LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT
KRA NKANDE BEHANDLING
FÖR
HAGASTRÖMS SKOLA
FÖRSKOLEKLASS-ÅRSKURS 6 FRITIDSHEM och FRITIDSKLUBB
2018/2019
2
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 2
1. Inledning ... 3
2. Utvärdering av föregående läsårs planer ... 4
3. Mål för läsåret 2018/19 ... 5
4. Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen ... 7
5. Rutiner för att förankra skolans ordningsregler ... 7
6. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ... 8
7. Rutiner vid kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ... 8
8. Rutin för utredning av kränkande behandling ... 9
9. Rutiner vid kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling personal ... 9
9. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden ... 10
Bilaga 1: Begrepp och definitioner ... 11
Bilaga 2: Styrdokument ... 13
Bilaga 3: Ordningsregler 2018/19 ... 15
Bilaga 4: Årshjul för främjande trygghetsarbete ... 16
3
1. Inledning
1.1 Förord av Sofiedals rektorsområdes ledningsteam.
”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden”. För att våra elever ska ha möjlighet att uppnå goda resultat så är det en rättighet att våra skolor är trygga platser att vistas i. I Sofiedals rektorsområdes skolor tar alla chefer och medarbetare starkt avstånd ifrån samt arbetar för nolltolerans när det gäller alla former av kränkningar och trakasserier. Våra skolor ska kännetecknas av ett gott
skolklimat där olikheter ses som en tillgång och där varje elev bemöts med respekt utifrån den de är.”
Niklas Hedqvist, rektor Sofiedals rektorsområde Owe Sjölund, bitr. rektor
Katarina Tranevik, bitr. rektor Pernilla Dahlhjelm, bitr. rektor Ann-Kristin Hedfors, bitr. rektor Alexandra Gustafsson, bitr. rektor Malin Grönvall, bitr. rektor
Camilla Sundkvist, bitr. rektor
Denna plan är framtagen enligt Gävlemodellen. Målen formuleras utifrån de två kartläggningstillfällen som skolan genomför.
4
2. Utvärdering av föregående läsårs planer
Hagaströms skola har verksamhet i årskurs F-6 samt fritidsverksamhet. Skolan är uppdelad i fyra olika arbetslag, Förskoleklass/Fritidshem/Grundskola 1-3 samt Grundskola 4-6. Vi har även delat in skolan i olika team som fokuserar mot de olika årskurserna. Varje team består av lärare, fritidspedagoger samt de olika resurser som arbetar med de olika klasserna. Alla i detta team träffar eleverna dagligen i vår verksamhet.
I syfte att utöka elevinflytandet på skolan har alla klasser klassråd varannan vecka. Skolan har sedan elevråd en gång per månad där representanter från klassråden deltar. Elevrådet har bland annat varit delaktiga i att utforma ett schema för fotbollsplanen samt att sätta vilka regler som ska gälla vid olika rastaktiviteter.
Trygghetsfrämjande aktiviteter har genomförts på skolan vid flera tillfällen under året tex friluftsdagar, fadderverksamhet, rastaktiviteter samt miljödagar. Som ett resultat av skolans arbete fick Hagaströms skola under slutet av läsåret 17/18 en utmärkelse från projektet
”Nolla sabbet”, som en av de skolor som haft minst skadegörelse inom kommunen.
Hagaströms skolan har under läsåret arbetat aktivt med att förtydliga arbetsgången gällande kränkande behandling, vilket följer den rutin som finns uppsatt för Gävle kommun. Rutinen har förmedlats via bland annat APT och arbetslagens arbete. Skolan har haft regelbunden uppföljning på detta i Trygghetsteam, APT, arbetslagsträffar samt på EHT. Ny personal har deltagit på de utbildningsdagarna i den av kommunen beslutade Gävlemodellen.
Trygghetsteamet har även deltagit i de utbildningsinsatser i Gävlemodellen som anordnats.
Trygghetsteamet kunde genom bland annat elevenkäten och elevintervjuer se att det främjande arbetet på skolan behövde stärkas för att skapa ett bättre skolklimat. Vid trygghetsteamets träffar har därför olika trygghetsskapande aktiviteter tagits fram och det främjande arbetet har också utförts i klasserna.
Skolan kunde i trygghetsenkäten se att det fanns kritiska platser på skolgården där
kränkningar och konflikter skedde. Dessa platser har delats upp i olika ansvarsområden för rastvärdarna samt att vissa platser togs bort som rastområde. Uppdelningen i
ansvarsområden gjordes för att utöka tryggheten på rasterna. Rastvärdarnas tider har förtydligats med ett schema som är väl synligt all personal.
Efter utvärderingen av läsårets mål gällande gemensamt språk samt vårdat språk kan vi se ett fortsatt behov av att arbeta med detta. I skolrådet har vi tillsammans med vårdnadshavare att vi tillsammans fortsätter aktivt arbeta med ett främjande arbete. Enligt trygghetsenkäten kan vi se att 3,6% av eleverna på skolan anser sig utsatta för negativa handlingar i syfte att såra/skada. Detta är under rikssnittet och vi ser en sänkning från föregående läsår och höstterminens resultat, men är ändå ett viktigt mål att fortsätta arbeta med för skolan.
5
Skolan hade för läsåret ett uppsatt mål att arbeta aktivt för att motverka maktlekar. Enligt trygghetsenkäten har vi en väldigt låg andel av elever, 15,7%, som inte anser sig utsatt för några negativa handlingar alls. Rikssnittet är 38% och vi ser även en sänkning på detta från höstterminen. I vår utvärdering kan vi se att en anledning till denna minskning kan vara att vi på skolan under läsåret har arbetat med trygghetsarbete i alla klasser, vilket
medvetandegjort eleverna på detta vilket kan synas i enkätens resultat. Skolan kommer fortsätta arbeta med främjande trygghetsarbete och för att minska andelen kränkande behandling på skolan. En aktivitet som genomförts med gott resultat är rastaktiviteterna som varit uppskattat av eleverna, vilket framkommit i elevdiskussioner i elevråd och klasserna.
Trygghetsteamet har arbetat med några klasser i skolan för att öka elevernas trygghet och studiero både i klassrum och på raster. Där har man genomfört diskussioner i olika mindre grupper samt gruppövningar för att stärka klassens gemenskap.
3. Mål för läsåret 2018/19 3.1 Syfte
Det främjande arbetet syftar till att:
• Skapa ett gott skolklimat med närhet och gemenskap
• Förstärka respekten för allas lika värde
• Förebygga trakasserier och kränkande behandling
• Det främjande arbetet är en ansats för hela skolan
3.2 Arbeta med skolklimatet för att minska antalet kränkningar
Vad ska göras:
• Rastvärdar-vi omfördelar ansvarsområden inom skolgården.
• Rastvärdarna cirkulerar inom sitt område
• Elevrådet uppdaterar regler för fotboll och leken king
• Vi reviderar våra ordningsregler
• Fortsätter med rastaktiviteter på fm rasten samt öppnar rastboden
• Vi startar med trygghetsövningar som alla klasser ska genomföra
• Värdegrund på schemat för alla elever
• Arbetet sker kontinuerligt och inte bara vid behov
• All personal ska reagera och agera när ett ovårdat språk används
• Fadderfamiljer två gånger per termin
• Fadderklasser varje månad När ska det göras:
Under hela läsåret
6
Vem är ansvarig:
Alla vuxna på skolan
Hur och när utvärderar vi målet:
• Trygghetsenkäten
• Målet utvärderas löpande i arbetslag och team
• Skolan gör en sammanställning av arbetet en gång per termin
Arbeta med lektionsstruktur och ledarskap delvis i samarbete med SPSM
Vad ska göras:
• Arbeta utifrån den lektionsstruktur som är utformad för rektorsområdet
• Utifrån tillgänglighetsprincipen (SPSM) arbeta aktivt med studiero i klassrummet
Vem är ansvarig:
Biträdande rektor leder arbetet i samarbete med SPSM Pedagogen som genomför lektion/aktivitet
Hur och när utvärderar vi målet:
• På grundskolelärarnas konferenser
• I årskursteamens träffar
• På APT
• På träffar för personalen, ledda av SPSM
Årshjul för främjade aktiviteter
Vad ska göras:
• Upprätta ett årshjul i terminsstart
• Se över vad som ska ingå
• När det ska genomföras
• Hur ofta/ frekvens
• Ansvariga
Vem är ansvarig:
• Bitr. rektor
• Trygghetsteam
Hur och när utvärderar vi målet:
• I juni med all personal
7
3.3 Elevers deltagande i planarbetet
Elever på skolan har under oktober 17 och april 18 svarat på en trygghetsenkät som ingår i Gävlemodellen (skolans arbete mot mobbning och kränkningar, med återkommande träffar med andra skolor i Gävle där skolans trygghetsteam, hälsovård, rektorer och biträdande rektorer deltar).
Eleverna deltar även i arbetet med att ta fram och förankra ordningsregler samt regler för aktiviteter såsom fotbollsplan, pingis och innebandy genom klassråd och elevråd.
4. Rutiner för att förankra likabehandlingsplanen
• Planen presenteras för personalen vid varje terminsstart.
• Övrig personal delges av biträdande rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie)
• Planen presenteras för vårdnadshavare på skolans hemsida samt på föräldramöten.
• Ansvarig för skolans hemsida ser till att planen finns tillgänglig på hemsidan vid skolstarten.
• Klasslärare presenterar planen för eleverna vid skolstart HT- 18.
• Trygghetsteamet kommer ut i klasserna och presenterar sig vid höstterminens början. De upprepar rutiner vid kränkning i klassen.
• Planen utvärderas av all personal i slutet av vårterminen 2019.
• För ny personal som börjar under läsåret ingår förankring av likabehandlingsplanen under introduktionen.
5. Rutiner för att förankra skolans ordningsregler
• Ordningsreglerna tas fram i samarbete med elevrådet vid terminsstart.
• Personalen delges under en APT.
• Övrig personal delges av bit. rektor. (SODEXO, vaktmästare, skolsköterska, bibliotekarie)
• Ordningsreglerna presenteras för vårdnadshavare på föräldramöten samt skickas hem för påskrift av elev samt vårdnadshavare.
• Ansvarig för skolans hemsida ser till att ordningsreglerna finns tillgänglig på hemsidan.
• Ordningsreglerna anslås på lämplig plats av elevrådet.
• Klasslärare presenterar ordningsreglerna för eleverna.
• Ordningsreglerna utvärderas av all personal och elever under juni månad.
8
6. Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
• Personalen skapar god kontakt med vårdnadshavare genom kontinuerlig kontakt med hemmet, bl. a. genom veckobrev, utvecklingssamtal och klassmöten.
• Möjlighet att lyfta elevärenden vid varje arbetslagsmöte för att tillsammans på ett tidigt stadium motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
• Raster och luncher är vuxenbemannade.
• Tillbudsrapportering sker vid tillbud/skada samt vid hot och våld mellan elev- elev, personal- elev, elev- personal, och används som underlag i elevhälsoarbetet.
• Trygghetsgruppen ska vara känd för alla elever, vårdnadshavare och all personal.
Insatser av trygghetsgruppen beslutas av biträdande rektor.
• Klassråd / Elevråd
• Kartläggning av problemområden.
• Elever som uppmärksammas i kartläggningsenkäten lyfts i elevhälsoteamet.
• Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida.
7. Rutiner vid kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
• Var och en som arbetar inom grundskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta.
• Anmälan av kränkande behandling görs via länk på Gävle kommuns intranät, Ankaret.
Anmälan går då till rektor, biträdande rektor och chef för grundskola.
Utbildningsnämnden (huvudmannen) får en sammanställning av samtliga anmälningar.
• Rektor/biträdande rektor ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna.
Utredningsblanketten finns på Gävle kommuns intranät, Ankaret. Om utredningen visar att åtgärder måste vidtas ska det ske skyndsamt samt följas upp och utvärderas.
9
• När utredningen är klar och åtgärderna uppföljda och utvärderade, ansvarar rektor/biträdande rektor för att omedelbart rapportera detta och avsluta ärendet.
8. Rutin för utredning av kränkande behandling
• Var och en som arbetar inom grundskola som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska omedelbart anmäla detta.
• Efter anmälan ska skyndsamt en utredning startas av den som fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling.
• Utredningen görs på blankett som finns på Gävle kommuns intranät, Ankaret.
Arbetsgång för utredning på skolan:
• Vuxen på skolan har samtal med de berörda så snart som möjligt.
• Ansvarig Fritidspedagog/Förskollärare/Klasslärare informeras.
• Vårdnadshavare till samtliga berörda ska informeras samma dag som samtalen genomförs.
• Dokumentation sker av ansvarig vuxen.
• Uppföljningssamtal med de inblandade genomförs och dokumenteras.
• Alla fall av kränkningar ska anmälas till huvudmannen genom systemet LISA.
• Som stöd i processen för utredningen finns skolans Trygghetsteam.
• Vid upprepade kränkningar ska alltid trygghetsteamet informeras och rådfrågas.
9. Rutiner vid kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av personal
1. Den vuxne som får kännedom om att en elev känner sig kränkt/diskriminerad/
trakasserad anmäler detta till Skolledaren. Skolledaren ansvarar för att anmäla och att utreda. Allt dokumenteras och dateras.
2. Om ovanstående inträffar ska skolledaren informera och ta stöd av HR-konsult på förvaltningen. HR-konsult är behjälplig med eller genomför utredning och föreslår tillsammans med ansvarig chef adekvata åtgärder.
3. Skolledare hanterar frågan ur ett skollagsperspektiv och informerar huvudmannen enligt rutin.
4. Ansvarig chef informerar berörda föräldrar samt tillser att det finns dokumentation om ärendet. Ansvarig chef informerar om/delger beslutade åtgärder till berörd personal.
10
5. HR stöder ur ett arbetsrättsligt perspektiv samt dokumenterar utredning och eventuella arbetsrättsliga åtgärder.
9. Kontaktpersoner vid trygghetsärenden
Biträdande rektor
Malin Grönvall tel. 17 22 96
Skolsköterska
Malin Groph tel. 17 99 18
Rektor
Niklas Hedqvist tel. 17 71 60
Trygghetsteam
Malin Grönvall, biträdande rektor Sandra Hansson, fritidspedagog Agneta Larsson, fritidspedagog Yvonne Wikman, fritidspedagog Malin Groph, skolsköterka Annika Gyllin, skolkurator
11
Bilaga 1: Begrepp och definitioner
Diskrimineringsgrund
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa, så kallad indirekt diskriminering.
Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
12
Etnisk tillhörighet
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
(Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.)
Konflikt
Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder ”sammanstötning”. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov, intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till aggressiva handlingar eller inte.
13
Bilaga 2: Styrdokument
Läroplan för grundskolan, Lgr11
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
”Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.” (Skollagen 6 kap. 6§)
”Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.” (Skollagen 6 kap. 7§)
”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.”
(Skollagen 6 kap. 10§)
Diskrimineringslagen
Skolorna skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
Det skall varje år upprättas en likabehandlingsplan som beskriver vilka åtgärder man tänker vidta för att förebygga och förhindra trakasserier. Planen skall även beskriva hur man agerar i akuta situationer, ansvarsfördelning, dokumentation med mera.
Skolverkets allmänna råd
Allmänna råd och kommentarer ”För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.
14
Diskrimineringsgrunder
• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Sexuell läggning
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Ålder
15
Bilaga 3: Ordningsregler 2018/19
RÄTTIGHETER SKYLDIGHETER
Du har rätt till en bra arbetsmiljö och att känna trygghet och arbetsglädje.
Du ser till att du håller rent och snyggt efter dig på din arbetsplats och i skolans övriga lokaler. Du har ett gott uppförande och ett vårdat språk.
Du har rätt att bli respekterad av alla, oavsett vem/ hur du är eller hur du ser ut.
Du respekterar alla på skolan, oavsett vem han/hon är.
Du får ha mobiltelefon i skolan. Du håller telefonen avstängd under dagen om inte undervisande lärare tillåter annat.
Du har en bra nätmoral i olika sociala forum.
Konsekvenstrappa
Om ovanstående regler inte respekteras följer skolan upp detta genom:
1. Samtal med berörd elev.
2. Kontakt med vårdnadshavare.
3. Samtal med biträdande rektor.
4. Elevhälsoteamet kopplas in /elevkonferens.
5. Disciplinära åtgärder beslutas av lärare eller biträdande rektor i de fall det anses nödvändigt i enlighet med skollagen 5 kap 6-24§.
6. I förekommande fall kan anmälan till socialtjänsten eller polisen bli aktuellt.
7. Vid skadegörelse får eleven tillsammans med personal på skolan möjlighet att åtgärda felet.
Övrigt
I varje klass bestäms utöver detta klassrumsregler/trivselregler tillsammans mellan lärare och elever. Dessa ska vara väl förankrade samt synliga i varje klassrum.
16
Bilaga 4: Årshjul för främjande trygghetsarbete
Augusti/September
• Information om skolans likabehandlingsplan för all personal på APT (Bitr.rektor)
• Likabehandlingsplanen tas upp på föräldramöten (Klasslärare)
• Information om likabehandlingsplanen för elever under värdegrundsarbetet (Klasslärare)
• Vi går igenom skolans gränser (Klasslärare)
• Skoljoggen (Idrottslärare)
• Vi öppnar rastboden (Fritidspedagoger)
• Värderingsövningar som gruppfrämjande aktiviteter i klasserna. (Klasslärare) Oktober
• Samtalsveckor (40-41) (Klasslärare, fritidspedagoger)
• Tema på fritids (Fritidspedagoger)
• Fångarna på Haga (Fritidspedagoger)
• Skolråd (bitr rektor)
• Trygghetsvandring (elevrådsansvarig)
• Trygghetsenkäten för elever (biträdande rektor, klasslärare) November
• Lekdag med fadderfamiljer (Klasslärare, fritidspedagoger) December
• Lucia (musiklärare, en utsedd lärare)
• Julpyssel i fadderfamiljer (klasslärare) Januari 19
Februari 19
• Friluftsdag (Idrottslärare)
• Skolråd (bitr rektor) Mars 19
• Kura skymning- Fadderdag (Bibiloteksansvarig) April 19
• Trygghetsvandring (elevrådsansvarig)
• Trygghetsenkäten för elever (biträdande rektor, klassansvariga)
17 Maj 19
• Städdag- Fadderdag
• Kartläggning (trygghetsteamet, klassansvariga)
• Skolråd (Bitr rektor)
• Uppföljning av kartläggning (trygghetsteamet) Juni 19
• Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen. (Bitr rektor, all personal)
• Utvärdering av ordningsregler (klassråd, elevråd, trygghetsteam)
• Brännboll, åk 6- lärarna. Övriga elever är hejaklack. (lärarna i åk 6)
Löpande under läsåret:
Fritidsråd och klubbråd en gång i månaden (fritidspedagoger) Klassråd två gånger i månaden (Klasslärare)
Elevråd en gång i månaden (Utsedda ansvariga för elevråd)
Information kring elever som behöver extra stöttning (Klasslärare, fritidspedagoger, resurspedagoger, bitr rektor, EHT)
Planerade rastaktiviteter (Fritidspedagoger) Trygghetsteam träffas (trygghetsteam, bitr rektor)
Trygghetsteam fortbildas inom Gävlemodellen (Bitr rektor, trygghetsteam) Ny personal utbildas inom Gävlemodellen (Bitr rektor)
Sångsamlingar F-3
Personal i omklädningsrum
Personal i korridorer vid rastens start och avslut Klasslärare och resurser äter med klasserna
