• No results found

Gruvhål i Glanshammar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gruvhål i Glanshammar"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

uv rapport 2011:29

arkeologisk undersökning

Gruvhål i Glanshammar

närke; glanshammars socken; glanshammar 13:1; raÄ 64:1 Katarina Appelgren

(2)
(3)

uv rapport 2011:29

arkeologisk undersökning

Gruvhål i Glanshammar

närke; glanshammars socken; glanshammar 13:1; raÄ 64:1 dnr 423-615-2009

Katarina Appelgren

(4)

© 2011 riksantikvarieämbetet uv rapport 2011:29

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriet gävle 2011. Medgivande i 2011/0233.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

lantmäteriverket 2011-03-24. dnr 601-2011/1062.

Bildredigering karlis graufelds Layout Åsa östlund Tryck/utskrift eo grafiska, 2011 riksantikvarieämbetet

arkeologiska uppdragsverksamheten uv Mitt

instrumentvägen 19 126 53 HÄgersten tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94

e-post: uvmitt@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Inledning 4

Målsättning och metod 4 Resultat 4

Sammanfattning 5 Administrativa uppgifter 5

Bilaga. Schakt- och anläggningstabell 6

Figurer

1. läget för undersökningen markerat på utdrag ur topografiska kartan. skala 1:50 000. ...6

2. undersökningsområdet och raÄ 64:1 markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. skala 1:10 000. ...7

3. schaktplan med påträffade anläggningar markerade. skala 1:500. ...8

4. Husgrund (a202) med spisfundament (a203) och till höger i bild avloppet (a204). Foto ...9

5. Begränsningen för uppfodringsgång (a207), södra linjen, med torv och träflis. Foto. ...9

6. spår efter tillmakning, eldpåverkat berg och igenfyllningslager (a205). Foto ...10

7. igenfyllnadslager och skrotsten, mellan raÄ 64:1 och schakt 201. Foto ...10

(6)

4 gruvhål i glanshammar

Inledning

Med anledning av uppförande av panncentral i Glanshammar har Riksan- tikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Berg- slagen utfört en arkeologisk undersökning invid Glanshammar silvergruva, RAÄ 64:1, Glanshammar socken i Närke (fig. 1 och 2). Fältarbetet utfördes i juli 2009. Uppdragsgivare var Kommunfastigheter Örebro. Ansvarig för undersökningen var Helmut Bergold. Rapporten har sammanställts av Katarina Appelgren.

Silvergruvan i Glanshammar, 200 meter nordväst om kyrkan är känd från medeltiden. Enligt FMIS lär gruvdriften ha varit i gång sedan den äldre medeltid och upphörde under 1500-talet. Den har dock varit igång under de följande århundradena under kortare perioder. När den lades ner för gott är dock oklart.

Målsättning och metod

Den arkeologiska undersökningen berörde endast en mindre yta direkt öster om ett tidigare känt gruvhål. Målsättningen med den arkeologiska undersökningen var att klargöra eventuell förekomst av kulturlager och/eller anläggningar och dessas ålder. Den övergripande målsättningen är, enligt länsstyrelsens kravspecifikation, att bidra till kunskapsuppbyggnaden inom arkeologin i Örebro län.

Fältarbetet inleddes med att det påförda gruset togs bort med grävma- skin inom det markerade området. Därefter banades underliggande skikt varsamt av. Undersökning och dokumentation av påträffade stratigrafiska enheter har skett kontextuellt, varför sektionsritning ej har utförts. Påträffade lager och anläggningar mättes in med totalstation och har lagrats i UV:s dokumentationssystem IntraSis för vidare bearbetning i ArcGis-miljö. Inga fynd omhändertogs.

Resultat

I november år 2008 utfördes ett schaktningsarbete omedelbart öster om gruvan, RAÄ 64:1 (fig. 3). Då uppmärksammades att det i schaktet fanns välbevarade lager på fyra punkter i schaktet. Schaktet beskrevs av Martin Edlund vid Riksantikvarieämbetet, UV Bergslagen. Schaktet var 1–1,2 meter djupt och under markhorisonten fanns ett 0,5–0,7 meter tjockt skrotstenslager innehållande 0,05–0,2 meter stora stenar. Därunder fanns ett 0,1–0,2 meter tjockt brunt, humöst kulturlager med inslag av skrotsten och tegel. Mot botten fanns en 0,5–0,1 meter tjock rustbädd med murkna träbitar, grenar, störar blandat med humus och 0,05–0,1 meter stora skrot- stenar. Botten bestod av gul sand.

Vid den nu aktuella arkeologiska undersökningen togs sammanlagt ett 4,8×16,2 meter stort och 1,5×2 meter djupt schakt upp med grävmaskin. I schaktet påträffades ytligt, en sentida husgrund (A202) med spisfundament (A203), ett tillhörande avlopp (A204) och ett kulturlager (A205). Kulturla-

Med anledning av anläg- gande av panncentral invid Glanshammar gruva genom- förde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Bergslagen en arkeologisk undersökning i juli 2008. I schaktet påträffades en husgrund med spisfunda- ment och spår efter en uppfod- ringsgång och tillmakning.

Att brytning skett i just detta område har ej varit känt tidiga- re. När brytningen ägt rum är dock okänt.

(7)

gruvhål i glanshammar 5

gret bestod av humös grus/sand med enstaka mindre skrotstenar. Skrotsten fanns även i lagrets botten och var nedpressat i underliggande orörda ljusa sandlager. Vidare påträffades två begränsade ytor (A206 och A207) som tolkades som ett fragmentariskt fundament för en uppfodringsgång med ett fungerande avstånd till gruvan RAÄ 64. Ett uppfodringsverk, även kallat ett vattenuppfodringsverk, är en äldre variant av pumpning. Det är en anordning för transport av vatten. De fullständiga beskrivningarna återfinns i bilagan.

I schaktet påträffades en skärva, ej tillvaratagen, som, enligt undersökaren inte kan vara yngre än från år 1884. Skärvan antyder att igenfyllningen skett ungefär då. Undersökningarna visar också att brytningen har skett inom större områden än vad som tidigare varit känt.

Sammanfattning

Den arkeologiska undersökningen kunde visa att gruvdrift har bedrivits även öster om RAÄ 64:1. I schaktet kunde även flera faser noteras. Inga

14C-dateringar finns från undersökningen men stratigrafiskt kunde tre faser urskiljas. Den yngsta fasen utgörs av husgrunden (A202) och spisfundamen- tet (A203) och den äldsta fanns i botten av A207 som bl.a. visar spår efter tillmakning. Mellan dessa två faser finns ett igenfyllningslager.

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 423-615-2009.

Länsstyrelsens dnr: 431-2517-2009.

Projektnummer, UV: 11273.

Intrasisprojekt: B2009:11.

Undersökningstid: 7–8 juli 2009.

Projektgrupp: Helmut Bergold och Annica Ramström.

Exploateringsyta: 4,8×16,2 m.

Undersökt yta: 4,8×16,2 m.

Läge: Ekonomiska kartan, blad 10F 5f x 657771,80 y 1476892,00.

Koordinatsystem: RT 90 2,5 Gon V. x 1476893, 20 y 657771, 62.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 1476881,35 y 657770, 30.

Höjdsystem: RH00.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 4 st. digitala foton med

Unr 5227_1–4.

Fynd: Inga fynd tillvaratogs.

(8)

6 gruvhål i glanshammar

Bilaga. Schakt- och anläggningstabell

Snr/Anl. nr Beskrivning

s201 schakt 201 var 4,5×16,2 m stort och intill 1,5 m djupt. i västra delen påträffades en sentida husgrund, ett sentida spisröse, avlopp och ett kulturlager. schaktet grävdes ner till ca 1,5 m djup och botten bestod av ljus sand. inga fynd tillvaratogs.

a202 a202 var en husgrund, 3,7×4,2 m stor i n–s riktning. den var ej synlig före avbaning.

Cementplatta och spisfundament av tegel i sö. gjutet avlopp i nö rinner ut i en stenränna i n (4 m ö om gruvhål). sentida.

a203 spisfundament a203 var 1,3×1,4 m stort och låg i husgrundens sydöstra del. sentida.

a204 a204 var ett avlopp till husgrunden a202. det låg i husgrundens nordöstra del. sentida.

a205 a205 var ett kulturlager av humös sand/grus med enstaka små skrotstenar. Mindre skrotsten finns i lagrets botten och nerpressat mot underliggande orörda ljusa sand.

a206 a206 var den norra begränsningen. innanför schaktet för uppfodringsgång,

a207 a207 begränsning för uppfodringsgång, södra linjen. Här fanns ett igenfyllnadslager av skrotsten och silt som täcktes av träflis i liten omfattning samt ett lager torv (grästorv).

Berget frilagt genom nedgrävning med sluttande kanter, på den frilagda delen fanns spår efter tillmakning. på berget fanns sot samt spröda och spruckna partier.

Brytning kunde skönjas i bergets norra del.

Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad Örebro 10F NV och Örebro 10F NO. Skala 1:50 000.

(9)

gruvhål i glanshammar 7

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

! !

!

!

!

!

!

!

!

!

!

P

P

P

P

P

P

P P P

P P

P P P

P

PPP

PP PP

PP PP

PP

P P P

P P

P P

P P

P P

P P P

! ! ! ! ! P

P P

P P

P P

P P

P P

P P

P P

P P

P P P

PP PP

PP PP

!

!

PP PP PP PP PPPP PP PP PP PP

PP

PP P

PP PP PP

PP P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

P

PP

PP

PP

PP

PPPP

PP PP

P

P

PP

P

PP

P

PPPPPP

P

P

PP

PP

PP

PP

PP

PP PP PP PP PP PP PP PP

Gruvhål

Tjärframställningsplats

Åsen Haga

Berget Hyttan

Grusbo

Hagalid

Skuggen Stentorp

Anneberg

Eldvalla

Skogstorp Prästtorp

Långmarken

Koffstalund

SKÖLV KUMLA

GÄDDEBY

GÄDDEBY

ELDVALLA

ELDVALLA GLANSHAMMAR

GLANSHAMMARS-

RAÄ 64:1

Undersöknings- område

Figur 2. Undersökningsområdet och RAÄ 64:1 markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10F 5f. Skala 1:10 000.

(10)

8 gruvhål i glanshammar

Y 1476850 Y 1476900

X 6577750

X 6577800

0 20 m

A206

A207 A203

A204 A202

Hg S201

RAÄ 64:1

RAÄ 64:1 Schakt

Arkeologiskt objekt Husgrund

Figur 3. Schaktplan med påträffade anläggningar markerade. Skala 1:500.

(11)

gruvhål i glanshammar 9

Figur 4. Husgrund (A202) med spisfundament (A203) och till höger i bild avloppet (A204). Foto från öster: Helmut Bergold (U5227_1).

Figur 5. Begränsningen för uppfodringsgång (A207), södra linjen, med torv och träflis. Foto från öster: Helmut Bergold (U5227_2).

(12)

10 gruvhål i glanshammar

Figur 6. Spår efter tillmakning, eldpåverkat berg och igenfyllningslager (A205). Foto från öster: Helmut Bergold (U5227_3).

Figur 7. Igenfyllnadslager och skrotsten, mellan RAÄ 64:1 och schakt 201.

Foto från väster: Helmut Bergold (U5227_4).

References

Related documents

Slammet som avskiljs från avloppsvattnet pumpas via en slambehandlingsbassäng och inblandning av polymer till en kombinerad slamförtjockare och slamlager. Det förtjockade

Månadsmedelvärden för analysresultaten av proverna på det utgående behandlade avloppsvattnet har under året varierat enligt Tabell 5.. Analyser av utgående

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Upplysningar om mätosäkerhet för de mikrobiologiska

Enligt Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök är gruvområdet karterat och gruvområdet med gråbergsavfall upptar en yta på 25 x 15 meter.. Gruvhålet har en diameter på ca

Med anledning av Malmö kommuns exploateringsplaner inom del av fastigheten Oxie 54:6, Malmö kommun, har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV

Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har under maj och juni 2005 genomfört arkeologiska utredningar, etapp 2, samt en

Med anledning av anläggande av brandstation med övningsfält har Riks- antikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt, utfört en

Vi har under läsåret konsultationsträffar med barnhälsan ca två träffar per termin på varje förskola, där finns möjlighet att diskutera pedagogers handlande och andra frågor