Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra

Psykisk ohälsa

– varför ökar den och vad kan vi göra

ing-marie.wieselgren@skl.se

www.uppdragpsykiskhälsa.se

Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom

25 % av befolkningen drabbas

någon gång i livet av ett ångestsyndrom.

Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression.

”Psykisk ohälsa ökar

Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna 16–24 år. ” Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård

samt tandvård – Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 31 mars 2016

Psykisk ohälsa

Ett begrepp med otydlig innebörd

”Common Mental Disorder” (CMD), innefattar depression, ångestsyndrom,

paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och PTSD (>90% av antalet sjukfall)

•Upp till 30 procent har symtom som vid en psykisk sjukdom enligt internationella studier

men enbart ett par procent har varit

sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige

FN WHO ILO

–Psykisk ohälsa är en av de tre främsta orsakerna till funktionsnedsättning, sjukskrivning och förtidspension i EU

OECD

–Kostnad 2-3 % av BNP

EU

–Europaparlamentet tog 2009 en resolution om psykisk hälsa i 50 punkter där åtta rörde arbetslivet

Alla har beskrivit fenomenet och ser allvarligt på kopplingen mellan arbete, psykisk ohälsa och nedsatt arbetsförmåga

Typiskt för Sverige?

Psykisk hälsa

Arbete

Stämning i samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

7

Vilka människor passar in i dagens informationssamhälle?

8

Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla ?

9

Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte ?

10

Det är inte så lätt att vara människa

- eller…

Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan och i

samhället i stort …

Stora förändringar:

Vad händer med vår hjärna i

dagens samhälle?

Vad har hänt med oss människor?

Jordbruks samhället

Industrisamhället

Utveckla dig!

Var social!

Tänk rätt!

COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som

uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv – både på arbetet och hemma. Att

reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner.

Bestäm dina egna delmål och milstolpar

och skapa den struktur som passar dig

bäst.

1. ÄLTA POSITIVT

Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis.

2. REPRISERA BRA TANKAR

Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke.

3. TA BORT DET NEGATIVA

Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad.

4. RING EN VÄN

Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd!

5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT

Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa!

6. LEV PÅ HOPPET

Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det.

7. BERÖM DIG

Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra.

8. TÄNK POSITIVT

När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra.

9. VAR NÖJD

Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter.

10. KÄNN DIG RIK

När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat.

11. MOTIONERA DIG GLAD

Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner.

12. SOV OCH ÄT BRA

Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.

Tänk positivt

Ungefär 1 590 000 resultat om du googlar

Är glaset halvfullt eller

halvtomt?

Varför mår vi inte bra?

Barnet - - - - Miljön/Samhället

Diagnos - - - - Anpassning av

samhället

Göteborgsposten 3 juni 2014

Hur ska chefer agera och vilka

stödstrukturer behövs för att främja

hälsa?

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrift och allmänna råd AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkets föreskrift och allmänna råd AFS 2015:4

Vem kan arbeta med en psykiatrisk diagnos, var kan man arbeta, med vad kan man arbeta, hur arbetar man och varför arbetar man trots besvär?

Psykisk ohälsa och arbete

Återgång i arbete efter en sjukskrivning för psykisk ohälsa

Det vetenskapliga stödet för effekten av interventioner och rehabilitering är svagt, få studier finns och säkra

resultat är svårt att uppnå

De studier som har effekt har

involverat arbetsplatsen Rehsam 2014

Samhället och hjärnan

+ =

Psykisk hälsa

Arbete

Stämning i samhället Förväntningar

Fysisk hälsa

38

39

40

Carl Cederström, lektor vid Stockholm Business School vid Stockholms universitet, och André

Spicer vid Cass Business School i London. I boken Wellnessyndromet analyserar de hur vårt fokus på hälsa och lycka har utvecklats till ett slags besatthet och rent av ideologi.

Förebyggande och hälsofrämjande

– Ett hälsofrämjande samhälle för alla åldrar med kunskap och möjlighet till riktad prevention för att minska hälsoklyftorna.

 Balansgång:

Både stimulera: 1) ”Våga prata om psykisk ohälsa” och ”Berätta hur du mår”

2) ”Känn inte efter för mycket” och ”Vänd fokus utåt”

 Vem och var diskuterar vi förväntningar på livet, värderingar och existentiella frågor

2015-12-16 Sektionen för vård och socialtjänst 41

Chans till ett gott liv – vad betyder det?

42

43

44

Så vad gör vi?

45

Satsa tidigt:

46

En människa . . .

En människa . . .

. . . .

En människa . . .

Stark eller svag… Du eller jag…

När vi planterar ett frö…

Luft, koldioxid

Solljus

Vad behöver ett frö för att

gro?

Jord, näring

Värme

Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)

Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål

Anställningstrygghet

Balans mellan arbete och fritid.

Balans i vardagen Känna tillhörighet

Ha en uppgift, vara viktig

Faktorer som främjar psykisk hälsa och

välbefinnande

Varför har kvinnor i högre grad psykisk ohälsa?

Biologi

Socioekonomiska skillnader Arbetsbelastning på jobbet, Arbetsbelastning hemma

Ojämlikhet i samhället, samhällsstruktur Uttryckssätt – beskriver besvär olika

Sökmönster – mer benägna söka hjälp

Läkartidningen 2010

KEDS

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna.

Formuläret innehåller en rad olika påståenden om hur man kan må i olika avseenden.

Påståendena uttrycker olika grader av obehag, från frånvaro av obehag till maximalt uttalat obehag.

Sätt ett kryss i rutan framför det svarsalternativ som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste två veckorna. (Se exemplet här nedan.)

1 Koncentrationsförmåga

Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande.

 0 Jag har inte svårt att koncentrera mig utan läser, tittar på TV och för samtal som vanligt.

 1

 2 Jag har ibland svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet.

 3

 4 Jag har ofta svårt att koncentrera mig.

 5

 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting.

2 Minne

Här ber vi dig beskriva din förmåga att komma ihåg saker. Tänk efter om du har svårt att komma ihåg namn, datum eller vardagliga ärenden.

 0 Jag kommer ihåg namn, datum och ärenden jag ska göra.

 1

 2 Det händer att jag glömmer bort sådant som inte är så viktigt men om jag skärper mig minns jag för det mesta.

 3

 4 Jag glömmer ofta bort möten eller namnen på personer som jag känner mycket väl.

 5

 6 Jag glömmer dagligen bort betydelsefulla saker eller saker som jag skulle gjort.

3 Kroppslig uttröttbarhet

Frågan gäller hur du har det med din fysiska ork. Känner du dig t.ex. mer fysiskt trött än vanligt efter vardagliga sysslor eller någon form av kroppsansträngning?

 0 Jag känner mig som vanligt och utför fysiska aktiviteter som ingår i vardagen eller tränar som jag brukar.

 1

 2 Jag känner att fysiska ansträngningar är mer tröttande än normalt men rör mig ändå som vanligt i det avseendet.

 3

 4 Jag har svårt att orka med kroppsansträngning. Det fungerar så länge jag rör mig i normal takt men jag klarar inte att öka takten utan att bli darrig och andfådd.

 5

 6 Jag känner mig mycket svag och orkar inte ens att röra mig kortare sträckor.

4 Uthållighet

Här vill vi att du tänker efter hur din uthållighet är och om du blir lättare psykiskt trött än vanligt i olika vardagliga situationer.

 0 Jag har lika mycket energi som vanligt. Jag har inga särskilda svårigheter att genomföra mina vardagliga sysslor.

 1

 2 Jag klarar av att genomföra vardagliga sysslor men det går åt mer energi och jag blir fortare trött än vanligt. Jag behöver ta pauser oftare än vanligt.

 3

 4 Jag blir onormalt trött av att försöka utföra mina vardagssysslor och umgänge med andra människor tröttar ut mig.

 5

 6 Jag orkar inte göra någonting.

5 Återhämtning

Här ber vi dig beskriva hur väl och hur snabbt du återhämtar dig psykiskt och fysiskt när du har blivit uttröttad.

 0 Jag behöver inte vila under dagen.

 1

 2 Jag blir trött under dagen men det räcker med en liten paus för att jag ska återhämta mig.

 3

 4 Jag blir trött under dagen och behöver långa pauser för att bli piggare.

 5

 6 Det spelar ingen roll hur mycket jag vilar, det är som om jag inte kan ladda om mina batterier.

6 Sömn

Här ber vi dig beskriva hur du sover. Tänk efter hur god sömnen varit och/eller om du känt dig utsövd under de senaste två veckorna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej.

 0 Jag sover gott och tillräckligt länge för mina behov och känner mig för det mesta utvilad när jag vaknar.

 1

 2 Ibland sover jag oroligare eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn.

 3

 4 Jag sover ofta oroligt eller vaknar under natten och har svårt att somna om. Det händer ofta att jag inte känner mig utsövd efter en natts sömn..

 5

 6 Jag sover oroligt eller vaknar varje natt och har

7 Överkänslighet för sinnesintryck

Frågan gäller om du tycker att något eller några av dina sinnen blivit mer känsliga för intryck.

T.ex. ljud, ljus, dofter eller beröring.

 0 Jag tycker inte att mina sinnen är känsligare än vanligt.

 1

 2 Det händer att ljud, ljus eller andra sinnesintryck känns obehagliga.

 3

 4 Jag upplever ofta ljud, ljus eller andra sinnesintryck som störande eller obehagliga.

 5

 6 Ljud, ljus eller andra sinnesintryck stör mig så mycket att jag drar mig undan för att mina sinnen ska få vila.

8 Upplevelsen av krav

Här ber vi dig ta ställning till hur du reagerar på krav som du upplever ställs på dig i vardagen. Kraven kan komma från omgivningen eller dig själv.

 0 Jag gör det jag ska eller vill göra utan att uppleva det som särskilt krävande eller besvärligt.

 1

 2 Vardagliga situationer som jag tidigare hanterat utan särskilda problem kan ibland kännas krävande och orsaka obehag eller få mig att bli lättare stressad än vanligt.

 3

 4 Situationer som jag tidigare hanterat utan problem känns nu ofta krävande och orsakar ett starkt obehag eller en stark stress.

 5

 6 Det mesta känns krävande och jag klarar inte av att hantera det överhuvudtaget.

9 Irritation och ilska

Frågan gäller hur lättirriterad eller arg du känner dig inombords oavsett om du visat något utåt eller ej.

Tänk särskilt efter hur lättväckt din irritation varit (”kort stubin”), i förhållande till vad som utlöst den, och på hur ofta och hur intensivt du känt dig arg eller irriterad. Om du överhuvudtaget inte kan känna några sådana känslor, skall du sätta din markering vid 0.

 0 Jag känner mig inte särskilt lättirriterad.

 1

 2 Jag känner mig mer otålig eller lättirriterad än vanligt men det går också snabbt över.

 3

 4 Jag blir lättare arg eller provocerad än vanligt. Ibland förlorar jag fattningen på ett sätt som inte är normalt för mig.

 5

 6 Jag känner mig ofta alldeles rasande invärtes och måste anstränga mig till det yttersta för att behärska mig.

God tillgänglighet!

Är det risk att vi väcker behov som inte finns?

Att man söker i onödan?

67

Specialinsatser

Vid problem

Alla Arbetsgivare, skola, arbetsförmedling

Primärvård, Företagshälsovård, studenthälsa Arbetsförmedling, kommun, psykiatri….

Tre delar:

Egenvård o förebyggande:

- Självhjälpsprogram, www.ehälsostudie.se - Program till arbetsplatserna

Insatser vid lindrigare tillstånd

- KBT på nätet, plattformen för stöd och behandling

- Utbildning till primärvården och forskning, Koordinatorer Allvarliga problem och funktionsnedsättning

- Specialinsatser för de som står långt från arbetsmarknaden

Förstudiens syfte:

…och därigenom öka förutsättningarna för en snabb återhämtning och god etablering i Sverige

Förstärka positiv hälsoutveckling efter ankomst till Sverige

Fyra mål

För asylsökande och nyanlända med behov av insatser vid psykisk ohälsa:

Öka tillgängligheten till förstalinje-insatser och kulturanpassad psykiatrisk vård- och traumabehandling

För alla asylsökande och nyanlända:

Öka genomförandegraden av och inkludera psykisk hälsa i

hälsoundersökningar för att identifiera de som behöver somatisk och psykiatrisk vård

Öka omfattningen av och förstärk kvaliteten i samhälls- och

hälsoinformation samt hälsofrämjande och förebyggande insatser För förbättrad spridning och uppföljning av insatser:

Ge tillgång till system för att sprida insatser och följa upp vilka insatser som ges

Svår psykisk ohälsa

Lätt till medelsvår psykisk ohälsa Alla

Skalbara produkter har utvecklats

Telefon/video- handledning

för personal

Hälsostöd

Basutbildning migration och psykisk ohälsa

Hälso- undersökning

(förstärkta arbetssätt)

Hälso-information (kultur- och språk

anpassad)

Asylsjukvårds- plattformen

Plattform för insamling och spridning av goda

exempel Grund-

introduktion specialist-

personal Kulturanpassad KBT för lindriga

psykiska symtom

Hur ska samhällets resurser samordnas på bästa sätt?

SIP - Samordnad individuell plan Stora vinster för individen och familjen om insatserna samordnas. Utbildningar, material, webb-utbildning, film Pojken och pappan. Fråga Viveka.

Jobb-SIP ?

Eller

”en framtidsfråga för ett

välmående samhälle…”

Hur kommer morgondagens arbetslivsstruktur att påverka den psykiska hälsan?

Morgondagens ledare?

Arbetsmiljö?

Individanpassade lösningar?

?

A robot…

The Actroid en human robot

som visar att den kan se ut

som en människa…

Innovation och utveckling

Effektiv produktion

Produktion Innovation

+ BIG DATA

Olika idealchefer

www.skl.se

Kultur Fritid Arbete

Förskola – skola

Socialtjänst

Hälso- och sjukvård

Familj – Vänner- Samhälle

Psykisk hälsa – tillsammans fixar vi det!

www.uppdragpsykiskhalsa.se

Företagshälsovård

Försäkringskassa

Arbetsförmedling

Hur ser dynamiken ut mellan arbete och sjukskrivning hos personer med psykisk ohälsa och vilka är sjukfrånvarons hälsokonsekvenser?

••Hur engagera hälso-och sjukvården på bästa sätt för återgång i arbete?

•Hur ska chefer agera och vilka stödstrukturer behövs för att främja hälsa?

•Vilken rehabilitering fungerar?

•