• No results found

Musikerns nya kläder?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Musikerns nya kläder?"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Örebro universitet Musikhögskolan

Konstnärligt kandidatprogram i Musikalisk gestaltning Inriktning Kammarmusik

___________________________________________________________________________

Musikerns nya kläder?

En studie om kläders påverkan vid ett framförande av klassisk musik

___________________________________________________________________________

Kurs: Musikalisk gestaltning, Självständigt arbete, kandidatkurs Vårterminen 2021

Författare: Emil Miranda Holmgren

(2)

Sammanfattning

Författare: Emil Miranda Holmgren Handledare: Lena Johnson

Titel: Musikerns nya kläder?

Title in English: The Musician’s New Clothes?

Kläder är något vi alla bär och en självklar del i hur vi människor kommunicerar med varandra men även ett medel för att uttrycka identitet. Kläder påverkar på så sätt många delar av vårt samhälle, även musiken. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vad kläder kan ha för påverkan på mig som musiker och på en ovan åhörare vid ett framförande av klas- sisk musik.

För att besvara detta syfte har jag genomfört en undersökning i två delar. Första delen består av inspelningar med mig själv i olika klädkombinationer där jag efter varje framförande re- flekterar över mina upplevelser. I andra delen har tre åhörare, ovana vid klassiska konserter, fått ta del av mina inspelningar för att sedan delta i en intervju angående deras upplevelser av de olika framförandena.

Genom denna undersökning samt en bakgrund som berör kläder och musikens förhållande till identitet och kommunikation diskuteras frågor som berör hur kläder påverkar mig som musi- ker samt hur kläder kan vara ett medel för att nå ut med den klassiska musiken till en ovan åhörare.

Sökord: Kläder, åhörare, musiker, klassisk musik

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 1

SYFTE ... 2

SYFTE ... 2

FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2

BAKGRUND ... 2

KOMMUNIKATION GENOM KLÄDER ... 2

ATT IDENTIFIERA SIG MED KLÄDER ... 2

IDENTITET I MUSIK ... 3

RELATIONEN MELLAN MUSIKER OCH PUBLIK ... 3

DEN KLASSISKA MUSIKENS SCENKLÄDER ... 4

ENSEMBLER SOM BRYTER MED TRADITIONER ... 4

METOD ... 5

GENOMFÖRANDE ... 5

Del ett ... 5

Del två ... 5

MATERIAL ... 6

Val av musikstycke ... 6

Val av kläder ... 6

DOKUMENTATION ... 7

Del ett ... 7

Det två ... 7

RESULTATPRESENTATION ... 7

EN MUSIKERS UPPLEVELSE ... 7

Den konservativa ... 8

Den extravaganta ... 8

Den anonyma ... 8

EN ÅHÖRARES UPPLEVELSE ... 9

Presentation av deltagare ... 9

Den extravaganta - "Det är en artist" ... 9

Den anonyma - "Ser ju ut som vilken dude som helst" ... 10

Den konservativa - "Det normala i klassiskt" ... 10

Klädernas påverkan - "Det är som i Sister Act" ... 11

REFLEKTION ÖVER RESULTATET ... 11

Musikern och åhörarens olika upplevelser ... 11

Vad upplevde jag? ... 12

En splittrad upplevelse ... 12

Igenkänningsfaktorn ... 12

Klädernas påverkan ... 13

DISKUSSION ... 13

ARBETETS RELEVANS ... 13

KOMMENTATER AV METOD ... 13

KLÄDER SOM KONSTNÄRLIGT FORSKNINGSOMRÅDE FÖR DEN KLASSISKA MUSIKEN ... 14

En attitydförändring kan vara relevant ... 14

Förslag till fortsatt forskning ... 14

KLÄDERS PÅVERKAN FÖR ATT NÅ UT ... 14

Musikerns upplevelse ... 15

Åhörarens upplevelse ... 15

Skapa något nytt ... 15

LITTERATURFÖRTECKNING ... 16

BILAGOR ... 16

(4)

Inledning

Sedan jag började studera klassisk musik på heltid för ungefär sex år sedan har jag ofta brot- tats med de konventioner och tradition som jag upplever gör sig närvarande inom den klas- siska musikgenren. Hur en klassisk musiker förväntas se ut och föra sig har många gånger gått emot min egna bild av vem jag är och vill vara som musiker. En hör ofta att musiken ska stå i centrum, den ska tala för sig själv, och musikern ska förmedla det kompositören har skrivit.

Men för mig är den personliga prägeln, såväl klanglig som visuell, en viktig faktor i mitt mu- sicerande.

Med en egen musikalisk bakgrund inom pop- och rockmusiken har artistisk identitet varit en lika självklar del som den musikaliska identiteten. Därav är mitt val av kläder vid ett framfö- rande en viktig detalj för att jag ska kunna sätta min egen personliga prägel på den musikupp- levelse som jag har som syfte att förmedla till publiken.

När vi idag, enklare än någonsin, genom internet kan sprida musik och framträdanden runt hela världen slås jag av hur homogen den klassiska musikscenen fortfarande är när det kom- mer till val av scenkläder. Stora delar av de framträdanden jag ser på internet, förinspelat eller livestreamat, är musikerna enhetligt klädda i högtidskläder så som kostym, skjorta eller afton- klänningar – oftast i svart. Jag upplever det som sällsynt att se en klassisk musiker klä sig mer vardagligt och avslappnat på samma sätt som en kan se jazz- och popmusiker klä sig i större utsträckning. Det är förvisso också genrer som jag anser tenderar att dra till sig en yngre och mer socialt spridd publik rent allmänt. Kan det vara så att hur vi klär oss vid ett framförande kan påverka upplevelsen och intresset för musiken hos åhöraren?

I detta arbete kommer jag försöka närma mig denna fråga med fokus på om jag som klassisk musiker kan nå ut till en ovan publik genom mina val av kläder vid ett framförande. Min för- hoppning är att få en större förståelse för vad kläder kan ha för påverkan på mig som musiker och åhöraren vid ett framförande. För att närma mig detta har jag valt att undersöka hur jag som musiker påverkas av olika scenkläder samt hur åhörare påverkas av detsamma. Genom videoinspelningar, egna reflektioner och intervjuer har jag ett material som tillsammans med min bakgrund står till grund för resultatet och diskussionen i detta arbete.

(5)

Syfte och frågeställning

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka vad klädvalet vid ett framförande av klassisk musik kan ha för påverkan på en ovan åhörares musikupplevelse och på mig som musiker.

Frågeställningar

Hur kan mitt klädval vid ett framförande påverka mitt gitarrspelande?

Hur kan mina klädval på scenen påverka en åhörarens musikupplevelse vid ett framförande?

Kan mer kunskap om klädvalets betydelse vid ett framförande hjälpa mig som framträdande musiker att nå ut till en bredare publik och i så fall på vilket sätt?

Bakgrund

Kommunikation genom kläder

Kläder som medel för kommunikation har en större påverkan på oss människor än vi kanske tror. I Tonie Lewenhaupts bok ”Kläders tysta språk” (2005) beskriver hon hur vi genom kläd- språk kan förstå, inte bara personer i vår närhet utan även, vitt främmande människor.

Alla vi som bär kläder, oavsett ålder, kön och hemort, har också vårt eget högst person- liga klädspråk. Det spelar heller ingen roll om vi är fattiga eller rika, om vi tycker klä- der är viktiga eller ej. Vi möter ändå hela tiden varandras klädspråk, känner kanske samhörighet, förståelse och förväntan. Andra gånger är det tvärt om. Ibland gör kläd- språket oss istället osäkra och nervösa, vi vill så gärna komma överens, men vet inte hur. (Lewenhaupts, 2005, s.9)

Lewenhaupt kallar en individs kläder för ”vårt första språk”. Vårt klädval är ett snabbt och effektivt sätt att kommunicera med omvärlden utan att använda ord. Kläder vi bär kan i första ögonkast upplevas bekanta för den som läser av oss, detta eftersom samma klädspråk oftast används av flera individer. Men varje individ sätter sin egen prägel på sitt klädval som i sin tur sänder ut information kopplat till just dem (Lewenhaupts, 2005).

I artikeln ”Clothes and Costume as Form of Nonverbal Communication” från 2014 skriver författarna att vi inom olika grupper kommunicerar icke-verbalt genom våra val av kläder. En form av visuellt språk som används internt inom grupper. Genom vårt klädval har vi möjlig- het att utbyta information och interagera med varandra utan att använda ord. Vi sänder visu- ellt information och meddelanden mellan varandra, kommunicerar våra personligheter, vad vi har för social acceptans och åsikter genom våra kläder. Men vi kommer också att kommuni- cera vårt estetiska tycke och smak, samt social stratifikation (Todorović, Toporišič & Pavko Čuden, 2014).

Att identifiera sig med kläder

Enligt Gunn Hasvén (1992) har människor ett stort behov av att känna samhörighet med en viss grupp men även av att skapa sig en egen individuell identitet. Här fyller kläder en stor funktion. Genom kläder får vi utrymme att både tillhöra något och skapa en egen identitet. Vi får möjlighet att själva välja hur vi vill framställas; ”En bankdirektör vill se ut som en bankdi- rektör” (Hasvén, 1992, s.263).

(6)

Genom olika klädkoder finner vi grupptillhörigheter och identiteter som vi kan definiera oss i.

Kläder blir då en manifestation för en individs identitet både individuellt och kollektivt (To- dorović, Toporišič & Pavko Čuden, 2014).

Lewenhaupt (2005) skriver att klädkodens syfte är att vi ska få vara någon, tillhöra något och känna igen oss i en grupps identitet. Detta gör inte att varje individ i denna grupp kommer se likadan ut, utan varje medlem har sin egen personliga klädkod som speglar gruppens gemen- samma. I och med att vi tar del av dessa gruppers klädkoder kommer vi också att ta ställning för vilka grupper och gäng vi vill tillhöra och de värderingar som tillskrivs dessa grupper – men även hur vi förhåller oss till samhället i stort.

Identitet i musik

Peter J. Rentfrow (2012) skriver i sin artikel ”The role of music in everydag life: current directions in the social psychology of music” att vi tenderar att söka oss till musik som vi kan koppla till vår personlighet och våra känslor. När vi lyssnar på musik utvecklar och upprätt- håller vi ett identitetssökande som vi kan känna igen oss själva i eller en identitet som vi strä- var mot att personifiera.

Music provides a medium for self-exploration, where individuals are able to reflect on who they are, where they came from, and who they aspire to become. (Rentfrow, 2012, s.409)

Rentfrow (2012) tar upp vikten av att känna tillhörighet till musiken vi lyssnar på då det kan höja vår egen självbild. Han fortsätter med att förklara att vi ofta försöker efterlikna de karak- tärsdragen hos den grupp som lyssnar till samma musik, vilket gör att vi intar liknande normer och livsstilar i vår identitet.

Relationen mellan musiker och publik

Enligt Stan Godlovitch i sin bok ”Musical performance: a philosophical study” (1998) räknas musik till scenkonst och eftersom musik vanligtvis har som mål att nå ut till allmänheten blir framförandet ett viktigt verktyg i vår musikaliska praktik.

För att ett framförande ska kunna uppstå behövs en åhörare, någon som kan ta emot det som framförs. Det behövs också en utövare, musikern, som kan framföra musiken för åhöraren.

Det behövs alltså två parter för att framföra musik; åhöraren och musikern. Om vi skulle leka med tanken och plocka bort musikern ur framförandet finns det inget att lyssna på längre och utan åhöraren finns det ingen att framföra musiken för.

Godlovitch skriver vidare i sin bok att ett framförande bygger på relationer mellan musikern och åhöraren. I denna relation är musikern traditionellt sett ansvarig för sin konst och sin publik (Godlovitch, 1998).

The accomplished musician...must carefully appraise his audience, their attitude toward the expressive content of his program, the place itself, and other additional factors.

(Godlovitch, 1998, s.30)

En åhörare vill uppleva att musiken som spelas är menat just för dem. Därav blir relationen mellan utövaren och mottagaren en viktig aspekt för hela framförandet. Men hur en publik reagerar och tar åt sig av det de hör kommer inte alltid vara det samma för två individer, och en musiker kan aldrig vara säker på att det som hen försöker förmedla kommer fram. Men så länge något händer hos den som lyssnar, medvetet eller omedvetet, har vi som musiker upp- nått något med vårt framförande (Godlovitch, 1998).

(7)

Den klassiska musikens scenkläder

Christoffer Small (1998) skriver i boken ”Musicking: the meanings of performing and lis- tening” att vi idag ofta ser orkestrar och musiker klädda i kostymer och klänningar vid kon- serter, det är inte ovanligt att hela orkestrar är klädda i svart. Scenkläderna blir i detta avse- ende en slags uniform som distanserar musikern från sin åhörare.

Lewenhaupt (2005) skriver om uniformen som ett plagg som förmedlar motstridiga signaler beroende på vem den tillhör, en militäruniform och en läkaruniform talar helt olika språk till olika personer. Uniformen är minst sagt ett plagg som väcker många känslor, men förstärker även samhörigheten hos den grupp som bär den.

Uniformen suddar ut den individuella identiteten hos personen som bär den och upphöjer den kollektiva identiteten hos den grupp uniformen tillhör skriver Small (1998). Han förklarar vidare att individer som bär uniform uppträder som representanter för den grupp uniformen tillhör och inte som representanter för sig själva. Rent historiskt hade dåtidens militäruniform, som dagens konsertkläder härstammar från, som syfte att urskilja en persons status, en status som till skillnad från idag var låg för musiker (Small, 1998).

Dagens scenkläder sänder ett högst tvetydigt budskap till sina åhörare. Aftonkläder, som idag oftast bärs av musiker, kostym och klänning, associeras med högtidliga event så som bröllop, begravningar och ”finare” tillställningar. Men kläderna är också tätt förknippat med en högre social status. Detta kan leda till en bild av att den klassiska musiken är en ”finare” aktivitet för societeten (Small, 1998).

Under 1800-talets klassiska konsertverksamhet var både publik och musiker propert upp- klädda i aftonkläder. Men med åren har publikens klädval blivit allt mer vardaglig jämfört med musikerna som fortfarande i stor utsträckning klär sig efter gamla traditioner (Small, 1998). Godlovitch (1998) skriver att det inom klassiska kretsar finns en stark konservatism som motsätter och motarbetar förändring. Detta betyder inte att det finns en avsaknad av för- ändring, men att det oftast tar tid och energi att genomföra de (Godlovitch, 1998). Vi kan trots detta se hur ensembler och musikers klädvanor har förändras, oftast inom avantgardistiska och samtida grupper. Förändringen i val av konsertkläder utmanar den formalitet som finns inom den traditionella symfoniska konserttraditionen och samtidigt har relationen mellan mu- siker och publik kommit att påverkas (Small, 1998).

Ensembler som bryter med traditioner

Skallsjö sommarorkester har som koncept att bryta mot gamla seder och traditioner men sam- tidigt behålla kärnan i musiken. Orkestern har som idé att inte spela i traditionella orkester- kläder och säger sig föredra sandaler och kortbyxor framför frack och lackskor. På deras hem- sida skriver de,

Musik tillhör alla, och kan beröra oss alla. Musik är medmänsklighet, omtanke och in- spiration. Ändå skulle många ställa sig frågan; är den klassiska musiken utdöende? Vi vill bestämt svara “nej"!” men då måste vi också ta vårt ansvar som utövare, för att finna nya vägar att bli relevanta och intressanta för vår publik. Vi lämnar frackar och lackskor hemma och välkomnar applåder och känslouttryck från publiken. (Sommaror- kester, u.å)

Den skotska ensemblen Red Note Ensemble är Skottlands ledande ensemble inom samtida musik. Red Note arbetar även de ständigt med att finna nya platser och vägar för att nå ut med sin musik(rednoteensamble, 2021). På deras Youtubekanal finns många videos där ensemblen spelar konserter i okonventionella och vardagliga kläder. I ett Youtube klipp från ett framträ-

(8)

dande på BBC (Keda Records, 2012) spelar ensemblen med brittiska kompositören Kuljit Bhamra. Ensemblen är då klädd i jeans, kofta, långärmad t-shirt och uppknäppt skjorta.

Metod

I texten som följer kommer jag redogöra för hur jag har lagt upp och genomfört min metod och undersökning.

Genomförande

Min undersökning kommer att fokusera på två aspekter. Dels min egna upplevelse av att framföra musik i olika kläder, dels tre åhörares upplevelser av mina framförande i de olika klädkombinationerna. Därför har jag valt att dela in undersökningen i två delar.

Del ett

I del ett har jag vid tre separata tillfällen spelat in tre framföranden av samma musikstycke.

Jag har lagt upp undersökningen som följer.

• Varje tagning sker med olika klädkombinationer av olika karaktär som utgår från min egen garderob.

• Vid varje inspelning har jag tillåtit mig själv att endast spela in en tagning per kläd- kombination för att göra framträdandet så likt ett liveframträdande som möjligt.

• Efter varje inspelningstillfälle har jag i loggboksform dokumenterat mina upplevelser av att spela i de aktuella kläderna.

Jag har funderat mycket kring vilken ordning som lämpar sig bäst att spela in de olika kläd- kombinationerna i och kommit fram till att det inte finns en ideal ordning. Jag är medveten om att det finns yttre aspekter som kan komma att påverka utgången i undersökningen men för att försöka ge de olika inspelningarna så liknande förutsättningar som möjligt har jag valt att slumpa ordningen inspelningarna sker i.

Del två

I den andra delen av undersökningen har jag låtit tre personer, mellan 27-32 år, som inte är bekanta med den klassiska konserttraditionen ta del av dessa inspelningar. Dessa personer har fått se de tre inspelningar i olika ordningar. Utifrån det de sett och hört har de sedan blivit intervjuade kring sina tankar och upplevelser av framförandena.

Frågorna jag utgått ifrån är följande:

• Var det något framförande som fångande din uppmärksamhet mer än någon annan?

• Upplevde du den klingande musiken olika i de olika framförandena?

• Om vi ser till det visuella, berörde/tilltalade någon av inspelningarna dig mer än någon annan?

(9)

Material

I avsnittet nedan kommer jag att presentera det material som jag använt mig av vid mina in- spelningar och som utgör stommen för undersökningen.

Val av musikstycke

Till undersökningen har jag valt att spela stycket ”Capricho Arabe” av den spanska 1800-tals tonsättaren Francisco Tarrega. Capricho Arabe räknas som ett standard verk för klassisk gitarr som jag anser gör sig bra i denna undersökning då jag vill använda mig av musik som är ste- reotypt ”klassiskt”.

Val av kläder

Mina val av kläder utgår från min egna garderob med syfte att uppvisa tre kontrasterade kläd- kombinationer. Jag har valt att ge dessa tre klädkombinationerna namnen: den konservativa, den anonyma och den extravaganta.

-Den konservativa, har som syfte att efterlikna de traditionella konsertkläder vi är vana att se hos orkestrar och klassiska musiker. Jag utgår från Smalls (1998) beskrivning av en typisk orkesters entré vid en konsert.

As we watch, the musiciaans file onto the stage. All are wearing black, the men in tux- edos with shirts and bow ties and the women in black ankle- or floor-length dresses.

(Small, 1998, s.64)

Denna kombination består av svarta finskor, svarta kostymbyxor, vit skjorta, svart fluga och svart kavaj.

-Den anonyma, klädkombinationen tar sitt ursprung i Lewenhaupts (2005) beskrivning av svärtans klädkod. De svarta plagen har en förmåga att ta oss förbi kläders olika inbyggda ko- der vilket har lett till att den svarta klädkoden, de senaste decennierna, fungerar överallt och när som helst.

Mäns som kvinnor förlitar sig på det svarta plaggets mångfaldiga talanger. Diskreta och anonyma. Samtidigt mäktiga och laddade med energi. Sensuellt och mytiskt, ändå okomplicerat. Svart behöver inga verbal förklaringar och fordrar sällan ursäkter. De svarta kläderna öppnar fler dörrar än de stänger. (Lewenhaupts, 2005, s.30)

Här använder jag svarta sneakers, svarta jeans, svart hoodie och en svart mössa.

-Den extravaganta, här har jag valt att klä mig så okonventionellt som möjligt. Även detta klädval tar sin utgångspunkt ur Lewenhaupts (2005) bok där hon skriver att scenkostymer vid revyer, varietéer, dragshows, popkonserter många gånger strävar efter att fungera som en symbolisk introduktör.

Många gånger ska scenkostymen vara så spektakulär som möjligt. Glittra, glänsa, fånga ljuset, visa kroppen som till exempel på Marlene Dietrich, Git Gay, dragshow-artisterna eller revyns balettflickor. (Lewenhaupts, 2005, s.139)

Dessa scenkläder ska snabbt fånga åskådarens uppmärksamhet och visa vem som är stjärnan.

Min klädkombination består av ljusa sneakers, guldiga strumpbyxor, svarta shorts, mönstrad skjorta, guldglittrig kavaj, guldig kedja och lila keps.

(10)

Dokumentation

Under mina undersökningar använde jag mig av två typer av dokumentationer, loggbok och intervju, båda efter Cato R. P. Bjørndals (2018) rekommendationer.

Del ett

I den första delen använde jag en konfluent loggbok. Denna loggboksform har sitt ursprung i konfluent pedagogik som syftar till att integrera dem affektiva och kognitiva delarna i ett lä- randesammanhang. På så sätt blir helhetsperspektivet den viktiga aspekten av denna loggbok.

Genom att skriva en loggbok där man skiljer mellan kognitiva, affektiva och somatiska processer är tanken att man ska kunna sortera och bearbeta olika erfarenheter för att på så sätt bli mer medveten om dessa processer. (Björndal, 2018, s.72-73)

Med detta i åtanke kan jag på ett effektivt sätt strukturera mina upplevelser från de olika in- spelningarna för att använda som underlag till mitt resultat.

Jag kom att utgå från frågorna: Vad tänkte jag?, vad kände jag? och upplevda kroppsliga re- aktioner, efter Bjørndals (2018) exempel.

Del två

I del två använde jag mig av en intervjuguide. Denna guide är mer eller mindre en detaljerad översikt av frågor som präglar intervjuns tema. På så sätt blir intervjuguiden en semistrukture- rad metod där jag har möjlighet att forma intervjun utifrån hur den utvecklar sig och deltagar- nas svar (Bjørndal, 2018).

Denna intervjuform rymmer dock en hög grad av flexibilitet genom att intervjuaren kan ändra frågornas ordningsföljd utifrån hur intervjun utvecklas. Dessutom kan intervjun ofta innehålla ganska många uppföljnings- och sonderingsfrågor. (Bjørndal, 2018, s.120)

Min ambition var att beröra dessa tre aspekter, de övergripande, de klingande och de visuella intrycken av framförandena. Intervjun utgår ifrån tre översiktliga frågor som jag presenterat under rubriken genomföring del två. Mellan huvudfrågorna har jag ställt relevanta följdfrågor utifrån deltagarnas tankar och svar för att få ut så mycket information som möjligt av deras upplevelser.

Resultatpresentation

I detta avsnitt kommer jag att presentera de tankar och upplevelser som jag tagit del av i undersökningen genom min loggbok jag fört under inspelningen samt intervjuerna efteråt.

En musikers upplevelse

Inspelningen av de olika klädkombinationerna pågick mellan den 27-29 mars, med en kläd- kombination om dagen. Detta för att ge varje framförande så liknande förutsättningar som möjligt. Innan varje inspelning följde ett 30 minuters långt uppvärmningspass samt ett ge- nomdrag av stycket, för att sedan byta om till den gällande klädkombinationen för framföran- det. Efter varje tagning dokumenterade jag mina tankar och känslor i en loggbok. Här nedan kommer jag att presentera mina iakttagelser av de olika framförandena där loggboken ligger till grund för mina tankar.

(11)

Den konservativa

Den första klädkombinationen jag kom att framföra i var den som jag kallar, den konserva- tiva, vilket innebär kostymen. Min första iakttagelse var, ”När jag hade tagit på mig kostymen och stod redo att gå in kom en stor känsla av nervositet” (ur loggbok 27/03/21) Jag kände mig förberedd men upplevde en press av att prestera vilket resulterade i att mina händer började skaka och det tog tid för mig att komma in i musiken och spelandet. När detta väl hade lagt sig var det inga problem att rent tekniskt utföra framförandet.

Ytterligare en sak jag lade märke till var att när det uppstod felspel eller något jag var miss- nöjd med var det svårt att sluta tänka på detta, något som gjorde att jag aktivt fick tvinga mig själv att gå vidare i musiken och som störde mitt fokus. Denna klädkombination skapade en mer högtidlig känsla av framförandet som jag tror kan ha bidragit till den ökande känslan av press. Trots dessa fysiska och psykiska störningsmoment är jag nöjd med mitt framförande och resultatet av den klingande musiken. Mitt spelande var snyggt och säkert men jag upple- ver det också som aningen försiktigt, att jag inte vågade ta ut svängarna just där och då, pres- sen att prestera ett bra resultat tog över från viljan att musicera.

Kläderna kom att splittra mig, kostymen gav mig dubbla budskap, ”Jag kände mig stiligt upp- klädd men det kändes även som att jag fick en extra press på mig själv att prestera som ledde till ökad nervositet och skakiga händer” (ur loggbok 27/03/21). Detta gjorde att jag kom att uppleva det som svårt att gå in i musiken till hundra procent. Det var inte jag som satt på sce- nen, min personlighet och det jag ville förmedla kom inte fram när pressen att prestera tog över. Jag upplevde mig snarare som en förmedlare av någon annans uttryck än mitt eget.

Den extravaganta

Dag två spelade jag in med den extravaganta klädkombinationen, spektakulär med glitter och guld. ”När jag klätt på mig kläderna kände jag mig uppklädd, snygg och ivrig att få visa upp dem” (ur loggbok 28/03/21). Jag upplevde att jag på ett naturligt sätt kunde anta mig rollen som jag som musiker vill gå in i när jag ska genomföra ett framförande, rollen där jag kan gå in i musiken till fullo och fokusera på att leverera min konstnärliga tolkning, resultatet blev då att jag inte kände mig lika nervös inför framförandet.

En iakttagelse som jag tidigt kom att uppmärksamma var att jag tog ut svängarna betydligt mer än vad jag brukar. Detta kom att yttra sig genom att jag följde mina musikaliska intent- ioner i mån av frasering, dynamik, etc och jag kom att göra musikaliska val i stunden som jag inte tidigare förberett. Visserligen kom jag också att göra fler felspel och tekniska missar men jag upplevde inte att dessa kom att störa det musikaliska flödet under framförandet. Med en- kelhet kunde jag gå vidare i musiken utan att hänga upp mig på mina misstag, och upplevde även att jag ville säga något med varje fras som spelades, ”Jag gick in i musiken på ett sätt där jag ville säga något med varje fras jag spelade, nästan som att jag ville visa upp musiken på samma sätt som jag ville visa upp mina kläder” (ur loggbok 28/03/21). Jag kunde förmedla min tolkning och de musikaliska val jag tog kunde jag stå för. Dock så kom kläderna, rent fysiskt, att påverka mitt tekniska spel någorlunda negativt. Då jag inte hade något tyg mellan min arm och gitarrsargen blev det svårare att röra armen och därmed handen längs med gitar- ren. Men trots detta tekniska hinder vill jag påstå att min musikaliska intention inte kom att påverkas. Överlag så var min känsla av denna klädkombination väldigt positiv, både min per- sonlighet och min musikaliska tolkning fick ta plats utan att jag kände att något blev lidande av det andra.

Den anonyma

Den tredje dagen kom den anonyma klädkombinationen att ta plats, svart från topp till tå. Min första känsla av dessa kläder var att jag kände mig väldigt bekväm, en bidragande faktor till

(12)

det kan vara den att det är dessa kläder jag bär till vardags, både i övningsrummet och offent- ligt. Men när jag väl började spela blev jag nästan för bekväm, på gränsen till nonchalant i mitt spelande. ”Jag kom att nästan känna mig lite för bekväm, nästan som att jag inte riktigt brydde mig om vad jag spelade” (ur loggbok 29/03/21). Jag försvann bort i tankarna och kom på mig själv flera gånger att spela på autopilot utan att tänka på vad jag gjorde. Detta kom att påverka mitt framförande på så sätt att jag delvis upplevde att jag inte brydde mig om vad jag spelade. Jag funderade kring om detta kunde ha att göra med att framförandet blev för likt en övningssituation, att jag inte kunde sätta mig in i rollen och musiken som krävs vid ett fram- förande. Detta betyder inte att jag brukar öva slarvigt och ofokuserat utan att den lilla extra nerven och fokus som oftast uppstår vid ett liveframträdande inte fanns där. När jag väl hit- tade in i musiken igen kände jag mig säker, avslappnad och kunde musicera precis som jag ville.

Mitt bristande fokus gjorde att jag endast bitvis kunde känna att jag lyckats förmedla musi- ken. När det gick bra gick det väldigt bra och när det inte gjorde det kändes det platt, okäns- ligt och nonchalant. Generellt så representerade dessa kläder min personlighet i stor grad och jag kom att känna mig väldigt säker och bekväm i dem. Men jag kom även att uppleva det svårt att få fram min konstnärliga tolkning under framförandet. ”Det blev lite för likt en öv- ningssituation som gjorde att mina tankar lättare svävade iväg och att jag tappade fokus från musiken” (ur loggbok 29/03/21).

En åhörares upplevelse

Efter att mina inspelningar var gjorda har jag låtit tre personer som inte är vana vid klassiska konserter ta del av framförandena. Inför varje intervju har var och en av deltagarna fått se framförandena i olika ordning för att undvika att helhetsresultatet ska påverkas av ordningen som framförandena visas. Samtliga deltagare känner mig sedan tidigare vilket kan komma att påverka deras reflektioner då det är jag som genomför framförandena. Dock tror jag att med tanke på deras olika bakgrund och det faktum att de inte har någon stor, eller ibland obefint- lig, konsertvana skapas goda förutsättningar som bakgrund till min undersökning.

Här nedan följer en presentation av de tre deltagarna samt deras reflektioner.

Presentation av deltagare

Person 1: Är 30 år och har en begränsad erfarenhet av klassiska konserter. Hen lyssnar sällan till klassisk musik och har aldrig varit på en klassisk konsert.

Person 2: Är 32 år och säger sig har noll erfarenhet av klassiska konserter. Den enda klassiska konsert hen har gått på var en Nalle Konsert med MSO när hen var liten.

Person 3: Är 27 år och har dålig erfarenhet av klassiska konserter. Hen har endast varit på en klassisk konsert i sitt liv.

Den extravaganta – ”Det är en artist”

Samtliga deltagare reagerade extra mycket på den extravaganta klädkombinationen. Deras reaktioner kom dock att skilja sig från varandra. Men något de alla var överens om var att denna klädkombination stack ut och inte riktigt passade in i det klassiska sammanhanget.

Person två uppskattade klädkombinationen då hen kunde känna igen sig i det och beskriver sammanhanget som något ”lite härligt och avslappnande” (ur intervju 17/04/21). Person tre upplevde att kläderna inte talade för musiken och på så sätt var det svårare att få en bild av vad låten handlade om ”Jag hade blivit confused” (ur intervju 21/04/21). Hen upplevde klä- derna som ihop slängda och en distraktion från musiken. Även person ett upplever att kläder- na tog fokus från musiken och att hen tänkte mer på kläderna än på det klingande. Men trots

(13)

detta uppskattade hen attributen som denna klädkombination hade, ”det kändes mest nytt” (ur intervju 06/04/21).

Någon som vill sticka ut och utrycka sig mer än bara genom musiken, där finns en personlig- het, ”det är mer en artist” (ur intervju 06/04/21) säger person ett. Detta är något som alla tre deltagare reflekterar kring, frågorna kring vem det är som spelar och vad denna person vill uttrycka med sitt klädval skapar ett intresse för ”artisten”. Person tre säger, ”men det är nog också den människan jag skulle vilja prata med mest. Han såg mest spännande ut” (ur intervju 21/04/21). Person två berättar hur hen upplevde att de extravaganta kläderna gav hen en känsla av att vara sig själv, ”Ni är er själva och inte det gamla tråkiga, det är något nytt” (ur intervju 17/04/21).

Den anonyma – ”Ser ju ut som vilken dude som helst”

Den anonyma klädkombinationen var det framförande som deltagarna kunde känna igen sig mest i. Person ett beskriver hur hen kände sig jämlik med musikern ”Jag känner inte att jag var på en främmande plats” (ur intervju 06/04/21). Att framförandet var enhetligt, hen beskri- ver det som anonymt eller neutralt, gjorde att hen upplevde framförandet som mer avslappnat och då kunde hen själv känna sig avslappnad och ta till sig musiken enklare. Fortsättningsvis förklarar person ett att hen kan se sig själv i hoddien och sneakersen som jag bär i detta fram- förande vilket gör hen mer bekväm.

Även person tre reflekterar kring att det känns som att det kan vara vem som helst som spelar.

Hen utryckte att det kändes mer prestigelöst och skapade en mysigare stämning.

Det kändes mysigt på något sätt, lite festligt. Lite mer improviserat, inte samma som att nu ska vi sitta och lyssna på han som spelar här som det sista klippet (konservativa) som känns som en professionell setting. Det känns som vem som helst hade kunnat spela när man bara hänger, chillar. (ur intervju 21/04/21)

Person tre säger även att hen får känslan av att vem som helst kan spela så här vacker klassisk musik, och inte bara någon i kostym som en oftast har som fördom. Hen bekräftar att en sådan insikt har gjort att hen blivit mer intresserad och öppen för den klassiska musiken.

Person två tar upp att hen förväntade sig något annat av denna klädkombination vilket också gjorde att det blev svårare för hen att uppfatta musiken. Hen upplevde att jag spelade hårdare och uppfattade inte då att det var samma stycke som vid de två andra framförandena utan trodde att det var en Eminem låt. Hen upplevde inte detta som något negativt men påpekar att den musik som hen stereotypiskt associerar med dessa kläder var något annat än det jag spe- lade vilket gjorde att hen lyssnade efter något annat.

Den konservativa – ”Det normala i klassiskt”

Angående den konservativa klädkombinationen fanns det en viss splittring mellan de olika deltagarna. Person tre kom att uppmärksamma detta framförande mest efter att hen sett de tre.

Hen säger,

Då tänker man på en gång, wow nu kommer man få höra något bra tänkte jag. Det kän- des professionellt på en gång. Tråkigt nog den klyschan stämmer, det stack ut. (ur in- tervju 21/04/21)

Genom dessa kläder förväntas det att det ska låta bra säger hen. Person tre tyckte att det lät bättre, även om hen tycktes höra fler misstag i spelandet var det ändå något som hen upplevde lät bättre jämfört med de andra två framförandena. Person två poängterade att denna kläd- kombination kändes lite mer högtidlig och som ett sammanhang där hen inte skulle ha känt

(14)

sig välkommen, ”Min inbjudan kom bort någonstans” (ur intervju 17/04/21). Hen förklarar att en sådan miljö inte tilltalar hen och även om det kan vara jättefint och jättehäftigt så menar hen att hen inte förstår det. Även person ett kände sig distanserad till denna typ av klädkom- bination. Dessa kläder kändes uppstyltade ”att det är lite pinne i röven” (ur intervju 06/04/21), och detta smittar av sig på musiken så den upplevs som högfärdig säger hen. Hen fortsätter förklara att detta är en värld, likt den extravaganta, som hen inte inte känner sig bekant i. Men samtidigt påpekar hen att kläderna ser trevliga och propra ut och det är det som är ”det nor- mala i klassiskt” (ur intervju 06/04/21). Men om en inte uppskattar det upplever hen det som svårt att passa in i den världen.

Kläders påverkan – ”Det är som i Sister Act”

Alla deltagare tror att kläderna kommer att ha någon form av påverkan på hur de upplever framförandet. Person två säger att hon kommer att tänka på filmen Sister Act. När kören står och sjunger i traditionella kåpor för att sedan komma in i mer allmänna kläder ”och får göra sin grej” (ur intervju 17/04/21). Hen upplever detta som att en får utrymme att vara sig själv och inte behöva rätta in sig i gamla traditioner, på så sätt blir det något nytt som hen upplever positivt.

Både person ett och tre påpekar vikten av vilken kontext en befinner sig i. Person tre säger att det finns fördomar om att en viss klädkod hör till ett visst utförande ”ser du rockig ut är det rock, hip-hop är hip-hop” (ur intervju 21/04/21). Detta upplever hen kan krocka med musiken, att en kan reagera om ens förväntning inte stämmer överens med det som faktiskt händer.

Även person ett reflekterar över detta,

Jag tänker om kläderna skulle passa in i kontexten den är i. Om jag går på konsert och du sitter som nummer två (extravagant) och alla andra inte är det då kommer det ju sticka ut och smitta av sig på musiken. (ur intervju 06/04/21)

Samtidigt uttrycker de båda att de ser positivt på att använda sig av olika kläder. Om en gillar att tänka djupt så finns det något mer att hämta hos någon som har en tanke bakom sitt kläd- val, ”Varför har han valt de här kläderna? Vad vill de säga med det här?” (ur intervju 21/04/21) säger person tre. Det visuella kan komma att säga något medans musiken säger något annat, säger de något tillsammans? Det handlar om vad en gör ut av det avslutar hen.

Reflektion över resultatet

Nedan följer reflektioner kring det resultat jag presenterat i föregående avsnitt. Reflektionerna utgår från de intervjuer jag genomför samt min egna loggbok.

Musikern och åhörarens olika upplevelser

Efter att ha genomfört första delen av min undersökning hade jag en uppfattning av vad jag trodde skulle tilltala åhöraren. Jag trodde att min osäkerhet samt bekvämlighet i de olika framförandena skulle uppmärksammas av åhöraren men till min förvånad så var inte detta hela fallet. Intressant var att den anonyma klädkombinationen kom att upplevas som mer be- kväm och avslappnad även om jag själv kände mig okoncentrerad och slarvig under framfö- randet. Att person ett säger att hen kan se sig själv i min hoddie och sneakers är intressant eftersom hen kunde känna sig mer bekväm då. Hen upplevde sig bekväm och trygg medans jag upplevde mig slarvig och nonchalant. Detta visar på att åhöraren kan se förbi aspekter som felspel och misstag och ta in helhetsupplevelsen när hen känner sig bekväm och trygg. Även person tres upplevelser av den konservativa klädkombinationen skiljer sig från mina egna

(15)

upplevelser av framförandet. Att hen upplevde det som proffsigt och att det lät bättre är även detta en spännande iakttagelse då jag själv upplevde mitt spelande som platt och försiktigt.

Vad upplevde jag?

När jag läser mina loggboksanteckningar slås jag av hur lite kläderna egentligen kom att på- verka mitt upplevda musikaliska resultat i de olika inspelningarna. Samtidigt kom jag att upp- leva en stor skillnad mellan klädkombinationerna när det kom att handla om min koncentrat- ion och hur pass bekväm jag kände mig vid framförandena. Att kläderna kom att påverka mig psykiskt råder det inget tvivel om, detta yttrade sig bland annat genom min upplevda nervosi- tet i den konservativa, mitt upplevda nonchalanta spel i den anonyma och hur jag upplevde att jag vågade ta ut svängarna mer i den extravaganta klädseln. Men hur kommer det sig att jag upplever dessa framföranden så olika? Som jag skriver i min loggbok fanns det både positiva och negativa iakttagelser i alla de olika klädkombinationerna, men att den anonyma och den extravaganta klädkombinationen kom att upplevas mer positiva än den konservativa kan jag bara konstatera. Att den konservativa klädkombinationen kom att ge mig en känsla av press att prestera tror jag var den största anledningen till att jag inte kände mig lika bekväm i den som de andra. Men samtidigt var jag nöjd rent musikaliskt med mitt framförande vilket är en intressant iakttagelse när jag funderar över hur kläderna kom att påverka mitt gitarrspelande.

Kom kläderna att påverka min musikaliska intention eller bara mitt psyke vid framförandet?

Denna fråga är svår att svara på men det faktum att jag var nöjd med mina musikaliska tolk- ningar i alla de tre framförandena kan tyda på att kläderna mest påverkade mitt psyke i form av koncentration och bekvämlighet.

En splittrad upplevelse

Även mellan deltagarna var upplevelserna spridda. En intressant iakttagelse var den att alla deltagare hade olika favoritframföranden. Detta bekräftar Godlovitchs (1998) tankar om att två åhörares upplevelser av ett framförande inte alltid kommer vara densamma. Men hur kommer det sig att deltagarna upplevelser skiljer sig åt? En anledning kan vara att varje delta- gare har en egen personlig förväntan av vad de tror sig ska se och höra vilket gör att de söker sig till just det framförandet. Det person tre förväntade sig av den konservativa ”wow, nu kommer man få höra något bra” (ur intervju 21/04/21) skiljer sig mycket från person två för- väntningar där hen beskrev sin upplevelse som ett sammanhang där hen inte känner sig väl- kommen. Kan våra förväntade upplevelse och intryck inför ett framförande hämma oss från den faktiska upplevelsen? Att deltagarna upplevde så stora skillnader är en värdefull iaktta- gelse till detta arbete då det tydligt visar på att vi genom kläder kan sända en signal till publi- ken som antingen kan komma att hämma eller förstärka deras upplevelse.

Igenkänningsfaktorn

Det är intressant att alla tre deltagare tar upp hur de kan känna igen sig i vissa klädkombinat- ioner. Oftast är detta också den klädkombination som personen uppskattar och tar åt sig mest av. Person ett använder sig av ordet ”jämlik” (ur intervju 06/04/21) för att förklara vad hen känner inför den anonyma klädkombinationen. Ordet jämlik är ett viktigt ord att ta fasta på här då det bidrar till att personen känner sig inbjuden och avslappnad inför framförandet. Om en åhörare inte känner sig inkluderad i ett framförande kommer detta troligtvis smitta av sig på åhörarens hela musikaliska upplevelse. Vikten av att inte uppleva sig distanserad och oväl- kommen vid ett framförandet är viktig för att åhöraren ska kunna ta till sig musiken. Om åhö- raren inte känner sig välkommen på grund av etikett, tradition eller personliga förväntningar kommer personen troligen få det svårare att ta in upplevelsen positivt. Person tre beskriver denna ovälkomna känsla väldigt bra när hen talar om den konservativa klädkombinationen,

(16)

”Det är en fancy middag och det är inte en middag jag hade gått på” (ur intervju 17/04/21).

Varför vill hen inte gå på en sådan tillställning? Hen förtydligar att det säkert är jättefint och häftigt men att hens bristande förståelse för den klassiska musiken gör att hen inte förstår sig på det. Att känna att en inte förstår något och samtidigt känna sig exkluderad från det sam- manhang kan komma att bidra till att en inte söker sig till det området. Att vara medveten av vikten att känna igen sig i ett sammanhang är värdefullt för att förstå vart jag som musiker kan komma att brista när jag vill nå ut med mitt utövande.

Klädernas påverkan

Att kläderna kom att påverka mitt spelande råder det inget tvivel om. Som min loggbok be- skriver kom de olika klädkombinationerna att påverka mig olika mycket och om jag skulle välja att bära en av de så är det den extravaganta. Men samtidigt finns det en poäng i det som person tre säger, kläderna måste passa in i kontexten så den inte krockar med musiken. Om jag framför musik vid ett dop eller bröllop kan de extravaganta kläderna kanske komma att sticka i ögonen på folk och på så sätt förstöra för musiken och upplevelsen. Men bör detta stoppa musikern från att bära denna klädkombination i ett konserthus eller vid en kyrkospel- ning? Som min undersökning visar påverkar det visuella, i form av kläder, upplevelsen av framförandet till en viss del. Särskilt intressant var person ett och tres upplevelse av att inte känna att de hörde hemma i den extravaganta klädkombinationen men ändå uppleva denna som mest intressant vilket gjorde att de ville veta mer. Varför uppstod inte samma intresse för det konservativa framförandet när deltagarna inte kände igen sig i den?

Att kläder kan väcka ett intresse för en situationen vill jag påstå förstärker min bild av att klä- der kanske kan hjälpa oss att nå ut med den klassiska musiken till en bredare massa. Vilket i sin tur stärker relevansen för att tala vidare om detta ämne.

Diskussion

Arbetets relevans

Sedan starten av detta arbeta har jag ständigt funderat över arbetes relevans. Är detta ett rele- vant ämne för mig som klassisk musiker eller letar jag efter svar i fel ände? Under processen har jag utvecklat en förståelse för ämnet som nu gör att jag säkert kan tala för ämnets rele- vans. Att nå ut med mitt konstnärliga utövande är en av de viktigaste delarna för mig som musiker och genom att undersöka hur jag kan gå till väga för att göra detta med hjälp av mina klädval har min förståelse för en potentiell åhörare breddats.

Jag är medveten om att det finns många infallsvinklar i detta men genom att välja kläder, som så en självklar del av våra liv, som vinkel på detta arbete har jag upptäckt att en så pass liten attitydförändring som kläder kan föra med sig kan göra stor inverkan. Att som åhörare kunna identifiera sig med en musikers kläder är av lika stor vikt som att kunna identifiera sig med den musik som spelas. Rentfrow (2012) skriver att vi gärna söker oss till musik som vi kan koppla till våra känslor och personligheter. På samma sätt skriver Hasvén (1992) att männi- skor har ett behov att känna samhörighet med något, detta kan göras genom kläder. Som både Rentfrow och Hasvén skriver har människor ofta ett behov av att kunna identifiera sig med något för att uppskatta det. Jag tror därför att kläderna kan verka som ett redskap för att kunna identifiera sig med musiken.

Kommentarer av metod

Metoden jag använt mig av för att svara på mina frågeställningar upplever jag varit mycket effektiv. Genom att dels granska mig själv under inspelningarna och sedan få ett utifrån per- spektiv genom intervjuer har jag fått en förståelse för hur både jag som musiker och en poten-

(17)

tiell åhörare kan komma att uppleva kläders påverkan vid ett framförande. De iakttagelser jag har gjort genom min loggbok och mina intervjuer har bidragit till att jag fått ett bra material för att svara på min frågeställning.

När jag utformade metoden ville jag presentera kontrasterande klädkombinationer till klassisk musik. Mina kombinationer, som utgick från min egna garderob, fick då representera dessa kontraster. Jag kan dock i efterhand se att det kanske varit relevant att ta in någon helt annan klädkombination som jag inte tidigare var van vid för att undersöka ämnet djupare. Men sam- tidigt ville jag att undersökningen skulle utgå ifrån mig själv och mina möjligheter till kläd- val.

Även det faktum att jag kände deltagarna, som intervjuades, sedan tidigare hade kunnat ses över av den anledning att de kanske redan har en uppfattning om mig och mina kläder. Dock så tror jag att mina inbyggda kontraster och variationer i undersökningen genom att visa fram- förandena i olika ordningar och använda mig av en relativt spridd deltagargrupp har givit mig en nyanserad och innehållsrik bild av deltagarnas upplevelser.

Kläder som konstnärligt forskningsområde för den klassiska musiken

När jag gick in i detta ämne upptäckte jag att det fanns ytterst lite tidigare forskning som be- arbetat dessa frågor förut. Generellt upplever jag det som att vi inom den klassiska musikvärl- den sällan talar om hur vi kan anpassa oss till dagens samhällsklimat när det kommer till att nå ut med den klassiska musiken. Istället upplever jag att samtalen ofta kommer till att handla om subventionering av den klassiska musiken och hur samhället ska lära sig av våra tradition- er. Detta tror jag kortsiktigt håller den klassiska musiken vid liv istället för att sprida den vi- dare.

En attitydförändring kan vara relevant - Genom att forska för att skapa en attitydförändring inom den klassiska genren tror jag att vi på ett mer hållbart sätt kan säkra den klassiska musi- kens fortlevnad. Ett exempel på detta är just det jag har skrivit om i detta arbete. Att ta kläder som exempel på ett område som vi kan anpassa oss till kan leda till att vi som klassiska musi- ker kan komma närmre våran samtid. Eftersom kläder är ett icke-verbalt språk som verkar inom hela samhället som Lewenhaupt (2005) skriver, går det inte att bortse från dessa när vi talar om klassisk musik, förutsatt att en vill att musiken sprider sig utanför den redan etable- rade musikvärlden. Samtidigt vill jag vara tydlig med att den klingande musiken och tradit- ionen inte får ta skada av en sådan anpassning. Detta ska inte göras för att göra om eller skada den klassiska traditionen utan enbart göra den tillgänglig och öppen.

Förslag till fortsatt forskning – Som fortsatt forskning kring detta ämne vill jag föreslå att utforska andra liknande ämnen så som val av konsertscen, hur vi profilerar den klassiska mu- siken eller hur en inkluderar en ovan publik i den klassiska musikvärlden. Dessa ämnen bear- betar alla frågan, hur vi som klassiska musiker når ut till en ny publik. Det finns många olika sätt att forska kring dessa frågor men jag skulle finna det intressant att utgå ifrån både musiker och potentiella åhörare för att skapa sig en så bred förståelse som möjligt kring dessa frågor.

Klädernas påverkan för att nå ut

Som Small (1998) skriver finns det idag en bild av att den klassiska musiken tillhör finrum- men vilket gör att personer kan komma att inte känna sig inbjudna till den. Genom min under- sökning har jag sett exempel på hur känslan av att inte vara inkluderad kan bidra till att musi- ken inte når fram. När mottagaren inte vill eller kan känna igen sig i det de upplever får vi det som musiker svårare att leverera vår musik och tradition.

(18)

Musikerns upplevelse – I min reflektion funderar jag över hur klädkombinationerna kom att påverka mitt framförande. Det jag kommit fram till är att jag kände mig mer eller mindre be- kväm i dem olika kombinationerna men att jag aldrig upplevde det musikaliska utfallet som dåligt. Att jag var nöjd med alla mina tre framföranden kan jag se som att kläderna kanske inte har någon större påverkan på mitt faktiska spelande utan mer min bild av vem jag vill vara på scen. Om jag som musiker kan anpassa mig till olika situationer genom mitt klädval utan att det påverkar mitt musikaliska resultat negativt anser jag att det kan bli lättare att nå ut i sammanhang där andra konventioner råder än den klassiska. Sådana sammanhang kan vara grundskolor, klubbar eller andra platser som står utanför de klassiska institutionerna. Denna, enligt mitt tycke, lilla förändring i hur jag förhåller mig till en klassisk konsert tror jag kan bidra till att den ovana åhöraren kan ges en större möjlighet till att få upp ögonen för den klas- siska musiken.

Åhörarens upplevelse – Genom mina intervjuer har jag fått en stor förståelse för hur åhöraren kan uppleva ett framförande av klassisk musik. Eftersom jag oftast är den som framför musik vid ett framförande, snarare än att agera åhörare, uppstod många tankar som jag tidigare inte tänkt på. När person tre beskriver hur hen inte kan ta åt sig den extravaganta klädkombinat- ionen samtidigt som person två upplever sig mest bekväm med den förstår jag att kläderna har påverkat deras upplevelser fast helt olika. Frågan blir här, vem ska en lyssna på? Även person ett kommenterar den extravaganta klädkombinationen genom att förklara att hen inte förstår det men upplever den ändå som spännande. Eftersom vi på förhand inte kan veta hur vårat klädval kommer tas emot tror jag att en måste se till sig själv och sin egna konstnärliga intent- ion. Hur vi väljer att profilera oss kan komma att påverka, inte bara den som lyssnar, utan även oss själva. De skillnader jag upplevde i dem olika framförandena var väldigt olika men sammanfattningsvis var jag nöjd med varje framförande. Om jag då kan komma att nå ut i större grad i och med mitt val av kläder, oavsett om det är frack eller sneakers, ser jag det som en liten förändring av hela mitt konstnärliga uttryck. Både person ett och två nämner en sak i intervjuerna som tåls att tänka på, nämligen att skapa något nytt.

Skapa något nytt – Eftersom den klassiska musiken tenderar att ha stämpeln som något som inte är för alla rent allmänt har vi genom att försöka förnya vårt uttryck något att vinna på detta. Om den klassiska genren hittar nya vägar att gå för att bli sedd kan barriären mellan klassisk musik och den ”vanliga” musiken bli mindre. Då tror jag också att den klassiska mu- sikscenen kan komma att utvecklas ännu mer.

Som Godlovitch (1998) skriver finns det en stark motrörelse till förändring inom den klas- siska musikvärlden, men han påpekar också att förändring går att genomföra. Genom att lyfta dessa frågor redan under utbildning och vid institutioner vill jag tro att vi kan förändra synen på dem klassiska konventioner som råder och göra dem mer tillgängliga för allmänheten. Ge- nom samtal och reflektion tillsammans över generationsgränser kan den klassiska musiken ta nya vägar ut i samhället som jag tror är positiv för att nå ut med den klassiska musiken och då också säkerställa musikens fortlevnad.

(19)

Litteraturförteckning

Bjørndal, C. (2018). Det värderande ögat : Observation, utvärdering och utveckling i under- visning och handledning (Andra upplagan. ed.).

Godlovitch, S. (1998). Musical performance : A philosophical study. Hämtad 2020-11-29 från: https://ebookcentral-proquest-com.db.ub.oru.se

Hasvén, G. (1992). Den grå kostymen bilder av herrmodet genom 200 år (1. uppl.. ed.).

Malmö: Gleerup.

Lewenhaupt, T. (2005). Kläders tysta språk. Stockholm: Atlantis.

Red Note Ensemble (2021) Hämtad 2021-03-21 från:

https://www.rednoteensemble.com/about-red-note/

Red note ensemble [Kedaa Records]. (2012, 8 april). Kuljit Bhamra with Red Note Ensamble – ’Reels to Raga’ [Videofil]. Hämtad 2021-03-12 från:

https://www.youtube.com/watch?v=r1Y6UChTe9M

Rentfrow, Peter J. (2012). The Role of Music in Everyday Life: Current Directions in the Social Psychology of Music. Social and Personality Psychology Compass, 6(5), 402-416.

Hämtad 2020-11-29 från:

https://onlinelibrary-wiley-com.db.ub.oru.se/doi/abs/10.1111/j.1751-9004.2012.00434.x Skallsjö Sommarorkerster (u.å) Hämtad 2021-03-21 från

https://sommarorkester.com/what-we-do#

Small, C. (1998). Musicking : The meanings of performing and listening. Hämtad 2021-03-10 från: https://ebookcentral.proquest.com

Todorović, Tijana, Toporišič, Tomaž, & Pavko Čuden, Alenka. (2014). Clothes and Costumes as Form of Nonverbal Communication. Tekstilec (Spletna Izd.), 57(4), 321-333. Hämtad 2021-03-02 från:

https://browzine.com/libraries/2284/journals/167289/issues/363879120?showArticleInContex t=doi%3A10.14502%2FTekstilec2014.57.321-333

Bilagor

Den anonyma: https://youtu.be/pURkTt2DRdQ Den extravaganta: https://youtu.be/i08XxUeKyiU Den konservativa: https://youtu.be/D39GpveTg2k

(20)

References

Related documents

När jag tillsammans med andra pedagoger på förskolan bestämmer vilka regler barnen ska förhålla sig till är vi alla rörande eniga om att där ska finnas få men tydliga.. Få

behållsamt på varandras uttryck. Han reflekterar över sin människosyn och sina värderingar utan att klä det i så många ord. Han uttrycker att han inte låter sina

Davids omdömen om sina egna prestationer ”och så har jag gjort det jättedå- ligt” eller ”jag inte kan det alls” är exempel på hur de ibland underpresterande pojkarna

Ett större offentligt ansvar för finansieringen av bostadsbyggandet måste till för att ojämlikheten på bostadsmarknaden ska minska. När bostads- finansieringen sker på

Stödet sjuksköterskan gav kollegor som behövde hjälp var en strategi vilken togs till för att hantera utmattning samt stress på arbetet (Steege &..

Informanterna uppger att de vill vara som alla andra när det gäller studier, träning och sitt sociala liv, de vill inte vara beroende av den vård eller behandling som behövs vilket

Lärarens roll är av mycket stor betydelse för eleverna i vår undersökning vilket inte är konstigt med tanke på att pianoläraren, framför allt när det gäller yngre

Mellan EPB med socioekonomiska risker och utan socioekonomiska risker fanns inga signifikanta skillnader vad gäller självskattning för självkänsla, medan det fanns signifikanta