Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

(1)

2014-09-18

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Djurgården II

(2)

Innehållsförteckning

Året som gått ... 3 Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka. ... 5

IT i förskolan ... 5 Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast

vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1. ... 8 Läsa, skriva och räkna ... 8 Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser

synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.

Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring

från 2013 års mätning till 2014 ... 11 Jämställdhet ... 11 Synliggöra och kommunicera lärprocesser ... 11 Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på

förskolan. Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en

förbättring från 2013 års mätning till 2014. ... 15 Trygghet och bemötande ... 15 KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN) ... 18

Hållbar utveckling, miljö ... 18 Enhetens egna nyckeltal ... 20

(3)

Året som gått

Verksamhetsåret 2013/14 på Djurgården 2 har varit inspirerande med ett stort fokus på att utveckla verksamheten. Arbetet med årets prioriterade mål har kännetecknats av att alla i personalgruppen har varit involverade och engagerade. Vår ambition är att knyta ihop de olika målen till en helhet vilket lyckades bra detta år.

Under hösterminen var framtagandet av en ny "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"

det som vi valde att prioritera. Arbetet inleddes med kompetensutvecklings insatser och diskussioner om vad är diskriminering, kränkningar, allas lika värde etc med personal gruppen på arbetsplatsträffar.

Vi utsåg två ansvariga som skulle leda arbetet med framtagandet av den nya planen men det skulle ske med allas delaktighet. För att få med barnen i detta arbete så valde vi ett gemensamt tema för hela förskolan "Jag, du och vi tillsammans" . Detta tema knöt vi också ihop med nya Grön Flagg temat

"Hälsa och livsstil" och arbetsgruppen för Grön Flagg skickade in en handlingsplan som godkändes.

Vid årskiftet var den nya "Planen mot diskriminering och kränkande behandling" klar och vi har innan sommaren gjort en utvärdering av planen utan att göra några större förändringar.

Stor utveckling har under året skett gällande IT i förskolan. Alla hemvister har fått lärplattor och under vårterminen fick vi också, efter en projektansökan, en smartboard installerad på torget. Pedagogerna har haft möjlighet att gå på utbildningar för att lära sig använda lärplattan som verktyg och de allra flesta av pedagogerna har nu också gjort klart Pim-utbildningen (datautbildning).

Lärplattorna har varit en stor framgång och pedagogerna upplever att det underlättar arbetet med dokumentation. Framförallt har det underlättat arbetet med att barnen ska kunna vara delaktig i dokumenterandet och förenklar barnens reflekterande över sina upplevelser av olika aktiviteter.

Lärplattan som verktyg har bidragit till att både barn, personal och föräldrar får se de lärprocesser som pågår. Det har gjorts många filmproduktioner under detta år på DJ 2 och flera av dessa har också visats för föräldrar och lärplattan har blivit ett naturligt inslag att ha med på utvecklingssamtal.

Arbetet med smartboarden har bara påbörjats och kommer förhoppningsvis att utvecklas mer under nästa termin då några personal ska få utbildning i användatet av denna.

I föräldraenkäten hade några föräldrar utryckt oro med anledning av förskolans IT-användning och då framför allt lärplattans framträdande roll. Vi tog denna oro på allvar och beskrev på föräldramöte hur vi använder IT som verktyg för barnens lärande och de positiva effekter det fått. Pedagogerna

upplevde att informationen bidrog till att föräldrar nu fick förståelse för hur vi använder IT-verktygen och att dessa kan ses som komplement till annat material och aktiviteter som pågår i förskolan.

Vår uppfattning är att vi uppnått de mål som vara satta för verksamhetsåret 2013/2014.

Tyvärr så har vårt tidigare så aktiva föräldraråd lagt ner sin verksamhet. Anledningen var att de var så få föräldrar kvar som aktivt ville arbeta i föräldrarådet och försök till att få in flera förräldrar har tyvärr inte lyckats. Det känns extra tråkigt eftersom de aktiviteter som föräldrarådet anordnat tex. grillkväll, aktuella föreläsningar, fotografering etc varit välbesökta. Vi hoppas att verksamheten kanske kan återupptas av nya föräldrar under nästa år.

Personalgruppen har varit relativt stabil under året frånsett några längre sjukskrivningar och två pedagoger är föräldralediga. Vi har fortsatt med att två pedagoger/hemvist roterar till annan hemvist varje höst, vilket vi upplever bidrar till ett bra samarbete över hela förskolan. Alla barn och föräldrar blir alla pedagogers angelägenhet vilket bidrar till trygghet för alla.

(4)

Arbetet med barnen har organiserats så att varje hemvist delar in barnen i 3 grupper, med två pedagoger som ansvariga, under stora delar av dagen. Förskolan har under året haft 117 - 123 barn placerade och efterfrågan av plats på vår förskola har varit större än vad vi kunnat tillgodose.

Det är glädjande att många föräldrar önskar få placering på vår förskola. Jag som chef och

personalgruppen arbetar för att barn och föräldrar ska känna trygghet och uppleva att vi är en förskola som ständigt vill förbättra vår verksamhet och kvalité.

(5)

Nämndens åtagande:

Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Förvaltning/Område:

IT i förskolan

Beskrivning Beskrivning:

IT är ett verktyg som kan kopplas till alla mål som ett stöd för att systematiskt följa upp verksamheten i dokumentation, utvärdering och utveckling.

Tillsammans kan barn och pedagoger med hjälp av digitala verktyg som lärplatta, digitalkamera och dator synliggöra barnens lärprocesser samt utveckla och reflektera kring genomförda aktiviteter.

Konkretisering:

Alla barn ska ha tillgång till digitala verktyg. Tekniken ska användas i det pedagogiska arbetet med barnen på förskolan, inte ersätta något utan vara ett komplement i verksamheten.

Nuläge:

Datortätheten på förskolorna är god och personalen har tillgång till internet på förskolan.

Internet - När det gäller barnens tillgång till internet är det framförallt via lärplattan, men det finns även några ”standalone” datorer ute på enheterna.

Lärplattan - Under hösten 2012 introducerades de första lärplattorna i de kommunala förskolorna.

Satsningen på lärplattor har fortsatt även under 2013 och

enheterna har utifrån projektbeskrivningar ansökt om fler lärplattor,i juni finns 280 lärplattor fördelade på förskolorna i kommunen.

Trådlöst nätverk (WiFi) - För att få en effektiv användning av lärplattan gjordes en satsning på att installera trådlöst nätverk och från våren 2013 har alla

kommunala förskolor i Eskilstuna WiFi installerat på enheten.

Effekter som hittills märkts är att lärplattan berikar reflektion i arbetslagen och tillsammans med barnen, gynnar arbetet barn med språksvårigheter eller barn med annat hemspråk. Inflytandet ökar bland barn som fått tillgång till lärplattan där de själva kan, i samtal med pedagogen, välja de bilder de vill ha med för att synliggöra sin egen utveckling.

I juni 2013 var XX av personalen utbildade i PIM.

Stödjande insatser:

PIM Flod

Nätverk för samordnare för IT.

IT-strategi för förskolan

Investeringsplan tas fram på varje FSO för framtida investeringar Avstämning:

Antal lärplattor och datorer.

Projektbeskrivningar Investeringsplan PIM

Uppföljning till skolchef sker genom:

• Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys

• Ledningsdialoger

• Medarbetarsamtal

Lokalt åtagande och aktivitet

Lokalt åtagande

Lärplattor och datorer används som pedagogiska verktyg för barns lärande.

(6)

Resultat: Dungen har under höstterminen -13 arbetat med ett tema vi kallade "Arne alligator".

´Detta tema startade av en slump när vi hittade ett filmklipp på youtube om en alligator som heter Arne. Vi konstruerade en alligator av hönsnät och papiermache, dokumenterade allt vi gjorde med hjälp av Ipaden. Dessa bilder använde vi sedan till att skapa en egen film i Ipaden. Denna film visade vi för föräldrar under ett föräldramöte. I vårat tema vi arbetat med Petter och hans fyra getter har Ipaden varit till stor hjälp. Vi har använt Ipaden för att koppla upp den till storbild på filmduk. Vi har sökt information, bilder och ljus och bildklipp på nätet. Barnen har själva fått fotograferat och filmat det vi gjort. Vi har även använt Ipaden till att spela spel som är relaterade till temat. Vi använde Ipaden vid våra vakenvilor, spelar upp musiksagor, berättelser och

filmsnuttar. Ipaden är lätt att koppla till både högtalare och projektor.

Vi ser att lärplattan utvecklat barnens finmotorik, ökat deras sammarbetsförmåga, skapat

nyfikenhet för att läsa och skriva samt att barnen stärker och uppmärksammar varandra i arbetet med Ipaden. Vissa barn som inte har kunnat avkoda sitt namn eller format bokstäver kan nu detta med hjälp av lärplattan. De äldre barnen har fått skapat inbjudan till "leksaksdagen" på

lärplattan och delat ut denna inbjudan. Vi använder lärplattorna som ett verktyg för att finna svar på barnens frågor och för att förstärka våra samtal med barnen. Exempelvis om vi samtalar om sveriges fåglar så kan vi snabbt och naturligt söka upp fågeln och dess läte, lärplattan blir på så vis ett hjälpmedel i barnens lärande.

Djurgården 2 fick under våren en smartboard - detta efter ha gjort en projektansökan. För att komma i gång med användandet så fick några personal en kort introduktionsutbildning men det planeras en längre utbildning i augusti. Vi ser fram emot att även kunna vidareutveckla arbetet med detta verktyg.

Vi har startat en IT-grupp på Djurgården 2 där en pedagog från varje hemvist arbetar för att utvecka it användandet på vår förskola. Vi har även gett tid på kvällsmöten att inspirera varandra i användantet kring lärplattan. Vi har mött viss kritik/tankar i föräldrarenkäten om lärplattan som pedagogiskt verktyg på förskolan. Denna kritik togs på största allvar och lyftes på föräldramöte, där vi berättade vårat faktiska syfte med lärplattan och hur vi har arbetat med denna och hur vi ser att vi kommer arbeta i framtiden.

Vi har uppnått målet.

Analys: Då vi arbetar med bild och film ges vi tillfälle att synliggöra barnens lärande för dem själva och för deras vårdnadshavare. Arbetet och temat vi tillsammans bedriver når helt nya dimentioner, det får en bredd och en djupare betydelse. Barnen får tilfälle att lära med flera sinnen och på det sättet når vi ut till och kan tillgodose fler barns behov. Ipaden är lättillgänglig och relativt lätt att använda. Vilket passar vårt föränderliga arbete.

Vi uppnådde målet för att det finns ett starkt intresse hos både barn och pedagoger. Vi har lagt mycket tid åt att diskutera användandet av lärplattorna vilket har drivit vårt arbete frammåt. Vi har en gemensam syn på ipadens syfte, vilket är just att den ska vara en LÄRPLATTA.

De som ej besitter rätt kunskaper för att enkelt kunna använda Ipaden som pedagogiskt verktyg har under båda hösten och våren kunnat gå utbildningar för att utöka och bättra på sin kunskap.

Fortsatt aktivitet: Vi kommer fortsättningsvis arbeta med Ipaden aktivt i vår vardag och

verksamhet, målet är att Ipaden skall vara ett naturligt inslag i verksamheten. Ipaden har fungerat bra för barn med behov av extra stöd just för att det möter flera sinnen. Detta kommer vi fortsätta dra nytta av och utveckla vår kunskap kring detta.

Slutsats:

(7)

Vi ser att lärplattan utvecklat barns lärande och skapat nyfikenhet. Detta beror enligt oss på att lärplattan är lätt att individanpassa. Genom att känna barnen och bemöta dom i deras pågånde lärprocess så har lärplattan vart ett bra individuellt verktyg. Vi ser att vi framöver kan bli ännu bättre på att sitta vid barnens sida när dom arbetar med ipaden, just för att vägleda och utmana vidare. Vi vill skapa ett samarbete med vår pedagogik utvecklare Tina kring att vidareutbilda oss pedagoger i lärplattan, detta för att alla pedagoger ska kunna ha samma förutsättningar.

Den kritik kring lärplattorna som framkom i föräldraenkäten känns som nertonad efter föräldramötet. Vi fick bra respons kring våra tankar och vårt syfte med just användandet av lärplattan. Slutsatsen vi drar av detta var att mycket av kritiken grundade sig på okunskap och bristande information från oss pedagoger kring lärplattan.

(8)

Förskolan skall förbereda barnen inför åtagandet att alla elever senast vårterminen 2014 ska kunna läsa, skriva och räkna efter årskurs 1.

Läsa, skriva och räkna

Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns matematiska förmåga och språkutveckling då språk och lärande liksom språk och identitetsutveckling hänger samman. Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper för att på så sätt utveckla barnets sociala och kommunikativa kompetens. Förskolans uppdrag är att genom lekfulla former skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje enskilt barn att så småningom bli en läsande, skrivande och räknande person.

Konkretisering:

Varje enskilt barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets kommunikativa förmåga utifrån samtliga dimensioner som läroplanen anger. För att skapa en samsyn och grund för verksamhetsutveckling sker kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan

skolformerna genom de förvaltningsövergripande gemensamma rutinerna för övergångar.

Nuläge:

I maj 2013 hade 52 % av barnen i förskolan annat modersmål än svenska.

En verksamhet som genomsyras av ett språkutvecklande arbetssätt utifrån såväl svenska språket som modersmålet är en viktig förutsättning för att nå åtagandet. Vid samma tid har XX% av personalen tillägnat sig den förvaltningsövergripande kompetenssatsningen i TRAS (tidig registrering av språk).

Förskolan fortsätter att utveckla verksamheten inom matematik, språk och kommunikation utifrån de lärdomar och insikter förra läsåret gav.

Språkutvecklingsplan

Nätverk för samordnare i språk och matematik TRAS

Pedagogisk dokumentation

Rutiner för övergångar mellan skolformerna Modersmålsstöd

IT

Avstämning:

Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskoleområdets/förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats.

Förskolenkät-föräldrar-2014: Del 04. Utveckling och lärande Uppföljning till skolchef sker via:

Uppföljning av planerade avstämningar på förskolan och analyser utifrån strävansmål eller töftade mål i Stratsys

Ledningsdialoger Medarbetarsamtal Språkutvecklingsplan

Alla förskolor i området erbjuder en verksamhet som genom lekfulla former och barnens intressen

(9)

stimulerar och utmanar barns kommunikativa förmåga.

Resultat:

Vi har arbetat med rim, ramsor, böcker, musik, flanosagor och sång.

Samtliga hemvister har haft tema arbeten som gynnat detta målområde. Gläntan har haft tema

"Sagor" där två grupper arbetat med olika sagor utifrån barnens intresse och en av grupperna har valt att koncentrera sitt arbete runt "Bockarna Bruce" eftersom barnen var så intresserade av just detta. Barnen har lekt, dramatiserat, sjungit och målat med inspiration från sagorna.

Ängen har deltagit i ett projektet "Berätta, leka, läsa" anordnat av biblioteket och Läsrörelsen.

Detta projekt ska också involvera barnens föräldrar och stimulera till läsande i hemmet. I

projektet skulle en bok väljas som sedan skulle läsas både på förskolan och i hemmet. Ängen valde boken " Kanel och Kanin" som var en bok med dikter om kroppen. Barnen på Ängen har med utgångspunkt från boken gjort flanosaga, pratat om kroppen och ritat av varandras kroppar för att sedan kunna leka med figurerna.

Dungen har haft temat "Petter och hans fyra getter". Barnen har läst sagan, skapat pinn-dockor av figurerna i sagan och har därefter spelat dockteater med dessa. Barnen har på eget intiativ lekt sagan, de har skapat egna lekar som genomförts i Guifhallen som vi haft tillgång till varje vecka.

De genomförde också ett springlopp med namnet "Getloppet". Alla har tyckt att det varit ett

"toppen-tema" där både barn och personal varit mycket engagerade. Temat har kunna inbegripa många områden från läroplanen såsom sång, dans, språk, matematik, teknik,it, motorik mm.

Vi fick i början av detta läsår höra av specialpedagoger att de saknade "rim och ramsor" då detta är språkstimmulerande speciellt för de barn som behöver utveckla sitt språk. Detta valde vi att förändra snabbt, nästan över en dag köptes och tillverkades det rim och ramsor material. Alla hemvister har lagt extra fokus på speciellt rim och ramsor just för att vi har varit lite sämre på det förgående läsår. Boklådor från bibloteket har vi verkligen annamat, vilket har gjort att vi läst mera böcker med barnen.

Dungen har blivit inspirerade av Ängens bokprojekt och har låtit varje barn ta med sig en valfri bok som han/hon presenterat för sin grupp i samlingen, därefter har boken lästs upp för gruppen.

Ängens tema "Berätta, leka,läsa " föll inte så väl ut som man hade hoppats. Men detta har inte påverkat mål uppfyllelsen, då andra böcker och rim och ramsor har använts.

I föräldraenkäten för VT- 14 så gav föräldrar på Dungen och Gläntan höjda värden på området

"Utveckling och lärande", Ängens värde på samma område hade sjunkit något. Djurgården 2 som helhet hade värde 3,54 (av högst 4.0) vilket måste betraktas som ett gott resultat.

Vi har uppnått målet.

Analys:

Vi ser att tema arbeten gynnar vårat sätt att nå våra mål på ett mångsidigt sätt. Vi ser tydligt att tema arbeten som har grundats på barnens intressen blir mer lustfyllda och "oändliga" och stimulerar utvecklingen av barnens lärande på ett bättre sätt. Ängens tema arbete "Berätta, leka, läsa" tog stopp ganska snabbt pga bristande intresse hos barn och pedagoger. Vi tror detta beror på att detta var ett färdigt koncept som inte påbörjats av just barnens intressen.

När vi fick synpunkter av en specialpedagog gällande rim och ramsor så vidtog vi åtgärder direkt. Ibland behöver man lite nya ögon som ser på vår verksamhet då det är väldigt många mål vi ska hålla i rullning samtidigt. Men "gör om gör rätt" blev ett snabbt faktum!

Slutsats:

Vi har upplevt vikten av att teman bör utgå från barnen eller av ett pedagogiskt engagemang.

(10)

Finns det ett starkt engagemang hos en pedagog så smittar det av sig. Tyvärr så fastnade varken barn eller pedagoger för Ängens bokprojekt då boken inte fångade varken pedagogerna eller barnen. Med detta sagt är inte att Ängen inte läst böcker eller rimmat och ramsat utan det vi vill framhäva är vikten av ett tema grundar sig på barnets intressen eller skapar ett intresse hos barnen.

För att inte missa något av exempelvis rim, ramsor, böcker, flanosaga, drama och sång har vi tänkt göra "barnens valkort" till samlingen där ett barn väljer om de vill sjunga, rim och ramsa eller lyssna på musik osv. Detta ser vi som en kvalitetssäkring.

Vi ser också att vi vill lära av varandras kompetenser i detta målområde detta gör vi genom att vi exempelvis roterar mellan arbetslag, byter duo eller på annat sätt inspirerar varandra.

(11)

Till slutet av läsåret 2013/2014 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser

synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Brukarenkäternas resultat gällande inflytande och lärande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014

Jämställdhet

Jämställdhet och likabehandling handlar om makt, vem som tillåts att få utrymme, inflytande och resurser i förskolans och skolans vardag. Traditionella normer och vanor bevarar obalansen mellan könen. Pedagoger måste bearbeta sina egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster och diskriminering i sin egen vardag. En förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering, sätta mål och genomföra förändringar är tillgång till grundläggande fakta om flickor och pojkars situation i förskolan.

Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra flickors och pojkars förutsättningar och behov. Det är viktigt att både uppmärksamma likheter och skillnader mellan könen

Nuläge:

Flertalet förskoleområden har arbetat med jämställdhetsfrågor via arbetet med Likabehandlingsplanen.

Dessutom genomfördes för tre år sedan en förvaltningsövergripande utbildningsinsats kring

genusfrågor med drama och teateräventyr som metod, vilket fortfarande används på flera områden.

Föräldra- och barnenkäterna är uppdelade på kön men ytterligare fokus behöver läggas på att analysera enkäterna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det är heller inte självklart att beslut som fattas inom förskolan tar jämställdhet i beaktan.

Konkretisering:

För att nå en jämställd förskola analyseras alla beslut och insatser ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga förutsättningar och konsekvenser för flickor respektive pojkar.

Könsuppdelad statistik

Föreläsning på respektive förskoleområde av Johanna Lundin, Genuspedagog Arbetet med Likabehandlingsplan

Avstämning:

Förskolenkäter-föräldrar-barn – analyser ur ett könsperspektiv.

Uppföljning till skolchef sker via:

Ledningsdialoger Medarbetarsamtal

Synliggöra och kommunicera lärprocesser

Verksamheten i förskolan ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Utifrån barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att

(12)

söka kunskaper skall barnet erbjudas ett lustfyllt lärande genom lek och kreativitet. Förskolan ska stödja barnet att utveckla en positiv uppfattning och tilltro till sin egen förmåga att lära sig samt ge barnet möjlighet till inflytande över lärandet. Kontinuerliga samtal tillsammans med barnet om sitt eget lärande är viktigt både för det enskilda barnet och för möjligheten att utveckla verksamheten. För att synliggöra barnets lärprocesser måste verksamheten ständigt följas upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till de förutsättningar till utveckling och lärande som verksamheten erbjuder varje enskilt barn.

Nuläge:

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet, 4-gradig skala:

Del 04. Utveckling och lärande 3,54

§Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33.

Förskoleenkät-barn-2013 visar resultatet, 3-gradig skala:

Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83.

Eskilstuna kommuns förskolor har utvecklat arbetet med att synliggöra barnens lärprocesser genom det systematiska kvalitetsarbetet. Verktyg såsom, självvärdering, TRAS (tidig registrering av barn

språkutveckling), ICDP (international child development program) och BRUK (bedömning reflektion utveckling kvalitet) har legat till grund för den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefernas pedagogiska ledarskap, tillsammans med det stöd pedagogikutvecklarna ger, bidrar till bättre förutsättningar för arbetslagen att kontinuerligt utveckla verksamheten på förskolan. De flesta förskolor har metoder och rutiner för att synliggöra barnens lärprocesser. Ytterligare insatser behövs för att varje enskilt barns lärprocesser dokumenteras, synliggörs och kommuniceras såväl tillsammans med barnet själv som tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. Som ett led i detta genomför flera förskolor barndelaktiga utvecklingssamtal.

Konkretisering:

Varje enskilt barn upplever ett lustfyllt lärande i förskolan som både de själva samt dess vårdnadshavare har insikt och inflytande över.

Det systematiska kvalitetsarbetet förtydligas och utvecklas ytterligare genom implementering av PUFF-modellen.

Pedagogikutvecklare stödjer det systematiska kvalitetsarbetet inom varje FSO.

Förvaltningsövergripande ämnesnätverk.

Avstämning:

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå. (4-gradig skala) Del 04. Utveckling och lärande 3,54

Del 05. Samarbete förskola och hem 3,33.

Fråga 07. Vuxna pratar med mig om det jag lär mig 2,68 Fråga 06. Roligt att lära mig nya saker 2,83.

Ovanstående områden stäms av utifrån enhetens och områdets resultat.

It används som verktyg för att kommunicera barnets lärprocesser för vårdnadshavare.

(13)

Resultat:

Alla hemvister använder IT som ett pedagogiskt verktyg för att dokumentera barnens lärande. Vi använder oss av lärplattor, kameror, bildskärm, datorer för att dokumentera, både genom att fotografer och filma barnen. Alla hemvister skriver också månadsbrev och mail till föräldrarna där vi beskriver det som är aktuellt på hemvisten. Vi använder oss också till stor del av sms och mms för att kommunicera aktuell information och aktiviteter till föräldrarna. Barnen får själva använda IT, de fotograferar och filmar på egen hand. De äldsta barnen har fått låna hem

kameran för att fotografera hemma och sedan presenterat resultaten inför sina kamrater. Barnen får på egen hand utforma och skapa sina dokumentationer, de hämtar utskriften själv i

personalens arbetsrum och sätter själva in den i sin pärm eller placerar dokumentationen där den skall vara. På barnens utvecklingssamtal har vi dator/lärplatta och barnens pärmar, detta för att påvisa barnens lärande och progression samt att synliggöra förskolans mål. De äldre barnen har deltagit i samtalen och påverkat vad de vill berätta och visa för föräldrarna, men även de yngsta barnen har ett inflytande på utvecklingsamtalet genom att pedagogerna visar tex film på barnet i situationer/aktiviteter som barnet tydligt visar uppskattning av. Under föräldramöten har vi använt smartboard, projektorer och datorer för att visa bildpel och filmer där vi påvisat barnens progression.

Djurgården 2 fick överlag höga resultat i föräldrarenkäten gällande IT som pedagogiskt verktyg för att kommunicera barnets lärprocesser för vårdnadshavare. Vid varje utvecklingssamtal har IT används för att kommunicera barnets lärprocess. Samtliga hemvister har höjt sina resultat i föräldraenkäten gällande barnens inflytande över utvecklingssamtalen och detta trots att de flesta utvecklingssamtal ligger på våren dvs efter att 2014 års föräldraenkät besvarades.

Vi har uppnåt målet i hög grad.

Analys:

Vi dokumenterar med hjälp av IT för att på ett konkret och direkt sätt kommunicera barnens progression och lärande. Vi använder också IT för att det är en naturlig del av vår utveckling, förskolan skall följa samhällets ständiga förändring och utveckling. Genom IT synliggör vi barnens lärprocesser för dem själva, för pedagoger och vårdnadshavare. Detta leder till att barnen får starkare självkänsla, deras "jag" förstärkt och de får på ett tydligt sätt uppleva och upptäcka vad de själva kan och behärskar. Användandet av IT bidrar till användandet av det vidgade textbegreppet, skapa en bredd i arbetet, tillgodos flera behov, arbeta med flera sinnen.

Målet upnåddes i hög grad just för att engagemanget hos oss pedagoger har varit stort gällande att använda IT som ett verkyg för att kommunicera barnets lärprocess. IT har och är ett tydligt verktyg som hjälper barnet att reflektera och diskutera sin lärprocess. Vi ser att IT kunskap är skolförberedande vilket också är en viktig del i att vi prioriterat att barnen ges kunskap i just IT.

Fortsatt aktivitet:

Vi fortsätter som tidigare, utvecklar och breddar arbetet med IT. Vi ska göra detta genom att använda IT i största mån. Hålla fast vid det fina arbete med IT som redan existerar. Förskolan har sökt om fler lärplattor och en smartboard. Planer på att köpa in en projektor till varje hemvist finns. Vi kommer i det fortsatta arbetet använda vår hemsida mer än vad vi gör i dag. Vi kommer på den visa bilder och skriva vad vi gör på förskolan. Använda bildskärmarna på respektive hemvist mer, tex genom att visa "en dag på förskolan". Barnens inflytande över dokumentation och utvecklingsamtal kan fortsätta att utvecklas.

(14)

Lokalt åtagande Slutsats:

Vi har idag fått en smartboard som aktivt används. Vi har inte uppdaterat vår hemsida i den mån vi önskat. Vi saknar fortfarande en Ipad till en hemvist vilket gör Ipaden mindre lätt tillgänglig och naturlig i verksamheten på den hemvisten.

Vi kommer framöver att ha workshop/inspireringshusmöten där vi delger varandra hur vi

använder IT som verktyg för att kommunicera barnets lärprocesser för deras vårdnadshavare. Vi lär och utvecklar varandra som pedagoger!

Baksidan av att kommunicera barnets lärprocesser genom IT är att det tar tid, tid som vi inte upplever att vi har. Med ny kunskap, erfarenheter och med nya verktyg så hoppas vi att det inte kommer ta mer tid än vad som finns avsatt för under exempelvis våra reflektioner.

(15)

Samtliga barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts respektfullt på förskolan.

Brukarenkätens resultat gällande trygghet och bemötande visar en förbättring från 2013 års mätning till 2014.

Trygghet och bemötande

Förskolan ska präglas av en verksamhet grundad på omsorg om barnets välbefinnande och utveckling.

Viktigt är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på samt att varje barn ges förutsättningar att utveckla sin identitet och egenvärde. Personalen på förskolan är viktiga förebilder för barnen.

Vårdnadshavare bär ansvar för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet och vara ett stöd för familjerna genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.

Nuläge:

Vårdnadshavare upplever stor trygghet i förskolan.

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltnningsnivå, 4-gradig skala:

Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53

Förälder trygg 3,54

02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77

X% av personalen har i juni 2013 genomgått utbildning i samspelsprogrammet ICDP (international child development program) som både innehåller perspektivet vuxen-barn och vuxen-vuxen.

Konkretisering:

Förskolan präglas av ett klimat och förhållningssätt där omsorg om varandra, och allas lika värde är utmärkande. Varje vårdnadshavare får under förtroendefulla former förutsättningar till inflytande och delaktighet i barnets vistelse på förskolan.

ICDP

Föräldradelaktig inskolning Barndelaktiga utvecklingssamtal Arbetet kring Likabehandlingsplan

Föräldraråd / Forum för samrådskollagen (Skollagens benämning) Avstämning:

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultatet på förvaltningsnivå,4-gradig skala:

Del 02. Trygghet och Trivsel Bemötande 3,53

Förälder trygg 3,54

02. Vuxna blir glada när jag kommer 2,85 03. Får hjälp av vuxna vid behov 2,77

(16)

Alla förskolor i området arbetar fram en Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Resultat:

Arbetet med likabehandlingsarbetet startade på planeringsdag i augusti med diskussioner om hur arbetet skulle läggas upp så att både barn och vuxna skulle bli involverade. Tanken var att

värdegrundsarbetet skulle genomsyra hela förskolan under hösten samt att likabehandlingsplanen skulle bli väl förankrad och ett levande dokument.

Alla hemvister har under HT-13 arbetat med temat "Jag, Du och Vi tillsammans". Vi startade med att på arbetsplatsträffar se på bl.a en film om regnbågsfamiljer samt en gemensam föreläsning om mångfald. Vi har under hösten arbetat parallellt med personalgruppen på

kvällsmöten och med barnen i temat. Arbetet med barnen har handlat att stärka det egna " jaget", kunskap och stolthet över den jag är, likheter och olikheter, allas lika värde, samarbetsövningar och "vi-känsla", positiv bekräftelse av både barn och vuxna. Några grupper har arbetat med

"veckans kompis" och samtliga hemvister använde matrialet "Tilda med is och sol" vilket handlar om känslor.

Två förskollärare fick ansvaret för att leda arbetet med att skriva en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

All personal deltar i arbetet med likabehandlingsplanen, detta genom de gruppdiskussioner kring likabehandling och diskrimineringsgrunderna som ansvariga för planen genomför under ett av terminens husmöten. Dessa förskollärare valde att använda "Husmodellen" för att genomföra kartläggningen. All personal har möjlighet till delaktighet genom de kartläggningar

(barnobservationer, barnintervjuer och kartläggning av material och dokumentationer) som personalen på varje hemvist genomför varje vårtermin inför revideringen av

likabehandlingsplanen. Planen sammanställdes och skrevs av de två utsedda förskollärarna och blev klar i januari 2014. De tog även fram tre pärmar (en till varje hemvist) avsedda för

Likabehandlingsplanen, där den finns tillsammans med blanketterna som skall fyllas i om en kränkning upptäcks, för att den ska finnas lättillgänglig. Den ligger även på förskolans hemsida att ta del av.

I föräldraenkäten kan vi utläsa att föräldrar i hög grad känner till att det finns en "Plan mot diskriminering och kränkande behandling". Djurgården 2 fick ett värde 3,52 av max 4,0 vilket vi tolkar som att arbetet med planen fått tydligt genomslag.

Föräldrar har har bedömt området "Trygghet och trivsel" med värde 3,69 (av max 4,0).

Barnenkäten visar att barnen upplever att "de vuxna blir glada när jag kommer" vilket gav resultatet 2,88 (av max 3,0).

Vi bedömmer att vi uppnått målet.

Analys: Positivt var att två förskollärare ledde arbetet för att sedan engagera och inspirera de andra i arbetslagen. Alla var delaktiga och gav värdefull information till sammanställningen av Likabehandlingsplanen. De fick gott om avsedd tid till arbetet som fortskred smidigt.

Likabehandlingsplanen är en bra länk till vårt målinriktade arbete, men också till vårt Grön

(17)

Flagg- arbete, där både barn och pedagoger är delaktiga. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument och är färdig för nu, men skall följas upp och utvärderas varje år då fortsatt arbete kring den kommer att göras

Planen mot diskriminering och kränkande behandlingar har skrivits och finns på varje hemvist , på hemsidan och har omnämnts i veckobrev till föräldrarna.

Vi har utvärderat planen mot diskriminering och kränkande behandlingar och i den framkom det att vissa pedagoger inte upplever att de inte har hunnit sätta sig in i planen i den mån de önskar.

Det har även framkommit att vi inte har rapporterat in ev kränkande behandling.

Anledningen att det inte har rapporterats/anmälts in några kränkningar beror enligt vår utvärdering av planen på att det är svårt att avgöra vad som är en kränkande handling hos ett litet barn.

Vi tror att vi fått högt resultat av att vårdnadshavare känner till att det finns en plan mot

kränkande behandling (likabehandlingsplan) just för att vi har marknadsfört den i veckobrev och på hemsidan samt på föräldramöten.

Arbetet med det gemensamma temat "Jag, Du och Vi tillsammans" har varit ett utmärkt vis att få barnen delaktiga i värdegrundsarbetet och arbetet med planen. Temat har bidragit till att barnen fått ett starkare samarbete och ökad "vi-känsla".

Slutsats:

Vi börjar dokumentera incidenter (flik 3 i pärmen) för att eventuellt se ett mönster och på så vis se kränkningar hos mindre barn. Vi ska börja ha med planen som en stående punk på våra

veckoreflektioner för att göra den mer levande och för att då fylla i eventuella incidenter. Samt att detta kommer bidra till att planen blir alla pedagogers ansvar och den hålls levande.

(18)

KF 7. 31 maj 2014 är 100 % av de kommunala förskolorna diplomerade med Grön Flagg. (BUN)

Hållbar utveckling, miljö

För ett framgångsrikt miljö- och hållbarhetsarbete är barnen en viktig del. Ett lärande för hållbar utveckling genomsyras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt där barnen är delaktiga och har inflytande genom en mångfald av pedagogiska metoder.

Nuläge:

I maj 2013 är xx procent, xx av xx förskolor diplomerade med Grön flagg, flera förskolor arbetar för att bli diplomerade.

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat på förvaltningsnivå 4-gradig skala:

Del 03 Normer och värden

Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64 Konkretisering:

Varje barn skall erbjudas en verksamhet som genom lekfulla former stimulerar och utmanar barnets intresse och kunskap om hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

ICDP

Avstämning:

Förskoleenkät-föräldrar-2013 visar resultat, 4-gradig skala:

Del 03 Normer och värden

Förståelse för delaktighet i naturens kretslopp 3,64

Alla förskolor fortsätter att arbeta för att behålla sin certifiering i Grön Flagg.

Resultat:

Årets Grön Flagg - tema var "Livsstil och hälsa". Det kändes naturligt att välja det temat för att

"knyta an" till arbetet med "Plan mot diskriminering och kränkande behandling"

Detta läsår var målen:

Kamratskap Rörelse Avslappning

Aktiviteter runt kamratskap har varit inom temat "Jag, du och vi tillsammans" samt med hjälp av materialet "Tilda med is och sol". Det har handlat om hur man kan vara en bra kompis, känslor,

(19)

samarbete, allas lika värde etc.

Aktiviteter runt rörelse har inneburit rörelseaktiviteter som "mini-röris", dans, barnen på Dungen har haft möjlighet att vara i Guif-hallen varje vecka. Vi ordnade också en egen OS-vecka i

samband med OS och då fanns där förutom många rörelseaktiviteter även OS-fackla, flaggparad, nationalsånger och OS-pokaler.

Aktiviteter runt avslappning har varit avslappning med sagoläsning, lugn musik, massagesagor, yoga etc

Vi har även haft skräp- plockardag, vilket vi vill knyta an till Grön flagg, och vi har dagligen diskussioner med barnen om hur man tar hand om varandra och om miljön.

Grön Flagg- gruppen tog fram och utformade tre lådor, en för kamratskap, en för rörelse och en för avslappning. I dessa lådor lade de ner olika aktiviteter (åldersanpassade), uppgifter, böcker och annat material som berör de olika områdena. Hemvisterna får själva välja vilka aktiviteter de vill genomföra. Tyvärr har alla hemvister inte arbetat utifrån dessa lådor i den utsträckningen som vi skulle kunnat gjort.

Både barnen och pedagogerna har varit engagerade och haft roligt i arbetet med "Livstil och hälsa". Det har utvecklat "jag och vi-känslan" hos barnen, förmågan att lösa konflikter, sätta ord på känslor samt gett ökade kunskaper hos barnen gällande vikten av rörelse och avslappning för att man ska må bra.

I föräldraenkäten har förskolan fått värdet 3,46 (av max 4,0) på påståendet "Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens förståelse av sin delaktighet i naturens kretslopp/miljö"

och 3,64 (av max 4,0) på påståendet " Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens förståelse för alla människors lika värde".

Målet är uppnått.

Analys:

Vi uppnådde målen då dom kändes relevanta och viktiga för oss på Djurgården 2 att arbeta med.

Anledningen till att vi inte har använt det färdiga "lådorna", som finns för respektive grönflagg mål, beror på att vissa pedagoger inte visste att de fanns och därför skapade eget materiel, lekar, aktiviteter kring målen.

Slutsats:

Vi värnar om våran Grön flagg och kommer ständigt arbeta för att ha kvar den.

Grön flagg gruppen måste bli bättre på att marknadsföra sitt material och informera/ öka delaktigheten runt Grön Flagg målen.

(20)

Enhetens egna nyckeltal

Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till

STYRKORT