• No results found

Examensarbete. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation. - En litteraturstudie

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Examensarbete. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation. - En litteraturstudie"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E xa m en sa rb et e

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation

- En litteraturstudie

Nurses’ experiences of caring for women who have been exposed to physical violence in a close

relationship

- A literature review

Examensarbete för sjuksköterskeexamen och kandidatexamen med huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 högskolepoäng

Hösttermin: 2021

Författare: Felicia Carlsson Josefine Persson

(2)

SAMMANFATTNING

Titel: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som blivit utsatt för fysiskt våld i nära relation – En litteraturöversikt

Författare: Carlsson, Felicia; Persson, Josefine

Institution: Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Åberg, Cecilia

Examinator: Sahlsten, Monika Sidor: 23

Nyckelord: Akutsjukvård, Lindra lidande, Omvårdnad, Sjuksköterska, Våld i nära relationer.

_________________________________________________________________________

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna.

(3)

ABSTRACT

Title: Nurses' experiences of caring for women who have been exposed to physical violence in a close relationship - A literature review

Author: Carlsson, Felicia; Persson, Josefine

Department: School of Health sciences, University of Skövde

Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS Supervisor: Åberg, Cecilia

Examiner: Sahlsten, Monika Pages: 23

Keywords: Ease suffering, Emergency care, Intimate partner violence, Nursing, Nurse.

_________________________________________________________________________

Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem.

Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation.

Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursing is to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

BAKGRUND ... 1

Våld mot kvinnor ... 1

Det dolda våldet ... 2

Sexuellt övergrepp en form av fysiskt våld ... 2

Kvinnors upplevelser av sjukvård i samband med fysiskt våld ... 3

Sjuksköterskans roll på en akutmottagning... 3

Lindra lidande ... 4

PROBLEMFORMULERING ... 6

SYFTE... 6

METOD ... 7

Urval ... 7

Datainsamling ... 7

Analys ... 8

Etiska överväganden ... 8

RESULTAT ... 9

Känslomässiga utmaningar ... 9

Pendlar mellan empati och ilska ... 9

Skilja mellan privatliv och yrkeliv... 10

Förmåga att identifiera förekomst av våld ... 10

Yrkeserfarenhet ... 10

Våga fråga ... 10

Brist på kunskap... 11

Hinder i organisationen ... 12

Tidsbrist ... 12

Bristande arbetsmiljö ... 12

Resultatsammanfattning ... 13

DISKUSSION ... 14

Metoddiskussion ... 14

Resultatdiskussion ... 15

Konklusion ... 17

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämne ... 17

REFERENSER... 19

BILAGOR:

Bilaga 1 - Sökordsmatris.

Bilaga 2 - Artikelmatris.

Bilaga 3 - Redovisning av artiklar kopplade till tema och subtema.

(5)

INLEDNING

Fysiskt våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som utgör både ett fysiskt och psykiskt lidande som kan orsaka förödande konsekvenser för de kvinnor som utsätts (Temple et al., 2007). Övergrepp, sexuellt våld och sexuella trakasserier är våld som har en negativ inverkan på kvinnors psykiska välmående och trygghet i samhället samt psykiska välmående (Folkhälsomyndigheten, 2019). Anmälningar kopplade till våld i nära relationer har under åren ökat markant i Sverige och under år 2019 anmäldes omkring 23 200 sexualbrott där 8820 anmälningar rubricerats som våldtäkt (Brottsförebyggande rådet, 2020a). Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är en prioriterad fråga för den svenska regeringen. I den nya budgetpropositionen för år 2022 tillför den svenska regeringen 215 miljoner kronor till arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor i en nära relation (Regeringskansliet, 2021). God omvårdnad och trygghet i samhället är viktigt för de kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation.

Kvinnor som varit med om våld i nära relation är en vanligt förekommande patientgrupp inom sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är vanligtvis de som inleder det första mötet med den utsatta kvinnan (Henderson, 2001). Det är betydelsefullt att sjuksköterskor som möter de kvinnor som utsatts för ett övergrepp inte bidrar till mer lidande än det som kvinnan redan utsatts för (Temple et al., 2007). Sjuksköterskor behöver därför adekvata kunskaper vilket denna studie avser bidra till.

BAKGRUND

Våld mot kvinnor

Våld mot kvinnor är vanligt förekommande i samhället och en av tre kvinnor uppger att de någon gång under livet blivit utsatta för fysiskt våld (Brottsförebyggande rådet, 2021a). Vijayalakshmi et al. (2021) beskriver att de kvinnor som blir utsatta för våld inte bara påverkas fysiskt och psykiskt utan även att deras mänskliga rättigheter påverkas.

Kvinnor har precis som alla andra grupper i samhället rätt till en personlig trygghet och en god hälsa. Trots dessa rättigheter löper kvinnor större risk att utsättas för våld än vad män gör (Berglund et al., 2019). I dagens samhälle har alla människor rättigheten till att bestämma över sin egen kropp och sexualitet, men trots detta fortsätter de sexuella övergreppen mot kvinnor att öka (Brottsförebyggande rådet, 2021b). En av de vanligaste formerna av våld mot kvinnor är det som utförs av en manlig partner mot kvinnan i förhållandet. Mäns fysiska våld mot kvinnor är ett samhällsproblemproblem, inte bara i Sverige utan även runt om i världen (Nathan & Ferrara, 2020). Eliasson (2019) beskriver att mäns våld mot kvinnor vanligtvis börjar med att kvinnan successivt isoleras från omvärlden. Detta medför att våldet kan ske i det dolda och är därför svårare att uppmärksamma.

(6)

Det dolda våldet

Det dolda våldet utgör ett allvarligt hot mot kvinnans liv samt hälsa och välbefinnande (Nationellt Centrum för kvinnofrid, 2008). Det är först när kvinnan är i behov av akutsjukvård som det fysiska våldet uppmärksammas. Enligt Nationellt Centrum för kvinnofrid (2008) har var femte kvinna i Sverige utsatts för någon form av allvarligt fysiskt våld. Allvarligt fysiskt våld innefattar både sexuellt- och fysiskt våld i form av misshandel (Heimer et al., 2019). Det dolda våldet förekommer i både fysisk och psykisk form och konsekvenser som drabbar kvinnan kan vara förödande. Det fysiska våldet är ett maktutövande som utövas från mannen och innefattar slag, sparkar, stryptag. Det är också vanligt förekommande att mannen använder sig av någon form av tillhygge. De psykiska övergreppen som kvinnan utsätts för lämnar spår hos kvinnan som blir mer långvariga och kan ta sig uttryck i form av huvudvärk, depression, ångest samt att kvinnans självbild påverkas negativt. Detta kan leda till att kvinnan isolerar sig eller att kvinnan inte har förmåga att ta hand om sig själv eller sitt arbete (Heimer et al., 2019). Fysiskt våld mot kvinnor som sker i det dolda är ett samhällsproblem som ökar runt om i världen. Enligt WHO, World Health Organization (2013) har omkring 35 % av världens kvinnor som befinner sig i en relation blivit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.

Sexuellt övergrepp en form av fysiskt våld

I en relation som präglas av våld är det vanligt att kvinnan i förhållandet utsätts för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp är ett omfattande folkhälsoproblem runt om i världen och konsekvenserna för de kvinnor som utsätts kan blir förödande (Nathan & Ferrara, 2020).

Sexuella övergrepp bestående av samlag kan antingen utföras vaginalt, analt eller oralt.

Begreppet sexuella övergrepp är en form av fysiskt våld och innefattar bland annat att kvinnan utsätts för sexuella kränkningar, sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande eller våldtäkt (Socialstyrelsen, 2019). Enligt Polismyndigheten (2020) innebär sexuella kränkningar såsom; kommentarer, ord eller ovälkomna komplimanger som kränker individens värdighet. Sexuellt utnyttjande innebär att någon utnyttjas sexuellt, individen som utsätts är vanligtvis i beroendeställning till förövaren. Sexuellt ofredande är när någon gör eller uttrycker något sexuellt kränkande mot individens vilja exempelvis kommentarer om utseende, kropp eller att förövaren sprider rykten som kan vara kränkande (Polismyndigheten, 2020). Enligt proposition 2017/18:177 ska samlag vara frivilligt och ett samtycke mellan parterna ska finnas. Polismyndigheten (2020) beskriver att om samtycke saknas mellan parterna och en person har samlag med en annan person mot dennes vilja kan utövaren dömas för våldtäkt, vilket är den allvarligaste formen av fysiskt våld. Enligt lagen om sexualbrott är det brottsligt att utsätta en annan människa för någon form av sexuellt övergrepp (Polismyndigheten, 2020). Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen för sexuella brott och den nya lagen gällande sexualbrott betonar att samlag ska vara frivilligt. I lagstiftningen om sexualbrott ingår till exempel sexuellt ofredande, sexuella övergrepp och våldtäkt som är den allvarligaste formen av sexuellt övergrepp (Polismyndigheten, 2020).

Ett sexuellt övergrepp som utförs under tvång, hot eller om det saknas samtycke klassas den sexuella handlingen som våldtäkt (Polismyndigheten, 2020; SFS 1962:700). Wadsworth och Van Order (2012) betonar att sexuella övergrepp vanligtvis bidrar till långvariga eller bestående konsekvenser för den kvinnan som utsätts. Sexuella övergrepp och våld kan bidra till att kvinnan som utsätts blir oavsiktligt gravid, drabbas av sexuellt överförbara infektioner (STI), urinvägsinfektioner, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt depression. De

(7)

kvinnor som blivit utsatta för våld eller sexuella övergrepp har en ökad risk att insjukna i en kronisk påverkad psykisk hälsa (Wadsworth & Van Order, 2012).

Kvinnors upplevelser av sjukvård i samband med fysiskt våld

Det fysiska våldet mot kvinnor begås generellt av kvinnans nuvarande eller före detta partner. Att kvinnor blir utsatta för fysiskt våld i nära relationer är vanligt förekommande (Wadsworth & Van Order, 2012). Det är inte ovanligt att de kvinnor som blivit utsatta för någon form av fysiskt våld i en nära relation inte vågar eller vill söka vård. Av de kvinnor som blir utsatta för våld är det endast ett fåtal som söker sjukvård. De kvinnor som söker sjukvård söker sig mestadels till en akutmottagning, exempelvis gynekologiakuten (Wadsworth & Van Order 2012). Anledningen till att kvinnor inte söker sjukvård är att de upplever känslor såsom skam och skuldkänslor (Rahm et al., 2006). I en studie av Rahm et al. (2006) beskrivs kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer att de inte känner sig förstådda utav sjukvårdspersonalen. De upplever även svårigheter att tala om det som har skett då de ofta uppfattar våldet som tabubelagt (Rahm et al., 2006). Andra vanliga känslor som kvinnor blivit utsatta för vid fysiskt våld är förödmjukelse, självförakt, hopplöshet, självanklagelser eller rädsla för ytterligare övergrepp. Även detta leder till att kvinnor inte söker sig till sjukvården (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010).

Många kvinnor som utsätts för våld upplever efter händelsen allvarliga psykiska stressreaktioner som kan orsaka PTSD. PTSD kan yttra sig på olika sätt men det vanligaste är att den drabbade återupplever händelser, undviker det som påminner om händelsen eller genom överspändhet (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010). Våldsutsatta kvinnor kan drabbas av kroniska psykiska skador vilka kan yttra sig i form av långvarig stress, sömnsvårigheter, ätstörningar, självskadebeteende eller missbruk (Nathan & Ferrara, 2020).

Kvinnor som utsatts för fysiskt våld kan drabbas av fysiska skador. Dessa fysiska men kan vara skador i underliv samt skador på kroppen i form sår, rivmärken blåmärken eller frakturer. Dessa skador kan kräva akutsjukvård (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010;

Vijayalashmi et al., 2020). Sjuksköterskan är vanligtvis den profession som kommer i kontakt med patienten först, därför är det av betydelsefullt att sjuksköterskan snabbt kan identifiera patientens vård- samt omvårdnadsbehov (Wikström, 2018).

Sjuksköterskans roll på en akutmottagning

Inom hälso-och sjukvård är sjuksköterskans uppgift att utföra en god vård samt stödja patienter i olika typer av vårdsituationer. Akutsjukvård är en verksamhet inom sjukvården i Sverige som innefattar flera olika specialistområden som exempelvis medicin, gynekologi, kirurgi samt ortopedi (Arvidsson, 2013). Akutsjukvård innebär att patienten har en sjukdom eller skada som inte kan vänta och kräver en snabb åtgärd. Större skador, trauman, våld och misshandel är exempel på vård som kräver ett akut omhändertagande (Arvidsson, 2013).

Den vård som ges inom akutsjukvård i samband med skador kopplade till fysiskt våld kan se olika ut beroende på vilken typ av våld kvinnan utsatts för (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2008). Inom akutsjukvård i Sverige bedrivs avancerad vård vilket ställer höga krav på de sjuksköterskor som arbetar där (Wikström, 2018). Hälso-och sjukvården inklusive sjuksköterskans roll är en viktig del i det direkta omhändertagandet i samband med att en kvinna utsatts för fysiskt våld (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2010). För att sjuksköterskan ska kunna utföra en god vård krävs det att sjuksköterskan besitter adekvat

(8)

kunskap i hur vården kring patienten ska identifieras samt organiseras. Kvinnor som söker vård för sina skador är vanligtvis i ett känslomässigt svårt tillstånd och därför är det första mötet mellan kvinnan och sjuksköterskan viktigt. Ur ett sjuksköterskeperspektiv är ett gott bemötande en av de mest betydelsefulla faktorerna för att främja patientens delaktighet, säkerhet samt inflytande i vården (Grände, 2018; Socialstyrelsen, 2018). Grände (2008) menar att våldet som kvinnor utsätts för har normaliserats i samhället och därmed är det av betydelse att sjuksköterskan tar kvinnan och hennes upplevelse på allvar. Det är vanligt att kvinnor som blivit utsatta för våld av sin partner skuldbelägger och förminskar sig själva. I mötet mellan parterna är det viktigt att sjuksköterskan bekräftar kvinnans styrkor och egenskaper för att stärka kvinnornas självförtroende igen (Grände, 2008). Sjuksköterskans primära fokus är att bemöta kvinnan genom att se hela människan samt fokusera på den kliniska undersökningen. Under hela vårdmötet är det viktigt att den utsatta kvinnan inte lämnas själv förrän sjuksköterskan har identifierat vilken typ av vård som krävs (Berglund et al., 2019). Under vårdtillfället ska kvinnan fortsatt erhålla information om den vård som ges på ett lugnt, tryggt och kortfattat sätt samt att kvinnans autonomi ska tas i beaktning (SFS 2014:821). All vård som ges inom hälso-och sjukvård ska främja delaktighet, integritet samt rätten till information hos den som söker vård (SFS 2014:821). Sjuksköterskor har även yrkesetiska ansvar och ska respektera patientens värdighet, identitet och sårbarhet samt respektera patientens individuella behov och val (Stryhn, 2007). SOSFS (2014:4 3 kap, 1§) anges att redan från början försöka sätta upp en tidsram för att samtala med den våldsutsatta kvinnan. En av sjuksköterskans viktigaste roller är att skapa en god och trygg relation till patienten. Relationen skapas genom att sjuksköterskan bekräftar patienten med hjälp av ögonkontakt under samtalet, beröring genom att ta i hand samt att sjuksköterskan under hela samtalet använder ett lugnt och tryggt kroppsspråk (Andersson et al., 2019). Det är betydelsefullt för patienten att sjuksköterskan är närvarande under konversationen men också att samtalet inte enbart är fylld med belastande frågor till patienten. Sjuksköterskan behöver även vara beredd på att ta sig tiden till att lyssna och visa empati (Andersson et al., 2019).

Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är det viktigt att sjuksköterskan ser varje patients individuella livsvärld. Patienten är expert på sig själv och sjuksköterskan bör bejaka patientens kunskap och använda alla sina sinnen, se, lyssna, tänka, känna för att försöka skapa sig en djupare förståelse. Avsaknaden av lyhördhet, förstående samt ett icke- dömande bemötande som sjuksköterska minskar möjligheten att fånga upp patienten och därmed även en risk för att felaktig vård erbjuds. Sjuksköterskan ska under mötet med patienten beakta patientens livsvärld som grund i vårdandet (Dahlberg & Segesten, 2010). Enligt ICN (2012) har sjuksköterskan fyra ansvarsområden, vilka är att förebygga sjukdom, främja hälsa, återställa hälsa samt lindra lidande.

Lindra lidande

Lidandet kan se olika ut beroende på vilken typ av övergrepp som kvinnan utsatts för (Nathan & Ferrara, 2020). Det är viktigt att kvinnor som blivit utsatta för ett lidande i form av fysiskt våld i nära relation får ett värdigt och korrekt omhändertagande genom hela processen för att lindra lidande (Nationellt centrum för kvinnofrid, 2008). Eriksson (2015) menar att lidandet är en del av det mänskliga livet och beskriver lidandet som en kamp som ständigt pågår mellan det goda och det onda, det friska och det sjuka samt mellan det levande och det döda. Eriksson (2015) beskriver tre olika typer av lidande; livslidande, vårdlidande

(9)

samt sjukdomslidande. Livslidande påverkar patientens liv samt situation, lidandet kan frånta individens glädje samt meningsfullhet. Vårdlidande är det lidandet som uppstår i samband med utebliven eller felaktig vård. Maktutövning från sjuksköterskan eller att patientens värdighet kränks bidrar till ett vårdlidande. Sjukdomslidandet är en annan form av lidande som i första hand uppstår i relation till en sjukdom eller behandling. Lidandet kopplat till sjukdom kan visa sig genom kroppsligt lidande i form av smärta men lidandet kan också vara andligt eller själsligt (Eriksson, 2015). Genom att finnas tillhands för patienten kan sjuksköterskan lindra patientens lidande eller leda lidandet i rätt riktigt. Det är viktigt att sjuksköterskan bidrar till att patienten känner sig sedd, förstådd och icke dömd i de situationer som patienten utstår ett lidande. I det vårdande mötet är det viktigt att som sjuksköterska bemöta patientens känslor med respekt och för att patienten ska kunna känna trygghet och tillit krävs att sjuksköterskan är lyhörd, öppensinnad, ödmjuk och framför allt icke dömande. Öppenhet och ödmjukhet är grunden till att patienten ska uppleva sjuksköterskan som trygg, stabil och trovärdig (Eriksson, 2015).

(10)

PROBLEMFORMULERING

Forskning visar att våld i nära relationer är vanligt förekommande och ett problem som ökar i samhället. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer söker vanligtvis efter trygghet samt förståelse och därför är sjukvården generellt den instans som kvinnan vänder sig till först. Detta resulterar i att sjuksköterskor på en akutmottagning är den som först möter kvinnor som blivit utsatta för våld. För att i möjligaste mån minska kvinnans lidande är det viktigt att sjuksköterskor har adekvata kunskaper för att kunna vårda de kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation.

SYFTE

Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation.

(11)

METOD

Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar samt kvantitativa artiklar med beskrivande statistik. Friberg (2017) beskriver att en litteraturöversikt handlar om att skapa en översikt inom ett visst vårdvetenskapligt område eller om det finns en svårighet inom sjuksköterskans verksamhetsområde. Översikten baseras på forskningsartiklar inom ett avgränsat område. Artiklar som analyseras är kvalitativa samt kvantitativa med fokus ur ett sjuksköterskeperspektiv. Segesten (2017) beskriver att kvalitativ forskning inriktar sig på att göra en djupare analys inom ämnet för att samla information om människors tankesätt, erfarenheter och deras individuella levnadsförhållanden. Kvantitativ forskning används även till litteraturstudien. Billhult och Gunnarsson (2017) beskriver att kvantitativa artiklar är mätbara och bidrar till en tydligare verklighet inom ämnet. Den valda litteraturen kvalitetsgranskas och analyseras, vilket resulterar i en beskrivande översikt av forskningsområdet (Friberg, 2017).

Urval

Inklusionskriterier var artiklar med fokus på sjuksköterskors upplevelser av att vårda samt möta kvinnor över 18 år som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Publicerade artiklar mellan 2009–2021 valdes för att få en forskning som är aktuell. Endast engelskspråkiga artiklar användes då detta är det allmänna språket i vetenskapliga studier Östlundh (2017). Artiklar som användes skulle vara peer reviewed. Peer reviewed innebär att artikeln ska vara granskad av externa forskare innan publicering (Östlundh, 2017). Artiklar som berörde sjuksköterskor som arbetar inom andra professioner än akutsjukvård exkluderades vilket avgränsade urvalet. Review-artiklar exkluderades då dessa artiklar är sekundära källor. De utvalda artiklarna skulle ha ett etiskt godkännande samt godkända av en vetenskaplig nämnd.

Datainsamling

Datainsamlingen genomfördes genom att systematisk söka i databaserna Cinahl samt Pubmed. Dessa två databaser valdes då de är omvårdnadsinriktade databaser som stämmer överens med studiens syfte. Nyckelord anpassade till syftet identifierades och översattes till engelska för att användas i ovanstående databaser. I Cinahl och Pubmed användes sökorden:

Intimate partner violence, domestic violence, partner violence, nurse*, nursing care, nurse patient relationship, nurse attitudes och nurse experiences, se bilaga 1. Booleska operatorer OR och AND användes för att kunna genomföra sökningen med olika kombinationer av sökord. Även trunkering användes och Östlundh (2017) beskriver trunkering som ett hjälpmedel för att inte begränsa sökordet till en viss böjning. Efter att sökning gjorts i respektive databas lästes 397 titlar, se bilaga 1. Artiklar med titlar som stämde överens med studiens syfte valdes ut. Artiklarnas abstrakt lästes för att sedan välja artiklar som underlag för studien resultat. Kvaliteten av artiklarna säkerställdes med hjälp av Fribergs (2017) Granskningmall. Granskningamallen av de kvalitativa artiklarna innehöll 14 punkter medan granskningsmallen för de kvantitativa artiklar innehöll 13 punkter. Artiklar som uppnådde sju punkter eller mer fick ingå i studien då dessa enligt granskingsmallen motsvarade kraven

(12)

för medelhög eller hög kvalitet. Totalt granskades 10 artiklar varav 9 artiklar klarade granskningen. Av dessa nio artiklar var sex kvalitativa och tre kvatitativa, se bilaga 2.

Analys

Datamaterialet analyserades utifrån en modell beskriven av Friberg (2017). Modellen innebär att beskriva analysen som en rörelse från helheten till delarna och därifrån till en ny helhet (Friberg, 2017). Artiklarna som valdes läses igenom flertalet gånger var för sig för att få en förståelse för helheten. Fokus lades på resultatdelarna i artiklarna. Därefter identifierades nyckelfynd med fokus på det som bygger upp varje studies resultat. En sammanställning av studiernas resultat gjordes för att få en schematisk överblick av det som skulle analyseras. De olika studiernas resultat jämfördes med varandra för att kunna identifiera likheter och skillnader. Därefter fördes material samman som har likheter.

Övergripande teman och subteman skapades med studiens syfte i åtanke. En beskrivning formulerades utifrån de nya temana, vilket utgjorde en grund för resultatet. Analysen resulterade i tre teman med tillhörande subteman.

Etiska överväganden

I samband med att en litteraturstudie görs bör etiska överväganden beaktas. Studien har följt forskningsetiska riktlinjer enligt Vetenskapsrådet inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskapsrådet (2017) förtydligar att forskningsetiska principer innebär förmågan att reflektera över värderingar. Artiklarna som användes till studien vara godkända av en etisk nämnd. Författarnas förförståelse baserades på egna erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer.

Förförståelsen baseras även på diskussioner med kollegor inom hälso- och sjukvården samt från den information som ges från sociala medier och tidningar. Förförståelsen åsidosattes under arbetet med analysen genom att ständigt reflektera och diskutera resultatet. Henricson och Billhult (2017) förklarar att förförståelse kan ha betydelse för studiens resultat.

Förförståelsens innebörd kan förbättras genom att reflektera samt diskutera över innebörden av förförståelse med andra studenter. Samtliga artiklar användes i studien som redovisats.

Egna åsikter påverkade inte resultatet och det är betydelsefullt att referera och citera på ett korrekt sätt för att undvika fabricering eller plagiat av data. Vetenskapsrådet (2017) preciserar att det är viktigt att författaren ansvarar samt utför arbetet på ett trovärdigt sätt.

Detta för att resultatet ska vara formulerat utifrån sanningen och inte ha skapat missförstånd eller sänka trovärdigheten för läsaren.

(13)

RESULTAT

Ur analysen av datamaterialet framträdde tre teman och sju subteman, (tabell 1. se bilaga 3).

Tabell 1 - Översikt över tema och subtema.

Tema Subtema

Känslomässiga utmaningar - Pendlar mellan empati och ilska - Skilja mellan privatliv och

yrkesliv

Förmåga att identifiera förekomst av våld

- Yrkeserfarenhet - Våga fråga - Brist på kunskap

Hinder i organisationen - Tidsbrist

- Bristande arbetsmiljö

Känslomässiga utmaningar

Pendlar mellan empati och ilska

Det är vanligt att de sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård och kommer i kontakt med kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation påverkas känslomässigt (Goldblatt, 2009). Sjuksköterskorna känner empati med de kvinnor som utsätts och upplever känslor såsom ilska och frustration (Goldblatt, 2009). Den frustration som uppstår hos sjuksköterskan grundar sig vanligtvis i att kvinnan som utsätts för våld skuldbelägger sig själv och att kvinnan har svårigheter med att lämna förövaren som misshandlat henne fysiskt.

De sjuksköterskor som har egna erfarenheter av våld i nära relationer kan uppleva svårigheter med att identifiera de kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld.

Sjuksköterskorna som själva blivit utsatta för våld i nära relationer ger en bild av att de identifierar sig med den våldsutsatta kvinnan, vilket resulterar i att de blundar för händelsen då de påverkar deras personliga känslor negativt (Vandenberghe et al., 2018). Trots den frustration som kan uppstå under mötet med kvinnan beskriver sjuksköterskor vikten av att inte låta sjuksköterskans egna känslor ta över utan att fokus fortsatt ska vara att omhänderta den våldsutsatta kvinnan (Goldblatt, 2009; Yaman Efe & Taskin, 2012).

Ilska, frustration samt hjälplöshet är känslor som sjuksköterskor dagligen upplever under ett arbetspass på en akutmottagning. Samtidigt som sjuksköterskan tampas med dessa känslor är engagemanget för att hjälpa de kvinnor som utsätts för fysiskt våld hög (Yaman Efe &

Taskin, 2012). Sjuksköterskorna på akutmottagningen drivs av en stark vilja att ständigt

(14)

arbeta proaktivt och målsättningen är att hjälpa de kvinnor som utsätts för fysiskt våld samt se till att kvinnor får rätt typ av vård och samtalsstöd (Goldblatt, 2009).

Skilja mellan privatliv och yrkeliv

Sjuksköterskor som arbetar nära kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relation upplever svårigheter med att lämna kvar känslor och funderingar på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna ger en bild av att inte kunna släppa arbetet när de kom hem, vilket resulterar i en ökad frustration och nedstämdhet hos sjuksköterskorna (Goldblatt, 2009). Sjuksköterskor som tjänstgör nära våldsutsatta kvinnor känner behov av att ventilera med sina medarbetare på avdelningen för att minimera risken att ta med arbetet hem (McGarry & Nairn, 2015).

Känslor som uppstår hos sjuksköterskor handlar om tanken av att fysiskt våld i nära relationer kan drabba vem som helst, oavsett etnicitet, bakgrund eller ålder (Di Giacomo et al., 2017). Sjuksköterskans möte med kvinnor som utsätts för våld i nära relation resulterar vanligtvis i att sjuksköterskan ifrågasätter sin egen relation. I de fall då sjuksköterskorna ifrågasätter sin egen relation börjar de successivt att bygga upp ett ohälsosamt behov av bekräftelse. Sjuksköterskorna söker då bekräftelse hos nära bekantskaper samt anhöriga för att få en försäkran om att de valt rätt partner att leva med (Goldblatt, 2009).

Förmåga att identifiera förekomst av våld

Yrkeserfarenhet

Sjuksköterskor som tjänstgör på en akutmottagning besitter olika mycket yrkeserfarenhet.

Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet har lättare att identifiera kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Detta för att de besitter en större erfarenhet av förmågan att identifiera förekomsten av våld i nära relation (Yeung et al., 2012). De sjuksköterskor som inte har lika lång klinisk yrkeserfarenhet kan uppleva ett obehag i att ställa frågan ifall kvinnan utsatts för någon form av fysiskt våld. Sjuksköterskan med mindre erfarenhet menade på att osäkerheten grundande sig i att deras kliniska erfarenhet inom yrket var begränsad (Olive, 2016; Yeung et al., 2012). Däremot upplever sjuksköterskor som varit verksamma inom professionen en längre tid mindre svårigheter med att ställa frågan till kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld.

Våga fråga

En grundläggande förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera och hjälpa kvinnan som utsatts för fysiskt våld i nära relation är att våga fråga. Genom att våga fråga signalerar sjuksköterskan till kvinnan att fysiskt våld i en nära relation inte är acceptabelt (Vandenberghe et al., 2018). Sjuksköterskor med mindre klinisk erfarenhet upplever hinder i att våga ställa frågan till kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relationer (Ok et al., 2015). Nya sjuksköterskor inom professionen har svårt att samtala med våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i att frågan om våld i nära relation inte ställs (Ok et al., 2015). Viktiga aspekter för att oerfarna sjuksköterskor ska bli mer bekväma med att våga fråga är att mottagningen har rutiner för hur frågan ska ställas, att frågan ställas i en miljö där kvinnan känner sig trygg samt att det finns rutiner på mottagningen där det framgår vart sjuksköterskan ska remittera kvinnan vidare (Beynon et al., 2012).

(15)

Eftersom sjuksköterskor spelar en viktig roll i det akuta omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg med att våga ställa frågan. I de fall då den våldsutsatta kvinnan har svårigheter med att öppna upp sig är det av vikt att sjuksköterskan tar hjälp av de kollegor som besitter mer erfarenhet inom området (Beynon et al., 2012). Kommunikation är en grundläggande faktor för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma fysiskt våld i nära relation. Det är viktigt att sjuksköterskan som frågar kvinnan ställer frågan samt kommunicerar med kvinnan på ett lugnt, tryggt och icke dömande sätt för att kunna identifiera de kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relation (Beynon et al., 2012). Sjuksköterskan behöver vara medveten om att det kan upplevas som svårt för kvinnan att dela med sig av hela sin berättelse på en gång. Därför är det av betydelse att sjuksköterskan vågar lyssna samt vågar ställa frågan vid återkommande tillfällen under vårdtiden på akutmottagningen (Vandenberghe et al., 2018).

Brist på kunskap

Utbildning och kunskap upplever sjuksköterskor som viktigt i mötet med den utsatta kvinnan. Sjuksköterskorna beskriver deras profession som en av de viktigaste i vårdkedjan då de oftast är de som möter de utsatta kvinnorna först samt ger dem stöd (McGarry & Narin, 2015). Okunskap inom professionen leder till att sjuksköterskor känner sig osäkra och otrygga i hur de ska vårda samt bemöta de utsatta kvinnorna. Osäkerhet i vårdandet kan leda till bristande vårdkvalitet (McGarry & Narin, 2015). Sjuksköterskor som saknar utbildning och kunskap har även svårare för att kunna identifiera våld vilket kan leda till att tecken på våld missas (Ok et al., 2015). För att kunna möta samt stödja de utsatta kvinnorna behöver sjuksköterskorna kunskap och utbildning, detta för att kunna ge trygg och säker vård (McGarry & Narin, 2015).

Flera studier visar att sjuksköterskor saknar utbildning och kompetens i hur man ska vårda och bemöta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer (Di Giacomo et al., 2017;

McGarry & Narin, 2015; Yeung et al., 2012). Avsaknaden av utbildning resulterar i att sjuksköterskor känner rädsla inför att samtala med den utsatta kvinnan, då de inte har kunskap om hur de ska närma sig det känsliga samtalsämnet. Denna brist på utbildning bidrar till att sjuksköterskor väljer att inte prata om våld i nära relation med kvinnan som utsatts, då de var rädda för att säga fel saker (Yaman Efe & Taşkın, 2012). Sjuksköterskorna på akutmottagningar uppger att den största svårigheten i att identifiera berodde på att sjuksköterskorna med mindre kunskap och utbildning inte visste vid vilket tillfälle eller på vilket sätt som frågan skulle ställas (Vandenberghe et al., 2018). Studier visar att sjuksköterskor är rädda för att förolämpa eller kränka kvinnorna då de inte har kunskap i hur frågor ska ställas på rätt sätt (Beynon et al., 2012; Ok et al., 2015). Trots att flera studier visar att kunskap och utbildning är viktigt beskriver sjuksköterskor att tillgången till detta är bristfällig (Di Giacomom et al., 2017; McGarry & Narin, 2015; Yaman Efe & Taşkın, 2012).

Sjuksköterskor beskriver att dem får söka information och kunskap på egen hand, då det inte finns några riktlinjer eller utbildningar på deras arbetsplats (Yaman Efe & Taşkın, 2012).

(16)

Hinder i organisationen

Tidsbrist

Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever en enorm tidspress. Det är högt tryck på akutmottagningen och sjuksköterskorna upplever att dem inte hinner sitta ned för längre samtal med sina patienter (Yeung et al., 2012). Att inte ha tid till att samtala med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer leder till bristande vård samt vårdrelation.

För att sjuksköterskan ska kunna skapa en god vårdrelation till de kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld krävs det att sjuksköterskan är förstående, icke dömande och lyhörd så att kvinnan ges möjlighet till att berätta om våldet. Detta är något som kräver tid, vilket sjuksköterskorna på en akutmottagning upplever att dem inte har (Yaman Efe & Taşkın, 2012). När vårdrelationen mellan parterna påverkas negativt upplever sjuksköterskor att dem inte kan agera professionellt mot kvinnan, då tidsbristen dagligen gör sig påmind (Goldblatt, 2009; Yaman Efe & Taşkın, 2012). Sjuksköterskorna beskriver tidsbristen som en barriär som bidrar till svårigheter i att grunda en god vårdrelation med de våldsutsatta kvinnorna.

Tidsbristen på akutmottagningen leder till att sjuksköterskorna känner sig begränsade i sitt arbete (McGarry & Narin, 2015).

Kvinnorna som utsatts för fysiskt våld i nära relation är en tidskrävande patientgrupp, då denna patientgrupp kräver mycket omvårdnad och samtalsstöd. Vid de tillfällen som sjuksköterskan samtalar med den våldsutsatta kvinnan finns det inte tillräckligt med tid eller utrymme för att föra djupa samtal mellan parterna. Detta resulterar i att sjuksköterskan återigen hamnar i känslan av att känna sig otillräcklig och den våldsutsatta kvinnan upplever svårigheter med att finna ett förtroende för sjuksköterskan (McGarry & Narin, 2015). Tid för att kunna reflektera eller samtala med kollegor om våld i nära relation finns inte. Detta bidrar till att sjuksköterskor upplever nästa möte med en kvinna som blivit utsatt för våld i nära relation som ännu svårare (McGarry & Narin, 2015). Tidsbristen resulterar även i att sjuksköterskor avstår från att anmäla händelser då tiden inte räcker till, vilket resulterar i att kvinnorna som blivit utsatta för våld inte får den rättsliga hjälp de behöver (Ok et al., 2015).

Bristande arbetsmiljö

Sjuksköterskor menar på att en akutmottagning inte är anpassad till att föra samtal i lugn och ro. Det finns inga samtalsrum att tillgå för att samtala med den utsatta kvinnan. Risken att någon annan patient eller anhörig på akutmottagningen hör samtalet är stor. Detta gör att den utsatta kvinnan blir rädd för att berätta vad som har hänt (McGarry & Narin, 2015). På en akutmottagning är det inte ovanligt att sjuksköterskor upplever arbetsmiljön som påfrestande. Sjuksköterskor beskriver att dem har för mycket arbete och för hög arbetsbelastning, vilket leder till att den vård som ges till kvinnorna blir bristfällig. En fungerande arbetsmiljö på en akutmottagning är viktigt för att vården ska bli så bra som möjligt (Yaman Efe & Taşkın, 2012). Sjuksköterskorna som tjänstgör på en akutmottagning rapporterar om både fysiskt och psykiskt lidande inom medarbetargruppen (McGarry &

Narin, 2015). Vid tillfällen då sjuksköterskorna ville anmäla om våld i nära relation till polisen upplevde dem att de inte fick stöd från sina chefer. Sjuksköterskorna upplevde då att de blev ensamma i en otrygg situation och inte fick de stödet de behöver av sin chef på arbetsplatsen (Beynon et al., 2012).

(17)

Resultatsammanfattning

Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever känslomässiga utmaningar med att vårda samt möta kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relation då det påverkar dem både yrkesmässigt och privat. Ilska, frustration samt hjälplöshet är känslomässiga reaktioner som uppstod hos sjuksköterskorna. Brist på kunskap samt mindre klinisk erfarenhet bidrar till en osäkerhet hos sjuksköterskan vilket medverkar till en bristande vårdrelation mellan parterna.

För att skapa en god vårdrelation mellan parterna var kommunikation av betydelse för att våld i nära relation ska uppmärksammas. Tidsbrist och brister i arbetsmiljön var enligt sjuksköterskor hinder i organisationen som resulterade i att kommunikationen samt vårdrelationen påverkades negativt.

(18)

DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. En litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017) valdes som metod. Metoden valdes då det var av intresse att studera både kvantitativa samt kvalitativa artiklar. En metod med endast kvalitativa artiklar kunde ha valts för att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. En metod med även kvantitativa artiklar gav en bra och tydlig beskrivning av sjuksköterskors upplevelser och känslor tack vare olika mätinstrument. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dels för att det fanns mycket forskning inom området samt för att kunna skapa en överblick inom aktuellt problemområde (Friberg, 2017). En annan metod som hade kunnat svara på studiens syfte är en intervjustudie. Fördelar med en intervjustudie är att följdfrågor kan ställas vilket kan leda till en ökad förståelse för sjuksköterskornas upplevelser samt få en direktkontakt med sjuksköterskorna. Nackdelen med intervjustudie var bristen på erfarenhet av att intervjua, bristen på erfarenhet kan påverka insamlingen av data.

Under datainsamlingen av artiklar valdes tre kvantitativa samt sex kvalitativa artiklar ut. De kvantitativa artiklarna hade beskrivande statistik. Beskrivande statistik innebär att data sammanfattas samt komprimeras för att få en tydlig bild av det insamlande materialet (Billhult, 2017). För att en god vetenskaplig kvalitet ska kunna säkerställas tillämpas termerna trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Mårtensson &

Fridlund, 2017). En trovärdighet säkerhetsställdes genom att kvalitén av artiklarna i resultatet granskades enligt Fribergs granskingsmall (Friberg, 2017). Granskingsmallen av de kvalitativa artiklarna innehåller 14 punkter medan granskingsmallen för de kvalitativa artiklarna innehåller 13 punkter. Artiklar som uppnådde sju punkter eller mer valdes då dessa artiklar motsvarade kraven för medelhög eller högkvalitet. Artiklarna som valdes ut lästes sedan separat. Artiklarna lästes separat av för att skapa en egen tolkning av materialet och inte påverka varandra. Att artiklarna lästes separat kan till viss del anses som en fördel, men en nackdel med den valda metoden är att tolkningsfel av artiklarna kan uppstå under den separata granskningen. Ett tolkningsfel av artiklarna som kan uppstå i och med den separata granskningen är att översättningen från engelska till svenska kan översättas på olika sätt. I de fall då tolkningsfel av artiklarna uppstod valdes att översätta samt granska artikeln tillsammans för att minimera risken för tolkningsfel

Pålitligheten av studien stärks genom att beskriva sökord i bilagor och metoden samt att det finns sammanställningar av de artiklar som ingår i studiens resultat. En förförståelse av sjuksköterskornas upplevelse fanns då båda författarna mött kvinnliga patienter som blivit utsatta för våd i nära relation. De har även hört kollegor som berättat om deras upplevelser av att vårda dessa kvinnor samt kunnat läsa om upplevelserna på sociala medier. När förförståelse för det som studeras finns kan det komma att påverka resultatet (Henricson, 2017). Genom att vara medveten om förförståelsen ökar pålitligheten av resultatet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Förförståelsen diskuterades under tidens gång för att minska påverkan av studiens resultat. Bekräftelsebarhet handlar om att tydligt beskriva analysprocessen (Mårtensson & Fridlund, 2017). Genom att tydligt beskriva analysprocessen i metoden stärks bekräftelsebarheten

(19)

Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl samt PubMed. Cinahl är huvuddatabasen inom ämnet omvårdnad och PubMed svarar också för ämnet omvårdnad. I samband med att data samlades in till studien användes sökord kopplade till studiens syfte. Val av sökord till studien gjordes för att få en bred sökning samt att öka chanserna för att få ett urval med hög kvalité. Två inklusionskriterium som valdes tidigt var att analysera aktuell forskning samt att de utvalda artiklarna skulle vara peer reviewed. Artiklar som analyserades hade publikation mellan åren 2009 och 2018. Majoriteten av studierna var publicerade mellan 2012 och 2018. Henricson (2017) betonar att trovärdigheten av studien ökar om endast artiklar som är peer reviewed inkluderas. De artiklar som användes i resultatet inkluderade ett visst geografiskt område som innefattade följande länder; Belgien, England, Italien, Israel, Kanada, USA samt Turkiet. Internationella artiklar står till grund för resultatet i litteraturöversikten då det fanns svårigheter med att identifiera svenska artiklar som svarar mot syftet. Detta kan ses som en begränsning då det kan förekomma kulturella skillnader i synen på våld mot kvinnor i nära relation i olika länder samt att synen på våld i nära relation kan vara olika bland populationen i samma land. Resultatet av denna studie bedömdes ändå vara av värde för att få en djupare förståelse av sjuksköterskors upplevelser. Sjuksköterskor som arbetar inom andra professioner än akutsjukvård exkluderades från studien. Detta för att arbetsuppgifter samt arbetsmiljön kan skilja sig mellan exempelvis primärvården och akutsjukvård. En studie baserad på artiklar som i stället redogör för mötet med våldsutsatta kvinnor i primärvården kan möjligen ge ett annat resultat och bör studeras separat. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) kan resultatet överföras till andra kontexter eller situationer om examensarbetet har en hög överförbarhet.

Resultatdiskussion

Av resultaten framkommer att sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar som uppstår i mötet med de kvinnor som har utsatts för fysiskt våld i nära relation. Det kan innebära att sjuksköterskorna pendlar mellan empati och ilska. Ilska och frustration är vanliga känslor som sjuksköterskorna upplever. Sjuksköterskorna känner även en stark empati för de kvinnor de möter och vårdar. Henderson (2001) beskriver att dessa reaktioner är naturliga samt vanligt förekommande när sjuksköterskan möter kvinnliga patienter som genomgår ett livslidande. De sjuksköterskor som arbetar nära våldsutsatta kvinnor drivs av en stark vilja att arbeta proaktivt för att lindra lidandet samt öka välbefinnandet hos de kvinnor som de vårdar (Van der Wath et al., 2013). De fyra grundläggande ansvarsområdena hos sjuksköterskan är att främja hälsa, återställa hälsa, lindra lidande samt förebygga sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning drivs av att bidra till en förändrad livssituation för kvinnan, vilket på sikt resulterar i att sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden uppfylls (Svensk sjuksköterskeförening, 2017; Van der Wath et al., 2013).

Av resultatet framgår även att sjuksköterskor upplever svårigheter med att kunna skilja på privatlivet och yrkeslivet. Sjuksköterskorna lämnar inte kvar sina känslor samt funderingar på arbetsplatsen, vilket resulterar i att de inte kan släppa arbetet när de kommer hem. I de fall då sjuksköterskorna tar med sig arbetet hem skapas en ökad frustration, osäkerhet till sin egen relation samt ett osunt bekräftelsebehov vilket på sikt kan orsaka en ökad frustration samt nedstämdhet hos sjuksköterskan. Van der wath et al., (2013) betonar vikten av att kunna

(20)

lämna kvar sina känslor på arbetsplatsen för att sjuksköterskan inte ska drabbas av ökade känslomässiga reaktioner. För att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning ska kunna lämna sina känslor på arbetsplatsen beskriver Tashiro et al. (2012) reflektion som en viktig faktor. Reflektion med kollegor bidrar till att sjuksköterskor som varit med om en känslomässig upplevelse får stöd samt vägledning i hur situationen kan hanteras. Resultatet av studien visar att tidsbrist är den största anledningen till att reflektion mellan kollegor inte hinns med. Tashiro et al. (2012) betonar att sjuksköterskor som får reflektera med kollegor blir bättre på att hantera svåra situationer vilket leder till att likande känslomässiga situationer lättare kan hanteras.

Av resultatet framgår att sjuksköterskor upplever det som betydelsefullt att ha förmåga att identifiera förekomst av våld. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning besitter olika lång klinisk yrkeserfarenhet. Sjuksköterskor som har en kortare klinisk yrkeserfarenhet upplever svårigheter med att identifiera de kvinnor som utsatts fysiskt för våld i nära relation, medan de sjuksköterskor som varit verksamma en längre tid inom yrket sällan upplever svårigheter med att identifiera samt ställa frågan angående fysiskt våld till kvinnliga patienter. Yrkeserfarenheten hos sjuksköterskor har betydelse i de fall då våld i nära relation ska identifieras. Enligt Wyatt et al. (2019) är det lättare för sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet att uppmärksamma samt identifiera vilka kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Hinsliff-Smith och McGarry (2017) framhåller betydelsen av att utbilda nyblivna sjuksköterskor för att öka deras kunskap i att möta våldsutsatta kvinnor. För att vården för dessa kvinnor ska bli mer effektiv krävs det att sjuksköterskor blir självsäkra och utbildande.

Det är först när sjuksköterskor är utbildade samt självsäkra som de kommer besitta förmågan av att identifiera fysiskt våld i nära relationer.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har en viktig och avgörande roll i det akuta omhändertagandet, därför är det viktigt att de känner sig trygga med att våga ställa frågan angående våld i nära relation. För att våld i nära relation ska uppmärksammas är det viktigt med en fungerande kommunikation. Sjuksköterskan som frågar kvinnan ska ställa frågan genom att använda sig av ett lugnt, trygg samt icke dömande talesätt samt kroppsspråk för att kvinnan ska känna ett förtroende i att våga öppna upp sig och berätta. Socialstyrelsens föreskrifter för att upptäcka våld i nära relation SOSFS (2014:4 3 kap, 1§) understryker vikten av att redan från början försöka sätta upp en tidsram för att samtala med den våldsutsatta kvinnan. Hinder som påverkar sjuksköterskan för att inte våga ställa frågan angående våld i nära relation är den kliniska erfarenheten.

Av resultaten framkommer att sjuksköterskor upplever hinder i organisationen såsom tidsbrist och bristande arbetsmiljö. Sjuksköterskor kan uppleva att kvinnor som utsatts för fysiskt våld i nära relation är en tidskrävande patientgrupp. Sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever ofta en stor tidspress på grund av högt patientantal samt hög arbetsbelastning. Tidsbristen på mottagningen grundar sig i det höga flödet av patienter och sjuksköterskor på akutmottagningen upplever att de inte har tid till att samtala med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Detta kan på sikt påverka relationen mellan parterna negativt. Enligt SFS 2014:821 ska patienten få information på ett lugnt och tryggt sätt samt att främja patientens delaktighet. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningar inte har tid att ge kvinnan den information som behövs. De patienter som söker akutsjukvård är vanligtvis patienter med skador och trauman som är i behov av vård.

Våld i nära relation är en form av trauma där kvinnan är i behov av ett akut omhändertagande

(21)

(Hinsliff-Smith & McGarry, 2017). För att sjuksköterskan ska kunna åstadkomma en god vårdrelation till kvinnan är det viktigt att sjuksköterskan tar sig tiden till att samtala med patienten. Finns det inte tillräckligt med tid till att kunna samtala samt föra djupare konversationer med kvinnan ökar risken för att våld i nära relation inte uppmärksammas (Hinsliff-Smith & McGarry, 2017).

Akutmottagningen är den plats på sjukhuset som till stor del består av korta samt intensiva möten med patienten. Sjuksköterskor som tjänstgör på mottagningen upplever bristande arbetsmiljö som påfrestande då de har för mycket arbetsuppgifter, vilket i sin tur leder till att den vård som ges till patienterna blir bristfällig. Sjuksköterskor rapporterar att fysiska samt psykiska lidanden inom arbetsgruppen är vanligt. De fysiska samt psykiska lidandet grundar sig i den höga arbetsbelastningen på mottagningen samt att det inte finns utrymme till att ventilera eller samtala med medarbetare. Aiken et al. (2013) beskriver i sin studie att kortare vistelser på akutmottagningen resulterar i att sjuksköterskan får en högre arbetsbelastning.

Den höga arbetsbelastningen på akutmottagningen ställer högre krav på sjuksköterskor då de snabbt behöver identifiera vilken typ av akutvård patienten är i behov av. De höga kraven resulterar i att sjuksköterskan inte känner sig tillräcklig samt att vården som ges till patienten påverkas negativt (Aiken et al., 2013). En annan orsak till att sjuksköterskor upplever bristande arbetsmiljö kan vara att en akutmottagning inte är anpassat till att föra samtal i lugn och ro då det inte finns samtalsrum att tillgå. En klinisk implikation är vikten av det ska finnas enskilda samtalsrum på akutmottagningar där samtal med den våldsutsatta kvinnan kan genomföras. Enligt Socialstyrelsen ska en patient som visar symtom eller tecken som väcker misstankar om våld tas till ett enskilt rum (SOSFS 2014:4 8 kap, 9§).

Konklusion

Denna studie har bidragit med kunskaper om sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever känslomässiga utmaningar som påverkar dem både yrkesmässigt och privat. En god yrkeserfarenhet bidrar till att sjuksköterskorna lättare kan identifiera de kvinnor som utsatts våld i nära relation. Yrkeserfarenheten bidrar även till att sjuksköterskorna upplever mindre svårigheter i att ställa frågor om våld. Resultatet visar även att brist på kunskap gör det svårare för sjuksköterskorna att identifiera våld. Tidsbrist och en bristande arbetsmiljö är hinder i organisationen som leder till att sjuksköterskor inte kan skapa en trygg och god vårdrelation till de kvinnliga patienterna.

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämne

Denna studie bidrar till ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Resultat av studien kan sjuksköterskor och annan vårdpersonal dra nytta av i klinisk praxis. Detta för att bidra till att skapa goda förutsättningar för sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskor på akutmottagningen som vårdar våldsutsatta kvinnor upplever att yrkeserfarenhet, kunskap samt längre tid för att samtala är faktorer som främjar en god vårdrelation. Förslag på forskning kan vara att kartlägga behovet av vidareutbildning samt identifiera vilka åtgärder som behöver genomföras på akutmottagningar för att öka sjuksköterskors förmåga att ge en god vård. Arbetsmiljön samt tidsbristen på en akutmottagning är påtaglig, därför bör arbetsplatsens arbetsmiljö ses över. Detta för att kunna uppnå en bättre miljö både ur ett

(22)

sjuksköterskeperspektiv men även för de våldsutsatta kvinnorna. Skriftliga rutiner är förslag på implikationer för att kunna skapa en jämlik och god vård för de kvinnor där sjuksköterskor misstänker att våld kan ha utförts. Våld i nära relation är ett område där det förekommer mycket forskning. Trots detta är det viktigt att forskning kring ämnet görs. Förslag på fortsatt forskning inom ämnet är att studera hur andra yrkeskategorier på en akutmottagning upplever att vårda patienter som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Det vore även intressant att studera om en framtagen handlingsplan för sjuksköterskor på arbetsplatsen försvårarar eller möjliggör arbetet med våld i nära relation. Sjuksköterskor kommer att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation, därför är det viktigt att ny forskning görs för att kunna ge en så evidensbaserad vård som möjligt.

(23)

REFERENSER

Artiklar märkta med * utgör underlaget för den data som analyserats.

Aiken, L. H., Sloane, D. M., Bruyneel, L., Van den Heede, K., & Sermeus, W. (2013).

Nurses’ reports of working conditions and hospital quality of care in 12 countries in Europe. International Journal of Nursing Studies, 50(2), 143–153.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.11.009

Andersson, S., Bergkvist, K. & Bäärnhielm S. (2019). Kommunikation - Samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur.

Arman, M., (2015). Lidande som begrepp och fenomen. I M. Arman, K. Dahlberg & M.

Ekebergh (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. (s.27–60). Liber.

Arvidsson, G. (2013). Akutsjukvård. Liber utbildning.

Berglund, A., Enander, V. & Eriksson, M. (2019). Våldsutsatta kvinnor. Studentlitteratur.

*Beynon, C., Gutmanis, I., Tutty, L., Wathen, C. & MacMillan, H. (2012). Why physicians and nurses ask (or don’t) about partner violence: a qualitative analysis. BMC Public

Health, 12, 1–12. https://doi.org/10.1186/1471-2458-12-473

Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricsson (Red.).

Vetenskapligteori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl. s.

266–273). Studentlitteratur.

Billhult, A & Gunnarsson, R. (2017). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M.

Henricsson (Red.). Vetenskapligteori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl. s. 115–126). Studentlitteratur.

Brottsförebyggande rådet. (2021a). Våldtäkt och sexualbrott. Hämtad 22 april, 2021, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html Brottsförebyggande rådet. (2021b). Våld i nära relationer. Hämtad 30 april, 2021, från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Studentlitteratur.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & Vårdande. Natur och kultur.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (s. 285–299).

Studentlitteratur.

*Di Giacomo, P., Cavallo, A., Bagnasco, A., Sartini, M. & Sasso, L. (2017). Violence against women: knowledge, attitudes and beliefs of nurses and midwives. Journal of clinical Nursing, (15–16), 2307–2316. https://doi.org/10.1111/jocn.13625

(24)

Eliasson, M. (2019). Mäns våld mot kvinnor: en kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och våldtäkt, dominans och kontroll. Natur och kultur.

Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Liber utbildning.

Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för

litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s.129–138). Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017. Hämtad 20 april, 2021, från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och- reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/?pub=60999

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier – Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och kultur.

*Goldblatt, H. (2009). Caring for abused women: impact on nurses' professional and personal life experiences. Journal of Advanced Nursing, 1645-54.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05019. x.

Grände, J. (2008). Att möta våldsutsatta kvinnor: handbok för bemötande och samtal.

Gothia Förlag.

Heimer, G., Björck, A. & Albért U. (2019). Våldsutsatta kvinnor - samhällets ansvar.

Studentlitteratur.

Henderson, A. (2001). Emotional labor and nursing: an under-appreciated aspect of caring work. Nursing Inquiry 8(2), 130–138. https://doi.org/10.1046/j.1440-

1800. 2001.00097.x

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.). Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination i omvårdnad. (2: a uppl. s. 412–420). Studentlitteratur.

Hermerén, G. (2017). Konsterna och själen: estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv.

Kungliga Vitterhetsakademien

Hinsliff, S. K., & McGarry, J. (2017). Understanding management and support for

domestic violence and abuse within emergency departments: A systematic literature review from 2000-2015. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.) 26(23–24), 4013–

4027. https://doi.org/10.1111/jocn.13849

International Council of Nurses (2012) THE ICN CODE OF ETHICS FOR NURSES. ICN – International Council of Nurses. Hämtad 22 november, 2021, från

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-

files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

(25)

Klang Söderkvist, B. & Kneck, Å. (Red.) (2018). Patientundervisning: ett samspel för lärande. (4:e uppl.,). Studentlitteratur.

*McGarry J. & Nairn, S. (2014). An exploration of the perceptions of emergency

department nursing staff towards the role of a domestic abuse nurse specialist: a qualitative study. International Emergency Nursing, 23, 65–70.

https://doi.org/10.1016/j.ienj.2014.06.003.

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.

Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination i omvårdnad (2:

a uppl., s. 421–438). Studentlitteratur.

Nathan, S. & Ferrara, M. (2020). An Innovative Trauma-Informed Curriculum for Sexual Assault Care. Educational Innovations, 59(6), 336–340. https://doi.org/10.3928/01484834- 20200520-07

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2008). Nationellt handlingsprogram för hälso-och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp. (NCK-rapport 2008:1).

Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 20 april, 2021, från NCK. Handbok. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp (uu.se)

Nationellt centrum för kvinnofrid. (2010). Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (NCK-rapport 2010:4). Nationellt centrum för kvinnofrid. Hämtad 3 maj från http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/492/nck-rapport-att-fraga-om- valdsutsatthet-som-en-del-av-anamnesen-2010-4.pdf

*Ok, C., Kyeong, C. & Yang, Y. (2015). Awareness and Attitudes Towards Violence and Abuse among Emergency Nurses. Journal of Asian Nursing Research, 3, 213-218.

https://doi.org/10.1016/j.anr.2015.03.003

*Olive, P. (2016). Classificatory multiplicity: intimate partner violence diagnosis in emergency department consultations. Journal of Clinical Nurses, 26, 2229-2243.

https://doi.org/10.1111/jocn.13673

Polismyndigheten. (2020). Sexualbrott. Hämtad 18 april, 2021, från https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/sexualbrott/

Proposition 2017/18:177. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivilligt.

Justitiedepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/proposition/en-ny-sexualbrottslagstiftning-byggd-pa_H503177

Rahm GB, Renck B, Ringsberg KC. (2006). 'Disgust, disgust beyond description'- shame cues to detect shame in disguise, in interviews with women who were sexually abused during childhood. J Psychiatr Ment Health Nurs, 13(1), 100-9.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2006.00927.x.

(26)

Regeringskansliet. (2021). Omfattande satsningar i budgeten för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Hämtad 15 september, 2021 från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/omfattande-satsningar-i-budgeten- for-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor/

Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl., s. 105–

108). Studentlitteratur.

SFS (1962:700). Brottsbalk. Justitiedepartementet L5. Hämtad 18 april, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700#K6

SFS (2018:1197). Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Arbetsmarknadsdepartementet MRB. Hämtad 8 september, 2021 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197

SFS (2014:821) Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 18 april, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2019). Våld i nära relationer. Hämtad 18 april, 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/

SOSFS 2014:4. Föreskrifter och allmänna råd. Våld i nära relation. Socialstyrelsen.

Hämtad 28 september, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-

riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna-rad/konsoliderade-foreskrifter/20144-om-vald-i-nara- relationer/

Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 20 april, 2021, från

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081/icns%2 0etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf

Temple, J., Westo, R., Rodriguez, B. & Marshall, L. (2007) Differing Effects of Partner and Nonpartner Sexual Assault on Women's Mental Health. Violence Against Women, 13(3), 285–297. https://doi.org/10.1177/1077801206297437.

Tashiro, J., Shimpuku, Y., Naruse, K., Maftuhah, & Matsutani, M. (2012). Concept analysis of reflection in nursing professional development. Japan Journal of

Nursing Science, 10(2), 170–179. https://doi.org/10.1111/j.1742-7924.2012.00222.x

References

Related documents

Några avvikelser som kan vara värt att särskilt notera är slit- lagertjockleken på sträcka 2 och 3, där enligt resultatet från avvägningen, slitlagret på sträcka 2 blivit för

Det juridiska ansvaret är oklart då allmännyttiga bostadsbolag ägs av kommunen och om det är kommunen, bostadsbolaget eller dessa tillsammans som tar den produktiva rollen

I detta sammanhang är det dock skäl att påpeka att även individens frihet och privatautonomi, som av hävd har uppfattats som de värden som står bakom förmögenhetsrätten,

Kraven på minsta tvärsnittsmått samt mått på centrumavstånd till armering för att uppnå ett standard brandmotstånd uppnås genom att följa värdena i tabell 5.5 för fritt

For that reason, organic conducting polymers can offer a surprisingly good alternative provided their relatively high electrical conductivity in doped state, extremely

The cytoplasmic localization is unexpected, given the role of these proteins as β-catenin transcriptional cofactors, and suggests that Bcl9/9l and Pygo1/2 exert

Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppen expeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt en

Bilagor Bilaga 1: Käll- och litteraturundersökning Bilaga 2: Vikt- och längdkurvan för flickor och pojkar Bilaga 3: Borgskalan Bilaga 4: Avbockningslista Bilaga 5: Informationsbrev