• No results found

Gnosjö kommuns drogpolitiska program

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Gnosjö kommuns drogpolitiska program"

Copied!
24
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gnosjö kommuns

drogpolitiska program

2009-2013

(2)

Definitioner

ANT: Alkohol, narkotika och tobak.

AUDIT: The Alcohol Use Disorders Identification Test.

Barn: < 13 år.

BDI: Becks Depression Inventory.

BUN: Barn och utbildningsnämnden.

BVC: Barnavårdscentralen.

Droger: Tobak, alkohol, narkotika, dopingpreparat, läkemedel (icke medicinskt bruk), gas (från kemiska preparat som används i berusningssyfte - sniffning), samt övriga preparat som kan intas i berusningssyfte.

Galaxen: Ungdomsteam mot droger.

IFO: Individ- och familjeomsorgen.

KUF: Kultur och fritidsnämnden.

LPF-94 : Läroplan för de frivilliga skolformerna.

LPO-94: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskole- klassen och fritidshemmet.

MVC: Mödravårdcentralen.

Riskbeteende/ Då en individ konsumerar stora mängder alkohol, riskzon: brukar narkotika eller lever i en riskmiljö. Även

kriminalitet räknas som ett riskbeteende.

Trafiknykterhet: Trafikanten är opåverkad av droger.

Ungdomar: < 18 år.

Vuxna: 18 år och äldre.

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013

Antaget av kommunfullmäktige 2009-04-29, § 25

(3)

Inledning 4 Bakgrund 5

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 6

Uppföljning, utvärdering och revidering 7 Prevention 8

Övergripande mål för Gnosjö kommuns politik mot droger 11 Socialnämnden 12

Kultur- och fritidsnämnden 14 Barn- och utbildningsnämnden 16 Näringslivet 18

Primärvården 20 Polisen 22

Innehåll

(4)

Gnosjö kommuns drogpolitiska program är en viktig del i kommunens strävan att skapa goda uppväxtmiljöer och bra livskvalitet för kommuninvånarna. Programmet tar sin utgångs- punkt i de visioner som satts upp för kommunen. Till grund för det drogpolitiska arbetet ligger ett nära samarbete mellan kommunens tjänstemän, politiker, näringsliv, primärvård och folkhälsoråd. Samverkan mellan många goda krafter gör att vi tar vara på de kunskaper och de resurser som finns i vår kommun. Detta utgör stommen i arbetet för ett narkotikafritt samhälle och en minskning av alkoholens och tobakens olika skadeverkningar. Vi kan inte acceptera att drogernas skadeverkningar fortsätter att öka. Gnosjö kommuns drogpolitiska program är därför en gemensam kraftsamling mot drogernas negativa påverkan på vårt samhälle.

Alla barn och ungdomar har rätt till en uppväxtmiljö som är fri från drogproblematik. Det finns starka samband mellan föräldrars attityder till egen användning av alkohol, attityden till barnens alkoholvanor och till barnens bruk av alkohol. Tidig alkoholdebut innebär en stor risk för alkoholmissbruk senare i livet och även stor risk för missbruk av andra droger. Dess- utom har forskning visat att om föräldrar inte klarar av att kommunicera konstruktivt med sina barn, löper dessa en ökad risk för beteendeproblem. Det är därför viktigt att stödja och engagera föräldrar i förebyggande insatser.

Inledning

4

(5)

Under den senaste tioårsperioden har konsumtionen av alkohol och narko- tika ökat kraftigt i Sverige. När det gäller narkotika visar undersökningar att allt fler testar narkotika. Tillgången på olika preparat ökar ständigt och priserna på narkotika sjunker. Den här utvecklingen har lett till att vi nu har fler tunga missbrukare och personer som befinner sig i riskzonen än tidi- gare. Enligt alkoholkommittén har den svenska alkoholkonsumtionen sedan början av 1990-talet ökat med cirka 30 procent. Den största ökningen har ägt rum under de senaste åren.

Nationella handlingsplaner

Riksdagen antog 2006 två handlings- planer, en inriktad mot narkotika och en mot alkoholskador. Dessa planer ska gälla under perioden 2006- 2010. Gnosjö kommuns drogpolitiska program tar sin utgångspunkt i dessa planer.

Bakgrund

(6)

Gnosjö kommuns drogpolitiska program ska ligga till grund för flera konkreta insatser och det förebyggande arbetet i kommunen. Syftet är att minska alkoholkonsumtionen och för- hindra allt bruk av narkotikaklassade preparat i kommunen. Programmet anger ramar och huvudinriktningar och är ett ställningstagande för att minska olika drogers skadliga inver- kan på vårt samhälle. Insatserna som görs i kommunen bygger på ett nära samarbete och en kontinuerlig dialog mellan flera olika viktiga aktörer i kommunen. Var och en ansvarar i grunden för sina delar. Ett fungerande samarbete är förutsättningen för ett framgångsrikt arbete. I Gnosjö tror vi att samarbetet i ett tätt nätverk kan fungera som både stöd och drivkraft för ett effektivt drogförebyggande arbete. Samarbete, delaktighet och respekt ska prägla vår strävan att skapa en kommun med goda livsvillkor för alla invånare. Kommunens program innehåller mål, riktlinjer och åtgärdsprogram för lokala aktörer inom barn- och utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, socialnämnd, primärvård, näringsliv och polis.

Ytterst ansvarig för det drogpolitiska programmet är kommunfullmäktige.

Samverkan underlättas genom kontinuerlig dialog mellan grupper där de olika verksamhe- terna finns representerade;

Gnosjö kommuns

drogpolitiska program

Folkhälsorådet

Samrådsgruppen

Närgrupp 0-12 år Gnosjö

Närgrupp 13-18 år

Gnosjö

Närgrupp 0-12 år

H-torp

Närgrupp 13-18 år

H-torp

E

E E

E E

(7)

Programmet uppdateras årligen på kommunens hemsida och skall hållas levande.

IFO-chefen ansvarar för upprättandet av programmet och att revidering sker då så behövs.

Respektive ansvarig enligt åtgärdsprogrammen har ansvar för sin del av genomförande/

uppföljning och att utvärdering och redovisning av mätetalen sker.

Dessa redovisningar skall årligen lämnas till IFO-chefen för sammanställning. IFO-chefen är ansvarig för att sammanställningen lämnas till socialnämnden som slutligen avrapporterar till kommunfullmäktige. Detta bör ske i samband med att socialnämnden avger sin årsredo- visning.

Uppföljning, utvärdering och revidering

7

(8)

För att förebygga användandet av droger samt dess skador, krävs såväl primärpreventiva, sekundärpreventiva som tertiärpreventiva insatser.

Nivå 1 - Primärpreventiva insatser:

Primärprevention är insatser som görs innan problemet uppstår och som når en bred all- mänhet. Primärpreventiva insatser är viktiga och på sikt sannolikt den mest framgångsrika och effektiva förebyggande metoden.

Nivå 2 - Sekundärpreventiva insatser:

Sekundärprevention är de insatser som görs när något problem har uppstått. Det kan, när det gäller ungdomar, t ex handla om skolk, okoncentration i skolan samt allmänna riskbete- enden som ungdomskriminalitet och andra asociala uttryck. För lyckad sekundärprevention krävs beredskap för tidiga insatser och en fungerande samverkan mellan olika samhälleliga funktioner.

Nivå 3 - Tertiärpreventiva insatser:

Tertiärpreventiva insatser är den tredje graden av förebyggande verksamhet. Tertiärpreven- tion är alla insatser som görs för de människor som hamnat i missbruk. Insatserna görs främst inom öppen- och slutenvård på olika nivåer.

Prevention

8

(9)

Nivå 1 -

Primärprevention

Nivå 2 -

Sekundärprevention

Nivå 3 –

Tertiärprevention

Målområden – För vilka?

föräldrar,

barn och ungdomar, personalgrupper

Särskilda grupper gravida, trafikanter,

arbetstagare, arbetsgivare, ungdomar i riskzon

Riskgrupper storkonsumenter, missbrukare,

socialt marginaliserade

Ansvar

BUN, IFO, KUF,

föreningsliv, BVC, MVC, systembolag, butiker, restaurangnäring

Ansvar

polis, primärvård, BVC, MVC, arbetsplatser, BUN Individ- och familjeomsorg

Ansvar

Individ- och familjeomsorg, primärvård, slutenvård, polis, arbetsplatser, BUN, Galaxen

9

(10)
(11)

l Samverka när det gäller barn och ungdomsarbetet för att få en helhetssyn och kunna påverka barn och ungdomars möjligheter till alkoholfria miljöer.

l Tidigt upptäcka personer med drogmissbruk.

l Nolltolerans gällande narkotikabruk.

l Barn och ungdomar ska inte använda droger under sin uppväxt.

l Inga droger ska förekomma i trafiken, på arbetsplatsen eller under graviditet.

l Den illegala droghanteringen ska upphöra.

l Skjuta upp alkoholdebuten.

l Etablera fler drogfria miljöer.

l Anordna fler drogfria fritidsaktiviteter.

l Nolltolerans mot droger i all offentlig verksamhet riktad mot barn och ungdomar.

Övergripande mål för Gnosjö kommuns politik mot droger

Allas ansvar

11

(12)

Socialnämnden ansvarar för att i enlighet med lagstiftningen ge stöd och behandling till personer med missbruksproblem. Att erbjuda information, upplysning och samverkansmöj- ligheter i drogfrågor ingår även i socialnämndens ansvar. Särskilt angeläget är det att till- sammans med andra aktörer i samhället bedriva attitydpåverkande insatser, främst riktade mot ungdomar. I det drogförebyggande arbetet utgör Individ- och familjeomsorgen (IFO) en betydelsefull aktör och i synnerhet fältverksamheten då fokus för dess arbete är ungdo- mar mellan 13 och 21 år.

Mål för IFO:

IFO ska arbeta för en ökad medvetenhet hos föräldrar och allmänhet om hur droger påver- kar barn och ungdomar. Särskilt viktigt är att uppmärksamma barn som växer upp i en miljö där droger förekommer. IFO ska även skapa möjligheter och förutsättningar för att så tidigt som möjligt nå personer med begynnande och etablerade missbruksproblem.

Mål för det förebyggande arbetet - Fältverksamheten (ungdomar 13-21 år):

I ett så tidigt skede som möjligt upptäcka och erbjuda stöd till ungdomar som befinner sig i en riskmiljö och/eller uppvisar ett riskbeteende. Detta ska ske genom följande åtgärder:

Socialnämnden

Åtgärder på individnivå

genom:

- Insatskontakter enligt vård inom socialtjänsten, samt genom andra kontaktman-

nauppdrag - Bekymringssamtal, första

LOB-samtalet (Lagen om berusning) - Fältarbete, speciellt riktat

mot ungdomar i riskzon

Åtgärder på gruppnivå

genom:

- Föräldravandring - Föräldramöten

- Fältarbete - Gruppverksamhet för tjejer/killar när behov finns - Föräldragrupp när behov

och/eller önskemål finns - ANT-enkät

Åtgärder på samhällsnivå

genom:

- Alkohol- och tobakstillsyn - Kartläggning av

riskfaktorer

- Upptäckande av olämpliga miljöer

(13)

Ingen för- säljning av alkohol och tobak skall ske till ung- domar.

Bygga upp och stärka barnens självkänsla.

Förtroen- defullt och effektivt vård- och behandlings- arbete.

Utbildning av butiksperso- nal gällande försäljning av tobak och alkohol.

Utbildning i ansvarsfull servering till utskänk- ningspersonal.

Tillsyn över försäljnings- och utskänkningsstäl- len vad gäller tobak och alkohol.

Särskilt uppmärksamma situationen för barn till missbrukande föräldrar och erbjuda dem del- tagande i kommunens barngrupper.

Vård och behandlingsin- satserna skall bedrivas med hög rättsäkerhet och professionalism, samt med respekt för den en- skildes integritet.

IFO-chef, al- koholhandläg- gar och fältse- kreterare.

IFO-chef, BUN/perso- nal, socialse- kreterare och öppenvårds- teamet.

IFO-chef.

Andel butiker med tillstånd som fått utbildning.

Andel utskänk- ningsställen som genomgått utbild- ningen ”ansvarsfull servering” .

Andel butiker och försäljningsställen där olovlig försälj- ning skett vid kon- troller/år.

Andel utskänk- ningsställen där det skett tillsyn/år.

Antal erbjudna barn att deltaga i barn- grupper/år.

Antal överklagade beslut/år som leder till en rättelse för nämnden.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

13

(14)

Stimulerande fritidsmiljöer är en viktig del i det lokala drogförebyggande arbetet. Inom verk- samhetsområdet finns stora möjligheter att kontinuerligt arbeta med attityder till olika dro- ger, samt fortlöpande erbjuda drogfria fritidsaktiviteter. En engagerande och aktiv fritid som sker i en trygg och säker miljö med en stor tillgång till vuxna, bidrar till att skapa delaktighet och gemenskap. Detta motverkar i sin tur behovet av att använda droger.

Mål:

All kultur- och fritidsverksamhet i Gnosjö kommun ska verka för att ungdomar inte använder någon form av droger, samt minimera berusningsdrickandet bland äldre ungdomar. Kul- tur- och fritidsnämnden ska även medverka till att drogfria miljöer och aktiviteter skapas för ungdomar i kommunen.

Kultur- och fritidsnämnden

Upptäcka langning och olaglig försälj- ning.

Öka medvetenhe- ten om problem kring alkohol och andra droger.

Skapa möjligheter för fler drogfria ungdomsmiljöer.

Samarbeta med närpo- lis, särskilt i arbetet med att förhindra langning och olaglig försäljning av droger.

Ge information till verk- samheter som kommer i kontakt med barn och föräldragrupper.

Delta vid större ung- domsarrangemang och samverka med andra aktörer .

Fält- sekreterare.

Fält- sekreterare.

Fältsekrete- rare i samver- kan med KUF och BUN.

Antal träffar/år med närpolisen för samråd i dessa frågor.

Antal informationsak- tiviteter/år.

Antal drogfria ung- domsarrangemang/

år.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

(15)

Drogfri miljö.

All verksam- het som vänder sig till barn och ungdomar skall vara alkohol, -drog och to- baksfri.

Minskad användning av droger.

Alkohol- och drogfria aktiviteter ska arrange- ras kontinuerligt. Infor- mation om drogfrågor ska ingå som en naturlig del i fritidsgårdsverk- samheten.

För att föreningarna i kommunen ska få kommunala bidrag och subventioner ska de kunna påvisa i sina verksamhetsprogram, målformuleringar el- ler årsredovisningar att droger inte accepteras i arbetet med barn och ungdomar.

Föreningar och organi- sationer ska stimuleras till att aktivt arbeta drog- förebyggande. Detta kan ske genom informa- tion och utbildningsträf- far i kultur- och fritids- nämndens regi.

Områdeschef barn och ungdom.

Kultur- och fritidschefen.

Kultur- och fritidschefen.

Antal anord- nade drogfria aktiviteter/år för målgruppen.

Andel fören- ingar med ungdomsverk- samhet som redovisat regler/

policy kring ANT-frågor/år.

Antal

informations- och utbildnings- träffar/år.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

15

(16)

Skolan har en grundläggande funktion i det drogförebyggande arbetet. Personal inom skolan har tillsammans med föräldrar stora möjligheter att påverka barn och ungdomars attityder till droger. En stödjande psykosocial miljö i skolan reducerar även riskerna för drogproblem bland elever. Skolan ska utforma sitt arbete så att det främjar en god psykisk hälsa hos eleverna, vilket i sin tur skyddar eleverna mot drogproblem. ANT- undervisningen i skolan är enligt LPO-94 och LPF-94 ämnesövergripande och bör kombineras med hälso- främjande insatser och föräldrastödjande arbete för största effekt.

Mål:

Att inga ungdomar i Gnosjö kommun skall använda alkohol och att bruket av andra droger inte etableras.

Barn- och utbildningsnämnden

Innehållet i ANT-planen och tobaks- och alkoholpolicyn är känt och efterföljs.

Alla skolor ska ha en plan för ANT-arbetet och en tobaks- och alkoholpolicy.

BUN/Skolled- ning.

Antal elever vars föräldrar kontaktats enligt policyn p.g.a. att de använt tobak och alkohol un- der skoltid/år.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

16

(17)

Klassöverens- kommelser kring gemen- samma regler.

Aktuell kän- nedom om högstadieelev- ernas drogva- nor.

Eleverna ska få en positiv syn till att helt avstå från alla slags droger.

Bryta eventuellt begynnande bruk av droger.

Strukturerade föräld- ramöten i årskurs 7-9 kring föräldrarollens be- tydelse för ungdomars droganvändning.

Årlig enkätundersökning om högstadieelevers drogvanor. (Länsomfat- tande enkät.)

ANT- arbetet skall vara en naturlig och väl integrerad del i skolans undervisning.

Återkommande enskilda hälsosamtal med elev- erna där ANT-frågor tas upp för diskussion och eventuella åtgärder.

Skolledning, lärare och IFO.

Skolledning, IFO och KUF.

Skolledning och lärare.

Skolhälso- vården.

Andel gjorda klass- överenskommelser i årskurs 7-9.

Antal/andel föräldrar som ställt upp på ge- mensamma överens- kommelser.

Andel rökare/snusa- re/ narkotikaanvända- re/alkoholanvändare/

riskkonsumenter/år utifrån drogvaneun- dersökningen.

Andel rökare/snu- sare/ narkotikaanvän- dare/år utifrån drog- vaneundersökningen.

Andel alkoholanvän- dare/högkonsumen- ter/år utifrån drog- vaneundersökningen.

Antal samtal som lett till åtgärder vid ohälsa eller riskbete- ende.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

17

(18)

Drogpolicyn för näringslivet i Gnosjö kommun syftar till att få människor att minska använ- dandet av tobak och alkohol och få dem att helt avstå från narkotika. Drogproblem är en viktig orsak till produktionsbortfall. Arbetsledares ansvar är att stötta medarbetare så att de vågar säga nej till alla former av droger.

Mål:

I samarbete med arbetsledning och fackföreningarna skapa en attityd där droger ej accep- teras på arbetsplatsen. Ingen medarbetare ska under arbetstid använda droger. Alla med- arbetare ska vid behov och/eller önskemål få stöd för att inte använda alkohol, tobak eller andra droger.

Näringslivet

18

(19)

Noll-tolerans mot narkotika.

Minska dro- ganvändning- en.

Bryta pågåen- de missbruk.

Minska dro- ganvändningen i arbetslivet.

Kontakt med företags- hälsovården/likvärdiga samt arbetsrättsliga åtgärder vidtages om någon arbetstagare påvisas påverkad av narkotika.

Öka medvetenheten att skador/olyckor kan vara orsakade av drogbruk.

Ge stöd till medarbetare som har behov/önske- mål om hjälp.

Upprätta ett handlings- program mot droger på arbetsplatsen.

Arbetsled- ning.

Arbets- ledningen tillsammans med före- tagshälso- vården och fackfören- ingarna/

likvärdiga.

Arbetsled- ning och fackfören- ingarna/

likvärdiga.

Arbetsled- ningen och fackfören- ingarna/

likvärdiga.

Antal ärenden remit- terade till företags- hälsovården/likvärdigt p.g.a. narkotikaan- vändning.

Antal genomförda informationsinsatser/

år.

Antal arbetsskador/år där droganvändning kan antas ha inverkat.

Antal ärenden remit- terade vidare.

Antal företag med fastställda handlings- program.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

19

(20)

Primärvården är en viktig del av lokalsamhället och utgör därmed även en betydelsefull del av det drogförebyggande arbetet genom sina dagliga möten med invånare i kommunen.

Primärvården har en unik möjlighet att förutom vård och behandling också nå befolkningen med hälsofrämjande insatser. Alkoholforskning har visat att enskild rådgivning från en läkare eller sjuksköterska till personer som söker vård eller behandling i sjukvården, har god effekt och minskar konsumtionen av alkohol.

Mål:

Arbeta för att människor med drogproblematik upptäcks i ett tidigt skede och därigenom minska risken för alkoholrelaterade sjukdomar, missbruk, beroende och social utslagning.

Minska tobaksanvändningen.

Primärvården

Upptäcka depression i tidigt skede.

Förstärka gemen- samma synsätt och ansvar mellan primär- vård, IFO och t ex socialmedicin.

Befintligt åtgärds- program används.

Tidigt upptäcka depression och förhindra drogbe- roende.

Samverkan mellan primärvård, IFO och t ex socialme- dicin.

Åtgärdsprogram vid konstaterat riskbruk/beroende.

Psykolog och/eller kurator.

BVC och IFO-chef.

Riskbruks- sköterska

Andel besökare som har följts upp utifrån diagnosen depression där man har an- vänt BDI och/eller AUDIT.

Antal träffar/år mellan primärvården, individ- och familjeomsorgen, BUN där gemensamma frågor tas upp.

Andel besökare som ge- nomfört AUDIT/år.

Mål Åtgärder Ansvar för genom-

förande/uppföljning Mätetal

20

(21)

Alla gravida skall erbjudas AUDIT och information om alko- holens skadeverk- ningar vid graviditet vid inskrivningen.

Befintligt åtgärds- program används.

Upptäcka riskbruk som påverkas/döljs av det somatiska hälsotillståndet.

Hälsosamtal till alla gravida. Alla barn- morskor skall ha ut- bildats i Motiverande samtalsmetodik.

AUDIT vid hälso- samtal (v 6-8) eller inskrivningssamtal (v 8-12) med gravida, för tidig upptäckt av riskbruk/beroende.

Åtgärdsprogram vid konstaterat riskbruk/

beroende.

Hälsoupplysning där sambandet mellan sjukdom, alkohol och droger tas upp.

”Hälsokurvor” bör an- vändas för att kunna påverka människors livsstil.

Hälsosamtal kring skadeverkningar av alkohol, tobak, andra droger och läkemedel under graviditeten.

Kvinnohälso- vården.

Kvinnohälso- vården.

Primärvårds- läkarna och preventions- sköterskor.

Kvinnohälso- vården.

Andel gravida som genomfört AUDIT/år.

Andel upptäckta gra- vida med riskbruk/år.

Antal med riskbruk som fått motiverande samtal/år. Antal/andel med beroende som skickats vidare till Be- roendeenheten/år.

Andel besökande i primärvården/år som haft hälsosamtal och där ”Hälsokurvor”

upprättats.

Andel gravida som haft hälsosamtal/år.

Andel barnmorskor som har genomgått utbildning i Motiveran- de samtalsmetodik.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

21

(22)

Polisens primära uppgift är att förhindra brott. Detta kan ske genom förebyggande arbete i form av information och utbildning riktad såväl till enskilda som till grupper. Därtill har poli- sen uppgiften att beivra brott dvs. ingripa då ett brott begåtts.

I det lokala drogbekämpande arbetet är polisen, och då särskilt närpolisen, en av de vikti- gaste samverkansparterna, såväl när det gäller preventivt arbete bland barn och ungdomar, som arbetet mot droganvändning i vuxenvärlden.

Mål:

Att förhindra brottslig droganvändning (olaglig försäljning, langning, droger i trafiken m m).

Polisen

Ungdomar skall inte inneha alkohol.

Ökad upptäckt av drograt- tonykterhet/

rattonykterhet för att minska trafikolyckor vållade av alkohol.

Alkohol som innehas av minderårig tas systema- tiskt i beslag.

Trafiknykterhets- kontroller.

Polisen.

Polisen.

Antal gjorda beslag/

år.

Antal genomförda kontroller/år.

Andel drogonyktra av alla kontroller/år.

Andel onyktra av alla kontroller/år.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

22

(23)

De som upp- täcks genom

”Snabba ryck”

skall få hjälp med sitt miss- bruk.

Minimera tra- fikolyckor med mopeder.

Nolltolerans mot droger i trafiken.

”Snabba ryck”

-åtgärdsprogram vid upptäckt av trafikonyk- terhet. Vid rattonykter- het ska personen i fråga snabbt få kontakt med beroendevården.

Ge samtliga skolungdo- mar i grundskolans 8:e klass en möjlighet att få information om droger i samband med trafik.

Ge gymnasieeleverna möjlighet att få infor- mation i årskurs 2, om droger och trafik.

Polisen/IFO.

BUN i sam- arbete med polisen.

Gymna- siechefen i samarbete med polisen.

Antal upptäckta/år.

Andel upptäckta som påbörjat behandling/

år.

Andel elever som gått ut 8:e klass och fått trafik/

mopedundervisning/

år.

Andel gymnasie- elever/år som fått informationen.

Mål Åtgärder

Ansvar för genomförande/

uppföljning Mätetal

23

(24)

Läs mer på internet

www.gnosjo.se www.aa.se www.lankarna.nu

Fakta om alkohol och droger www.drogportalen.se

www.can.se

Testa dina alkoholvanor www.beroendecentrum.com

Kontaktinformation

Gnosjö kommun Storgatan 15

335 80 Gnosjö kommun Telefon 0370-33 10 00

Socialmedicinsk mottagning för vuxna Finngatan 19

331 34 Värnamo Telefon 0370-190 40

Galaxen, Ungdomsmottagning mot droger Finngatan 19

331 34 Värnamo Telefon 0370-475 06 Företagshälsan i Gnosjö AB Rosendalsgatan 3

335 32 Gnosjö Telefon 0370-914 40 Gnosjö vårdcentral Järnvägsgatan 49 335 32 Gnosjö

Telefon 0370-69 80 00 Anonyma narkomaner Hembygdsvägen 4 335 31 Gnosjö

Telefon 0730-29 41 86

References

Related documents

Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.

Kommunens företrädare skall i Minoritetsrådet samråda och informera om kommunens verksamhet, planerade förändringar samt resultatet av olika åtgärder som har eller kan få

Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel illum dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio

Varje år ordnas ett kulturting för att fria kulturutövare, organisationer och övriga civilsamhället tillsammans med kommunala, regionala och statliga företrädare ska kunna

14.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvatten-ledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 50 % av avgiften enligt 14.1 b).. Mängden skall

planeringen för bostadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder

Kulturavdelningen har därför under hösten gjort en utredning om kulturens lokalbehov i Gnosjö kommun, där närmare 100 intervjuer har genomförts för... att utreda behoven både

”idrottsskola” där deltagarna får testa på olika sporter under en termin, och ställde under kulturtinget frågan till kulturföreningarna i kommunen, om de är intresserade av