Akademin för hälsa, vård och välfärd
”MAN BLIR INTE HELT FRI FRÅN DET ÄVEN FAST MAN LÄMNAT HELT”
En kvalitativ studie om beslutet att lämna kriminaliteten samt stödet från omgivningen och myndigheter
MARIAM JAFFAR SONIA NAZARI
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Beatrice Nordebrink Seminariedatum: 2022-01-12 Betygsdatum: 2022-01-24
”MAN BLIR INTE HELT FRI FRÅN DET ÄVEN FAST MAN LÄMNAT HELT”
Författare: Mariam Jaffar och Sonia Nazari Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Hösttermin 2021
SAMMANFATTNING
Studiens syfte är att undersöka vad som driver individer till att begå brott, vilka bidragande faktorer som avgjort att de ex-kriminella valt att lämna sin kriminella karriär, och hur socialtjänsten och arbetsförmedlingen hjälpt de ex-kriminella under vägen ut ur det kriminella livet.
Studien belyser även vilken specifik händelse som varit vändpunkten för ex-kriminella och deras beslut att bli avhoppare. Hur ex-kriminellas återintegrering in i samhället sett ut samt hur samhället, myndigheter samt deras omgivning bemött dem under utträdesprocessen.
Det empiriska underlaget består av kvalitativa intervjuer med fem personer som tidigare varit kriminella. Med stöd av teorier och tidigare forskningen har en analys gjorts av
intervjusvaren. Faktorer såsom familjeförhållanden, ogynnsam skolgång, brottsbelastad kamratkrets samt rastlöshet, spänningssökande och bristande ekonomiska tillgångar har varit orsaker till att individer tenderar att utveckla ett kriminellt beteende. Resultatet visar även att samtliga intervjupersoner hade en utmärkande händelse som orsakade vändpunkten i deras liv. Fyra av de fem deltagarna som medverkade beslutade även att flytta till ett annat land/stad för att påbörja ett nytt liv med nya möjligheter samt reducera chanserna till att bli stämplad eller dömd på grund av sitt förflutna. Samtliga deltagare hade dåliga erfarenheter av hjälp från myndigheter då de upplevde att de inte fick bra stöd.
Nyckelord: Riskfaktorer, vändpunkt, ex-kriminella, återintegrering, samhället, myndigheter
“YOU WILL NOT BE COMPLETELY FREE FROM IT EVEN THOUGH YOU HAVE LEFT COMPLETELY”
Authors: Mariam Jaffar and Sonia Nazari Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Autumn term 2021
ABSTRACT
The purpose of the study is to investigate what motivates individuals to commit crimes, what contributing factors that have determined that ex-criminals have chosen to leave their
criminal careers, and how social services and the employment service helped the ex-criminals on their way out of the criminal life.
The study also sheds lights on what specific events that have been the turning point for ex- criminals and their final decision to leave the criminal lifestyle, and how ex-criminals' reintegration into society looked like and how society, authorities and their surroundings treated them during the withdrawal process.
The empirical data has been collected in the form of a qualitative interview study with five ex- criminals. With the help of the selected theories and previous research, an analysis has been made of the interviews. Factors such as family relationships, unfavorable schooling, criminal friends, sensation seeking, and lack of financial assets have been reasons to why individuals tend to develop criminal behavior. The results showed that all interviewees experienced one or more specific events that caused the turning point in their lives. Majority of the
participants decided to move to reduce the risk of them being judged because of their past.
All participants had a bad opinion about receiving help from the authorities as they experienced that they were both badly treated and didn’t receive correct help.
Keywords: Risk factors, turning point, ex-criminals, reintegration, society, authorities
FÖRORD
Vi vill börja med att tacka respondenterna som medverkat i denna studie och den tid de ägnat åt att besvara studiens intervjufrågor, samt de livserfarenheter och berättelser de valt att dela med sig av. Vidare vill vi även ägna ett stort tack till vår handledare Beatrice Nordebrink för det värdefulla stödet du bidragit med samt den hjälpfulla handledningen som du bistått.
Slutligen vill vi även tacka varandra för det stöd vi erbjudit varandra under perioder av motgångar.
Sonia Nazari & Mariam Jaffar
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
2 BEGREPPSFÖRKLARINGAR ... 2
2.1 Vändpunkt ... 2
2.2 Avhoppare ... 2
2.3 Riskfaktorer ... 3
3 TIDIGARE FORSKNING ... 3
3.1 Riskfaktorer ... 3
3.2 Vändpunkten ... 5
3.3 Ex-kriminellas återintegrering i samhället och samhällets bemötande ... 6
3.4 Myndigheters bemötande av ex-kriminellas återintegrering ... 7
3.5 Reflektioner angående tidigare forskning ... 8
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 9
4.1 Stämplingsteorin ... 9
4.2 Hirschis teori om sociala band ... 10
4.3 Exitteorin ... 10
4.3.1 Första tvivlen ... 11
4.3.2 Alternativa vägar ... 11
4.3.3 Vändpunkter ... 11
4.3.4 Ex-rollen ... 12
5 METOD ... 12
5.1 Val av metod ... 12
5.2 Litteraturgenomgång ... 13
5.3 Urval ... 13
5.4 Datainsamling och genomförande ... 14
5.4.1 Transkribering och analys av data ... 14
5.5 Forskningsetiska principer och etiska ställningstaganden ... 15
5.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 16
5.6.1 Tillförlitlighet ... 16
5.6.2 Äkthet ... 17
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
6.1 Introduktion av intervjupersoner ... 17
6.2 Ogynnsamma familjeförhållanden och bristande ekonomiska tillgångar ... 18
6.3 Bristfällig skolgång ... 20
6.4 Att känna tillhörighet till gruppen ... 22
6.5 Nyckelhändelser som resulterade i vändpunkt ... 24
6.6 Omgivningens bemötande och dess betydelse ... 27
6.7 Myndigheters betydelse för återintegrering ... 29
7 DISKUSSION ... 31
7.1 Resultatdiskussion ... 31
7.2 Metoddiskussion ... 33
7.3 Etikdiskussion ... 34
8 SLUTSATSER ... 34
REFERENSLISTA ... 36
BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE BILAGA 2 - MISSIVBREV
1 INLEDNING
Kriminalitet är ett förekommande samhällsproblem och ett omdiskuterat ämne i samhället.
Statistiken för antal anmälda brott ökar gradvis för varje år och låg år 2020 på 1 566 872 antal anmälda brott vilket medför en ökning på 18 500 brott jämfört med året innan (Brå, 2021a). Antalet brott som utförs av män är betydligt mycket högre än brott som begås av kvinnor, dock begås brott av båda könen och anses därför väsentligt att diskutera. Statistik har tagits fram kring individer som misstänkts för brott under år 2020, resultatet har visat att 39 160 misstänkts för brott, 30 821 bestod av unga män samt resterande av unga kvinnor (Brå, 2021b).
Det finns flera olika faktorer till att individer påbörjar en kriminell livsstil, dock tyder forskning på att det avvikande beteendet oftast grundar sig i riskfaktorer från tidigare ungdomsår. Ungdomar i tonårsåldern har störst sannolikhet att vara brottsintensiva. Enligt polisen begår ungdomar flest brott i livet under den perioden. Brotten fortgår att pågå fram till att individen bestämmer sig för att denne vill lämna det livet bakom sig vilket oftast sker någon gång i vuxen ålder (Polisen, 2021). Trots att man vanligtvis hör historier och läser artiklar om hur individer vill lämna den kriminella livsstilen, får man sällan ta del av de bidragande faktorerna till att det beslutet tas. Det är även sällan man läser om hur
återintegreringen in till samhället ser ut för dessa individer samt vilka motgångar de möter.
Enligt Sarnecki och Sivertsson (2013) är anledningen till att personer lämnar kriminaliteten en kombination av ett antal olika händelser samt andra bakomliggande faktorer. Vi kommer i denna studie att uppmärksamma orsaken till en del av de bakomliggande faktorerna som medfört att individen valt att lämna en kriminell livsstil.
Enligt en studie av Brå (2012) visade det sig att 41 procent av befolkningen som tidigare avtjänat ett fängelsestraff tenderar att återfalla i brottslighet. Detta beror på individens möjligheter efter frigivning. Har individen inte haft tillgång till ett arbete trots att denne sökt sig till arbetsmarknaden tenderar individen att känna misslyckande. På så sätt spelar arbete en stor roll hos en individ som precis avtjänat ett straff (Brå, 2012).
Uppsatsen är av relevans för det sociala arbetet då flera yrkesverksamma inom socialt arbete möter individer med en kriminell bakgrund eller individer som begår brott i sin vardag. Av denna anledning anser vi det väsentligt att få förståelse för de bakomliggande faktorerna till att kriminalitet uppstår samt de motgångar som avhoppare möter i sin vardag. Detta har utgjort grunden till vår studie då författarnas intresse vuxit inom detta problemområde som är aktuellt i dagens samhälle och i socialarbetets praktik, profession samt forskningsfält.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med arbetet är att få djupare insikt i anledningen till att individen begår brott. Genom att få en inblick i avhoppares liv vill studien undersöka vilka bidragande faktorer som ligger till grund till att individer lämnar den kriminella livsstilen. Syftet med studien är även att förstå hur ex-kriminella upplevt stödet och bemötandet från myndigheter under deras utträdesprocess, samt hur samhället bemött dem efter att de tagit beslutet till att lämna den kriminella livsstilen.
Frågeställning 1 – Vilka bidragande faktorer har varit avgörande för att individer begår brott?
Frågeställning 2 – Vilka bidragande faktorer har varit avgörande för att lämna den kriminella livsstilen?
Frågeställning 3 – Hur ser återintegreringen till samhället ut för en ex-kriminell? Hur har myndigheter som socialtjänsten bemött ex-kriminella?
2 BEGREPPSFÖRKLARINGAR
I detta kapitel förklaras viktiga centrala begrepp som valts ut och kommer att användas i studien för att ge en bättre definition kring vad begreppen betyder och vad de har för innebörd.
2.1 Vändpunkt
Studien har använt sig av begreppet vändpunkt och avses innebära att individen blivit påverkad av flera utmärkande händelser i sitt liv som resulterat i att individen slutligen bestämt sig för att överge sin tidigare roll. I denna studie fokuserar författarna på personer som beslutat sig för att lämnat sin kriminella livsstil, och därmed blir detta deras vändpunkt (Fuchs Ebaugh, 1988).
2.2 Avhoppare
Begreppet avhoppare är ett återkommande begrepp i studien. Begreppet definieras vara en individ som till exempel haft en aktiv kriminell livsstil och begått flera grova brott men som i efterhand beslutat sig lämna denna livsstil och förändra sitt liv till det bättre. Enligt polisen (2020) anses en avhoppare vara en individ som väljer att lämna sin gruppering eller nätverk man är delaktig i som begår kriminella handlingar.
2.3 Riskfaktorer
Riskfaktorer är ett återkommande begrepp som används i studien. Begreppets betydelse är varierad. De orsakande riskfaktorerna kan bland annat uppkomma ur en händelse, egenskap, upplevelse som uppkommit i livet eller en relation som orsakat att personen riskerar att fatta ogenomtänkta beslut som leder till ogynnsamma resultat (Socialstyrelsen, 2020).
3 TIDIGARE FORSKNING
Genom sökning i olika databaser efter tidigare forskning har vi funnit relevanta slutsatser som berör studiens valda frågeställningar. Den forskning som tagits fram har varit avgörande under studiens gång samt styrkt vår egen studie och dess tillförlitlighet. Det redovisade materialet innehåller även nationell samt internationell vetenskaplig forskning.
3.1 Riskfaktorer
Det finns ett antal anledningar till att individer begår brott och den forskning som vi funnit belyser olika riskfaktorer som finns bland annat hos unga individer som kan leda till att denne hamnar i en kriminell bana. Kriminalitet är ett “multideterminerat” fenomen enligt forskningen, vilket innebär att det finns ett antal riskfaktorer som kan vara förknippade till risken för delaktighet i kriminella aktiviteter. Forskning belyser att brottsliga beteenden utvecklas i allmänhet hos unga män och kvinnor vid tonårsåldern. Detta beror på att ungdomar utvecklas och påverkas väsentligt av samspelet mellan olika sociala samband däribland familjen, kamratkretsen, skolan och närsamhället (Brå, 2019). Utöver de ovannämnda faktorerna påvisar forskning även att det finns en ökad risk för brottsligt beteende hos en individ om dennes familj har bristande ekonomiska tillgångar, om individen har levt under motsägelsefulla eller för stränga uppfostringsmetoder, om individen har haft en bristande relation till sina föräldrar eller om det förekommit brottslighet eller missbruk hos någon av föräldrarna (Brå, 2009).
Forskning påvisar att en bra anknytning och stabila förhållanden till sin familj och sina föräldrar är väsentligt för att minska risken för att individen utvecklar ett brottsligt beteende (Kapetanovic m.fl., 2019). Ungdomar som växer upp med alltför stränga
uppfostringsmetoder tenderar att utveckla en dålig anknytning och ogynnsam relation till sina föräldrar (Yao, 2021). Kapetanovic m.fl. (2019) skriver att det är väsentligt att
föräldrarna fångar upp ungdomen i en ung ålder för att motverka en eventuell kriminell utveckling hos individen. Föräldrar har genom historien framställs som nyckelfiguren till barnets utveckling och är även en viktig faktor till att individen får en positiv utveckling. En faktor som forskning fokuserat mycket på är hur föräldraövervakningen påverkar individen i framtiden. Resultatet har påvisat att god föräldraövervakning kan förebygga eventuella kriminella beteenden hos en individ. Däremot är det även viktigt med god kommunikation
samt gott förtroende mellan barnet och föräldrar. Gott förtroende och kommunikation kan leda till att barnet eller ungdomen frivilligt kommunicerar med föräldrarna om sina
vardagliga aktiviteter vilket även kan förebygga avvikande beteende. Forskning påvisar att ungdomar med god kommunikation och god relation till sina föräldrar visar mindre brottsligt beteende, medan ungdomar som döljer mycket för sina föräldrar har en tendens att visa en högre grad av brottsliga beteenden (Kapetanovic m.fl., 2019).
Dålig kommunikation i form av direkta konflikter eller fruktlösa diskussioner kan även leda till dysfunktionalitet i familjen vilket kan resultera i att ungdomen söker kompensation för den känslomässiga frånvaron i relation till sina föräldrar hos andra, såsom hos sina kamrater (Yao, 2021). Detta leder till ytterligare en riskfaktor till att individer påbörjar en kriminell livsstil då valet av umgänge enligt forskning har stor betydelse och kan vara avgörande för ungdomens beslutsfattande i livet. Av den anledningen är det väsentligt att ungdomen umgås med laglydiga vänner för att minska risken för att denne dras med i kriminella situationer.
Befinner sig ungdomen i en kriminell kamratkrets kan det ha ett negativt inflytande på ungdomen då det kan ha en påverkan på ungdomens livsstil. En kriminell umgängeskrets kan alltså resultera i att ungdomen hamnar i kriminella banor vilket kan påverka individen även under vuxen ålder. Den förhöjda risken för att ungdomar begår brott då andra
medlemmar i kamratkretsen begår kriminella handlingar grundar sig i att unga har en tendens att anamma beteenden och handlingar från kamrater som de ser upp till (Fondén, 2017). Forskning visar även att känslor av tillhörighet till en grupp kan leda till brottsligt beteende och det är av den anledningen även en riskfaktor (Ring, 1999). Annan forskning tyder på att hög grad av spänningssökande hos unga individer kan medföra en ökad risk till eventuell kriminell utveckling. Spänningssökande kännetecknar den grad av rastlöshet, impulsivitet och riskpreferens som går att finna bland ungdomar. Ungdomar med hög grad av spänningssökande har en tendens att söka bekräftelse samt är vanligtvis mer sårbara för grupptryck (Estrada & Flyghed, 2017).
Vidare nämner Brå (2009) att ungdomens erfarenhet av skolan kan fungera som både skydds- och riskfaktorer. Riskfaktorer kan vara dålig anknytning till skolan samt en negativ skolmiljö. Ett negativt skolklimat är kopplat till en dåligt fungerande och dåligt organiserad skola vilket bidrar till misslyckanden i skolan, bristande skolanknytning samt skolavhopp och eventuellt avvikande beteende såsom brottslighet. Ett antal studier påvisar även att unga som har det svårt under sin skolgång är mer benägna att vända sig till kriminalitet än de
ungdomar som presterar bra i skolan. Eftersom ett stort antal ungdomar med flera andra riskfaktorer samlas i skolor kan det innebära en utveckling av brottslighet, särskilt där övervakningen av eleverna är väldigt låg. Skolan har ansvar för att i god tid fånga upp elever som riskerar att utveckla ett avvikande beteende. Därmed är det väsentligt att personal på skolan ingriper vid misstanke eller kännedom om att en ungdom utvecklat ett brottsligt beteende (Sutherland, 2011). En annan studie visar att skolavhopp medförde ökad möjlighet till att delta i kriminella aktiviteter. Vidare redogör studien för hur brist på stöd och hjälp från skolan hade en negativ påverkan på elevernas utveckling. Studien fastställer även att elever som upplevde att de inte uppnådde målen hade en tendens att förlora
skolmotivationen, vilket kan resultera i utvecklingen av ett kriminellt beteende i de fall då individen har en kriminell kamratkrets (Skinnari, Jonsson & Vesterhav, 2019). I skolan
ungas prestationer samt har en stor betydelse för de beteenden som ungdomarna formar.
Ungdomar som visar högre grad av både verbala och fysiska aggressiva beteenden är särskilt utsatta då de oftast blir avvisade vilket resulterar i att de förblir isolerade från kamrater med icke avvikande beteenden. Detta leder i sin tur till att ungdomen mister chansen att få de sociala erfarenheter som denne behöver för att få en prosocial umgängeskrets. Detta kan resultera i att ungdomen blir involverad i en asocial kamratgrupp vilket kan leda till att de tillsammans utvecklar ett brottsligt beteende som accelererar under gymnasieåren, samt blir mer allvarliga ju äldre ungdomen blir (Sutherland, 2011).
Ytterligare en faktor som det har forskats mycket kring är sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och kriminalitet. De studier som gjorts kring korrelationen mellan socioekonomisk bakgrund och kriminalitet visar varierande resultat. Andersson & Stattin (2001) beskriver att både internationell och svensk forskning har indikerat att det endast finns ett relativt svagt samband mellan familjens socioekonomiska situation och eventuell brottslig utveckling hos barnen. En annan studies resultat påvisar att det finns ett signifikant samband mellan kriminell utveckling hos en individ och låg socioekonomisk standard (Cottlee & Heilbrun, 2001).
3.2 Vändpunkten
Enligt Fuchs Ebaugh (1988) tillämpas begreppet vändpunkt i sammanhang där en individ bestämt sig för att lämna sin tidigare roll, det kan finnas flera aspekter som legat till grund och påverkat individen till att fatta detta beslut. När en individ lever en kriminell livsstil och slutligen bestämmer sig för att lämna den rollen betraktas det som en vändpunkt i dennes liv.
Orsaken till att individen lämnar sin tidigare roll grundar sig oftast i flera olika bakomliggande faktorer sammantaget leder till en vändpunkt i individens liv.
I studien “Vägen ur gänget” belyser Forkby m.fl. (2019) olika orsaker som blivit vändpunkten för vissa individer efter att de upplevt och genomgått en del utmärkande situationer i livet.
Vändpunkterna som kommer att redogöras för är stress och utbrändhet, mognad, medlidande och ånger, desillusion, oförenliga roller samt straffets avskräckning (Forkby m.fl., 2019).
Respondenterna som deltagit i Forkby m.fl. (2019) studie beskriver tankar och reflektioner som dykt upp kring deras livssituation och i vilket stadie i livet de upplevde att de befann sig i. Det respondenterna relaterade till var deras nuvarande ålder och upplevde tidspress. De upplevde att de inte kunde förlora mer tid än vad de redan gjort och behövde därmed fatta rätt beslut och börja tänka i rätt banor. Med tanke på att ett flertal av intervjupersonerna var föräldrar behövde de börja tänka rätt samt ta ansvar för sin roll som föräldrafigur och sin familj. Mognaden blev då en tankeställare för deltagarna som valde att lämna detta liv och skapa en bättre förutsättning för sig själva (Forkby m.fl., 2019). Intervjupersonerna beskriver att de genomgick stress över den aktuella livsstil de befann sig i. Stressen de upplevde
medförde en känsla av utbrändhet vilket resulterade i en positiv vändning i deras liv. Detta fick dem att lämna den kriminella livsstilen på grund av att de inte klarade av att hantera den längre (Forkby m.fl., 2019).
En del av intervjupersonerna kände besvikelse och frustration gentemot sitt kriminella gäng, detta definieras även som desillusion (Forkby m.fl., 2019). Besvikelsen tenderade att urarta i vissa fall när lojaliteten brast från gängmedlemmarnas sida då de inte alltid höll det som lovats. I situationer när deltagarna upplevde att det krisade som mest och behövde sitt gäng vid sin sida var de inte tillgängliga på plats för att hjälpa dem. Det upplevdes av deltagarna att gänget endast fanns närvarande i situationer som var till deras egen fördel (Forkby m.fl., 2019).
Forkby m.fl. (2019) förklarar även i sin studie om straffets avskräckning, och att majoriteten av intervjupersonerna suttit i fängelse. En del upplevde vistelsen på anstalt som att livet passerade förbi, samt att flera började reflektera kring livet och hur år efter år bara passerade förbi. Känslan av frånkoppling från familj och anhöriga på utsidan och frånvaron i olika sammanhang som de inte kunnat delta i (Forkby m.fl., 2019).
Barn och familj var en stor vändpunkt för deltagarna, vilket resulterade i att deltagarna beslöt sig för att ta större ansvar för sina liv. De kände sig skyldiga till att finna en sysselsättning för att försörja familjen. En del började automatiskt spendera mer tid med familjen vilket
resulterade i att tiden för kriminella aktiviteter minskade betydligt (Forkby m.fl., 2019).
3.3 Ex-kriminellas återintegrering i samhället och samhällets bemötande
När en individ beslutat sig för att lämna den kriminella livsstilen är stöd från individens omgivning en viktig faktor och ibland avgörande för att individen inte ska hamnar i återfall.
Familjen har en avgörande roll hos en individ som nyligen avtjänat ett fängelsestraff genom att hjälpa den ex-kriminelle att återintegreras i samhället. I de fall familjen inte finns tillgängliga som stöd är risken stor att individen återfaller i samma banor. Stödet från familjen kan definieras i olika former såsom ekonomiskt stöd, att hjälpa individen med boende och även motivera till att inte hamna i återfall samt att fortsätta livet fritt från kriminalitet (Martinez, 2006).
För individer som nyligen avtjänat ett fängelsestraff samt beslutat sig för att lämna kriminaliteten, och samtidigt inte får hjälp av myndigheter med bostad upplevde de ex- kriminella enorma svårigheter. Detta kunde då istället resultera i att individen var i behov av att kontakta personer från sitt gamla kriminella gäng för att bli erbjuden tak över huvudet och en möjlig sovplats. Resan mot återintegrering upplevdes på så sätt svårare och nästintill omöjlig när individen befann sig i gamla kretsar direkt efter frigivning (Forkby m.fl., 2019).
Paat m.fl. (2017) nämner även en annan relevant studie kring ex-kriminellas återintegrering in i samhället efter att ha lämnat det kriminella livet bakom sig. Forskningen beskriver fem olika motgångar som individer möter efter att de tagit beslutet att lämna sitt kriminella liv.
De nämnda utmaningarna som Paat m.fl (2017) beskriver är arbetslöshet samt ett misslyckat försök till att söka ett arbete, samhällets stigma, erfarenhet av straffrättsliga systemet,
splittrad familj, separation samt bristande stöd från anhöriga.
Ex-kriminella som avtjänat ett fängelsestraff upplever svårigheter att hitta ett arbete efter frigivning trots att individen lämnat det kriminella livet bakom sig. Individen blir stämplad utifrån dennes förflutna handlingar samt brottsregister. Omgivningen tenderar att skapa fördomar kring individer som haft en kriminell bakgrund, dessa fördomar grundar sig i tankar som oärlighet, opålitlighet, aggressivitet samt otrygghet. Även en individ som lämnat det kriminella livet tenderar att bli stämplad som ex-kriminell och behåller titeln (Paat m.fl., 2017; Fuchs Ebaugh, 1988). Intervjupersonerna som deltagit i studierna nämner att de upplevt samhällets stigma. Detta hade en negativ påverkan på deltagarna och resulterade i att möjligheten till att förbättra sitt liv och skapa nya möjligheter inte blev enkelt. Risken för återfall i dessa situationer ökade (Paat m.fl., 2017; Fuchs Ebaugh, 1988).
En annan utmaning som Paat m.fl. (2017) beskriver är erfarenhet av det straffrättsliga systemet. Deltagarna som medverkat i studien beskriver sina upplevelser om tiden bakom galler, samt känslorna efteråt. En del kände att perioden efter frigivningen givit dem en känsla av att de fortfarande befinner sig i en cell samt att känslan av frihet försvunnit. Ett flertal upplevde att vistelsen fått dem att gå bakåt i livet och inte känna att de utvecklats något. Det är inte ett sätt att rehabilitera sig genom utan endast ett sätt att straffa på upplever deltagarna (Paat m.fl., 2017).
Nästa utmaning som Paat m.fl. (2017) redogör för är familjens åsikter kring den ex-
kriminelle. Deltagarna upplevde rädslan för att familjen skulle känna besvikelse och misstro grundat i deras förflutna och de brott de begått. Rädslan för fördomar och att bli utstötta av samhället var känslor deltagarna upplevde, att bli accepterad trots deras tidigare handlingar som brutit mot lagen var en återkommande tanke. En del kände känslan av maktlöshet när de inte kunde finnas där för sina anhöriga samt vänner, och familjestödet som gavs varierade mellan deltagare (Paat m.fl., 2017).
När en ex-kriminell beslutat sig för att lämna sitt tidigare liv riskerar individen att
fortfarande bli förknippad till sina tidigare handlingar. Ett exempel på detta är när individen försöker söka ett jobb och återgå till arbetsmarknaden. Detta kan orsaka att individen upplever sig mindre värd i samhället samt att känslan av exkludering uppkommer. De upplevde att fördomar även kom från människor runt om kring och inte bara från myndigheter. Något som påverkade en hel del av deras återintegreringsprocess (Fuchs Ebaugh, 1988).
3.4 Myndigheters bemötande av ex-kriminellas återintegrering
Ex-kriminella som deltagit i Forkby m.fl. (2019) studie upplever svårigheter att påbörja ett hederligt liv efter att ha avtjänat ett fängelsestraff och sedan blivit frigivna. En svårighet som studien belyser är ekonomiska bekymmer, något deltagarna genomgått på vägen mot
återintegrering. Ekonomin har tidigare oftast inte varit ett problem för de ex-kriminella då de försörjt sig genom sin kriminella verksamhet och tjänat bra på dessa aktiviteter, men i
samband med att de bestämt sig för att lämna den kriminella livsstilen brister deras enda ekonomiska inkomstkälla, och den enda utvägen blir att kontakta myndigheter för hjälp till försörjning och ekonomiskt stöd (Forkby m.fl., 2019).
Forkby m.fl. (2019) redogör vidare för deltagarnas upplevelser i samband med försöken att kontakta myndigheter. Det som framgick i studien var att majoriteten av deltagarna avstod från att söka stöd från myndigheter på grund av att de upplevde krav som höga och reglerna som hårda. En del av deltagarna hade även svårigheter att uppfatta myndigheternas krav och regler, de hade inte heller kunskap om vilken myndighet de skulle kontakta i olika frågor.
Det framgick även i Forkby m.fl. studie att deltagarna saknade förtroende för myndigheter, detta grundade sig i att intervjupersonerna hade haft en tidigare negativ erfarenhet av myndigheternas bemötande gentemot dem. Eftersom majoriteten av deltagarna upplevde att de inte fick rätt stöd från myndigheter var familj, anhöriga, vänner och andra viktiga
personer i individens omgivning av stor betydelse och fanns som stöd för individer som försökte genomgå återintegreringsprocessen. Omgivningen var av stor betydelse och de personer som ställde upp och hjälpte till hade en meningsfull roll för den ex-kriminelle och för dennes utträdesprocess (Forkby m.fl., 2019).
Deltagarna nämner även en del sociala insatser som de funnit brister i under sin
utträdesprocess. De nämner brister i bland annat hjälp att hitta en bostad, svårigheter i att få hjälp med att hitta arbete samt det ekonomiska biståndet från myndigheter. Stödet från myndigheterna ansågs vara svag för att hjälpa individen till en återanpassning. Forkby m.fl.
redogör bland annat i sina slutsatser att det krävs en mer genomtänkt process för individer som avtjänat sitt straff och är på väg ut i samhället igen. En ökad samverkan bland
myndigheterna är av hög relevans, samt en god planering för hur den intagna ska gå tillväga efter frigivning. Myndigheter likt socialtjänsten samt arbetsförmedlingen bör ha god
samverkan kring individen för att på bästa sätt hjälpa till. Genom att skapa en genomtänkt planering innan individen blir frisläppt för att se vilka möjliga sociala insatser som skulle kunna vara lämpliga för individen. Det ska först diskuteras med personen i fråga om intresset att ta del av dessa insatser är aktuellt (Forkby m.fl., 2019).
3.5 Reflektioner angående tidigare forskning
Avslutningsvis framkommer det i tidigare forskning att det finns ett flertal samverkande riskfaktorer som kan leda till att individer begår brott samt ett antal utmärkande händelser som föranlett en vändpunkt för avhoppare. Vidare framkommer det av forskningen hur återintegreringen in i samhället sett ut samt betydelsen av myndigheters bemötande av den ex-kriminella. Den tidigare forskningen har därmed hög relevans för studiens
forskningsfrågor och syfte, vilket innebär att den kommer användas för att fördjupa analysen av det inhämtade materialet.
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Vi har valt att använda oss av Beckers (2006) stämplingsteori, Hirschis (2002) teori om sociala band och slutligen exitteorin av Fuchs Ebaugh (1988). Utifrån de valda teoretiska utgångspunkterna kommer en analys genomföras av intervjupersonernas svar.
4.1 Stämplingsteorin
En av stämplingsteorins företrädare är Erving Goffman och teorin har därav sina rötter i Goffmans tänkande kring utvecklingen av avvikande beteende hos individer. Goffman menar att en individ inte blir en avvikare på grund av dennes personlighetsdrag eller egenskaper utan blir det till följd av andra individers tolkningar och attityder till avvikarens handlingar då de applicerar normer på dem. En handling eller ett beteende är alltså inte en avvikelse förrän andra människor karaktäriserar den som avvikande. Enligt ytterligare en företrädare för teorin, Howard Becker, är en avvikande handling en konsekvens av sociala
förhållningssätt som är mer eller mindre bestämda och är alltså inte en egenskap hos individen (Nilsson, 2015).
Becker (2006) redogör för de beteenden som uppstår när en ungdom blir “stämplad” som avvikande eller annorlunda. Han beskriver även hur sociala grupper fungerar i relation till varandra, och att de tillsammans bildar egna sociala regler som bör följas av hela gruppen för att undvika att “stämplas” som en avvikare. När den sociala gruppen har upprättat en regel är det väsentligt att följa den, bryter man däremot mot den betraktas man som en icke pålitlig person. Den som bryter mot den sociala gruppens regler betraktas som utanförstående.
Begreppet utanförstående beskriver den individ som bryter mot gruppens uppsatta regler och blir därmed en avvikare (Becker, 2006).
Avvikelse är ännu ett begrepp Becker (2006) redogör för, han menar att de som bestämmer vilka beteenden som anses vara avvikande är samhället och den sociala gruppen. Av den anledningen anses ett beteende inte vara avvikande förrän den sociala gruppen betraktat beteendet som avvikande samt gett en reaktion på beteendet. En avvikelse är alltså en konsekvens av samhällets reaktioner på en individs uppförande (Becker, 2006).
Vidare menar Becker (2006) att en individ som “stämplats” som utanförstående på grund av att denne inte följt samhällets normer, kan avvikelsen bli en del av individens identitet. Det räcker med att en individ begår endast ett brott för att denne ska benämnas som kriminell samt att beteckningen görs då handlingen blivit uppmärksammad av samhället. Den sociala gruppen sätter sedan en etikett som kriminell på regelbrytaren som således kan vara svår att bli av med. Becker (2006) menar att eftersom den enda avvikande handlingen som har begåtts av individen anses visa att vederbörande inte “respekterar lagen” kan
uppmärksamhet för den handlingen resultera i att individen betraktas som avvikande även i andra avseenden.
4.2 Hirschis teori om sociala band
Hirschis teori om sociala band redogör för orsaken till att människor inte utför kriminella handlingar. Sociala band är de relationer en individ har till personer och andra faktorer i sin närmiljö. Enligt Hirschi har individens sociala band en stor påverkan på individen och även den sociala kontrollen som existerar i samhället. Det är väsentligt att individen skapar starka och stabila sociala band då det kan minska risken för att denne utvecklar antisociala
beteenden, exempelvis ett kriminellt beteende (Sarnecki, 2020).
Enligt Hirschi (2002) finns det fyra element som hindrar en individ från att anamma ett kriminellt beteende. Elementen består av anknytning, åtagande, delaktighet och
övertygelse. Det första elementet, anknytning, handlar om anknytningen människan har till personer eller aktiviteter i sin närhet. Exempel på detta är anknytningen till individens föräldrar, familj, vänner eller skola (Sarnecki, 2020). Har individen en stabil anknytning till sina föräldrar samt ett prosocialt umgänge minskar risken för att individen utvecklar ett avvikande beteende. Saknar individen däremot denna positiva anknytning, kan det resultera i att individen påbörjar en kriminell livsstil (Hirschi, 2002). Det andra elementet, åtagande, innebär förbindelsen individen har till olika mål i livet såsom arbete och utbildning. Enligt Hirschi (2002) är risken för att påbörja en kriminell livsstil mindre om individen har
traditionella livsmål. Delaktighet, det tredje elementet handlar om hur delaktig individen är i konventionella aktiviteter såsom dennes engagemang i arbetet eller skolan. Detta innebär att individen har en stark anknytning till olika organisationer och lägger möjligtvis fokus på att utbilda sig för att hitta ett bra jobb. Hirschi menar att en individ som är delaktig i exempelvis skolan eller arbetet, har mindre tid för att utföra kriminella handlingar. Det sista elementet, övertygelse, handlar om individens värderingar samt dennes tro om hur legitima samhällets lagar och regler är. Det syftar på om individen accepterar de lagar och normer som finns i samhället, samt dennes vilja att följa lagstiftningen. Detta betyder att individen har en positiv inställning till samhällsordningen och en negativ inställning till brottslighet samt andra avvikande beteenden. Därmed beror kriminaliteten på att individens sociala band är försvagade och instabila (Sarnecki, 2020).
4.3 Exitteorin
Helen Rose Fuchs Ebaugh utvecklade en teori som beskriver de rollförändringar individer går igenom i samhället samt hur förloppet från en social roll och identitet till en annan ser ut, i vad hon benämner som en exitprocess. Samhället har förväntningar på hur en människa ska agera i sociala sammanhang, av den anledningen har den sociala gruppens tankar och
förväntningar en väsentlig påverkan på individens rollskapande. Exitprocessen består av fyra faser; första tvivlen, alternativa vägar, vändpunkten och ex-rollen (Fuchs Ebaugh, 1988).
4.3.1 Första tvivlen
Den första fasen består av de första tvivlen individen genomgår angående sin aktuella roll, exempelvis som kriminell. Individen reflekterar över sitt missnöje och tvivlar på sin sociala roll då denne inte längre känner sig tillfredsställd av sin karaktär (Fuchs Ebaugh, 1988).
Fuchs Ebaugh (1988) menar att den första fasens tidslängd kan variera beroende på omgivningens reaktioner angående individens missnöje kring sin sociala roll. Samhällets reaktioner har en avgörande påverkan på individens exitprocess. Blir individen bemött med negativa reaktioner på sin rollförändring, kan det resultera i en fördröjning av
förändringsprocessen. Medan en positiv respons kan korta ned tidslängden samt leda till att individen börjar söka sig till andra roller att växla om till (Fuchs Ebaugh, 1988).
4.3.2 Alternativa vägar
Vid nästa fas utforskar individen alternativa vägar genom att väga olika rollers för- och nackdelar mot varandra. Även i denna fas kan omgivningens reaktioner ha en avsevärd påverkan på individens rollförändringsprocess. Positiv respons kan påskynda individens exitprocess, likaså kan negativa reaktioner fördröja eller förhindra den. Positiva resultat kan därmed resultera i att individen testar på nya roller, vilket denne gör genom att antingen testa dem i verkligheten eller att söka sig till andra personer som tillhör den sociala grupp som vederbörande är intresserad av. Insikten om dessa alternativa roller kan sedan bidra till en gynnsam utveckling för individens förändringsprocess (Fuchs Ebaugh, 1988).
4.3.3 Vändpunkter
Vändpunkter utgör den tredje fasen i exitprocessen. Det är i detta stadie som individens rollförändring sker. Rollförändringen sker vanligtvis till följd av en eller flera händelser i individens liv som föranlett denne att lämna sin sociala roll. Individen har i denna fas fått en insikt om att det finns andra valmöjligheter (Fuch Ebaugh, 1988). Fuch Ebaugh redogör även för fem bidragande faktorer eller händelser som kan resultera i att en vändpunkt hos
individen uppstår. Dessa vändpunkter består av:
• Specifik events/Specifika händelser - Denna vändpunkt innebär att det vanligtvis sker en specifik händelse i individens liv som leder till att denne beslutar sig för att göra en förändring i sitt liv.
• The last straw/Sista droppen – Individen klarar inte längre av all negativitet då en eller ett flertal handlingar resulterar i att individen får nog. Detta leder till att individen beslutar sig för att en förändring krävs.
• Time-related factors/Tidsrelaterade faktorer - Att individen börjar uppleva att dennes tid tar slut och att en förändring bör ske. Därmed är denna typ av vändpunkt tidsbegränsad och innebär att individen kan missa chansen till förändring om denne inte tar chansen inom tidsramen.
• Excuses/Ursäkter - Denna vändpunkt handlar om att individen till följd av en specifik situation inte längre har möjlighet till att fortsätta sin roll och måste därmed göra en rollförändring. Exempel på en sådan situation är att individen har fått ett försämrat hälsotillstånd vilket ursäktar vederbörande från sin roll.
• Either/or alternatives/Antingen eller situationer – Individen hamnar i en situation där denne har två alternativa vägar att reflektera kring, antingen att lämna sin roll eller att kvarstå i sin nuvarande roll och leva under riskfyllda förhållanden (Fuchs Ebaugh, 1988).
Slutligen berättar individen för sin omgivning om sitt beslut att lämna sin befintliga roll, för att i sin tur få stöd av omgivningen (Fuchs Ebaugh, 1988).
4.3.4 Ex-rollen
Den sista fasen handlar om att individen förändras samt skapar en ny identitet. Samtidigt utmärks denna fas av individens förhållningssätt till sin tidigare roll. Individens omgivning bör därmed i detta stadie ha förståelse för att individen har lämnat sin tidigare roll samt genomgått en förändring. Eftersom individen har genomgått en rollförändring är det
väsentligt att beakta att omgivningens förväntningar från den tidigare rollen kan finnas kvar.
Av denna anledning är det nödvändigt att omgivningen är medveten om den nya rollen för att kunna anpassa sitt bemötande av individen. Den tidigare rollen kan fortsätta påverka
individen även efter att en rollförändring skett då samhället förknippat ett antal egenskaper med den tidigare rollen. Detta kan skapa osäkerhet hos individen (Fuchs Ebaugh, 1998).
5 METOD
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för den valda metoden samt tillvägagångsätt för denna studie.
5.1 Val av metod
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats i denna studie för att få svar på de valda frågeställningarna samt för att få djupare förståelse av forskningsmaterialet. En kvalitativ forskningsmetod används för att få djupare förståelse kring ett ämne, vanligtvis används intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder för en kvalitativ studie (Bryman, 2018). Dessa datainsamlingsmetoder har hjälpt oss att få en djupare inblick i intervjupersonernas attityder och tankar.
Syftet med undersökningen är att få insikt i orsaken till att individer begår brott samt studera bidragande faktorer till att individer lämnar det kriminella livet. Vi har även undersökt hur samhället och myndigheters bemötande gentemot före detta kriminella ser ut. Eftersom betoning ligger på människans erfarenheter och upplevelser i vår studie, har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi anser även att en kvalitativ studieform ger oss en tydligare inblick i deltagarnas tankar och åsikter inom ämnet. Intervjumetoden som använts för studien är en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuguiden har en tematisk
uppbyggnad utifrån studiens frågeställningar (se bilaga 2). Mer angående datainsamlingsmetoder och genomförande redovisas i punkt 5.4.
5.2 Litteraturgenomgång
Vi har under studiens gång använt oss av flera vetenskapliga artiklar samt litteratur för att få fördjupad kunskap kring vårt forskningsämne. Bryman (2018) menar att nästa steg efter att man utformat sina forskningsfrågor är att börja söka efter relevant forskning och litteratur.
Vidare menar Bryman att syftet med litteraturgenomgången är att efterforska redan existerande kunskap inom studiens forskningsämne för att sammanfatta den och använda den som bakgrund till undersökningen.
Vi har använt oss av databaser för att hitta den tidigare forskning som vi använt oss av i studien. Dessa databaser har vi fått tillgång till genom Mälardalens Universitetsbibliotek. De databaser som vi haft användning för var Primo, Proquest och google scholar. Vid sökning av vetenskapliga artiklar har vi sett till att endast använda oss av refereegranskade artiklar. Vi har i allmänhet använt oss av engelska sökord vid sökning. De sökord som vi använt oss av var: Delinquency, ex-convicts, turning points, crime, reintegration, treatment of ex- criminals.
5.3 Urval
I denna studie har vi till en början använt oss av bekvämlighetsurval som tillvägagångsätt för att hitta våra intervjupersoner. Bryman (2018) skriver om bekvämlighetsurval eller
tillfällighetsurval och redogör för hur deltagarna väljs ut. De väljs ut genom att vara
tillgängliga under tillfället för studien och är de första möjliga intervjupersonerna som dyker upp.
Genom sökning efter olika avhoppargrupper på sociala plattformar hittade vi en grupp på Facebook som vi beslutade oss för att kontakta. Intresset från deltagarna var minimalt och vi fann endast en respondent som var villig att delta i intervjun. När vi märkte att intresset från deltagare var svalt beslutade vi oss för att istället försöka hitta våra deltagare via
snöbollsurval. Bryman (2018) redogör för snöbollsurval och menar att forskaren finner intervjupersoner som har relevans för studiens syfte genom att få kontakt med en deltagare som valts ut, sedan kan denna deltagare introducera forskaren för andra adekvata deltagare.
I detta fall kände vi till personer med kriminell bakgrund som tidigare varit dömda, vilka introducerade oss för andra möjliga intervjupersoner. Respondenterna som valdes ut skulle ha kännedom om studiens valda syfte och frågeställningar samt kunna besvara de aktuella frågorna. Genom att använda oss av snöbollsurval fick vi till slut ihop fem intervjupersoner.
Ålder för deltagarna varierade mellan 26–32 år. Intervjupersonerna bestod av två kvinnor och tre män för att få ett bredare perspektiv, samt valdes ut genom att uppfylla vissa kriterier för studien, till exempel att de levt en kriminell livsstil och att de idag lämnat denna livsstil och lever ett laglydigt liv.
5.4 Datainsamling och genomförande
Vi genomförde fem individuella intervjuer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 2). Bryman (2018) menar att under en
semistrukturerad intervju har forskaren en intervjuguide med ett antal frågor och specifika teman. I denna typ av intervju har respondenterna stor möjlighet att utforma svaren på sitt eget sätt då frågorna i intervjuguiden inte behöver vara i kronologisk ordning. I denna typ av intervju har forskaren även möjlighet att, då det är relevant, utforma egna frågor under intervjuns gång utöver intervjuguiden. Däremot ställs frågorna till en början i den ursprungliga ordningen som står i intervjuguiden (Bryman, 2018). I vår intervjuguide presenteras tre huvudteman som består av våra frågeställningar samt underteman (se bilaga 2).
Eftersom vi använde oss av en semistrukturerad intervju, hade vi friheten att ställa ytterligare frågor utöver de som ställdes i intervjuguiden och frågorna behövde inte ställas i
ordningsföljd. Därmed ställdes samtliga frågor inte i kronologisk ordning då respondenterna vid vissa tillfällen svarade på flera frågor samtidigt. Innan genomförandet av intervjuerna skickades ett missivbrev ut till varje respondent där vi beskrev syftet med vår studie samt vad intervjupersonernas uppgift var. I missivbrevet redogjorde vi även för de forskningsetiska riktlinjerna (se bilaga 1).
Vi planerade tillsammans in träffar med samtliga deltagare via online plattformen Zoom. Det var tidigare planerat att genomföra intervjuerna fysiskt, dock så begärde samtliga deltagare att hålla dem digitalt på grund av rådande situation kring Corona pandemin. Detta var även till vår fördel då det var enklare att planera in träffar då samtliga deltagare inte kunde delta på grund av geografiskt avstånd. Innan varje intervjutillfälle förklarades de forskningsetiska principerna för deltagarna, därmed fick de kännedom om att de hade rätt att dra sig ur. Vi inhämtade även samtliga deltagares samtycke innan intervjun startade. Intervjuerna varade cirka 30 - 60 min, tiden varierade då vi höll en öppen dialog med deltagarna. Samtliga intervjuer spelades även in för att underlätta transkriberingen vid senare tillfälle.
5.4.1 Transkribering och analys av data
När intervjuerna var avklarade var nästa uppgift att transkribera det inhämtade materialet.
ordagrant det som berättats under intervjuerna men att det även är av stor vikt att skriva hur de berättat det. Av den anledningen är det viktigt att vara observant under intervjutillfället för att inte missa de utbyten som ingått (Bryman, 2018). Vi var tydliga med att omvandla det som berättats under intervjuerna ordagrant i skrift för att inte missa någon detalj från respondenternas utsagor.
Efter transkribering av intervjuerna var nästa uppgift att analysera dem för att sedan kunna sammanställa resultatet. Vi valde att använda oss av en tematisk analys för att sammanställa både resultat och analys. Bryman (2018) menar att en tematisk analys innebär att författarna utformar relevanta teman utifrån det transkriberande materialet för att underlätta
framkomligheten i texten. Dessa teman utformas utifrån det inhämtade materialet samt grundar sig på de koder som identifierats i det transkriberade materialet. Av den anledningen har vi använt oss av det transkriberade intervjumaterialet för att formulera relevanta teman.
De teman som vi beslutat att använda har utformats utifrån mönster och likheter som vi funnit mellan de olika intervjuerna.
5.5 Forskningsetiska principer och etiska ställningstaganden
I samband med studiens start har hänsyn tagits till de forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet (2002) beskriver. Det består av fyra etiska ställningstaganden och omfattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Dessa fyra huvudkrav har förklarats för deltagarna muntligt innan start av intervju samt i samband med utskick av missivbrev (se bilaga 1).
Vetenskapsrådet (2002) redogör för informationskravet som innebär att deltagarna ska ha god kännedom kring studiens syfte samt informeras kring deras roll i studien och i vilket syfte de deltar. Det ska framgå för intervjudeltagarna att deras medverkan är fullkomligt frivillig samt att de när som helst har rätt att avsluta sitt deltagande.
Enligt Vetenskapsrådet (2002) förklaras samtyckeskravet genom att deltagarna som
medverkar i studien måste ge sitt samtycke till att delta i studien för att en intervju med dem skall kunna äga rum. Samtycket inhämtades muntligt från intervjupersonerna i samband med att intervjun påbörjats. De fick även besluta villkoren och grunderna för sitt deltagande samt informerades om att de när som helst hade möjlighet att avbryta intervjun och sin medverkan.
Konfidentialitetskravet innebär att författarna har säkerställt att intervjupersonernas identitet och annan personlig information kommer att behandlas med full konfidentialitet.
Med detta menas att endast studiens författare kommer att ha tillgång till deltagarnas personliga uppgifter (Vetenskapsrådet, 2002).
Vetenskapsrådet (2002) redogör för Nyttjandekravet som innebär att det inhämtade materialet från deltagarna endast kommer att tillämpas i denna studie samt att det endast används i forskningssyfte. Allt material som framtagits från deltagarna i form av inspelat
material, transkriberad intervju eller anteckningar med mera kommer efter studiens slut att raderas. Detta har även förklarats för deltagarna under inledningen av intervjun.
Deltagarna har även blivit informerade om att de vid intresse kan ta del av studiens slutliga resultat. Utskick av det slutliga resultatet kommer att skickas till samtliga deltagare då intresset funnits. För att inte röja deltagarnas identitet har vi använt oss av fiktiva namn för största möjliga konfidentialitet. Personlig information kring deltagarna som till exempel stad har inte nämnts i studien för att bevara deras identitet samt för att inte riskera att deltagarna blir igenkända av utomstående läsare.
5.6 Tillförlitlighet och äkthet
5.6.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet består enligt Bryman (2018) av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera. Begreppet trovärdighet innebär att forskaren säkerställt att undersökningen genomförts i överstämmelse med de
forskningsetiska kraven. Därmed ska resultatet ha rapporterats till studiens deltagare för att bekräfta att respondenternas berättelser tolkats korrekt av forskarna, detta benämns för respondentvalidering (Bryman, 2018). Vi har under intervjutillfället frågat respondenterna om vi tolkat deras svar korrekt samt informerat dem om att de har rätt till
transkriberingsmaterialet för att klargöra eventuella missuppfattningar.
Den andra kriteriet kallas för överförbarhet och handlar om hur forskarna presenterat resultatet samt om det går att applicera resultatet i andra kontexter. Det går inte att säkerhetsställa att vår studies resultat är generaliserbar samt att detsamma gäller för alla avhoppare. Med tanke på att studien baseras på intervjuer med fem intervjupersoner genom ett snöbollsurval är resultatet inte generaliserbart för hela populationen i en statistisk bemärkelse. Däremot har studiens tillvägagångssätt beskrivits noggrant och skulle kunna få ett mer generaliserbart resultat vid utförandet av en liknande studie med ett utökat urval av intervjupersoner.
Pålitlighet syftar på om man får liknande resultat om studien görs vid ett annat tillfälle.
Därmed bör studiens forskare anta ett granskande synsätt, vilket innebär att en fullständig och tydlig redogörelse för forskningsprocessens alla faser är tillgängliga i studiens innehåll.
En redogörelse kring studiens syfte, forskningsfrågor, teoretiskt ramverk, metodavsnitt, resultat, analys med mera bör därmed finnas tillgänglig (Bryman, 2018). Vi anser pålitligheten till vår studie som hög då vi tydligt redogjort för samtliga faser i forskningsprocessen genom en tydlig beskrivning av tillvägagångssättet.
Det sista kriteriet betecknas för möjligheten att styrka och konfirmera, vilket motsvarar den kvantitativa studiens objektivitet. Detta kriterium innebär att studiens forskare säkerställt att personliga värderingar och åsikter inte har påverkat studien och det slutgiltiga resultatet (Bryman, 2018). Vi har tagit detta i beaktande genom att inte ställa ledande frågor under
intervjutillfällena med respondenterna. Vi har även undvikit att yttra egna åsikter under intervjutillfällets gång för att minska risken till att påverka deltagarnas svar. Därmed har hänsyn tagits för att motverka risken för att personliga värderingar och åsikter ska ha påverkat utförandet av studien eller det slutgiltiga resultatet.
5.6.2 Äkthet
Bryman (2018) redogör även för äkthet som utgörs av fem delkriterier; rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk
autenticitet. Det första kriteriet kallas för den rättvisa bilden och handlar om studien ger en rättvis bild kring respondenternas personliga åsikter och uppfattningar. Vi har i resultatdelen redovisat för respondenternas olika åsikter men vi har även observerat att samtliga
respondenter delat på liknande åsikter. Däremot ges en mer rättvis bild då ett större antal deltagare medverkar i studien. Bryman menar vidare att den ontologiska autenticiteten handlar om respondenterna fått en bättre förståelse över sin livssituation samt sin sociala miljö. Pedagogisk autenticitet ifrågasätter om studien resulterat i att deltagarna fått djupare förståelse för omgivningens uppfattningar och upplevelser. Katalytisk autenticitet handlar om respondenterna till följd av undersökningen kan förändra sin livssituation. Det sista kriteriet, taktisk autenticitet, handlar om studien medfört till att deltagarna fått möjligheten till att vidta åtgärder som krävs (Bryman, 2018). Vår studies äkthet är därmed att varje enskild intervjuperson har sina personliga erfarenheter av en kriminell livsstil samt att vara en avhoppare.
6 RESULTAT OCH ANALYS
Nedan redovisar vi resultat och analys av det inhämtande materialet. Resultatet och analysen har tematiserats och redovisas i kronologisk ordning. Därmed redovisas respondenternas liv innan kriminaliteten först och sedan respondenternas vändpunkter. Därefter redogörs för hur återintegreringen in till samhället såg ut för respondenterna efter kriminaliteten samt hur bemötandet från myndigheter som bland annat socialtjänsten såg ut.
6.1 Introduktion av intervjupersoner
Studien har använt sig av fiktiva namn samt att alla bostadsplatser och resterande personlig information inte har presenterats i studien för att säkerställa att deltagarnas identitet inte röjs för att bevara deltagarnas konfidentialitet.
Sara, 27 år Noah, 27 år
Idris 29, år Amina 31, år Benjamin 32, år
6.2 Ogynnsamma familjeförhållanden och bristande ekonomiska tillgångar
Det framkom i intervjuerna att ett antal respondenter hade en bristfällig relation till sina föräldrar antingen till följd av en frånvarande förälder eller då det brustit i kommunikationen mellan intervjupersonen och föräldern. Somliga respondenter beskrev att de inte kände sig sedda av föräldrarna och att de kunde känna sig “fängslade” i sitt eget hem till följd av föräldrarnas stränga uppfostringsmetoder. Respondenterna upplevde att föräldrarna inte hade något förtroende för dem vilket resulterade i att de istället blev utåtagerande för att påvisa att de inte var nöjda med de aktuella reglerna i hemmet.
Min uppväxt såg relativt bra ut. Men det var lite striktare, mina föräldrar hade höga
förväntningar på mig, jag fick inte umgås med vem jag ville och jag hade tidsgräns på när jag behövde vara hemma. Kom jag hem för sent blev det kaos och en massa bråk hemma. Mina föräldrar ville alltid veta vilka mina vänner var och ville helst ha nummer till deras föräldrar.
Tycker det är bra att ha regler hemma, men tycker ändå att det borde finnas någon typ av balans så att man inte känner sig kvävd som barn. Jag kände att jag inte hade mycket frihet vilket gjorde mig rebellisk, jag brukade rymma ut på kvällarna. Eftersom vi bodde på
bottenvåning så var det enkelt för mig att hoppa ut genom fönstret på nätterna utan att någon lade märkte till det (Sara).
Sara beskriver att hennes föräldrar under hennes uppväxt varit stränga samt kontrollerande vilket resulterade i att hon agerade utåt samt avvek från föräldrarnas krav. Enligt Yao (2021) kan allt för stränga uppfostringsmetoder leda till att individen utvecklar dålig anknytning och en ogynnsam relation till sina föräldrar. Detta kan resultera i att risken till att individen utvecklar ett brottsligt beteende ökar då forskning påvisar att stabila relationer är väsentliga för att minska risken till utvecklingen av avvikande beteenden (Kapetanovic m.fl., 2019).
Ett antal respondenter berättade att de levt under stränga omständigheter, men andra respondenter berättade att de inte haft några regler alls att förhålla sig till i hemmet. Dels för att de haft frånvarande föräldrar vilket inneburit att det varit tufft för den självständige föräldern att balansera både familjens ekonomi samt uppfostringen av barnen. Dels till följd av en bristande relation eller dålig anknytning till föräldrarna vilket medfört konflikter i hemmet samt ogynnsamma relationer.
Min pappa övergav mig och min mamma när jag var 10 år. Han gjorde det klart och tydligt att han inte ville ha något med oss att göra. Så utan en farsa och en morsa, som aldrig var
hemma...alltså på grund av att hon hela tiden behövde jobba för att kunna försörja oss, så hade
min pappa som gjorde att jag hade väldigt kort stubin. Så jag tjafsade mycket med min morsa och gick ut med vänner och kom hem ett eller två på natten nästan varje dag. Jag hade liksom inga regler att följa och morsan slutade väl bry sig om vad jag gjorde om nätterna efter ett tag.
Tror väl att hon märkte att det inte fanns mycket hon kunde göra åt saken (Noah).
Både Brå (2009) och Yao (2021) beskriver att för stränga uppfostringsmetoder kan vara en riskfaktor för en eventuell utveckling av brottsligt beteende hos en individ. Samtidigt kan även låg föräldraövervakning utgöra en riskfaktor för att individen påbörjar en kriminell livsstil (Kapetanovic m.fl., 2019). Eftersom Noah endast hade en förälder som sällan var hemma, var det enkelt för honom att umgås med vem han ville samt dölja sina vardagliga aktiviteter. Kapetanovic m.fl. menar att god föräldraövervakning kan förebygga eventuell utvecklande av brottsligt beteende hos individen. Föräldraövervakningen saknades i Noahs hushåll då hans mamma släppte auktoriteten över honom efter ett tag till följd av dålig kommunikation samt konstant arbetande. Noah beskriver även att hans ilska gentemot sin pappa utstrålades i relationen till hans mamma vilket resulterade i direkta konflikter. Enligt Hirschis teori om sociala band är det väsentligt att individen har en stark anknytning till sina föräldrar eller förälder för att minska risken för att utveckla ett kriminellt beteende
(Sarnecki, 2020). Vi tolkar det som att Noah hade svag anknytning till sin mamma dels på grund av att hon varit frånvarande, dels till följd av deras direkta konflikter. Detta kan ha varit en riskfaktor till att Noah utvecklade ett kriminellt beteende.
Utöver detta berättade majoriteten av respondenterna att de upplevde ekonomiska
svårigheter i familjen under uppväxten vilket resulterade i att de inte fick möjlighet att göra de aktiviteter de hade intresse för som små. Det innebar att samtliga respondenter kände sig begränsade samt förminskade i förhållande till sina jämnåriga. De menar att de inte hade möjlighet att få det de önskade sig och började därför jämföra sig med andra i sin omgivning.
Samtliga respondenter medger även att bristen på ekonomiska tillgångar resulterade i att de utvecklade ett kriminellt beteende. Tidigare forskning påvisar varierande resultat kring sambandet mellan familjens socioekonomiska status och kriminalitet. Andersson och Stattins (2001) studie indikerar ett relativt svagt samband mellan föräldrarnas ekonomiska tillgångar och eventuell kriminell utveckling hos individen. Vår studies resultat påvisar att majoriteten av respondenterna upplevde ekonomiska svårigheter under sin uppväxt samt att
respondenterna själva nämner att en bidragande faktor till att de upprätthöll den kriminella livsstilen berodde på bristen på ekonomiska tillgångar. Vi tolkar det som att en låg
socioekonomisk status i familjen inte är en bidragande faktor till att individen påbörjar en kriminell livsstil utan att det är en betydande faktor till att de upprätthåller den. Annan forskning påvisar även att det finns ett signifikant samband mellan dessa två faktorer vilket stärker vår tolkning (Cottlee & Heilbrun, 2001). Även Brå (2009) menar att familjens bristande ekonomiska tillgångar kan resultera i en ökad risk för brottsligt beteende hos individen.
Intervjupersonen Benjamin belyser hur bristande ekonomiska resurser i familjen kan vara en bidragande orsak till att utveckla en kriminell livsstil som ung.
Mina föräldrar va inte de rikaste sådär, men jag kunde inte få det jag pekade på, men jag hade alltid kläder och mat på bordet. Vi hade ju allting hemma så jag kan inte skylla på mina
föräldrar, det kan jag inte göra. Men jag ville ha mer, det var bara det. Man jämförde sig lite med sin omkrets och till de äldre man såg upp till. Men med andra ord, ekonomin gick runt fast jag hade inte direkt några fickpengar. Mamma jobbade inte heller när jag var yngre så det var ändå en begränsad summa vi kunde förhålla oss till. Sen så var vi också sex syskon i familjen så skulle jag få en ny telefon till exempel så var pappa tvungen att köpa något till de andra med för att inte någon skulle känna sig förminskad på något sätt. Så automatiskt, såg jag hur andra i min omgivning gjorde för att tjäna pengar så jag valde att börja göra detsamma.
Men först och främst tyckte jag det var spännande och sen fastnade jag på det jag tänkte abow jag lyckades så jag tänkte jag fortsätter bara (Benjamin).
Det framkom i flertal intervjuer att en stor familj hade en påverkan på familjens ekonomi men även på relationerna i hemmet. En flerbarnsfamilj innebar större utgifter men även flera konflikter i hemmet vilket medförde att föräldrarna inte hade stor kontroll över barnen menade respondenterna. Det resulterade även i många konflikter i form av utskällning samt tillrättavisande mellan barn och förälder vilket minskade den ömsesidiga respekten. Den valda tidigare forskning för denna studie redogör inte för hur en flerbarnsfamilj leder till konflikter i hemmet dock redogör den för den dåliga kommunikationens påverkan på
individen. Forskningen påvisar att direkta konflikter och ogynnsamma diskussioner kan leda till dysfunktionalitet i hemmet vilket sedan kan resultera i att individen söker kompensation för känslomässiga behov hos sina kamrater istället för hos sina föräldrar (Yao, 2021).
6.3 Bristfällig skolgång
Samtliga respondenter beskrev sin skolgång som negativ och bristfällig. Av flertal intervjuer framkom även att det var svårt med studierna samt att personalen på skolan inte var
hjälpsamma. Vidare framkom att skolmiljön var dålig, den präglades av mobbing, narkotika, stökiga elever och ansvarslös personal. Detta resulterade i att samtliga förlorade
motivationen till att studera. Forskning visar att en negativ skolgång, nämligen en dålig anknytning till skolan och en negativ skolmiljö kan fungera som en riskfaktor till utvecklingen av ett avvikande beteende (Brå, 2009).
De intervjupersoner som uppgav att de var stökiga samt aggressiva i skolan blev separerade från resten av klassen. Därmed samlades alla stökiga elever i en specialklass vilket
resulterade i att deras umgänge endast präglades av asociala individer. Enligt Sutherland (2011) finns det en risk att utveckla ett kriminellt beteende i skolan då ett stort antal elever med flertal riskfaktorer samlas på en plats. De elever som uppvisar verbalt och fysiskt aggressiva beteenden är särskilt utsatta då de separeras från resterande elever i klassen och missar därför chansen till att hamna i en prosocial umgängeskrets. Därmed är det
problematiskt att samtliga respondenter blev placerade i en specialklass under sin skolgång då de missade chansen till att forma de sociala erfarenheter som de behövde få från
exempelvis en prosocial umgängeskrets (Sutherland, 2011). Vi tolkar det som att detta var en riskfaktor som eventuellt bidrog till att majoriteten av respondenterna utvecklade ett
brottsligt beteende.
Vidare framkom det att personalens bemötande gentemot de stökiga eleverna var väldigt negativ vilket utmynnade i att respondenterna utvecklade en negativ anknytning till personalen på skolan och därmed hela skolan.
Jag har aldrig gillat skolan, gymnasiet var skit. Jag var en bråkig typ och jag skulle nog säga att jag var väldigt uppkäftig speciellt mot lärarna i skolan. Så jag hamnade i någon specialklass med flera andra tjafsiga elever. Dumt gjort tycker jag... Lärarna ville ha mer koll på oss men det gick väl inte så bra. Vi blev väldigt illa behandlade av lärarna och alla andra i skolan hade sina fördomar mot oss, för de visste att vi gick i specialklassen. Så vi började istället skippa skolan och gick bara dit för att äta lunchmaten. Personalen hade ingen kontroll och det var mycket droger som cirkulerade i skolan. Ingen sa något om det heller. Till slut blev jag avstängd från skolan för att jag hade skippat så mycket (Sara).
Sara berättar att personalen på skolan inte hade kontroll över eleverna samt att skolan präglades av ett negativt klimat, vilket förstärktes på grund av att många av eleverna brukade narkotika. Detta påvisar att övervakningen av eleverna var väldigt låg samt att ett flertal elever med redan avvikande beteenden samlades i skolan. Sutherland (2011) menar att en låg övervakning av eleverna kan resultera i att de tillsammans med andra kamrater begår
brottsliga handlingar. Tidigare forskning visar även att personal på skolan har ansvar för att fånga upp elever med avvikande beteende i god tid för att minska risken för en kriminell utveckling (Sutherland, 2011).
Vidare berättar Idris att det var svårt att koncentrera sig på studierna på grund av brist på egen tid i hemmet samt att det resulterade i att han hoppade av skolan.
Jag hade svårigheter att koncentrera mig då jag inte hade min egen tid, det var alltid fullt hus.
Så skolgången gick inte så bra när jag var yngre, det påverkade ju mig i skolan, jag hängde inte med på lektionerna eftersom jag inte kunde gå igenom läxorna hemma. Lärarna gav mig mest varningar och hjälpte inte mig mer än så. Det slutade med att jag inte längre ville gå till skolan så jag hoppade av (Idris).
Idris menar att han på grund av svårigheterna med att hänga med i skolan förlorade all motivation till att fortsätta studera vilket resulterade i att han till slut hoppade av skolan.
Han upplevde även att han inte fick tillräckligt med stöd och hjälp med sina studier av skolans personal vilket kan ha en negativ påverkan på individen enligt tidigare forskning (Skinnari, Jonsson & Vesterhav, 2019). Studien av Skinnari, Jonsson och Vesterhav visar även att skolavhopp medför ökad risk för en utveckling av ett kriminellt beteende då ungdomen har mer fritid till annat samt att elever som inte uppnår de krav som ställs av skolan tenderar att förlora motivationen för att studera. Detta kan leda till att individen söker sig till andra aktiviteter såsom kriminella beteenden (Skinnari, Jonsson & Vesterhav, 2019).
Samtliga respondenter upplevde även att skolans personal inte var tillräckligt hjälpsamma när det gällde läxhjälp samt att få en andra chans. Sara berättar att hon ansåg att hon förtjänade en andra chans men att rektorn nekade henne den chansen.
