Plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2016 Vittra Törnskogen
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers
upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs.
inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Vittra Törnskogen
Vittra Törnskogen är en verksamhet med förskola, F-3 och fritidshem. Skolan har läsåret 2016-17 16 elever från förskole klass till årskurs 2. Förskolan har ca 80 barn.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2016- 01-01 – 2016- 12- 31
Utvärdering av förra årets planerade åtgärder
Skolan och fritidshemmet har utvärderat och analyserat förra årets plan mot diskriminering och kränkande behandling, målen och åtgärderna och våra ordningsregler. Skolan har haft regelbundet haft samtal på samlingen med eleverna om planen och ordningsreglerna. Fritidshemmet har arbetat med planen under samtalsgrupper under fritidsverksamheten. Vårdnadshavare har fått information om planen på bl.a. föräldramöten och föräldraråd. Skolan och fritidshemmet har genomfört två enkätundersökningar som gett oss en bild av hur vårdnadshavare upplever kulturen på skolan. Vi har jämfört detta resultat med resultaten från tidigare år.
Upplevelser, åtgärder och resultat:
Hallen: Barnen upplever att knuffar och fula ord förekommer när det ska gå ut på rast eller komma in.
Åtgärd: Pedagogen följer med ut i hallen och ser till att alla elever bemöter varandra respektfullt, klär på sig och går ut.
Resultat: Det har fungerat bra då pedagogen har följt med och haft överblick.
Matsalen: Matsalen upplevs som rörig och högljudd.
Åtgärd: Pedagoger vid varje bord samt bestämda platser.
Resultat: Fungerar bra då alla pedagoger är på plats. Mindre bra de dagar då alla personal inte fanns på plats.
Fotbollsplanen: Eleverna kände sig otrygga bakom fotbollsmålet.
Åtgärd: Pedagogerna på gården säkerställer att det finns vuxna utspridda på hela gården och särskilt vi fotbollsmålet.
Resultat: Eleverna upplever fortfarande att fotbollsplanen inte är helt trygg.
Utvärdering av årets planerade åtgärder
Skolans/ fritidshemmets pedagoger utvärderar denna plan i december under ett arbetslagsmöte.
Resultatet av utvärderingen analyseras så att det som varit bra belyses och det som inte fungerat bra får tydliga handlingar så att utveckling sker. Därefter görs en ny plan som gäller ett år framöver.
Skolan har under förra läsåret haft 27 elever och 2,5 lärare/pedagoger. Det har framkommit under utvärdering att eleverna upplevde samma områden som otrygga både under skoltid – rasttid som under fritidstiden.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Vittra Törnskogens lokala vision och ställningstagande
Syfte:
Syftet med planen mot diskriminering och plan och kränkande behandling är att förebygga och förhindra alla former av diskrimineringar på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, [sexuell läggning] eller funktionsnedsättningar. Vidare är syftet att alla bör respektera andras åsikter, egenheter och behov.
Mål:
Varje pedagog, elev och förälder ska känna en trygghet och säkerhet i hur vi arbetar med vår plan mot diskrimineringar och kränkande behandling på Vittra Törnskogen.
På Vittra Törnskogen ska alla oavsett bakgrund, livssituation och kön känna trygghet och gemenskap samt utvecklas till ansvarskännande, jämställda och demokratiska individer genom att få komma till sin rätt.
Känslan och atmosfären i vår verksamhet ska präglas av samspel mellan alla barn, elever och vuxna.
Ett samspel där våra värderingar – personligt ansvar, olikhet och tydlighet – kommer till uttryck i hur vi förhåller oss till varandra.
Vittra Törnskogens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: Vi arbetar alltid utifrån varje barn och elevs behov och förutsättningar, oavsett kön. Vi för samtal kring genus och om man skall behandlas utifrån kön eller person. I år har
Törnskogens förskola haft en granskning angående jämställdhetsuppdraget vilket har uppmärksammat oss och förstärkt skolans medvetenhet. Huvudmannen, förskolan och pedagogerna i förskolan har en tydliggjord handlingsplan som tydliggör nästa års arbete.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Främjande åtgärder: Vi lägger vikt vid individers beteende och uppmuntrar våra elever till att se olikheter hos varandra och andra som berikande. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Främjande åtgärder: Arbete med kultur och värdegrundsfrågor under uppstartsperioden samt vid varje terminsstart uppdatering i period 3, samt regelbundet under hela läsåret. Vi upplyser våra elever om olika förutsättningar man har runt om i världen. Vi har många olika etniciteter
representerade hos oss, vilket vi ser som lärande och utvecklande. Vi uppmuntrar eleverna till att delge varandra kunskap om olikheter och likheter som i till exempel traditioner, seder och mat. Vi besöker Vittra Rösjötorp varje år på FN dagen och deltar i det internationella firandet.
Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister
Främjande åtgärder: I skolan uppmärksammar vi högtider från olika religioner i enlighet med läroplanen. Vi läser texter som handlar om barn och vuxna med annan religion eller annan trosuppfattning.
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Främjande åtgärder: Arbete med kultur och värdegrundsfrågor under uppstartsperioden samt vid varje terminsstart uppdatering i period 3, samt regelbundet under hela läsåret. Vi anpassar vår pedagogiska verksamhet så att alla kan delta utifrån sin förmåga. Vi anpassar även vår interiör så att den är anpassad utifrån de behov vi ser på skolan. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder: Eleverna får kunskap om olika familjekonstellationer, att man kan bli kär och leva tillsammans som par med någon av samma kön. Vi bemöter alltid elevernas frågor och nyfikenhet på ett utvecklande och professionellt sätt med förklaringar och svar på åldersadekvat nivå.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Vi arbetar med åldersblandade grupper och barnen/eleverna ingår i ett flertal grupperingar i skolan. Detta för att elever ska kunna välja kamrater efter intresse och mognad istället för ålder.
Vi arbetar dessutom med:
Daglig samling: Dagliga samlingar i ansvarsgruppen, där varje elev blir sedd och bekräftad och där det finns utrymme för samtal och reflektion kring förhållningssätt, kultur och denna plan.
Med eleverna hela dagen: Pedagogerna finns där elever finns som förebilder under hela dagen oavsett om det är samling, arbetspass, rast (rastvakter), lunch (pedagogisk lunch) eller frivillig verksamhet. Alla tar ansvar för allas barn och elever.
Nolltolerans: Vi visar nolltolerans mot kränkande behandling som t ex kränkande språkbruk, gliringar, retningar mm.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra
omständigheter av betydelse.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna
Eleverna tyckte samtliga punkter var åtgärdade förutom att området bakom fotbollsmålet fortfarande kan kännas lite otryggt.
Inga nya punkter framkom vare sig på skol- eller fritidsdelen från eleverna.
Pedagogerna upplever att klimatet har förbättrats i slutet av detta läsår. Fritidshemmet har fått 100% nöjdhet i enkätundersökningen vilket påverkar även i skolan.
Så här har elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Barn/elever är delaktiga i utformningen av planen genom att enskilt få svara på frågor angående trivsel i skolan samt genom ett aktivt deltagande under gruppsamtal, klassråd och/eller elevråd.
Med hjälp av barnens/elevernas svar har en kartläggning gjorts för att hitta områden där
kränkningar, diskrimineringar eller annan kränkande behandling kan förekomma. Barnens/elevernas delaktighet anpassas efter ålder och mognad. I det dagliga arbetet har vi lagt stor vikt på samtalet i det förebyggande arbete t.ex. under samlingar, samt vid andra stunder på dagen och så fort behovet uppstått. Samtal utifrån sinnesstämning, känslan över hur andra kan må, empati – hur skulle jag känna utifrån en uppkommen situation samt vad som händer här och nu i vårt sociala umgånge – kulturen – det som håller ihop oss. Samtal sker genom individuella samtal samt grupp samtal, kontinuerligt mellan ansvarspedagog/pedagoger och elev samt mellan barn eller elever.
Planen mot diskriminering och kränkande behandling ligger på Schoolsoft där barn, elever, personal och vårdnadshavare tar del av den. Under skolmöten har pedagoggruppen fördjupat sig i innehållet och diskuterat handlingar för att nå målen.
Planen ska vara levande dokument under hela skoldagen.
Ansvarig: All personal
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Vittra Törnskogens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka: För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling på skolan är pedagogerna ständigt i barnets närhet.
För att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling under raster fungerar fritidspedagogerna som rastvakter, både ute och inne. Fritidspedagogerna följer ett
aktivitetsschema där deras ansvarsområde finns angett.
I skolan har pedagogerna fungerat som rastvakter under raster, både ute och inne. Skolan har även utökat antalet pedagoger som är ute på rasterna för att tidigt kunna upptäcka om någon känner sig otrygg.
Den pedagog som bevittnar en händelse utreder den med hjälp av sitt arbetslag och tar sedan kontakt med berörda parter och deras vårdnadshavare.
Dokumentera: Alla samtal dokumenteras i blanketten ”Anmälan till rektor” att sedan informerar EHT. Här tas beslut om ev. fortsatta insatser.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans pedagoger och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas, efter utredning, en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Om barn/elev känner sig kränkt av rektor/förskolechef, ansvarar verksamhetschef för utredningen.
4) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.
Dokumentera:
Grunden är att kränkningar ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara noggrann och innefattaalla händelser och åtgärder som vidtagits inom ramen för respektive utredning.
Handlingarna arkiveras/diarieförs enligt de bestämmelser som gäller. Vi ska vara mycket noga med att tids ange all dokumentation och ange namn och personnummer på de inblandade så att det längre fram är lätt att gå tillbaka och se vilka åtgärder som vidtagits. Rektor ansvarar för bedömning av sekretess i samtliga ärenden.
