• No results found

Bilaga 1. Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bilaga 1. Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun 2016"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälso- och sjukvårdsrapport för Sollentuna kommun

2016

(2)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRAPPORT FÖR SOLLENTUNA KOMMUN ... 1

2016 ... 1

INLEDNING... 4

BEMANNING, HSL- PERSONAL ... 7

SJUKSKÖTERSKEBEMANNING ... 7

LÄKARINSATSER ... 11

ARBETSTERAPEUT OCH SJUKGYMNAST/FYSIOTERAPEUT ... 12

DIETIST ... 13

ANALYS: ... 13

GODA EXEMPEL: ... 13

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 13

DEMENSVÅRD OCH PSYKIATRISK OMVÅRDNAD. ... 14

ANALYS: ... 15

GODA EXEMPEL: ... 15

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 15

INTERNUTREDNINGAR OCH LEX MARIA ... 16

KVALITETSREGISTER ... 17

ANALYS: ... 18

GODA EXEMPEL: ... 18

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 18

AVVIKELSERAPPORTERING GÄLLANDE HSL ... 19

ANALYS: ... 19

GODA EXEMPEL: ... 19

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 19

FALL OCH FALLSKADOR ... 20

RISKBEDÖMNING, ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING I SENIOR ALERT ... 21

ANALYS: ... 21

GODA EXEMPEL: ... 21

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 21

TRYCKSÅR OCH ANDRA SÅR ... 22

ANALYS: ... 23

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 23

NUTRITION ... 23

NATTFASTA ... 24

RISKBEDÖMNINGAR GÄLLANDE UNDERNÄRING ... 24

SPECIALKOST, EXEMPELVIS NÄRINGSDRYCK, KOST SOM ÄR ENERGITÄT (E-KOST) OCH KONSISTENSANPASSAD MAT ... 24

ANALYS ... 24

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 24

HYGIEN OCH SMITTSKYDD ... 25

ANALYS: ... 26

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 26

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER (MTP) ... 26

AVVIKELSER MTP ... 27

ANALYS: ... 27

(3)

GODA EXEMPEL: ... 28

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE: ... 28

PALLIATIV VÅRD ... 28

ANALYS: ... 29

GODA EXEMPEL: ... 29

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 29

LÄKEMEDELSHANTERING OCH DELEGERING ... 29

SÄBO ENL LOU INKL KORTTIDS ... 29

DAGVERKSAMHET FÖR ÄLDRE ... 30

LSS-VERKSAMHETER ... 30

AVVIKELSER LÄKEMEDELSHANETRING ... 30

ANALYS: ... 31

GODA EXEMPEL: ... 31

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 31

MEDICINSK FOTSJUKVÅRD ... 32

ANALYS ... 32

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE ... 32

MUNHYGIEN OCH TANDVÅRD ... 33

ANALYS: ... 34

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 34

DOKUMENTATION OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING ... 34

ANALYS: ... 35

GODA EXEMPEL: ... 36

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 36

INKONTINENS ... 36

ANALYS: ... 37

GODA EXEMPEL: ... 38

FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN: ... 38

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET I SOLLENTUNA 2017 ... 38

BILAGA 1:1–1:14 Patientsäkerhetsberättelser för 2016 från verksamheterna i Sollentuna

(4)

Inledning

Denna rapport syftar till att göra en sammanställning och analys av hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun under 2016. Rapporten är uppdelad i olika temaområden som berör verksamheterna. I dessa teman finns statistik,

sammanfattning, analys, goda exempel och förbättringsområden. Rapporten inleds med en kort sammanfattning gällande patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter som helhet. Vidare i rapporten kommer hälso- och sjukvård benämnas HSL, medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS och särskilt boende för äldre SÄBO.

I Sollentuna kommun finns

• 12 SÄBO enligt LOU (SÄBO enl LOU) med 527 platser (omvårdnad 200, demens 207, servicehus 71, 49 platser är korttids/växelvårdsplatser)

• 16 SÄBO enligt LOV(SÄBO enl LOV) varav 5 har placeringar från Sollentuna, ca 40 individer, en ökning från 2015 då vi hade 5 st.

• 4 dagverksamheter för äldre, där sammanlagt 8 individer har insatser enligt HSL

• AB SOLOM Äldrerehab.

• LSS Rehab & Hälsa som har hand om HSL- insatserna i grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet.

Sollentuna kommuns MAS är ansvarig för samtliga dessa verksamheter förutom SÄBO enligt LOV.

Antal personer som bor i verksamhet kan vara fler än antal ”platser” då det kan vara parbo i en lägenhet, exempel på detta är Gillbogården som har 26 lägenheter (platser) men 27 brukare som bor där under 2016.

I denna rapport kommer endast data från de verksamheter där Sollentuna har

placeringar att ingå. Widaby öppnades i december 2016 och har därför inte rapporterat in data för 2016, deras kolumner är därför tomma i flera tabeller.

Förklaring av förkortningar och begrepp:

SÄBO- särskilt boende för äldre LOU- lagen om offentlig upphandling LOV- lagen om valfrihetssystem

BPSD- kvalitetsregister, arbetsmetod för demensvård

PPM- punktprevalensmätning, mätning som görs vid en specifik tidpunkt LSS- lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

MNA- Mini Nutritional Assessment, bedömningsinstrument gällande nutrition ASIH- avancerad sjukvård i hemmet, landstingets specialistvård för sjukvård i hemmet.

ROAG- bedömningsinstrument för munhälsa ESBL, VRE, MRSA – resistenta bakterier

(5)

Måluppfyllelse 2016

Ny avvikelserapportering till MAS månadsvis, genomfört

Utbildningsinsatser för personal inom LSS-verksamheter gällande palliativ vård och demens, genomfört

Utbildningsinsatser gällande psykiatrisk omvårdnad för personal i SÄBO, genomfört

Utbildningsinsatser gällande basal hygien för alla som arbetar i Sollentuna kommun med vård och omsorg, genomfört

Sjuksköterskedag 2016, genomfört Rehabdag 2016, genomfört

Bygga desinfektionsrum på Minerva, genomfört

Fortsätta rapportera avvikelser enligt MAS rutin, ett mörkertal finns, genomfört och pågår

Säkerställa patientnära dietistresurs i samtliga SÄBO, genomfört

• Infektionsregistrering enligt Vårdhygiens rutiner i SÄBO, utgått då vårdhygien har ändrat sina rutiner kring detta

• Implementera den nya nationella vårdplanen för palliativ vård, påbörjad med ej klar då planen släpptes först undernovember 2016, målet kvarstår till 2017

Åtgärder som vidtagits övergripande för att öka patientsäkerheten under 2016:

• Genomförd planerad egenkontroll

• Fortsatt arbete med de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa registret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens)

• Uppdatering av MAS-hemsida och riktlinjer

• HSL-dag för samtlig leg. personal med utbildning delegeringslagstiftning samt teamarbete.

• Utbildning erbjuden samtlig personal i Sollentunas verksamheter gällande basal hygien

• Alla verksamheter, utom dagverksamhet för äldre, har skrivit en patientsäkerhetsberättelse med formulerade mål för fortsatt patientsäkerhetsarbete på verksamhetsnivå

• Utbildningsinsatser gällande psykisk ohälsa, palliativ vård och demens för samtliga medarbetare i kommunen.

• Utbildning i inkontinensvård 7,5 högskolepoäng på Sophiahemmets högskola för 9 sjuksköterskor i kommunen

• Ökat samarbete mellan paramedicinsk expertis och sjuksköterskor

(6)

• Krav på att samtliga medarbetare ska genomföra webbutbildning gällande läkemedelshantering samt vara godkända på kunskapsprov för att erhålla delegering

Egenkontroll av hälso- och sjukvården 2016:

• Sammanställning av avvikelser gällande hälso- och sjukvård 2016

• Fortlöpande granskning av delegeringsbeslut

• Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga SÄBO

• Uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga SÄBO

• Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga SÄBO samt grupp- och servicebostäder.

• Samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna

• Samverkansmöten med vårdcentralerna i Sollentuna gällande samarbete med LSS Rehab & Hälsa.

• Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom analys av

avvikelser och genomförda kvalitetsförbättringar utifrån analysen samt utifrån de nationella kvalitetsregistren

• Uppföljning i form av HSL- enkät har genomförts på samtliga verksamheter

• Uppföljningar tillsammans med kvalitetsstrateg på samtliga SÄBO enligt LOV

• PPM-mätningar gällande trycksår och fall i SÄBO

• I samtliga grupp- och servicebostäder samt en daglig verksamhet har

granskning av läkemedelshantering genomförts där apotekare och MAS besökt verksamheten.

• Hygienrond på tre SÄBO enligt LOV

• Reaktiva uppföljningar av MAS på flertalet av våra verksamheter

Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser enligt riktlinjer från MAS.

Följsamheten bedöms som förhållandevis god.

Under året har fem anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (3 st 2015).

Ett ärende har anmälts till Patientnämnden under 2016 (5st 2015).

Synpunkter och klagomål utreds och hanteras enligt gällande rutiner.

Samtliga enheter har ett ledningssystem i vilket patientsäkerhetsarbetet ingår.

Verksamheternas patientsäkerhetsberättelser finns i Bilaga 1-14.

(7)

Bemanning, HSL- personal

Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård ”upp till sjuksköterskenivå”. Detta innebär att kommunen ska tillhandahålla hälso- och sjukvårdspersonal innefattande sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut samt i vissa fall dietist.

Sjuksköterskebemanning

Sollentuna har i sina avtal med SÄBO enl LOU krav på att sjuksköterska ska finnas på plats 11 timmar per dag. Inom LOV finns inget specifikt krav på bemanning.

Daglig verksamhet för äldre har inom AB SOLOM en avsatt sjuksköterska en timme i månaden per verksamhet. EVEO har avtal med en underleverantör för dessa insatser.

Den första oktober 2015 tog kommunen över ansvaret för den basala hälso- och sjukvården i grupp- och servicebostad samt daglig verksamhet inom LSS. Dessa individer servas av LSS Rehab & Hälsa från AB SOLOM.

Fyra av Sollentunas SÄBO enligt LOU har sjuksköterska på plats dygnet runt, övriga har jourteam som ansvarar under kvällar och helger. De har en inställelsetid på 30minuter.

Under året har det kommit frågor från flera utförare om vad andra sjuksköterskor gör förutom ”sedvanliga” sjuksköterskeuppgifter. Överlag kan det sägas att de hanterar och utreder avvikelser inom hälso- och sjukvården. I övriga delar ser det ganska lika ut, det finns dock två verksamheter där sjuksköterskorna har ett utökat

arbetsledaransvar och det är Bergkälla och Soltorp.

Flera verksamheter har under året utökat sin sjuksköterskebemanning. Det beror i några fall på anställningstekniska frågor men de verksamheter som aktivt utökat sin sjuksköterskebemanning i kvalitetssyfte är Bergkälla, Ribbingsbacke

(chefssjuksköterska är omvandlad till patientnära sjuksköterska), Rådan och Tors Backe.

I tabellen på nästa sida redovisas bemanningen av sjuksköterskor i Sollentunas verksamheter. Sjuksköterska benämns i tabellen ssk.

(8)

Antal platser

Antal årsarbetare ssk dagtid 2015

Antal årsarbetare ssk dagtid 2016

Antal ssk/pati ent 2016

Jour-tid Företag jour-ssk kommer från antal patienter ssk jourtid ansvarar för

Antal patienter en ssk heltid är omvårdnads- ansvarig för 2016

Antal Ssk med specialist-utbildning Vilken utb

Övriga arbetsuppgifter som ssk gör utöver operativt ssk arbete

SÄBO enl LOU

Gillbogården 27 2,45 2,6 0,096 Alla dagar

18.30-07

AB SOLOM 377

9 1

Geriatrik, medicin, kirurgi

arbetsuppgifter inom fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Ulrikas gård 60 3,5 3,46 0,058 Alla dagar

18.30-07

AB SOLOM 377

20 1

Distriktsjuksköterska

Arbetsmiljöarbete inom fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Norrgården 46 2,8 3,0 0,065 Alla dagar

18-07

Mobila Teamet Aleris 300

18 1

Geriatrik

Bergkälla 58 3,65 4,2 0,072 Ssk på plats dygnet runt 17 0 Arbetsledning, vissa

medarbetarsamtal

Gabriels gård 20 2,2 2,13 0,106 Alla dagar

18-07

Care Team 800

10 0 Arbetsledning,

bemanning

Nytorp 40 4,97 5,03 0,126 Alla dagar

21.30-07

AB SOLOM 377

10 2

Kirurgi DSK

Lenalundsgården 40 2,3 2,78 0,069 Alla dagar

18.30-07

AB SOLOM 377

16 0 Arbetsuppgifter inom

fysisk och psykosocial arbetsmiljö

Minerva 25 2,6 2,6 0,104 Alla dagar

18-07

Mobila Teamet Aleris 300

9 0 Bemanning helger

Ribbings backe 48 3,6 3,6 0,075 Ssk på plats dygnet runt 16 1

Distriktsjuksköterska, geriatrik, psykiatri

Arbetsledning och bemanning kvällar/helger och nattetid

(9)

Rådan 52 3,9 4,15 0,079 Ssk på plats dygnet runt 12 0 Arbetsledning samt akut bemanning kvällar och helger

Soltorp 41 4,5 4,55 0,110 Ssk på plats dygnet runt 8 0 Medarbetarsamtal,

arbetsledning

Tors Backe 71 2,0 2,8 0,039 Alla dagar

18.30-07

AB SOLOM 377

24 2

Demens, Geriatrik

En av sjuksköterskorna har HSL-uppdrag då verksamhetschef inte är leg.

LSS

LSS Rehab och hälsa

140 (96 som har fasta insatser 2016)

1,5 1,5 0,015 Vard

7-8, 17-18.30 Natt 18.30- 07 Helg 00-24

Vard kväll + helg dag, Tors Backe

211

natt AB SOLOM 377

70 0

Antal platser

Antal årsarbetare ssk dagtid 2015

Antal årsarbetare ssk dagtid 2016

Antal ssk /patient 2016

Jour-tid Företag jour-ssk kommer från antal patienter ssk jourtid ansvarar för

Antal patienter en ssk heltid är omvårdnads- ansvarig för 2016

Antal Ssk med specialist-utbildning Vilken utb

Övriga arbetsuppgifter som ssk gör utöver operativt ssk arbete

SÄBO enl LOV

Grönskogen 35 1,5 1,5 0,043 Vard 16-

08 helg 00-24

Care Team 800

18 0

(10)

Edsby slott 20 1 1 0,050 Vard16.30 -08 Helg 00-24

Vårdliljan 100

20 0 deltar i kvalitetsråd

och ledningsgrupp

Muskötvägen 60 5 6,35 0,105 Alla dagar

17-07

Förenade care ASIH 110

20 1

Distrikt-sjuksköterska

arbetsledning

Rotsunda strand 63 4 4 0,063 Alla dagar

21-07

Care Team 800

18 0 Arbetsmiljöansvar

helger 7-16

Widaby (ej data)

(11)

Läkarinsatser

Alla SÄBO i Sollentuna har Legevisitten som läkarorganisation dygnet runt, utom Gillbogården som har Rotebro VC dagtid mån-fre (jourtid har även de Legevisitten).

Känd skriftlig rutin för hur läkare ska kontaktas dygnet runt finns i samtliga verksamheter. Alla SÄBO har ett besök av läkare i veckan utom Ribbingsbacke, Norrgården och Rotsunda strand som har två besök i veckan. Korttidsplatserna har ett annat läkaransvar. Här har SÄBO-läkarna ansvar för de individer som kommer till korttids från sjukhuset och hemmet när det gäller akuta insatser, övrigt har respektive vårdcentral ansvar för. Under 2016 har antalet som svarar ja på frågan nedan ökat från 70 till 80%.

Antal patienter

Antal timmar i veckan läkare är på plats på boendet

Kommentarer från boendet

SÄBO enl LOU

Gillbogården 27 2

Ulrikas gård 60 6

Norrgården 46 4 (ökat från 2 sedan 2015) Organisationen har tagit emot synpunkter och det har blivit bättre

Bergkälla 58 6 (ökat från 5)

Gabriels gård 20 2 (minskat från 3)

Nytorp 40 3 (minskat från 4) Ändrat uppdrag

Lenalundsgården 40 4 (ökat från 3)

Minerva 25 3 (ökat från 2)

Ribbings backe 48 4

Rådan 52 3 (minskat från 4) Önskar minst 8 timmar per vecka

Soltorp 41 7 (ökat från 3)

Tors Backe 71 4 (minskat från 6) Önskar 6-8 timmar i veckan

SÄBO enl LOV

Grönskogen 35 3 (minskat från 4) Edsby slott 20 6 (ökat från 4) Muskötvägen 60 2 (minskat från 6) Rotsunda strand 63 10 (ökat från 6) Widaby (ej data)

80%

0% 20%

100%

Ja Nej

Är antalet besök och timmar per vecka som läkaren är på SÄBO tillräckligt för en god och säker vård?

Ja Nej

(12)

Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut

Finns det arbetsterapeut i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering/habilitering till patienter i den omfattning som behövs?

Finns det fysioterapeut/sjukgymnast i den omfattning som krävs för att kunna ge den rehabilitering/habilitering till patienter i den omfattning som behövs?

Arbetar verksamheten med teamarbete gällande avvikelser (ex fallskador)?

Flera av Sollentuna kommuns SÄBO enligt LOU har tillgång till AB SOLOMs Äldrerehab som tillhandahåller paramedicinsk personal. Vissa verksamheter har reglerat i avtal att de ska tillhandahålla egna resurser för att säkerställa

rehabiliteringsinsatserna och anlitar inte Äldrerehab. Äldrerehabs uppdrag är att tillgodose rehabiliteringsbehovet utifrån kundens/patientens behov, inte närvarotid per boende som kan variera över tid. Den enda reglering som finns är att Nytorp ska prioriteras om de har en beläggning som överstiger 30 platser så länge medicinsk prioritering inte säger annorlunda. Bemanning ska styras utifrån vad uppdraget kräver och det individuella behovet ska vara vägledande för bemanningen. En

grundbemanning finns reglerad i avtalet. Vid uppföljning har flera verksamheter påtalat svårigheter i utvecklingsarbete när rehab arbetar konsultativt och inte är anställda i verksamheten. De flesta är dock nöjda med de insatser som Äldrerehab utför. I SÄBO enligt LOV finns det flera olika lösningar, en del har egna anställda och några har inhyrda från konsultföretag. Det är 75% av patienterna i SÄBO enl LOU som har hjälpmedel av något slag ordinerat från sjukgymnast/arbetsterapeut och 11%

har pågående individuell träning av fysioterapeut.

94%

6%

Ja Nej

88%

12%

Ja Nej

87%

13%

Ja Nej

(13)

Dietist

Från och med 2016 ska kommunerna tillhandahålla dietistresurs till individer i SÄBO.

Detta finns i nästan alla verksamheter och två individer har under året fått insatser från dietist på sitt SÄBO. Inom LSS tillhandahåller landstinget dietist vid behov.

Analys: Sollentuna har olika krav på olika verksamheter (LOU och LOV).

Bemanningen är således väldigt olika gällande legitimerad personal. MAS är kritisk till den relativt låga sjuksköterskebemanningen på Ulrikas gård och LSS Rehab &

Hälsa. I dagsläget finns det faktorer som visar på att de krav som ställs inte hinns med gällande förebyggande insatser. Detta diskuteras vidare under respektive kapitel i rapporten. Frågan om resurser gällande rehabilitering är komplex. Flera faktorer påverkar upplevelsen av tillgång till rehabilitering det kan exempelvis bero på att förväntningarna hos patienter och anhöriga är för höga. MAS vill dock se en

förändring gällande teamarbetet, alla ska ha ett välfungerande samarbete i team kring avvikelser och vårdplaner.

Goda exempel:

LSS Rehab & Hälsa har ett välfungerande teamarbete mellan rehabpersonal och sjuksköterskor. De har utarbetat rutiner för hur de samverkar vid vårdplaneringar, fallskador och andra avvikelser.

Förbättringsområden:

• Skapa förutsättningar för teamarbete

• Utvärdera kraven som ställs gällande bemanning

• Utvärdera förändringen i läkarinsatser, sedan 2015

• Utvärdera bemanningen av paramedicinsk personal på SÄBO

• Dietistresurs ska finnas på alla SÄBO

(14)

Demensvård och psykiatrisk omvårdnad.

Sollentuna har 207 platser på SÄBO med demensinriktning i LOU, flertalet platser inom SÄBO LOV (Sollentuna har idag ca 40 individer placerade) och ca 30 platser på dagverksamhet för äldre. Individer med demensdiagnos finns dock i flera

verksamheter, inte bara på demensboenden. Antalet med demensdiagnos har ökat något, från 44 % till 46% i SÄBO enligt LOU under 2016. Psykiatrisk problematik såsom ångest, psykossjukdom och depression är vanligt i våra SÄBO. Under 2016 utbildade vård- och omsorgskontoret 200 medarbetare inom äldreomsorg och 50 personer inom LSS i demens. Utbildning gavs också till 230 medarbetare inom äldreomsorgen inom ämnet äldre och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har varit en stor del av LSS Rehab & Hälsas insatser under 2016, flertalet suicidförsök har utretts och mycket kontakter och samarbete med psykiatrin behövs här.

Antal patienter (antal demens- platser)

Antal patienter med demens- diagnos

Antal ssk med utbildning i demens (inkl BPSD)

Antal patienter med psykiatrisk diagnos

Arbetar med BPSD

SÄBO enl LOU

Gillbogården 27 1 2 1 Nej

Ulrikas gård 60 11 1 8 Nej

Norrgården 46 (26) 26 1 10 Ja

Bergkälla 58 (33) 25 1 5 Ja

Gabriels gård 20 (20) 20 2 0 Ja

Lenalundsgården 40 (24) 24 0 2 Ja

Minerva 25 (16) 16 1 5 Ja

Ribbings backe 48 (32) 34 4 3 Ja

Rådan 52 (32) 33 0 0 Ja

Soltorp 41 (41) 41 0 7 Ja

Tors Backe 71 19 2 36 Nej

SÄBO enl LOV

Grönskogen 35 (18) 28 2 6 Ja

Edsby slott 20 (20) 20 0 10 Nej

Muskötvägen 60 (40) 20 4 24 Nej

Rotsunda strand 63 (27) 54 0 10 Nej

Widaby (ej data)

(15)

Dagverksamhet för äldre

Häggviksgården 30 (30) 30 0 Nej

Solrosen 30 (26) 23 0 Nej

Analys: BPSD har införts i olika grad på olika SÄBO, de har kommit olika lång med att implementera arbetssättet. Det bor ibland patienter med demensdiagnos på platser som inte är avsedda för dementa. Antalet sjuksköterskor med utbildning i demens har sjunkit något i jämförelse med 2015, detta beror på nyrekryteringar. Inom området LSS finns en demensproblematik som skiljer sig från SÄBO. Här finns individer med andra diagnoser i grunden, där behövs speciella kunskaper för att kunna upptäcka demens. Här har vi under 2016 genomfört utbildningar i bedömningsinstrumentet

”tidiga tecken”. Det är utvecklat för att kunna upptäcka demens tidigt hos personer inom LSS. Det är viktigt att demens behandlas enligt den vetenskap och erfarenhet som finns, därför har Sollentuna ett krav på BPSD i samtliga SÄBO med

demensplatser. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället och så även bland våra äldre. En stor satsning gjordes under 2016 för att öka kunskapen i detta område, det påbörjades även ett arbete med att starta ett SÄBO med psykogeriatriska platser.

Goda exempel: Vård- och omsorgskontoret har under 2016 arbetat intensivt med utbildning i BPSD för våra utförare då vi nu har en ”egen” utbildare. Utbildningarna är väldigt populära och utförarna är angelägna att få igång sitt arbete med BPSD. Detta är ett arbete som fortsätter under 2017.

Förbättringsområden:

• Implementera BPSD i samtliga SÄBO enligt LOU

• Följa upp kravet på BPSD på SÄBO enligt LOV

• Fortsatta utbildningsinsatser gällande demens för sjuksköterskor och paramedicinsk personal.

• Öppna ett SÄBO med psykogeriatriskinriktning

• Införa BPSD i dagverksamhet för äldre med demensinriktning

(16)

Internutredningar och Lex Maria

Under 2016 har 6 internutredningar gällande hälso- och sjukvårdsavvikelser (ej Lex Maria) gjorts i fyra olika SÄBO enligt LOU, en har gjorts på SÄBO enligt LOV.

Korttidsboendet Nytorp har gjort 63 internutredningar, men de är väldigt snabba på att göra en utredning vid avvikelser så siffran pekar inte på missförhållanden utan snarare på en välfungerande avvikelsehantering. Utredningarna gäller läkemedelshantering, fall och bedömningar gjorda av HSL-personal. Inom LSS har 5 utredningar gjorts gällande allvarliga avvikelser, det gäller i ett flertal fall suicidförsök.

Fem Lex Maria-anmälningar har gjorts under 2016 från MAS i Sollentuna.

• Nr 1: SÄBO Suicid

• Nr 2: SÄBO Vanvård, patient med intorkning och infektion behandlas inte enligt vetenskap och beprövad erfarenhet

• Nr 3: SÄBO Läkemedelshantering. Kunnat medföra allvarlig vårdskada

• Patient med demensdiagnos och bröstcancer. Läkemedel mot cancertillväxt ej given under två månader

• Nr 4: LSS Suicid

• Nr 5: SÄBO missar symtom på sepsis (blodförgiftning), patienten avlider Från SÄBO enligt LOV där Sollentuna har placeringar har inga anmälningar gjorts under 2015 eller 2016. Detta ligger utanför MAS i Sollentunas ansvarsområde då det är respektive utförares MAS som tillser deras anmälningar. Svar på antal eventuella anmälningar och internutredningar har inhämtats via HSL-enkät.

(17)

Kvalitetsregister

Vilka kvalitetsregister används i verksamheten?

SÄBO enligt LOU

SÄBO enligt LOV

Korttids- och växelvård

Endast ett SÄBO enligt LOV uppger att de använder statistiken i sitt förbättringsarbete och det är en försämring jämfört med förra året då tre uppgav att de gjorde det. Inom SÄBO enligt LOU är det 55% som använder statistiken i sitt förbättringsarbete i jämförelse med 75% 2015. SveDem är ett kvalitetsregister för demensvård, detta har inte Sollentuna krav på att utförare ska använda, frågan ställdes i HSL-enkäten för att utvärdera hur och om det används i kommunen. Antalet verksamheter som använder BPSD har sjunkit sedan 2015.

Senior Alert

Statistik för hela Sollentuna har inte kunnat tas fram inför denna rapport då Senior Alert arbetar med att uppgradera sin plattform. Nedan redovisas antalet

riskbedömningar gjorda per verksamhet samt hur många av de med risk för trycksår, undernäring och fall som har åtgärdsplaner. I kolumnen ”minsta målvärde” redovisas det antal riskbedömningar som verksamheten minst ska ha gjort om inget sker (en riskbedömning var 6:e månad på samtliga patienter). I sista kolumnen visas med färg

(18)

om man når upp till minsta målvärde, rött betyder att man inte når upp, grönt att man nått minsta målvärde. Röd färg betyder alltså att verksamheten inte arbetar enligt rutin med Senior Alert. Grönt betyder inte att verksamheten är ”framme” vid målet, men att de är en bit på väg.

Antal risk- bedömningar gjorda 2015

Antal risk- bedömningar gjorda 2016

Har

åtgärdsplan för fall

Har

åtgärdsplan för

undernäring Har

åtgärdsplan för trycksår

minsta mål- värde

SÄBO enl LOU

Gillbogården 58 13 (43%) 100 % (48%) 100 % (29%) 100 % 54

Ulrikas gård 104 108 (80%) 72% (71%) 57% (59%) 64% 120

Norrgården 196 174 (89%) 98% (88%) 95% (85%) 97% 92

Bergkälla 171 119 (55%) 67% (45%) 61% (59%) 69% 116

Gabriels gård 35 48 (38%) 16% (26 %) 50% (17%) 16% 40

Lenalundsgården 70 2 (96%) 50% (72%) 0% (74%) 0% 80

Minerva 26 54 (100%) 11% (95%) 11% (92%) 8% 50

Ribbings backe 93 76 (83%) 64% (86%) 59% (78%) 65% 96

Rådan 106 90 (29%) 23% (35%) 20% (30%) 27% 104

Soltorp 56 75 (84%) 55% (85%) 67% (92%) 61% 64

Tors Backe 135 82 (96%) 0% (88%) 0% (87%) 0% 142

Analys: De flesta verksamheter somarbetar enligt BPSD använder även data från registret i utvecklingsarbetet. Senior Alert och Palliativa registret används också av några SÄBO enligt LOU i utvecklingsarbetet, men inte av alla. Inom dagverksamhet för äldre används inga kvalitetsregister, inte heller inom LSS-verksamheterna.

Statistiken över Senior Alert är på årsbasis för hela 2016, vissa verksamheter har ökat sina resultat men de flesta har under året halkat efter och försämrat sina resultat i jämförelse med 2015. Detta kan till viss del bero på tekniska problem men dessa måste under 2017 åtgärdas i så fall. Den nya plattformen som lanseras under 2017 bör leda till ett bättre och lättare verktyg som underlättar arbetet. Tabellen kan vara svårtolkad, även om verksamheten har höga procentsatser på antal åtgärdsplaner kan det vara missvisande om inte tillräckligt många riskbedömningar är gjorda.

Goda exempel: Norrgården har arbetat i Senior Alert med riskbedömningar och åtgärdsplaner löpande under hela året och har dessutom ökat sina siffror gällande åtgärdsplaner hos individer med risk.

Förbättringsområden:

• Implementera Senior Alert inom LSS-verksamheterna där individer är äldre än 65 år, eller behov finns.

• Öka arbetet med att använda kvalitetsregister och deras resultat i verksamhetens förbättringsarbete.

• Arbeta med riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar i Senior Alert.

(19)

Avvikelserapportering gällande HSL

MAS har en riktlinje för avvikelsehantering som gäller avvikelser inom hälso- och sjukvård. Dessa är indelade i följande kategorier, fall, läkemedel, trycksår,

medicintekniska produkter (MTP) samt övrig patientsäkerhet. I den sistnämnda kategorin innefattas dokumentation, informationsöverföring, HSL-insats av

legitimerad personal, HSL-insats av delegerad personal samt övriga avvikelser som rör patientsäkerhet. Alla verksamheter har rutin för avvikelserapportering, uppföljning samt analys. Teammöten är vanliga, i dessa analyseras och åtgärdas avvikelser systematiskt. De flesta verksamheter beskriver att ett teamarbete finns där avvikelser hanteras. Detta går till på lite olika sätt, nedan följer några exempel:

• Teammöten med sjukgymnast och arbetsterapeut

• Rehabpersonal, sjuksköterska och omvårdnadspersonal går igenom fallskador 1g/månad

• Kvalitetsråd, var tredje månad samlas samtliga personalkategorier, tillsammans med verksamhetschef och en omvårdnadspersonal per avdelning. Samtliga avvikelser fall och läkemedel lyfts

• Avvikelseråd 1g/mån där sjuksköterska, rehab och chef går igenom alla HSL- avvikelser med analys och åtgärd

Analys: För att få en säker och givande avvikelsehantering krävs ett ledningssystem som fungerar i hela verksamheten. Här behövs en struktur för analyser, åtgärder och utvärdering. För att få till en sådan struktur krävs det resurser, vilja och kompetens.

Utan struktur och återkoppling blir avvikelsehanteringen endast en ”pappersprodukt”

som inte leder till någon förbättring utan bara till en ökad arbetsbörda. Målet med avvikelsehantering är verksamhetsförbättringar samt minskat lidande för patienterna.

Idag fungerar det lite olika på verksamheterna, en del har fungerande rutiner andra inte. Hos flera verksamheter finns en brist i hur man sammanställer och analyserar sina avvikelser systematsikt. Åtgärder på individbasis fungerar ofta väl, men på

verksamhetsnivå finns det stora utvecklingsmöjligheter.

Goda exempel: Bergkälla, Norrgården och Ribbings backe är goda exempel på verksamheter som idag arbetar strukturerat med sina avvikelser.

Förbättringsområden:

• Fortsätta arbetet med att rapportera in avvikelser, det finns fortfarande ett mörkertal på vissa verksamheter

• Samtliga verksamheter ska arbeta strukturerat med att analysera, åtgärda och utvärdera avvikelser samt återföra detta i verksamheten

• Förbättra teamarbetet gällande avvikelser

(20)

Fall och fallskador

Fallskadeprevention är ett omfattande område i våra verksamheter. Detta arbete kräver struktur, systematik och en samverkan mellan samtliga yrkeskategorier för att lyckas bra. De går inte att jämföra mellan verksamheter (LOV & LOU, då data är olika inrapporterad) men går att jämföra inom verksamheten då redovisningen gjorts på samma sätt 2015 och 2016. Om en ökning respektive minskning på mer än 10 % skett redovisas det i sista kolumnen. Om rutan är tom betyder det att ingen information redovisats från verksamheten, 0 betyder att verksamheten redovisat denna siffra. För att få någon form av jämförelse har MAS tagit fram begreppet ”fall/plats”. Under året har vi haft 25 frakturer och de vanligaste är höftfraktur och handledsfraktur. Två stycken patienter har fått en hjärnblödning av sitt fall.

Antal platser

Antal fall 2014

Antal fall 2015

Antal fall 2016

Antal fall/plats 2016

Antal frakturer 2016

Trend Ö= Ökat L = Lika M= Minskat

SÄBO enl LOU

Gillbogården 27 104 97 77 2,8 0

Ulrikas gård 60 95 109 121 2,0 1

Norrgården 46 57 84 106 2,3 2

Bergkälla 58 194 199 223 3,8 6

Gabriels gård 20 42 37 57 2,9 1

Nytorp 40 124 110 150 3,8 2

Lenalundsgården 40 90 110 65 1,6 2

Minerva 25 33 28 51 2,0 1

Ribbings backe 48 103 121 117 2,4 0

Rådan 52 92 119 98 1,8 3 Mörkertal finns

Soltorp 41 92 159 99 2,4 2

Tors Backe 71 131 209 172 2,4 5

Summa: 527 1157 1382 1336 Snitt 2,5 25

LSS

LSS Rehab och hälsa

140 - 11 57 0,4 1 Ej jämförbar

data

(21)

SÄBO enl LOV

Antal platser

Antal fall 2014

Antal fall 2015

Antal fall 2016

Antal fall/plats 2016

Antal

frakturer 2016

Trend Ö= Ökat L = Lika M=

Minskat

Grönskogen 35 - 4 43 1,2 3

Edsby slott 20 - 66 32 1,6 2

Muskötvägen 60 - 47 2

Rotsunda strand 63 - 96 75 1,2

Widaby (ej data)

Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert

Alla som flyttar in på SÄBO ska ha en riskbedömning gällande fall, efter medgivande från patient ska även denna registreras i Senior Alert. Senior Alert ska sedan användas regelbundet för riskbedömning, åtgärder och uppföljning. En ny riskbedömning ska göras minst var 6:e månad samt när det behövs, exempelvis efter ett fall eller vid förändring i hälsotillståndet

Analys: Fall och fallskador har minskat marginellt under 2016 jämfört med året innan. Fall och fallskador inträffar i vård- och omsorgsverksamheter, vissa är

relaterade till sjukdomstillstånd och kan tyvärr inte förebyggas. En viktig sak att arbeta med är att minska skada vid fall. Ett teamarbete gällande dessa frågor är väldigt

viktigt. Alla personalkategorier måste vara inblandade för att kunna arbeta effektivt med fallsakedeprevention. Åtgärder och analys har också beskrivits i olika stor grad i patientsäkerhetsberättelserna. Antalet allvarliga fallskador är relativt lågt.

Goda exempel: LSS Rehab & Hälsa arbetar i team gällande fallskadeprevention.

Vid ett fall åker sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till verksamheten och man går gemensamt med omsorgspersonal och patient igenom vilka åtgärder som eventuellt behöver göras.

Förbättringsområden:

• Teamarbete på i samtliga verksamheter för att förebygga fall och minska skada vid fall

• Få all HSL-personal att arbeta i Senior Alert, även arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut

(22)

Trycksår och andra sår

Alla trycksår går inte att förebygga, en del får vi ”hem från sjukhusen”.

Riskbedömning för trycksår ska ske i Senior Alert. Alla trycksår ska rapporteras som avvikelse. I verksamheterna har ungefär 8 % av patienterna sår (inte bara trycksår, kan även vara bensår etc) som regelbundet läggs om av sjuksköterska, detta är samma siffra som 2015. Nedan visas statistik på hur många trycksår som funnits under året i verksamheterna.

Antal platser/

individer

Antal trycksår 2014

Antal trycksår 2015

Antal trycksår 2016

SÄBO enl LOU

Gillbogården 27 2 4 1

Ulrikas gård 60 2 1 8

Norrgården 46 5 7 0

Bergkälla 58 - 8 0

Gabriels gård 20 - - 2

Nytorp 40 4 10 16

Lenalunds- gården

40 0 0 1

Minerva 25 - - 4

Ribbings backe 48 1 7 8

Rådan 52 - - 0

Soltorp 41 - 0 0

Tors Backe 71 - - 7

Summa: 527 14 38 47

LSS

LSS Rehab och hälsa

140(96 har insatser idag)

- 1 2

SÄBO enl LOV

Grönskogen 35 - 1 -

Edsby slott 20 - 1 -

Muskötvägen 60 - 5 -

Rotsunda strand

63 - 10 -

Widaby (ej data)

(23)

Analys: Trycksår finns ute i våra verksamheter och de uppkommer både där och på andra enheter (t ex sjukhus). Ungefär hälften av trycksåren uppstår på boendet. Det förebyggande arbetet behöver bli bättre samt den strukturerade rapportering av såren.

Kunskapsbrist hos de som är närmast den som behöver vård kan vara en orsak till att trycksår inte rapporteras (kategori1). Det är viktigt att komma åt denna kunskapslucka om den existerar, då det är av stor vikt att kunna arbeta förebyggande med trycksår för att stoppa utvecklingen från kategori 1 till kategori 2-4. Trycksåren i verksamheterna under 2016 var fördelade enligt följande:

• kategori 1 41 %

• kategori 2 27 %

• kategori 3 18 %

• kategori 4 14 % Förbättringsområden:

• Ökad kunskap hos den som vårdar patienten nära och ser hudkostymen dagligen gällande trycksår

• Struktur i rapporteringen av avvikelser så att statistiken överensstämmer med verkligheten

• Ökad följsamhet till rutiner för riskbedömningar och åtgärder i Senior Alert.

• Teamarbete i det förebyggande arbetet

• Ökad kunskap i sårvård

Nutrition

Mat och måltider är ett viktigt inslag i vården. Vård- och omsorgsnämnden har under 2016 reviderat sin kostpolicy. Den finns nu i tre olika inriktningar: SÄBO,

dagverksamhet och hemtjänst.

Är Sollentunas kostpolicy för särskilt boende känd av legitimerad personal i SÄBO enligt LOU?

Kostpolicyn för dagverksamhet är känd av samtliga medarbetare inom dagverksamhet för äldre i Sollentuna.

Under 2016 hade fyra patienter i SÄBO enligt LOU PEG-sond (enteral nutrition, får näring via infart i magsäcken), detta är en liten ökning från 2015 då det var två stycken. Inom LSS var det sex patienter 2016.

80%

20%

Ja Delvis

(24)

Nattfasta

Mätning av nattfasta har gjorts på 5 SÄBO enligt LOU under 2016. 140 patienter ingick i mätningen, 70 hade längre nattfasta än 11 timmar. Detta är en kraftig ökning (från 7% till 50%) sedan 2015 men stor osäkerhet kring inrapporterad data finns. MAS och kvalitetsstrateg kommer på uppföljningar av alla verksamheter ta upp detta i de verksamheter som berörs.

Flera verksamheter har inte sett behov av mätningar då de har regelbundna tider för måltider, de boende får också något att äta när de vill. Verksamheter uppger också att samtliga boende erbjuds kvälls- och nattmål av personalen, men många avböjer.

Kostombud finns i alla verksamheter.

Riskbedömningar gällande undernäring

Samtliga SÄBO riskbedömer för undernäring i Senior Alert, men alla når inte upp till målen gällande antal riskbedömningar och åtgärdsplaner. Det är ett krav att alla ska riskbedömas i Senior Alert. Riskbedömning ska även vid behov ske i övriga

verksamheter och då med bedömningsinstrumentet MNA.

Specialkost, exempelvis näringsdryck, kost som är energität (E-kost) och konsistensanpassad mat

Av de som idag bor på SÄBO enligt LOU inklusive korttids har 74 patienter (52 patienter 2015) haft näringsdryck ordinerad av sjuksköterska de senaste sex månaderna, i vissa verksamheter används näringsdryck då någon ätit dåligt.

Sjuksköterska eller dietist har ordinerat E-kost till 39 (66 patienter 2015) och 76 patienter (84 patienter 2015) har konsistensanpassad kost. 102 patienter (118 patienter 2015) matas.

Analys: Riskbedömning, åtgärder och uppföljning i Senior Alert gällande undernäring utförs i varierande grad i SÄBO. Rekommendationen är att alla

riskbedömningar ska uppdateras minst en gång var 6:e månad samt vid förändring i hälsotillståndet. Något fler patienter har under 2016 fått näringsdryck men antalet som får E-kost har sjunkit markant. Detta kan bero på okunskap hos sjuksköterskor att ordinera E-kost eller på att all kost på boendet är energität och serveras till alla utan ordination. När det gäller hur många som matas och har konstistensanpassad kost har ingen förändring skett i antal, det är 15 % av patienterna på SÄBO som har

konsistensanpassad kost och 21 % matas. Detta kräver resurser och kunskap.

Förbättringsområden:

• Dietistresurs ska finnas i alla SÄBO och rutiner för kontakt och utförande behöver utarbetas

• Riskbedömning, åtgärder och uppföljning gällande nutrition behöver bli mer systematisk. Senior Alert ska användas i SÄBO

• E-kost bör uppmärksammas som omvårdnadsåtgärd vid undernäringsproblematik

• Nattpersonal bör involveras i genomförandeplanen gällande de boendes matbehov på natten

• Riskbedömningar ska göras med MNA i de verksamheter som inte använder Senior Alert

(25)

• Kunskapen kring sväljsvårigheter, konsistensanpassad mat och matning behöver höjas

• Samtliga SÄBO bör göra en mätning av ofrivillig nattfasta årligen som en del i sin egenkontroll

Hygien och smittskydd

Resistenta bakterier (ex. MRSA, VRE, ESBL) är idag ett växande problem i samhället, så också i Sollentunas verksamheter. Under 2016 hade Sollentuna (ej SÄBO enl LOV) 5 individer med MRSA, 1 individ med VRE och 14 individer med ESBL i

verksamheterna. Samtliga verksamheter uppger att de har en känd rutin för basal hygien.

Följer all personal basala hygienrutiner?

Har verksamheten genomfört egenkontroll gällande basal hygien under 2016?

69%

31%

Alla varksamheter (ej LSS)

Ja Nej

10 5

1

SÄBO

Ja, 1 gång

Ja, 2 gånger eller fler Nej

(26)

Inom LSS Rehab & Hälsa har ingen mätning gjorts under 2016, men alla uppges följa basala hygienrutiner. I grupp- och servicebostäder samt daglig verksamhet finns det stora brister i följsamhet till basala hygienrutiner. Ingen förändring har skett sedan 2015 gällande följsamhet till basala hygienrutiner.

Det som återstår att åtgärda för vård- och omsorgskontoret från hygienrond 2013 är:

• Desinfektionsrum på Tors Backe och Bergkälla, gamla delen

• Handfat i kök på Bergkälla, Norrgården och Minerva

• Diskdesinfektor på Lenalundsgården, Tors Backe och Minerva

En åtgärdsplan med prioriteringar är framtagen.

Analys: Hygienarbetet pågår ute i alla verksamheter, utbildningsinsatser pågår.

Följsamheten till basala hygienrutiner är för låg. Inom LSS-verksamheterna är det förhållandevis nytt att arbeta med basal hygien, inom SÄBO och daglig verksamhet har det varit känt i många år.

Förbättringsområde:

• Ökad följsamhet till basala hygienrutiner, ska vara minst 90 % i äldreomsorgen

• Ökad följsamhet till basala hygienrutiner i LSS verksamheter

• Ökad frekvens på egenkontroller av följsamhet till basala hygienrutiner i alla verksamheter

• Fortsatt utbildning gällande basal hygien till alla medarbetare

Medicintekniska produkter (MTP)

I alla SÄBO finns individuella instruktioner om hur hjälpmedel ska användas till de patienter som använder hjälpmedel. I samtliga SÄBO har personalen utbildning i lyftteknik. I samtliga SÄBO finns aktuell rutin för registrering och kontroll av MTP.

Alla SÄBO enligt LOU utom Rådan har lämnat in en sammanställning av MTP för 2015 till MAS.

3 1

Dagverksamhet för äldre

Ja, 1 gång

Ja, 2 gånger eller fler Nej

(27)

Avvikelser MTP

Antal avvikelser 2014

Antal avvikelser 2015

Antal avvikelser 2016

Gillbogården 3 14 9

Ulrikas gård 0 0 6

Norrgården - 0 3

Bergkälla 3 14 12

Gabriels gård - 0 5

Lenalundsgården - 0 0

Minerva 2 1 2

Ribbings backe 13 9 7

Rådan 1 - 2

Soltorp - 2 0

Tors Backe - 0 2

Nytorp

korttidsboende

1 2 4

LSS

LSS Rehab & Hälsa - 1 4

Summa: 23 43 52

Analys: I MTP-sammanställningen från SÄBO framkommer olika investeringsbehov av exempelvis sängar, liftselar och dynor. Årligen upprättas en åtgärdsplan med prioriteringar på vård- och omsorgskontoret gällande de MTP som är kontorets ansvar att köpa in och åtgärda. Sammantaget bedöms MTP vara av gott skick ute i

verksamheterna. Inom LSS har en inventering, utvärdering och registrering av samtliga MTP genomförts under 2016. Avvikelser har stigit på flera enheter under 2016, detta beror på en ökad medvetenhet kring avvikelser och att de rapporteras enligt rutin. MAS förväntar sig en ökning av avvikelser under 2017då det fortfarande är ett stort mörkertal. Många avvikelser i denna kategori skrivs av arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Genom ett ökat samarbete med Äldrerehab och verksamhetsanställd personal bör avvikelsehanteringen gällande MTP kunna öka under 2017. De vanligaste avvikelserna som rapporterats är felvända dynor i rullstolar och lyftselar som använts felaktigt, endast två avvikelser har orsakat personskada.

(28)

Goda exempel: Ribbingsbacke och Gillbogården arbetar strukturerat och

systematiskt i avvikelserapporteringen kring MTP. De samverkar också på ett bra sätt med sin paramedicinska personal i arbetet kring kvalitetssäkring av MTP.

Förbättringsområde:

• Fortsätta rapportera avvikelser gällande MTP, mörkertal finns

• Skapa en bättre samverkansstruktur kring analys och åtgärder på verksamhetsnivå gällande avvikelser MTP

Palliativ vård

Inom LSS sköts den palliativa vården av ASIH. Under 2105 svarade 4 av 12

verksamheter att de avsatte personal till ”extravak” ibland. I enkäten för 2016 svarar alla att de alltid gör det när behov finns. Det finns 25 sjuksköterskor i kommunen som har utbildning i palliativ vård. I väntan på den nya palliativa vårdplanen (NVP)

påbörjade inga verksamheter under 2016 införandet av LCP (standardiserad vårdplan för palliativ vård). NVP blev tyvärr försenad och blev klar i oktober 2016, därför har införandet av denna i Sollentuna dröjt. LCP används i sju av tolv SÄBO i Sollentuna (inkl korttids) och mål för 2017 är att alla ska använda NVP.

Samtliga SÄBO använder sig av palliativa registret. Nedan följer statistik från SÄBO enligt LOU.

0 20 40 60 80 100 120

2014 2015 2016 Målvärde

(29)

Analys: Sollentuna har en överlag en god palliativ vård, en ökning har skett i princip på alla kvalitetsområden under 2016 om man ser till palliativa registret. Det finns dock vissa verksamheter med större förbättringsområden än andra. Under 2016 utbildades 97 medarbetare inom LSS i palliativ vård då detta är något som det fanns stora kunskapsbehov kring.

Goda exempel: Ribbingsbacke har förbättrat samtliga sina målvärden under 2016 (utom avliden utan trycksår som sjönk aningen). De har lyckats ha 100 % på de parametrar som endast verksamheten kan påverka (där inte patientens tillstånd inverkar), efterlevnadssamtal, läkarinformation till patient och närstående &

munhälsa bedömd. När det gäller validerad smärtskattning har de bäst resultat i kommunen med sina 88 %.

Förbättringsområden:

• Inför NVP på samtliga SÄBO enl LOU

• Ställa krav på NVP i förfrågningsunderlag för SÄBO enl LOV

• Alla verksamheter ska använda en validerad smärtskattning

Läkemedelshantering och delegering

Aktuell rutin för läkemedelshantering och delegering finns i alla verksamheter, utom en dagverksamhet. Mycket administrering av läkemedel är i Sollentuna delegerad till omvårdnadspersonal men sjuksköterska har huvudansvaret. Inom SÄBO har 86% av patienterna APO-dos, 12% har dosett (som tillägg eller enskilt) samt 67% läkemedel i originalförpackning, såsom ögondroppar och salvor. 90 % får hjälp av

sjuksköterska/omsorgspersonal med sina läkemedel (de som inte får det bor till största delen på Tors backe). 10% fick under 2016 injektioner regelbundet av sjuksköterska (ej insulin eller vaccination).

SÄBO enligt LOU inklusive korttids

På alla SÄBO enligt LOU har kvalitetsgranskning av läkemedelshantering genomförts under 2016. Dessa har genomförts av apotekare och MAS. De brister som framkommit redovisas i form av åtgärdsplaner för verksamheterna och samtliga verksamheter har påbörjat arbetet med att åtgärda de brister som framkommit. De vanligaste bristerna är otydligheter i lokala rutiner, felaktig förvaring av läkemedel, felaktigt

iordningsställande av dos och missad kontrollräkning av narkotika. Åtgärdsplanerna följs upp löpande av MAS. Alla verksamheter har en lokal rutin för delegering. Det finns idag 561 delegeringar i Sollentunas verksamheter för att ge läkemedel av olika slag, 80(143st 2015) individer har delegering på att ge insulin vid stabilt blodsocker.

Under året har 17 (30 st 2015) delegeringar dragits tillbaka. Utöver dessa har flertalet insulindelegeringar avslutats efter krav från MAS i samband med en Lex Maria- anmälan

Anledningar till att delegeringar dragits tillbaka är:

• Bristande följsamhet till rutiner kring läkemedelshantering

• Klarade ej testet för delegering när delegeringen skulle förnyas

• Felhantering av läkemedel

References

Related documents

Sollentuna kommun ska arbeta för ett strategiskt och samlat grepp på bostadsförsörjningen för ensamkommande barn, bland annat genom att samordna bostadstyperna

Denna Miljöpolicy gäller för kommunens nämnder och förvaltningar och för kommunens helägda bolag. 4 Organisation, ansvar

I Sollentuna kommun arbetar alla pedagoger för att uppmuntra elevernas läslust genom att i samarbete med skolbiblioteksansvariga välja ut, tillgängliggöra och introducera olika

I tabellen presenteras de åtgärder Sollentuna kommun ska utföra för att hålla en hög standard på cykelnätet under hela året, tillsammans med en uppföljning av vilka åtgärder

I denna rapport sammanfattas hälso- och sjukvården och patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter under 20191. Pia Bornevi

Samtliga SÄBO riskbedömer för undernäring i Senior Alert, men alla når inte upp till målen gällande antal riskbedömningar och åtgärdsplaner.. Riskbedömning ska även, vid

I denna rapport sammanfattas hälso- och sjukvården och patientsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommuns verksamheter under 2018..

2018 har alla SÄBO rutiner för munhälsobedömning och använder ROAG, alla utom en verksamhet registrerar även detta i Senior Alert.. Riskbedömningar