Regional
utvecklingsstrategi för Örebro län
Remissversion
Remissversion Datum: 2017-02-14 Ny karta s 38, 2017-03-24
Regional utvecklingsstrategi för Örebro län
Remissversion
2017-02-14 Dnr: 15RS2332
1. Förord
[Här ska ett förord skrivas, som kommer bygga på bl a att läsaren ska:]
Veta:
Syftet med RUS Varför en ny RUS
Vitsen att arbeta för samma mål Samhandling, beskriv metod.
Hållbarhet som framtidsstrategi
Vision, övergripande mål (koppla an mot) Rumsliga strukturbilder
Känna:
Framåtanda
Att det är möjlighet att nå målen Medgång
Stolthet Göra:
Läsa RUSen
Integrera relevanta RUS-mål och prioriteringar i sin organisation Engagera sig
1. Förord... 3
2. RUS i korthet ... 5
3. Från vision till genomförande ... 6
3.1 Vision ... 6
3.2 Övergripande mål ... 6
3.3 Effektmål ... 8
3.4 Prioriterade områden för samhandling ... 9
3.5 Handlingsplaner och ansvar ... 10
4. Megatrender, nuläge och utmaningar ... 12
4.1 Megatrender ... 12
4.2 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft ... 15
4.3 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet ... 20
4.4 Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet ... 23
5. Prioriterade områden för samhandling ... 27
5.1 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft ... 28
5.2 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet ... 32
5.3 Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet ... 34
6. Strukturbilder för Örebro län ... 37
6.1 Storregional samverkan för en starkare region ... 37
6.2 Hållbar bebyggelsestruktur och pendling ... 39
6.3 Transporter och bredband ökar tillgängligheten ... 41
6.4 Rekreation och upplevelser, för invånare och besökare ... 45
7. Så tog vi fram strategin ... 48
8. Våra perspektiv ... 49
9. Referenslista ... 50
10. Bilaga 1. ... 53
2. RUS i korthet
Här är en illustration av vår regionala utvecklingsstrategi (RUS) för Örebroregionen. Den visar vår vision, tre övergripande mål och tolv prioriterade områden för samhandling.
Örebroregionen – Sveriges hjärta
Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region
Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet
God kompetensförsörjning och matchning
Inkludering genom
delaktighet och upplevelser God, jämlik och jämställd hälsa
Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård God bostadsförsörjning
Effektiva och hållbara persontransporter Hållbar konsumtion och försörjning
Ett brett och starkt näringsliv Innovationskraft och specialisering Goda förutsättningar för gods och logistik
Destinationer och evenemang med lyskraft
Teckenförklaring
3. Från vision till genomförande
Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut hur vi – Region Örebro län, kommuner, näringsliv, myndigheter, universitet och civilsamhälle – tillsammans vill möta vår regions utmaningar och utveckla vårt län.
Vår region ingår i ett större sammanhang och är både beroende av och bidrar till utveckling på flera samhällsnivåer. Vår regionala strategi har därför flera beröringspunkter med den nationella strategin1 som är inriktad på att skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Den utgör också vårt bidrag till EU:s mål om smart, hållbar och inkluderande tillväxt samt till FN:s globala hållbarhetsmål2. Vår och andra regioners utvecklingsstrategier utgör underlag för nya nationella och EU-strategier.
3.1 Vision
Örebroregionen – Sveriges hjärta
Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region
3.2 Övergripande mål
En hållbar utveckling är avgörande för att garantera framtida generationer en god livskvalitet. Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är medlet. De tre aspekterna är beroende av varandra. En ökad hållbarhet kräver att vi använder medlen inom ramarna, och mäter målet på nya sätt, med långsiktiga och samhällsekonomiska perspektiv.
Våra tre övergripande mål för Örebroregionen motsvarar de tre aspekterna av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk. Genom att skapa ömsesidigt värde och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi samtidigt – inte för ett perspektiv i taget – säkerställer vi
omställningen till ett hållbart samhälle. Till de övergripande målen kopplar vi mätbara effektmål och indikatorer3 som sammantaget ska visa vår väg till hållbar utveckling.
Hållbar utveckling i samhället kan beskrivas som att ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områdena ökar med tiden. När vi når våra tre övergripande mål närmar
1 ”Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020” prioriterar fyra områden: Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete. Den uppmanar också regionerna att möta upp samhällsutmaningarna: Demografisk utveckling, Globalisering, Klimat, miljö och energi samt Social sammanhållning. Den nationella strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet.
2 Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål (Agenda 2030) för att: utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, samt för att lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Viktiga utgångspunkter är också FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, och FN:s klimatkonvention.
3 Se bilaga 1. Effektmål och indikatorer följs upp och utvärderas med olika intervall enligt en plan.
vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet4 i en hållbar och attraktiv region. Då är ekonomisk utveckling ett medel för att uppnå ekologisk och social hållbarhet utan att påverka dem negativt.
Övergripande mål
Hög livskvalitet
- en region där alla människor har lika värde och samma möjligheter att bidra och får sina grundläggande mänskliga behov och rättigheter tillgodosedda.
Stark konkurrenskraft
- en region där alla bidrar till ökat värdeskapande och en robust arbetsmarknad med innovationskraft.
God resurseffektivitet
- en region där alla bidrar till ansvarsfull produktion och konsumtion för minimal miljöpåverkan och ekosystem i balans.
Figuren nedan visar hur de övergripande målen bidrar till vår vision.Genom att uppnå och integrera de tre övergripande målen med varandra närmar vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region.
4 Vi utgår från fyra tolkningar av livskvalitet som återkommer i vetenskaplig litteratur och internationellt arbete inom området. Dessa är välstånd, lycka, meningsfullhet och handlingsfrihet. SOU 2015:56
3.3 Effektmål
Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till 2030.
Vägledande principer har varit att målen ska vara etablerade och accepterade inom det aktuella området, att de ska uppfylla smart-kriterierna – det vill säga vara specifika, mätbara, accepterad, realistiska och tidsbundna. I uppföljningen ska statistiken så långt som möjligt brytas ned på parametrarna kön, kommun, stad – land och socioekonomi. En uttalad målsättning är att skillnader mellan olika grupper ska minska. Effektmålen med tillhörande indikatorer ska ses över en gång per år och uppdateras vid behov.
Effektmål till 2030 för Örebro län 1. Självskattat hälsotillstånd
Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
2. Framtidstro
Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
3. Behörighet till gymnasiet
Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år.
4. Behörighet till högskolan
Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år.
5. Övergång till högre studier
Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent.
6. Eftergymnasial utbildning
Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent.
7. Andel förvärvsarbetande
Andel förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år ska vara minst 82 procent.
8. Matchningsgrad
Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent.
9. Andel universitetssjukvård
Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter.
10. Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård
Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år 2016.
11. Bostadsmarknad i balans
Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott.
12. Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling
Kollektivtrafikens andel av den motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent.
13. Utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer.
14. Förnybar energi
Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen.
15. Energieffektivitet
Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än 2005.
16. Nystartade företag
Antal nystartade företag per tusen invånare ska vara flest i Örebro län jämfört med jämförbara län.6
17. Branschbredd
Antal arbetsställen ska öka mer än i jämförbara län.
18. Kunskapsintensiva företag
Andel kunskapsintensiva företag ska vara högre än i jämförbara län.
19. Investeringar i forskning och utveckling, FoU
Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukt ska vara 4 procent.
20. Internationaliseringsgrad
Antal företag med export ska öka mer procentuellt i Örebro län i jämförbara län.
21. Gästnätter
Antalet gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med 66 procent jämfört med 2015.
22. Bruttoregionalprodukt per sysselsatt
Bruttoregionalprodukten i Örebro län per sysselsatt ska vara den högsta bland jämförbara län.
3.4 Prioriterade områden för samhandling
För att möta regionens utmaningar och uppnå de övergripande målen fokuserar vi på tolv prioriterade områden för samhandling:
1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet 2. God kompetensförsörjning och matchning 3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser 4. God, jämlik och jämställd hälsa
5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård 6. God bostadsförsörjning
7. Effektiva och hållbara persontransporter 8. Hållbar konsumtion och försörjning 9. Ett brett och starkt näringsliv 10. Innovationskraft och specialisering 11. Goda förutsättningar för gods och logistik 12. Destinationer och evenemang med lyskraft
3.4.1 Framgångsfaktorer/Genomsyrande perspektiv Följande perspektiv behöver genomsyra allt utvecklingsarbete.
Digitalisering
Internationellt samarbete
Jämlikhet och jämställdhet
Barn och unga
Mångfald och integration
6 Västmanlands län, Värmlands län, Jönköpings län och Kronobergs län
Istället för att lyfta fram perspektiven som framgångsfaktorer har vi skrivit in dem i relevanta effektmål och prioriterade områden för samhandling. Perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barn och unga sammanfattas i kapitel 8.
3.4.2 Samhandling som arbetssätt
Vägen från nuläge till mål rymmer komplexa utmaningar7 som kräver samhandling, det vill säga gränsöverskridande insatser mellan privata,
offentliga och civila aktörer på olika nivåer. Aktörer som gemensamt problematiserar, driver och äger lösningar och resultat. Vi prioriterar tolv områden där vi bedömer att samhandling är nödvändig för att nå målen8.
Genomförandet av strategin pågår under perioden 2017 - 2025 med siktet inställt på att strategins effektmål, som mäter samhällets utveckling, ska vara uppfyllda 2030. För att stämma av utvecklingen finns även två år för etappmål; 2020 och 2025. För
de rumsliga strukturbilderna9 är målhorisonten bortom 2030.
Bilden ovan illustrerar en schematisk logik, från nuläge till vision.
Att möta komplexa utmaningar när man driver ett utvecklings- och förändringsarbete har i praktiken ingen given och rak väg utan är beroende av ett utforskande arbetssätt. Ledstjärnor för vårt arbete är ett öppet samarbetsklimat, transparens, tydliga roller och ansvar, och ett aktivt lärande där alla känner sig delaktiga och engagerade i att finna lösningar.
7 Se kap. 4
8 Se kap. 3.4
9 Se kap. 6. Strukturbilder är kartor som lyfter fram platser, områden och stråk av vikt för regionens utveckling.
Nuläge Samhandling 2017-2025
Etappmål 2020 och 2025
Effektmål
2030 Vision
Planera
Genomföra
Utvärdera Lära
SAMHANDLINGSTRAPPAN
Regional utveckling kräver ett brett deltagande och en kontinuerlig dialog. Det innebär SAMTAL och utbyte av information för att nå SAMSYN om regionens utmaningar. När aktörerna är överens om hur frågan ska hanteras och att framgången nås bäst genom att lösa utmaningen tillsammans, då har SAMVERKAN uppnåtts. Då finns också de nödvändiga förutsättningarna för att gå vidare till SAMHANDLING, det vill säga att handla, tillsammans och enskilt, i riktning mot den gemensamma målbilden.
Samtal
Samsyn
Samverkan
Samhandling
3.5 Handlingsplaner och ansvar
Strategins prioriterade områden för samhandling avgör vilka aktörer som gemensamt tar fram handlingsplaner. Ett partnerskap10 för regional utveckling, med företrädare från Region Örebro län, kommunerna, näringslivet, universitetet, civilsamhället, länsstyrelsen och andra viktiga aktörer, ansvarar för att handlingsplanerna tas fram och genomförs. Partnerskapet är både ett beredande organ för den beslutande nivån och ett verkställande organ genom sina respektive organisationer.
Genom samhandlingsavtal med berörda aktörer görs roller, ansvar och åtaganden tydliga. Även andra aktörer välkomnas att arbeta för att förverkliga strategins mål genom att ta in relevanta delar av den i sina verksamheter.
Genomförandet via handlingsplanerna utvärderas kontinuerligt och den regionala
utvecklingsstrategins mål följs upp med hjälp av indikatorer. Syftet är att dra lärdomar för att kunna vidareutveckla arbetet och kunna justera insatser och indikatorer om förutsättningarna ändras.
Region Örebro län ansvarar för att
utarbeta den regionala utvecklingsstrategin i samråd med regionens aktörer, kommuner, näringsliv och organisationer
samordna insatserna för genomförandet
löpande följa upp strategin och se till att den utvärderas på ett ändamålsenligt sätt
delfinansiera insatser som styr mot målen.
10 Partnerskapet som i RUS 2010 kallades Regionala styrgruppen och utökas med samtliga kommunchefer och andra viktiga aktörer.
4. Megatrender, nuläge och utmaningar
Här beskriver vi först några viktiga megatrender. Sedan följer en beskrivning av nuläge och utmaningar för Örebro län i de tre områden där våra övergripande mål om hög livskvalitet, stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet överlappar varandra:
Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft
Hög livskvalitet och god resurseffektivitet
Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet
Syftet är att peka på komplexa samband i regionen och att ge ett underlag för den regionala utvecklingsstrategins prioriteringar.
4.1 Megatrender
Vissa trender – megatrender – är starka och de kommer att påverka oss socialt, kulturellt,
ekonomiskt, miljömässigt och säkert också på andra sätt. Vår möjlighet att genom aktiv handling i vår region påverka riktning och styrka i dessa trender är minimal. Men genom att försöka förutse vad som kommer att hända kan vi aktivt förhålla oss till dem och utnyttja trenderna som en möjlighet för utveckling av Örebroregionen. I underlagsrapporten Örebroregionen utifrån och in14 har vi
identifierat sex megatrender:
1. Globalisering – hela världen är här, hela tiden 2. Global osäkerhet – kartan ritas om
3. Urbanisering – en utmaning för både stad och land 4. Digitalisering – en social revolution
5. Klimat och miljö – omställning till en ekologiskt hållbar utveckling 6. Samhällskontraktet – demokrati, värderingar och livsstil
Var och en av dessa har sina speciella karaktärsdrag, men de är också i flera fall nära kopplade till varandra. Så är till exempel globaliseringen en plattform för digitaliseringen och omvänt. Vi gör här en snabb summering av fyra av dem: globalisering, klimat och miljö, digitalisering och urbanisering.
4.1.1 Globalisering
Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även kultur, miljö, attityder och
livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Internationellt utbyte av varor och idéer samt specialisering ökar i både skala och hastighet. Detta leder till att hela världen i stort sett har samma tekniska, sociala och ekonomiska kunskaper samtidigt.
14 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Persson/Niklasson (2016) Örebroregionen utifrån och in, Underlags-PM för RUS 2030
Inom ramen för den så kallade kunskapsekonomin har en strategi länge varit att svenskt näringsliv ska konkurrera med kunskap och hög kvalitet i vid mening. Den explosionsartade utvecklingen av utbildningssystemet i bland annat Kina och Indien gör att kraven på vår egen kompetensnivå ytterligare skärps.
Ekonomin i Örebro län är inflätad i de globala ekonomiska systemen. Strukturomvandlingar i globala företag beslutas i styrelserum långt bort. Faktorer som kapital, kunskap, råvaror och marknader avgör. Genom tillgång till ny och billigare arbetskraft i Kina och Sydostasien – och framöver i Afrika – ökar rationaliseringstrycket i västvärlden. Men den växande ekonomin i stora delar av världen ger också möjligheter. En allt bättre ekonomi i dagens fattigare länder ger också köpkraft som gynnar exportföretag i vår region.
4.1.2 Klimat och miljö
Trycket på naturresurserna ökar i takt med att vi blir fler på jorden samtidigt som koldioxidutsläppen och konsumtionen per person ökar. Nu krävs det drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor varje år. Ekosystemen belastas hårt av avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och ökad koldioxidlagring i atmosfären. En hållbar livsstil – det vill säga minskad konsumtion av naturresurser och mindre koldioxidutsläpp – är avgörande för att jordens naturresurser ska räcka och planeten ska fortsätta vara en beboelig plats lång tid framöver. Hur vi transporterar oss, vad vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra sparpengar påverkar koldioxidutsläppen och är avgörande för om vi kan leva klimatsmart och hållbart.15
Företagens kunskap om nya och växande marknader är en nyckel till framgång. I dag har många företag upptäckt att de har nya affärsmöjligheter att utveckla inom ramen för en mer hållbar utveckling.
4.1.3 Urbanisering
Trenden är att städerna och stadsområdena växer. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. Befolkningen på de mindre orterna minskar relativt sett. Men landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Den svenska urbaniseringen, som folkomflyttning från land till stad, är i stort avslutad.
Urbaniseringen har också påverkat våra normer. Det är staden som är norm och måttstock – mindre samhällen och landsbygd är undantagen. Det är städerna som står för framtid, bättre livschanser, större mångfald och ett framgångsrikt företagande. Med urbaniseringen skapas också problem i storstadsregionerna, i alla fall i de större. Lång tid läggs på resor och segregation i boendet riskerar till exempel politisk oro.
15 http://www.wwf.se/press/aktuellt/1658512-rekordtidig-overshoot-day-jordens-resurser-tar-slut-8-augusti, 170129
Näringslivet har också i sin förändring blivit mer urbant. I takt med att tjänste- och
kunskapsföretagen blivit avknoppade från tillverkningsindustrin har de i allt högre grad kommit att söka sig till större städer. Täthet, möjlighet till specialisering, flera kundkontakter och en bredare rekryteringsbas är orsaker som gör att dessa företag ofta föredrar staden framför till exempel mindre bruksorter.
4.1.4 Digitalisering
Denna megatrend är kanske den allra tydligaste. Inom alla samhällssektorer pågår arbete med att förhålla sig till, förstå och använda den möjlighet som digitaliseringen ger.
De så kallade marginalkostnaderna som uppstår i den digitala produktionen är nära noll.
Tillväxtanalyser beräknar att hälften av produktivitetsökningen i industrin kan förklaras av digitalisering. Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och nya sätt att generera utveckling och värde.
Krav kommer inom allt fler sektorer om att kunna vara uppkopplad och få realtidsinformation. Big data kan leda och styra trafikflöden, energisystem, sjukvård och mycket annat. Runt hörnet ser vi till exempel en annan sjukvårdslogik än dagens, grundad på användning av insamlad information i helt annan omfattning än i dag. I trafiken kommer självkörande bilar att finnas på svenska vägar inom något år.
Med digitaliseringens hjälp påskyndas också globaliseringen. Sociala strukturer uppstår i nya konstellationer. Den allsidighet och opartiskhet som journalistiska produkter haft som utgångspunkt, kan man välja bort. Källkritiken blir en allt viktigare kompetens för att kunna navigera i
informationshavet.
Upp emot hälften av alla jobb kommer att kunna ersättas av datorer och robotar inom 15-30 år. Vi behöver därför utveckla förmågor som (idag) ter sig som mänskligt unika, som till exempel konstnärliga talanger, social förmåga, samarbete, förhandlingslösningar och empati med andra.
Vi kommer också att se allt mer virituella organisationer, där stora företag, frilansande specialister och mindre producenter finns sammankopplade oavsett var i världen de befinner sig. Digital teknik gör att team kan komponeras och upplösas efter behov.
4.2 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft
Vår globala konkurrenskraft är beroende av kompetent arbetskraft.
Den demografiska utvecklingen innebär också att allt färre arbetande måste försörja allt fler äldre. Vi behöver etablera oss tidigare på arbetsmarknaden och arbeta längre än vi gör idag. När var och en efter sin förmåga kan vara med och bidra medför det bättre hållbarhet, både socialt och ekonomiskt.
4.2.1 Nya förutsättningar för en god livsmiljö
En god livsmiljö ger möjligheter att arbeta, studera och bo på en plats där man mår bra och känner tilltro till framtiden. Delaktighet, tillgänglighet, tillit och trygghet är viktiga ledord och förutsätter att man kan uttrycka sig, skapa och uppleva i gemenskap med andra. Vi ser allt oftare hur mål om ekonomisk tillväxt i samhället kompletteras med mål om ekologisk hållbarhet och livskvalitet, välbefinnande och tillit. Även öppenhet inför det nya och ungas perspektiv gynnar förändring och fortsatt samhällsutveckling.
Regionen har en kraftig befolkningstillväxt i de flesta kommuner, framför allt i Örebro kommun, som nu växer med närmare 2 000 nya invånare varje år. Om trenden fortsätter kommer länet inom några få år att ha fler än 300 000 invånare. Invandringen har bidragit till att samtliga kommuner i länet har en positiv befolkningsutveckling. I regionen bor människor från mer än 165 länder.
Närmare 85 procent av befolkningen bor idag i tätorter, medan 15 procent bor i småorter (50-199 invånare) eller på landsbygden.
I Örebro län finns stora möjligheter att utveckla goda och attraktiva livsmiljöer och besöksmål genom närhet till natur-, stads- och kulturmiljöer, ett rikt professionellt kulturliv och idrott på hög nivå. Ett starkt föreningsliv och aktiva studieförbund skapar sammanhållning, överbryggar gränser och främjar det demokratiska samhället. Regionen har också flera exempel på lyckade sociala innovationer. Vidare är länet sedan lång tid ett resurscentrum för teckenspråk och kunskap om kommunikationshandikapp.
4.2.2 Utmaningar inom kompetensförsörjningen
Arbetskraften
I en global kunskapsekonomi är tillgången till och intresset för kunskap, utbildning och kompetens i bred bemärkelse en viktig konkurrensfaktor. Nivåkraven ökar (minst gymnasium) liksom behovet av specialiserad och yrkesutbildad arbetskraft. Andelen högutbildade har ökat under hela
tjugohundratalet. Utbildningsnivån hos utrikes födda är generellt sett hög och ligger i många fall i nivå med eller över den hos de inrikes födda16. Trots detta har invånarna i Örebroregionen en lägre utbildningsnivå jämfört med riket.
16 Invandring och integration i Örebroregionen, Region Örebro län 2015, s 5.
Vi ser också en vikande trend för behörighet till gymnasieskolans nationella program, och andelen som går vidare till högre studier. Färre pojkar än flickor når gymnasiebehörighet. I gruppen
16-åringar har utrikes födda 40 procentenheter lägre behörighet. Fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Denna utveckling riskerar att leda till kompetensbrist, särskilt i de mindre kommunerna, minskad
konkurrenskraft och sämre livsvillkor.
Trots att arbetslösheten minskar och arbetsmarknaden är god ökar den strukturella arbetslösheten.
Långtidsarbetslösa i åldern 55-64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga tillhör riskgrupperna. I lågavlönade sektorer är kvinnor överrepresenterade, och betydligt fler kvinnor än män jobbar mindre än de önskar. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är endast 60 procent. Här finns både högutbildade som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning17 men som saknar vägar in i det svenska samhället, och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i
riskgrupperna för långtidsarbetslöshet.
Vissa kommuner har större utmaningar på grund av högre ungdomsarbetslöshet och att fler personer i kommunen som är födda utanför Europa står utanför arbetsmarknaden. Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytande.18 I december 2016 var 5 404 personer födda utanför Europa inskrivna på arbetsförmedlingen i länet, vilket motsvarar 47 procent av samtliga inskrivna. Av dessa är 42 procent kvinnor (motsvarande siffra för inrikes födda är 41 procent).
Arbetsgivarna
I Örebroregionen, liksom i andra delar av Sverige, ökar andelen äldre. Det är mest påtagligt i de mindre kommunerna och på landsbygden, där konsekvenserna för tillväxten och välfärden kommer att bli störst. Pensionsavgångar drabbar också vissa branscher och yrken mer än andra. Arbetsgivare anser generellt att det är svårt att rekrytera. Var femte rekrytering avbryts på grund av att
arbetsgivaren inte kan hitta rätt kompetens19. Utrikes födda kan vara en resurs som dessutom gör oss bättre rustade för globaliseringen i form av språklig och kulturell kompetens. Tillgång till attraktiva bostäder, pendlingsmöjligheter och livsmiljöer ökar möjligheterna att hitta rätt kompetens20. Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter, behöver öka för att förbättra kompetensförsörjningen.
Utbildningsaktörer
Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver bättre matcha
arbetsgivarnas behov, och samtidigt utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Några
17 Örebroregionen Utifrån och in, s 24, Region Örebro län, 2016
18 www.mucf.se
19 Undersökningen gjordes under perioden 26 januari - 22 mars 2010 av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
20 Krugman, Fujita & Veneables (1999)
utbildningsanordnare har mycket bra samarbete med arbetsgivare, andra behöver utveckla och stärka sin samverkan. Örebro universitet är regionens kunskapsmotor och en stark attraktionsfaktor för unga inflyttare. Universitetet som har nationella och internationella samarbeten och som samverkar med näringsliv, region, kommuner och organisationer, har närmare 15 000 studenter på tre campus (Örebro, Karlskoga, Grythyttan). En jämförelsevis stor andel av studenterna stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning. Folkbildningen och civilsamhället har också en mycket viktig roll i utbildningssystemet, inte minst för det livslånga lärandet och för den del av arbetskraften som står långt från arbetsmarknaden.
Regionens styrkeområden21 och bristyrken är viktiga utgångspunkter för utbildningssystemets dimensionering och innehåll. Ska vi möta morgondagens efterfrågan är det viktigt att integrera hållbar utveckling i utbildningarna. Digitaliseringens möjligheter är avgörande för förnyelse av utbildningar och ökad attraktivitet, samtidigt som bristen på digital kompetens riskerar att skapa utanförskap. Ju mer relevant kompetens och ju fler kunskapsintensiva och innovativa företag som kan etablera sig i regionen, desto fler innovationer och därmed fler arbetstillfällen och bättre livsvillkor för fler.
4.2.3 Ökat antal äldre förändrar behoven
Befolkningen blir allt äldre, i Örebroregionen liksom i landet som helhet. Samtliga kommuner i regionen får ett ökat antal äldre även om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar av regionen. Fram till 2030 ökar antalet personer över 80 år i alla kommuner. Antalet över 90 år ökar särskilt i norra länsdelen: Ljusnarsberg, Hällefors och Nora22. Den demografiska förändringen ställer ökade och ändrade krav på hela samhället, men särskilt på sjukvård och kommunernas äldreomsorg där samverkan över organisationsgränser, effektivisering, kompetensförsörjning och ekonomiska resurser blir kritiska faktorer. Omsorgen om äldre är en i hög utsträckning kvinnodominerad del av arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män arbetar i särskilda boendeformer och fler kvinnor fungerar som anhörigvårdare till sin partner. Utrikes födda män arbetar med vård och omsorg i betydligt större utsträckning än inrikes födda. Fler män behöver komma in i sektorn för att vi ska klara kompetensförsörjningen.
4.2.4 Förbättrad folkhälsa, ökade klyftor och ökad psykisk ohälsa Den ökade livslängden i kombination med medicinteknisk utveckling väcker frågor om prioriteringar, etik och ekonomi. Den stora invandringen till regionen ställer ökade krav på samhällets grundfunktioner, däribland vården. Vi mår bättre och bättre i regionen som helhet, men både den faktiska och den självupplevda hälsan är ojämnt fördelad, såväl geografiskt som mellan grupper. Flickor, kvinnor, funktionsnedsatta och HBTQ-personer rapporterar i högre grad en sämre hälsa jämfört med andra grupper i regionen. Likaså finns ett tydligt samband mellan hälsa och utbildningsnivå, samt mellan hälsa och födelseland.
21 Regionens styrkeområden beskrivs i avsnitt 3.2.2
22Samhällsutmaningar för en hållbar tillväxt och attraktionskraft i Örebro län, Oxford Research, 2016
Under senare år har den psykiska ohälsan ökat i omfattning. Tre ökande trender kan urskiljas; barn och unga med diagnoser som ADHD och/eller autism, stressrelaterade sjukdomar, speciellt bland kvinnor, samt självskadebeteenden hos unga flickor.23 Den psykiska ohälsan har en tydlig koppling till samhällsförändringar och svårigheterna att hitta ett meningsfullt fungerande socialt sammanhang.
Män är starkt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Utbildning, bostad, sysselsättning, delaktighet och inflytande, samt fysisk aktivitet är viktiga förutsättningar för bättre folkhälsa.
En ökande andel av länets befolkning utgörs av utrikesfödda personer. Målet med
invandringspolitiken är integration, men i verkligheten finns en tydlig segregation både på bostads- och arbetsmarknaden, samt utanförskap. Gruppen utrikesfödda har högre arbetslöshet, högre trångboddhet, sämre hälsa och sämre ekonomi jämfört med genomsnittet. Även andra grupper löper en förhöjd risk att hamna i utanförskap, till exempel personer med funktionsnedsättning.
Utmaningen är ett integrerat samhälle med minskat utanförskap samt en jämlik och jämställd hälsa.
Civilsamhället som har en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer står inför flera olika utmaningar. En av dem är att vårt ideella engagemang minskar i specifika organisationer och att det också blir mer kortsiktigt. Men samtidigt visar många studier att människors engagemang förblir starkt. Det tar sig bara andra uttryck.24
4.2.5 Högspecialiserad vård och universitetssjukvård
Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården bidrar till hög regional attraktivitet för studenter, kvalificerade medarbetare och för medborgaren. Den bidrar även till den regionala utvecklingskraften då den har unika förutsättningar för forskning och agerar innovationsdrivare för att möta demografiska behov och utmaningar för välfärden. Samverkan mellan den
högspecialiserade sjukvården, universitetssjukvården, den övriga sjukvården, universitetet och samhället är helt avgörande för konkurrenskraftig forskning och utbildning. Baserat på en
journalistisk sammanställning av kvalitet och tillgänglighet 2016 var Universitetssjukhuset i Örebro rankad som fjärde bästa universitetssjukhus i Sverige.25
Universitetssjukvård definieras i det nationella ALF-avtalet26 och är ett övergripande och brett begrepp som omfattar alla vårdnivåer samt forskning, innovation, undervisning, evidens och patientmedverkan. Enheter som i alla aspekter uppfyller kriteriet för universitetssjukvård utgör universitetssjukvårdsenheter. Dessa kan utses inom alla delar av hälso- och sjukvården och i hela länet. Detta är alltså inte endast ett kvalitetsmått på själva vården utan belyser också
forskningsaktivitet och innovationspotential för regional utveckling.
23 Liv och hälsa ung. Region Örebro län.
24 Harding, Tobias (2012) Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport till Framtidskommissionen. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. Trägård, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag & Svedberg, Lars (2013) Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS Förlag. Färnström, Tora (red) (2016) Folkrörelser – skärp er! Stockholm: ABF och Tankesmedjan Tiden.
25 Enligt tidskriften Dagens medicins nationella ranking. Databasen - Bästa sjukhuset
26 I det s.k. ALF-avtalet har berörda landsting/regioner träffat överenskommelse med staten
om att fördjupa och utvidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och utveckling i syfte att förbättra vården genom fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling. Kartläggning av utvecklingsresurser i stat, landsting/regioner och kommuner, s 6, SKL, 2008.
UTMANINGAR
Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov
Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande
Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning
Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden
Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning
Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft
Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet
Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven
Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation
Att ta tillvara äldres kompetens
Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler
Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet
Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas
Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks
Att universitetssjukvården utvecklas inom det breda hälso- och sjukvårduppdraget
4.3 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet
En arbetsmarknad i ständig förändring ställer inte bara nya och ökade krav på utbildning och kompetens utan även på andra förutsättningar, till exempel tillgång till bostäder, attraktiva livsmiljöer, vård, kultur och fritid. Att ingå i en större funktionell arbetsmarknadsregion är viktigt för tillväxten. Vår möjlighet till det är beroende av goda pendlingsmöjligheter.
4.3.1 Bra pendlingsmöjligheter avgörande
God tillgänglighet är viktigt för en positiv regional utveckling. Arbetstagarna får större utbud av arbetstillfällen att välja på och arbetsgivarna får fler kompetenser att välja emellan. Trenden är att allt fler pendlar allt längre sträckor, vilket driver fram en funktionell regionförstoring som i sig är helt avgörande för kompetensförsörjningen och global konkurrenskraft. Tågförbindelsen Stockholm – Oslo via Örebro är en prioriterad satsning för regionens utveckling. Örebro Airport är viktig för att regionen ska ha snabba förbindelser till Europa.
I vårt län väljer allt fler att bo i Örebro kommun och dess närhet. Här ökar också utbildningsnivån.
Urbaniseringstrenden indikerar att de mindre kommunerna kommer att bli allt mer beroende av inpendling för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. På landsbygden är utpendlingen redan omfattande. Pendlingen ökar kraftigt i stråket från Örebro till Stockholm, och även i stråken mellan de större kommunhuvudorterna och Örebro. Regionen är i andra hand orienterad västerut mot Värmland. I nordlig och sydlig riktning är antalet utbyten avsevärt färre.
Nästan 90 procent av de motoriserade pendlingsresorna sker med bil och drygt 10 procent med kollektivtrafik. Vägtransporter står för drygt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp och skapar även problem med partiklar och buller. Utsläppen av koldioxid minskar, men för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen.
Det är också samhällsekonomiskt fördelaktigt om andelen pendlingsresor med kollektivtrafik, gång och cykel ökar. Kostnaden för bilens påverkan är fem kronor per kilometer, och för cykeln 80 öre.
Om man sedan endast räknar på samhällskostnaderna så kostar en kilometer med bil 1,50 kronor, medan samhället tjänar 1,60 kronor på varje kilometer som cyklas27. Bilen ska därför i första hand vara ett alternativ för dem som bor på landsbygden där kollektivtrafiken är gles och avstånden är för långa för cykelpendling.
4.3.2 Sårbara flöden
För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behöver flöden av till exempel varor, tjänster och energi fungera i vardagen, även när påfrestningar som skyfall och värmeböljor inträffar.
27 Transport transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, Ecological Economics, 2015
De samhällsviktiga flödena är beroende av varandra och sköts av flera olika aktörer. Aktörerna behöver bedriva utvecklingsarbete tillsammans för att upprätthålla funktioner på nödvändig och förväntad nivå.
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Flera av länets kommuner tar sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter ökar på grund av bland annat klimatförändringar, en växande befolkning, och läckage från jord- och skogsbruk och industriområden. Redan idag är det tidvis problem med
vattenkvaliteten och tillgången i bland annat Svartån. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt om den ordinarie vattentäkten blir otjänlig. Det pågår ett samarbete mellan kommunerna Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå, Nora, Lindesberg och Örebro med syftet att vi så småningom ska kunna hämta råvatten från Vättern.
Sårbarheten för försörjning av andra livsmedel hänger samman med ökade avstånd mellan producenter och konsumenter, ensidig livsmedelsproduktion, beroende av globala handelssystem, låg lönsamhet och avsaknad av livsmedelsreserver. Detta gör det svårare för oss att hantera effekter av klimatförändringar, stigande energipriser och andra omvärldsfaktorer. Vi behöver öka länets produktion av livsmedel och öka lönsamhet, export och innovationskraft i livsmedelskedjan samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Matproduktion kan på det sättet få betydelse för tillväxt och jobb på landsbygden.
För att säkra energiförsörjningen måste vi både bli mer resurseffektiva och ställa om till förnybara energikällor. Alla större fjärrvärmeleverantörer i Örebro län har som mål att vara helt eller nästan helt fossilfria 2020. På transportsidan ökar intresset för eldrivna fordon. Regionen har potential för ökad produktion av biogas och solenergi.
4.3.3 Bostadsbrist men goda förutsättningar
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för både ekonomisk och social hållbarhet genom att den främjar kompetensförsörjning, sysselsättning, integration och folkhälsa. På samma sätt utgör ett överskott av bostäder ett hinder för god kommunal ekonomi. I elva av tolv centralorter råder bostadsbrist.28 Örebro kommun har sitt mest negativa inrikes flyttnetto i åldersspannet 26-35 år, vilket troligtvis hänger samman med en överhettad bostadsmarknad.29 Kommunerna runtom har positiva inrikes flyttnetton för gruppen. Vissa kommuner har lediga bostäder, men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar, till exempel bostäder i attraktiva lägen i landsbygdskommunerna. Brist på bostäder anpassade för äldre motverkar också rörligheten på bostadsmarknaden.
De långsiktiga förutsättningarna för bostadsförsörjning skiljer sig åt mellan regionens olika delar.
Örebro kommun har svårt att hinna bygga för att kunna tillmötesgå efterfrågan, medan många av de
28 Kommunerna har uppgett siffran i januari 2016, Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016, Länsstyrelsen
29 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Niklasson (2016) Hur går det för Örebroregionen?
mindre kommunerna upplever att det saknas finansiella förutsättningar för att bygga nytt då marknadsvärdet på nybyggda hus kraftigt understiger byggkostnaderna. Bostäderna måste även kombineras med både kommersiell service, välfärdstjänster och kommunikationer för att kunna utgöra en attraktiv boendemiljö.
Samtidigt är Örebro den stad i Sverige som har högst fart i bostadsproduktionen, och byggtakten i länets mellanstora kommuner är snabbare än på länge. Det finns därför goda förutsättningar att klara denna utmaning på längre sikt för länet som helhet. Bostadsbyggandet har stor påverkan ur ett miljöperspektiv, framförallt genom resursanvändning av ändliga och fossila resurser under byggnadsfasen och genom att ekosystemtjänster försvinner vid förändrad markanvändning. Det är därför viktigt att uppnå ett hållbart bostadsbyggande.
Boendesegregationen är inte bara ett socialt problem. Den är också att betrakta som ett ekonomiskt problem och som ett hinder i den regionala tillväxten. Människor som växer upp i resurssvaga områden har generellt sämre chanser i arbetslivet än de som växer upp i resursstarka områden. Något som är mycket tydligt i boendesegregationen i Örebro är att det finns en samvariation mellan etniska och socioekonomiska skillnader30.
30 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Regionförbundet Örebro, 2009 UTMANINGAR
Att erbjuda effektiva och hållbara pendlingsmöjligheter
Att öka andelen förnybar energi
Att minska persontransporternas klimatpåverkan
Att säkra en robust försörjning av vatten, livsmedel och energi
Att erbjuda attraktiva och funktionella boenden
Att öka andelen bostäder som är ekologiskt hållbart byggda
4.4 Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet
I framtiden behöver vi nya affärsmodeller som klarar företagens lönsamhetsmål samtidigt som de lever upp till skärpta miljökrav.
Dessa affärsmodeller öppnar ekonomiska möjligheter för företag som är innovativa. Nya branscher kan möta förändrade
konsumtionsmönster med helt nya typer av tjänster och produkter. På så sätt kan Örebroregionens konkurrenskraft stärkas.
4.4.1 Ett strategiskt läge mellan tre storstadsregioner
Örebroregionen har ett strategiskt läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Framförallt är närheten till Stockholm mycket betydelsefull för tillväxten i
Örebroregionen. Genom omfattande infrastrukturinvesteringar har regionen kommit att bli en allt mer integrerad del av Stockholm-Mälarregionen. Mer än 1 000 personer pendlar från
Örebroregionen till Stockholm. Samtidigt är det bara delar av Örebroregionen som fullt ut kan dra nytta av närheten. Stockholm kan inte vara grunden för regionens tillväxt, tvärtom behöver Örebroregionen i högre grad bygga vidare på sina egna styrkor och specifika förutsättningar för att klara den framtida tillväxten.
För Ljusnarsberg finns en naturlig koppling mot Dalarna. Hällefors, Karlskoga och Degerfors har ett stort utbyte med Värmlands län – en relation vars potential delvis begränsas av bristande
kommunikationsmöjligheter. En snabb tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm skulle öka utbytet.
Däremot har södra delen av länet endast en svag koppling till Östergötland. Långa avstånd till närmaste större stad och bristande kommunikationsmöjligheter bidrar till detta.
4.4.2 Goda men ojämnt fördelade förutsättningar
Marknader
Regionens näringsliv har under en längre tid genomgått flera faser av strukturomvandling. Detta har lett till en nedgång inom vissa branscher, men har också bidragit till att näringslivet är bättre rustat för framtiden. Lönsamheten är bra i många branscher i regionen. Samtidigt är det, jämfört med riket, en betydligt större andel av företagen som endast har en regional marknad, och som uppger stora hinder för internationalisering. Dessutom har regionen under den senaste tioårsperioden tappat drygt 22 procent av jobben i företag med tillverkningsprocesser spridda över ett flertal länder.
Kunskapsnivå
Kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck i sjunkande FoU- investeringar, ett fåtal riskkapitalinvesteringar, och en svag utveckling vad gäller antal
kunskapsintensiva företag31. Universitetssjukhuset med sin högspecialiserade vård utgör tillsammans med universitetet ett undantag och är en tillväxtmotor för regionen. Andelen som jobbar i växande branscher är färre än riksgenomsnittet. Länet ligger på en nionde plats vad gäller samlade utgifter per capita för FoU. För att avancera till en sjunde plats behöver investeringarna fördubblas. Det är ett fåtal privata företag som står för 76 procent av FoU-investeringarna i länet och därför varierar investeringarna mycket över tid.
Branscher
Örebro är regionens ekonomiska motor. Företagen i Örebro kommun växer mer än tio gånger så mycket i antal anställda som näst största kommunen (Karlskoga) och har mer än fyra gånger så många anställda i bolagen. I Örebro kommun är också balansen god mellan tillverkande företag och tjänsteföretag. I länets mindre kommuner dominerar tillverkningssektorn medan tjänstesektorn är svag. Flera kommuner har en låg tillväxttakt i antal företag och en negativ utveckling i antalet anställda. Flera finns också listade bland de mest sårbara i landet32, bland annat för att
arbetsmarknaden är beroende av några få företag. Samtidigt finns en potential i landsbygdens breda sammansättning av branscher, en högre andel egenföretagare och inte minst bördig odlingsmark.
Utmaningen här är glesheten och lönsamheten. Arbetsmarknaden är könssegregerad. Andelen män i näringslivet är 68 procent och hela 80 procent inom kunskapsintensiva arbetsställen33. Ett undantag är universitetssjukvården.
Företagande
Nyföretagandet har ökat i regionen under tjugohundratalet, med rekordsiffror 2015, och överlevnadsgraden är generellt hög. Samtidigt har länet fortfarande Sveriges näst minst
företagsamma befolkning, och några kommuner har bland det lägsta nyföretagandet i landet, bland annat för att en större arbetsgivare länge varit dominerande på orten. Företagsamheten bland kvinnor har ökat, men fortfarande finns endast två län med svagare företagsamhet bland kvinnor än Örebro.
Endast 5,7 procent av kvinnor i arbetsför ålder driver företag (rikssnittet är 7,6 procent).
Motsvarande andel för män är 63 procent. Bland unga är företagsamheten klart under det svenska genomsnittet. På svenska landsbygden är andelen företagare generellt högre än i städerna, men hög medelålder medför behov av generationsväxling, utbildning samt relevant stöd och goda villkor för yngre entreprenörer. Andelen kvinnor och utlandsfödda som driver företag på landsbygden är lägre än i staden34.
Styrkeområden för innovationer
Örebroregionen har identifierat fyra sektorsövergripande styrkeområden för innovation och global konkurrenskraft samt två potentiella styrkeområden35. De identifierade styrkeområdena är
31 En definition av kunskapsintensiva företag är att företaget förlitar sig på en intellektuellt kvalificerad arbetskraft, inte bara bland dess stöd- eller verkställandefunktioner utan också bland sina arbetstagare ute på frontlinjen (Starbuck 1992). Exempel på branscher som är kunskapsintensiva är sjukvård, IT, telekom samt juridiska och tekniska konsulter.
32 Rapport 0208 Sårbara kommuner 2016, Tillväxtverket, 2016
33 Jämställd regional tillväxt, Aktivitetsplan 2015–2016, Region Örebro län 2015
34 Företagandet på landsbygden, Jordbruksverket, 2009
35 Styrkepositionsanalys av Örebroregionen. Region Örebro län, 2016
avancerade tillverkningstekniker med tillämpningar
livsmedel i skärningen mellan måltid, hälsa och miljö
bred utvecklingsförmåga inom medicin, hälsa, vård och omsorg
kunskapshöjd för social innovation och innovation i offentlig förvaltning.
De potentiella styrkeområdena är it och mjukvara som växande bransch, samt ökad kunskap för konkurrenskraftig logistik.
Örebro län är bland de län som har bäst bredbandstäckning i landet36. Detta är en bra tillgång för näringslivet, invånare och besökare. Regionen behöver dock fortsätta bygga ut bredbandet och göra den digitala infrastrukturen tillgänglig37
4.4.3 Örebroregionen i täten som Sveriges godstransportnav
Örebroregionen genomkorsas av Sveriges största transportleder för gods, både på väg och på järnväg. Tillsammans utgör Västra stambanan, Mälarbanan, E18 och E20 de nationellt viktiga stråken mellan Stockholm och Oslo samt mellan Stockholm och Göteborg. I princip allt gods som fraktas på järnväg från norra Skandinavien passerar Hallsberg. Detta gör att Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Vår flygplats är Sveriges tredje största fraktflygplats. Detta har tillsammans med vårt geografiska läge, gott regionsamarbete och logistikutbildning på civilingenjörsnivå på Örebro universitet skapat goda förutsättningar för logistikverksamheter att etablera sig i regionen, särskilt i området kring Hallsberg och Örebro38. Samtidigt förbättras infrastrukturen på många andra håll i Sverige, vilket kan leda till att det blir mer förmånligt att transportera godset i andra stråk än via vår region. En sådan utveckling skulle innebära utmaningar för logistiknäringen och framtida satsningar inom detta område. Både städer och
landsbygd kan dra nytta av de stora transportstråken för att skapa attraktiva miljöer för boende och företagande.
4.4.4 Utmaningar och tillväxtpotential inom miljö- och klimatområdet
För att nå miljö- och klimatmålen krävs att vi ändrar våra levnadsvanor, och därmed krävs åtgärder inom teknik, lagstiftning, planering och affärsmodeller. Vi behöver göra långsiktiga
omvärldsanalyser av våra globala utmaningar inom hållbarhetsområdet med en systemsyn.
Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat avsevärt de senaste decennierna, men behöver fortsätta att minska radikalt för att vi ska klara målet att helt eliminera nettoutsläppen av växthusgaser. Transporterna står idag för drygt en tredjedel av utsläppen. Produktionen och konsumtionen behöver bli resurseffektiv och baserad på förnybara råvaror och energi. Det finns redan idag en växande global efterfrågan på resurseffektiva och miljöanpassade produkter och lösningar. Därför bedöms potentialen för tillväxt inom den biobaserade och cirkulära ekonomin vara
36 Enligt senaste mätningen (2015) av Post- och telestyrelsen hamnade Örebro län på fjärde plats i riket.
37 Behov av bredbandsutbyggnad beskrivs i avsnitt 6.3.
38 Tidningen Intelligent logistiks ranking av bästa logistikläget
stor39. Denna potential är än så länge relativt outnyttjad i Örebroregionen men är en förutsättning för en framtida miljödriven näringslivsutveckling och global konkurrenskraft. Här är landsbygden en stor resurs både för livsnödvändig försörjning av vatten, livsmedel och energi, för biobaserade produkter och för lokal förädling. Även lantbruket i sig är en marknad för miljötekniska lösningar för att minska energianvändning och utsläpp.
39 En ekonomi där biobaserade produkter ersätter fossila och där avfall blir resurser. Där affärsmodeller för att dela på användandet av produkter och återanvändning utvecklas, samtidigt som produkterna ska vara möjliga att reparera.
www.regeringen.se UTMANINGAR
Att rusta för fortsatt omställning i näringslivet
Att utveckla global konkurrenskraft inom regionens styrkeområden
Att öka företagsamheten, speciellt kunskapsintensiva företag
Att vidga kommunikationsmöjligheterna norrut och västerut
Att säkerställa en god bredbandstäckning
Att det ska vara både förmånligt och hållbart att transportera gods via vår region
Att utnyttja potentialen i den biobaserade och cirkulära ekonomin
Att skapa incitament för hållbar produktion och konsumtion
5. Prioriterade områden för samhandling
Utifrån nuläge och utmaningar, vår vision och våra tre övergripande mål prioriterar vi tolv områden att samhandla kring.
I avsnittet om nuläge och utmaningar identifierade vi utmaningarna i de överlappande ytorna mellan våra
övergripande mål. Här har vi på samma sätt riktat insatserna till dessa överlappningar. Syftet är återigen att synliggöra de komplexa sambanden samt behovet av gränsöverskridande
insatser och samhandling för att få en hållbar utveckling. De överlappande ytorna och beroendena är i praktiken fler. De behöver utforskas mer i detalj när handlingsplaner tas fram, i syfte att säkra ömsesidiga värden och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi. Varje område för samhandling beskriver vad vi vill uppnå med prioriteringen. Prioriteringarna ska tillsammans bidra till att strategins effektmål, listade inledningsvis samt i figurerna i början av avsnitt 5.1, 5.2 och 5.3, uppfylls.
Vision
Örebroregionen – Sveriges hjärta
Hög livskvalitet i en hållbar
och attraktiv region
5.1 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft
Effektmål till 2030 för Örebro län
Självskattat hälsotillstånd
Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
Framtidstro
Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
Behörighet till gymnasiet
Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år.
Behörighet till högskolan
Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år.
Övergång till högre studier
Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent.
Eftergymnasial utbildning
Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent.
Andel förvärvsarbetande
Andel förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år ska vara minst 82 procent.
Matchningsgrad
Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent.
UTMANINGAR
Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov
Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande
Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning
Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden
Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning
Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft
Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet
Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven
Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation
Att ta tillvara äldres kompetens
Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler
Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet
Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas
Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks
Att universitetssjukvården utvecklas inom det breda hälso- och sjukvårduppdraget
Andel universitetssjukvård
Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter.
Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård
Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år 2016.
Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat fem områden där samhandling är nödvändig för att uppnå hög livskvalitet och stark konkurrenskraft.
1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet
Lärandet pågår hela vårt liv. Tillgång till kvalitativ utbildning från förskola till universitet är grunden för ett bra liv för invånarna , arbetslivets kompetensförsörjning och samhällets utveckling. Hela utbildningssystemet behöver stimulera ett entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Det är viktigt att alla har goda och jämlika förutsättningar40 att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå, att vi aktivt säkrar ett livslångt lärande, samt att vi tryggar alla invånares förmåga till omställning.
Det behövs också fler arbetstagare med spetskompetens och fler individuella möjligheter att göra stegförflyttningar. Här behöver vi utveckla nya former för lärande och utnyttja både digitaliseringen och nya sätt att lokalisera utbildning för att överbrygga såväl attityder som geografiska hinder. En lärarutbildning av hög kvalitet i länet är av stor betydelse.
2. God kompetensutveckling och matchning
Utbildningarnas relevans och tillgänglighet behöver bättre matcha arbetsgivarnas behov och samtidigt vara attraktiva så att fler väljer att utbilda sig inom de områden som efterfrågas. Örebro universitet är en viktig utbildningsaktör för att stärka näringslivet. Formell utbildning är en del av kompetensförsörjningen, men även erfarenhet och social kompetens behöver lyftas fram.
Arbetsgivarna behöver arbeta mer strategiskt med rekrytering och attraktivitet. Matchningen bör i första hand fokusera på regionens styrkeområden, bristyrken och utmaningar Det är också viktigt att blicka utanför regionens gränser och skapa förutsättningar för global konkurrenskraft och
arbetsmarknad. En viktig framgångsfaktor är kompetensutveckling under arbetslivet. Det behövs ökad kunskap om jämställdhet, likabehandling och mångfald, samt samverkan mellan
utbildningsanordnare och arbetsgivare i hela utbildningskedjan för att kompetensförsörjningen ska fungera och för att öka jämlikheten.
Genom att ta tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter kan vi nå både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Ett arbete ger möjlighet till såväl egen försörjning som hälsa och ett gott liv. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män födda utanför Europa behöver tas tillvara i mycket högre grad för att öka dessa gruppers förutsättningar att etablera sig. Andra utsatta grupper som också behöver särskilda insatser är unga, långtidsarbetslösa i åldern 55-64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som
40 Gap och segregering behöver minska. Individen ska ha möjlighet till utbildning och sysselsättning oberoende av till exempel kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga och boendeort.
medför nedsatt arbetsförmåga. Ett sätt att förenkla för dessa grupper är att öka antalet
arbetsintegrerande och sociala företag, ett annat är att erbjuda kompetensutveckling för arbetsgivare så att de bättre kan möta dessa gruppers behov.
3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser
Den nationella strategin talar om ett Sverige som håller samman. För att uppnå detta är det nödvändigt med inkludering och social sammanhållning som ger möjligheter för alla41 att påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Idrott, kultur och den sociala ekonomin42 är centrala för inkludering och meningsskapande byggt på demokratiska värderingar. Några utmaningar är att ge barn och unga större inflytande, bidra till inkludering av nyinflyttade samt att bidra till kunskap om
digitaliseringens möjligheter. Civilsamhällethar även en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer. Dynamiken mellan bredd och spets, gammalt och nytt, från länet och omvärlden när det gäller både idrott och kultur bidrar till upplevelser, delaktighet och attraktivitet. Den bidrar till att attrahera och behålla kompetenser, företag och kapital. Dynamiken gör att vår region kan sticka ut på ett positivt sätt. Spetsen inspirerar till fortsatt utveckling och visar på möjligheter medan breda satsningar bidrar till social sammanhållning och är grogrund för en professionell nivå/elitnivå i vårt län. Jämställdhet och mångfald ska vara en självklar grund i arbetet, med utrymme och delaktighet för alla på lika villkor i alla delar av regionen.
4. God, jämlik och jämställd hälsa
Befolkningens hälsa är avgörande för utvecklingen och framtiden. Folkhälsa beror av psykosociala faktorer, tilltro till egen förmåga, tilltro till andra, delaktighet och sammanhang. För en god, jämlik och jämställd hälsa behöver vi utforma goda och jämlika förhållanden för alla invånare. För att kunna skapa bra förutsättningar krävs kunskap om de faktorer som styr människors hälsa och de skydds- och riskfaktorer som påverkar. Här behövs samverkan inom och mellan kommuner, civilsamhälle, myndigheter och Region Örebro län.
De faktorer som påverkar folkhälsan samspelar och finns på samhälls-, organisations-, familje-, och individnivå. Utöver breda insatser behövs särskilda insatser för sårbara grupper. Prioriterade
områden är psykisk hälsa och levnadsvanor, särskilt bland barn och unga, liksom behov kopplade till den åldrande befolkningen och nyanlända. Även utbildningsnivån påverkar hälsan. Det är viktigt att vi kan erbjuda goda samhälleliga förutsättningar och främjande och förebyggande insatser med god tillgänglighet, kvalitet och kontinuitet i hela länet.
Här ingår också en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Det innebär att vård, behandling och bemötande ska erbjudas på lika villkor för alla oavsett bostadsort, ursprung, ålder, kön,
funktionsnedsättning, utbildning, religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet och personliga egenskaper. Det behövs även utveckling av vårdprocesserna och ökad samverkan mellan olika
41 Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Här räknar vi även in socioekonomiska faktorer och bostadsort.
42 verksamhet som drivs av föreningar, kooperativ, stiftelser, kyrkor och liknande.
huvudmän, där närsjukvården är en viktig part. Digitalisering och e-hälsa kan också bidra, bland annat genom att öka individens delaktighet och stimulera kunskapsutbyte. För att skapa en positiv samhällsutveckling behöver även barns och ungas inflytande öka.
5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård
Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården ska vara en självklar regional och nationell samarbetspartner. Den bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet av denna vård ska öka. Samverkan med Örebro universitet är helt avgörande. Stark
forskningsverksamhet gör regionen attraktiv och bidrar till kompetensförsörjningen. För att uppnå detta behöver den högspecialiserade vården stärkas och utvecklas, och Universitetssjukhusets roll på den nationella och internationella arenan stärkas. En nära samverkan mellan universitetssjukvården och kommunal hälso- och sjukvård är ett naturligt inslag inom de delar av närsjukvården som behöver utvecklas, till exempel äldrevården. Det finns stor potential för gemensamma
innovationsmiljöer med deltagande från universitet och näringsliv. För regionen är det därför av stor vikt att universitetssjukvården står stark med god kvalitet, kompetensförsörjning och
investeringspotential.
