Kallelse
till sammanträde med kommunstyrelsens ekoutskott
2015-06-10
Tid: Måndag den 15 juni 2015, kl. 16.00 Plats: Kungliga väntsalen, Vagnhärad.
Ärenden: 1. Godkännande av föredragningslistan Dnr
2. Yttrande över förslag till handlingsplan för KS 2015/96 Hälsosam förskola
3. Slutredovisning av projektet Klimatsmart KS 2015/95 4. Information
Energieffektiviseringsprojektet avslutat (bifogade dokument)
Transportprojektet avslutat
Statlig utredning av Energi- och klimatrådgivningen Genomförande av Ekokommunernas årsmöte 2015 Utdelning av miljöpriset 2015
Stefan Björnmalm Elin van Dooren
ordförande sekreterare
Anmärkning
Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta sekreteraren.
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott
2015-06-09 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/96
Yttrande över förslag till handlingsplan för Hälsosam förskola
Förslag till beslut
att
anta förslag till yttrande över handlingsplan för Hälsosam förskola som sitt eget.
Ärendet
Under 2013 inventerades samtliga av kommunens förskolor som en del av Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. Arbetet med att rensa och byta ut produkter i förskolan samt att se över krav vid ny- och
ombyggnation startade redan då. Handlinsplanen syftar att ge en vägledning i det arbetet och ska kunna användas som ett praktiskt underlag för berörd personal.
Remissversionen antogs av HUM 2015-05-05 och ekoutskottet bereds nu
möjlighet att yttra sig över förslaget. Yttrandet ska ha inkommit till humanistiska nämnden senast den 31 augusti.
Elin van Dooren Kommunekolog
Bilagor
Förslag till yttrande över Handlingsplan för Hälsosam förskola Förslag till Handlingsplan för Hälsosam förskola
Beslut till
Akten HUM
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott
2015-06-09 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/96
Yttrande över handlingsplan för Hälsosam förskola
Förskolorna i Trosa kommun har sedan 2013 arbetat efter konceptet Hälsosam förskola som handlar om att bygga miljövänligt och hälsosamt, köpa in bra produkter, byta ut det som behövs och att ha kunnig och engagerad förskolepersonal. Den framtagna handlingsplanen är framtagen med bred förankring i kommunen och kommer att fungera som en bra vägledning för det fortsatta arbetet och som ett praktiskt underlag för personal både på förskolorna och inom andra berörda enheter inom kommunen.
Dnr HN 2015/38 2015-04-17
Dokumentkategori: Styrdokument
Dokumenttyp: strategi/handlingsplan
Hälsosam förskola
för en giftfri miljö
Handlingsplan för förskolor i Trosa kommun Remissversion
1
Innehåll
Inledning ... 2
Varför är barn extra känsliga? ... 2
Bakgrund ... 2
Ansvar och tidsplanering ... 3
Uppföljning ... 3
Åtgärder för hälsosamma förskolor ... 4
1. Rensa bort och fasa ut ... 4
2. Upphandling och inköp ... 6
3. Mat och tillagning ... 7
4. Rutiner för städning och hygien ... 8
5. Byggnad och utomhusmiljö ... 9
6. Utbildning och kompetensutveckling ... 10
Generella råd vid inköp ... 12
Kort om kemikalier ... 12
Kemikalieinspektionens handlingsplan ... 12
EU:s kemikalielagstiftning REACH ... 12
Försiktighetsprincipen ... 12
Märkning av plast ... 13
Checklista hälsosam förskola ... 14
2
Inledning
Varje dag stöter vi på tusentals olika ämnen i vardagen. Kemikalier finns praktiskt taget i allting som omger oss – möbler, kläder, mat, hygienprodukter och elektronik. Även om produkterna var för sig är godkända enligt svensk lagstiftning så kan miljön och vår hälsa påverkas negativt av för stora doser eller av så kallad cocktaileffekt. Cocktaileffekt
betyder att ämnen som inte var för sig är skadliga i små doser kan få en annan eller kraftigare effekt om de blandas. Hur olika ämnen interagerar vet man fortfarande väldigt lite om.
Eftersom barn växer och utvecklas är de särskilt känsliga för påverkan av kemikalier.
Därför arbetar Trosa kommun enligt konceptet Hälsosam förskola. Det startade 2013 som ett samarbete med Naturskyddsföreningen inom deras projekt Operation Giftfri Förskola. Samtliga förskolor i kommunen har inventerats in- och utvändigt. Nu pågår arbetet med att byta ut det som behövs och att se över interna riktlinjer och
upphandlingar. Den här handlingsplanen syftar till att ge en vägledning i det arbetet och ska kunna användas som ett praktiskt underlag för berörd personal.
Hälsosam förskola i Trosa kommun handlar om att bygga miljövänligt och hälsosamt, köpa in bra produkter, byta ut det som behövs och att ha kunnig och engagerad förskolepersonal.
Handlingsplanen är framtagen med bred förankring i kommunen. En projektgrupp bestående av ordförande i HUM, ordförande i TSN, ordförande i ekoutskottet, samtliga förskolerektorer samt kommunekologen har drivit arbetet.
Varför är barn extra känsliga?
Små barn utforskar sin omgivning genom att smaka och suga på saker. Det är därför större risk att de får i dig skadliga ämnen än vuxna. Barn och unga är dessutom mer känsliga för kemikalier än vuxna eftersom deras kroppar ännu inte är färdigutvecklade, t.ex. är hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet fortfarande under utveckling och kan ta skada av hormonstörande ämnen. När barn utsätts för samma mängd av ett ämne som en vuxen person får de också i sig mer i förhållande till sin vikt. Det är därför extra viktigt att skydda barn mot kemiska ämnen och produkter som kan vara skadliga.
Bakgrund
Under 2013 inventerades samtliga av kommunens förskolor som en del i
Naturskyddsföreningens projekt Operation Giftfri förskola. Totalt inventerades 129 förskolor runt om i landet och resulterade i en kartläggning av hur det ser ut i landets förskolor. Det är stor variation mellan förskolorna i landet och Trosa ligger relativt bra till tack vare att man tidigt gjort medvetna val som t.ex. att välja linoleummattor istället för plastmattor. När kommunens senaste förskola, Skärgården, byggdes 2014 ställdes från början särskilda krav på hälsosamma och miljövänliga byggmaterial. Det visade sig i många fall vara samma produkter som redan tidigare valts i äldre förskolor. Men liksom på många andra förskolor har man i Trosa tagit emot begagnade produkter eller köpt in sådant som nu i efterhand visat sig vara mindre bra. Det är givetvis ingen som med avsikt har köpt in något skadligt till en förskola, utan problemet är att vissa produkter som används i vardagen på senare tid har visat sig innehålla skadliga ämnen. Det
3
innebär att det här är ett problem som inte bara finns i förskolan utan överallt. Men eftersom barnen vistas en stor del av sin tid på förskolan är det viktigt att ta tag i problemet där och på så vis också bidra till att öka medvetenheten om miljögifter i vardagen.
Ansvar och tidsplanering
Åtgärderna i handlingsplanen gäller för alla kommunala förskolor och det rekommenderas att även fristående förskolor i kommunen följer planen. Arbetet med hälsosam förskola berör flera av kommunens verksamheter och det krävs samverkan för att skapa en så bra förskolemiljö som möjligt. Många av åtgärderna utförs av förskolechef och personal på förskolorna. Städ- och måltidspersonal har givetvis också ett stort ansvar. För ny- och ombyggnation ansvarar tekniska enheten. Det finns också stödfunktioner som
upphandlingsansvarig, kommunekolog och renhållningsansvarig.
En del åtgärder är enkla att utföra och innebär ingen större kostnad, det handlar mer om att förändra rutiner, öka medvetenheten och göra mer genomtänkta inköp framöver.
Andra åtgärder kan komma att innebära en del kostnader och respektive verksamhet ansvarar för att i ordinarie budgetprocess peka ut vilka behov och möjligheter som finns.
Det är viktigt att poängtera att det här är ett långsiktigt arbete. Det är inte meningen att alla produkter som kan innehålla skadliga ämnen ska bytas ut på en gång. Istället byts de mest prioriterade produkterna ut på en gång medan andra fasas ut på sikt. Allra viktigast är att rätt produkter köps in framöver och att nya förskolor byggs och inreds på rätt sätt från början. Utifrån rådande kunskap och de olika alternativ som finns ska alltid det bästa alternativet väljas.
Förutom att förskolorna ska vara en hälsosam miljö ska de givetvis också vara
funktionella för både barn och personal. Det gör att intressekonflikter ibland kan uppstå t.ex. vad gäller materialval. Men med genomtänkta medvetna val där olika aspekter vägs in brukar det kunna lösas till det bästa.
Uppföljning
Arbetet med hälsosam förskola ska integreras i ordinarie verksamhet. De verksamheter som är åtgärdsansvariga följer upp sitt ansvarsområde inom sitt miljöledningsarbete och redovisas lämpligen i årsredovisningen under rubriken Hållbar utveckling. Humanistiska nämnden ansvarar för att hela handlingsplanen ses över minst vart femte år och vid behov uppdateras.
4
Åtgärder för hälsosamma förskolor
1. Rensa bort och fasa ut
Det är viktigt att börja med att se över vad som idag finns på förskolan och rensa bort sådant som barnen inte bör ha i sin omgivning och som är olämpligt att leka med. Alla förskolor i Trosa inventerades 2013 inom Naturskyddsföreningens projekt Giftfri förskola och arbetet med att rensa ut olämpliga leksaker och produkter startade redan då. Vissa saker är viktigt att ta bort på en gång, medan andra fasas ut på sikt. Inom området rensa bort och fasa ut ska följande göras:
Rensa bort gammal elektronik
Elektronik innehåller potentiellt skadliga ämnen och ska inte användas som leksaker.
Plasthölje och kretskort i elektroniska apparater innehåller ofta bromerade
flamskyddsmedel, i lödpunkter kan det finnas bly och elkablar innehåller ofta ftalater. All gammal elektronik som barnen leker med ska därför rensas bort. Det kan t.ex. handla om avlagda mobiltelefoner, tangentbord mm som hade lämnats in till förskolan. Gammal elektronik tas inte längre emot av förskolorna.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort direkt
Rensa bland plastleksaker
Plast är ett starkt och tåligt material, men inte alltid det bästa för barnen. Det finns många olika sorters plaster som innehåller olika ämnen och utgör olika stor risk.
Olämpliga plastprodukter ska därför rensas bort för att minimera risken att barnen utsätts för skadliga ämnen.
Kemikaliekraven på leksaker har skärpts under åren, därför är nya plastleksaker i regel bättre än gamla. Mjuka plastleksaker av PVC eller annan plastsort som är äldre än 2007 innehåller sannolikt ftalater som är förbjudna inom EU idag och de kan även innehålla bly. I Europa ställs kemikaliekrav vid leksakstillverkning, men så är inte fallet i många andra länder trots att produkterna säljs i Europa. Klibbiga och hala leksaker kan indikera ftalater som läcker ut och starkt luktande plastleksaker kan innehålla allergiframkallande ämnen.
Följande plastleksaker rensas bort:
Plastleksaker som känns klibbiga eller hala (rensa bort direkt)
Plastleksaker som luktar (rensa bort direkt)
Gamla mjuka plastleksaker (fasa ut på sikt)
Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa (rensa bort uppenbart dåliga leksaker direkt, fasa ut andra på sikt)
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort uppenbart dåliga leksaker direkt, fasa ut andra på sikt
5
Se över modellera och lekmassa
Modellera och lekmassor består ofta av plastmaterial med varierande mängd tillsatser.
Lekleror som innehåller PVC eller andra plastmaterial fasas ut. Istället används växtbaserade leror eller egengjord trolldeg.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Fasas ut på sikt
Rensa bland utklädningskläder och andra icke-leksaker
Det är bra att återanvända material för att inte hela tiden behöva köpa nytt, men det finns mer eller mindre bra saker att leka med. Särskilt saker som inte är ämnade som leksaker ska man vara försiktig med. Utklädningskläder med detaljer i metall kan t.ex.
innehålla bly, kadmium och nickel. Väskor och bälten i konstskinn innehåller ofta PVC- plast med ftalater och ibland bly. Billiga smycken eller bijouterier som känns tunga kan innehålla allergiframkallande nickel och stora mängder hälsoskadligt bly och kadmium.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Rensa bort direkt.
Fasa ut gamla möbler, madrasser, kuddar och överdrag
Möbler är en ganska stor investering som ska hålla länge. Därför är det viktigt att köpa bra möbler när nya ska köpas in och att mindre bra möbler på sikt fasas ut.
Gamla sovmadrasser, soffor och lekkuddar av skumgummi innehåller sannolikt
bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorters bromerade flamskyddsmedel har förbjudits, därför är nya möbler och kuddar i regel bättre än gamla. Äldre sovmadrasser, soffor och kuddar kan även innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, till exempel bly.
Madrassöverdrag är oftast i PVC- plast och är de gamla kan de även innehålla ftalater som är förbjudna idag. När nya överdrag köps in väljs sådana som är fria från PVC och ftalater.
Följande rensas bort:
Gamla plastöverdrag (fasa ut direkt)
Nyare plastöverdrag som innehåller PVC och ftalater (fasa ut på sikt)
Gamla soffor från 70- 80-talet (fasa ut på sikt)
Gamla skumgummikuddar från 80- och 90-talet (fasa ut på sikt)
Gamla sovmadrasser (fasa ut på sikt)
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal
Tidsplan: Rensa bort gamla plastöverdrag direkt, fasa ut det andra produkter på sikt Fasa ut kemikalier
Se över vilka kemikalier som egentligen behövs på förskolan och rensa bort de som är onödiga. Ju färre kemikalier som används desto bättre. De kemikalier som behövs ska förvaras på en plats som barnen inte kommer åt och vara dokumenterade i en
kemikalieförteckning. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga.
Ansvarig: Förskolechef och städpersonal
Tidsplan: Rensning och förvaring ses över omgående
6
Se över förvaringen
Det är generellt bra att hålla nere antalet plastprodukter på förskolan. Andra material än plast eller PVC-fri plast är bättre alternativ.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal/städ/kökspersonal
Tidsplan: Fasa ut och köp in bättre på sikt Sortera avfallet rätt
Alla kommunens verksamheter ska källsortera sitt avfall. Genom att material återvinns minskar spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen och naturresurser och energi sparas. Verksamheterna är alltid välkomna att kontakta tekniska kontoret för frågor och information om källsortering och avfallshantering.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal/städ/kökspersonal
Tidsplan: Löpande
2. Upphandling och inköp
Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag om att hjälpa kommuner att upphandla hälsosamma och miljövänliga produkter till förskolor. En vägledning riktad mot
upphandlare och en inköpsguide riktad mot förskolepersonal ska tas fram under 2015.
När man köper nytt till förskolan är det viktigt att köpa rätt produkter för att minska risken att nya miljögifter förs in i förskolorna. Den som köper in produkter till förskolan har ett ansvar att välja det bästa ur sortimentet. Men det ställer dock krav på att det finns bra produkter att välja från ur det upphandlade sortimentet. Inom området upphandling och inköp ska vi därför göra följande:
Krav på miljövänliga och hälsosamma produkter vid upphandling
Enligt kommunens Upphandlings- och inköpspolicy ska miljöhänsyn tas vid samtliga inköp och upphandlingar. Det är särskilt viktigt att rätt krav ställs för produkter som används inom förskolan. Konkurrensverket ska under 2015 ta fram en särskild vägledning till upphandlare om giftfri förskola, som bör tillämpas så snart den finns tillgänglig. För kemikalier bör miljöstyrningsrådets avancerade kemikaliekrav användas och för andra produkter bör särskilt fokus läggas på miljömärkta produkter.
Ansvarig: Upphandlingsansvarig Tidsplan: Vid varje upphandling Använda inköpsvägledning
Konkurrensverket ska under 2015 ta fram en särskild inköpsguide riktad till
förskolepersonal som gör inköp. Så snart den finns tillgänglig bör den användas. Fram till dess används den inköpsvägledning som Sundbybergs kommun tagit fram.
Ansvarig: Förskolechefer ansvarar för att guiden sprids och används.
Tidsplan: Inköpsvägledningen börjar användas omgående.
7
Sammanställa produktlista över miljövänliga produkter
För att sprida goda erfarenheter och underlätta bra produktval inom befintliga avtal sammanställer förskolorna en gemensam lista över sådana produkter man vet är miljö- och hälsomässigt bra alternativ.
Ansvarig: Förskolechefer
Tidsplan: Påbörjas omgående och uppdateras kontinuerligt Använda upphandlingskalendern
I upphandlingskalendern finns de avtal kommunen har upphandlat. Eftersom miljökrav ställs vid upphandling ska bra produkter finnas att välja utifrån. Bästa möjliga produkt ur sortimentet väljs. Saknas något ska den som är upphandlingsansvarig meddelas.
Ansvarig: Förskolechef
Tidsplan: Kontinuerligt vid inköp
Köp in miljömärkta och allergivänliga hygienprodukter.
Risken för allergi minskar genom att miljömärkta och oparfymerade hygienprodukter, som till exempel handtvål och fuktkräm, används produkter som rekommenderas av astma- och allergiförbundet är allergitestade.
Ansvarig: Förskolechef och städpersonal
Tidsplan: Löpande, köp alltid in bästa möjliga produkt ur sortimentet
3. Mat och tillagning
Eftersom det vi äter tas upp direkt i kroppen är det mycket viktigt att försöka begränsa intaget av skadliga ämnen genom maten. Ekologisk mat innehåller generellt sett mindre rester av bekämpningsmedel och kemikalier än konventionellt producerad mat.
Dessutom används färre kemikalier vid produktionen, vilket minskar spridningen av miljöfarliga ämnen i miljön. Kommunen tog 2012 fram måltidspolicyn Hållbara måltider i Trosa kommun med fokus på miljö, hälsa och välbefinnande.
Inom området mat och tillagning ska följande göras:
Servera mer ekologisk mat
Ett långsiktigt mål för kommunen är att 60 % av all mat som serveras i kommunens verksamheter ska vara ekologisk eller närproducerad. I förskolorna har man satsat särskilt på ekologiskt och idag serveras till största del ekologisk mat i förskolorna.
Ansvarig: Kostenheten samt förskolechef Tidsplan: Arbetet pågår kontinuerligt
Undvika konservburkar
Beläggningen på insidan av konservburkar innehåller ofta Bisfenol A, BPA som bland annat är hormonstörande. Andelen mat från konservburkar ska därför minskas. I vissa fall finns idag produkterna enbart i konservburkar, men i de fall alternativ finns ska dessa väljas.
Ansvarig: Kostenheten
Tidsplan: Arbetet pågår kontinuerligt
8
Spola i vattenkranen
När vatten står stilla i vattenledningar kan bakterier växa till. Kran och vattenledningar kan dessutom laka ur bly och koppar i vattnet. En bra grundregel är därför att alltid spola tills vattnet är riktigt kallt.
Ansvarig: Förskolepersonal och kostenheten Tidsplan: Omgående
Undvika plast och teflon vid tillagning och servering
Plast som upphettas eller kommer i kontakt med varm mat släpper ifrån sig kemiska föreningar som kan vara skadliga för hälsan. Plastredskap och plasttillbehör vid matlagning, servering och förvaring av mat ska därför undvikas. Ett bra alternativ till plast är porslin eller härdat glas, som är både miljövänligt och hållbart.
Följande rensas bort:
Teflonpannor
Plasttallrikar, plastmuggar och plastbestick
Plasttillbringare och plastskålar för matförvaring
Ansvarig: Kostenheten och Förskolechef, genomförare är personalen Tidsplan: Fasas ut på sikt
4. Rutiner för städning och hygien
Vissa kemikalier kan släppa från produkter och sedan samlas i damm. God hygien och städrutiner är därför viktigt inte bara för att minska smittspridning utan även för att minska intaget av skadliga ämnen. Städning är därför en viktig del i arbetet med hälsosamma förskolor. Inom området städning och hygien ska följande göras:
Använda miljömärkta städ- och tvättprodukter
Enbart miljömärkta och parfymfria städprodukter och tvättmedel används. Av miljö- och hälsoskäl används inte sköljmedel på förskolorna.
Ansvarig: Förskolechef samt städpersonal Tidsplan: Löpande
Tvätta händerna ofta
Det är viktigt att barnen på förskolorna tvättar händerna ofta för att minimera risken att de får i sig potentiellt skadliga ämnena. Efter utgång, toalettbesök och innan måltider är det särskilt viktigt.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Omgående och kontinuerligt
Tydliggöra rutiner för städning
En tydlig ansvarsfördelning mellan vad städpersonal och förskolepersonal ska göra, underlättar och säkerställer att inget faller mellan stolarna och allt städas på ett tillfredsställande sätt.
9
Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Omgående
Tvätta textilier
Nya textilier kan innehålla rester av kemikalier från tillverkningen, men mycket av det försvinner vid tvätt. Därför ska alla nya textilier tvättas innan användning, även kuddar och mjukdjur. Det är också viktigt att alla textilier tvättas regelbundet för att minska risken att de ansamlar damm som kan binda potentiellt skadliga ämnen.
Ansvarig: Ytterst ansvarig är Förskolechef, genomförare är förskolepersonal Tidsplan: Regelbundet
5. Byggnad och utomhusmiljö
När nya förskolor byggs eller äldre förskolor renoveras eller byggs till är det viktigt att hälsosamma och miljövänliga material väljs från början. Många potentiellt skadliga ämnen saknar fortfarande gränsvärden och det råder också osäkerhet kring hur vi påverkas av den mängd kemikalier vi utsätts för i vardagen. Det är dock möjligt att i upphandling ställa högre krav på materialet än lagen kräver. Inom byggnad och utomhusmiljö ska följande göras:
Välj rätt material vid nybyggnation
Vid byggnation av ny förskola ställs krav på material utifrån BASTA, Sunda Hus eller andra likvärdiga bedömningar för hälsosamma material.
Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande
Välj rätt material vid ombyggnad
Vid ombyggnation och renovering av förskolor ställs krav på material utifrån BASTA, Sunda Hus eller andra likvärdiga bedömningar för hälsosamma material.
Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande
Bygga städvänligt
Vid ny- och ombyggnation planeras för god städbarhet i lokalerna. Svåråtkomliga utrymmen, som t.ex. lister och exponerade vattenledningar, ventilationsrör etc. i taket undviks för att göra förskolan lätt att hålla ren. Golvvärme gör att mattor i högre grad kan undvikas, vilket underlättar vid städning.
Ansvarig: Tekniska kontoret Tidsplan: Löpande
Inreda städvänligt
Vid val av inredning planeras för god städbarhet i lokalerna. Leksaker förvaras i lådor då de inte används och onödiga textilier och mattor undviks. Utformning på möbler, lampor etc. har stor påvekan på städbarheten. Undvik nerhängande taklampor, helt plana ytor och kupade former.
10
Kvicksilverfri belysning
Lågenergilampor och lysrör som innehåller kvicksilver byts ut mot LED-belysning.
Kvicksilver är både hälso- och miljöfarligt och måste tas om hand som miljöfarligt avfall.
Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande Tillse god ventilation
Ett väl fungerande ventilationssystem är viktigt för att byta ut luften regelbundet och på så vis se till att potentiellt skadliga partiklar förs bort. Det är också viktigt att
ventilationen är rätt anpassad till antalet personer som ska vistas i lokalen.
Ansvarig: Tekniska kontoret ansvarar för ventilationskontroll. Förskolechefer ansvarar för att antal personer/rum inte överskrids samt meddelar tekniska kontoret eventuella justeringsbehov.
Tidsplan: Ventilationen kontrolleras kontinuerligt
Skapa stimulerande och hälsosamma förskolegårdar
Rekreation, fysisk aktivitet och utevistelse är grundförutsättningar för en god hälsa. Det är därför viktigt att förskolegårdarna är välplanerade och att hälsosamma material väljs.
Utgå från BASTA-registret, Sunda Hus eller liknande bedömningsunderlag.
Att tänka på:
Som fallskydd är sand bättre än gummiasfalt (som bl.a. kan innehålla gamla bildäck).
Däckgungor bör bytas ut när andra likvärdiga alternativ finns (nya däck innehåller låga halter PAH:er, men fortfarande ftalater och fenoler)
Tryckimpregnerat trä undviks där andra alternativ, t.ex. lärk, är möjligt att använda.
Solskydd ska alltid finnas på förskolegårdar och vara placerade där barnen vistas mest, t.ex. över sandlådor.
Ansvarig: Tekniska kontoret. För solskydd ansvarar tekniska kontoret vid ny- och ombyggnation och på befintliga gårdar ansvarar förskolechefer.
Tidsplan: Löpande Rökfria gårdar
Rökning är ett stort folkhälsoproblem och passiv rökning är särskilt skadligt för små barn.
Alla förskolor och förskolegårdar är helt rökfria.
Ansvarig: Förskolechef Tidsplan: Löpande
6. Utbildning och kompetensutveckling
Utbildning och kompetensutveckling är viktigt för ett långsiktigt arbete med hälsosamma förskolor, det gäller både anställda och förtroendevalda. Det sker mycket forskning om kemikalier och vilka risker de medför. Gränsvärden för kemikalier kan komma att ändras och andra förbjudas helt. Dessutom kommer ständigt nya kemikalier ut på marknaden.
Inom området utbildning och kompetensutveckling görs följande:
11
Sprida kunskap om handlingsplanen till berörd personal
Det är viktigt att handlingsplanen sprids i berörda verksamheter. Respektive chef för enhet som är ansvarig för åtgärder i den här handlingsplan ansvarar för att
informationen sprids till personalen.
Ansvarig: Ansvarig chef för respektive åtgärdsområde.
Tidsplan: Under 2015
Öka kunskapen om kemikalier och miljögifter i förskolan
Under 2014 genomfördes en föreläsning för samtlig förskolepersonal om kemikalier och miljögifter i samhället med fokus på förskolemiljön. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning för förskolepersonal upprepas cirka vartannat till vart tredje år.
Ansvarig: Förskolechef ansvarar för att signalera behov av utbildning. Ekologienheten ansvarar för planering och genomförande.
Tidsplan: Löpande
Ökad kunskap om ekologisk och hälsosam mat
Fortsatt kompetensutveckling för måltidspersonal i frågor kring ekologisk och hälsosam mat samt om hur tillagning ska ske på bästa sätt.
Ansvarig: Kostchef/Förskolechef Tidsplan: Löpande
Kontinuerlig uppdatering kring gällande avtal
Det är viktigt att de som gör inköp är uppdaterade kring befintliga avtal och vilka produkter som i första hand ska väljas. I Avtalskalendern som ligger på Intranätet finns aktuella avtal samlade.
Ansvarig: Enhetschef Tidsplan: Löpande
Ökad kunskap om miljö- och hälsokrav i upphandlingar
Det är viktigt att de som genomför upphandlingar är uppdaterade kring aktuell
lagstiftning och möjligheter att ställa krav på miljövänliga och hälsosamma produkter.
Alla upprättade avtal ska läggas in i Avtalskalendern.
Ansvarig: Upphandlingsansvarig samt enhetschefer Tidsplan: Löpande
Allmän miljöutbildning
Som en del i kommunens miljöledningsarbete genomgår all personal grundläggande miljöutbildning under 2014-2015. Utbildningen innehåller bland annat information om miljögifter och metaller. Beroende på personalomsättning och utveckling inom området bör utbildning upprepas cirka vartannat till vart tredje år.
Ansvarig: Kommunekolog Tidsplan: Löpande
12
Generella råd vid inköp
Färg- och lim - välj om möjligt vattenbaserad färg utan konserveringsmedel.
Färgpennor och tuschpennor – undvik lösningsmedelsbaserade tuschpennor och s.k.
luktpennor som innehåller doftämnen.
Modellera – undvik plastbaserade leror och välj istället sådana som är baserade på vax eller egengjord trolldeg.
Plastleksaker - generellt är leksaker av hård plast bättre än mjuk plast. Köp sådant som är tillverkat inom EU. Var uppmärksam på märkning. Undvik plastprodukter av PVC, polypropen (PP) och polystyren.
Träleksaker – generellt är obehandlat och omålade träleksaker det säkraste valet. Köp sådant som är tillverkat inom EU.
Engångshandskar – välj om möjligt engångshandskar av nitril. Undvik vinylhandskar gjorda av PVC. Användning av engångsmaterial ska av miljöhänsyn minimeras.
Tvål och tvättmedel – välj produkter som har miljömärkning och är godkända av astma och allergiförbundet.
Tallrikar, bestick och matförvaring – undvik om möjligt plast, välj hellre porslin, glas, härdat glas eller metall.
Kort om kemikalier
Kemikalieinspektionens handlingsplan
Barn är en prioriterad grupp i Kemikalieinspektionens handlingsplan för en Giftfri vardag.
Konkurrensverket har fått ett regeringsuppdrag om att hjälpa kommuner att upphandla en giftfri förskola. Kriterieområdena som primärt omfattas av uppdraget är möbler, leksaker, textilier samt köks- och serveringsutrustning. Det kommer också att tas fram en vägledning riktad mot upphandlare och en guide riktad mot förskolepersonal. Arbetet ska vara klart i maj 2015.
EU:s kemikalielagstiftning REACH
Inom REACH finns särskilda kriterier som anger om ett ämne ska klassas som farligt, t.ex. om det är cancerogent, mutagent eller reproduktionsstörande. Kemiska ämnen bedöms ett och ett och bedömningsprocessen för att begränsa farliga ämnen går långsamt. Ett problem med att ämnena bedöms ett och ett är att det ofta finns flera liknande ämnen. Om ett blir förbjudet är det fortfarande fritt fram att använda andra liknande ämnen.
Försiktighetsprincipen
Eftersom lagstiftningen är komplicerad och tar tid att förändra och det finns så många olika ämnen där tillräcklig kunskap fortfarande saknas bör alltid försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär att de bästa produkterna och det bästa alternativet ur miljö- och hälsosynpunkt alltid ska välja.
13
Märkning av plast
Polyeteneterftalat
Är vanlig i i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel och mikro- och
ugnsförpackningar samt i textilier som t.ex. polyester och fleece. Nivåerna av ämnen som kan läcka från materialet är mycket låga och PET-plast anses därför ha en låg miljö- och hälsorisk.
Polyetylen med hög densitet
En hård plast som är vanlig i plastflaskor som t.ex. schampo, smörpaket, diskmedel mm. Plasten har inga kända miljörisker men bör inte hettas upp.
Polyvinylklorid
PVC används bl.a. som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till flaskor och behållare för fönsterputs, schampo mm. Ibland även i vattenflaskor och andra drycker. PVC är från början ett hårt material, men blir mjuk när mjukgörare, vanligen ftalater, tillsätts. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning och importerade PVC-plaster kan också innehålla bly och kadmium. PVC-plast ska så långt det går undvikas.
Polyetylen med låg densitet
Samma som PE-HD 02 men i en mjuk variant. Finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Har inga kända miljörisker men upphettning ska undvikas.
Polypropen
Polypropen tål höga temperaturer och finns därför i förpackningar som kan värmas i mikrovågsugn. Plasten finns i allt från sugrör till ketchupflaskor.
Ämnet har låga miljö- och hälsorisker.
Polystyren
Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och
engångsburkar för sallader och liknande. Det förekommer också i leksaker, datorer och köksmaskiner. Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att det kan läcka till livsmedel. Polystyren ska därför undvikas så långt det är möjligt.
Övriga plaster
En samlingskategori för diverse övriga plaster. Här finns både ofarlig bioplast och plast som innehåller farliga ämnen, som t.ex. polykarbonat, en hård genomskinlig plast som ofta hittas i flaskor och karaffer. Polykarbonat innehåller det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Om det inte går att
fastställa att det är en ofarlig plast ska plaster märkta med nr 7 undvikas så lång det går.
14
Bilaga 1
Checklista hälsosam förskola
Vi har rensat bort;Gammal elektronik såsom tangentbord, mobiltelefoner mm Plastleksaker som känns klibbiga eller hala och som innehåller PVC, polypropen PP och polystyren
Plastlastleksaker som luktar
Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa Plasthandskar som innehåller ftalater
Lekleror som innehåller PVC eller andra plastmaterial
Färgpennor och tuschpennor som är lösningsmedelbaserade och s.k. luktpennor som innehåller doftämnen
Färg och lim – med konserveringsmedel, ej vattenbaserad Utklädningskläder med detaljer i metall
Väskor, skärp, smycken med bly, nickel, ftalater och kadmium Gamla plastöverdrag
Gamla mjuka plastleksaker Filtar av fleece
Plasttallrikar, plastmuggar och plastbestick som innehåller bisfenol-A (BPA) eller ftalater
Plasttillbringare och plastskålar för matförvaring som innehåller bisfenol-A (BPA) eller ftalater
Gamla skumgummikuddar från 80–90-talet
Nyare plastöverdrag som innehåller PVC och ftalater Soffor från 70-80-talet
Gamla sovmadrasser
Onödiga textilier och mattor
15
Dessutom följer vi nedanstående rutiner/rekommendationer
Använder enbart miljömärkta, oparfymerade och allergitestade kemikalier så som tvättmedel
Spolar alltid vattnet tills det blir riktigt kallt
Tvättar händerna ofta på barnen och oss själva
Tvättar textilier ofta och regelbundet
Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ekoutskott
2015-06-09 Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/95
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Förslag till beslut
att
anta godkänna slutredovisningen av projektet Klimatsmart.
Ärendet
Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen 2013. Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare.
Under aug 2014 till maj 2015 har sex familjer fått särskild klimatcoachning inom temaområdena boende, resande, mat, konsumtion och återvinning.
Under projektets gång har deltagarna fått gå på föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta.
Under projekttiden har deltagarna lyckats minska sin klimatpåverkan och fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart. Dessutom har kunskaper och erfarenheter spridits till många fler kommuninvånare genom de öppna förelösningarna och deltagarnas bloggande samt genom uppslag i lokaltidningarna. Projektets syfte att
klimatpåverkan i kommunen på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare kan därför anses vara uppfyllt.
Elin van Dooren Kommunekolog
Bilagor
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Beslut till
Akten
Kommunkontoret Elin van Dooren Tel. 0156-520 24 Fax. 0156-520 88 elin.vandooren@trosa.se
Dnr KS 2015/95 2015-06-08
Slutredovisning av projektet Klimatsmart
Bakgrund
Projektet är en av de åtgärder som togs fram inom Energi- och klimatplanen 2013.
Projektets syfte är att klimatpåverkan i Trosa kommun på sikt ska minska genom en ökad kunskap om klimatsmart leverne hos kommunens invånare. Med relativt enkla medel kan ett hushåll bli mer miljövänligt om bara viljan och kunskapen finns. Det är viktigt att inse att varje insats räknas, ingen kan göra allt men att alla kan göra något, allt utifrån de egna förutsättningarna.
Det förväntade resultatet från projektet är att medvetenheten och kunskapen om miljövänligare leverne ökar i kommunen, dels bland projektdeltagarna men också i förlängningen till övriga kommuninvånare.
Metod
Kommunekologen och energi- och klimatrådgivaren driver projektet med stöd från kommunens kommunikationschef.
Deltagare
Annonsering av projektet gick ut brett i media, via företagsmässan Trosa XPO samt via betalannonser. Ambitionen var att får ett tiotal familjer att delta, men trots att många visade intresse var det få som anmälde sig. Efter en förlängd ansökningstid blev det i slutändan sex familjer/deltagare om sammanlagt 10 vuxna personer. Det visade sig bli en bra variation gällande ålder, familjekonstellation och boendeort. Efter halva
projekttiden flyttade en av familjerna utomlands, men övriga har varit engagerade inom samtliga temaområden.
• Frida och Stefan Chrislan med familj
• Charlotte och Tobias Endestrand med familj
• Kerstin och Torsten Hallenstam
• Owe Gustafsson
• Marianne Cederwall
• Crispian och Linn Norrie med familj (medverkat halva projekttiden) Genomförande
Inom projektet har följande temaområden behandlats: boende, resande, mat, konsumtion och återvinning. Under projektets gång har deltagarna fått gå på
föreläsningar och deltagit i studiebesök och andra aktiviteter. Flertalet av föreläsningarna
har också varit öppna för alla kommuninvånare och de flesta har varit välbesökta.
Annonsering har skett i lokaltidningar och på kommunens hemsida och intranät.
Beräkning av hushållens koldioxidutsläpp har gjort med hjälp av Klimatkontot
(www.klimatkontot.se). Klimatkontot har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet, ett oberoende, icke-vinstdrivande miljöforskningsinstitut som ägs av en stiftelse gemensamt grundad av staten och näringslivet. Deltagarna har fått genomföra Klimatkontot vid projektets början och slut. Resultaten har sedan jämförts och ger en indikation på projektets effekt.
Under projekttiden har deltagarna fått i uppgift att skriva om sina upplevelser och erfarenheter på kommunens hemsida.
Spridning av resultat och kunskaper till övriga invånare sker genom öppna föreläsningar, information på hemsida där varje hushåll har en egen blogg, muntlig information från deltagarna samt genom artiklar i lokaltidningarna.
Tidplan
Feb 2014 – juli 2014: förberedelse, ansökningsförfarande mm.
Aug 2014 – maj 2015: genomförande av föreläsningar, studiebesök och övriga aktiviteter inom temaområdena.
Juni 2015 – utvärdering och slutredovisning av projektet.
Kostnader (exkl. personalkostnad) 2014
Föreläsningar 45 tkr
Annonsering 5 tkr
Övrigt 10 tkr
Totalt 2014 60 tkr
2015
Föreläsningar 23 tkr
Annonsering 3 tkr
Övrigt 5 tkr
Totalt 2015 31 tkr
Temaområden och aktiviteter
Första träffen (aug. 2014)
Projektgruppen träffar deltagarna för första gången och informerar om projektet och kommande aktiviteter. Deltagarna berättar om sina förväntningar som framförallt handlar om att lära sig mer om hur man i vardagen kan leva mer klimatsmart.
Uppstartsmöte (sept. 2014)
Inspirationsföreläsning av hållbarhetscoachen och författaren Jessica Cederberg Wodmar.
Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare. Jessica gav varje projektdeltagare varsitt exemplar av sina böcker Klimatkoden och Hyfsat Hållbar.
Tema Hållbart resande (okt. 2014)
Temaområdet startade med en öppen föreläsning om Hållbart resande med Roger Gunnarsson från Energikontoret Sydost. Inklusive projektdeltagarna var det ett tjugotal åhörare. Åkerbergs trafik sponsrade alla projektdeltagare med biljetter till Trosabussen.
Veckan därefter fick alla projektdeltagare pröva på Sparsam körning med en inhyrd Ecodriving-simulator. Energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund höll i lektionen. Alla deltagare fick boken 30 Biltips. Aktiviteten var endast för projektdeltagare.
Tema Energieffektivt hushåll (nov. 2014)
Öppen föreläsning med ett tjugotal åhörare om Energieffektivisering i vardagen med Rickard Österlund, Energi- och klimatrådgivare samt om Att installera egna solceller med Lars Ejeklint, Vattenfall. Vattenfall erbjöd alla projektdeltagare varsin elmätare.
Under hösten fick alla deltagare privat energi- och klimatrådgivning i hemmet.
Tema Hållbar konsumtion och återvinning (jan 2015)
Öppen föreläsning om Hållbar konsumtion med Jennie Johansson, Medveten konsumtion.
samt om Återvinning med Claes Lundberg på Telge Återvinning. Totalt kom ett trettiotal åhörare. Alla projektdeltagare fick varsitt presentkort på Återvinningsbutiken för att stimulera till mer hållbar konsumtion.
Studiebesök på Telge Återvinning med Claes Lundberg som guide. Aktiviteten var endast för projektdeltagare och det var en mycket uppskattad aktivitet. På återvinningscentralen visades bl.a. hur de olika återvinningsfraktionerna sorteras samt hur de gröna påsarna effektivt utsorteras från övriga hushållssopor för att sedan bli till biogas.
Tema Hållbara måltider (mars 2015)
Projektdeltagarna fick pröva på att laga klimatsmart mat tillsamman och därefter dela en gemensam middag. Matlagningen organiserades av Kerstin Tibbling, kostchef i Trosa kommun. Alla projektdeltagare fick boken Det Enkla Goda av Anna Bergenström, där de flesta recept var tagna ifrån. Antalet deltagare var begränsat och aktiviteten var i första hand endast för projektdeltagare, men de fick också bjuda med vänner och bekanta.
Totalt deltog 20 personer, varav fem barn.
Kommunens hållbarhetsarbete (april 2015)
Öppen föreläsning om kommunens hållbarhetsarbete med fokus på energi- och klimatfrågor. Föreläsare var energi- och klimatrådgivare Rickard Österlund och
kommunekolog Elin van Dooren. Ämnesområdet var ett önskemål från projektdeltagarna att lära sig mer om kommunens arbete.
Projektavslutning (maj 2015)
Kort repetition av de genomarbetade temaområdena med Örjan Lönngren, klimatcoach i Stockholms stad. Därefter erfarenhetsutbyte och tankar kring projektet. Deltagarna säger sig ha fått ut mycket av projektet och skulle gärna se att det kunde fortsätta. Även om samtliga deltagare redan var miljömedvetna och troligen redan hade bättre
kunskaper än många andra tycker de att de lärt sig mycket nytt. En kommentar är att projektet har lett till bättre självförtroende inom miljöområdet vilket gör det enklare att kunna sprida erfarenheter och kunskaper vidare.
Resultat
Vid projektstarten fick deltagarna börja med att fylla i Klimatkontot för att få ett mått på sina koldioxidutsläpp. Endast de deltagare som medverkat hela projekttiden redovisas här. Det totala utsläppet från samtliga deltagare var 41,8 ton CO2e/år
(koldioxidekvivalenter) med ett medel på 8,4 ton CO2e. Alltså något över medelsvenskens utsläpp på 8 ton CO2e/år (Naturvårdsverket 2010).
Efter projekttiden fick deltagarna åter igen fylla i Klimatkontot. Det sammanslagna värdet på koldioxidutsläppen var nu istället 38,6 ton, dvs. en minskning om totalt 3,2 ton
CO2e/år. Genomsnittsvärdet är nu något lägre än medelsvenskens och ligger på 7,7 ton.
Klimatkontot bygger på egna svar om den egna livsstilen och ger inget exakt mått de faktiska utsläppen. Men resultatet visar ändå att de kunskaper och erfarenheter deltagarna fått under projekttiden lett till en mer miljövänlig livsstil.
Dessutom har antalet deltagare på de öppna föreläsningarna varit relativt högt, med i genomsnitt ett tjugotal personer per tillfälle. Projektet har varit omskrivet i media vid flertalet tillfällen och flera av deltagarna har blivit intervjuade. Projektdeltagarna har varit aktiva och har skrivit om sina erfarenheter på hemsidan.
Projektets syfte var att på sikt minska klimatpåverkan i kommunen samt att öka
kunskapen hos kommunens invånare om hur man lever mer klimatsmart. Syftet kan nu anses vara uppfyllt. De öppna föreläsningarna har varit välbesökta och deltagarna i projektet fungerar som goda exempel på att man med relativt små åtgärder i vardagen kan leva mer klimatsmart, de är alla goda ambassadörer för det budskapet.
Några kommentarer från deltagarna Från uppstartsmötet
Familjen Endestrand, 2014-09-04
Ikväll var jag på en föreläsning med hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar. Hon brann verkligen för det hon talade om, och inspirerade mig att komma igång med det här projektet på allvar. Det jag främst tar med mig är att alla kan (och bör) göra något, och att man ska vara stolt över det (lilla eller stora) man gör. Vi fick med oss ett uppdrag; att under kommande vecka berömma tre personer för något de gör för en hållbar utveckling.
Så nu uppmanar jag er som läser det här att göra det samma. Beröm och uppmärksamma det du och andra gör för miljön!
Och så har vi i familjen en egen utmaning för september: att äta ännu mer vegetariskt.
Just nu äter vi vegetariskt ca två gånger i veckan, målet blir att öka det till tre måltider!
Hänger ni på?
Owe Gustafsson, 2014-09-27
Efter uppstarts- och inspirationsmötet har jag fyllt i klimatkontot, det är ett bra underlag för att fortsätta spara energi. Jessicas föreläsning var inspirerande och boken är en bra repetition och fördjupning i hennes budskap.
Från tema Hållbart resande Familjen Chrislan, 2014-10-21.
Ikväll lärde vi oss köra ECO körning med bil. Det vill säga att vi fick prova i en simulator att motorbromsa, komma upp i rätt hastighet snabbt, hoppa över växlar om det går mm.
Verkligen nyttigt och bra, jag lärde mig att det inte gör något att det låter rätt högt när jag motorbromsar och att inte köra sakta på för hög växel. Så nu ska jag öva på
motorbromsning! Verkligen nyttigt!
Familjen Endestrand, 2014-10-21
Ikväll har vi som är deltagare i Klimatsmartprojektet fått lära oss mer om sparsam körning. Vi fick information om vad man kan tänka på för att spara både pengar och miljö när man kör. Sedan fick vi prova på att köra sparsamt i körskolesimulatorer. Det var svårt men riktigt kul! Här gällde det först och främst att få in snitsen för oss som inte är så tv-spelsvana... Att få prova på att motorbromsa var riktigt bra, det kommer jag nog att kunna använda mig av mer nu!
Andra tips som jag tar med mig är bl.a:
- att använda motorvärmare gör nytta även när det är plusgrader (upp till 10 grader) Dags att börja med det redan nu alltså!
- backa in på parkeringsrutan (backa och trixa hellre med en varm bil, så har du bara att köra ut sen när du ska iväg med en kall bil. Smart!)
- se till att däcken har rätt tryck - undvik onödig last i bilen
- håll jämn hastighet (farthållare är bra vid plan väg) - undvik acceleration i uppförsbacke
- utnyttja nedförsbacken (lite som när man cyklar helt enkelt) Tack för en riktigt bra och inspirerande kväll!
Från tema Energieffektivt hushåll Marianne Cederwall, 2015-01-13
Jag lovade att återkomma med mina erfarenheter av att installera en solcellsanläggning.
Här kommer de:
Jag har låtit installera en anläggning på 4,75 kW. Den består av 19 paneler och täcker hela södersidan av taket på mitt hus.
...
Nu är jag alltså elproducent, dvs. just nu producerar jag inte särskilt mycket. Sedan anläggningen installerades i slutet av oktober har jag producerat 33 kWh. Men vänta tills våren, då är jag beredd och det är ju först då som jag producerar mer än jag gör av med och kan sälja mitt överskott till Telge.
Från tema hållbar konsumtion och återvinning Familjen Hallenstam, 2015-01-25
Föreläsningen i torsdags var givande! Det känns verkligen som att det blir mer och mer angeläget att ta reda på t ex vad kläder, rengöringsmedel, mm innehåller. Ju mer kunskap man har, desto lättare att välja! Och inte minst heller detta med återvinning kontra sopor. Bra att få kännedom om vad som slängs var och hur det tas om hand senare!
Sortera mera!
Familjen Endestrand, 2015-01-28
Jennie Johansson från föreningen Medveten Konsumtion pratade en hel del om kläder. Vi fick kika i våra egna kläder för att se var de kom ifrån och vad de egentligen var gjorda av. Bomull är vanligt och här blev jag lite förvånad över hur mycket resurser det krävde att framställa bomull. Det är alltså inte särskilt miljövänligt. Ekologisk bomull, som jag tycker kommer allt mer ute i butikerna, är bättre.
Vi tog till oss några tips:
- laga kläder oftare!
- tvätta mer sällan. Lukta och titta på kläderna innan man lägger dem i tvättkorgen.
- tänka till några gånger extra innan man handlar kläder. Och satsa på färre plagg, men med bättre kvalitet.
Vi påpekade också att det inte finns någon klädinsamlingscontainer i Trosa. Som jag förstod var det på gång. Det är viktigt att vi inte slänger kläder, även om de är trasiga kan de återvinnas! Hela kläder kan man sälja eller skänka bort.
Kjell Lager från Telge Återvinning berättade om vikten av att sortera och återvinna. Telge Återvinning behöver mer matavfall för att framställa biogas, så glöm inte att lägga allt komposterbart i den gröna påsen. Kärlen man lämnar till återvinningen behöver inte vara så rengjorda. Skölj bara ur dem så pass mycket att det inte luktar hemma hos dig. Vi brukar tappa upp lite vatten i diskhon och skölja förpackningarna där, så använder man så lite vatten som möjligt.
Marianne Cederwall, 2015-03-29
Så viktigt att vi sorterar rätt, men även om vi inte gör det kommer våra sopor till rätt ställe med hjälp av ett sinnrikt sorteringssystem. Att se sorteringsmaskinen urskilja de gröna påsarna och skicka dem åt ett håll och de andra åt ett håll var en närmast surrealistisk upplevelse. Att sen de gröna påsarna ibland har helt fel innehåll är ju inte bra för då måste det sorteras bort senare i processen. Allt extra sorterande kostar naturligtvis pengar, vilket i slutändan drabbar oss skattebetalare. Så en uppmaning att sortera rätt känns helt rätt att framföra efter att ha varit där. Gör gärna ett studiebesök själv. Det var nyttigt.
Från tema Hållbara måltider Familjen Chrislan, 2015-01-13.
Nyårslöftet är att laga vegetarisk mat 2 ggr i veckan, kanske inte låter så mycket, men vi är rätt dåliga på bra recept, som alla gillar. Vi äter mest ekologiskt och närodlat, och har nu med 4 nya kokböcker tänkt få in mer vego. Kul faktiskt med helt nya rätter, en del går hem, andra inte.. Ekodriving övas det på fortfarande.
Familjen Chrislan, 2015-03-23.
Vilken kul matlagningskurs!
Och vilken bra kokbok, nu har vi provat att göra falafel, det blev jättegott, fast inte som jag tänkt... Prova inte att göra det på kokta kikärtor, när det står att de ska vara
blötlagda men inte kokta!! Då blir det bara en smet i stekpannan. Dock mycket gott utan att steka som en röra. Alla barnen åt oxå konstigt nog.
Marianne Cederwall, 2015-03-29
Ja nu är det vår igen. Och tiden springer iväg som vanligt så här års. I
Klimatsmartprojektet har vi nu lagat mat tillsammans på ett klimatsmart sätt och dessutom varit på Tveta återvinning i Järna och fått se vad som händer med de sopor som vi producerar. Matlagandet var härligt med både vuxna deltagare och barn som lagade rätter på grönsaker, vilt och lamm. Och trots att jag lagar mycket vegetariskt och helst äter vilt och lamm när jag äter kött fick jag flera nya recept. Favoriten blev en så vanlig rätt som en morotssallad, men kryddad med citrusfrukter och spiskummin och det var en ny och spännande smakupplevelse. Lasagne med spenat och kesella var också mycket gott liksom rotfruktssalladen.
Från tema Kommunens hållbarhetsarbete Familjen Endestrand, 2015-04-24
Förra veckan var vi inbjudna på en träff där Elin van Dooren, kommunekolog, och Rickard Österlund, energi- och klimatrådgivare, berättade vad Trosa kommun faktiskt gör för miljö/klimat och hållbarhet. Det händer mycket på olika plan, och det svåra är
naturligtvis balansen mellan vad som är bra för klimatet, ekonomin och det sociala livet.
En fråga som kom upp är hur man kan få fler människor intresserade av att leva
klimatsmart. Hur kan kommunen nå ut till fler? Jag tycker det här projektet har varit en bra början att nå ut till fler, genom dessa inlägg och genom att vi för kunskap och intresse vidare till vänner och bekanta.
Bilaga 1. Presentation av deltagarna samt blogginlägg
Familjen Chrislan – Västerljung
Vi är pappa Stefan 43 år, jobbar som högstadielärare i Huddinge, mamma Frida 43 år delägare i snickeriet Lokstallet Snickeri AB och i fastigheten Lokstallet Gnesta AB har en enskild firma sedan 1999. Vinja 8 år, går i 2:a klass på Kyrkskolan, Zack 5 år och Tau 3 år går i förskolan Dalbystugan. Vi bor i eget hus på landet, har 2 bilar och gillar att resa.
Blogginlägg:
2014-09-30
Nu har vi oxå fyllt i Klimatkontot, vi fick 8.1 ton på vår och det är väldigt stor del bilar och att vi gillar att resa långt. Så bättre bil och hitta närmare varma resmål i ruskväder...
kul att se om vi kan få ner lite utsläpp. Äta mer vego kanske oxå vore toppen.
2014-10-21
Ikväll lärde vi oss köra ECO körning med bil. Det vill säga att vi fick prova i en simulator att motorbromsa, komma upp i rätt hastighet snabbt, hoppa över växlar om det går mm.
Verkligen nyttigt och bra, jag lärde mig att det inte gör något att det låter rätt högt när jag motorbromsar och att inte köra sakta på för hög växel. Så nu ska jag öva på
motorbromsning! Verkligen nyttigt!
2014-11-18
Övar mig mycket på att köra "rätt", har blivit rätt bra på att motorbromsa och att inte köra lika fort... Vi läser mycket om elbilar och längtar efter att byta. På jobbet har nu ännu en skaffat Biogas bil, ofta har vi nu 4 biogasbilar utanför jobbet. Alla blir vi lika glada när vi märker att det blir billigare att köra och att vi släpper ut så mycket renare avgaser.
2015-01-13
Nyårslöftet är att laga vegetarisk mat 2 ggr i veckan, kanske inte låter så mycket, men vi är rätt dåliga på bra recept, som alla gillar. Vi äter mest ekologiskt och närodlat, och har nu med 4 nya kokböcker tänkt få in mer vego. Kul faktiskt med helt nya rätter, en del går hem, andra inte… Ekodriving övas det på fortfarande.
En till kompostkub kommer imorgon, den gamla är proppfull.
2015-03-03
Nu har vi efter mycket tänkande bestämt oss för att ta ett lån och köpa en VW E-up. En liten ren elbil som under perfekta förhållanden kan köra 19 mil. Stefan ska köra till Huddinge fram och tillbaka varje dag ca 12 mil. Så nu försöker Han få skolan att sätta upp en laddare där, tur att hans kusin bor bredvid skolan och att han annars får ladda där om det behövs! Vi tänker att han får ha en filt i bilen om det blir för kallt, om det drar för mycket el! Ska bli jätte kul och spännande! Nu måste vi ta reda på mer om solceller och få upp dem!
2015-03-15
Nu har vi fått vår nya el bil! En E-up som vi hoppas Stefan ska kunna köra till Huddinge och hem i. Kanske måste den tankas på skolan under dagen, det visar sig i morgon… Det verkar oxå behövas lite träning för att kunna köra så snålt som det går. Genom att motor bromsa och köra under 90 mest!
Tack för en bra och trevlig matlagning i förra veckan!
2015-03-23
Vilken kul matlagningskurs!
Och vilken bra kokbok, nu har vi provat att göra falafel, det blev jätte gott, fast inte som jag tänkt.... Prova inte att göra det på kokta kikärtor, när det står att de ska vara
blötlagda men inte kokta!! Då blir det bara en smet i stekpannan. Dock mycket gott utan att steka som en röra. Alla barnen åt oxå konstigt nog.
Bilen är vi jätte nöjda med, kul att köra på ett nytt sätt. Sporten är att aldrig bromsa med pedalen, utan bara motor bromsa.
Marianne Cederwall - Vagnhärad
Jag är en kvinna på 62 som lever ensam i ett litet rött torp i utkanten av Vagnhärad. Jag har en särbo samt två barn med respektive och ett barnbarn som bor i Stockholm. Jag arbetar hemifrån i ett eget företag som sysslar med rådgivning avseende elmarknaden.
Jag hjälper företag och offentliga institutioner att handla upp kostnadseffektiva elavtal.
Min fritid tillbringar jag oftast utomhus. Gärna i trädgården där jag odlar både grönsaker och blommor. Mitt hus är uppvärmt med el och ved och eftersom det är ett gammalt hus blir elräkningen den största utgiftsposten.
Blogginlägg:
2014-09-15
Jag har som första åtgärd inom projektet gjort testet på www.klimatkontot.se. Totalt släppte jag ut 7.3 CO2. Jag tyckte dock att testet inte fångade hela bilden. Man hade frågor om sopsortering, men ingen fråga om hur mycket vanliga sopor man slänger, bara om man slänger mat. Inte heller fanns frågor om man komposterar. Sen är det svårt att hitta ett korrekt sätt att mäta konsumtion. Att bedöma efter antalet spenderade kronor blir ju missvisande om man köper få men dyra saker. Jag hänger gärna på familjen Endestrands uppmaning att äta mer vegetariskt. Jag utmanar mig själv under denna höst med att se hur långt mina egna odlade grönsaker och bär räcker. Och med att inte äta kött mer än två gånger/vecka. Ska bli intressant.
2014-11-14
Efter föreläsningen om Sparsam körning fick jag lite att tänka på. Jag kör en
automatväxlad bil och har inte lika lätt att direkt påverka motorbromsning och växling.
Jag har dock tränat på just motorbroms och funnit att det är rätt enkelt att göra det även med automatväxel. Sen har jag fortsatt att endast äta kött några få gånger i veckan och det går lättare än jag trodde. Jag har hittat en härlig vegetarisk kokbok som hjälper mig, Maten är min medicin, heter den och är skriven av Janesh Vaida som har anpassat recepten till svenska förhållanden. Dessutom har jag installerat en solcellsanläggning på mitt tak i början av november, vilket känns som ett skämt när vi nästan inte haft någon sol alls i november. Den har dock producerat några kWh och nu är jag beredd inför våren. Mer om det i nästa inlägg.
2015-01-13
Jag lovade att återkomma med mina erfarenheter av att installera en solcellsanläggning.
Här kommer de:
Jag har låtit installera en anläggning på 4,75 kW. Den består av 19 paneler och täcker hela södersidan av taket på mitt hus. Ytan är 32 kvadratmeter. Uppsättning av panelerna tog 2 dagar. Sen kom elektrikern en dag och kopplade det elektriska och dessutom en kabel till mininternetrouter. Det innebär att jag kan följa produktionen av el i realtid via en app i min telefon. Därefter anmälde elektrikern den nya anläggningen till Vattenfall som är nätägare hos mig. Sen hände ingenting utan jag fick ringa och påminna
Vattenfall, som vid kontroll då visade sig ha fått all nödvändig information. Någon vecka därefter kom Vattenfalls mannar och installerade en ny mätare. Då var det dags att ansöka om tilldelning av elcertifikat och rätt till ursprungsgarantier. Det gör man hos Energimyndigheten via deras webbsida- Man måste också registrera sig för
momsredovisning hos Skatteverket. Blanketten finns på webben under företagsdelen. Allt var ganska enkelt, framför allt Energimyndigheten var mycket hjälpsamma. Sen
tecknade jag ett produktionsavtal med Telge Energi. Jag köper den el jag förbrukar av dem. Det kunde man också göra via webben. De ger ett rörligt pris på överskottet baserat på dagspris på el plus ersättning för elcertifikat och ursprungsgaranti. Jag vet inget annat elbolag som ger ersättning för elcertifikat och ursprungsgaranti. Vattenfall gör det inte. Telge räknar med att intäkten blir mellan 1.00 och 1.30 öre/kWh beroende på dagspris på el.
Nu är jag alltså elproducent, d v s just nu producerar jag inte särskilt mycket. Sedan anläggningen installerades i slutet av oktober har jag producerat 33 kWh. Men vänta tills våren, då är jag beredd och det är ju först då som jag producerar mer än jag gör av med och kan sälja mitt överskott till Telge.
