – vi utvecklar!” (Hjelm 2005, B.1 s. 5)

FMT-metoden är en neuromuskulär metod, där utförande och handlande skapar stimulans från muskler och nerver samt förmedlar dessa impulser till hjärnan. Behandlingen med FMT bygger på utvecklingsteoretiska grundtankar som bland annat är baserade på motoriska, kognitiva, emotionella och perceptuella effekter (Hjelm 2005, s. 273). De perceptuella sinnesintryck som det läggs störst vikt vid i arbetet med FMT är: * Hörselintryck (auditiv perception), hur individen uppfattar och tolkar ljud som är runt omkring och hur hon/han särskiljer, diskriminerar och bearbetar ljud.

* Synintryck (visuell perception), det individen uppfattar och tolkar det hon/han ser, hur individen särskiljer och tolkar olika objekt eller avläser riktning/avstånd. Synintryck påverkar även rumsuppfattningen.

* Taktilt sinnesintryck (taktil perception), det individen uppfattar och tolkar, som upplevs med händer och andra kroppsdelar (Hjelm 2005, s. 163, 210).

Ständigt matas människor med olika stimuli av det som händer runt omkring. Detta uppfattas och tolkas av sinnen som sinnesförnimmelser. Perceptionsuppfattning är hur individen via sina sinnen varseblir, urskiljer, diskriminerar och bearbetar de intryck som vi matas med dagligen (Hjelm 2005, s. 163, 210).

(11)

11

2.2.1 Målbeskrivning

Lasse Hjelm gjorde en målbeskrivning för den terapeutiska behandlingen där musiken är medlet och människans utveckling är målet.

Att med musik som medel skapa förutsättningar – och motivation för individen att arbeta med kroppen för att höja sin funktionsnivå. Detta utifrån den

enskilda individens egna förutsättningar.

Att med musik locka fram spontana uttryck och rörelser, som senare kan organiseras till förmån för individen.

Att med musik befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning. Att genom musik skärpa uppmärksamheten och stärka uthålligheten.

Att genom återkommande musikstrukturer utnyttja och stärka associations- och minnesfunktioner i syfte att strukturera individens beteendemönster och

begreppsfunktioner.

Att med musik skapa situationer som kan befrämja en utveckling mot att mera aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser.

Att genomgående ”servera” våra musikstrukturer och modeller på en så anpassad nivå att musik i likhet med det talade språket kan bli en egendom för människan i utveckling.

(Hjelm 2005, s. 193–195)

2.2.2 FMT-historik

Lasse Hjelm är grundaren av FMT-metoden som han utvecklade under åren (1975–1989) då han arbetade vid Folke Bernadottehemmet (FBh) i Uppsala som då var habiliterings-center för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Att Hjelm hamnade just på FBh berodde på många olika faktorer och tillfälligheter. Innan han kom dit arbetade han på ett mentalsjukhus där han började använda musik i behandling av patienterna. Efter en

förfrågan om att börja arbeta några timmar vid FBh, tackade han ja, till erbjudandet (Hjelm 2005, s. 29–36).

(12)

12 Perception) som i sin tur i dag har ersatts av ADHD (Gillberg 1996, s. 14–15). Bland personalen fanns läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder. Hjelm rådgjorde med dem om han skulle kunna använda sig av olika attribut som t.ex. trumstockar för att på så sätt hitta en egen väg till behandling i den då kommande FMT-metoden (Hjelm 2005, s. 37–41).

2.2.3 MUISK

En del av FMT-modellen består av en musikverksamhet som kallas MUISK vilket står för MUsik Inför SKolan. MUISK är i första hand avsett för sexåringar i förskoleklass samt för barn på lågstadiet. De element som verksamheten bygger på är sång, dans, rörelse, ljud-skapande och enkelt instrumentspel. MUISK är en gruppverksamhet där det musikaliska målet är att skapa en positiv attityd till musik, stimulera barnens musikintresse, föra barnen i kontakt med olika slags musik, göra dem delaktiga i det kulturella livet och lägga en grund för ett aktivt musicerande. De utommusikaliska målen är att stödja barnens helhets-utveckling, stärka motorisk utveckling och koordinationsförmåga samt stärka deras perceptuella utveckling. Dessutom utvecklas deras fantasi och uttrycksförmåga. De gemensamma målen tillsammans är att förbättra, grovmotorik, balans, koordination, finmotorik, andning, koncentration, uthållighet, uppmärksamhet, gruppdynamik samt perceptioner (Hjelm 2005, s. 141–142).

(13)

13

2.2.4 Kodsystemet

Musiken i FMT är komponerad av Lasse Hjelm. En kod är en kombination av musik och instrumentuppställning. Koderna har olika musikslingor som utgör själva musiken i metoden. Dessutom stödjer kodsystemet beteendestrukturering och den grundprocess som följer barnets utveckling. Det finns ungefär 20-talet olika koder. Varje kod har en egen särskild uppställning av trummor och cymbaler, där musiken och uppställning som helhet bildar förutsättningar för utveckling av till exempel bålrotation, öga-handkoordination, korsrörelser och perceptioner. Det finns även koder med blåsinstrument, som ger förut-sättningar att utveckla blåsfömågan (Hjelm 2005, s. 62–64, 191–192, B.9 s. 9–10).

Kodsystemet är metodiskt ledande, men också bekräftande i utförandet och får adepten att själv associera och ta egna initiativ. Viktigt är att terapeuten inte har bråttom i

kod-systemet, utan ser till varje individs funktionsnivå (Hjelm 2005, s. 62–64, 191–192, B.9 s. 9–10).

2.2.5 Instrument/attribut

(14)

14

2.2.6 Arbetsplatsen

Miljön på platsen där FMT utförs bör vara så att den varken är störande för adept eller terapeut. Det bör till exempel inte finnas för mycket ”saker” runt omkring i rummet som kan bli störande. Med andra ord, det bör vara så enkelt som möjligt. Det rum som skall nyttjas bör helst vara avgränsat. Planering av rummets utseende samt placering av adepten är viktig. Rummet bör vara detsamma varje gång och inte bytas emellanåt. Därav att igenkännandet av samma plats är viktig för tryggheten. De attribut och hjälpmedel som terapeuten använder skall finnas i rummet för bästa kontinuitet. Det är viktigt att inte samtala med adepten i rummet, varken före eller efter den aktuella

FMT-behandlingen. Det vill säga, all eventuell behövlig konversation hänvisas utanför rummet (Hjelm 2005, s. 127–128).

2.2.7 Observationspunkter

Stabilitet/KFU

I FMT observeras hur stabilt eller instabilt individen sitter på stolen, hur hon/han utnyttjar underlaget vid sittande och hur det inverkar på rygg, svank och nacke. Om fötterna inte har bra kontakt med golvet, kan det leda till energikrävande och ansträngda rörelser (Hjelm 2005, s. 204).

(15)

15 KFU är ett begrepp som används inom FMT-metoden. Det står för Känsla För Underlag och är enligt Hjelm en viktig faktor för människans totala funktion. Här är stabiliteten grundläggande för människans totala kroppskontroll. Med KFU menas att fötterna har en stabil kontakt med golvet, vilket underlättar utvecklingen av en bra och balanserad sittställning.

Samverkan

Att samverka är att kunna agera gemensamt med någon ”annan” och att kunna

upp-märksamma det aktuella som utförs tillsammans med den ”andre”, samt förmå att lyssna av situationen för att kunna besvara varandra. Det FMT-terapeuten observerar i samverkan är om adepten kan uppfatta förändringar, tolka signaler, att ta emot/förstå, besvara och fungera tillsammans (Rikberg refererad i Hjelm 2005, s. 182, B.9 s. 12).

Sidoskillnader

Hos många barn upptäcks en tydlig skillnad mellan kroppens två sidor. En allt för stor sidoskillnad kan medföra svåra konsekvenser. För att ha en god kroppsuppfattning krävs att det taktila, vestibulära och proprioceptiva sinnet fungerar. När individen har en optimal kroppsuppfattning, kan personen känna vad kroppen gör, utan att titta på den. Hon/han kan då automatiskt utföra motoriska handlingar utan att behöva planera varje rörelse. Då individer har svårigheter i uppfattning av vänster och höger, kan de få svårt att utföra saker och ting som kräver koordination av både händer och fötter. Exempel på detta är dansa, cykla, äta med kniv och gaffel, ta på sig en skjorta eller slå på trumma. Det vill säga att samordningen av båda kroppssidorna är i rubbning när individen har svårigheter för dessa utföranden. Det krävs motorisk planering för dessa exempel vilket för andra individer sker automatiskt (Ayres 1983, s. 76). Här kan FMT-terapeuten observera en klumpighet i kroppsrörelserna, likaså en försämrad stabilitet i ben och bål (Hjelm 2005, s. 205).

Separata sidorörelser

(16)

16 samarbetar och kommunicerar med varandra. Ett barn som har svårigheter i denna sinnes-integrering använder båda händerna samtidigt med lika rörelser i båda händerna. Eller så använder det händerna omväxlande var för sig. Ett barn som har svårigheter i dessa sinnes-integreringar har även ofta svårt med uppfattning av höger och vänster (Ayres 1983, s. 78). Här observerar FMT-terapeuten hur adepten särskiljer sina rörelser mellan händerna till exempel om hon/han kan utföra olika rörelser samtidigt, men även att göra liksidiga rörelser, då samordningen mellan händerna kan var svår (Haglund Andrén 2005, s. 18).

Bålrotation

Bålrotationen är enligt Hjelm en mycket viktig faktor när det gäller inlärningssvårigheter, framförallt i skolan. Det är främst gällande stavning och läsning som det kan yttra sig. Detta är antaganden av Hjelm efter många års erfarenhet av FMT-metoden. Människo-kroppen kan ses som två funktionella system. Det nedre som svarar för stabiliteten vilket är fötterna, benen och bäckenet. Det övre är bröstkorg upp till skuldror, hals huvud samt armar. Dessa system skall samarbeta men även kunna fungera separat oberoende av varandra. Här är FMT-metoden betydelsefull för utvecklingen, med speciella utövanden där terapeuten ställer upp trummor och cymbaler i uppställningar för att bålen ska få arbeta från sida till sida (Hjelm 2005, s. 206). Här kan då terapeuten observera hur bålen fungerar. Är rörelsemönstret stelt, hackigt eller är där nästan inte någon rörelse alls? Vid bålrotation, observeras stabilitet i fötter, ben, svank och nacke, sidoskillnad, perception samt att

huvudvridningen sker oberoende av övre eller undre kroppshalva (Hjelm 2005, s. 207). När utföranden av vissa handlingar med armar och händer så som att sträcka sig efter något föremål, skjuta till en dörr eller dra till sig något, anpassar sig bålen och benen automatiskt för att utförandet ska ge bra resultat. Många barn med svårigheter i bålrörelserna kan få problem med att sitta stilla på en stol och när de skall ändra ställning trillar de nästan av (Ayres 1983, s. 86).

Korsrörelser

(17)

17 sätt utvecklar förmågan att korsa sin medianlinje. Med tanke på dessa förmågor utvecklas individen att kunna samordna båda kroppssidorna, planera rörelser samt stärka

ut-vecklingen av den visuella perceptionen. Barn och vuxna som har svårigheter med korsrörelser, har ofta svårigheter i de sensoriska integrationerna med att bland annat dra isär olika saker, planera olika rörelser i rätt ordning och knäppa knappar (Ayres 1983, s. 32, 54).

Här observerar FMT-terapeuten adeptens förmåga att korsa ena handen över medianlinjen och utföra en aktivitet på motsatt sida. Det fordras en större mognad av både hjärna och nervsystem för att utföra dessa handlingar. Det är tidigare utvecklade samverkanssystem mellan nervimpulser som korsar hjärnbalken och fungerar som förbindelse mellan hemisfärerna (Haglund Andrén 2005, s. 19).

Handutveckling

”barnet utvecklas genom sina handlingar – handlingar som ger erfarenheter –

erfarenheter leder till mognad” (Hjelm 2005, s. 59)

För att handen skall få en så god utveckling och motorisk funktion som möjligt, krävs att flera faktorer samordnas. Främst jämte motoriken krävs att syn, taktil-, muskel- och

balanssinnena samordnas. Detta är nödvändigt för att ett barn skall uppfatta vad det håller i för något. Utvecklingen börjar med gripreflexen och slutar med vuxengrepp (Holle 1987, s. 50). I FMT finns en speciell avläsningsteknik, där terapeuten kan observera vilken nivå och mognad som handens utveckling ligger på (Hjelm 2005, s. 208).

Handledsfunktion

(18)

18 FMT-terapeuten handens/handledens mognad och kontroll samt perception (Hjelm 2005, s. 209).

Modell/logik

Här observeras hur individens förmåga till problemlösning fungerar utifrån trummorna och cymbalernas uppställningar. Rumsuppfattningen spelar en viktig roll, hur denne läser av rummets utseende. Här uppmärksammas individens förmåga till logiskt tänkande och medvetna planerade rörelser (Hjelm 2005, s. 209).

Perception

För att hjärnan skall kunna tolka olika sinnesintryck, krävs att sinnesorganen fungerar och är utvecklade. Inom FMT är det de auditiva, taktila, visuella, proprioceptiva och

vestibulära sinnena som stimuleras, men även rums-, tids- och kroppsuppfattning. FMT-terapeuten observerar här förutom det ovan nämnda, stabilitet, bålen, kroppskontroll, förmågan att urskilja och diskriminera auditivt, visuellt och taktilt stimuli, samt förmågan att tolka det som är runt omkring (Hjelm 2005, s. 210). Människor som har svårigheter inom perceptionsområdena kan som exempel ha svårt att uppfatta temperaturskillnader eller röra sig klumpigt då riktnings- och rumsuppfattningen brister. Samtliga ämnen i skolan kräver att barnens perceptionsuppfattning fungerar väl, så som läsning, skrivning och matematik (Holle 1987, s. 76).

Koordination hand fot

(19)

19

Helhetskoordination

Inom denna punkt behövs en samordning av kroppens rörelsemönster och andnings- förmåga för att inneha en god kroppsrepertoar. Här innebär även att kunna förbereda och anpassa kroppen för olika uppgifter och att ha förmåga till balanskänsla. FMT-terapeuten observerar här hur koordinationen av kroppen fungerar hos adepten, samt hur andningen fungerar, vilket är en väsentlig del i kroppens helhetskoordination. Likaså hur adepten planerar sina rörelser (Hjelm 2005, s. 211).

Andningskoordination

(20)

20

3 Fallbeskrivningar

I följande avsnitt kommer jag skriva om genetiken och miljön runt tvillingar med neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar. Jag tar även upp olika funktionsnedsättningar som kan ha egenskaper av symptom till vissa diagnoser och hur den psykosociala miljön kan ha inverkan på tvillingars liv. Jag beskriver även mitt arbete med två tvillingar Daniel och Maria från första mötet och framåt. I intervju med mamman medföljer en kort bakgrund om tvillingarna var för sig.

3.1 Daniel och Maria – Arv och miljö

I flera intervjuer med Daniel och Marias mamma, har jag fått ta del av en mängd

information om hur genetiken och miljön runt Daniel och Maria är, även sett i historiskt perspektiv. I släkten på både mammans och pappans sida finns symptom liknande ADHD och Asperger syndrom. Inga tidigare diagnoser har ställts i släkten, då de aktuella

(21)

21

3.2 Tvillingstudier

I följande faktadel skriver jag genom olika svenska tvillingstudier om förekomsten av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos tvillingar, och hur genetiken och miljön påverkar dessa.

3.2.1 Beteende; genetik och miljö

I dag pågår många olika forskningsprojekt om tvillingar runt om i världen. Bara i Sverige förekommer cirka 30 stycken forskningsprojekt som grundas på Svenska tvillingregistret vid Karolinska Institutet vilket är världens största register för tvillingar. De fakta ur forskningsresultat som jag lägger vikt vid är om, och hur arv och miljö och neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar kan kopplas till tvillingar.

Paul, professor i genetisk epidemiologi och chef för Svenska tvillingregistret vid

Karolinska Institutet, forskar om arvet och miljöns betydelse för olika typer av beteenden. Främst gällande barn och deras hälsa. I rapporten Bara tillsammans kan gener och miljö

orsaka beteenden, beskriver han i sin forskning om arvet och miljöns påverkan hos

individen (Lichtenstein 2011). Varken gener eller miljön har enskild betydelse som grund för olika personlighetstyper eller beteenden. Istället handlar det om hur arv och miljö påverkar varandra i sin helhet. Med andra ord vill han säga att miljön påverkar vilka gener som aktiveras och vice versa har våra gener betydelse för den miljö vi är i (Lichtenstein 2011).

(22)

22 funktionsnedsättningen förstärks och eventuella svårigheter blir till ett lidande för barnet. Det vill säga tillsammans formar gener och miljön barnets beteende (Lichtenstein 2011). Gener påverkar människan genom känslor och tankar som formar våra beteenden. Däremot beror beteenden och tankar på hur individer fungerar utifrån hur miljön är runt omkring. Det vill säga både arv och miljö påverkar tillsammans. Vid funktionsnedsättningar som ADHD och antisociala beteenden har det visat sig att den genetiska verkan står för ett ihållande beteende medan miljön har en mera tillfällig effekt (Lichtenstein 2011).

Däremot visade det sig att åkommor som ångest, rädslor och depressioner fungerade som olika genetiska faktorer i olika delar av utvecklingen. Även om generna har en central del gällande ångest, rädslor och depressioner är det olika gener som fungerar vid olika

tillfällen. Som exempel har forskning visat att livshändelser som skilsmässa och arbets-löshet har en genetisk betydande effekt, medan dödsfall i familj har en mindre betydande genetisk karaktär (Lichtenstein 2011).

3.2.2 ADHD

ADHD är en till stora delar en ärftlig funktionsnedsättning, med olika varierande störningar där tillstånden är svårast i barndomen (Larsson et al. 2011, s. 71–72). De tre kärnsymtomen som kännetecknar just ADHD är svårigheter med uppmärksamhet, överaktivitet samt impulsivitet (Duvner 1997, s. 19).

När tvillingarna i studien var åtta–nio år visade det sig att genetiska och miljömässiga faktorer hade en viktig roll gemensamt i enskilda fall. Däremot när tvillingarna var 13–14 år fann man att de genetiska faktorerna var betydligt mer avgörande än de miljömässiga, som endast hade en marginell inverkan. Resultatet visar en gemensam genetisk faktor som påverkar över tid det vill säga en ihållande gränsöverskridande gen som påverkar

(23)

23

3.2.3 Autismspektrumstörning och autismliknande egenskaper

Syftet med denna studie är att försöka påvisa om det finns genetiska samband mellan arv och miljö kombinerat med autismspektrum och autismliknande egenskaper. Föräldrar till tvillingar i åldern 9–12 medverkade i en telefonintervju om tvillingars psykiska tillstånd och autismspektrum (Lundström et al. 2011, s. 46). Resultatet av studien visar att mellan Asperger syndrom och autismspektrumstörning, förekommer det starka samband. Likaså fann forskarna en tydlig ärftlighet sinsemellan autism och autismliknande egenskaper. Det vill säga att det finns ett genmässigt ärftligt samband dem emellan. Sammantaget kan autismspektrumstörning och Asperger syndrom härledas till samma genetiska samband, men de skiljer sig från varandra gällande svårighetsgrad av funktionsnedsättning. (Lundström et al. 2011, s. 46, 49, 51).

Autismspektrumstörning och Asperger syndrom är funktionsnedsättningar som känne-tecknas bland annat genom socialt ointresse och sociala anpassningssvårigheter, avvikande beteende med specifika intressen samt kommunikationsproblem. Studien visar även att Autismspektrum och Asperger syndrom ofta har en tilläggsdiagnos. Främst gäller det ADHD som autismspektrumstörning har starka kopplingar till och uppmärksamhets-störning är starkt förknippat. Senare forskning har visat att anhöriga, föräldrar och syskon till barn med autismspektrum har noterats för liknande egenskaper där påtagliga

kommunikativa och sociala svårigheter varit påfallande. Troliga faktorer till autism-spektrumstörning är komplikationer vi födseln, mutationer och kromosomavvikelser. (Lundström et al. 2011, s. 46).

3.2.4 Childhood (ADHD)

Childhood attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den engelska beteckningen på denna kvantitativa studie som omfattar 8500 tvillingpar. Syftet med denna studie är att hitta genetiska samband gällande ADHD och liknade undergrupper så som ADD. Likaså vill forskarna undersöka könsskillnader i de genetiska eller miljömässiga effekterna. Detta genom att intervjua föräldrar till dessa tvillingar. I analysen fann forskarna samma

(24)

24 överaktivitet och impulsivitet, vilket även kan stödjas av diagnosmallen DSM-IV (Larsson et al. 2011, s. 2).

Denna studie stödjer även tidigare forskning inom området att tydliga underlag för att ADHD bör användas som ett begrepp snarare än som en störningskategori. ADHD med olika variationer av egenskaper kan även bestå av varierande kognitiva svårigheter som avvikande personlighetsdrag, anpassningssvårigheter liksom psykiska problem. Resultatet överensstämmer även med tidigare studier att det finns starka samband mellan psyko-sociala motgångar och ADHD oavsett kön. Därmed vore det lämpligt att även fokusera på dess mildare variationer av egenskaper och se dess genetiska koppling till ADHD som begrepp (Larsson et al. 2011, s. 12–14).

Överlag visar tidigare tvillingstudier att de genetiska faktorerna har stor betydelse, även när det gäller ADHD. När det gäller miljömässiga faktorer finner man belägg för samband med symptom på ADHD. Med detta tydliggörs att genetiska och miljömässiga faktorer av ADHD sker oberoende av kön vilket innebär att ADHD förekommer hos både män och kvinnor (Larsson et al. 2011, s. 15).

3.2.5 Geners påverkan på miljön

(25)

25

3.2.6 Genetiken av Autismspektrumstörning och relaterande

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i barndomen

The genetics of autism disorder and related neuropsychiatric disorder in chilhood, är en

rapport som baseras på CATSS-studien som är ett av Karolinska Institutets många olika tvillingprojekt. Studien grundas på de tvillingar som är födda mellan 1992 och 2000. Målet med studien är att studera hur arv och miljö påverkar barn och ungdomars beteende och att få en större lärdom varför vissa människor får sjukdomar och andra inte. Här kommer tvillingar in som en viktig faktor i den studien. Genom att studera enäggstvillingar och tvåäggstvillingar i kombination med arv och miljö inom familjen finns förhoppningsvis möjligheten att förstå vanliga sjukdomar. I studien har olika tröskelvärden använts för pojkar och flickor. Studien visar även att det finns betydande samband mellan gener och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Lichtenstein et al. 2010, s. 1).

Enäggstvillingar löper större risk att få någon funktionsnedsättning inom autismspektrum än tvåäggstvillingar. Detta beroende på att enäggstvillingar har exakt samma

gen-uppsättning. Tvåäggstvillingar har ungefär hälften av varandras gengen-uppsättning. Om enäggs-tvillingar inom ett område är mer lika varandra än tvåäggstvillingar beror detta på de arvsanlagen (Lichtenstein et al. 2010, s. 1).

Studien påvisar dessutom att av de tvillingar som har diagnostiserats med autismspektrum har trettiofyra procent även inlärningssvårigheter. Dessa är även genomgående för de andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna så som ADHD, DCD (Developmental

Coordination Disorders) (Utvecklings- och koordination störning) och ticssyndrom. Pojkar har större benägenhet att ha någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning än flickor, detta gäller samtliga diagnoser (Lichtenstein et al. 2010, s. 3).

(26)

26 Femtioen procent av barnen med autismspektrumstörning har även en ADHD-diagnos. Utfallet för enäggstvillingar med kombination autism och ADHD är fyrtiofyra procent för båda tvillingarna. Gällande tvåäggstvillingar är utfallet femton procent. Dessutom är benägenheten större för enäggstvillingar än för tvåäggstvillingar att få andra sjukdoms-tillstånd än neuropsykiatriska störningar. Studien visar att det finns betydande samband mellan arv och olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Lichtenstein et al. 2010, s. 3). Viktigt att tillägga är att tvillingar inte bör representera den allmänna befolkning i hur hälsoproblem är, men studien visar att det finns en ökad risk för tvillingar att få autism (Lichtenstein et al. 2010, s. 6).

3.3 Daniels bakgrund

Daniel är 13 år, tvåäggstvilling och går i sjätte klass. Hans stora intresse är fotboll. Han växte upp tills han var sex år med mamma och pappa, Därefter separerade föräldrarna. Daniel har alltid stått nära i relation till sin tvillingsyster. Även efter föräldrarnas

separation hände mycket för dem båda, då de tidvis var separerade från varandra. Daniel har alltid haft många vänner och varit den bland kamraterna som alltid utförde ”hyssen”. Redan som treåring, upplevde föräldrarna och förskolepersonal att Daniel var lite extra busig, inte elak eller bråkig, men lite som ”Emil” som förskolepersonalen uttryckte sig. Personalen i förskolan föreslog redan då att föräldrarna skulle kontakta BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin) för en utredning av Daniel. Med tanke på att han var för ung för en utredning vid denna tidpunkt, avvaktade föräldrarna med vidare kontakter.

(27)

27 försvara sin omgivning. Vid varje motgång som han fick, hade han svårt att hantera dessa och mådde mycket dåligt.

Under lågstadiet var Daniel mycket duktig i skolan. Han behövde inte anstränga sig så mycket. Hans specialitet var matematik och hade årskurs fems matematikbok. Under mellanstadiet hade Daniel svårare med koncentrationen och det gick sämre i skolan. När mamman separerade från sin sambo (som inte är Daniels och Marias pappa) vintern

2010/2011 fick det all oro och ångest som Daniel haft inom sig att explodera. Som tidigare, tog han på sig skulden till separationen och samtidig kände han sig sviken. Detta gav utlopp till de svårigheter som kom att utvecklas. Han utvecklade bl.a. svåra tvångs-syndrom, men fick även svåra koncentrationssvårigheter, och han blev en ”pajas” som ställde till det för sig, framför allt i skolan. Han gjorde narr av sig själv och återigen skuldbelade han sig för allting.

Detta ledde till att Daniels mamma kontaktade och frågade mig om jag skulle kunna behandla Daniel med FMT, då jag redan arbetar med tvillingsystern. Under den här

perioden inleddes även en utredning av BUP. Han fick till slut diagnosen ADHD i slutet av februari 2012. Hans mamma berättade ett intressant exempel för mig som avspeglar lite av hans personlighet:

(28)

28

3.4 FMT med Daniel

Min första träff med Daniel i FMT skedde i februari 2011. Fram tills februari 2012 har vi träffats 23 gånger. Inför den första sessionen kom jag och Daniels mamma överens om att följa upp efter fem gånger och titta på de inspelningar jag gjort med honom. När jag började med behandlingen i februari hade Daniel det mycket svårt i skolan.

Vid första mötet satte han sig försiktigt på stolen och var spänd. Jag hade placerat en virveltrumma rakt framför honom med en cymbal på vardera sidan. När jag gav Daniel trumstockarna för att sätta i gång tog han upp sin vänsterarm i maghöjd med hårt grepp runt trumstocken. Armen var kvar i samma läge medan den högra började spela. Daniel tittade noggrant på hur jag spelade. Jag blev mycket fundersam över varför han inte använde sin vänstra arm. Många tankar gick igenom mitt huvud. Vi fick från början igång en bra samverkan. Daniel satt bra på stolen med båda fötterna stadigt mot golvet.

Efter inledningen, ville jag ta reda på vad det var som fick Daniel att ha sin vänsterarm böjd i maghöjd och varför han inte använde den. Till en början tog jag bort cymbalerna och endast trumman stod framme. När vi satte gång att spela hände samma sak igen. Vänster-armen var i böjläge i maghöjd. Nu började jag observera vänsterVänster-armen intensivt. Jag upptäckte att den var sluten nästan hela tiden och var i stort sett fast i samma läge vid magen. Vid få tillfällen vilade han armen genom mycket korta strykningar över benet. För att få igång en aktivitet i den vänstra armen och handen, gav jag honom en trumstock i den. Dessutom placerade jag en cymbal på den vänstra sidan av virveltrumman, för att han förhoppningsvis skulle spela på den. När jag först skulle lämna över trumstocken till den vänstra handen ville han endast ta den med den högra. Med lite lirkande tog han emot den i vänster hand.

(29)

29 två cymbaler, en på vardera sidan om trumman. Då gick det bra, men med mycket

försiktiga rörelser. Efter en stund utförde han lika rörelser samtidigt med höger och vänster sida.

Här tyckte jag att det var tid att byta upplägg. Daniel skulle få blåsa i blåsinstrumenten. Jag observerade snabbt att Daniel hade snabba och korta utblås. Efter blåset avslutade vi. En trött Daniel gick ut ur FMT-rummet. Min observation efter första gången var att han var ovillig att använda sin vänstra arm.

Andra mötet var likt det första. Daniel var något mer avslappnad i sin kropp. Jag var också intresserad av om han kom ihåg den liksidiga rörelsen med både vänster och höger sida. Den vänstra armen tedde sig som tidigare, den böjde och åkte upp i midjehöjd. Han arbetade mestadels med sin högra sida. Inte förrän han enbart arbetade med vänster arm och hand, fick han igång en aktiv rörelse. Rörelsen var mer försiktig än den var med högra sidan i samma aktivitet.

Daniels stabilitet i ben, bål, svank och nacke var bra. Kroppen var upprätt. Jag märkte att Daniel var uppmärksam och vi hade en bra samverkan. Han reagerade och förstod avsluten liksom när jag inte bekräftade då han spelat i ett annat mönster än det för koden givna. Han testade sig fram tills det blev ”rätt” ordning och jag bekräftade. När jag sen placerade trumman och cymbalerna för att han skulle få de liksidiga rörelserna i vänster och höger sida uppstod samma sak som vid första mötet. Inte förrän efter en liten stunds testande hittade han rätt rörelse men med stor försiktighet i vänster arm och hand. Återigen lät jag honom avsluta med blåsinstrumenten.

(30)

upp-30 ställningen med de liksidiga rörelserna, fick han mer flyt i rörelserna. Armarna sträcktes ut bra och när han fick rörelse i svanken och i bålen hade han bättre driv och tydlighet i nedslagen. Nu när han fick bättre flyt i spelet höjde och sänkte jag instrumenten för att få en variation av rörelserna i samma uppställning. Efter varje musikslinga pustade Daniel ut, han höll andan i omgångar. Efter detta utökade jag med en trumma till på vardera sidan så att de liksidiga rörelserna sker i tre steg. Detta för att observera om han förstått logiken, vilket han gjorde direkt.

Jag ville nu gå vidare i behandlingen och observera hur bålen fungerade. Här ställde jag upp trumma och cymbal på rad för att få en rörelse från sida till sida. Jag observerade att Daniel hade svårigheter med sin bålrotation (s. 15). Han böjde på nacken och kurade ihop överkroppen. Rörelserna i bålen blev stela och ansträngda, likaså uppstod medrörelser genom huvudvickningar och munrörelser. Här märkte jag tydligt många områden att bearbeta.

Efter tredje gången ville jag ha två intensivveckor i FMT med Daniel. Jag kontaktade en av mina lärare om råd för detta. Hon tyckte att det kunde gå bra, om det gällde en kortare period. Tanken bakom varför jag ville ha två intensivveckor var för att jag märkte att det fanns mycket i Daniels kropp som behövde bearbetas och för att få en extra skjuts in i FMT-arbetet. Ytterligare en anledning var att det fanns något som jag faktiskt kunde påverka och hjälpa till med. Mamman tyckte att det var en bra idé.

Mot slutet av våren och närmare sommaren hade vi träffats 13 gånger. Fortfarande var hans bålrotation instabil, vilket vi skulle fortsätta att arbeta mycket med. Han var alltid glad när han gick ifrån FMT-sessionen, vilket jag tyckte var bra. Jag började låta honom arbeta med mera avancerade uppställningar av instrumenten och jag varierade höjden på dessa. Jag observerade att Daniel hade fått ordning på sin kropp. Den var inte lika spänd längre och rörelserna var mer följsamma i sina utföranden. De sidoseparata skillnaderna var jämnare och han hade en bättre stabilitet i bål, svank och nacke.

(31)

31 bibehålla det som hade stärkt Daniel. Jag la även tyngdpunkten på att han fick arbeta mycket med bålrotationen. Det kom att bli den svåra biten att bearbeta. Likaså fick han även börja arbeta med korsrörelser där han fick aktivera bålen men framförallt att korsa ena handen över den andra.

Vid denna tidpunkt hade kroppen och rörelserna i bålrotationen blivit mycket bättre. Det var bättre flyt i rörelserna och han såg inte lika ansträngd ut. Men trots detta behövde Daniel fortfarande hjälpa till med armarna att styra upp kroppen genom att stödja sig på ena benet, detta då han arbetade med den motsatta armen och handen. Bättre blev det när han arbetade med båda händerna i bålrotationen. Då stödde han upp bättre med benen och blev mer stabil i överkroppen. Under 2012 har vi hittills träffats en gång.

3.4.1 Återkoppling med Daniels mamma

Som tidigare planerat hade jag och Daniels mamma ett möte där vi skulle följa upp de fem första gångerna och titta på de inspelade filmerna. Jag hade tidigare inte sagt något om hur det gick. När mamman såg de första två filmerna lade hon direkt märke till Daniels vänstra hand och arm. Hon förstod direkt vad det handlade om och härledde det till händelser som tidigare påverkat honom negativt. Hon berättade att efter att hennes sambo plötsligt bara försvann från familjen, tog Daniel det mycket hårt. Mamman berättade att så gjorde han hela tiden hemma.

3.5 Marias bakgrund

(32)

32 och från för människor som stod henne nära. Trots det var hon en livlig, lekfull och

omtänksam flicka. Efter att mamman och pappan gick skilda vägar förvärrades hennes tillvaro i olika bemärkelser. Dessutom förstärktes de svårigheter hon tidigare uppvisat. Maria har på det stora hela alltid haft samma svårigheter, men de har förstärkts med tiden, i och med olika hinder som har dykt upp på vägen fram till i dag. Separationen är den största faktorn, sen finns lättare missbruk, oro och rastlöshet i släkten. På senare tid har hon även varit med om ytterligare en separation då hennes mamma separerade från sin sambo, som hon även har en liten son tillsammans med. Maria har dock alltid haft många vänner och har aldrig haft svårt att umgås med dessa.

Tillfällen då hon oroar sig och blir rädd är när närstående anhöriga blir sjuka eller har legat på sjukhus. Då berättar hon att samma sjukdom har hon också fått, eller att hon är mycket rädd för att hon också skall bli sjuk i samma sjukdom. Marias mamma berättar att det är som hypokondriskt tvångssymtom att bli rädd för allting och vara orolig för att blir sjuk ofta framförallt när närstående blir det.

I skolan har Maria haft det svårt. Hon har haft svårt att koncentrera sig på lektionerna vilket har lett till att hon snabbt tappat fokus på det som hänt under lektionerna. Maria har då blivit en ”pajas” under de lektioner som varit mest besvärliga för henne. Däremot har det fungerat bättre i de estetiska ämnena. Det är inom områden att förstå logik, samman-hang och medvetenhet om situationer samt att se problemlösningar som har varit svårast i skolan, enligt hennes lärare.

Under mellanstadiets början inleddes kontakter med skolpsykologen som i sina rapporter menade att Maria hade vissa drag av Asperger syndrom. Längre än så gick de inte i ärendet. Några flera åtgärder utfördes inte. Hennes mamma berättar för mig någon vecka innan jag och Maria började med FMT:

(33)

33 Någon dag senare kom Maria hem med betygen från skolan. De visade att Maria var

underkänd i flera ämnen och endast godkänd i de estetiska. Mamman hade då ett samtal med läraren, där hon berättade att Maria har blivit erbjuden FMT. Denna åtgärd skrevs in i Marias IUP (Individuell utvecklingsplan). Därefter började vi med FMT.

3.6 FMT med Maria

Jag började arbeta med Maria i november 2010. Fram till februari 2012 hade vi arbetat tillsammans 31 gånger. Redan sommaren 2010 gjorde jag efter en förfrågan av mamman en FMT-observation på Maria. Observationen kom att bli intressant då de punkter som hon hade försvagningar inom, även var de områden hon hade svårigheter med i skolan och på fritid. Det gällde bland annat, perceptionsuppfattning, stabilitet, bålrotation och

modell/logik.

Innan vi skulle börja med FMT, bad jag mamman att vara observant på detaljer som Maria möjligtvis hade svårt för och fundera lite under tiden som behandlingen skulle pågå, om hon möjligen kunde se någon utveckling i första hand i hemmet. Marias lärare var väl informerade och vi skulle ha en träff efter femte och tionde gången Innan behandlingen, hade jag bestämt att göra första gången som en ny FMT-observation (s. 13).

(34)

34 Därefter fick hon arbeta med en sida i taget: vänster arm och hand samt höger arm och hand. Det gick trevande, men efter ett tag löste hon modellen och logiken, där hon skulle göra liksidiga rörelser med både vänster och höger hand. Rörelsen sker från mitten och utåt på sidorna. När denna rörelse utfördes placerade Maria även sin vänstra fot med fotsulan mot golvet. I och med det fick Maria en bättre stabilitet i benen. Kort därpå sviktade vänster fot återigen, vilket fick mig att placera en pall under hennes fötter för att centralisera dem. Hon fick därmed en bättre stabilitet i benen.

Jag lade märke till en tydlig sidoskillnad mellan höger och vänster, där vänster arm såg ut att hänga ned något. Jag la även märke till att Maria fick blicka en del över var hon hade sina armar i förhållande till trummorna och cymbalerna. Jag utökade med en trumma och en cymbal på vardera sidan om virveltrumman. Här observerade jag att hon fick arbeta mycket med kropps-, tids- och rumsuppfattningen. Hon missade ibland slagen på vänster sida och kom ibland av sig.

När sedan Maria fick arbeta med bålen, observerade jag en instabil kroppshållning. Här fick hon stödja upp sin vänstra kroppshalva med vänster arm och hand mot vänster ben. Efter halva sessionen orkade hon inte räta ut kroppen fullt ut och hon sjönk ihop mer med överkroppen. Maria hade en del medrörelser i vänster ben. Hon orkade inte fullfölja kodspelet fullt ut. Som avslutning fick hon spela på blåsinstrumenten. Vi hade en god samverkan och Maria hade god in- och utandning samt god blåsattack. Hon såg mycket glad men trött ut när vi var klara.

(35)

35 jag noterade också att framförallt vänster sida fick hon fortsatt stödja upp med vänster arm och hand mot vänster ben.

Vid slutet av andra tillfället ville jag prova en mer avancerad uppställning av instrument med henne, för att observera perception och samverkan. Här observerade jag att Maria hade svårigheter att uppfatta avslut. Hon spelade vidare fast jag hade slutat att spela på pianot.

Vid tredje tillfället klarade Maria den liksidiga rörelsen med en gång. I vissa koder hade hon fortfarande vissa svårigheter att samverka. Jag tyckte efter fjärde gången att Maria skulle behöva någon extra gång i veckan under en kortare period. Jag rådfrågade en av mina lärare om detta. Hon gav sitt godkännande med tillägget att det var lämpligast under en kortare period. Jag kom överens med Marias mamma att vi skulle utöka med två gånger i veckan i två veckor, vilket vi gjorde.

Under de intensiva veckor vi hade från femte till åttonde träffen, hände det mycket. Upplägget var som tidigare, att hon fick arbeta med stabiliteten och fötterna, bålrotationen och sidoskillnaden samt perceptionsuppfattningen. Under denna period fick Maria även börja arbeta med sidoseparata rörelser, det vill säga hon fick utföra en rörelse med vänster arm och hand och en annan rörelse med höger arm och hand. Maria fortsatte

FMT-behandlingen och jag vågade gå vidare i kodspelet med mer avancerade utföranden. Under våren fram till det tjugonde tillfället fortsatte vi att arbeta mycket med sidoseparata rörelser, bålrotation, perceptionsuppfattning samt stabilitet och balans. När det gällde balans och stabilitet fick jag fortsätta med att ibland ta fram pall för fötternas placering och boll mellan knäna för att få ihop dem för bättre stabilitet. Innan sommaruppehållet hann vi med tre FMT-behandlingar till. Under de tre veckornas uppehåll hade ingenting

försämrats.

(36)

median-36 linjen. Dessa rörelser gick mycket bra, där handrörelse, stabilitet, modell/logik fungerade utmärkt. Även avancerade sidoseparata kodspel fick hon prova. Här såg jag dock vissa begränsningar då det blev för svårt att utföra dessa rörelser. FMT-behandlingen fortsatte i mars 2012.

3.6.1 Återkoppling med Marias mamma

Efter femte gången träffade jag Marias mamma för att vi skulle se på de filmer jag spelat in med Maria. Hon berättade att Maria hade blivit lugnare och mer eftertänksam. När jag förklarade för mamman om filmerna och hur Marias kropp fungerade i olika sammanhang, fick hon en ”aha-upplevelse” och blev samtidigt lite fundersam. Hon hade inte reflekterat över hur dotterns rörelser varit tidigare, hur hon åt, hur hon gick osv. Samtidigt blev det en ”aha-upplevelse” då hon sa att ”det är ju inte konstigt att hon inte orkar koncentrera sig i skolan”.

3.7 Resultat av arbete med Daniel

Jag har hittills arbetat med Daniel i ungefär ett år. Hans framsteg och utvecklingar i FMT-rummet har varit tydliga. Daniel har utvecklat en förbättrad kroppskoordination där han har fått ihop kroppens olika delar till en helhet. Sidoskillnaden har blivit jämnare fördelad då de separata sidorna har stärkts. Balansen och stabiliteten i bålrörelserna har förbättrats med mjukare och följsammare sidorörelser. Tids- och rumsuppfattningen samt

kropps-medvetandet har förbättrats. Han är mindre beroende av att hålla uppsikt var han har sin kropp i förhållande till attributen. Daniels uthållighet har förstärkts och han kan

(37)

37 Daniel har inte bara i FMT-rummet utan även i klassrummet och på fritiden fått mer lugn i sin kropp. Han är mindre ”speedad” och överaktiv. Han kan slappna av och reflektera över saker och ting. Detta har lett till bättre fokus och koncentrationsförmåga inte minst i klassrummet där han numer kan koncentrera sig bättre vilket även leder till bättre skol-resultat. Han är gladare och mer avslappnad vilket har stärkt hans självförtroende och självkänsla. Mammans ord vittnar också om en positiv utveckling på andra nivåer. Många situationer utanför skolan där Daniel skulle ha kunnat hamna i svåra situationer har styrts upp av honom själv, då han har behållit lugnet, berättar en stolt mamma.

Efter första intensivveckan hände det mycket. Daniels kropp såg mycket mindre ansträngd ut, hans rörelser hade mera flöde i sina aktioner och slagen på trummorna och cymbalerna var resoluta och tydligare. Något som förbryllade mig nu var att det var den vänstra armen och handen som tog initiativ vid varje inledning av behandlingen och den högre handen blev passiv. Efter ett tags spelande var båda händerna och armarna delaktiga. Vid samtal med BUP fick jag veta att det går bättre för Daniel i skolan och att han har blivit lugnare.

3.8 Resultat av arbete med Maria

Mitt arbete med Maria i FMT har pågått under ett år med några planerade uppehåll. Hennes utveckling i FMT-rummet är påtaglig. Hon har stärkt och förbättrat sin kropp till en enhet. Hennes kroppsmedvetande har utvecklats positivt. Hon har förbättrat sin stabilitet och balans i fötterna och benen. Överkroppen är stabilt upprätt vid bålrörelserna som blir mer följsamma och mjukare. Marias tids- och rumsuppfattning har förbättrats och hon är inte i behov som tidigare av att överblicka var hon har sin kropp i förhållande till

(38)

38 Utanför FMT-rummet har Maria visat förbättring inom många utvecklingsområden. I klassrummet kan hon koncentrera sig bättre och är mer aktiv på lektionerna. Hon är inte lika överaktiv längre. Maria har även en bättre uthållighet, vilket gör det möjligt för henne att orka med hela lektioner nu. Det har lett till bättre skolresultat, berättar hennes lärare. Maria har fått bättre självförtroende och stärkt självkänsla och är ofta gladare berättar en stolt mamma.

(39)

39

4 Resultatsammanfattning och diskussion

Vid vårt första möte så var det en skör kille som var osäker och nervös som kom in i FMT-rummet. Daniels utveckling har skett i positiv riktning med stärkta funktioner inom många områden. När han kommer in i FMT-rummet i dag, är han trygg, självsäker, har stärkt självkänsla och en avslappnad kroppshållning.

När Daniel började med FMT hade han vissa kroppsliga svårigheter som hindrade kroppen att vara en fungerande helhet. Genom mitt arbete med honom i FMT-metoden har han förbättrat och utvecklat många viktiga funktioner, som ligger till grund för många saker som utförs i vardagen, bland annat i skolan och på fritiden. När jag började arbeta med Daniel, visade han stora svårigheter att koordinera och överhuvudtaget använda sin vänstra arm och hand (s. 17). Likaså hade han en ansträngande, klumpig bålrörelse (s. 16). Men genom två intensivveckor och effektivt arbete med FMT hade det successivt stabiliserats väsentligt. Efter intensivvecka två, började till och med vänsterarmen ta initiativet till den första handlingen (s. 29, 30).

Av de svåra tvångssymptom som i början var stora hinder i vardagen för Daniel återstår endast rester av dessa, enligt mamman. Hans koncentrationsförmåga har förstärkts och han har blivit lugnare, vilket jag tror kan kopplas till hans förbättrade kroppskontroll och kroppsmedvetande (s. 14, 18). Genom uppföljningar med mamman har jag berättat om mitt arbete och om Daniels positiva utveckling.

(40)

40 Daniel fick diagnosen ADHD i slutet av februari. BUP ringde mig då och tyckte att FMT-behandlingen har varit betydelsefull för honom, vilket föräldrarna även har berättat för BUP. De tyckte som jag redan hade planerat, att arbetet med FMT skulle fortsätta och ville avvakta med medicinering. Vi kommer fortsätta som planerat med en träff i veckan. Under den tid som jag har arbetat med Maria, har hon inte haft någon annan hjälp eller behandling än FMT. Den enda kontakten hon har haft förutom mig beträffande hennes utvecklingsbedömning är med BUP som utreder henne för diagnostisering. Därför kan jag i dag med stöd från föräldrarna härleda hennes positiva utveckling till mitt arbete med FMT. När jag började arbeta med Maria med FMT-behandling, påvisade hon tydliga tecken på svårigheter med stabiliteten och balansen. Det syntes framförallt i benen där vänster ben inte alls var aktivt gällande stabiliteten (s. 14). Detta yttrade sig framförallt i hennes bålrotation (s. 16) då överkroppen inte orkade stabilisera upp sig och kroppen kröktes och lutade framåt. I samband med att hennes stabilitet och balans började förbättras, började även skolresultaten bli bättre. Även Marias koncentrationsförmåga ökade och hon blev mer aktiv under lektionerna i skolan. Inledningsvis av FMT-behandlingen bad jag även Marias mamma att hon skulle observera detaljer som kunde tyda på eventuella förändringar. Efter att ha arbetat med sidoseparata rörelser och hon hade fått stärkt de separata sidorna (s. 15), fick även dessa moment positiv utveckling.

Mamman gav mig återkoppling om att Maria kunde klippa i ett papper med ena handen och hålla i det med den andra, liksom att hon kunde skära med kniv och gaffel på ett

naturligt sätt. Här ser jag tydliga kopplingar till mitt arbete i FMT-behandlingen med Maria (s. 37). Detta styrks av hennes föräldrar. Jag upplever dessutom att Maria är mer

avslappnad efter FMT-sessionen och är alltid glad. Likaså tycker jag att hon utstrålar förstärkt självförtroende och självkänsla, vilket jag vill koppla till en av FMT-metodens målbeskrivningar: ”Att med musik skapa situationer som kan befrämja utveckling och att

aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser” (s. 11).

(41)

41 hela högstadiet ut. När det gäller inlärningssvårigheter som exempel i skolan skriver

Lichtenstein att av de tvillingar som diagnostiseras inom Autismspektrum, drabbas trettio-fyra procent av inlärningssvårigheter (s. 25).

BUP:s utredning om Maria, är inte riktigt färdigställd än, men föräldrarna hoppas att hon kan få vara utan eventuell medicinering, eftersom FMT-behandling är ett bättre alternativ för henne.

I mitt arbete med Daniel och Maria har jag observerat många likheter dem i mellan. Framförallt kroppsligt sett. Båda två har haft svårt med helhetskoordinationen (s. 19). Hos Daniel har framförallt vänsterarmen, men även sidoskillnaden mellan hög

er och vänster, varit ett hinder. Vänsterarmen vars krampaktiga ställning på vänster sida om magen, uppstod enligt mamman efter traumatiska och svåra upplevelser för Daniel. Larsson skriver att det finns kognitiva svårigheter tillsammans med ADHD som har kopplingar till psyko-sociala motgångar (s. 24). Detta anser jag är en orsak och ett samband beträffande Daniels och Marias svårigheter.

Hos Maria är det hennes vänsterben som hon har svårigheter med, som placerats under stolen snett bakåt och som har varit ett hinder för att kunna få en god balans och stabilisera upp kroppen. I Marias fall har även hennes kroppsfunktioner fått svårigheter då hon oroas av anhörigas sjukdomar enligt mamman. Det blir ett orosmoment för henne som påverkar motoriken. Lichtenstein nämner mycket kortfattat om genitikens förekomst gällande ångest, rädslor och depressioner (s. 22).

Jag ser samband mellan Daniel och Maria och kroppssvårigheter såväl som ansträngande miljömässiga omständigheter och genetiska faktorer. Här vänder jag mig till det

(42)

42 I FMT-rummet har de haft liknande fysiska svårigheter, men har utvecklats kroppsligt och mentalt på liknande sätt, dels genom att kroppen har stadgat sig, samt fått en bättre

koordination, dels det som lärare och föräldrar berättat att Daniel och Maria är lugnare och mer koncentrerade både i klassrummet och på fritiden.

Ett tydligt tecken på det var Daniels vänsterarm som han hade i ett krampaktigt läge vid sidan av magen, för att han inte ville vidröra sig själv, det sistnämnda berättade mamman. Dessa svårigheter har minskat avsevärt. I detta avseende är igenkännandet en grund till trygget som dessutom leder till egna initiativ och associationer. Här vill jag även poängtera hur viktig FMT-rummets utformning är (s. 14)

Det ständiga kravet runt omkring Daniel har han fått slippa med FMT, i stället har han fått utgå från sina egna funktioner. På så sätt har han kunnat fokusera på sig själv och därmed lita mera på vad han kan. Detta tror jag har gett redskapen till att han har kunnat utveckla och förstärka många av sina olika funktioner.

Daniels koncentration hade förstärkts vilket gav resultat genom att han kunde fokusera bättre i klassrummet enligt mamman. Efter skolan var han så trött att han var tvungen att vila, vilket enligt henne var ett tydligt tecken på att han kunde varva ner och som även gav honom en eftertänksamhet (s. 31).

Här vill jag tillägga FMT-metodens styrka, med individuell behandling. Varje individ blir sedd oavsett funktionshinder/funktionsnedsättning och nivåanpassas efter varje person, (s. 10–11). I Daniels fall är det just detta som har varit en del i hans trygghet. Maria kom till mig och FMT-behandlingen vid en tid när hon hade stora svårigheter i skolan utan att själv vara medveten om det. När jag började arbeta med Maria hade hon en mycket ansträngd kroppshållning/kroppskontroll, balans och bristande kroppsuppfattning (s. 34). Under denna period började en mängd positiva saker hända utanför FMT-rummet. Förutom att hon började bli godkänd i flera skolämnen, kunde hon nu koncentrera sig bättre, hon var inte lika överaktiv och hon var mer omtänksam. I klassrummet kunde hon även

(43)

43 Maria har med tydlighet stärkt sitt självförtroende och sin självkänsla dels genom FMT-behandlingen då hon har blivit mer harmonisk och utstrålar självförtroende, dels med framgångarna inom skolan och utanför skolan vilket mamman bekräftar genom att hon är lycklig över saker och ting som går bra för Maria.

(44)

44

5 Slutsats

När jag inledde mina studier till FMT-terapeut för knappt tre år sedan, visste jag knappt vad FMT-metoden var för något. Under mina studieår har jag fått flera aha-upplevelser där jag har insett och förstått metodens styrka. Genom att själv ha fått arbeta och praktisera i nästan två år under utbildningens gång, har jag stött på många barn och äldre med olika diagnoser. Genom nära kamratskap i min studieklass har vi tagit del av varandras arbeten med adepter i handledningar, där jag har lärt mig oändligt mycket. Det har fått mig att tro på musikens kraft, tro på mig själv och tro på möjligheten att förbättra och utveckla människan.

Utifrån de resultat som jag har nått med tvillingarna jag arbetat med, då ingen annan hjälp utifrån har varit involverad än FMT-behandling, anser jag att FMT-metoden är en tydlig bidragande faktor till tvillingarnas positiva och förbättrade utveckling. Just för dessa tvillingar har FMT varit extra viktig. Då de har fått uppleva att de har känt sig sedda och bekräftade, där ingen person har stått och tjatat på dem.

Min frågeställning är: ”Hur kan FMT-metoden förbättra och stärka självkänslan och

skolarbetet hos tvillingar med koncentrationssvårigheter och överaktivitet? Min slutsats

(45)

45

6 Källförteckning

Ayres, Jean (1983). Sinnenas samspel hos barn. Stockholm: Psykologiförlaget. Duvner, Tore (1997). ADHD impulsivitet överaktivitet koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.

Gillberg, Christopher (1996). Ett barn i varje klass om Damp MBD ADHD. Stockholm: Cura.

Haglund Andrén, Lena (2005). Med musikterapi mot nya mål Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen. Uppsala: Landstinget i Uppsala län.[Elektronisk]. Tillgänglig. Hjelm, Lasse (2004). Block 1–14. Opublicerat manuskript. Uppsala, Musikterapiinstitutet. Hjelm, Lasse (2005). Med musik som medel. Uppsala, Musikterapiinstitutet.

Holle, Britta (1978). Normala och utvecklingshämmade barnets motoriska utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.

Larsson, Henrik., Anckarsäter, Henrik., Råstam, Maria., Chang, Zheng., Lichtenstein, Paul. (2011). Childhood attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) as an extreme of a

continuous trait: A quantitative genetic study of 8,500 twin pairs. Stockholm: 1)

Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet in

Stockholm, Sweden. 2) Karolinska Institutet Center for Neurodevelopmental Disorders in Stockholm, Sweden. 3) Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgren´s Acadamy, University of Gothenburg, Sweden. 4) Child and Adoloscent psychiatry, Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden.

Lichtenstein, Paul., Carlström, Eva., Råstam, Maria., Gillberg, Christopher., Ancarsäter, Henrik. (2010). The Genetics of Autism Spectrum Disorders and related Neuropsychiatric

Disorders in Childhood. Stockholm: 1) Department of Medical Epidemiology and

Biostatistics, Karolinska Institutet in Sweden. 2) Karolinska Institutet Center for

Neurodevelopmental Disorders in Stockholm, Sweden. 3) Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgren´s Acadamy, University of Gothenburg, Sweden. 4) Child and Adoloscent psychiatry, Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden.

Lichtenstein, P. (2011) Bara tillsammans kan gener och miljö orsaka beteenden. (Tvärsnitt 2011:2) Stockholm: Tvärsnitt, Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

(46)

46 Lundström, Sebastian., Chang, Zheng., Råstam, Maria., Gillberg, Christopher., Larsson, Henrik., Anckarsäter, Henrik., Lichtenstein, Paul. (2011). Autism Spectrum Disorders and

Autisticlike Traits. Malmö: 1) Department of Clinical Science, Lund University, Malmö,

Sweden. 2) Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet in Sweden. 3) Karolinska Institutet Center for Neurodevelopmental Disorders in Stockholm, Sweden. 4) Forensic Psychiatry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgren´s Acadamy, University of Gothenburg, Sweden. 5) Child and Adoloscent psychiatry, Department of Clinical Sciences, Lund University, Sweden. 6) University of Gothenburg and Research and Development Unit, Swedish Prison and Probation Service, Gothenburg, Sweden.

Paulander, Ann-Sofie (2011). Meningen med att gå i musikterapi. Stockholm: KMH Förlaget

References

Related documents

Hamama (2012b) menar att det kollegiala stödet endast kan stå för det emotionella stödet medan stöd från chefer och organisation faktiskt kan tillhandahålla både ett

Till stor del är det pedagoger som reglerar och styr barns beteende men genom sin utformning blir miljön också delaktig och används även den för att reglera och styra.. I det

Svenska Näringsliv instämmer i den principiella invändning som promemorian tar upp att ett tröskelvärde för beskattning vid försäljning från företag i andra EU-länder

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) lämnar synpunkter på förslag i avsnitt • 10.2 Benämning studie- och yrkesvägledning förändras.. • 10.13 Uppdrag till Skolverket

Dock är Norrköpings kommun positiv till att en översyn av elevens val görs med syfte att förändra timplanen för att möjliggöra fördjupad studie- och yrkesvägledning

Denna studie har endast omfattat pedagogerna i skolverksamheten, men för att få en bredare syn på arbetet med jämställdhet och genus skulle även elevernas tankar och

Denna uppsats skulle författas på avancerad nivå under 20 veckor. För att nå en avancerad nivå och ett tillräckligt djup under denna korta tidsram gjordes studien relativt smal med

Syftet med denna rapport var att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras, ur lärarens